Resurscentrum Konst Slutrapport / utvärdering

Transkript

1 Resurscentrum Konst Slutrapport / utvärdering

2 Innehållsförteckning Slutrapport 3 Utvärdering 9 Bilagor Ekonomi 39 Kronologi 40 Fördelade projektmedel 42 Internationellt/AIR 43 Barn o unga 44 Tagtool 46 Kriterier konstkartan 48 Deltagare referensgrupp 48

3 Resurscentrum konst Västernorrland Resurscentrum Konst (RCK) med ett väl fungerande regionaltsamarbete bidrar till att utveckla Västernorrlands infrastruktur på konstområdet. Det saknas en samlande kraft som kan vara konstens språkrör samt en drivande och tydlig part att arbeta med. Målet är att RCK ska vara en mötesplats där bildkonst möter sin publik, näringsliv och offentlig sektor på en nationell och internationell nivå. Från projektbeskrivningen. Inledning. Projektet Resurscentrum Konst har pågått mellan och Projektledningen har bestått av Mats de Vahl, Lisa W Carlson (t.o.m ), Maria Lagerborg (fr.o.m ). En utvärdering är utförd av Catarina Lundström. Den här texten är projektledningens reflektioner på projektet Resurscentrum Konst (RCK). Att utveckla och skapa mer resurser inom konstområdet har varit projektets utgångspunkt. Här redovisar vi vårt arbete och några synpunkter som växt fram under projekttiden och de utmaningar och möjligheter i det fortsatta arbetet med konstområdet. Mötesplatser. I Västernorrland är resurserna inom konstområdet spridda runt om i länet, på kollektivverkstäder, ideella föreningar, museer, utbildningar, institutioner, kommuner, konstföreningar m.fl. Fyra av dessa platser har i projektet fått rollen som Mötesplatser för konst. Där har bjudits in till de inledande dialogmötena och även hållits samtal, workshops och fortbildningar. Också ett sätt att stärka och utveckla nätverket inom konstområdet. Mötesplatserna är: Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad, Järnsta kulturförening, Kollektiva Konstnärsverkstan Härnösand och Kulturbank 2.0, Ånge. I Sundsvall samarbetade projektet med Illustratörcentrum norr för att skapa en mötesplats vid tre Afternoontea träffar. Dialogmöten genomförs en inledande turné till fem platser i länet med dialogmöten, för att presentera och diskutera projektet och vad som är på gång på respektive plats. Alla möten inleddes av Björn Eriksson som uppförde variationer av sitt ljudverk baserat på ljud från Höga Kusten bron. Samtal kring frågeställningar där resultatet las ut på hemsidan. Besökta platser: Örnsköldsvik, Härnösand, Järnsta i Nordingrå, Ånge och Sundsvall. Referensgruppen. Inbjudan att ingå i referensgruppen har gått ut till intressenter och målgrupp för projektet. Gruppen var stor och runt ett 20-tal har deltagit i de tre möten som hållits. Också ett möte om webb och kommunikation har hållits med en del av gruppen. Mötena har haft formen av arbetsmöten med frågeställningar som är aktuella i projektet. En sammanställning läggs sedan ut på hemsidan. Vi har sett ett stort engagemang från deltagarna där både konkreta förslag på aktiviteter och övergripande utvecklingsfrågor diskuterats. Att även fortsättningsvis ha en grupp för dialog kring olika frågor är något vi gärna ser. Representanter från konstnärsorganisationer, utbildningar, universitet, visningsplatser och föreningar skulle kunna ingå. 3

4 Kommunikation och transparens. Det har varit målet för skapandet av en ny hemsida och ett nyhetsbrev. På webben uppdateras löpande det som är länets resurser inom konstområdet. Allmänna utlysningar av utställningar och uppdrag, redovisning av de bidrag som betalas ut och genomförda projekt. Alla ska ha möjlighet att anmäla sitt intresse, komma med en synpunkt eller bli inspirerade av det som gjorts. Ett nyhetsbrev med totalt 10 nummer har utgivits under projekttiden. Utveckling av konsttidningen Volym har inletts och får en fortsättning hösten 2015 med samarbete med de övriga norrlandslänen och HumlabX på Umeå universitet. Volym har 6723 användare. Konsten som näring. Den del av projektet som kallas Produktion av konst, är ett sätt att skapa förutsättningar att pröva ett mer samtida konstbegrepp. Idén kan komma från konstnär eller annan, verket skall vara offentligt, projektet betalar konstnärernas arvode, en samarbetspartner står för resten och hela processen redovisas under tiden på sociala medier. Totalt fem produktioner har genomförts. Tre kommunala bostadsbolag, Länsstyrelsen och Länsmuseet Murberget har varit partner i projekten Önskeliden, Container 2.0, Konstrummet Falken, Läget och Kiörningsgården. Att stärka konstutövarnas roll har varit en viktig del i projektet. Genom fortbildningar, träffar och workshops utvecklas nätverk och kunnande. Fortbildningar har hållits i att skriva Artist Statement, göra bra projektansökningar, använda Tagtool och i grundläggande smide. Träffar i form av tre Afternoontea i Sundsvall, mingel och middag på Järnsta kulturförening och Branschdagar för konst, med deltagare från hela Norrland som avslutning. Att som verksam inom konstområdet vara sökbar och kunna hitta andra är nödvändigt. Under projekttiden startades en uppdatering av den Konstkarta på hemsidan som funnits länge. Med nya kriterier, bättre presentationsmöjligheter och sökfunktioner blir den ett bra verktyg för användarna. Utmaningar och möjligheter Konstpedagogik. Det kan vara ett bra verktyg för att nå barn, unga och nya målgrupper. Verksamhet finns på museer, skolor och drivs av enskilda konstnärer och kulturföreningar. Spridda aktörer och svagt nätverk är en utmaning. I projektet har utbildningsinsatser och stöd till konstpedagogiska projekt utdelats men ytterligare insatser är nödvändiga vilket utvärderingen också visar. Därför kallar konstkonsulenten under hösten till ett rådslag med aktörerna för att utveckla nätverket och samordna insatser inom området 4

