Nationellt datavärdskap för avfall - Förstudie

Transkript

1 PM MR/MI 2000:2 Nationellt datavärdskap för avfall - Förstudie Annica Isacsson Mikael Szudy Rapporten har gjorts inom programmet för Miljöstatistik på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten innehåller en beskrivning av förutsättningar, krav och behov samt förslag till handlings-plan för utveckling av datavärd-skap för nationell avfallsstatistik.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning med förslag 4 Bakgrund 4 Officiell statistik 4 Officiell avfallsstatistik och annan avfallsstatistik 5 Jämförbarhetsproblem 5 Statistikproduktion 5 Framtidens produktion av avfallsstatistik 6 Krav och behov av nationell avfallsstatistik 8 Förslag till innehåll och funktionalitet i ett datavärdskap för nationell avfallsstatistik 8 Användaranpassad webbapplikation för befintlig avfallsstatistik 9 Utvecklad webbapplikation för befintlig och framtida avfallsstatistik 9 Förslag till datavärdens ansvarsområden 10 Övriga aktörers roller och ansvarsområden 10 Bakgrund 11 Uppdragets syfte och målsättning 11 Syfte 11 Projektmål 11 Data och statistik 12 Storheter, definitioner och statistiska standarder 12 Jämförbarhet 12 Storheter och enheter 13 Definition av avfall 13 Indelning av avfall 14 Avfallsbehandlingsslag 17 Övriga standarder 18 Beskrivning av befintlig avfallsstatistik 20 Officiell och annan avfallsstatistik 20 Officiell avfallsstatistik 21 Annan avfallsstatistik 21 Framtida insamlingar av avfallsstatistik 24 Utredningar (förstudier och utvärderingar) 24 Jordbruk, jakt och skogsbruk samt fiske (PM M/MI 1998:3) 24 Utvinning av mineral och tillverkningsindustrin 25 Statistik om avfall inom el-, gas-, värme- o vattenförsörjningssektorn (PM MR/MI 1989:9) 26 Bygg- och rivningssektorn (PM M/MI 1998:2 och PM MR/MI 2000:1) 27 Hälso- och sjukvårdssektorn (PM MR/MI 1998:6) 28 Anläggningar som behandlar avfall (PM MR/MI 1998:8) 29 Utformning av den framtida avfallsstatistiken 30 Enkätundersökningar 30 Elektronisk datafångst 32 1

3 Administrativa system 33 Rapporteringssystem 33 Miljörapporter 38 Kommunala avfallsplaner 39 Avfallsfaktorer 40 Övrig avfallsrelaterad information 41 Dokumentationer 41 Kvalitetsdeklarationer (produktorienterad dokumentation) 41 Kvalitetsbegrepp för officiell statistik 41 Produktbeskrivningar (produktorienterad dokumentation) 42 Produktionsdokumentation (processorienterad dokumentation) 42 Exempel på övrig avfallsrelaterad information som kan vara av intresse: 42 Krav, behov och önskemål av avfallsstatistik 43 Exempel på användare och användningsområden 43 Naturvårdsverket (huvudanvändare) 43 Miljödepartementet 43 Länsstyrelser 43 Kommuner 43 Företag 44 Forskare och utredare 44 Statistiska Centralbyrån 44 Sektorer 45 Organisationer 45 Nationella behov 46 Uppföljning av mål på avfallsområdet 46 Miljökvalitetsmålen 47 Åtgärdsmål 48 Mål för särskilda avfallsslag 49 Gröna nyckeltal 49 Miljöräkenskaper 50 Miljöräkenskaper internationellt och vid SCB 50 Materialflöden 52 Regionala (länsstyrelsers) behov 53 Uppföljning av miljömål 53 Regionalt uppföljningssystem för miljömålen 54 Övriga behov av regional avfallsstatistik 54 Lokala (kommuners) behov 55 Miljökvalitetsmålen 55 Gröna nyckeltal 55 Internationell rapportering 58 EU-direktiv 59 Baselkonventionen 62 OECD 63 2

4 ETC/W 63 IPCC/CORINAIR 64 EU:s förslag till förordning om avfallsstatistik 65 Bakgrund 65 Omfattning, förutsättningar och tillvägagångssätt 65 Förordningens bilagor 66 Bilaga 1 Avfallsgenerering 66 Bilaga 2 Återvinning och bortskaffande av avfall 68 Pilotstudier 69 Förslag till handlingsplan för utveckling av datavärdskap för nationell avfallsstatistik 70 Användaranpassad webbapplikation: Befintlig avfallsstatistik 70 Syfte och beskrivning 70 Utvecklad webbapplikation för befintlig och framtida avfallsstatistik 72 Organisation och ansvar 77 Beskrivning av aktörer i nuvarande insamling av avfallsstatistik 77 Naturvårdsverket (statlig miljömyndighet) 77 SCB (myndighet) 78 Övriga aktörer 79 Beskrivning av datavärdens ansvarsområden 80 Behöver klarläggas 80 Referenser 83 Bilagor: 1. Beskrivning av befintlig avfallsstatistik 2. Miljörapport från tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter 3. Nationella mål på avfallsområdet 4. Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning 5. Rapportering enligt EU-direktiven 6. OECD-enkäten 7. Tillgänglighet av avfallsstatistik 8. Statistikproducent (utförare) 3

5 Sammanfattning med förslag Bakgrund Behovet av att ta fram dokumenterade statistiska data om avfall för olika ändamål är stort. Olika sätt att presentera statistiken krävs för olika syften. Det finns i dag internationella och nationella krav på och behov av en avfallsstatistik för det svenska samhället. Inom EU utarbetas en mycket omfattande förordning om avfallsstatistik enligt vilken avfallsstatistik skall rapporteras. I nuläget finns det ett antal direktiv eller förordningar inom avfallsområdet, som innebär rapporteringsplikt. Övrig internationell rapportering sker fortlöpande bl.a. till Baselkonventionen och OECD. Nationellt finns bl.a. behov av avfallsstatistik för att följa upp miljömål och Gröna nyckeltal, att infoga avfall i de svenska miljöräkenskaperna och att studera materialflöden. Intressenter av nationell avfallsstatistik kan vara Miljödepartementet, Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer som t.ex. Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) och sektorsmyndigheter (Landstingsförbundet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket, m.fl.). Naturvårdsverket (NV), som är statistikansvarig myndighet på området, har uttalat ett behov av ett datavärdskap som innehåller uppgiften att lagra och tillhandahålla dokumenterad statistik för olika ändamål. Denna förstudie syftar till att kartlägga omfattningen av och förutsättningarna för ett sådant datavärdskap. Förslag ges till ett framtida datavärdskaps innehåll och funktionalitet, samt till roll- och ansvarsfördelning mellan olika aktörer som datavärd, beställare av statistik, statistikproducenter (utförare), utredare, statistikanvändare, m.fl. Officiell statistik Officiell statistik är sådan statistik som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar för ändamål som samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering. Den officiella statistiken ska - vara objektiv, - dokumenteras, - kvalitetsdeklareras, - hållas allmänt tillgänglig, - offentliggöras i serien Sveriges officiella statistik (SOS) enligt föreskrifter som SCB meddelar, - framställas och offentliggöras med beaktande av skyddet för enskilda. Vidare bör statistiken: - vara upprepbar, - gälla hela riket, - innehålla aggregerad information, - vara jämförbar, - vara enkel, - vara regelbunden, - vara tillförlitlig, - färdigställas snabbt. 4

