EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Rosor av trä. Lämna torrträden! Helhetsperspektiv på skogen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 4 2012. Rosor av trä. Lämna torrträden! Helhetsperspektiv på skogen"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Rosor av trä Lämna torrträden! Helhetsperspektiv på skogen 1

2 Ledaren Positiv utveckling är bra också som diskussionsunderlag Skogen är, ekonomiskt sett, Sveriges mot - svarighet till den norska oljan. Samtidigt målas skogsbruket ut som en miljö katastrof. Om så vore fallet skulle det naturligtvis vara allvarligt både för djur och växter, och för den svenska välfärden. Därför är det bra att skogsbruket bevakas och diskuteras. Det är däremot synd att objektiva fakta och allt positivt som sker, har så svårt att slå igenom i debatten. Tillståndet i de svenska skogarna följs av såväl Riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet som av Skogsstyrelsen. Informationen som samlas in ger en bredare bild än vad som kommer fram i media. På Naturvårdsverkets miljömålsportal kan man läsa att Ökningen av arealen gammal skog är hög. Förklaringen till detta kan vara att den äldsta skogen ingår i skogsägarnas frivilliga avsättningar och att avverkningen av gammal skog därmed har minskat kraftigt. Detta är knappast fakta som dominerar skogsdebatten. I spåren på 1993 års skogsvårdslag följer, enligt Naturvårdsverket, mer som är positivt ur naturvårdssynpunkt: Trenden från 1998 till och med 2010 visar att volymen hård död ved kan ha ökat med i storleksordningen procent. Även tillgången till äldre, lövrik skog ökar. När det gäller skogsskydd genom naturreservat har målen i praktiken uppnåtts, genom att skog från Sveaskog överförts till staten för att användas vid markbyten. Till detta ska läggas att nästan alla skogsägare undantar delar av sin skog från avverkning. Det blir enorma arealer i landet. Inte heller detta uppmärksammas, uppskattas, eller ens räknas i det offentliga samtalet kring svenskt skogsbruk. De som hävdar att de gamla skogarna försvinner, och att skogsbruket måste förändras radikalt, blundar för att en rad faktorer som är grundläggande för att mångfalden skautvecklas positivt. Skogsbruket ska fortsätta att utvecklas mot en ännu lägre miljöpåverkan på en rad områden, till exempel när det gäller markskador. Men i bilden av vår verksamhet måste även det som redan går åt rätt håll få en plats. Inte ens om vi upphör med skogsbruk idag, kan effekterna på den biologiska mångfalden mätas förrän om ett antal år. Det första man då skulle se är sannolikt att arter som gynnas av hyggesfasen, som pollinerande insekter och älg, har minskat. Mats Sandgren VD SCA SKOG Att, utifrån schablonmässiga bilder, ändra skogsbrukets villkor utan att ut - värdera vad som hänt under de senaste 20 åren, är att ge sig ut på djupt vatten. Nyttan för den biologiska mångfalden är högst oklar. De nationalekonomiska följderna låter sig lättare beräknas. I den kalkylen saknas plustecknen. Innehåll I Henriks skog ska alla trivas...3 Notiser...4 Uppskattat erbjudande om röjningsinventering...5 Skogens hemligheter...5 Framtidens skogsmaskin har stora fötter och svikt i steget...6 Ny virkesköpare i Kramfors...7 Lämna torrträden!...8 Lätt att ta ansvar med PLUS Certifiering Behovet av certifierad råvara ökar...11 Miljöcertifiering ger helhetsperspektiv på skogen...11 Det är en ros utsprungen...14 Nya momsregler...17 Leif och hans guldhund...18 Almanacka Fint för fisken...19 Sommarjobb gav inblick i skogsbranschen...22 Notiser...23 Brottsligt använda skogsmark som soptipp...24 Smälingen förgyller middagsbordet...26 Eva sprider ljus från Höga kusten...28 DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Göran Ekström Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: 2

3 Vad tycker du är särskilt viktigt att spara? Jag vill bland annat skydda viltstråk. På den senaste avverkningen märkte jag även ut ett par ställen där det syntes att älgar hade parat sig. Man såg tydligt att kon hade sprungit runt, runt tills hon var mottaglig för tjuren. Och för fåglarna lämnar jag inte bara hålträd, utan även några äldre björkar särskilt de som har klykor. Jag tycker inte om tysta, tomma skogar där man inte hör något fågelkvitter, utan tycker att det är väldigt viktigt att vi ser till att skapa skogar där både fåglar, djur och människor trivs. Det är inte så lätt att skydda allt som jag vill skydda, för maskinerna kan ju inte snirkla sig fram hela tiden, men samverkar man med uppköpare, produktionsledning och entreprenör blir resultatet hyggligt gott. Hur jobbar du med jord- och skogsbruk i ditt företag? Jag brukar både leja folk och göra en del jobb själv och inriktningen är ett mångfaldsbevarande skogsbruk. Jag brukar bland annat hugga tre, fyra travar manuellt varje år och lunna fram virket manuellt med en jordbrukstraktor. Det är en så skonsam metod, så det brukar knappt synas var vi har farit fram. Jag har också kompletteringsplanterat en del på mina skiften för att bättra på där det är glest. De tidigare generationerna har ägnat sig åt en sorts blädningsskogsbruk, så det har blivit en rätt så luckig skog och det försöker jag rätta till. När det gäller jordbruket odlar jag ganska mycket potatis. I Henriks skog ska alla trivas Viltstråk, hålträd och gamla björkar med klykor lämnas kvar när skördaren arbetar i Henrik Solheds skog i Junosuando, tio mil sydost om Kiruna. Äger man något får man försöka förvalta det väl. För mig är produktion och naturvård lika viktigt, säger han. Henrik är utbildad kärnfysiker men har lämnat den yrkesbanan för att ägna sig helt åt sitt eget företag, där han varvar olika datatjänster med jord- och skogsbruk. Han sköter själv en hel del röjning och plantering på sina tre skiften och avverkar även en del manuellt varje år, men för de större avverkningarna brukar han anlita SCA. När han låter SCA göra jobbet är han mycket noggrann med att ange vad som ska sparas. Vad har du mer för projekt på gång? Jag jobbar för att skapa en naturpark, tillsammans med ett 20-tal andra markägare. Vi behöver locka hit mer turister och ha mer att erbjuda dem. När jag har intervjuat kvinnor som varit här som turister är de inte intresserade av att komma tillbaka. De säger att de bara har slagits mot myggen i fyra-fem timmar medan gubben har fiskat. För att ha mer att erbjuda vill vi bland annat bygga en skogskoja med lite bekvämligheter och anlägga fågeltorn där man kan kika på platser där tranorna bygger sina bon. Stigar och gångleder kommer att rustas upp. Det är ett ganska tungrott projekt men vi har kommit en bit på väg. text Kerstin Olofsson Foto Kjell Kangas Namn: Henrik Solhed. Ålder: 72 år. Gör: Engagerad skogsägare. Driver ett företag inom data, jordoch skogsbruk. Bor: I Junosuando och i Luleå. Äger skog: I Junosuando. 3