5 Nätverk med mötesplatser. De fyra mötesplatser för konst, som projektet arbetat med har inneburit ökad kontaktyta och kommunikation och många bra och stimulerande samarbeten. Det arbetssättet kan utvecklas ytterligare för att stärka nätverket inom konstområdet. Tagtool och ny teknik. Den satsning på ny teknik som projektet gjort har genererat många samarbeten, utvecklat pedagogiska metoder och gett möjlighet till nya konstnärliga uttryck. Att fortsätta och utveckla utlåning i samarbete med Länsmuseet Murberget vore önskvärt. Att hitta bra former för detta är en utmaning att samarbeta kring. Webb och nyhetsbrev. Under projekttiden har det byggts upp en webbsida och ett nyhetsbrev har getts ut. De har varit viktiga verktyg för kommunikation och för att göra det som sker inom konstområdet synligt. Den kommer att flyttas in i Landstingets webb för ökad tillgänglighet. Nyhetsbreven kommer i fortsättningen från Konst Västernorrland. Produktion av konst och projektmedel. Att konstområdet har projektmedel att fördela är viktigt och under projekttiden har det tillförts resurser för 5 större projekt som gått under namnet Produktion av konst. Nya former för offentlig konst har prövats. Förutom medlen till mindre projekt är det viktigt att fortsatt kunna fördela minst ett större projekt årligen som har samma förutsättningar som de som genomförts under projekttiden. AIR. Projektets målsättning att skapa ett program för Artist in Residence har inte slutförts därför föreslås att ett rådslag görs med alla aktörer, stipendieutdelare m.fl. under hösten 2015 för att nå dit. Folkhögskolorna. Landstinget har tre folkhögskolor i länet. Där har vi nu gemensamt kommit överens om att samarbeta framöver med utbildningsinsatser och utnyttjandet av de resurser som finns. Branschdagar. Projektet genomförde under hösten 2014 branschdagar i samarbete med Konstnärscentrum Nord(KC). Det var mycket uppskattat och nu går den stafettpinnen vidare, där KC är den sammanhållande kraften i de nordliga länen. Nästa branschträff planeras till Norrbotten

6 Organisation framåt. Idag är arbetet med konsten inom Landstinget uppdelat i två delar där den ena delen är att förse landstingets lokaler med konst och den andra delen är den utåtriktade verksamheten som konstkonsulentens. Vi föreslår att hela konstverksamheten samlas under namnet Konst Västernorrland. Samordning och resursutnyttjande är vinsten. Konst Västernorrland. Det innefatta både den inre konstverksamheten (konst i Landstingets lokaler) och främjandeverksamheten (konstkonsulenten). Vi tycker att det är viktigt utveckla former där landstinget och andra institutioner/kommuner samverkar kring de gemensamma resurserna och att konstområdet som är litet i omfång har tydligt regionalt fokus. Under året bör samtal föras med kommuner, Länsmuseet Murberget och övriga kommunala institutioner som vill delta i arbetet med konsten i ett regionalt perspektiv. En referensgrupp för konstområdet liknande den under projekttiden föreslås. Mötesplatserna som definierats under projekttiden är en viktig part för framtiden och bör kompletteras med mötesplatser i de kommuner som nu saknas. Från Landstingets sida bör budgeten justeras uppåt så att projektets resultat kan tillvaratas. Från statligt håll bör det tillsättas mer resurser så att arbetet inom konstområdet kan utvecklas och inom samverkansmodellen bör det skapas ekonomiskt utrymme för bildkonsten som idag är underfinansierat regionalt. Härnösand 20 maj

7 Du je å n hen, workshop, bild Karin Kvam. Soundboxes, workshop, bild Lisa W Carlson. Afternoon tea, Sundsvall, bild Katarina Nordström. Önskeliden, bild Annikka Kronlid Arvidsson. Tagtool på Urkult, bild Maria Lagerborg.

8 Läget, bild Kerstin Lindström. Projektsökarkurs, workshop, bild Maria Lagerborg. Branschträff, bild Mats de Vahl. Performance på NAVAB, bild Ulla-Carin Winter. Tagtool på Kulturbank 2.0, bild Iyambo Davidsson. Gatukonstfestival Härnösand, bild Lisa W Carlson. 8

9 Resurscentrum konst en utvärdering Catarina Lundström Uppdraget I uppdraget att utvärdera projektet Resurscentrum Konst(RCK) ingår uppgiften att översiktligt sammanfatta projektet och dess resultat samt att samla och sammanfatta synpunkter och erfarenheter från projektets referensgrupp. Fokus ska läggas på att redovisa röster från de olika aktörer som medverkat i och berörs av projektet. Genom samtal med deltagarna i referensgruppen har erfarenheter från de olika aktörerna i länets konstliv kunnat samlas. Det handlar om konstnärer, representanter för kommuner samt kommunala och regionala konsthallar och museer samt från konstens föreningsliv. Resurscentrum Konst och dess projektledare har medverkat i utvärderingen genom att ta fram och sammanställa resultat (inklusive ekonomiska) från de aktiviteter som genomförts. De har också bidragit genom ett fortlöpande samtal om projektet och dess utveckling. Intervjuer har genomförts med deltagarna i projektets referensgrupp. Med ett undantag har alla kunnat höras, antingen via personliga besök eller via en telefonintervju. I Kramfors och Örnsköldsvik har det skett via gruppintervjuer. Sammanlagt har ett drygt 30-tal intervjuer genomförts, merparten med representanter för referensgruppen, men även med företrädare för regional konstverksamhet i de övriga norrlandslänen. I uppdraget ingår också att undersöka möjligheter till ett fortsatt samordnat uppdrag. I Västernorrlands kulturplan för är en av de prioriterade frågorna att utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett långsiktigt resurscentrum för konst där kommuner, landsting och länsmuseum samverkar. Utvärderingen bör därför visa på några alternativa vägar att gå för den regionala konstveksamheten i framtiden. I kulturplanen heter det att: Konstens infrastruktur ska stärkas genom samordning av de resurser som finns i länets konstliv: offentliga aktörer, professionella kulturutövare och konstintresserade inom civilsamhället. Detta görs genom att utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett resurscentrum för konst där kommuner, landsting och länsmuseum samverkar. Konstkonsulenten initierar och administrerar denna samordning. Målet är att skapa ett gemensamt länsuppdrag för samtidskonsten. Länk till planen: pdf 9

