BIBLIOTEKSPLAN Kiruna kommun

Transkript

1 BIBLIOTEKSPLAN Kiruna kommun 0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Biblioteksplan Inledning 1.2 Vad är en biblioteksplan? Syftet med biblioteksplanen för Kiruna Kommun 3 2. Nulägesbeskrivning Folkbiblioteket Stadsbiblioteket Barn och ungdomsavdelningen Kulturskolan 4 3. Filialbiblioteken Svappavaarafilialen Vittangifilialen Karesuandofilialen 5 4. Bokbussar Kiruna Kommuns bokbuss NÄRP bokbussen 6 5. Skolbibliotek Högskoleverksamheten i kommunen Hjalmar Lundbohmsskolan gymnasiebibliotek Grundskolor i kommunen 9 6. Socialförvaltningen Näringsliv/samhällsomvandling Ett bibliotek Samarbete med andra förvaltningar Samarbetsavtal med skolan Samarbetsavtal med Socialförvaltningen Framtidens bibliotek och verksamhet i Kiruna Kommun Lokaler Gallring chipning temaindelning butiksmodellen 12 1

3 10.3 Aktiviteter Ökad samverkan med övriga bibliotek i länet Marknadsföra biblioteket Servicekänsla och optimala öppettider Meröppet på våra filialer Slutord Biblioteksplan Inledning Biblioteksplanen är ett politiskt styrdokument som innefattar riktning och ramar för övergripande utveckling av kommunens biblioteksverksamhet. Inom nedan beskriven biblioteksverksamhet inryms huvudbiblioteket, bokbussen, filialerna och skolbiblioteken. I biblioteksplanen ska både de traditionella värdena samt bibliotekets utvecklingsfaktorer lyftas fram. Biblioteksplanen ska vila på Kiruna kommuns vision för biblioteksverksamheten Kiruna kommuns bibliotek skall vara en av de mest intressanta mötesplatser i kommunen. Biblioteket ska locka såväl unga som gamla, kommunmedborgare och besökare med sitt innehåll och sin verksamhet. Verksamheten skall vara kostnadsfri och stödja all kunskaps- och informationsbehov hos såväl enskilda som organisationer. 1.2 Vad är en biblioteksplan? Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkskolebiblioteken också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv Svensk biblioteksförening Årliga verksamhetsplaner för biblioteksverksamheten, som anger konkreta åtgärder och tidsplan, utarbetas med biblioteksplanen som utgångspunkt. Uppföljning sker i den årliga verksamhetsberättelsen. Biblioteksplanen revideras vid periodens slut. Kiruna Kommuns biblioteksverksamhet är i en stor förändringsfas och mycket kommer att ske med verksamheten under de kommande åren. Kommunens biblioteksplan är gällande i två år då den expansiva fas som biblioteket är inne i gör att den behöver revideras redan efter två år. 1.3 Syftet med biblioteksplanen för Kiruna Kommun är - att skapa en tydlig bild av bibliotekets roll idag och i framtiden. - att beskriva bibliotekets verksamhet. - att vara ett styrdokument som beskriver alla kommunmedborgares behov och rättigheter till ett bibliotek. - att tydliggöra vilka olika uppdrag biblioteket har med samarbetspartners såsom skola, socialförvaltningen, näringsliv. 2