4 SCA slog rekord 100 miljoner levererade plantor För första gången någonsin har SCAs plantverksamhet NorrPlant levererat över 100 miljoner plantor. Vi har aldrig varit över 90 miljoner förut så det känns väldigt roligt att vi nu passerade 100-miljonervallen, säger Jörgen Andersson, plantskolechef. SCAs plantverksamhet NorrPlant omfattar de två plantskolorna Bogrundet och Wifstamon utanför Timrå. Vi började leverera plantor sista veckan i april och den sista leveransen gjordes i slutet av oktober. När vi sedan gjorde bokslut hamnade slutsumman för årets leveranser på 102,5 miljoner plantor, berättar Jörgen Andersson. Leveranserna har ökat både till privata skogsägare och till SCAs egna skogsmarker. Vi har levererat 58 miljoner plantor till privata skogsägare och resterande 44,5 miljoner har använts av SCA, säger Jörgen. Rekordleveranserna beror på flera saker. Bland annat har fjolårets sorkskador lett till omplanteringar. Dessutom har det varit hög aktivitet i skogen med en hel del avverkningar. Efter slutavverkning har skogsägare enligt lagen tre år på sig att återplantera sin skogsmark, säger Jörgen och fortsätter: Vi kan också tacka vår nya planta PowerPot för en del av leveransökningen. Det finns ett stort intresse för denna mindre planta som ger en effektivare och mer ekonomisk plantering. Tack vare PowerPot har vi kunnat öka volymen på våra plantskolor rejält. Inför plantleveranserna 2013 har NorrPlant sått in107 miljoner frön. Skogsbruket blir inte effektivare I decennier har det svenska skogsbruket framgångsrikt effektiviserat sina avverkningar. Men nu har utvecklingen avstannat. Siffror från Skogforsk visar att skogsbrukets avverkningsmaskiner inte jobbar effektivare idag än för fyra år sedan. Med anledning av skogsbrukets avtagande produktivitet har Skogforsk samlat in produktionsdata för att få ett bättre grepp om utvecklingen. Under de fyra åren tycks inte så mycket ha hänt. Skogsmaskinernas prestationer har närmast stått stilla. Det rör sig om en höjning på knappt 0,5 procent, säger Skogforsks analytiker Torbjörn Brunberg. Och den beror främst på att maskinerna inte går sönder lika mycket som tidigare, däremot har tekniken inte blivit effektivare. Skogforsk baserar sin analys på driftsdata från en avverkningsvolym på 14,5 miljoner m 3 fub, varav 74 procent är slutavverkning och resten gallring. Foto Per-Anders Sjöquist Misan Lindqvist Källa: Skogforsk Unga norrländska tallskogar fortfarande angripna av törskate Nästan en tredjedel av Tornedalens tallungskogar är skadad av svampsjukdomen törskaterost. Det visar resultat från SLUs riktade skogsskadeinventering i Norr- och Västerbotten. Törskate är en rostsvamp som angriper tallar och så småningom dödar dem*. Årets inventering visar att angreppen i unga tallskogar i Norr- och Västerbotten ligger på ungefär samma nivåer som 2007 och Men vi ser heller inga tecken på att angreppen håller på att sprida sig söderut från de hårdast drabbade områdena i nordost, säger Sören Wulff vid SLU. Under 2012 inventerades totalt 172 tallungskogar i Norr- och Västerbotten. Resultaten visade att tolv procent av arealen tallungskog i Norrbotten är skadad av törskaterost. I Norrbotten visade sig också angreppen vara vanligare på bördiga marker än på näringsfattiga marker. Detta kan 4 förklaras av att den törskatesvamp (Cronartium flaccidum) som ger sig på unga tallar värdväxlar med kovaller, vilket betyder att svampen är beroende av skogs- och ängskovall för sin överlevnad. I Västerbotten var skadesiffran tre procent och här såg forskarna inte ett lika tydligt samband mellan bördiga marker och angrepp av törskate. Inventeringen visar inte på någon pågående spridning söderut av Cronartium flaccidum. Snarare förklaras förekomst och omfattning av skadorna mer av väderförhållanden. Sporspridningen till tall sker framför allt på hösten och en nederbördsrik höst, som den vi haft i år, kan påskynda svampens spridning i regionen. Men detta kommer vi att kunna se först om några år, säger Sören Wulff. Inventeringen skedde inom ramen för Nationell riktad skogsskadeinventering (NRS). Den utförs i samråd mellan SLU, Skogsstyrelsen och skogsnäringen. * Det finns två olika törskatesvampar i landet. En heter Peridermium pini. Den förekommer i hela landet och ger sig på gamla tallar. Cronartium flaccidum ger sig däremot på tallplantor och unga tallar och finns endast i Norr- och Västerbotten. Källa: SLU Foto Sören Wulff 4

5 Uppskattat erbjudande om röjningsinventering Gensvaret blev stort när Medelpads skogsförvaltning erbjöd gratis röjningsinventering till privata skogsägare kring Kälarne. För mig passade det perfekt. Jag är övertygad om att jag har bestånd som behöver röjas, men jag har inte gjort någon in ventering själv, säger Claes-Göran Eldh, en av de skogsägare som tackade ja. Idén till erbjudandet föddes när Matilda Karlsson, som är skogsvårdsledare vid Medelpads förvaltning, gjorde röjningsinventeringar av SCAs egna skogar. Vi gör inventeringarna från helikopter och även om jag kontrollerar SCAs marker kan jag inte undgå att se hur stora röjningsbehov det finns på privat mark. Alla tjänar på att skogen röjs, så jag tänkte att vi kunde underlätta lite för skogsägarna. En del bor långt ifrån sin skog och är aldrig på fastigheten. Andra anar nog att de har röjningsbehov, men har inte tagit tag i det, säger Matilda. Ett område kring Kälarne, där SCAs egen skog skulle inventeras, utsågs till testobjekt. 350 skogsägare med fastigheter i närheten fick via brev frågan om de ville ha sin skog inventerad. Bra initiativ 44 stycken tackade ja och när de får resultatet redovisat kommer de också att få en uppgift om vad det skulle kosta att få röjningen utförd av SCA. Som bonus kommer de dessutom att få reda på ifall de till exempel har färska barkborreangrepp på fastigheten eller fröträd som bör plockas ner. Claes-Göran Eldh, som har en fastighet i Albacken, blev mycket förvånad när han fick erbjudandet om inventeringen. Jag hade aldrig hört talas om något liknande, men det var ett bra initiativ. Det är ju bra om folk skö- ter sin skog. Röjning är en sådan där sak som man tänker på, men sedan blir det inte så mycket mer. Gudarna ska veta att jag har haft dåligt samvete för den. Men nu ska det kanske bli ändring på det. Bara priset är det rätta ska jag se till att få röjningen utförd nu, säger Claes-Göran Eldh. När arbetet är färdigt kommer SCA bl a att utvärdera hur mycket röjning inventeringen genererade och bestämma ifall skogsägare i fler områden ska få liknande erbjudanden. Text Kerstin Olofsson foto Per-Anders Sjöquist Claes-Göran Eldh och virkesköparen Kent Hansson inför röjningsinventeringen av Claes-Görans skog. I naturfotografen Göran Ekströms nya bok Skogens hemligheter får vi följa med till skogarna i Jämtland Skogens hemligheter och möta en rad djur på nära håll. Göran Ekström berättar lättsamt om hur han arbetar för att lyckas få till just den bilden och vill med boken inspirera andra att ge sig ut i skog och mark med kameran som sällskap. Att fotografera vilda djur handlar mycket om att röra sig försiktigt, vara tyst, iaktta, vänta och att ha tålamod samt att vara väl utrustad för exempelvis kalla dagar. Två dagar i 17 minusgrader var till exempel vad som krävdes för att Göran skulle fånga en varg på bild. Att Göran Ekström är en duktig fotograf är redan känt för många. Här får vi i fascinerande och vackra bilder möta bland annat älg, bäver, björn, sork och en tjuvaktig rävhona. Spillkråkan, slagugglan, duvhöken och fiskgjusen är andra trevliga bekantskaper. Vinn en bok! Vill du ha Görans Ekströms bok? Be - rättat kortfattat, max tecken, om ditt möte med ett djur. Mejla din text till Vi kommer att lotta ut fem bö cker bland dem som skickat in en berättelse. Ett urval av bidragen kommer också att publiceras på vår hemsida 5