10 Projektets bakgrund Bakgrund Västernorrland I länet finns ett livaktigt konstliv med två konstnärsverkstäder för professionella konstnärer i Härnösand respektive i Örnsköldsvik (HKKV och ÖKKV), två kommunala konsthallar (Kramfors och Härnösand), två kommunala museer (Örnsköldsvik och Sundsvall) samt ett regionalt museum (Murberget Länsmuseet Västernorrland), som alla bedriver utställningsverksamhet. Vid besöksmålet Mannaminne i Häggvik finns sommartid visningar av tillfällig och permanent konst. Konstnärsdrivna gallerier finns i Örnsköldsvik (Galleri Lokomotiv) och andra mötesplatser för konst finns i Ånge kommun (Arne Jones samling och Kulturbanken) samt i Kramfors kommun (Järnsta kulturförening). En konstskola på förberedande nivå finns i Sundsvall. Hola Folkhögskola ger kurser i ljudkonst och där finns en unik pedagogisk resurs med ett stort nationellt och internationellt nätverk på ljudkonstområdet. Länet saknar dock en större och mer renodlad konstinstitution. Konstområdet saknar också en samlad infrastruktur, vilket projektet Resurscentrum konst haft som utgångspunkt. En annan utmaning, som också poängteras i Västernorrlands kulturplan är att länet behöver utveckla en regional konstpedagogisk verksamhet. Fler barn och unga ska ha möjlighet att möta professionell bild- och formkonst och kunna utveckla eget skapande. Kontinuerlig konstpedagogisk verksamhet saknas i Västernorrland. Samverkan med skolor och kulturskolor behöver fortsatt utvecklas och stärkas. 1 Sedan 1998 finns en regional konstresurs i form av en konstkonsulent med Landstinget Västernorrland som huvudman. Fram till 2004 var konstkonsulenten placerad på (Murberget Länsmuseet Västernorrland), från 2004 och framåt vid landstinget, Regional utveckling. Konstkonsulentens uppdrag är att bredda intresset för konst, stärka konstens och konstutövarnas ställning samt främja samarbete mellan utövare, institutioner och andra aktörer. En viktig del i arbetet är att stödja det konstpedagogiska arbetet i regionen i samverkan med institutioner och föreningsliv. Sedan 2003 ger konstkonsulenten ut nättidningen Volym. Som en del i det konstpedagogiska uppdraget har konstkonsulenten deltagit i utarbetandet av en webbaserad utbudskatalog för barn och unga i Västernorrland, jojjo.se startade Regional Utveckling Kultur arbetet med att ta fram denna kulturutbudskatalog. Syftet var pedagoger, elever och andra intresserade, enkelt och inspirerande skulle kunna få idéer och förslag på workshops, skapande skola-projekt, fortbildningar med mera. Konstkonsulenten har haft en sammanhållande och drivande roll i det arbetet. Tanken med projektet RCK har utvecklats successivt. För kontkonsulenternas sida har det handlat om att få möjligheter att stärka konstområdet och ge det bättre förutsättningar. -Det handlar om att stärka konstområdet och försöka ge det förutsättningar som liknar de andra konstområdena, film och scenkonst till exempel. De har tillgång till produktionsmedel. På samma sätt har vi velat förstärka konstområdet och tillskapa egna produktionsmedel för konst. 1 Kulturplan för Västernorrland

11 -Det har varit viktigt att lyssna på behoven ute i länet. Det har vi gjort både i samband med projektet, men även innan. Referensgruppen hade den funktionen. Aktuella projekt och verksamheter i andra norrlandslän I Norrbotten har projektet Resurscentrum för konst drivits som ett treårigt projekt från med landstinget som huvudman och med landstinget och värdkommunen Luleå kommun som finansiärer. Initiativet kom från länets konstnärer och konstföreningar som under lång tid framfört behovet av en stödresurs och en länk mellan konsten, näringslivet och samhället i stort. Projektets tydligaste verksamhetsidé har varit att bygga broar mellan länets konstnärer och näringslivet i syfte att generera fler gestaltningsuppdrag, arbete och inkomster till länets konstnärer. Resurscentrum har också haft uppdraget att vara ett stöd för länets kommuner ibland annat frågor om upphandlingar, utställningar och konstpedagogisk verksamhet. Fokus har dock legat på att etablera nätverk och mötesplatser där konsten från Norrbotten kan exponeras, debatteras och säljas till företag, konstföreningar och allmänhet. Resurscentrum för konst Norrbotten har fortlöpande arrangerat och genomfört kurser och fortbildning för olika målgrupper, inte minst konstnärskåren. Konstkaféer med föreläsningar och seminarier har också genomförts. Konst på flygplats, pop-up store Art for sale, konstutställningen Norrbottens ambassad för konst och Konst åt alla är några av de aktiviteter som Resurscentrum för konst genomfört. Projektledaren Per Erik Peppe Bergström beskriver verksamhetens inriktning: -Min inriktning är alltid att stärka konstnärerna för att de ska få mer pengar för sin verksamhet. Jag bjuder upp Statens konstråd till Norrbotten för att de ska kunna visa upp sin konst till exempel. Vi har också samarbetat med Svedavia för att ställa ut konst på flygplatserna. Norrbottens ambassadör för konst är en satsning som sker en vecka per år. Då reser ett antal norrbottenskonstnärer ner till Stockholm för att ställa ut och skapa gallerikontakter. Inom ramen för projektet har gestaltningsuppdrag genererat arvoden till konstnärer motsvarande 600 under 2013 och 1,2 miljoner under Bland de företag som lagt ut uppdrag finns Swedavia, Norrporten, Diös Fastigheter, Northland Resources, Wallenstens, Facebook med flera. Från 2015 drivs verksamheten vidare med stöd av Landstinget Norrbotten (60%) och Luleå kommun (40%). Resurscentrum har ett nära samarbete med länets konstkonsulent, där den senare har ansvar för det konstpedagogiska området. När det gäller att stödja och stärka länets konstnärer så samverkar resurscentrum och konstkonsulenten. I Jämtlands län har konstkonsulenten satsat på en konstpedagogisk verksamhet med inriktning mot de äldre ungdomarna, år, på högstadiet och gymnasiet samt mot skolornas pedagoger. Det 3- åriga projektet KonstLAB för unga, har genomförts av Länskulturen och finansieras med stöd av Statens Kulturråd, Östersunds kommun samt Fältjägarna AB. Projektet har haft ett särskilt uppdrag att verka för integration i verksamheten med grupper som ensamkommande flyktingbarn, utlandsfödda ungdomar, sydsamisk ungdom samt unga funktionshindrade. Basen har funnits på Exercishallen Norr i Östersund, där ett antal workshops arrangeras för intilliggande skolor. Varje workshop har därefter omskapas till en mobil verksamhet som turnerat runt i övriga kommuner. Utgångspunkten i KonstLAB för unga har varit samtida och nya konstnärliga uttrycksmedel, exempelvis digitala medier, street art, graffitti, performance och konceptkonst. Projektet har också arrangerat workshops för metodutveckling, ett utställningsrum för unga på fritiden samt 11