4 - att genom biblioteksplanen ge större tyngd och tydlighet till bibliotekets verksamhet. - att med biblioteksplanen som grund skriva samarbetsavtal mellan bibliotek och andra verksamheter ex friskolor, skola, förskolor - att ge förutsättningar för bibliotekets framtid i Kiruna 2. Nulägesbeskrivning 2.1Folkbibliotek Biblioteket fyller många olika funktioner. En är att samla, systematisera och förmedla information samt att bidra till främjande av intresse till läsning, och litteratur. Biblioteket är också en mötesplats för människor att utbyta tankar och idéer. Att besöka biblioteket är gratis och man får ta kontakt på sina egna villkor. Biblioteket har ett ansvar att nå äldre, handikappade, invandrare och andra grupper som behöver stöd. Kommunens folkbiblioteksservice består av ett huvudbibliotek, tre filialer och en bokbuss. Kiruna Kommun har även ingått i ett avtal för NÄRP-bokbussen, en gränsöverskridande bokbuss för tre länder. Avtalet med NÄRP-bokbussen är uppsagd och från och med 1 januari 2013 kommer kommunens egen bokbuss samt filialen i Karesuando att överta NÄRP-bussens roll. 2.2 Stadsbiblioteket I Kiruna C finns ett huvudbibliotek som betjänar hela Kiruna stad. Bibliotekets offentliga lokaler är fördelade på fyra plan. Vid entrén finns tidskriftsavdelningen samt lånedisken. Skönlitteratur, musik finns på bottenplan, facklitteratur en trappa upp och ytterligare en trappa upp i byggnaden finns barn ungdomsavdelningen. Förutom de fyra publika ytorna finns magasinet i källaren och administrativa lokaler högts upp i byggnaden. Fakta: Antal boende för Kiruna C är personer enligt 2010 år statistik från SCB. Siffror enligt 2010 år statistik visa följande: beståndet är antal media, antal utlån för vuxen och för barn. Antalet utlån har minskat med 811 sedan Öppettider för huvudbiblioteket är 47.5 timmar/vecka vintertid. Under sommaren är biblioteket öppet 24 timmar/vecka. Vid stadsbiblioteket finns 11 heltidsanställda. Stadsbiblioteket administrerar filialbiblioteken samt bokbussen. Kiruna Stadsbiblioteks verksamhet bedrivs i gamla lokaler som inte är ändamålsenliga för verksamheten. Lokalerna medför även arbetsmiljöproblem för personalen. Nya lokaler är under utredning och besked om dessa väntas komma inom kort. 3

5 2.3 Barn och ungdomsavdelningen Under de senaste åren har barn- och ungdomsverksamheten haft stor personalomsättning och verksamheten har ej haft den kontinuitet som skulle vara önskvärt. I bibliotekslagen tas barn och ungdom upp som en prioriterad grupp. Utifrån barnkonventionen fastställs att åldern för barn och ungdom är 0-18 år. Barn- och ungdomsverksamheten i Kiruna innehåller följande aktiviteter: Förskola Bokpåsar sammanställs för förskolans barn Bokdepositioner för friskolor Projekt tillsammans med kulturskolan Temalådor Bokprojekt med läslustombud bokpåsar Barnboksveckan, årligt återkommande Sagostund Skola Äppelhyllan, som är en avdelad fysisk plats på biblioteket har ställts samman och uppdateras regelbundet. Denna avdelning är av yttersta vikt för att stimulera, inte bara lässvaga barn till läsning utan fungerar också som första inkörsport för asylsökande till det svenska språket. Bokprat, sker både ute på skolorna och på biblioteket. Sammanställning av temalådor på uppdrag från skolorna. Bokdepositioner på uppdrag från skolorna. Deltagande på föräldrarmöten för att väcka läslust, berätta om bibliotekets roll. Litteraturgrupp för mellanstadielärare. Inköpsförslag till skolbiblioteken. Bokcirkel med föräldrar och pedagoger. Skolbibibliotekarieträffar Bibliotekskunskap 2.4 Kulturskolan Gemensamma kulturarrangemang kring litteratur Saga musik, sång, ramsor och rörelser Saga bild Mangakurs Workshops: texter bilder Barnens kura skymning, med sång och musik efter textläsning Barn och ungdomsavdelningen har även en hel del arrangemang som pågår under året så som barnboksveckan, samarbete med Spaceport under sportlovsveckan, deltagande på snöfestival, TV-spelskvällar, peppkarkakshustävling, författarkvällar mm. 4