6 Officiell avfallsstatistik och annan avfallsstatistik SCB har hittills tagit fram Sveriges officiella avfallsstatistik. Naturvårdsverket är sedan den 1 juli 1994 beställare av denna, i egenskap av statistikansvarig myndighet på området. Statistiken har tagits fram med hjälp av enkätundersökningar mot olika målgrupper, och har publicerats i form av Statistiska meddelanden och på NV:s och SCB:s webbplatser. Avfallsstatistik som inte uppfyller villkoren för att beteckning såsom officiell statistik, kan trots detta tillföra viktig information, framför allt där den officiella avfallsstatistiken brister i täckning eller har annan statistisk skärning. Många gånger utnyttjas denna i avsaknad av officiell statistik på området. Sådan avfallsstatistik kan finnas hos t.ex. myndigheter, organisationer, institutioner, länsstyrelser, kommuner m.fl. Jämförbarhetsproblem Problem kan uppstå vid jämförelser av resultat från undersökningar som gjorts av olika statistikproducenter eller vid olika tidpunkter. Sådana problem förekommer både vid nationella och internationella jämförelser. Orsaker till låg jämförbarhet mellan olika undersökningsresultat kan bl.a. vara att olika avfallsdefinitioner har använts vid undersökningarna. Det kan även bero på användning av olika storheter vid skattning eller mätning, exempelvis volym/vikt. Ytterligare en orsak kan vara att olika statistiska standarder avseende avfallsindelning har använts. Dessa olika statistiska standarder kan inte alltid översättas sinsemellan (i en del fall bara åt ett av hållen), då de kan skilja sig med avseende på aggregeringsnivåer eller tilläggsuppgifter som t.ex. uppgift om avfallets ursprung. Det finns ett antal etablerade definitioner och statistiska standarder, vilka är av stor betydelse för den befintliga och framtida avfallsstatistiken. Dessa måste beaktas vid insamling av avfallsdata, produktion av avfallsstatistik och vid rapportering. Områden som berörs här är: - Storheter och enheter. - Definition av avfall. - Indelning av avfall. - Avfallsbehandlingsslag. - Näringsgrenar/branscher. - Geografisk indelning. Statistikproduktion Det är viktigt att förtydliga skillnaden mellan ett datavärdskap och ett produktionssystem, då dessa är intimt förknippade med varandra. Med ett produktionssystem menas i rapporten ett system bestående av statistikproducenter, standarder, metoder samt lag och rätt som möjliggör framtagande av statistik. Då utredningen främst belyser datavärdskap, ges här endast en sammanfattande beskrivning av viktiga förutsättningar för och verktyg i ett framtida produktionssystem för avfallsstatistik. Se vidare i rapporten. 5

7 Framtidens produktion av avfallsstatistik 1996 genomförde Naturvårdsverket en utredning om hur den framtida avfallsstatistiken ska utformas. I denna utredning, Förbättrad avfallsstatistik - Framtida arbetssätt, ges förslag om hur produktion av statistik över avfallsmängder inom olika samhällssektorer kan utvecklas. Man har tagit hänsyn till ett flertal nationella och internationella behov av avfallsstatistik bl.a. den kommande EU-förordningen om avfallsstatistik, som innehåller krav vilka medlemsländerna är skyldiga att följa. Det konstateras att det behövs ett omfattande utredningsarbete; dels för de sektorer där avfallsstatistik saknas helt (förstudier) dels utvärdering av de hittillsvarande undersökningarna om avfallsstatistik. Utredningarna ska lägga en grund för att i framtiden kunna ta fram avfallsstatistik på ett effektivt sätt med avseende på ekonomi och kvalitet. Dock behövs mer utrednings- och utvecklingsarbete innan en statistikproduktion kan påbörjas. SCB har genomfört ett antal utredningsprojekt på uppdrag åt Naturvårdsverket under åren Ett mer offensivt arbete måste påbörjas med kartläggning och metodutveckling av produktion av avfallsstatistik, för att kunna möta framtida krav och kravställare, framför allt EU-förordningen. Utvecklingen av ett sådant produktionssystem innefattar en statistisk helhetssyn som även måste omfatta anpassning av lag och rätt för insamling av den framtida avfallsstatistiken, t.ex. uppgiftslämnarplikt av olika slag. Nedan nämns några tänkbara verktyg i ett sådant produktionssystem. Troligtvis måste de kombineras för att systemet skall lyckas med att förse t.ex. EU-förordningens omfattande uppgiftsmatriser med avfallsstatistik. Enkätundersökningar I avfallsutredningen och i flera av förstudierna görs bedömningen att olika typer av enkäter kommer vara den dominerande formen för att samla in uppgifter under överskådlig tid. Följande kan konstateras: För att hålla nere kostnader (i statistikproduktionen) och uppgiftslämnarbördan bör olika alternativ av samordning med andra undersökningar prövas. I förstudierna finns flera olika förslag på sådana lösningar. Undersökningen Återvinning och bortskaffande av avfall 1998 genomfördes av SCB under 1999-hösten Detta var första gången som det gjordes officiell avfallsstatistik genom enkät till anläggningar som mottar och behandlar avfall. Den genomförda undersökningen har stora brister vad gäller svarsfrekvens och kvalitet. Undersökningen bör utvärderas i ett särskilt projekt. Elektronisk insamling är en insamlingsteknik som kan ge en rad fördelar i snabbhet, kostnad och kvalitet, bl.a. minskat bortfall. SCB: s långsiktiga målsättning är att i huvudsak alla data ska inrapporteras i elektronisk form, antingen från administrativa register eller direkt från uppgiftslämnare. SCB har föreslagit att verket får i uppdrag att utveckla metoder så att företagen senast år 2003 alltid kan erbjudas att lämna det nödvändiga underlaget för statistiken i elektronisk form. 6