6 Stora delar av det svenska skogsbruket samarbetar nu med försvarsmaterieltillverkaren BAE Systems i syfte att ta fram ett nytt koncept för skotare. Utgångspunkten är teknik som redan används i bandvagnar och stridsfordon som BAE Systems utvecklat. Målen för projektet är en maskin med lägre marktryck, lägre tyngdpunkt, lägre bränsleförbrukning och bättre förarmiljö. Framtidens skogsmaskin har Stora fötter och svikt i steget Tack vare teknikutvecklingen har avverkningskostnaderna i skogsbruket under lång tid ökat långsammare än övriga kostnader i samhället. Detta har varit en viktig faktor för skogsägarens netto och för lönsamheten i skogsbruket. Men sedan några år är denna utveckling bruten. Framförallt vad det gäller kostnaderna för skotning har utvecklingen under en tid stått och stampat. Samtidigt har problemen med maskinernas markpåverkan uppmärksammats allt mer. Det är mot den bakgrunden som projektet HFT (Hybrid Forestry Truck) satts i sjön av BAE Systems, Bergvik Skog, Holmen, Korsnäs, LRF Skogsägarna, Mellanskog, Norrskog, Norra Skogsägarna, SCA, Stora Enso, Sveaskog och Södra Skogsägarna. Under hösten har parterna enats om en kravspecifikation för ett nytt maskinkoncept och även genomfört en rad simuleringar för att få en tidig bild av om idéerna håller. Det tar alltid tid att bygga ett helt nytt fordon, oavsett om det är en bandvagn, en personbil eller som här en skotare. Det är ett ingenjörsarbete som måste göras grundligt, men vi ser inga oöverstigliga hinder i detta projekt. Genom att göra noggranna datorsimuleringar kan man eliminera väldigt många problem redan innan man bygger en första prototyp, förklarar Carl- Gustav Löf, chef för den civila verksamheten på BAE. Virke i stället för pansar Skillnaden mellan en skotare och en bandvagn eller ett stridsfordon är inte så stor som man kan tro. Stridsfordon 90, som utvecklats och byggs av BAE i Örnsköldsvik, väger runt 30 ton. Det är samma viktklass som en skotare. Istället för rundvirke fraktar det fordonet omkring ett pansarskydd som väger ungefär lika mycket som ett normalt skotarlass. När det gäller fordonens terrängprestanda finns det dock avsevärda skillnader. Stridsfordonets gummiband ger ett mycket lägre marktryck samtidigt som avancerad fjädring gör att markens ojämnheter sväljs på ett effektivt sätt. I gropig terräng där stridsfordonet forsar fram i kilometer per timme rör sig en skotare med 3-4 kilometer i timmen. Den som vet vilka påfrestningar en skotare utsätts för kanske ställer sig undrande inför användningen av gummiband på ett terrängfordon. Våra kunder är helt trygga med gummibanden, vare sig de kör i is och snö eller steniga öknar, konstaterar 6

7 Björn Hellholm, som är projektledare för HFT vid BAE. Förhoppningen är också att drivsystemet med gummiband och fjädring ska bidra till att det nya fordonet blir väsentligt lättare än dagens skotare. Gummibanden och de fjädrande hjulen mycket lättare än den konventionella skotarens hjul och stålband. Dessutom bygger vi med eldrift, vilket gör att vi slipper boggielådor och annan tung teknik, förklarar Carl-Gustav Löf. Den största viktbesparingen räknar vi ändå med att göra högre upp i maskinen. Tack vare att fjädringen sväljer det mesta av terrängens ojämnheter behöver vi inte bygga lika grovt och tungt som på en vanlig skotare. Där måste hela maskinen dimensioneras för att tåla extrema skakningar och stötar eftersom den är ofjädrad, fortsätter han. Lågt marktryck Den lägre vikten tillsammans med gummibandens stora yta mot marken beräknas ge ett väsentligt lägre marktryck än dagens maskiner. Våra bandvagnar som har en totalvikt på 15 ton räknas som översnöfordon och ger mycket liten markpåverkan, berättar Carl-Gustav Löf. Minskad bränsleförbrukning En lättare maskin ger dessutom förutsättningar för minskad bränsleförbrukning. Till detta bidrar även gummibanden och den diesel-elektriska drivlina som BAE förfogar över. Gummibanden ger ett lägre motstånd än stora hjul med stålband. Dessutom vet vi att vår kombination av dieselmotor, generator och elmotorer är mer effektiv än konventionella lösningar. Vi levererar den typen av drivlinor till gruvfordon sedan ett par år och de fungerar väldigt bra. Mycket tycks alltså tala för att en ny typ av skotare kommer att synas i skogarna så småningom. Vad väntar man egentligen på? Vi som står bakom projektet tror väldigt mycket på de möjligheter som finns. Vi har ändå respekt för att detta kommer att ta tid och att det säkert kommer att dyka upp problem efter vägen som vi inte har förutsett. Detta måste få ta sin tid. Ingen tjänar på att vi stressar fram en maskin som inte till fullo fyller de krav som ställs i dagens skogsbruk, konstaterar Magnus Bergman, chef för stab Teknik- och verksamhetsutveckling vid SCA Skog. En ny maskintyp räcker inte för att nå de effektivitetsvinster vi siktar på. För att tillvarata den fulla potentialen kommer det att krävas anpassning av allt från hur man planerar avverkningar till hur förarna nyttjar sina maskiner, tillägger Björn Hellholm. Rolf Edström Det tar alltid tid att bygga ett helt nytt fordon, oavsett om det är en bandvagn, en personbil eller som här en skotare. Det är ett ingenjörsarbete som måste göras grundligt. Foto Ann Sandén Nordström Björn Hellholm, projektledare för HTF vid BAE, och Carl-Gustav Löf, chef för den civila verksamheten på BAE, vet att skillnaden mellan en skotare och en bandvagn inte är så stor som man kan tro. 7