6 Det finns även mer riktad verksamhet till minoritetsspråken tex sagostund på samiska, sånger och ramsor på meän kieli. En viktig verksamhet är information till dyslektiker, både till föräldrar och ungdomar. En ny barn och ungdoms bibliotekarie är under rekrytering och det är viktigt att tjänsten får en långsiktighet då barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för förvaltningens nämnd. 3. Filialbiblioteken I kommunen finns det tre biblioteksfilialer; Svappavaara, Vittangi och Karesuando. Filialerna bemannas av deltidspersonal och har i dagsläget begränsade öppettider. Samtliga filialer är integrerade i skolan och fungerar som folk- och skolbibliotek. 3.1 Svappavaarafilialen, som ligger fem mil ifrån Kiruna C är inrymd i skolans lokaler där elever från åk 1-9 går. Antal boende för området är i dagsläget 438 personer och beståndet är för närvarande media. Antal utlån 2010 för vuxna och för barn. Utlånen har ökat med 228 utlån från Öppettiden är åtta timmar/vecka under vintern och tre timmar/vecka under sommaren. Filialbiblioteket är bemannat av 0.25 filialföreståndare. 3.2 Vittangifilialen som ligger ca sju mil från Kiruna C är också den inrymd i skolans lokaler där elever från åk 1-9 går. Antal boende för området är i dagsläget 821 personer och beståndet är för närvarande media. Antal utlån 2010 var för vuxna och för barn. Utlånen har minskat med 873 utlån från Öppettider är åtta timmar/vecka under vintern och tre timmar/vecka under sommaren. Filialbiblioteket är bemannat av 0.25 filialföreståndare. och tre timmar/vecka under sommaren. Filialbiblioteket är bemannat av 0.25 filialföreståndare. 3.3 Karesuandofilialen, som ligger ca 18 mil ifrån Kiruna C är även den inrymd i skolan lokaler där elever från åk 1 9 går. Boende för området är i dagsläget 311 personer och beståndet är för närvarande media. Antal utlån var 2010 var för vuxna och för barn en ökning med 462 utlån från Öppettider är 16 timmar/vecka under vintern och sex timmar/vecka under sommaren. Filialbiblioteket är bemannat av 0.5 filialföreståndare. Det är viktigt att behålla servicen och möjligheten för människor som lever i kommunens glesbygd att ta del av bibliotekets verksamhet. I beskrivning av framtida biblioteksverksamhet för kommunen kommer ges förslag till ökad tillgängligheten och service till filialerna att beskrivas. 4 Bokbussar I dagsläget betjänas kommunen av två bokbussar. En av bussarna finansieras och drivs helt av Kiruna kommun. Den andra bussen NÄRP-bokbussen, som betjänar de nordligaste gränsområdena i kommunen drivs gemensamt av tre länder och fyra kommuner; Kiruna kommun, Enontekiö och Muonio kommuner i Finland och Kautokeino i Norge. 5

7 4.1 Kiruna Kommuns bokbuss Kiruna Kommun har en bokbuss som gör turer över ett stort område i kommun då man besöker 34 byar. Turerna görs enligt ett fyra veckors schema och man besöker en del små byskolor samt transporterar böcker till filialerna som passeras på turerna. Bokbussen fungerar som ett komplement till skolbiblioteken så som Abisko. Beståndet är för närvarande media. Statistik från 2010 visar på utlån för vuxen och utlån för barnm. Bokbussen har ökat sin utlåning från 2009 med utlån. På en del skolor ser man besök av bokbussen som en ersättning för skolbiblioteken. Det är inte syftet utan bussen ska vara ett komplement till verksamheten på skolorna. År 2008 togs kommunens nya bokbuss i drift. Bokbussen har utformats på ett sådant sätt att den ska kunna fungera som en mötesplats med en kreativ yta men ändå bevara den traditionella bibliotekskänslan. Den främre delen är inspirerad av det engelska biblioteket med många hyllor och den bakre delen som den trivsamma mötesplatsen med en generös soffhörna längst bak. De nya medierna har fått utrymme: musikavlyssning, Internet, DVD filmer. Bussen är flexibel och förmedlar kreativa upplevelser som utställningar, arrangemang, bildvisning, författarmöten, föreläsningar mm. Själva rummet har stora fönster som bjuder in till en färgstark och ung exteriör. Bokbussen fungerar också för olika samhällsfunktioner så som information, vallokal, högskoleinformation, konsument ekonomi/skuld rådgivning. Bussen är en möjlighet för många av kommunens olika delar och funktioner att nå ut till glesbygd att ta del av samhällsinformation och service. År 2008 fick bokbussen priset som Årets Bokbuss i Sverige. Priset delas ut av Svensk Biblioteksförening. 4.2 NÄRP-bokbussen NÄRP - bokbussen är ett samarbetsprojekt mellan Kiruna kommun, Enontekiö och Muonio kommun i Finland och Kautokeino i Norge. Inom området möts tre länder och fyra kommuner. I Sverige drivs bussen med statsbidrag som motsvarar 15 % av hela driften. Då driftskostnaderna har ökat under de senaste åren har kommunen varit tvungen att gå in med egna medel för att täcka upp driftskostnaderna för bussen. Kiruna kommun står för inköp av medier. Då planer finns för inköp av en ny bokbuss där Kiruna kommuns insats, utifrån de 15 % som är kommunens fördelningsnyckel, skulle innebära en kostnad på kr har beslut tagits i fritids- och kulturnämnden att säga upp avtalet. Uppsägningstiden för avtalet är 1 år och under året 2012, kommer kommunen att bidra till verksamheten enligt det avtal som finns. I Kiruna kommun bor det 645 personer i området för NÄRP-bussen och det berör byarna Kuttainen, Saivomuotka, Sudjavaara,Maunu, Mertajärvi, Idivuoma Området kommer att täckas upp av kommunens egen bokbuss samt av filialen i Karesuando från och med år Vid behov av extra media på fler språk än svenska kommer minoritetsmedel att sökas. Detta görs redan idag för inköp av media på samiska, finska och tornedalsfinska men möjlighet till extra medel finns att söka. 6