8 Transportsedlar och rapporteringssystem samt aktuella projekt Transportsedlar och sammanställningar av dessa kan bli en viktig grundkälla för avfallsstatistik, om de utformas på ett för statistikändamål användbart sätt, samt integreras i rapporteringssystem. Delar i svensk lag och rätt skapar eller skulle kunna skapa förutsättningar för statistikinsamling och produktion av avfallsstatistik i administrativa system. Det pågår flera projekt runt om i landet som syftar till att beskriva och mäta avfallsflöden med hjälp av informationssystem. De har olika bakgrund och därför olika inriktningar och ambitioner avseende täckning av avfallsslag samt geografisk (t.ex. kommunal, regional eller nationell) täckning. Utredningsarbete pågår inom projekten om hur system för hantering av avfallsflöden skall fungera så att alla viktiga avfallsflöden fångas upp. Några olika prototyper av system har utvecklats och testas för närvarande. Frågor kvarstår om hur och till vilken ev. kostnad som myndigheterna kan få tillgång till uppgifter ur informationssystemen, samt kvalitetsfrågor som t.ex. uppgifternas täckning med avseende på avfallsslag, branscher och geografisk täckning. Miljörapporter Den som utövar verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt 9 kap. 6 miljöbalken är skyldig att varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten (länsstyrelse eller kommun). Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd för miljörapporter enligt miljöbalken har varit ute på remiss under oktober Ikraftträdandet skjuts fram till den 1/1, Sammanfattningsvis kan konstateras att den obligatoriska avfallsrapporteringen tas bort ur miljörapporten jämfört med nuvarande föreskrifter. Det är endast de verksamheter som finns uppräknade i bilagan till föreskrifterna som ska föra anteckningar om farligt avfall. Avfallsfaktorer Det finns ett behov av att förenkla och förbilliga statistikproduktionen med bibehållen god kvalitet. Tanken är att göra omfattande undersökningar med jämna intervall, men däremellan förenklade undersökningar. Faktorer som grundar sig på hjälpvariabler, dvs. variabler som har ett statistiskt samband med den variabel man vill undersöka, ska tas fram och användas. I de flesta fall en nödvändighet med en grundstatistik, dvs. att statistik först måste tas fram på annat sätt minst en gång. En mindre inledande studie har genomförts av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket i början av Under hösten 2000 genomförs en fortsättning på detta projekt. 7

9 Krav och behov av nationell avfallsstatistik I rapporten redovisas ett stort antal kravställare samt deras behov och önskemål. I en del fall är kraven välformulerade, i andra fall kan kraven vara mer allmänna, för att inte säga diffusa. Det behövs en hel del utredningsarbete för klarlägganden av t.ex. innehåll i indikatorer för uppföljning av olika miljömål. Här måste både begrepp och mål konkretiseras. Den produktion och rapportering av avfallsstatistik som blir ett krav enligt kommande EU-förordning kommer att vara till stor nytta i flera olika avseenden. Dess omfattning är så stor att den kommer att täcka merparten av de nationella behov av avfallsstatistik som finns inom olika områden. Därmed kommer den att bilda stommen i den framtida nationella avfallsstatistiken. Förordningen skall kunna tillgodose de behov av statistisk information som Kommissionen har, samt de behov som andra internationella och nationella institutioner har, exempelvis European Environmental Agency (EEA), nationella miljömyndigheter och konsulter. Förslag till innehåll och funktionalitet i ett datavärdskap för nationell avfallsstatistik I begreppet datavärdskap föreslås ingå ett ansvar för att sammanställa, tillhandahålla, beskriva, kvalitetsdeklarera och presentera redan framtagen avfallsstatistik och övrig avfallsrelaterad information, för olika ändamål. Dagens förutsättningar Den nu befintliga avfallsstatistiken har tagits fram med hjälp av olika definitioner och standarder, vilket gör det omöjligt att inordna dem tillsammans i en och samma fysiska databas. Det i dagsläget sammanställda och publicerade statistiska materialet (t.ex. i SM) kan möjligtvis i vissa fall redovisas med en högre upplösning som fortfarande är kvalitetsmässigt acceptabel. Inläggning av redan sammanställda uppgifter i någonting liknande databas torde dock inte öka tillgängligheten eller flexibiliteten för användaren, jämfört med alternativ som publicering av färdiga kvalitetsdeklarerade statistiksammanställningar. Arbetet med att utveckla presentation och tillgänglighet för avfallsstatistik och övrig avfallsrelaterad information föreslås därför delas upp enligt följande: Kort sikt: Användaranpassad webbapplikation för den befintliga avfallsstatistiken och relevant avfallsrelaterad information. Lång sikt: Framtidens avfallsstatistik: Utveckling av webbapplikationen för åtkomst till relationsdatabaser. Dessa innehåller framtidens avfallsdata samt relevant avfallsrelaterad information. Systemet möjliggör ur användarsynpunkt flexibla sammanställningar av avidentifierat statistiskt grundmaterial ur databaser. 8