8 Lämna torrträden! Överst på den gamla stubben värmer lappugglan sina tre ungar. En värdefull boplats som borde lämnas orörd av den som söker lite brasved. 8

9 Slagugglan har just landat på sin bostubbe med ungar i. Den treåriga hackspetten trivs bland barrskog som åldras. Varje år tänds tusentals stämningsfulla brasor ute i skogarna. Jakt, fiske och friluftsliv utövar en kraftig dragningskraft som får många att axla ryggsäckar och stundvis bege sig bort från vägar och bebyggelse. Risker med att elda under torra perioder känner nästan alla till. Däremot väljer en del, även äldre och erfarna skogsmänniskor, att hugga ned de allt mer sällsynta torrträden eller högstubbarna som fortfarande står kvar som värdefulla och vackra prydnader i främst våra nordliga skogar. Förr fanns dessa värdefulla inslag rikligt representerade. En uppgift talar om 40 procent av skogen som döda eller döende träd på den tiden. Då plockade man givetvis allt vad den nära omgivningen hade att erbjuda och som brann bra. Torr ved brann bra och fanns alltid tillhands i olika former. I dag är situationen en annan. Död ved har vi fortfarande nästan överallt omkring oss. Kortstubbar, hyggesavfall, trädtoppar eller delar av omkullfallna trädstammar. Tyvärr är det betydligt sämre ställt med de vackra silverfurorna. Även de gamla högstubbarna är ett allt ovanligare inslag. Att välja dessa som ved till den värmande brasan måste betecknas som oförstånd, då de utgör en viktig grund för många av skogens innevånare. En lång rad hålbyggare står i kö på våren för att kanske nyttja dem som bearbetats av hackspetten till blivande boplats. Slaguggla, storskrak, lappuggla och knipa är exempel på hyresgäster man ibland gör hemlösa då man river ikull dessa värdefulla träd och stubbar. Oavsett om det rör sig om ett innanmurket trädskelett eller massivt vedinslag kan de ofta göra stor nytta där de står. Inte minst för många småfåglar som lagrar föda i lämpliga springor längs hela stammen. Men även för mård och ekorre som ofta använder de gamla ihåligheterna som bostad. Även de nyligen döda träden som står kvar gör man klokt i att först undersöka noga om de ska fällas. Kanske finns här både tre eller fyra bohål som används varje år av olika småfåglar. I de flesta fall finns det annan ved i närheten att tillgå. Annars kan man ju bära med sig passande ved i ryggsäcken, för att låta skogen ha kvar sina många gånger värdefulla inslag. Text och foto Göran Ekström Meningslös fälld torrstubbe som troligen fällts enbart för att få lite tillfällig brasved. En titt ner i stubben avslöjar att storskraken även detta år lagt sina ägg på den mjuka botten av trämull. 9

10 Lätt att ta ansvar med PLUS Certifiering Sedan i våras kan privata skogsägare certifiera sitt skogsbruk enligt FSC och PEFC genom att ansluta sig till SCAs gruppcertifikat. Vi kallar tjänsten för PLUS Certifiering. Att vara certifierad är ett bevis på att du sköter din skog på ett bra sätt, säger Lars Stefansson vid SCA Skog. Det är allt fler skogsägare som blir intresserade av att certifiera sin skog. Det beror både på ett ökat intresse för att ta ansvar för miljön och bruka skogarna med större naturhänsyn och att efterfrågan på certifierat virke ökar. SCAs eget skogsbruk har varit FSC-certifierat sedan 1999 och i november 2011 blev SCAs skogar även certifierade enligt PEFC. Det är världens två största internationella certi fieringssystem för ett ansvarsfullt skogsbruk. Efterfrågan på miljömärkta produkter ökar stadigt. För den norrländska skogsindustrin är ett större utbud av certifierad råvara ett viktigt konkurrensmedel. Kan vi och andra skogsägare fortsätta att erbjuda certifierad råvara ger vi såväl det norrländska skogsbruket som industrier och sågverk bättre förutsättningar att utvecklas i framtiden, säger Lars Stefansson. Med PLUS Certifiering blir skogsägaren certifierad enligt både FSC och PEFC på en gång. Det är smidigast så. Olika marknader som köper skogsindustriprodukter efterfrågar olika certifieringar och med dubbelcertifiering uppfyller skogsägaren alla krav på en gång, säger Lars. En grund i certifieringen är att det ska finnas en certifieringsanpassad skogsbruksplan. Den som inte redan har en sådan måste upprätta den senast inom två år. När planen upprättas inventeras skogen och därefter sätter skogsägaren och SCAs virkesköpare tillsammans upp produktionsoch miljömål, berättar Lars Stefansson. Om du som skogsägare ska avverka eller gallra 10