8 5. Skolbibliotek I den nya skollagen, andra kapitlet 2010:800 36, regleras skolbiblioteken för första gången i skollag, något som kommer att påverka skolbiblioteken även i Kiruna. I lagen anges att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, friskolor inkluderade. Definitionen av ett skolbibliotek lyder: Med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevers lärande Folkbiblioteken och skolbiblioteken har olika uppdrag. Folkbibliotekets uppdrag är att erbjuda litteratur, information med mera till allmänheten. Skolbibliotekets roll och uppdrag är att utveckla elevernas kunskaper och färdigheter, att vara ett stöd i det nationella uppdraget utifrån läroplan och andra styrdokument. Man kan se skolbiblioteket som en del av skolans verksamhet som ska serva elever och skolpersonal. Genom den nya skollagen, där skolbibliotekens roll stärks avsevärt så är det viktigt att tydliggöra att folkbibliotekens och skolbibliotekens uppdrag ser olika ut. I Kiruna kommuns organisation finns från och med höstterminen 2011 åtta rektorsområden, 23 förskolor, 14 grundskolor, en grundsärskola och en träningsskola. I dagsläget ingår för- och grundskolor i samma rektorsområden. Det finns även ett kommunalt gymnasium som tillhör Lapplands gymnasium som är en del av Lapplands kommunalförbund (LKF). Sameskolstyrelsen har två sameskolor och två sameförskolor i kommunen. Dessutom finns i kommunen tre fristående förskolor, tre fristående grundskolor och två fristående gymnasium. Precis som de kommunala skolorna tilldelas resurser för skolbiblioteken i relation till antal elever, tilldelas friskolorna medel för biblioteksverksamheten via skolpengen. Ansvarig för skolbiblioteksverksamheten är rektor som fördelar resurser för personal och inköp. Då skolorna varierar mycket i storlek medför detta att det ekonomiska utrymmet för skolbiblioteken, och där med även standarden på verksamheten, varierar kraftigt. Nedan följer en nulägesanalys av högskoleverksamheten i som finns i kommunen. Även en nulägesanalys av gymnasieskolan och grundskolan återges.. Underlagen kommer från verksamheterna själva. 5.1 Högskoleverksamheten i kommunen Den 1 juli 2010 bildades Lapplands lärcentra som är kommunerna; Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajalas organisation för vuxenutbildning och högskoleenhet, och är organiserade under Lapplands kommunalförbund. Lapplands Lärcentra samverkar inom vuxenutbildning, distansförlagd högskoleutbildning, utbildning i svenska, särvux och yrkesutbildning för vuxna. Lapplands Lärcentras uppdrag är att bidra till tillväxt och kompetensförsörjning i kommunen. Utifrån kommunorganisationens uppdrag ska enheten verka för en ändamålsenlig infrastruktur vad gäller utbildning för vuxna i Kiruna kommun med utgångspunkt i näringslivets, studenters, vuxna studerande önskemål och behov. 7