10 Användaranpassad webbapplikation för befintlig avfallsstatistik Syftar till att befintlig och dokumenterad avfallsstatistik på ett rationellt och effektivt sätt sammanställs för olika ändamål, framför allt för internationell rapportering och uppföljning av avfallsrelaterade miljömål. I webbapplikationen samlas ovannämnda statistiksammanställningar från tidigare gjorda undersökningar, samt relevant avfallsrelaterad information i en och samma webbapplikation. Användaren ska få tillgång till dessa, vilka presenteras i form av olika typer av färdigställda dokument innehållande användaranpassade avfallsdata och diagram etc. med standardiserat utseende. Kvalitet, definitioner, standarder och avgränsningar ska redovisas i anslutning till uppgifterna i dokumentet. Webbapplikationen bör kunna nås från SCB:s och NV:s webbplatser samt Svenska Miljönätet. Applikationen innehåller ett enkelt och överskådligt menysystem som hjälper användaren att snabbt hitta sökt information, och även snabbt kunna konstatera om sökt information saknas. Utvecklad webbapplikation för befintlig och framtida avfallsstatistik Utveckling av tidigare webbapplikation. Åtkomst till relationsdatabaser som innehåller framtidens avfallsdata, samt ev. utökad avfallsrelaterad information, har tillkommit. Systemet möjliggör ur användarsynpunkt flexibla sammanställningar av avidentifierat statistiskt grundmaterial ur databaser. Under förutsättning att det statistiska produktionssystemet lyckas förse EUförordningens omfattande uppgiftsmatriser med avfallsstatistik, så kommer dessa uppgifter att kunna läggas in i relationsdatabaser som möjliggör ur användarsynpunkt flexibla statistiksammanställningar. De uppgifter som skall rapporteras enligt EU-förordningen skulle kunna utgöra en miniminivå för innehållets detaljeringsgrad och upplösning. En diskussion om huruvida databasernas innehåll skall utvecklas mot en ännu högre detaljeringsgrad och upplösning än den som kommande EU-förordningen kräver med avseende på t.ex. avfallsslag (som t.ex. EWC istället för EWC-Stat), ursprung (regional indelning), m.m. bör föras först när det statistiska produktionssystemets möjligheter och förutsättningar är klargjorda. Hänsyn måste också tas till de behov av avfallsstatistik utöver de som den kommande EU-förordningen om avfallsstatistik kan bemöta, med avseende på täckning, definitioner och standarder. Detta innebär att speciella relationsdatabaser för dessa syften måste ingå, då EU-förordningens definitioner och standarder ej är tillämpliga vid all rapportering. Utvecklingen av det internationella harmoniseringsarbetet måste naturligtvis följas. 9

11 Förslag till datavärdens ansvarsområden Nedan beskrivs förslag till ansvars- och arbetsområden för datavärden. Det exakta innehållet kan utgöra föremål för vidare diskussion. Ansvarig för att sammanställa, tillhandahålla, beskriva, kvalitetsdeklarera och presentera redan framtagen avfallsstatistik och övrig avfallsrelaterad information för olika ändamål. Ansvarig för uppbyggnad av användaranpassad webbapplikation för befintlig avfallsstatistik där det bl.a. ingår att ta fram en projektplan och bygga upp en applikation med ändamålsenliga statistiksammanställningar Ansvarig för utveckling webbapplikationen för åtkomst till relationsdatabaser. Samordnare för den internationella rapporteringen. Samordnare för uppföljningen av avfallsrelaterade miljömål. Deltagande i framtagandet av en strategisk utrednings- och framställningsplan för framtida avfallsstatistiken. Övriga aktörers roller och ansvarsområden De två tyngsta aktörerna är idag Naturvårdsverket och SCB, vilka agerar utifrån flera olika roller samtidigt. Dessa aktörers roller beskrivs mer ingående i rapporten. Naturvårdsverket som är statlig miljömyndighet är samtidigt - statistikansvarig myndighet - beställare - användare av avfallsstatistik - utförare SCB som är statlig statistikbyrå och myndighet är samtidigt -samordnings och tillsynsansvarig för offentlig statistik -utförare -utredare -användare Det finns dessutom ett stort antal övriga aktörer, vilka nämns och beskrivs i rapporten i text och med hjälp av flödesscheman utifrån nuvarande situation och tänkbara framtida roller. Framtida roller är visioner som bedöms som realistiska under förutsättning att dessa förankras hos aktörerna samtidigt som rätt myndighetskrav ställs. 10

12 Bakgrund Det finns i dag internationella och nationella krav på och behov av en avfallsstatistik för det svenska samhället. Inom EU: s statistikorgan Eurostat håller man för närvarande på att utarbeta en förordning om vilken avfallsstatistik medlemsländerna ska rapportera till EU. I nuläget finns det ett antal direktiv eller förordningar inom avfallsområdet, som innebär rapporteringsplikt. Övrig internationell rapportering sker fortlöpande bl.a. till Baselkonventionen och OECD. Nationellt finns bl.a. behov av avfallsstatistik för att följa upp miljömål och Gröna nyckeltal, att infoga avfall i de svenska miljöräkenskaperna och att studera materialflöden. Andra intressenter av avfallsstatistik kan vara kommuner, länsstyrelser, branschorganisationer som t.ex. Svenska Renhållningsverksföreningen och sektorsmyndigheter (Landstingsförbundet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen m.fl.). Behovet av att ta fram dokumenterade data om avfall för olika ändamål är alltså stort. Olika sätt att presentera statistiken krävs för olika syften. En samstämmighet mellan de data som används är nödvändig. Ett effektivt och dokumenterat sätt att ta fram statistiken ur det grundmaterial som finns behövs. Naturvårdsverket (NV) har uttalat ett behov av ett datavärdskap som innehåller uppgiften att lagra och tillhandahålla dokumenterad statistik för olika ändamål. Denna förstudie syftar till att kartlägga omfattningen av och förutsättningarna för ett sådant datavärdskap. Uppdragets syfte och målsättning Syfte Syftet med förstudien är således att utreda hur en databas och ett datavärdskap - avfall skulle kunna utformas respektive organiseras så att dokumenterad avfallsstatistik på ett effektivt sätt kan sammanställas för olika ändamål, bl.a. till internationell rapportering. Roll- och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer (beställare av statistik, statistikproducenter (utförare), statistikanvändare, datavärd) behöver belysas. Projektet syftar också till att ta fram information och sammanställa önskemål i en sådan omfattning att man kan bedöma den arbetsinsats som krävs för att bygga upp och underhålla databasen. Förstudien ska lägga en grund för bedömningen av vad som ska ingå i databasen. Olika sekretess- och "tillgänglighetsfrågor" behöver också belysas. Projektmål Målet med förstudien är att ta fram ett (eller flera alternativa) konkret (a) förslag till hur ett datavärdskap och en databas för avfallsstatistik och övrig information kan se ut och fungera. Det som ska ingå är: Sammanställning av krav på och behov av avfallsstatistik och övrig information. Förslag på innehåll och struktur i databasen. Förslag på hur databasen kan fungera för olika användare. Förslag på organisationen och ansvarsfördelningen. Bedömning av resursinsatser som krävs för uppbyggnad av en databas samt för löpande underhåll. Denna bedömning ska kunna utgöra ett underlag vid upphandling. 11