12 sommarkolloverksamhet. Verksamhetens har letts av en konstpedagog och konstnärer har konsultats för olika moment inom projektet. Karin Kvam, konstkonsulent i Jämtlands län, som också varit projektledare för KonstLAB, menar att ett flexibelt system för konstpedagogik är nödvändigt i ett glesbygdslän. Enligt henne fungerar det inte att begränsa sig till en viss kommun och i en viss lokal, det behövs flexibilitet när det gäller platser och lokaler. Region Västerbotten har konstkonsulentverksamhet. Ett sammarbete med konsten i vården görs med satsningen Alva Kultur, ett centrum för kultur i vården som bedrivs inom landstinget med Norrlands universitetssjukhus, Skellefteå och Lycksele lasarett. De tre sjukhusbiblioteken i Umeå, Lycksele och Skellefteå finns integrerade i verksamheten som utöver den traditionella biblioteksfunktionen har utökats med och erbjuder bland annat film, konst, teater, dans och slöjd. Alva kultur innebär att en fysisk mötesplats för olika kulturarrangemang finns tillgängligt för patienter, anhöriga och anställda inom landstinget och ger möjlighet till miljöombyte och rekreation. Alva kultur samordnar och arrangerar olika former av kulturupplevelser och aktiviteter inom de tre sjukhusen och arbetar även med kultur i arbetslivet riktat direkt till personal inom landstinget. I Galleri Alva, som är inrymt på Norrlands universitetssjukhus, visas samtida konst. Här presenteras aktuella utställningar av regionala konstnärer. I samband med pågående utställningar arrangeras föreläsningar och konstnärspresentationer som fördjupar och kompletterar. Verksamheten leds av den konstansvarige på Landstinget Västerbotten. Konstkonsulentverksamhet i hela landet Konstkonsulentverksamheten är en relativt ny företeelse i svenskt kulturliv. Genom propositionen Kulturpolitik (1996/97:3) utökades möjligheten att tillsätta tidsbegränsade tjänster som länskonstnärer och från 1997 tillskapades de första regionala konstkonsulenttjänsterna. Successivt har dessa etablerats i hela landet och 2014 fanns konstkonsulenter i följande län/regioner: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Göteborgs Stad, Halland, Jämtland, Jönköpings län, Kalmar län, Norrbotten, Skåne, Sörmland, Uppsala län, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro län och Östergötland. Verksamheten finansieras genom anslag från respektive län/region och Statens kulturråd. Konsulenternas syfte är att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur, framförallt bland barn och ungdomar, och höja kvaliteten inom amatörkulturen. Konstkonsulentverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen och är där en del av uppdraget konst- och kulturfrämjande verksamhet, där även konsulenter inom scenkonst och dans ingår. Konstkonsulenter och dess verksamhet är organiserade på lite olika sätt i landet. I vissa regioner är konstkonsulenten knuten till ett länsmuseum och i andra regioner är främjandeverksamheter inom bild- och formkonst en del av en offentlig förvaltning, främst på regional nivå. Kulturrådets redovisning av verksamheten 2013 visar att de olika konsulenterna haft olika fokus och huvudsaklig målgrupp för sin verksamhet. Konstkonsulenterna riktade sig i högre utsträckning än de övriga till det professionella kulturlivet. 2 2 Rapport 2008, Konstkonsulenterna i Sverige, Föreningen Konstkonsulenterna i Sverige; Statens kulturråd, Kultursamverkansmodellen, Uppföljning

13 Konstsamverkan i Norrland Konstkonsulenterna i Norrland har under många år haft samarbete och samverkan, exempelvis har arrangerats en tre-veckors kurs för konstnärer som vill arbeta med Skapande skola. Kursen skedde i samarbete med Af-kultur och Konstnärscentrum Nord (KC Nord). KC Nord har också ansvarat för ett stort gemensamt norrlandsprojekt där även Gävleborg ingick. Det var ett projekt med en satsning på så kallade konstkonsulter, med inriktning mot näringslivet. Projektet är nu nedlagt. Trenden går mot mer samverkan i Norrland, det ses positivt för kvalitetsutveckling. Aktuella samarbeten har skett genom gemensamma branschdagar hösten Norrlandslänen har också planer på att utvidga tidskriften Volym att bli norrländsk. Samarbetet skulle kanske behöva en tydligare profilering, att respektive region har sin egen profil, egen spets. Fortbildning för konstnärer skulle, i mer utsträckning än nu, ske i samverkan. Samverkan och samarbete mellan Västernorrland och Jämtland har skett under många år. Det finns en tradition av samverkan över länsgränsen. Tidigare fanns ett gemensamt KRO-distrikt Jämtland/Västernorrland. Det har arrangerats många gemensamma kurser och workshops. Det finns också naturlig samverkan genom att många Jämtlandskonstnärer utnyttjar kollektivverkstaden i Örnsköldsvik. I samband med projektet Drivkraft, som drevs av Länskulturen i Jämtlands län, fanns också tankar på ett gemensamt resurscentrum för konst, det hölls bland annat en konstnärsträff i Hussborg för konstnärer från de båda länen. Ett annat samarbete är inom konceptet Artist Statement som startade i Jämtland och fortsatte i Västernorrland. Interreg-projektet North Cultitude har också inneburit samverkan över länsgränsen. 13

14 Resurscentrum Konst - syfte/mål, målgrupper, budget och organisation Syfte/mål Resurscentrum Konst (RCK) är ett treårigt projekt (april 2012-april 2015) som finansierats av Landstinget Västernorrland med stöd från Statens kulturråd. Projektets grundläggande syfte är att stärka bild- och formområdets ställning i länet genom att utveckla konstens infrastruktur. Projektet hade en relativt lång inledande fas där syftesbeskrivningar och verksamhetsinriktning detaljplanerades i en successiv process där även referensgruppen medverkade med inspel och idéer. Begreppet mötesplatser växte exempelvis fram under projektets gång. Projektledarna bars av tanken att projektet skulle utgå från de resurser som redan finns i länet samt från de behov som deltagarna presenterade. Mötesplatser var just ett sådant behov. Projektets syftes- och målbeskrivningar har här sammanställts utifrån en genomgång av ansökningshandlingar samt presentationer på hemsida och i projektbroschyr. Allmänna mål Fem dialogmöten ska genomföras på länets befintliga mötesplatser för att informera om RCK och föra samtal med nätverken. Syftet är att förankra och få konkreta synpunkter på innehåll och form för RCK. Ett fungerande nätverk med samtliga kommuner i regionen ska etableras. En webbplats ( ska etableras. Mål för en regional konstpedagogik Skapa en mötesplats där bildkonst möter sin publik. Ett särskilt ansvar ska finnas för att de barn och ungdomar möjlighet att ta del av och bli delaktiga i konstlivet. I samarbete med befintliga institutioner i länet ska två fortbildningar genomföras för konstnärer som vill arbeta med barn och unga. Förutsättningar ska skapas för ett mer aktivt konstpedagogiskt arbete i regionen. Projektet ska hitta en aktör som vill ansvara för detta arbete. Mål för konsten som näring Skapa goda förutsättningar för yrkesgruppen professionella konstnärer att verka och bo i regionen, att visa sin konst och kommunicera med sin publik I samarbete med nätverken ska sex fortbildningstillfällen arrangeras. En branschdag för konstens aktörer ska genomföras. Fem projekt för produktion av konst ska genomföras. Projekten genomförs med samarbetspartners. Ett program för internationella utbyten och Artists in Residence ska tas fram. Regionala och internationella projekt och samarbeten på konstområdet sak genomföras, bland annat genom att tillföra produktionsmedel för konst. 14