9 Två huvudriktningar kan lyftas fram: - Lokal kompetensförsörjning - Studentkommunen Kiruna, dvs. stötta utbildningssamordnare Primära målgrupper är: - Studenter - Lokala näringslivet och deras medarbetare Luleå Tekniska Universitet har civilingenjörsutbildning inom rymdteknik, det 3:e och 4.e året på IRF rymdcampus samt ett internationellt Master program kallad Space Master. Luleå tekniska universitet har även ett tvåårigt campusförlagt högskoleprogram inom ädelstensteknik i Lannavaara. Umeå Universitet har ett flertal utbildning inom klimatförändringar, naturturism, naturresurser och hållbar utveckling i Kiruna och i Abisko. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap finns fysiskt på Kunskapsparken och ger ett tvåårigt campusförlagt högskoleprogram; Naturguideprogrammet. Umeå universitet har också en samordningstjänst tillhörande enheten för näringsliv och samhälle, vid Umeå universitet, på Kunskapsparken i Kiruna. Umeå universitet bedriver också internationellt framstående forskning om klimatförändringar och hållbar utveckling inom Climate Impacts Research Centre (CIRC) vid Abisko Naturvetenskapliga forskningsstation studerade ca 300 personer på längre utbildningar och ca 250 personer på korta kurser. Campus/utbildningsenheter i Kiruna kommun är IRF (Institutet för Rymdfysik), Lapplands Lärcentra på Kunskapsparken, Umeå universitets institution ekologi, miljö och geovetenskap på Kunskapsparken, Abisko Naturvetenskapliga station och CIRC i Abisko, Tarfala Forskningsstation i Kebnekaise samt Lannavaara Kristallen med högskoleutbildning inom ädelstensteknik. För de högskolestuderande vid Umeå Universitet, Lapplands lärcentras distansförlagda högskoleutbildningar och i Lannavaara finns främst ett behov av service från biblioteket, vilket kan omfattar fjärrlån av kurslitteratur, litteratursök, hjälp och stöd vid författandet av examensarbeten, vilket kan omfatta litteratursökningar av t.ex. vetenskapliga artiklar m.m. Dessutom bör det för de studerande finnas referenslitteratur som är kopplade till respektive utbildning som ges på Kunskapsparken och i Lannavaara. Vad gäller vuxenutbildningen finns främst ett behov av biblioteksservice som kan rikta sig till olika målgrupper inom utbildning i svenska och inom de gymnasiala kurserna på vuxenutbildningen. Biblioteket kan även samverka med forskningsstationen och CIRC för att möjliggöra infrastruktur för forskare. 5.2 Hjalmar Lundbohmsskolan gymnasiebibliotek Hjalmar Lundbohmsskolan är en gymnasieskola med 824 elever. Viktigt för biblioteket är att vara ett medel och en resurs för att nå skolans och elevernas mål. För bibliotekets verksamhet finns det en bibliotekarie anställd på heltid och närmaste chef är en rektor på skolan. Biblioteket kan sägas vara lite av skolans vardagsrum med sina 404 kvadratmeter, placerad mitt i skolan och med 50 arbetsplatser för eleverna. Biblioteket tillhandahåller; sex grupprum, nio datorer, har öppet hela skoldagen och har ett årligt anslag för inköp av media på kr. 8

10 De använder sig av datasystemet BOOK-IT och har en dator för sökning i bibliotekets katalog och självutlåning. Huvudman för biblioteket är Lapplands Kommunförbund och målgruppen för biblioteket är i första hand skolans elever och lärare. I dagsläget är Hjalmar Lundbohmsskolan den skola i kommunen som kan sägas leva upp till skollagens definition av ett skolbibliotek. Biblioteket är integrerat i den pedagogiska verksamheten och bemannat av fackutbildad personal under hela skoldagen. 5.3 Grundskolor i kommunen Biblioteksverksamheten på kommunens skolor ser väldigt olika ut beroende på förutsättningar och behov men även på grund av att verksamheten värderas olika högt på olika skolor. Vissa skolor ute i byarna (och för närvarande även Raketskolan som är i tillfälliga lokaler) har besök av stadsbibliotekets bokbuss några gånger per termin. För att ge en bild av variationen på de så kallade skolbiblioteken i kommunens skolor ges här några olika exempel på hur det kan se ut: Skolan saknar helt lokal för bibliotek och ingen samling av litteratur etc finns på skolan. Ingen personal har heller ett speciellt ansvar för t ex inköp av litteratur. Skolan saknar en ordentlig lokal för bibliotek men en vrå/dela av korridor är avskärmad där litteratur samlats och ordnats. Utbudet är mycket begränsat. En personal har till uppgift att vid något tillfälle varje vecka se till att böcker som lämnats tillbaka till biblioteket hamnar på rätt hylla och att böcker som lånats lämnas tillbaka i tid. Boklån sköts av den lärare som följer med eleverna till bibliotekshörnan. Skolan har en lokal där skolans bibliotek är inrymt. Utbudet av litteratur är relativt stort och varierat. Alla böcker finns digitalt registrerat för att boklån ska kunna registreras digitalt men det används inte på grund av att systemet inte är fullständigt och personalen inte har fått tillräcklig utbildning. En personal på skolan har som del av sin tjänst att ta hand om biblioteket, göra inköp av litteratur samt hålla biblioteket öppet under större delen av dagen under några dagar varje vecka. Skolan har en lokal för skolans bibliotek som är bemannad under skoltid och som är öppen för elever att komma till när som helst under skoldagen för att få hjälp med och möjlighet till att låna litteratur, tidskrifter och dator med tillgång till Internet. Här finns också visst utrymme för mindre elevgrupper att sitta och jobba eller för lärare att ha bokprat mm med eleverna. En personal är anställd för att bl a ta hand om inköp av litteratur, samordna klassernas bibliotekslån, hjälpa elever och lärare att hitta rätt litteratur etc. I dagsläget finns ingen inom barn- och utbildningsförvaltningen som har ett samlat utvecklings- eller samordningsansvar för skolbiblioteken. Det finns heller ingen inom förvaltningen som är utbildad bibliotekarie. Denna kompetens finns endast på stadsbiblioteket. Ett visst samarbete finns mellan skolorna och stadsbiblioteket som bidrar med bl a bokprat, författarbesök etc. I dagsläget får stadsbiblioteket också varje vecka besök av enskilda skolklasser, både från kommunala skolor och friskolor. 9