13 Data och statistik Vad är statistik? Termen statistik har flera betydelser men används oftast med huvudinnebörden sammanfattande beskrivning av förhållanden i grupp. Statistik sammanställs för att förmedla information som kan belysa konkreta sakproblem. Den utgör ofta en viktig del av underlaget i specifika besluts- och planeringssituationer, men ger också information till allmänhet, utredare, forskare m.fl. om sakernas tillstånd och utveckling. Gränsen mellan statistik, sammanställningar, utredningsunderlag, data och liknande termer är oklar. I USK-utredningen (utsläppsstatistik och kärnor) definieras begreppet statistik enligt följande: Statistik är kvantitativa fakta, insamlade, aggregerade och analyserade för att ge upplysningar, underlätta förståelse och tjäna som underlag för policyformulering, utveckling och administration av handlingsprogram och utvärdering av programmets effekter (PM Hauser, Social statistics in use). Storheter, definitioner och statistiska standarder Det finns ett antal etablerade definitioner och statistiska standarder, vilka är av stor betydelse för den befintliga och framtida avfallsstatistiken. Dessa måste beaktas vid insamling av avfallsdata, produktion av avfallsstatistik och vid rapportering. De är även viktiga av jämförbarhetsskäl. I detta avsnitt kommer dessa definitioner och statistiska standarder att presenteras. Områden som berörs är: - Jämförbarhet. - Storheter och enheter. - Definition av avfall. - Indelning av avfall. - Avfallsbehandlingsslag. - Näringsgrenar/branscher. - Geografisk indelning. Jämförbarhet Problem kan uppstå vid jämförelser av resultat från undersökningar som gjorts av olika statistikproducenter eller vid olika tidpunkter. Sådana problem förekommer både vid nationella och internationella jämförelser. Orsaker till låg jämförbarhet mellan olika undersökningsresultat kan bl.a. vara att olika avfallsdefinitioner har använts vid undersökningarna. Det kan även bero på användning av olika storheter vid skattning eller mätning, exempelvis volym/vikt. Ytterligare en orsak kan vara att olika statistiska standarder avseende avfallsindelning har använts. Dessa olika statistiska standarder kan inte alltid översättas sinsemellan (i en del fall bara åt ett av hållen), då de kan skilja sig med avseende på aggregeringsnivåer eller tilläggsuppgifter som t.ex. uppgift om avfallets ursprung. 12

14 Storheter och enheter Vanliga storheter (dvs. fysiska parametrar) i avfallsstatistik är kvantitativa storheter som vikt, volym och antal. Några vanliga korresponderande enheter är ton, m 3 och st. I olika sammanhang behövs och används ytterligare storheter (och enheter). Det kan t.ex. vara storheter som energiinnehåll, vattenhalt, mängd av specifik kemisk substans, farlighet, behandlingskapacitet, produktion (av t.ex. gas och energi), monetära storheter, m.fl. Definition av avfall Det finns ett antal olika avfallsdefinitioner, vilka är eller kan bli av betydelse för avfallsstatistiken. Nedan beskrivs de definitioner som har störst betydelse för nationell avfallsstatistik. Nuvarande nationell avfallsdefinition Sverige har antagit EU: s definition av avfall i och med Miljöbalkens (1998:808) ikraftträdande. Enligt denna definieras avfall enligt följande: varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfallskategorierna anges i Renhållningsförordningen (1998:902). Till avfall räknas även resurser/returråvaror för återanvändning och återvinning. Definitionen beaktar inte om ett föremål, ämne eller substans har något marknadsvärde. Föregående nationell avfallsdefinition Före Miljöbalkens ikraftträdande har en entydig nationell definition av avfall saknats, såväl i den svenska lagstiftningen som tekniskt. Ansatser att definiera avfallsbegreppet har dock gjorts både i Sverige och internationellt. Resultatet av sådant standardiseringsarbete har utnyttjats vid avgränsningar och definitioner i undersökningar om avfall. Även begrepp som returråvara, restprodukt, returprodukt och återbruksprodukter har definierats. Ett exempel på en avfallsdefinition som använts i SCB:s undersökning Industrins avfall och returråvaror (1993) är följande: restprodukt som ägaren vill bli kvitt och kasserats för att omhändertas och som därvid bedömts sakna bruksvärde. Det nationella avfallsbegreppet har således både utökats och preciserats sedan OECD:s avfallsdefinition OECD-rådets beslut om gränsöverskridande transporter av farligt avfall (C(88)90/Final), definierar avfall som: material som är avsett för bortskaffande, undantaget radioaktiva material, av skäl angivna i tabell I. Med bortskaffande avses här både slutligt omhändertagande och återvinning. I tabell I (orsaker varför material är avsedda för bortskaffande), anges olika skäl för bortskaffande, samt exempel på avfallsslag och verksamheter varifrån avfallet kan ha sitt ursprung. 13

15 Baselkonventionens avfallsdefinition Enligt Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, avses med avfall: ämnen eller föremål som slutligen omhändertas, som är avsedda för slutligt omhändertagande eller som enligt bestämmelserna i parternas egna lagar skall bli föremål för slutligt omhändertagande. Indelning av avfall Det finns i Sverige olika standarder för hur avfall indelas med avseende på avfallstyper och avfallsslag. Nedan beskrivs de viktigaste avfallsindelningarna. Indelning enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunal avfallsplanering I skriften Kommunal avfallsplanering enligt renhållningslagen (Naturvårdsverkets allmänna råd 91:1), föreslår Naturvårdsverket en indelning som bygger på att avfallet benämns med utgångspunkt från den källa eller verksamhet vid vilken avfallet uppkommer. Ett undantag från denna princip är huvudgruppen specialavfall, vilken benämns med utgångspunkt från avfallets sammansättning eller egenskaper (t.ex. farligt avfall). Naturvårdsverkets förslag till indelning av avfallstyper innehåller 10 huvudgrupper. Dessa huvudgrupper är i sin tur indelade i ett varierande antal undergrupper. Exempel på sammanhang där denna indelning används är i de kommunala avfallsplanerna enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i kommunal avfallsplan; SNFS (1991:3). I samband med statistikinsamling har denna indelning varit en grund, och frågor om enskilda avfallsslag av särskilt intresse har vanligtvis lagts till (t.ex. glas, kylmöbler, batterier m.m.). Undersökningar som SCB:s Avfall och återvinning i kommunal regi (1990, 1994), Industrins avfall och returråvaror (1993) samt RVF:s Avfallsanläggningar med deponering ( ), är exempel på undersökningar där denna indelning tillämpas. Europeiska avfallskatalogen Europeiska avfallskatalogen eller European Waste Catalogue (EWC), är en av EU:s medlemsländer sammanställd lista med avfallsslag. Den utgör en standardindelning vilken kommer att göra statistik på avfallsområdet jämförbar mellan medlemsländerna. EWC inrättades genom Kommissionens beslut 94/3/EG av den 20 december 1993 om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i Rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (se artikel 1 a i Rådets direktiv 91/156/EEG av den 18 mars 1991 om ändring i direktiv 75/442/EEG om avfall). De avfallsslag i EWC som klassificeras som farligt avfall finns även i Rådets beslut 94/904/EG av den 22 december 1994 om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i Rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall. Europeiska avfallskatalogen är implementerad i svensk lag och rätt. Den är införd som bilaga i Renhållningsförordningen (1998:902). De avfallsslag i EWC som klassificeras som farligt avfall samt nationella tillägg, finns även som bilaga i 14