15 Projektet ska verka för att MU avtalet följs i kommunala och regionala utställningssammanhang. Projektet ska samordna, initiera och medverka i forskningsprojekt och skapa växthusmiljöer på konstområdet. Målgrupper I projektets ansökan och i beskrivningar på hemsida och i projektets informationsbroschyr har målgrupperna för projektet varit många. I princip alla aktörer med anknytning till länets konstliv har angetts. Bild- och formkonstnärer, primärt i Västernorrland, sekundärt nationella och internationella konstnärer i utbytesprogram och liknande. Elever på förberedande konst och medieutbildningar i länet. Barn och unga. Publik; primärt länets medborgare samt övriga konstintresserade regionalt och nationellt. Sekundär publik är besökare, turister och den internationella konstpubliken. Utställningsarrangörer; primärt regionala museer, konsthallar, konstnärsdrivna och kommersiella gallerier samt olika typer av konstprojekt. Sekundärt är även nationella och internationella utställningsarrangörer, gallerier, festivaler mm aktuella. Uppdragsgivare; näringsliv och offentlig förvaltning i länets kommuner och landsting. Civilsamhället med föreningsliv och studieförbund. I projektets praktiska arbete har dock målgrupperna snävats in. Det framkommer dels i samtal med projektledarna, dels i utsagor från referensgruppen. Som exempel har gruppen barn och unga mera fungerat som en indirekt målgrupp. Enligt projektledarna har de prioriterade målgrupperna dels varit de yrkesverksamma konstnärerna i länet och deras infrastruktur i form av kollektivverkstäder, föreningar och galleriverksamheter, dels de kommunala företrädarna för konstverksamhet. Huvudman, budget och ekonomiskt resultat Landstinget Västernorrland är projektets huvudman. Projektet bedrivs under perioden april 2012 april Totalbudget för projektet har varit c:a kronor, i denna summa har även konstkonsulentens ordinarie budget räknats in, inklusive lönemedel och fria medel. Konstkonsulentens ordinarie budget per år uppgår till omkring kr, inklusive kr/år i statligt anslag. De särskilda projektmedlen från Statens kulturråd har uppgått till kr för hela projektperioden. (Bilaga 1) 15

16 Organisation och ledning Styrgrupp Märta Molin, kulturchef Landstinget (från 2013) Kiki Hammarström Amnow, kulturutvecklare Landstinget (tom 2014) Mats de Vahl, konstkonsulent Landstinget Lisa W Carlson, konstkonsulent Landstinget Referensgrupp Referensgruppen har bestått av representanter från länets kommuner, länets institutioner samt från Konstnärscentrum Nord, konstföreningar, kollektivverkstäder och enskilda konstnärer (se bilaga). Gruppen har haft tre möten under perioden. Erfarenheter och synpunkter från referensgruppen presenteras nedan. Projektledning Mats de Vahl, konstkonsulent. Lisa W Carlson, konstkonsulent, tom augusti Maria Lagerborg, projektmedarbetare, från januari

17 Projektets aktiviteter Projektet har genomfört ett stort antal aktiviteter som här sammanfattas tematiskt under rubriker som sammanfaller med projektets mål. Som bilaga redovisas en utförlig kronologisk lista över genomförda aktiviteter.(bilaga2) Aktiviteter - allmänna mål Dialogmöten och mötesplatsaktiviteter Dialogmöten arrangerades i fem av länets kommuner under våren 2013, i Härnösand, Ånge, Örnsköldsvik, Kramfors och Sundsvall. Alla träffar inleddes med att Björn Eriksson, ljudkonstnär och lärare vid Hola folkhögskola, framförde ett ljudverk baserat på ljudupptagningar från Höga kustenbron. Tanken med dessa möten var att förankra projektet och undersöka vilka behov och önskemål som fanns i respektive kommun. De frågor som diskuterades var: Hur bygger vi ett fungerande nätverk för konst i länet? Vilka behov har du/er verksamhet? Vilken roll kan du/er verksamhet ha i nätverket? Konkreta förslag på aktiviteter? RCK-webben Den webbplats som Resurscentrum Konst byggt upp kostar ca /år, eventuellt kan den kostnaden stiga om den också ska innefatta ett ajourhållande av Konstkartan (presentation av länets konstnärer). Det handlar konkret om lön till Robert Eriksson (konstnär och webbadministratör) som publicerar på webben, mest på uppdrag av konsulenterna/projektledaren, men också på eget initiativ. Volym Volym är en nätbaserad konsttidskrift som startades av konstkonsulenterna i Västernorrland För tillfället är det den enda regionala e-tidskriften på konstområdet i Sverige. Det finns två andra: Konsten.net och Omkonst.se, men de är mer storstadsinriktade. Volym har fokus på konst i Västernorrlands län och tidskriftens huvudsakliga syfte är att spegla viktiga konsthändelser i länet genom information, recensioner, reportage och nyhetsnotiser. Volym har ambitionen att ge allsidig information om konstnärlig verksamhet och utveckling inom regionen Västernorrland. Bakgrunden fanns i ett regionalt behov av en konstbevakning. -Det fanns ingen konstbevakning i Västernorrland, säger redaktören Jan K. Persson. Den stad där det skrevs om konst var Örnsköldsvik, i Örnsköldviks Allehanda. Men ingen tidning skrev om hela länet. Redaktionen består av en redaktör samt tre fasta skribenter samt mer tillfälliga frilansare. Volym marknadsförs via mun till mun-metoden och via det egna nätverket i länet som består av konstnärer, konstföreningar, gallerier, konstskolor mm. Numer marknadsför de tidningen även via facebook. Tidskriften har i genomsnitt 6723 läsare för tillfället. 17

18 Under projekttiden har Volym utvidgats genom den så kallade Konstsupporten, en ny sida som består av läsarnas frågor om konst som besvaras av en inhyrd konstnär. Några ämnen som tagits upp är: Publika gestaltningar hur fungerar det? Den ekonomiskt utnyttjade konstnären. Det energislukande arbetet för brödfödan och konsten att upprätthålla motivationen. Se mer på Volyms hemsida. Inom ramen för projektet har också gjorts ansträngningar för att utveckla Volym till en norrländsk tidskrift ansöktes om medel för detta från Statens kulturråd, men ansökan avslogs. Kontakter med de övriga norrlandslänen visar att intresset för Volym är stort. Det finns ännu inga konkreta planer på hur denna förändring skulle kunna finansieras och organiseras. Hitta konsten en kartläggning av utställningar och konstföreningar Under rubriken Hitta konsten presenteras en kartläggning av länets utställningar och konstföreningar via tidskriften Volym. Tanken är att i framtiden slussas över denna information till den regionala konstens egen hemsida. Hitta konsten innefattar information från museer, konsthallar, konstföreningar och konsthändelser allt uppställt kommunvis inklusive en kalenderfunktion för aktuella vernissager mm fanns 12 konstföreningar samt 24 platser där konst visas i länet. Att ajourhålla denna sammanställning bör ligga på konstkonsulenttjänsten. Aktiviteter - konsten som näring: Projektets mål: Skapa goda förutsättningar för yrkesgruppen professionella konstnärer att verka och bo i regionen, att visa sin konst och kommunicera med sin publik. Workshops och fortbildning för länets konstnärer Workshop Artist Statement Reflektion över den egna arbetsprocessen i kombination med skrivövningar som stärker den egna praktiken. Kursledare: Katji Lindberg. Y-salongen - Workshop/fortbildning för pedagogisk personal Projektsökarkurs Kursledare: Stefan Andersson och Gudrun Lindberg Afternoon Tea, inspiration och nätverkande Soundboxes workshop Kursledare Derek Holzer (USA) Utbildningsdygn Örebro Föreläsningar, workshops mm om konst ur ett arrangörsperspektiv Hantverkets grunder, svets/smide/gjutning Nordingrå Alltekniska Verkstäder AB (NAVAB) 18