11 innan planen är upprättad måste det göras en naturvärdesbedömning av objekten. Frivillig avsättning Med certifieringen följer också kravet att du som skogsägare frivilligt ska avsätta fem procent av din produktiva skogsareal. Vid skogliga åtgärder ska det dessutom tas naturvårdshänsyn som ibland sträcker sig över skogsvårdslagens krav. Några exempel på detta är att spara död ved, att skapa högstubbar och att gynna lövträd. Nyckelbiotoper, det vill säga områden med mycket höga naturvärden och där det ofta finns rödlistade arter, ska alltid avsättas för naturvårdsändamål. Alla förpliktelser finns angivna i SCAs checklista för PLUS Certifiering. Den går skogsägaren och köparen noga igenom tillsammans innan avtalet skrivs under, förklarar Lars Stefansson. Två viktiga hörnstenar i PLUS Certifieringen är god ekonomi och långsiktig avkastning. Virkesvärdet i din skog tas tillvara samtidigt som du tar hänsyn till skogens ekologiska förutsättningar, säger Lars Stefansson. När skogsbruksplanen är upprättad brukar själva certifieringen bara ta en halv dag. Det man som skogsägare kan tänka på innan certifieringsmötet är att skriva ner alla frågor och funderingar som man har. Det underlättar när man sedan går igenom checklistan och avtalet med sin virkesköpare, säger Lars Stefansson. När SCA har registrerat avtalet får du ett bevis på att du ingår i SCAs grupp för PLUS Certifiering. Beviset innebär att du kan sälja ditt virke som certifierat. Löpande kontroller En viktig del i PLUS Certifieringen är de löpande kontroller som görs för att säkerställa att du som skogsägare lever upp till dina åtaganden. Det innebär att skogsägaren årligen ska besvara en enkät som rör frågor kring PLUS Certifieringen. Du måste även godkänna att externa, oberoende revisorer och SCAs egna interna revisorer gör uppföljningar i ditt skogs bruk, säger Lars och fortsätter: När det är extern revision blir även SCA granskad. Vi måste ju visa att vi sköter certifieringen på ett bra sätt. Text Misan Lindqvist foto Micael Engman - Behovet av certifierad råvara ökar Allt fler av SCAs industrier efterfrågar certifierad vedråvara för att de i sin tur ska kunna sälja certifierade produkter till sina kunder. Anders Andersson är marknadsdirektör för SCA Timber, som består av sju sågverk, träförädlingsenheter samt distributions- och grossistverksamhet. SCA Timber har en årlig produktion på 2,2 miljoner kubikmeter. I dagsläget består nästan 50 procent av vår råvara av certifierat virke. Men vi ser en stadig ökning i efterfrågan från många av våra kunder och om några år kommer vi att behöva betydligt mer certifierad råvara, säger Anders Andersson. Det är därför viktigt att andelen certifierad skog ökar. Jag tror att behovet av certifierade produkter styrs av en allmän ökad miljömedvetenhet i samhället. Vi och våra kunder är företag som vill ta ansvar för miljön liksom våra slutkunder konsumenterna Anders Andersson som också i högre utsträckning vill visa att de tar ansvar genom att handla miljövänligt. Östrands massabruk producerar över en halv miljon ton massa per år. Massan används i produkter som mjukpapper, hygienprodukter, tryckpapper, specialpapper och livsmedelsförpackningar. Att vi har god tillgång till certifierad vedråvara är mycket viktigt för oss och det är en viktig del i den starka miljöprofil som Östrand har. Det stärker vår konkurrenskraft. Våra leveranser av certifierade produkter har ökat sedan 2006 och vi ser en fortsatt ökad efterfrågan framöver. Stefan Sjöström Det är ju våra kunder som ställer kraven, de vill ha miljövänliga produkter. För Östrands del är det därför viktigt att andelen certifierad vedråvara ökar framöver, säger Stefan Sjöström, marknadschef vid Östrands massabruk. Misan Lindqvist 11

12 Miljöcertifiering ger helhetsperspektiv på skogen Det var 1987 som Thomas Larsson och Elisabeth Sellgren startade ett av Sveriges största Krav-godkända jordbruk i Undrom. Idag, 25 år senare, är även gårdens skogsinnehav miljöcertifierat. Jättekul, tycker Elisabeth Sellgren. Nu ser jag på skogen med helt nya ögon. 12 Vinterns första snöfall har penslat landskapet i vitt. Snömodden sprutar om däcken när vi tar av mot Holms lantbruk, öster om Sollefteå, där en välgödd gris bökar i den svarta jorden bakom ett elstängsel. Hemma hos Elisabeth Sellgren är kaffet framdukat, med nybakta muffins upplagda i en korg mitt på bordet. Från kaminen sprider sig doften av björkved och kattungen Ida, eller om det är en Stefan, pockar på uppmärksamhet. Kravmärkt jordbruk Holms lantbruk har en historia som sträcker sig ända tillbaka till Under flera sekel var gården det största privatägda jordbruket norr om Dalälven. När så Thomas Larsson, Elisabeth Sellgren och kompisen Roger Berg efter många turer lyckades köpa gården dröjde det inte länge innan det konventionella jordbruket hade förvandlats till ett Kravmärkt dito. Sedan några år drivs jordbruket vidare av vår dotter och hennes man enligt samma ekologiska principer, berättar Elisabeth Sellgren. 200 hektar åker, 200 köttdjur och ett antal grisar utgör stommen i verksamheten. Skogen en helt ny värld Till gården hör även 250 hektar produktiv skogsmark. Som aktiv jordbrukare tyckte Elisabeth Sellgren tidigare att skogen mest var ett oprioriterat bihang till grödor och djur. De avverkningar som gjordes var primärt ett sätt att få kapital till investeringar på gården, utan någon egentlig tanke på långsiktig förräntning av skogskapitalet. Mer volym än kvalitet som hon minns det. Nu, när ansvaret för jordbruket övertagits av en ny generation, är skogsinnehavet Elisabeths stora intresse. Ju mer jag läser och lär mig, desto mer frågor måste jag ställa, säger Elisabeth. Det är en dörr som har öppnats till en helt ny värld. Uttag och insättningar Sina frågor om skogen har hon allt som oftast ställt till grannen Ingemar Thulin. Han är virkesköpare för SCA och väl bevandrad i hur skogen bör skötas för att på bästa sätt gynna såväl produktion som naturvärden. Många ser ju skogen enbart som ett bankkonto man kan göra uttag från lite då och då, utan att behöva