16 Förordning om farligt avfall (1996:971). I olika förordningar och föreskrifter förekommer dessutom enskilda avfallsslag benämnda och indelade enligt EWC. EWC är i huvudsak process/ursprungsorienterad och den är f.n. indelad i 20 st. huvudkategorier. I en för Sverige anpassad version av EWC har ytterligare en huvudkategori lagts till, vilken innehåller svenska tillägg (övrigt avfall som ingår i svenska förordningen om farligt avfall (SFS 1996:971)). De enskilda avfallsslagen samlas under ett antal underrubriker, vilka i sin tur samlas under de huvudkategorierna. Katalogen innehåller idag ca 650 enskilda avfallsslag (ca 660 avfallsslag inklusive nationella tillägg). I det senaste förordningsförslaget till avfallsstatistik har en omvandlingstabell från EWC till EWC-Stat bifogats i bilaga IV (se även i avsnittet om Materialbaserade avfallskatalogen (EWC-Stat Rev. 2)). I syfte att beskriva EWC:s funktion för framtida avfallsstatistik citeras nedan några punkter ur Kommissionens beslut av den 20 december 1993 om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (94/3/EG): Bilaga; Inledning: 3. Europeiska avfallskatalogen är en harmoniserad, icke-uttömmande förteckning över avfallsslag, dvs. en förteckning som skall ses över periodiskt och vid behov omarbetas enligt kommittéförfarandet. Att ett material finns med i avfallskatalogen betyder dock inte att detta material betraktas som ett avfall i alla sammanhang. Endast om materialet utgör avfall enligt definitionen är det av betydelse att det finns med i katalogen. 5. Europeiska avfallskatalogen skall fungera som en referensnomenklatur med gemensam terminologi för gemenskapen i syfte att effektivisera avfallshanteringen. I detta sammanhang bör Europeiska avfallskatalogen vara en grundläggande referens för gemenskapens program om avfallsstatistik, som påbörjats i enlighet med rådets resolution av den 7 maj 1990 om en politik för avfallshantering. 6. Europeiska avfallskatalogen skall anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen enligt det förfarande som anges i artikel 18 i direktivet. Materialbaserade avfallskatalogen (EWC-Stat Rev. 2) Vid rapportering av avfallsdata till Eurostat enligt den kommande EU-förordningen om avfallsstatistik, kommer en avfallsindelning kallad Materialbaserade avfallskatalogen (EWC-Stat Rev. 2) att tillämpas. EWC-Stat är indelad i tre nivåer: Avdelningar, grupper och klasser. I dess nuvarande version aggregeras EWC:s avfallsslag till 94 klasser. Dessa aggregeras till 48 grupper. Slutligen aggregeras grupperna till 13 avdelningar. I det senaste förordningsförslaget till avfallsstatistik har en omvandlingstabell från EWC till EWC-Stat bifogats i bilaga IV. 15

17 Kombinerade Nomenklaturen Kombinerad nomenklatur (KN) eller Combined Nomenclature (CN) är EG:s varunomenklatur för utrikeshandel. Fr.o.m använder utrikeshandelsstatistiken varuindelningen enligt KN. KN är en utbyggnad av den internationella varunomenklaturen Harmonized System (HS; eg. Harmonized Commodity Description and Coding System), där HS:s sexsiffernivå har utökats till KN:s åttasiffernivå. KN består av ca poster, varav ca 100 poster omfattar avfall. I en tidigare version av förordningsförslaget till avfallsstatistik, har en omvandlingstabell från KN till EWC-Stat funnits med som bilaga. Denna bilaga har tagits bort i en senare version. KN kan få betydelse för avfallsstatistik rörande import och export av avfall. Indelningar av farligt avfall enligt Baselkonventionen Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, trädde ikraft Konventionens syfte är att reducera och eliminera gränsöverskridande transporter av farligt avfall. Detta gäller transporter av allt farligt avfall inklusive avfall för återvinning. I konventionens bilaga I och II finns en förteckning över avfallskategorier. Denna utgör en indelning av avfallskategorier som skall betraktas och behandlas såsom farliga. I bilaga I anges de avfallskategorier som skall kontrolleras, och i bilaga II de avfallskategorier som enbart fordrar speciellt beaktande. Avfallsförteckningen är inte uttömmande. I den mån ländernas egna lagar och förordningar om farligt avfall omfattar avfallsslag som ej täcks av konventionens avfallslista, kan även dessa övertäckande avfallsslag räknas som farligt avfall. Vid den årliga rapporteringen till Baselkonventionens sekretariat har Sverige använt denna avfallsindelning, senast vid rapporteringen avseende år Förtydligande angivande av avfallsslag enligt uppgiftslämnarens beskrivning har gjorts i anslutning till avfallskategorierna. I konventionens bilaga VIII och IX finns två listor med specifika avfallsslag vilka skall betraktas och behandlas som farliga resp. icke farliga. Dessa är lista A (farligt avfall) och lista B (icke farligt avfall). Avfallslistorna är inte uttömmande eller ömsesidigt uteslutande. Förbehåll görs t.ex. för icke farliga avfallsslag (lista B), som har fått farliga egenskaper p.g.a. innehåll av betydande andelar av farligt avfall. För närvarande används ej dessa avfallsindelningar vid rapportering enligt Baselkonventionen. Dess funktion är främst att utgöra ett hjälpmedel för bedömning om huruvida ett avfall skall anses vara farligt, och därmed om avfallsslaget skall rapporteras enligt konventionen eller inte. Indelning av avfall enligt OECD-beslut om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall OECD-rådet antog 1992 ett beslut om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning (C(92)39/Final). Beslutets syfte är att stimulera och uppmuntra återvinning, genom att tillåta förenklad kontroll för återvinningsbart avfall vid handel mellan medlemsländer inom OECD. För detta ändamål har OECD:s kontrollsystem skapats. 16

18 Enligt beslutet indelas avfall för återvinning in i tre kategorier med hänsyn till avfallshanteringens riskfaktorer. Dessa är sammanställda i en grön, en gul och en röd avfallslista. Listornas färger indikerar vilken restriktionsgrad som gäller för det enskilda avfallsslaget. Restriktionerna som gäller anges i OECD-beslutet samt i tilläggsbeslut. I anslutning till avfallsslagens koder i de tre avfallslistorna anges även avfallsslagets motsvarande kod i Harmonized System (se Kombinerade Nomenklaturen). Rapportering enligt OECD-beslutet har skett fram till i mitten av 1990-talet, för att därefter ersättas av rapportering enligt Baselkonventionen. OECD:s gula och röda avfallslistor används dock fortfarande vid EU-rapportering (se nedan). Indelning av avfall enligt EU-förordning om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen I Rådets förordning (EEG) nr 259/ 93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska Gemenskapen, regleras villkor för gränsöverskridande transporter inom EU samt export och import till länder utanför EU. Rapportering enligt förordningen görs f.n. med indelning enligt OECD:s gula och röda avfallslistor. Det pågår harmoniseringsarbete inom EU som syftar till att förenkla och skapa internationell enhetlighet inom begreppet farligt avfall. Ambitionen är att skapa en heltäckande avfallslista (eller standardindelning). Avfallsbehandlingsslag Det finns flera standarder för indelning (dvs. kategorisering) av avfallsbehandlingsslag. Två vanliga standarder kan urskiljas, en internationell och en nationell. Nationell standard Naturvårdsverket har tagit fram ett antal blanketter som stöd i det kommunala avfallsplaneringsarbetet. Dessa återfinns i skriften Kommunal avfallsplanering enligt renhållningslagen (Naturvårdsverkets allmänna råd 91:1). En kommunal avfallsplan skall innehålla uppgifter om de avfallstyper som uppkommer inom kommunen, avfallets ursprung samt i vilka mängder varje avfallstyp förekommer. Av en avfallsplan skall framgå hur olika typer av avfall insamlas, transporteras samt återvinns eller bortskaffas. Om viss hantering av avfall utgör en åtgärd i syfte att återanvända eller återvinna detta eller syftar till att underlätta sådan återanvändning eller återvinning, skall detta särskilt framgå av planen. Blanketterna innehåller både obligatoriska och frivilliga uppgifter. Utformningen utgör således en gemensam och enhetlig indelning av avfallsbehandlingsslag för den kommunala avfallsbehandlingen. 17

19 Internationell standard En gemensam och enhetlig indelning av avfallsbehandlingsslag används i: 1. Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall. 2. OECD-rådets beslut om gränsöverskridande transporter av farligt avfall (C(88)90/Final). 3. EG:s ramdirektiv om avfall (75/442/EEG) med ändringsbeslut (96/350/EC). 4. Renhållningsförordning (1998:902). 5. Förordning (1996:971) om farligt avfall. Behandlingsslagen delas in i två huvudgrupper: Bortskaffande och återvinningsåtgärder. Huvudgrupperna består av 15 resp. 13 behandlingsslag. Dessa återfinns i: Bortskaffande: -Baselkonventionen, Bilaga IV A -OECD-rådets beslut om gränsöverskridande transporter av farligt avfall C(88)90/Final, tabell 2A -Ramdirektivets ändringsbeslut 96/350/EC, Bilaga IIA (Åtgärder för slutligt omhändertagande) -Renhållningsförordning (1998:902), Bilaga IV (Bortskaffningsåtgärder) -Förordning (1996:971) om farligt avfall, Bilaga IV (Bortskaffningsförfaranden). Återvinningsåtgärder: -Baselkonventionen, Bilaga IV B -OECD-rådets beslut om gränsöverskridande transporter av farligt avfall C(88)90/Final, tabell 2B -Ramdirektivets ändringsbeslut 96/350/EC, Bilaga IIB (Återvinningsåtgärder) -Renhållningsförordning (1998:902), Bilaga III (Återvinningsåtgärder) -Förordning (1996:971) om farligt avfall, Bilaga V (Återvinningsförfaranden). Övriga standarder SNI 92 Standard för svensk näringsgrensindelning 1992 (SNI 92) är en statistisk standard för indelning av produktionsenheter dvs. företag, arbetsställen etc. till näringsgrenar/branscher. SNI 92 trädde formellt i kraft den 1 januari Indelningen är identisk med EG:s näringsgrensstandard NACE Rev.1 (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) ner till 4-siffernivå (503 undergrupper). SNI 92 är därmed även väl samordnad med FN:s näringsgrensindelning ISIC Rev.3 (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities). I SNI 92 finns en svensk tilläggsnivå till 5-siffernivå som sammanlagt ger 739 detaljgrupper. 18

20 SNI har bl.a. betydelse för: -Nationellt: Miljömål för enskilda branscher och miljöräkenskaper. -Internationellt: Rapportering enligt kommande förordning om avfallsstatistik (Eurostat) och OECD-rapportering. NUTS EU-kommissionen har fastställt den geografiska indelningen för redovisning av statistik inom EU. Denna indelning benämns NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques). I Sverige utgörs NUTS 1-nivån av hela riket, NUTS 2-nivån av riksområden (8 st.), NUTS 3-nivån av län (21 st.) och NUTS 5-nivån av kommuner (288 st.). NUTS 4-nivån används inte i Sverige. NUTS har betydelse för rapportering enligt kommande förordning om avfallsstatistik (Eurostat). Förslagets utformning vid tidpunkten för sammanställandet av rapporten, omfattar regionala uppgifter om befolkning, avfallsanläggningarnas antal och kapacitet (NUTS 2-nivån). 19