19 Branschdagar Under två dagar i november 2014 arrangerades branschdagar för verksamma inom konstområdet i Norrland. Det var ett samarrangemang mellan Resurscentrum Konst, KC Nord, Af kultur samt Örnsköldsviks konstnärsverkstad, ÖKKV. Ett 90-tal personer möttes på Arken i Örnsköldsvik för att nätverka och samtala om konst. Föreläsningar, presentationer av konstprojekt och portfoliovisning var några av inslagen. På kvällen genomfördes en performance av Sandra Berg Mozard, en haiku med ljud. En Tagtoolbild projicerades på tornet i hoppbacken. Läs mer på Volyms hemsida. Resurser för konst Under projekttiden har konstkonsulenterna, liksom tidigare, reserverat fria medel som varit möjliga att söka för konstnärer med flera. Projektet har dessutom gjort det möjligt att satsa särskilda medel på produktion av konst, vilket inte varit möjligt tidigare. De fria resurser som funnits under projekttiden kan delas in i: projektmedel medel för resor, internationella utbyten, Artist in Residence medel för produktion av konst medel för konstpedagogisk verksamhet Produktion av konst Förutsättningen har varit att den sökande har haft en idé och en samarbetspartner för ett nytt konstprojekt. Sökande kan vara en konstnär, förening, institution, kommun eller företag. RCK har bidragit med kr till konstnärens arbete och samarbetspartnern står för övriga omkostnader, exempelvis material, resor, hyror mm samt tar ett ansvar för projektet. Produktionsprocessen ska vara öppen och informeras om fortlöpande via nätet. Ett avtal skrivs mellan samarbetspartnern och RCK där ansvarsfrågor och ägande regleras. Konstnärerna skall ha regional förankring. Med regional förankring menas att vara född, bo i eller ha en betydande verksamhet i länet. Genom att projekten fortlöpande följs upp skall de bidra till att utveckla konstområdet och sänka trösklarna för deltagare och andra intresserade. Kanaler för detta har varit RCK webb, tidskriften Volym, nyhetsbrev, sociala medier osv. Det bör läggas stor vikt vid att projekten presenteras för allmänheten när de är avslutade. Tre av de fem projekten har initierats av enskilda konstnärer, ett har initierats av Ö-viks kommun och ett har initierats av projektledarna själva i samarbete med Murberget Länsmuseet Västernorrland. Genomförda projekt Sörliden. Konstnärerna Annika Arvidsson och Angelica Frank har arbetat i Sörlidens bostadsområde tillsammans med Sörliden/Valla samverkansförmedling. Container 2.0. Konstnärerna Staffan Westerlund, Carina Kågström, Patric Berg och Robert Eriksson har gestaltat 6 containrar som står på fasta platser i Härnösand. Samarbetspartner är företaget Hemab, Härnösand. Konstrummet Falken. Konstnärerna Olof Ahlström och Samuel Andersson har initierat och genomfört projektet i bostadsområdet Skönsberg i Sundsvall, i en process med de boende. Projektet har genomförts i samarbete med Mitthem i Sundsvall. LÄGET? Konstnärerna Janne Björkman och Kerstin Lindström avläser väntade och oväntade tendenser i Västernorrland under hösten 2014 och vintern Projektet har genomförts i samarbete med Länsstyrelsen. 19

20 Kiörningsgården, Konstnären Dag Wallin i samarbete med Länsmuseet Murberget dokumenterar pensionatets verksamhet och dess innehavare Birgit Dahlberg. Projektmedel för konst Projektmedel har kunnat sökas till konstprojekt samt till experimentell konstverksamhet. Medel kan sökas av föreningar, skolor, företag, organisationer och institutioner. Fria konstutövare har möjlighet att söka via samarbete med föreningar/organisationer osv. Sammanlagt kronor har fördelats, uppdelat på två ansökningstillfällen per år. Konstkonsulenten har ansvarat för att ta emot och fördela medlen, en eventuell sakkunnig kopplas in i urvalsarbetet vid behov. En fullständig projektbeskrivning med syfte, mål, målgrupper, tidplan, budget mm ska bifogas ansökan. Egen medfinansiering har varit en förutsättning. Samarbetsprojekt har varit prioriterade och regional spridning har eftersträvats. (Bilaga 3) Internationella arrangemang och utbyten, Artist in Residence Genom att ingå i internationella utbytesprogram har projektet haft för avsikt att knyta kontakter med internationella konstnärer. Syftet är att länets konstnärer ska bli synliga i ett internationellt perspektiv och öka sina kontaktytor. För den egna regionen kan det innebära intressanta möten och konsthändelser. Projektet har inneburit möjlighet att söka stöd för frakter och resor vid utställningar nationellt och internationellt. (Bilaga 4) Inom ramen för projektet genomfördes ett utställningsutbyte mellan Härnösand och Paris. Erfarenheter från detta utbyte visade att utställningsverksamhet utanför landet inte är något som länets regionala konstverksamhet bör ägna sig åt. Resurserna bör istället ägnas åt att skapa så goda förutsättningar som möjligt att ta emot internationella besök på hemmaplan. Konstkartan kartläggning av länets yrkesverksamma konstnärer Konstkartan, som presenteras på projektets webbplats, är en kartläggning av de yrkesverksamma konstnärerna i länet. Varje deltagande konstnär har där en egen sida där man presenterar sig själv och sin verksamhet i text och bild (max 6 bilder). Arbetet har blivit en del av projektet, men inleddes tidigare som en del av tidskriften Volym. Arbetet ned att uppdatera uppgifterna sköts av konstkonsulenten fanns 89 konstnärer med på konstkartan Västernorrland, varav 36 med en egen presentation. Det har varit relativt svårt att kartlägga och samla in information till Konstkartan. Projektledarna har skickat ut återkommande information och förfrågningar till länets konstnärer, men det har inte alltid gett resultat. Av den anledningen återstår en hel del arbete med att komplettera Konstkartan. Projektledningen tror att det kan bero på att konstnärer i vissa fall inte ser någon egen vinning. Ett sätt skulle kunna vara att erbjuda alla som medverkar med presentationer på Konstkartan att delta i en samlingsutställning. Kraven för att ingå i Konstkartan bygger på kriterier som utarbetats av KRO och Arbetsförmedlingen Kultur. Examen från högre konstnärlig utbildning eller medlemskap i KRO/KIF är direktmeriterande. Den som saknar detta kan ansöka på grundval av andra meriter där minst fyra av åtta punkter skall uppfyllas (se bilaga). 20