11 Utifrån den nya skollagen så kontaktas stadsbiblioteket nu av skolor med önskan om utökat samarbete. Stadsbiblioteket ser här möjligheten att genom en gemensam resurs för skolbibliotek, både kommunala och friskolor, stötta enskilda skolor i deras uppbyggnad av ett väl anpassat bibliotek för respektive skola. Även högskolan med sina önskemål om samarbete bör lyftas in i den gemensamma resursen. En resurs som genom sina kunskaper kan hjälpa skolorna att dels klargöra vilka krav på skolbibliotek som den nya skollagen innebär och dels att uppfylla denna lagstiftning. 6. Socialförvaltningen Inom socialförvaltningen har man idag ingen eller lite kontakt med biblioteket ute på boendeavdelningarna samt på hemstödsdistrikten. En arbetsterapeut arbetar med Daisy spelare för en synskadad och på något boende finns lättlästa böcker. Ytterligare ett boende hämtar böcker som biblioteket ska kassera medan man på ett annat har en ansvarig för låneböcker. De boende läser inte själva men tycker om när någon från personalen läser högt för dem. Besök på biblioteket sker nästan aldrig, då man inte tycker att det finns eller känner till att det finns någon verksamhet som vänder sig till äldre. Som nulägesanalysen visar så skiftar det stort mellan olika boenden och här vore en gemensam samverkan utifrån ett gemensamt samverkansavtal önskvärd. Här behöver också stadsbiblioteket bli mer tydlig med de verksamheter man har till tex boenden. De behov och önskemål som man har framfört inom äldreomsorgen på socialförvaltningen är mer tillgång till lättlästa böcker, utbildning i högläsning i syfte att kunna bedriva högläsning på boenden. För några år sedan utbildades ett antal personer inom äldreomsorgen av biblioteket inom just högläsning för äldre, s. k läsombud. Utbildningen bedrevs ett antal gånger och var mycket uppskattat. På grund av resursbrist så har det inte varit möjligt att fortsätta med den aktiviteten. Vidare finns det önskemål om läsecirklar på biblioteket, att lånefilmer och böcker om Kiruna och byarnas historia tas in mer, filmer med akvariefiskar, eld, sångböcker etc för att stilla oro. 7. Näringsliv/samhällsomvandling Gruvindustrin och LKAB är en stark motor för staden och genom den samhällsomvandling som nu sker med anledning av gruvbrytningen så skapas nya möjligheter för företagandet i kommunen. Staden är inne i en stark expansiv fas och näringsgrenar så som besöksnäring, där kommunen har nära hälften av länets alla gästnätter växer för varje år. Företagarandan är stark i kommunen och antal nystartade företag var 103 stycken för Andelen kvinnliga företagare har vuxit i antal under de senaste åren och idag ligger vi på länsgenomsnittet för nystartade kvinnliga företagare med 32 %. I kommunen verkar ca 1000 aktiva småföretagare, det leder till en stark arbetsmarknad och samhällsservice. Biblioteket, kan i samverkan med olika näringslivsorganisationer medverka till framtagandet av information som t.ex. statistik, historik mm. 10