21 Beskrivning av befintlig avfallsstatistik Officiell och annan avfallsstatistik Vad gäller generellt för officiell statistik? Officiell statistik är sådan statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Den officiella statistiken ska - vara objektiv, - dokumenteras, - kvalitetsdeklareras, - hållas allmänt tillgänglig, - offentliggöras i serien Sveriges officiella statistik (SOS) enligt föreskrifter som SCB meddelar, - framställas och offentliggöras med beaktande av skyddet för enskilda. Ur SFS 1992:889 Lagen om den officiella statistiken och SFS 1992:1668 Förordningen om den officiella statistiken. Vidare bör statistiken: - vara upprepbar, - gälla hela riket, - innehålla aggregerad information, - vara jämförbar, - vara enkel, - vara regelbunden, - vara tillförlitlig, - färdigställas snabbt, enligt de föreskrifter och allmänna råd som finns rörande officiell statistik i serien Meddelanden i Samordningsfrågor, SCB (MIS 1994:3). I lagen om den officiella statistiken (SFS 1992:889) bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om vilka myndigheter som skall vara statistikansvariga myndigheter. Dessa myndigheter får i sin tur meddela de föreskrifter som behövs för att uppgiftslämnandet skall fungera. Naturvårdsverket har av regeringen utsetts till ansvarig myndighet för avfallsstatistiken (framgår av bilagan till förordningen 1992:1668 om den officiella statistiken). Enligt lagen är näringsidkare och kommuner skyldiga att för den officiella statistiken lämna uppgifter om sin (närings) verksamhet. De uppgifter som avses räknas upp i 4. Avfall finns inte direkt med bland de uppgifterna. Frågan är om begrepp som produktion eller förbrukning av varor eller tillhandahållande eller anlitande av tjänster etc. kan tolkas så att avfall skall ingå. Denna fråga behöver utredas vidare. En arbetsgrupp har lämnat förslag till ändringar (fr.o.m. 1/1, 2001) i lag om den officiella statistiken (statistiklagen) och en förordning om den officiella statistiken (statistikförordningen). Förslaget har varit ute på remiss. 20

22 Officiell avfallsstatistik Den officiella avfallsstatistiken som hittills framtagits avser: Avfall och återvinning i kommunal regi, Industrins avfall (och returråvaror), Återvinning och bortskaffande av avfall, Slam från avloppsreningsverk (ingår i undersökningen Utsläpp till vatten och slamproduktion ). Statistikprodukterna ovan baseras på resultat från enkätundersökningar. SCB har utfört undersökningarna på uppdrag av NV (beställare). Resultaten redovisas i SCB: s SM (Statistiska Meddelanden, Na 28) genom tabeller, diagram och text. Ett urval av tabeller och diagram finns tillgängliga på SCB:s och NV:s webbplatser, samt på Svenska miljönätet tillsammans med textkommentarer. Primärmaterialet, dvs. grunddata så som det föreligger i undersökningens slutliga observationsregister, finns hos SCB. Specialbearbetningar av primärmaterialet kan utföras på beställning. I vissa fall kan användare få tillgång till primärmaterialet för egna bearbetningar. Statistikprodukterna beskrivs närmare nedan samt mer ingående i bilaga 1. Statistikprodukt Uppgiftslämnare Frekvens Redovisning i SM Avfall och återvinning i kommunal regi Industrins avfall (och returråvaror) Återvinning och bortskaffande av avfall Slam från avloppsreningsverk Kommuner 1985, 1990 och 1994 Länsvis, kommunvis för hushållsavfall Industrier 1993 och Branschvis, storleks grupper (anställda) Anläggningar som 1998 Behandlingstyp och behandlar avfall avfallsslag Avloppsreningsverk 1987, 1992 Storleksklass och 1998 (producerat slam och innehåll av näringsämne, tungmetaller m.m.), länsvis (användning av slam) Annan avfallsstatistik Här beskrivs tillgänglig statistik om avfall på nationell nivå som inte är officiell. Övrig avfallsstatistik kan finnas hos myndigheter, organisationer, institutioner, länsstyrelser, kommuner m.fl. Statistik för enskilda avfallsslag För vissa enskilda avfallsslag finns mål uppsatta avseende insamling och återvinning. I en del fall är hantering och mål reglerade i svensk lag och rätt, medan det i andra fall handlar om frivilliga åtaganden. I några fall används begreppet producentansvar. För ytterligare några avfallsslag har förslag till åtgärder och innehåll av lagar och regler utretts. Några beslut har dock inte fattats om införandet av lagstiftning för flera av dessa. 21

23 Uppföljning av producentansvar Med producentansvar menas att producenterna, dvs. de som i Sverige yrkesmässigt tillverkar, importerar eller försäljer varor eller förpackningar, har ett ansvar att ta hand om dessa på ett miljömässigt godtagbart sätt. I ett antal förordningar regleras producenternas skyldigheter, inklusive uppgiftsskyldigheter. Här anges också nationella mål avseende återvinning. Producentansvar är för närvarande infört för förpackningar, däck, bilar och returpapper, och ska från den 1/7, 2001 också gälla elektriskt/elektroniskt avfall. Producenter har bildat materialbolag för att via entreprenörer samla in, återvinna eller energiutvinna material. Dessa är: Tidningspapper Däck Glas Metaller Papper och kartonger PET-återvinning Plast Wellpapp Pressretur AB Svensk Däckåtervinning AB Svensk Glasåtervinning AB Svenska Metallkretsen AB Svensk Kartongåtervinning AB AB Svenska Returpack Plastkretsen AB Returwell AB Naturvårdsverket sammanställer mängduppgifter om insamling och återvinning från materialbolagen till nationella sammanställningar. Dessa rapporteras sedan till regeringen och för förpackningar även till Eurostat. Naturvårdverket gör även sammanställningar av insamlade och återvunna mängder batterier och kontorspapper. Data för batterier fås genom en enkät till kommunerna och Skogsindustrierna lämnar uppgifter angående kontorspapper. Export av farligt avfall Export- och importstatistik över farligt avfall görs årligen av Sverige till Baselkonventionens sekretariat (se vidare i avsnittet Internationell rapportering). Statistiken baseras på rapporter från exportörer och importörer. Rapporteringen sker av miljödepartementet efter det att Naturvårdsverket tagit fram underlag. Miljöstatistik för sjukhusen Landstingsförbundet har under några år utfört en enkätundersökning till akutsjukhusen (ca 90 st.). De frågar bl.a. om avfallsmängder som produceras vid sjukhusen fördelade på olika avfallsslag. Det primära syftet med undersökningen var att förse sjukhusen med verktyg, nyckeltal (mängd avfall per vårdplats t.ex.), för att i första hand kunna följa upp och förbättra sitt eget miljöarbete. Avfallsanläggningar med deponering Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) gör årligen (start avseende år 1994) en enkätundersökning till anläggningar med deponering som tar emot mer än 50 ton avfall. Enkäten tar bl.a. upp frågor om anläggningen (utrustning m.m.) och deponerade mängder. Avfallsslagen som efterfrågas är indelade efter Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunal avfallsplanering. Dessutom ställs frågor om enskilda avfallsslag (t.ex. återvunna mängder eller mellanlagrade mängder glas, kylmöbler, batterier m.m.). 22