21 Aktiviteter - regional konstpedagogik Projektets mål: Skapa en mötesplats där bildkonst möter sin publik. Ett särskilt ansvar ska finnas för att de barn och ungdomar möjlighet att ta del av och bli delaktiga i konstlivet. (Bilaga 5) Konstpedagogiska aktiviteter riktade till pedagoger Workshop Du, je å n hen på Murberget, Länsmuseet Västernorrland med KonstLAB från Region Jämtland Härjedalen. Tagtool i samlingarna vid Sundsvalls museum Tagtool på Murberget Tagtool i Örnsköldsvik Föreläsning på Skapande skola-konferens, Sundsvall, konstnär Eva-Leena Skarin om konstprojekt på Järestaskolan Föreläsning på Skapande skola-konferens, Timrå, konstnär Kerstin Lindström om konstprojekt på Kristina skolan Vart är vi på väg? workshop/fortbildning för skol- förskolepersonal under Y-salongen, Länsmuseet Murberget Presentationer av utbudskatalogen jojjo.se Läromedelsmässa, Sundsvall Skapande skola-konferens, Sundsvall Kulturting, Sundsvall KUR-konferens Unga läsare i Norden, Lund IKA-helg Övik MIK-dag för skolan, Sundsvall Kultur i skola-konferens, Härnösand Skapande skola-konferens, Timrå Skapande skola-konferens, Övik Skolbibliotekskonferens, Sundsvall Tagtool I ett tidigt skede valdes Tagtool som ett tema för de konstpedagogiska aktiviteterna inom projektet. Tagtool är ett verktyg för att skapa illustrationer och animationer som projiceras samtidigt som de skapas. Tekniken kan användas inomhus eller för att projicera bilder på fasader utomhus. Tagtool fungerar enskilt eller som en del av en föreställning, en installation, konsert osv. Tekniken har flera pedagogiska fördelar. Den är relativt snabb och lätt att ta till sig. Den ger möjlighet för flera att samarbeta. Tanken med Tagtool var att den lätt skulle kunna etableras och användas av olika grupper med såväl konstnärliga som pedagogiska ambitioner. (Bilaga 6) Med start våren 2012 har barn, ungdomar och vuxna deltagit i Tagtoolworkshops på flera platser i länet. Utrustning finns i alla kommuner och flera föreställningar och samarbeten har genomförts. Genom projektet har två utrustningar lånas ut till konstprojekt i länet. Länsmuseet har deltagit i arbetet och de har blivit residence för en av projektets utrustningar, vilket innebär att de huserar tekniken, lånar ut till intresserade, men även använder den för egna aktiviteter. De har exempelvis arrangerat skollovsaktiviteter i den svart-vita Bengt Lindström-utställningen under temat: Färglägg Lindström. De har också haft en workshop med museets egen personal. 21

22 Projekt med barn och unga som målgrupp som har fått stöd från Resurscentrum konst Gatukonstfestival Härnösands fria kulturförening kr Konst o Barn Mannaminne kr Workshop med konst Svanö kulturförening kr Konst och bebisar och barn Mannaminne kr Öppna verkstäder Järnsta Kulturförening kr Plats-Väg Anita Berg kr Dialoger om regional konstpedagogik Under projekttiden har RCK haft ett flertal dialogmöten med Länsmuseet, som har det regionala ansvaret för samtidskonsten. Syftet har varit att hitta samarbeten och samorganisation inom det konstpedagogiska fältet. Länets övriga kulturkonsulenter har också uttryckt dessa önskemål och framhåller att det finns behov av en resurs som kan håla samman nätverket av kulturkonsulenter med inriktning på barn och unga. Det handlar inte minst om att bidra med omvärldskunskap regionalt och nationellt, samt vara en länk till de olika aktörerna inom området. Dessa synpunkter delas av samtliga konsulenter på kulturområdet i Västernorrland. Härnösand 7/

23 Referensgruppens erfarenheter av projektet Om referensgruppen Allmänt Det allmänna intrycket från intervjuer med deltagarna i referensgruppen är att den fungerat väl, inklusive information och återkoppling efter möten. Inte minst betonas att sammansättningen av gruppen, med en blandning av såväl konstnärer som företrädare för kommuner, institutioner och föreningar varit positiv. Den breda sammansättningen har gett en bra översikt av länets samlade konstliv. Att deltagarna haft olika utgångspunkter och erfarenheter har setts som en tillgång. Viss kritik har dock riktats mot att inte projektets alla målgrupper varit representerade i gruppen. Som exempel på detta nämns gruppen barn och unga samt aktörer inom Skapande skola. På sändlistan för referensgruppen finns 36 namn (se bilaga), där ingår även projektledare och representanter för projektets styrgrupp. Med andra ord har det varit en relativt stor grupp, vilket givetvis också styrt dess funktion och arbetssätt. Vid varje möte har gruppen delat in sig mindre grupper för diskussion. Sammanlagt tre referensgruppsmöten har genomförts: i mars och december 2013 samt i oktober 2014, alla med ett heldagsprogram och alla med placering i Härnösand. Antalet deltagare har varierat mellan 16 och 22 personer. Närvaron vid dessa möten har varit relativt god, men vissa aktörer har haft små möjligheter att delta. Som exempel har Sollefteå kommun, av resursskäl, inte alls kunnat delta. Liknande problem har också begränsat Sundsvalls konstskolas möjligheter att delta. Från Mittuniversitet har ingen representation funnits. Projektledarna är mycket nöjda med responsen från referensgruppen. De upplever att intresset och engagemanget har varit stort. Enligt dem har referensgruppens roll har varit att agera bollplank för projektledningen och bidra till att styra projektets inriktning. Under det första mötet fokuserade referensgruppen på fem inledande frågeställningar som skulle bidra till att styra och utveckla projektet: Hur bygger vi ett fungerande nätverk för konst i länet? Vad finns vad behövs? Vilka behov har du/er verksamhet? Vilken roll kan du/er verksamhet ha i nätverket? Konkreta förslag på aktiviteter? Vad vill du ska vara resultat vid projekttidens slut? Vilka möjligheter med RCK webbplatsen ser du utifrån din/er verksamhet? Vid gruppens andra möte gjordes en avstämning av hur projektet hade fungerat så långt. Två frågeställningar var utgångspunkt för dessa diskussioner: Hur ser du på utvecklingen av det som hänt hittills i projektet? Om du anser att RCK ska finnas permanent, vilka är argumenten? Vid det sista och avslutande referensgruppsmötet diskuterades hur projektet hade fungerat och hur framtiden skulle kunna se ut. Fem frågor fanns på dagordningen denna gång: Vad är bra? Vad är mindre bra? Vad vill vi absolut inte släppa? Hur kan det fortsätta? 23