13 tänka på nya insättningar, säger han. Skogsmarken på Holms jordbruk består av ett sammanhängande och överskådligt skifte i anslutning till gården. Visserligen finns även något hundratal hektar berg, men det är, hävdar Elisabeth, en tillgång med mervärde som gör skogen trevlig att vistas i. Långsiktig plan hjälper Själv har hon lagt ner en del eget arbete på att röja lite i taget och utan att känna någon press. Men att aktivt sköta 250 hektar skog innebär mycket arbete. Sedan 2007 har hon därför en skogsbruksplan för att lättare kunna planera ekonomi och arbetsinsatser, såväl egna som inhyrda. I hennes dator finns numera en beskrivning av innehavet, i ord och siffror, med uppgifter om virkesförråd och åtgärdsbehov. Tillsammans med Ingemar Thulin diskuterar Elisabeth sedan vad som bör göras, såväl kortsiktigt som på lite längre sikt. Idag förstår jag vikten av att tänka långsiktigt, säger Elisabeth. Polletten har trillat ner och fastigheten är uppdelad i vad som ska brukas intensivt respektive mer extensivt, med tonvikt på naturvård. Certifierat skogsbruk I takt med att intresset för och kunskapen om skogen har ökat har hon också börjat fundera på att certifiera skogsinnehavet, särskilt som man ända från början arbetat för att skapa ett bärkraftigt och samtidigt miljömärkt jordbruk. När Ingemar Thulin därför hörde av sig och ställde frågan om Elisabeth var intresserad av PLUS Certifiering, en gruppcertifiering där SCA drar det administrativa lasset och samordnar certifieringsprocessen, tvekade hon inte. Tillsammans gav sig Elisabeth och Ingemar ut i skogen för att skaffa sig en aktuell bild av skogsinnehavet. Därefter satte de sig ner på SCAs kontor i Kramfors för att med hjälp av skogsbruksplanen gå igenom den omfattande checklista på åtaganden som krävs för en PLUS Certifiering. Och sedan i somras är den skogsmark som hör till Holms lantbruk godkänt för certifiering enligt FSCs och Arbetet med skogen är så mycket roligare nu. Jag tar ett personligt ansvar, tittar, tänker och mäter. PEFCs standarder, med allt vad detta innebär av dokumentation, avsättningar för naturvård och miljöhänsyn vid skötsel och avverkning. Roligare med helhetsperspektiv Det som är nytt för mig är helhetsperspektivet, konstaterar Elisabeth Sellgren. Genom att jag åtagit mig något som kan bli utsatt för revision måste jag alltid ha hela åtgärdskedjan, från avverkning till föryngring, i åtanke. Ett inslag i markinnehavet som krävt särskild hänsyn är det stora gravfält som ligger invid Ångermanälven. Det är länets största gravfält, daterat till yngre järnåldern, och består av ett femtiotal gravkullar, varav flera grävts ut och varit sällsynt rika på fynd. När ett bestånd med stora tallar, vars rotsystem hotade att förstöra fornlämningen, skulle avverkas var det därför viktigt att arbetet utfördes på rätt sätt så att onödiga skador kunde undvikas. Arbetet med skogen är så mycket roligare nu, konstaterar Elisabeth. Jag tar ett personligt ansvar, tittar, tänker och mäter. Och jag vill vara säker på att varje åtgärd utförs på rätt sätt. text Mats Wigardt Foto Frida Sjögren 13

14 Det är en ros utsprungen Någon alldeles enkel förklaring till att han valt att arbeta i trä har han inte. Roligt. Utmanande. Svårt. Men kanske viktigast: Trä luktar gott och känns alldeles naturligt att arbeta med. Bengt-Erik Nilsson i Umeå är trähantverkare med förkärlek för motorsåg och övergrov fura. När jag ska träffa När jag ska Bengt-Erik träffa Nilsson i Umeå ställs vårt möte in med kort varsel. En skogsägare i Medelpad har ringt och erbjudit honom ett vindfälle han bara inte kan tacka nej till. Skogsägaren ringde runt hela Sverige men det var bara jag som nappade, säger Bengt-Erik lyckligt. 14 För det var inte vilket vindfälle som helst. När Bengt-Erik hade sågat upp furan räknade han till 346 årsringar, med en diameter på rotstocken som med god marginal översteg en meter. Tre dagar tog det honom att först köra till Medelpad, sedan att såga upp trädet och slutligen i omgångar lasta stockarna på släpkärran och köra fram dem till en lämplig lagringsplats. Samma gamla material När vi till slut träffas har han precis kommit hem, med en av de grova stockarna på släpet. Det gäller att vara förberedd inför framtiden, säger han och slår sig ner vid köttsoppan som står framdukad i köket. Ska jag göra ett jobb i en kyrka från 1700-talet är det bara gammal tätvuxen fura som gäller. Man måste arbeta på samma sätt och med samma material som de gjorde när kyrkan byggdes. Nu har Bengt-Erik tillgång till tätvuxet virke för många framtida uppdrag. Kanske blir just den stocken han har på släpet utanför huset på Grubbe i Umeå en drake på ett kyrktak i Duved. Eller kanske blir det en ros, skulpterad med motorsåg. Rosornas krig Det är som rosenslöjdare han på senare tid gjort sig känd. När två stora popplar i Rådhusparken i Umeå härom året hade börjat ruttna bestäm-

15 des att de skulle sågas ner. Kvar i parken blev två fyra meter höga stubbar. Någon kläckte idén om att skulptera i stubbarna och Bengt-Erik tillkallades. Resultatet blev två vackra rosor och ett jättebråk i Umeå om utsmyckningen av det offentliga rummet. Alla hade en åsikt, och kultureliten engagerade sig, särskilt som Umeå då kandiderade till Kulturhuvudstad. Nu har svallvågorna lagt sig och Umeå ska bli Kulturhuvudstad 2014, trots rosorna. Eller kanske tack vare. På köpet blev Bent-Erik lite av en lokal kändis. Bristyrkesutbildning Bengt-Eriks intresse för trä och träd väcktes redan när han växte upp på ett jordbruk i Västerbotten. Som trettonåring följde han med sin pappa i skogen, fick först lära sig använda handverktyg för att senare, när han fyllt 18, börja jobba med motorsågen. I träslöjden njöt han sedan av att skära i trä. Han provade sig fram, skar i olika riktning och med olika verktyg, lärde sig hur han skulle övervinna svårigheterna. Efter skolan började han studera till ingenjör men hoppade snart av och blev möbelsnickare. Dessutom tecknade han mycket, hade alltid blocket med sig och ritade av allt han såg. Jag var på studiebesök hos en kille som gjorde rådjur med motorsåg och blev fascinerad. Bengt-Erik Nilsson arbetar med både kniv, bildhuggarjärn och motorsåg. 15

16 Det krävs kunskap och vassa verk tyg. Trä ligger Bengt-Erik Nilsson varmt om hjärtat. Allra helst arbetar han i tätvuxen gammelfura. Här tar han reda på ett vindfälle i Medelpad med nästan 350 årsringar. Foto Kenneth Näslund Efter lumpen fick Bengt-Erik på Arbetsförmedlingen reda på att det fanns en bristyrkesutbildning till bildhuggare i Tibro. Han satte sig på tåget och blev imponerad av det han såg när han kom fram. Utvecklade eget Bengt-Erik blev kvar i Tibro i två år. Han lärde sig göra spegelramar i 1700-talsmodell med utsmyckningar i form av rosetter, bladslingor och rosor. Bland annat. Han kompletterade också bildhuggeriet med att lära sig konsten att förgylla. Men sen ville han hem igen, till Västerbotten, för att utvecklas och bli sin egen. Hemmanet med 50 hektar skog fanns också kvar och behövde skötas om. Jag kom tillbaka till Umeå 1989 och fick ett stort uppdrag direkt, säger han. Det var en kyrka som hade brunnit ner och skulle byggas upp igen. Med många detaljer att skära till. Det ena uppdraget ledde till nya uppdrag. Det var handskurna utsmyckningsdetaljer till kyrkor i Bjästa, Själevad, Nordingrå, Ljusdal och Härnösand som skulle restaureras. Det har varit kyrktuppar, drakar och möbler. I Härnösand har Bengt-Erik restaurerat och förgyllt alla speglar i St Petrilogen. De tolv speglarna i Sundsvalls stadshus har också passerat hans händer. Det blev verkligen en rivstart, konstaterar han. Efter tre-fyra år med nästan bara kyrkor började jag undervisa också, hemma i min egen verkstad, på högskolor och på olika folkhögskolor, som ett sätt att föra kunskapen vidare. Gillar utmaningar Ju krokigare och besvärligare material att utgå från desto bättre tycker Bengt- Erik att det är. Ju mer avancerat, desto större utmaning. Är det ingen annan som vill åta sig uppdraget är det bara ännu roligare. Med motorsågen tillfördes ytterligare en dimension i hans arbete. Jag var på studiebesök hos en kille som gjorde rådjur med motorsåg och blev fascinerad, minns Bengt-Erik som skyndade sig hem för att köpa en egen såg. Han provade sig fram, vann en motorsågstävling på Nolia i Umeå och hade plötsligt blivit efterfrågad motorsågsekvilibrist som showade på mässor och olika tillställningar. Kunskap och vassa verktyg Numera arbetar han med både motorsåg, bildhuggarjärn och kniv, vilket är en ganska ovanlig kombination. Från det stora till det lilla, från jättelika rosor till de allra minsta. Hantverket har breddats, uppdragen likaså. Till exempel har han gjort succé på en isfestival i Ryssland där han använde motorsågen för att skulptera i is. Men det är ändå trä som ligger honom närmast. Gran, lärk, poppel och björk går alla bra att skära i. Men helst arbetar Bengt-Erik i väldoftande och tätvuxen gammelfura. Det krävs kunskap och vassa verktyg, förklarar han. Vet man bara vad man gör kan man skära samma saker i fura som i björk. Och, tillägger han, man får inte bli rädd för materialet. Blir det fel gäller det att se nya möjligheter. Se även Text Mats Wigardt Foto Elin Berge 16