12 8. Ett bibliotek 2013 Sedan en tid pågår ett intensivt arbete mellan Norrbottens läns samtliga folkbibliotek. Samarbetet kommer att medföra att länets 14 folkbibliotek går samman i Ett gemensamt bibliotek och det kommer formellt att ske den 1:a januari Genom ett intensivt gemensam arbete för länet där man träffas i olika grupper så som bokbussgrupp, mediagrupp, marknadsföringsgrupp, chefsgrupp mm växer arbetet utifrån ett underifrånperspektiv. Målet är att vara ett gemensamt bibliotek 2013 med ett gemensamt bibliotekssystem. Detta innebär för låntagaren att man kan låna en bok i Kiruna och lämna igen den i Kalix. Det kommer således att finnas endast ett gemensamt lånekort för hela länet. Kiruna representeras i projektet av två representanter i chefsgruppen, Kiruna bibliotekschef sitter med i styrgruppen, en representant i mediagruppen respektive bibblo.se (webbportalen). Redan idag finns en gemensam länsportal benämnd bibblo.se där biblioteket marknadsför sina olika evenemang, tipsar om böcker mm. Visionen för bibliotekssamarbetet på länsnivå är att biblioteken i Norrbotten ska vara en självklar och naturlig del av alla människors liv och vardag och på så sätt bidra till att göra Norrbotten till en mer upplevelserik plats att leva på. Ledorden för samarbetet är inspirerande, berikande, möten och paus. 9. Samarbete med andra förvaltningar 9.1 Samarbetsavtal med skola Genom att skolbiblioteken numera är lagstadgade i skollagen och då det finns en efterfrågan på bibliotekets tjänster från skolorna i kommunen (som går att se i nulägesanalysen) så är framtagandet av ett samarbetsavtal med skolan önskvärd. De avser både den kommunala skolan såsom friskolorna i kommunen. Den kommunala skolan betalar idag en summa för de tjänster som folkbiblioteket utför. Det är även önskvärt att friskolorna i kommunen betalar en summa medel utifrån avsatt skolpeng. I båda fallen ska summan pengar vila på det avtal som skrivs mellan biblioteket och skola/friskola. Samarbetet mellan skolan och biblioteket regleras idag med att skolan betalar biblioteket en summa pengar som ersättning för en del av de aktiviteter som biblioteket har å uppdrag av skolan. På våra filialer är biblioteken inrymda i skolans lokaler där skolan ombesörjer hyran för dessa. På en av dessa filialer medverkar skolan till mediainköp, på övriga filialer är det filialerna själva som står för inköpen. Ett sådant avtal bör arbetas fram under

13 9.2 Samarbetsavtal med Socialförvaltningen Genom den nulägesanalys som gjorts av socialförvaltningen så finns det ett stort behov från, främst boendeavdelningarna i kommunen att tydliggöra bibliotekets roll och de tjänster som biblioteket kan tillhandahålla. Precis som i samarbetet med skolan är det vikigt att biblioteket och socialförvaltningen genom ett gemensamt samarbetsavtal kommer överens om hur den gemensamma verksamheten och aktiviteterna ska se ut. Utifrån det avtalet så finns även möjlighet att söka ekonomiskt medel för gemensamma projek 10. Framtidens bibliotek och verksamhet i Kiruna Kommun Kiruna Kommuns biblioteksverksamhet står inför nya utmaningar och framförallt möjligheter under de kommande åren. Det är också en av anledningarna till att biblioteksplanen endast omfattar två år Nedan följer exempel på områden där framtidens bibliotek i Kiruna ska ytterligare utvecklas Lokaler Målet är att verksamheten ska kunna ta form i nya lokaler som är bättre anpassade för den framtida verksamheten. Ett viktigt inslag är att verksamheten kan bedrivas på ett plan och på så sätt bli både mer kundanpassad samt en bra arbetsmiljö för personalen. Vidare är det viktigt att biblioteket genom nya lokaler hamnar i ett sammanhang och på så sätt även når nya målgrupper för verksamheten. Ett sådant sammanhang kan vara en galleria där biblioteket genom sina många besökare dels bidrar till att öka aktiviteten i huset samtidigt som biblioteket kan nå nya målgrupper. Ett bra exempel är Bodens bibliotek där man genom en ombyggnation av befintliga lokaler idag bedriver sin verksamhet i en galleria. Man har sett flera positiva effekter av placeringen av biblioteket, inte bara att man ökar sina utlån och besökare på biblioteket utan även nya aktiviteter så som babysång som vid varje tillfälle lockar ca 50 deltagare. Genom placeringen av biblioteket har man även nått nya målgrupper för sin verksamheten. Placeringen av framtida bibliotekslokaler är viktiga för att just skapa det framtida biblioteket Gallring chipning temaindelning butiksmodellen En gallring pågår just nu i hela verksamheten. Efter gallring är genomförd så kommer chipning av böcker att genomföras. Det innebär ett självbetjäningssystem för låntagarna införs som på ett enkelt och okomplicerat sätt gör att låntagarna kan sköta sina lån av böcker själva. En viss temaindelning av böcker kommer också att genomföras vilket innebär att låntagaren på ett enkelt sätt själv hittar böckerna i hyllan. Butiksmodellen kommer att tillämpas när det gäller indelning av olika teman så att låntagaren uppmärksammar bibliotekets utbud på ett attraktivt sätt Aktiviteter 12