24 Vilken roll har mötesplatser för konst i framtiden? Röster från referensgruppen: -Det har varit värdefullt att få ingå i detta nätverk, att lära känna människor, knyta nya kontakter och dela erfarenheter. (tjänsteman) -Bra att få träffa olika människor från olika konstsammanhang. Gruppen var bra sammansatt, en mångfald med representanter för olika grupper, det leder till en större förståelse för helheten. (konstnär) -Bra att det funnits representanter från hela länet, från alla kommuner, bra med en blandning av roller. Det var positivt att få möta alla, ett bra sätt att odla kontakter. (tjänsteman) -Referensgruppen fungerade bra, nyttigt att lära sig hur alla resonerar. (konstförening) -Gruppens breda sammansättning har varit bra, bra med stor blandning. (konstnär) -Överlag tycker jag att det har varit ett bra nätverkande. Bra med blandningen av institutioner och konstnärer, det fungerade som en mötesplats. Det skapar en befruktning, man kan bli bättre på att förstå varandras situation. (tjänsteman) -Referensgruppens möten har varit givande. Det är bra att gruppen har varit varierad med representanter från olika grupper med olika erfarenheter. Bra med grupparbeten, trevligt att träffa andra. Man har kunnat identifiera behoven. Exempelvis så framkom behovet av en bra hemsida. (konstnär) -Det har varit en bra träffpunkt för olika intressenter inom konstområdet. Ambitionerna att samlas och sprida information har varit viktigt. Det har tydliggjorts hur strukturerna fungerar. (konstnär/lärare) -Referensgruppen borde utformas efter vilka målgrupper projektet har. Om målet är att nå barn och unga så måste man ha en referensgrupp där de ingår. Det har man missat. Det skulle också ha funnits samarbete mellan projektet och Skapande skola (tjänsteman). -Referensgruppen har varit helt nödvändig för att driva projektet. Man kunde ha önskat ett större intresse från vissa kommuner och länsinstitutioner, men som helhet har gruppen fungerat väldigt bra. Dialogmöten i kommunerna har också varit ett viktigt sätt att lyssna på länet och bidra till att olika aktörer kan mötas. Behovet av mötesplatser har visat sig vara stort. Man kan inte ha för många sådana möten, de behövs. (konstkonsulent) Referensgruppens inriktning och funktion Flera ur referensgruppen intygar att de kunnat påverka projektets arbete genom de diskussioner som förts. Inte minst verkar det stämma för de konstnärer som deltagit. Jag får ett intryck av att de deltagande konstnärerna haft stora förhoppningar på projektet och att de därför också deltagit aktivt med synpunkter och idéer. Behovet av branschdagar för konstområdet väcktes exempelvis i gruppdiskussionerna. -Jag upplevde att det spelade roll det vi uttryckte på våra möten. Det känns att vår medverkan har haft betydelse för processen. (konstnär) 24

25 -Vi är väldigt stolta att över att ha fått vara med i projektet. Vi upplevde att vi blev lyssnade på och det känns som om vi kunde påverka. (konstnär) -Det är ett ensamt jobb att vara konstnär i en liten kommun. Därför är det oerhört viktigt att kunna träffa andra och nätverka.(konstnär) -Jag tror att vår medverkan har haft betydelse, särskilt i början var det viktigt att försöka påverka och komma med idéer och synpunkter. Vi har nog känt att det här är för oss, då blir man också engagerad. (konstnär) -Som en del i referensgruppen har man i viss mån kunnat påverka projektet. En idé som dök upp var branschdagarna. (konstnär/tjänsteman) -Det är viktigt att göra något konkret, att mötas för mötandets skull känns ganska meningslöst. Det tar för mycket tid och resurser. Om det funnits konkreta idéer så vore det mer intressant. (konstnär) För de deltagande tjänstemännen från museer och kommunala förvaltningar har rollen i referensgruppen varit av en mer lyssnande karaktär. Intrycket är att de tagit ett steg tillbaka. Å andra sidan finns flera exempel på att tjänstemän uppskattat nätverkande och att det också gett upphov till konkreta samarbeten. -Jag har haft rätt stort utbyte av att ingå i nätverket, att få utbyta information bland annat. Min roll har inte varit så aktiv, jag har mer haft en lyssnande funktion och fungerat som ett bollplank. Gruppens möten har varit väl fungerande. (tjänsteman) -Vi borde ha varit mer aktiva i detta projekt, helt klart, men vi har haft väldigt mycket arbete med den egna konsthallen de senaste åren. Konsten har däremot blivit ett mer prioriterat område i vår kommun de senaste åren. (tjänsteman) -Genom att vi har träffats har vi kunnat hitta utvecklingsområden, till exempel så har skapat ett samarbete kring ett Artist in Residence i Härnösand. (tjänsteman) I några fall har framkommit synpunkter som pekar på möjligheter att förbättra denna typ av dialogmöten. -Referensgruppens möten har varit lite för korta, dock inte det sista. Diskussionerna har ibland varit svåra eftersom deltagarna har så olika bakgrund och förutsättningar. Trots detta finns det ett värde i att alla dessa olika grupper och intressen möts. Det innebär att de olika behoven tydliggörs, alla har faktiskt inte samma utgångspunkt och position. (konstnär) -Referensgruppen har mest haft rollen som bollplank. Om projektet ska bli mer permanent kanske gruppen borde delas upp mer utifrån arbetsområde. Å andra sidan finns det ett värde i att olika typer av aktörer, som vanligtvis inte ses, får en mötesplats och möjlighet att ses. (tjänsteman) Om projektets måluppfyllelse utifrån sina två huvudsyften Allmänt I diskussioner med deltagarna i referensgruppen har det framkommit hur de uppfattat att projektet lyckats med sina två huvudsyften, nämligen att stärka den konstpedagogiska verksamheten i länet samt att stärka konsten som näring. Det första intrycket är att deltagarna överlag är nöjda med projektets genomförande. Flera deltagare intygar att projektet gett konstområdet en större synlighet och tydligare legitimitet. Känslan är att konstområdet i sig blivit stärkt. Att projektet inneburit 25