17 Nya momsregler ställer högre krav på ordning och reda... Från och med första januari 2013 införs en förändring avseende momsen. I stället för att redovisa moms i samband med självdeklarationen ska en separat momsdeklaration göras i mitten av februari. Den första gången detta sker är alltså i februari 2014 med avseende på kom ihåg Momsen! Alla skogsägare är skyldiga att ha en ordnad bokföring. Egentligen ska denna skötas senast dagen efter en transaktion. Men i praktiken sparar många allt tills det är dags för deklarationen. Alla underlag för hela året lämnas in på en gång och den som upprättar deklarationen gör även bokföringen. Momsredovisningen sker för de allra flesta skogsägare som en bilaga i inkomstdeklarationen. De nya momsreglerna innebär att det blir ganska bråttom med att göra de sista avstämningarna när årsbeskeden kommer. Den som sparar hela bokföringen till sista sekunden kan få det tufft, speciellt för om man vill få hjälp med bokföringen. Så inför nästa år finns därför all anledning att se över sina rutiner för bokföringen. Mitt råd är att alltid försöka göra administrationen så enkel och tidseffektiv som möjligt. Krångla inte till det i onödan. Kassabok bra hjälpmedel Sköt alla in- och utbetalningar från ett särskilt konto som används bara för skogen. Spara alla kvitton, fakturor och avräkningar i en pärm löpande. Om du sedan vill, kan du enkelt själv göra en alldeles tillräckligt bra bokföring genom att använda en enkel kassabok. För att göra det ännu enklare så väljer du en kassabok för skogsägare som har rätt rubriker redan från början. Alla kan om de vill sköta sin egen bokföring. Den tid och de pengar du sparar på detta kan med fördel istället läggas på en bättre och mer genomtänkt skatteplanering. Där finns mycket pengar att tjäna! Databokföring Har du en lite mer omfattande bokföring (över 100 transaktioner kan vara en riktlinje) kan du överväga en databokföring av något slag. Naturligtvis kan du använda databokföring för mindre omfattande verksamhet om du vill, men det är inte nödvändigt. Även för databaserade lösningar gäller att ju enklare desto bättre. De allra flesta bokföringsprogram på marknaden är betydligt mer omfattande än vad man behöver. Du får således betala för något du inte använder. Det finns idag flera olika webbaserade lösningar som är säkra och användarvänliga. Du betalar heller inte för fler funktioner än du behöver eftersom de ofta är uppbyggda i moduler. När momsdeklarationen lämnas i februari 2014 ska även inbetalning av momsen för 2013 ske. Detta blir nästan samtidigt som eventuell restskatt avseende 2012 förfaller till betalning. För dem som har stora inkomster både 2012 och 2013 är det klokt att göra en extra kontroll av att det finns pengar kvar på kontot i början av 2014 att betala skatt med. Om du tar hjälp med bokföringen så stäm redan nu av med din redovisningskonsult om hur ni ska göra nästa år för att det ska flyta så bra som möjligt för bägge parter. Ny virkesköpare i Kramfors Thomas Jonsnäs är 22 år och kommer ur sprungligen från Delsbo i Hälsingland. Nu är han nybliven Kramforsbo och SCAs nya virkesköpare i trakten. Thomas är utbildad skogsmästare i Skinnskatteberg och kommer närmast från en tjänst som köparassistent/planerare vid SCAs skogsförvaltning i Jämtland. Thomas hoppas kunna erbjuda bra, skoglig rådgivning och vara ute och träffa skogsägare så mycket som möjligt. Thomas intresse för skog har funnits med sedan barnsben. Jag köpte min första jämthund när jag var 13 år och har alltid velat jobba med skog, säger Thomas. Skogen betyder allt för mig, det blir aldrig tråkigt med skog! Familjen består av flickvännen och två jämthundar samt ytterligare två hundar som är beställda. På fritiden är det jakt som lockar i första hand och annars hittar man Thomas vid en sjö med sin fiskeutrusning. 17