14 Att skapa fler och nyskapande aktiviteter på biblioteket är av yttersta vikt och enligt fritids- och kulturnämnden så ska barn och ungdomar prioriteras. Att skapa en långsiktig verksamhet tillsammans med aktörer som förskola, skola, ungdomsråd mm är viktigt Ökad samverkan med övriga bibliotek i länet. Genom projektet, ett bibliotek 2013, stärks samverkan med de övriga biblioteken i Norrbotten. Biblioteket kommer att få en än mer framträdande roll och genom gemensamma marknadsföringsinsatser och de synergieffekter som väntas så kommer det även att ha en stor betydelse för biblioteksverksamheten i Kiruna. Redan idag har projektet har stor betydelse genom olika markandsföringskampanjer. Viktigt är också att öka tillgängligheten för människor som har svårt att ta sig till biblioteket. På biblioteket är det därför viktigt att man dels satsar på medier och teknik för olika grupper av funktionshinder och dels utvecklar samarbetet med socialförvaltningen (DAISY-grupper9) Marknadsföra biblioteket Genom en mer tydlig och genomtänkt profilering och marknadsföring av bibliotekets verksamhet en marknadsföringsplan tillsammans med en aktivitetsplan ska tas fram i början av varje år. På så sätt kommer biblioteket att synliggöras mer. Kommunens och länets markandsförings- respektive aktivitetsplan ska synkroniseras så att synergieffekter kan uppstå Servicekänsla och optimala öppettider Personalen ska alltid möta bibliotekets kunder på ett professionellt sätt och så långt de är möjligt vägleda dem som efterfrågar hjälp. Optimala öppettider innebär att bibliotekets ska undersöka hur bibliotekets öppettider bör se ut utifrån låntagarnas behov Meröppet på våra filialer Även filialerna ska gallras, chippas och temaindelas under För att ytterligare förbättra service och tillgänglighet för byarna och människor på landsbygd finns planer på att genomföra meröppet på biblioteken som ett pilotprojekt. Meröppet finns idag på ett ställe i Sverige, i Veberöd i Skåne. Meröppet bibliotek innebär att besökare kan använda biblioteket även på kvällar och helger när det inte finns personal på plats. I Danmark har utvecklingen av meröppet bibliotek varit stark, från fem självbetjänande bibliotek 2009 till ett 70-tal idag. Praktiskt kan man säga att genom ett system, tex lånekortet eller fingertryckssensorn så kan låntagarna nyttja sitt bibliotek efter att personal gått hem. Det kan innebära att det i Vittangi finns bibliotekspersonal på plats två dagar per vecka från kl.16 ( då skolbiblioteket stänger för dagen) till kl. 19. Efter kl.19 är biblioteket meröppet. Vittangi bibliotek kan således ha öppet på biblioteket alla dagar i veckan mellan Utvärderingen av meröppet bibliotek visar på en intressant utveckling. Den utökade tillgängligheten och det utökade samarbetet med andra lokala aktörer har stärkt bibliotekets roll. 13

15 Veberöds bibliotek fungerar i högre utsträckning än tidigare som kulturhus för tätorten. Den meröppna biblioteksverksamheten har lett till ökat användande, fler låntagare, en förändrad yrkesroll för personalen och har också genererat en mer positiv bild på biblioteket. I den utvärderingen som är gjord av region Skåne 2011: Tack vare det meröppna biblioteket finns det ett bibliotek även för mig kan man även läsa att nya verksamheter har utvecklats såsom stickkafé och studiecirklar men framförallt att man använder bibliotekets rum mer som ett vardagsrum. Då filialernas verksamhet finns i skolans lokaler ska förslag på pilotprojekt tas fram i samverkan med respektive skola. 11. Slutord Möjligheterna och utmaningarna för framtidens bibliotek i Kiruna kommun är många och spännande. Genom den biblioteksplan som är framtagen och utifrån den verksamhetsplan som följer med biblioteksplanen som grund så är målet att skapa ett än mer attraktivt bibliotek för kommunens medborgare. Målet att framtidens bibliotek ska bli ett naturligt inslag i Kirunabornas vardag och betraktas som Kirunabornas vardagsrum. Carina Salomonsson Bibliotekschef Kiruna kommun 14

16 15