18 Leif Ottosson, SCAs virkesköpare i Ånge, tillsammans med dottern Elin och jämthunden Buster. Leif och hans guldhund SCAs virkesköpare Leif Ottosson i Ånge har en riktig guldhund. I början av oktober skällde jämthunden Buster nämligen hem segern i älghunds-sm i Gällivare. Jag visste att Buster var duktig men trodde kanske inte att det skulle räcka till en SM-seger. Nu har vi firat med tårta för både mig och Buster, säger Leif Ottosson. Leif Ottosson har haft sexåriga Buster sedan han var valp. Redan när han var ett år skällde han på älg och jag fick skjuta två älgar den säsongen, berättar Leif. Buster är både utställningschampion och jaktchampion. Leif tränar Buster tillsammans med sin dotter och son, 16 och 19 år, och de lägger ner mycket tid på både träning och jakt. Det blir många skidturer på vintern. På sommaren brukar vi springa, cykla och simma. Ja, det vill säga Buster simmar och jag ror. Buster har mycket energi, är stark och behöver därför mycket träning. Han är riktigt rolig att jobba med! Säkrade SM-platsen Förra året gjorde Leif och Buster två jaktprov genom Västernorrlands älghundsklubb, för att försöka kvala in till SM. Poängen från proven innebar att vi gick vidare till kvaltävlingar i Junsele där de sex bästa hundarna från länet deltog. Där lyckades Buster vinna och därmed var SM-platsen säkrad. Den 5 oktober var det dags att tävla i skogarna kring Gällivare och möta nio andra hundar som vunnit sina länstävlingar. Lydnad har inte varit Busters starkaste sida så vi tränade mycket på det innan SM. Och när vi kom till Gällivare så lydde han, vilket resulterade i höga poäng från domarna. Många bedömningar Älghunds-SM består av flera moment som ska bedömas. Det började med att jag släppte Buster som hittade en älg efter två timmar. Sedan skulle Buster ståndskälla i 90 minuter på den så kallade upptagsplatsen innan jag fick skrämma iväg älgen, som då sprang en kilometer innan Buster åter fick stopp på den. Sedan skällde Buster ytterligare en halvtimme. Allt Buster gjorde bedömdes av en domare som var med ute i skogen, berättar Leif. Om det blir fler tävlingar för Buster återstår dock att se. Jag ska fundera på det. I och med SM-segern är Buster automatiskt uttagen till nordiska mästerskapen, men de äger rum först om två år, avslutar Leif. text Misan Lindqvist Foto Marie Öberg F Vackra vatten i nästa års almanacka Nästa års väggalmanacka från SCA Skog har gjorts av konstnären Annakarin Wennerberg. Hon speglar årstidernas skiftningar i akvareller på temat Vackra vatten. Mörka skogstjärnar, glittrande sommarhav och virvlande strömmar är några av motiven i almanackan. Jag har alltid varit fascinerad av vatten. Det är så speciellt eftersom det alltid rör sig och förändras. Jag gillar speglingarna, djupet och ljuset, säger Annakarin. Annakarin arbetar både som illustratör och designer. När hon inte målar landskap eller gör olika illustrationer på uppdrag åt företag så formger hon bl a vedkorgar, lampor och bokstöd i metall. Annakarin Wennerberg 18

19 Fintför fisken här återskapas fiskens naturliga miljö och lekplatser Bäckar och älvar rensades på sten och rätades ut under flottningsepoken. Resultatet blev inte bara rakare och smalare bäckar med snabbare vattenflöden fisket försämrades också avsevärt på flera ställen. Nu pågår ett projekt för att återskapa fiskens naturliga miljö och lekplatser i Vindelälvens biflöden. Vi är i Vindelns kommun, vid ett av Vindelälvens biflöden där öringen brukar leka så här års. Ingenting med bäcken eller skogen som omsluter den skvallrar om att här gjorts omfattande arbeten både i och kring vattnet. Just den här sträckan ställdes i ordning för ett par år sedan. Vi har använt maskiner och jobbat många timmar för hand med olika redskap för att få till det här resultatet, berättar Daniel Holmqvist. Flera mil av Vindelälvens biflöden restaureras för att återskapa fiskens naturliga miljö och lekplatser. Daniel Holmqvist arbetar som teknisk koordinator i projektet Vindel River Life som är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, Vindelälvens fiskeråd och Sveriges lantbruksuniversitet. Sex arter i fokus Syftet med projektet är att mellan 2010 och 2015 återställa flera mil av Vindelälvens biflöden som mer eller mindre förstörts under flottningsepoken. När projektet är klart kommer två tredjedelar av flottningslederna att vara restaurerade. Fokus i projektet ligger på sex arter: öring, lax, stensimpa, bäcknejonöga, flodpärlmussla och utter. 19

20 Med hjälp av elfiske håller forskarna koll på fiskens återväxt. Fisken attraheras av elen och kan håvas upp och mätas. Även strandzonerna ingår i restaureringen. Därmed påverkas inte bara fisket i vattendragen utan även däggdjur och växter som lever längs bäckarna. I projektet ingår även att eleverna i tio grundskolor längs med Vindel älven ska få ökad kunskap om älven och naturen kring den. Skolinformationsdelen i projektet går ut på att elever och lärare dels får göra studiebesök i fält, dels utbildas i klassrummen. Lekplatserna försvann Älvarna i norr började användas för timmertransporter redan i början av 1800-talet. Fram till 1960-talet var flottningen det helt dominerande sättet att transportera virket från inlandet till sågarna vid kusten. I Vindelälven började den storskaliga timmerflottningen i mitten av 1800-talet och höll på ända fram till Enorma mängder timmer flöt av sig själv nedströms och tonvis med stockar fastnade i de naturliga hindren i vattendragen. Under flottningen ville man få till fritt lopp för vattnet utan hinder för timret. Därför grävde och sprängde 20 Ju mer bråte och rappel det finns i vattnet, desto mer öring kommer det hit och leker. Daniel Holmqvist, teknisk koordinator i projektet Vindel River LIFE. man bort stenar och block, berättar Daniel Holmqvist. Längs biflödena byggdes dammar, timmerrännor och olika ledarmar och bäckarnas kurvor rätades ut, för att underlätta vattentransporten av timret. Träd rensades också bort ur bäckarna och stenhällar sprängdes bort. När arbetet var som mest effektivt på 1950-talet använde man Caterpillars. Då rensades vattendragen extremt intensivt. Just den eran var kanske den mest skadliga sett ur dagens perspektiv. Ju mer bäckarna och älvarna rensades, desto snabbare rann vattnet fram och sköljde med sig bottensediment. De naturliga lekplatserna för öringen mer eller mindre försvann. Och utan lekplatser spelar det ingen roll hur mycket fisk som sätts ut eller

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Institutionen för skoglig resurshushållning NRS Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten

Institutionen för skoglig resurshushållning NRS Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten Institutionen för skoglig resurshushållning 2012-10-30 Sören Wulff Per Hansson NRS 2012 Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten För att effektivisera övervakningen av skogsskador

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Per-Erik Larsson Vattenekolog per-erik.larsson@sodra.com 070-620 75 49 Vattenvård för ett rikt skogslandskap Skogens vatten en bok en kampanj en vilja Blå

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Virkesprislista CL13C2. Leveransvirke inland SCA SKOG

Virkesprislista CL13C2. Leveransvirke inland SCA SKOG Virkesprislista Leveransvirke inland Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter. äx ed ss Innehåll 4 Skog för många generationer För att förstå vår samtid och ta ut riktningen för framtiden behöver vi förstå historien. Holmens historia sträcker sig mer än 400 år tillbaka och har alltid

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR N KLUBBE Nr 1 2014 Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR 1 Hej! V isst är det skönt att våren verkar vara tidig i år och på väg med stormsteg! Redan nu kan man promenera i skogen och lyssna

Läs mer

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT PORTRÄTT 32 41 Djur med citypuls Ett stenkast från höghusen och fotbollsarenan ligger en sjö med ett unikt fågelliv, Råstasjön i Solna utanför Stockholm. Där tillbringar Jonathan Stenvall mycket tid med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer