Stora vinster i att tänka om och tänka nytt

Transkript

1 industriell ekonomi

2 Strategi för Ingenjörshögskolan Institutionen Ingenjörshögskolan sätter ribban högt och arbetar med klara mål för att: Skapa tekniska utbildningar, med tydlig professionsprägel, vilka ger förutsättningar för en hög grad av anställbarhet och en tidig produktivitet hos den nyutbildade. Bedriva tekniska utbildningar av hög kvalitet med en ökad grad av partnerskap med regionalt arbetsliv. Bedriva forskning och forskarutbildning som bygger på regionala styrkefaktorer i nära samverkan med näringslivet i en internationell kontext. Samarbete med forskningsinstituten SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swerea/IFP Research har hög prioritet. Utveckla avancerade utbildningar i nära anknytning till den forskning som bedrivs och som riktar sig mot en internationell arena Institutionen samarbetar med branschorganisationer när det gäller framtagande av utbildningar för att säkerställa att dessa leder till efterfrågad kunskap på arbetsmarknaden. Samtidigt öppnar utbildningarna för vidare fördjupningsstudier på magister- och masternivå samt därifrån till forskning. Stora vinster i att tänka om och tänka nytt Det är ingen slump att det forskas mycket om fashion logistics och demand chain management på Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås. Dessa ämnen ingår i Industriell ekonomi och är ständigt aktuella i bygden kring Borås. Och högskolan arbetar tätt ihop med näringslivet under mottot Vetenskap för profession. Industriell ekonomi är en vetenskap som binder samman ekonomi och teknik för att kunna utveckla system, tekniker och metoder inom till exempel logistik, kvalitetsledning och produktutveckling. I detta ingår fashion logistics och demand chain management, det vill säga konsumentdrivna försörjningskedjor, eller att tillverka och leverera det som kunden vill ha. Då gäller det att ta hänsyn till såväl hårda tekniska fakta som mjukare kunskaper: till exempel socioekonomiska samband och kunskaper om kunden. Det gäller också att vara flexibel för att ständigt förbättra och finslipa processerna och relationer till kunder. På Högskolan i Borås började vi tidigt att forska inom demand chain management, säger Dag Ericsson, professor vid Institutionen Ingenjörshögskolan. Det är inte så många andra lärosäten som gör det. En anledning till att just vi gör det är att vi arbetar så nära näringslivet och med sådant som de finner relevant. Demand chain management har vuxit fram under de senaste tio åren. En trend under samma tidsperiod är att > Ingenjörshögskolan erbjuder också olika former av uppdragsutbildning. 3

3 kunden blir mer och mer kunnig och kan ta reda på allt mer om produkten. Genom internet, sociala medier och direktkontakter kan kunderna hitta information och även själva sprida mycket information. Detta för med sig att de gör medvetna val av leverantör, och inte bara handlar från den som de tidigare handlat från. Därför blir det nu allt mer viktigt för företagen att lära känna kunderna och deras önskemål, och kunna agera utifrån dem. Detta kallas consumer insight, alltså att sätta sig in i kundens situation och försöka hitta det kunden vill ha, ibland innan kunden ens har kunnat uttrycka eller formulera sina önskemål själv. Om kunder tycker det är krångligt att byta påse i sin dammsugare, är det kanske en påslös dammsugare de vill ha och inte bara en där påsbytena är enklare? Borås ligger i Sjuhäradsbygden där det av tradition finns många textil- och distanshandelföretag. De har ett stort intresse av att kunna hantera snabbrörliga konsumentvanor eller returlogistik på smidiga och gynnsamma sätt. Inom e-handeln ligger antalet returer på procent. Det ligger stora värden i att effektivisera dem. Företag som arbetar enligt de nya systemen skapar förändringar och nytänkande i sina försörjningssystem. Det passar speciellt bra för företag inom områden där kunden blir allt viktigare, som modebranschen. Men kunskaperna sprider sig nu även till tyngre industrier, som möbel- och biltillverkning. logistik. Alla doktorander är involverade i samarbete med företag. Det kan handla om hur ett litet möbelföretag tillämpar konsumentdriven försörjningskedja eller på vilket sätt returlogistik hanteras mot kund. Alla använder inte samma term som vi, demand chain management, men de flesta arbetar numera med detta synsätt, säger Dag Ericsson. Vi för ut information genom att lyfta det här till näringslivet, de börjar arbeta med det och ger sedan input till oss. Det är fruktbart för alla parter och en garanti för att vi på Högskolan i Borås lever upp till vårt motto Vetenskap för profession. Vid Högskolan i Borås ger grundutbildningen en baskunskap i mer traditionell industriell ekonomi. Från magister- och till forskningsnivå ligger fokus på demand chain management och kvalitetsdriven > Demand chain management har vuxit fram under de senaste tio åren. En trend under samma tidsperiod är att kunden blir mer och mer kunnig och kan ta reda på allt mer om produkten. Dag Ericsson, professor vid Ingenjörshögskolan. Borås ligger i Sjuhäradsbygden där det av tradition finns många textil- och distanshandelföretag. De har ett stort intresse av att kunna hantera snabbrörliga konsumentvanor eller returlogistik på smidiga och gynnsamma sätt. Inom e-handeln ligger antalet returer på procent. Det ligger stora värden i att effektivisera dem. 4 5

4 Kommunikation och bra samarbete är viktigast Industriell ekonomi är ett område som rör såväl logistik och produktionssystem som förbättringsarbeten. Visst handlar det en del om tekniska lösningar, men det viktigaste är faktiskt kommunikation att få människor att vara med i förändringsprocesser, säger Agnes Andersson. Hon är universitetsadjunkt på Ingenjörshögskolan och utbildningsledare för affärsingenjörer Bygg och affärsingenjörer Maskin. Alla bitar i en förändringsprocess måste fungera, säger hon. Om någon bit inte funkar så faller alltihop. När vi bygger upp tekniska förutsättningar och strukturer är det därför viktigt att även få människorna som ska arbeta med detta att vara med i processen. För att uppnå detta måste till exempel alla veta och förstå vad de ska göra, varför de ska göra det och vem som ansvarar för vad. Mänskligt beteende är svårt att styra och förutsäga, säger Agnes Andersson. Därför är det en utmaning att hitta bra sätt att kommunicera på. Industriell ekonomi ligger i ett kunskapsområde som berör både ingenjörsvetenskap, beteendevetenskap och ekonomi. Själv har hon fastnat för ämnet industriell logistik, som hon bland annat undervisar i på Ingenjörshögskolan. I föreläsningssalen handlar det också om kommunikation, och att nå fram på bästa sätt. Många av studenterna kommer direkt från gymnasiet och saknar erfarenhet från industrin. Då gäller det för lärarna att hitta konkreta och lättförståeliga exempel för att illustrera ämnet. Jag brukar ofta använda hamburgerkedjan McDonalds som ett exempel på industriell logistik, och det är något som de flesta kan relatera till. Det gäller att få råvaror i tid, att förvara dem rätt, att allt finns på plats för tillverkningsprocessen, som sker snabbt när en kund har lagt en order. Det som används oftast ska finnas närmast till hands. De här kunskaperna är tillämpbara inom många verksamheter. Till exempel är den sista principen ovan något som Agnes Andersson har tagit fasta på och, enligt köksplaneringskonstens alla regler, även använder i sitt hem. I ett välplanerat kök finns det som används oftast nära och lätt att komma åt, därför är vardagsporslinets skåp inom räckhåll från diskmaskinen så det blir snabbt och lätt i produktionskedjan. Vid sidan om undervisningen är Agnes Andersson också involverad i forskning. Hon är i färd med att forska om strategisk och taktisk planering för textila företag. > Jag brukar ofta använda hamburgerkedjan McDonalds som ett exempel på industriell logistik, och det är något som de flesta kan relatera till. Det gäller att få råvaror i tid, att förvara dem rätt, att allt finns på plats för tillverkningsprocessen, som sker snabbt när en kund har lagt en order. Det som används oftast ska finnas närmast till hands, säger Agnes Andersson. 6 7

5 Fakta OM vår Forskarutbildning Program inom industriell ekonomi Det handlar då om företagens långsiktiga planering och inkluderar att säkerställa produktionsresurser och att förutsäga framtida kundbehov, säger hon. Textila företag har långa ledtider, kundspecifika och ofta modebetonade produkter och i vissa fall korta serier, och jag kommer att inleda med att titta på hur planeringsprocessen är uppbyggd på ett textilt företag. Hon har tidigare bland annat skrivit en artikel om påverkan av osäkerhetsfaktorer i planeringsmiljön på textila företag, tillsammans med sin kollega Bo Månsson. Vi tog fram en modell som beskriver hur planeringsprocessen hos textilföretag påverkas av osäkerhetsfaktorer som variationer i efterfrågan, både i volym och tid, och att man måste beställa material långt i förväg på grund av underleverantörernas produktionsprocess. De tittade närmare på ett specifikt företag som levererar textilier till bilindustrin och hur företaget hanterar variation i efterfrågan eller om kunderna är sena med att meddela förändringar. Modellen för beskrivningen fungerar generellt, även om olika företag väljer olika sätt att hantera osäkerhetsfaktorerna. Kanske de ökar sitt lager? Eller jobbar de i stället tätare med sina kunder och leverantörer? Eller hittar de andra vägar? Återigen, kommunikation och bra samarbete är springande punkter för att de tekniska systemen ska fungera. Det är väldigt intressant att fördjupa sig i det här området, så det kommer jag nog att fortsätta med. Planeringssystem och Supply Chain Management är roligare än många tror! Ingenjörshögskolan bedriver forskarutbildning inom området Resursåtervinning och har egen examinationsrätt av doktorander. Detta är ett av högskolans prioriterade forskningsområden. Med egen forskarutbildning och examensrätt ökar möjligheterna att ytterligare bredda det tvärvetenskapliga forskningsområdet Resursåtervinning mot andra ämnesområden, som logistik, sociologi och psykologi. Kort fakta om Ingenjörshögskolan Antal studenter varav helårsstudenter Antal program 19 Antal professorer 11 Antal doktorander 31 Totalt anställda ca 70 Publicerade vetenskapliga artiklar 132 ingenjörsprogram Treåriga Affärsingenjör med inriktning mot byggteknik alt. maskinteknik Arbetsorganisation och ledarskap Internationell affärsingenjör Logistikingenjör Maskiningenjör produktutveckling Magisterprogram 1-årigt Logistik Forskningsområden Resursåtervinning med koppling till logistikområdet: Textile Management, Demand Chain Management, Risk Management etc. Personal Alla bitar i en förändringsprocess måste fungera. Om någon bit inte funkar så faller alltihop. När vi bygger upp tekniska förutsättningar och strukturer är det därför viktigt att även få människorna som ska arbeta med detta att vara med i processen. Agnes Andersson, universitetsadjunkt, Ingenjörshögskolan. På Ingenjörshögskolan arbetar omkring 20 personer inom området industriell ekonomi. De är lärare med lång industriell bakgrund, doktorander, seniora forskare och post doc. En professor är knuten till området. 8 9

6 Klara förändring bättre än dina konkurrenter Ett företags förmåga att klara av förändringar är avgörande för konkurrenskraften och om det ska kunna bli ett ledande företag/organisation i framtiden. Den här förmågan kallas resiliens och är något som forskaren Roy Andersson vid Ingenjörshögskolan studerar. Roy Andersson är specialiserad på kvalitet och logistik, ämnen som ingår i området Industriell ekonomi på Ingenjörshögskolan. Det jag har fokuserat på är olika ledningsfilosofier och hur verktygen, metoderna och värderingarna bör kombineras för att man ska få robusta, flexibla och effektiva flöden genom hela värdekedjan, säger han. De olika ledningsfilosofierna har namn som Lean, Six Sigma och TQM och handlar om hur man hanterar resurser och kvalitetsförbättringar på ett effektivt vis. Företag som kombinerar och anpassar dessa verktyg, metoder och värderingar på rätt sätt till sin specifika situation blir ofta resilienta, det vill säga att de lyckas klara av förändringar bättre än konkurrenterna. Om man strävar efter att bli resilient kan man oftast komma starkare ur kriser och kan därför vinna marknadsandelar från konkurrenter. Men en grundförutsättning för detta är att man har kombinerat filosofierna Lean och Six Sigma på rätt sätt. Filosofierna Lean och Six Sigma har vuxit fram ur en strategi från 1920-talet, senare kallad TQM (Total Quality Management). När den spred sig och vidareutvecklades skapades så > småningom olika varianter. I USA gick utvecklingen mot något som idag kallas Six Sigma och i Japan mot Lean. I sin forskning har Roy Andersson samarbetat med ett flertal svenska storföretag, som Ericsson, Volvo, Alfa Laval och SKF. Det hela har resulterat i modeller och tips som företagen kan använda i sin verksamhet. Jag fokuserar på olika ledningsfilosofier och hur verktygen, metoderna och värderingarna bör kombineras för att man ska få robusta, flexibla och effektiva flöden genom hela värdekedjan. Roy Andersson, forskare, Ingenjörshögskolan

7 Vetenskap för profession gör våra studenter anställningsbara Högskolan i Borås har mottot Vetenskap för profession. Vad betyder det egentligen, och hur används det inom området Industriell ekonomi? Industriell ekonomi har täta kopplingar till näringslivet, på många olika sätt, säger Bo Månsson. Det är en naturlig del i vårt arbete. Han är universitetsadjunkt på Ingenjörshögskolan, och studierektor för Industriell ekonomi. Dessutom har han lång erfarenhet av arbete inom industrin. Det där med vetenskap för profession går ut på att vi ska göra våra studenter anställningsbara, säger han. De ska vara uppdaterade på vad som händer utanför högskolan och de ska ha sådana kunskaper som behövs. Vi når detta genom att väva in professionsnära uppgifter på olika sätt i våra utbildningar, men också genom att personalen på olika sätt har kopplingar till professionen, alltså verksamheter utanför högskolan. > Därför ingår många av Ingenjörshögskolans anställda i olika typer av nätverk och organisationer, där människor från yrkeslivet utanför högskolan träffas och utbyter erfarenheter. Vi som verkar inom ingenjörsområdet ligger av naturliga skäl mycket närmare professionen än många andra fält inom högskolan, säger Bo Månsson. Vi arbetar ju med tekniska lösningar och metoder som ska användas av just människor i organisationer ute på fältet. Vi bidrar med vår kunskap till dem och de bidrar på olika sätt till att berika vår bild och inblick i yrkeslivet. Samarbetet kan ske på många olika sätt. Förutom nätverkande kan det till exempel handla om att studenter gör undersökningar på något företag och skriver uppsats eller examensarbete om detta ibland på direkt förfrågan från företaget och ibland på eget initiativ. Det kan också röra rena forskningsprojekt, som i den artikel som Bo Månsson och hans kollega Agnes Andersson har skrivit utifrån fallstudier på ett företag (läs mer på sid 6-8) och hur de hanterade osäkerhetsfaktorer i materialplaneringsprocesserna. Men det är inte enbart inom industrin och företagsvärlden man kan ha nytta av kunskaper från Ingenjörshögskolan. Genom samarbete kan vi erbjuda mycket för alla typer av organisationer, både stora och små, privata och offentliga, säger Bo Månsson. De flesta kan ha god nytta av affärsingenjörer. Många tror att deras egen verksamhet är så speciell att det är svårt att tillämpa olika modeller på den, men för det mesta kan man faktiskt använda generella system om man modifierar dem en aning. Vetenskap för profession går ut på att vi ska göra våra studenter anställningsbara. De ska vara uppdaterade på vad som händer utanför högskolan och de ska ha sådana kunskaper som behövs. Bo Månsson, universitetsadjunkt, Ingenjörshögskolan. Han uppmanar intresserade representanter för företag eller offentlig verksamhet att inte dra sig för att ta en kontakt med någon på Ingenjörshögskolan. Man kan alltid inleda en dialog kring hur ett framtida samarbete skulle kunna se ut, så man behöver inte ha några färdiga idéer eller önskemål, säger han. Det kan vi mejsla ut efterhand. Intresserad av samarbete? Kontakta Bo Månsson på Ingenjörshögskolan: bo.mansson@hb.se 12 13

8 Kundundersökningar gav konsumentanpassat sortiment Vad händer med logistiken för ett företag där beställningsvolymerna minskar i takt med att deras produkter kundanpassas allt mer? Det är något som företaget Hans K, som gör möbler med speciella finesser för konsumenternas bekvämlighet, gärna vill ha reda på. Till sin hjälp har de forskare från Högskolan i Borås. Hans K i Skene har samarbetat med Högskolan i Borås i flera år. Ihop med bland andra professor Dag Ericsson har de utvecklat filosofin att de ska låta tillverka produkter som de har behov av i stället för att enbart sälja de produkter som leverantörerna tillverkar. Företagets affärsidé är att utan kompromisser fokusera på design, valmöjligheter och funktion. Det kanske låter självklart, men det är det inte, säger Henrik Karlsson, vd på Hans K. Vi började det här arbetssättet med att starta projekt för att ta reda på vad konsumenterna vill ha, men kanske inte kan förklara. Studenter som praktiserade hos oss knackade dörr och gjorde hembesök hos folk, och vi fick insikter som gjorde att vi successivt ändrade vårt sortiment. De konsumentanpassade nyheterna blev till exempel tv-möbler med sladdhållare och inbyggda hål för att apparaterna ska skonas, eller ett alternativ till nyckelskåp: multiskåp, med spegel, tavla att skriva kom-ihåg-saker på, plats för mobiltelefon och laddare, samt även för nycklar, förstås. Ett annat exempel som kom fram efter besök hemma hos folk var plats för smutstvätt i sovrumsskåpet, så att tvätten inte behöver ligga på golvet. Dessutom är flexibiliteten i sortimentet stor, både när det gäller färger och utförande på produkterna. Allt detta har inneburit att beställningsvolymerna från de kinesiska möbelfabrikerna har blivit mindre. Möblerna kan inte tillverkas i så stora serier längre. Eftersom många fabriker är anpassade efter stora volymer och prioriterar tillverkning till stora kunder har Hans K letat efter fabriker som, precis som de själva, arbetar med supply chain management och som kan producera både små och stora kvantiteter, mixa mellan olika träslag och färger och även på andra sätt möta upp Hans K:s affärsidé. De har hittat sådana fabriker i Kina, vilket har inneburit att fraktledtiderna > har blivit längre än vid tillverkning på närmare håll. Vi har nu en doktorand från Högskolan i Borås som studerar hur detta påverkar företaget, säger Henrik Karlsson. Han har också undersökt hur aktivt återförsäljarna säljer våra produkter. Om tv-bänken med hål bara står där bredvid de andra tv-bänkarna kanske inte kunden märker dess finesser, utan bara ser att den kostar mer än de andra. Det är alltså mycket viktigt med kunniga säljare som kan presentera produkterna på ett bra sätt. Henrik Karlsson uppskattar samarbetet med högskolan på flera sätt. Det som kommer fram i studien är naturligtvis högintressant för oss, säger Henrik Karlsson. Men forskningen bidrar också till en bra kontakt mellan oss och högskolan, där vi kan få hjälp när vi till exempel vill dra igång nya projekt. Det som kommer fram i högskolans studie är naturligtvis högintressant för oss. Men forskningen bidrar också till en bra kontakt mellan oss och högskolan, där vi kan få hjälp när vi till exempel vill dra igång nya projekt. Henrik Karlsson, vd, Hans K

9 Kostnadsfria högskolekurser gör deras företag bättre UBAB är ett betongföretag som ligger strax utanför Ulricehamn. Tack vare så kallade Bättrekurser via Ingenjörshögskolan har många av företagets medarbetare kompetensutvecklats, vilket har gjort företaget bättre. Fredrik Gustafson är vd på UBAB och en klar anhängare av Bättrekonceptet. Det är kostnadsfria kurser på högskolenivå som är anpassade till företagen och yrkesverksamma människor, säger han. Vi har haft stor nytta av dem och jag hoppas verkligen att det fortsätter med fler kurser de är en hörnsten i vår kompetensutveckling. Det är en finess att det är flexibelt och internetbaserat. Föreläsningarna är korta, så att man kan titta på dem under en rast i arbetet. Samtidigt pågår utbildningarna så pass länge att kunskaperna hinner sjunka in. En annan fördel är att uppgifterna mellan föreläsningarna handlar om det egna företaget. På så vis omsätts kunskaperna i praktiken med en gång. Syftet med kurserna var att etablera en förbättringskultur på företaget, att alla skulle bli bekanta med Lean-begreppet och att införa en mentalitet om ständiga förbättringar. Det lyckades. I dag har vi förbättringsgrupper i hela företaget och vi har etablerat en kultur kring Lean och de begrepp som hänger ihop med det, säger Fredrik Gustafson. Det är en tydlig skillnad mellan hur det var före kursen och hur det är nu. Vi har infört en rad nya rutiner inom till exempel felåterföring och informationsflödet och arbetar nu mer systematiskt med dessa. Att kurserna hålls på högskolenivå ger tyngd åt utbildningen och ger företaget kontakter inom akademin, vilket också har fått effekten att UBAB samarbetar med studenter som skriver sina examensarbeten för masterexamen. FAKTA Bättrekonceptet är ett sätt för personal i företag och olika organisationer att få tillgång till kompetensutveckling på högskolenivå. Kurserna är speciellt utformade för att underlätta ett aktivt deltagande från medarbetarna och för att kunskaperna ska kunna omsättas i praktiken direkt. Kurserna ges ofta på distans, huvudsakligen via internet. Medarbetare från UBAB har gått kurserna Bättre produktion och Bättre arbetsledning. UBAB ligger några mil från Borås, och Fredrik Gustafson tycker att en stor fördel med utbildningarna är att de ges på distans. > Det är en tydlig skillnad mellan hur det var före kursen och hur det är nu. Vi har infört en rad nya rutiner inom till exempel felåterföring och informationsflödet och arbetar nu mer systematiskt med dessa. Fredrik Gustafson, vd, UBAB

10 De skapar programvara för smartare processer Högskolan och industrin behöver varandra, säger Niklas Hedin, vd på Centiro Solutions AB i Borås. Vi ligger så långt framme med det vi håller på med att forskningen inte alltid kan hänga med. Vi informerar högskolan om det samtidigt som de ger oss inblick i de senaste teorierna. Det blir som en symbios, säger Niklas Hedin. Centiro Solutions utvecklar programvara för logistikintensiva företag, program som ska underlätta i de processer som försiggår mellan olika företag. De har ett väl inarbetat samarbete med Ingenjörshögskolan. Vi har stor nytta av samarbetet, för det får oss att bättre förstå sådant som hur man ska se på försörjningskedjor och styra dem, säger Niklas Hedin. Vi måste ju förstå omvärlden kring programvaran. Tillsammans med en av högskolans forskare, Klas Hjort, har Niklas kollegor skrivit en rapport om gatekeeping inom returer för distanshandel, alltså exempelvis e-handelsföretag. Gatekeeping handlar om hur man kan förhindra och styra returerna, så att bara de som verkligen bör komma tillbaka till företaget gör det. Distanshandeln har en hög returfrekvens, och behöver hitta mer resurssnåla sätt att hantera dessa returer. Det kan till exempel handla om att skapa programvara som gör det möjligt att skilja på olika typer av returer och kanske skicka en del direkt till välgörenhetsinsamlingar, en del tillbaka till lagret och en del till en försäljare i närheten, i stället för att allt går tillbaka till lagret och sedan vidare någon annanstans. Det kan finnas massor av > smarta lösningar som kan revolutionera både arbetssätt och affärsmodeller och som få har tänkt på. Samarbetet handlar mycket om utbyte av tankar och idéer, och är ganska informellt, berättar Niklas Hedin. Till exempel kan forskaren ringa och diskutera en idé, eller föreslå att de tillsammans ska delta i någon föreläsning om hur man löser logistikproblem i praktiken. Numera samarbetar ett par av Centiros medarbetare då och då med forskare på Ingenjörshögskolan. Vi används också som ett exempel för hur teorier kring ledarskap med mera ska implementeras i företag. För oss är sådana teorier inte bara prat, utan något vi omsätter i verkligheten och det har bland andra professor Dag Ericsson lagt märke till. Niklas Hedin är nöjd med att ha hittat olika former att samarbeta med högskolan och att det går smidigt, lätt och utan krångel. För att det ska funka måste det finnas ett genuint intresse och en drivkraft utöver den egna vinningen, och det gör det här, säger han. Vågar du göra saker utan kommersiella baktankar, då vågar även andra ge. Akademin kan inte sitta på sin kammare och forska utan kontakt med omvärlden, och vi i näringslivet behöver input från dem om nya teorier vi behöver båda varandra. Sweden Logtistics Ingenjörshögskolan är medlemmar i Sweden Logistics, ett nätverk där man samverkar för att ta fram nya lösningar inom logistik. Det drivs som en ideell förening av medlemmarna, som representerar näringsliv, forskning, utbildning och offentlig sektor. Inom Sweden Logistics anordnas informationsmöten och workshops för medlemmarna. Ofta kan de föranmäla problem och frågor till mötena, vilka gruppen sedan ägnar sig åt att försöka lösa eller utveckla under mötet. Tanken är att nätverket ska stimulera kunskapsspridning, forskning och tillämpning av effektiv logistik och samtidigt bidra till att man gemensamt utvecklar och utformar logistiklösningar, informationstekniska hjälpmedel och intelligenta transportsystem. Akademin kan inte sitta på sin kammare och forska utan kontakt med omvärlden, och vi i näringslivet behöver input från dem om nya teorier vi behöver båda varandra. Niklas Hedin, vd, Centiro Solutions AB i Borås

11 Lätt att studera eller praktisera utomlands Plugga utomlands? Det är lätt ordnat för studenterna vid Ingenjörshögskolan, som har aktiv del i flera internationella samarbeten och studentutbyten. Det går att exempelvis söka internationell praktik. Högskolan i Borås har som mål att öka antalet utresande studenter under de närmaste åren. Mette Svensson, internationell koordinator, Högskolan i Borås. Högskolan i Borås koordinerar ett Erasmus Mundus program kallat EM Euro- Asia där ett antal lärosäten i Sydostasien och Europa byter studenter, doktorander och personal sinsemellan. 22 asiatiska studenter, doktorander, Post Doc och personal har kommit till Ingenjörshögskolan via det programmet och ett antal studenter samt doktorander och personal har rest till något av de sydostasiatiska partneruniversiteten i olika långa perioder: från en månad upp till tjugo månader. Vi har även andra projekt på gång, så våra studenter har mycket goda möjligheter att studera utomlands, säger Mette Svensson, internationell koordinator vid Högskolan i Borås och projektledare för EM EuroAsia. Det går också att exempelvis söka internationell praktik. Högskolan i Borås har som mål att öka antalet utresande studenter under de närmaste åren. Vid Ingenjörshögskolan ges bland annat utbildningen Industriell ekonomi internationell affärsingenjör, 180 högskolepoäng. Under utbildningen tillbringar studenterna en termin på Asia Institute of Technology i Bangkok

12 Copyright Ericsson. Kvalitetsnätverk med över tjugo olika aktörer Högskolan i Borås är samordnare för CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap, en arena för samverkan mellan forskare och arbetsliv. Under CAV finns flera nätverk, till exempel Kvalitetsnätverket, som Institutionen Ingenjörshögskolan samordnar. Vi ordnar aktiviteter i Kvalitetsnätverket tre gånger per termin, för att bygga kontakter mellan personer på de olika företagen och oss här på högskolan, säger Bo Månsson, som är utbildningsledare för logistik, arbetsorganisation och ledarskapsprogrammen på Ingenjörshögskolan och även är samordnare för kvalitetsnätverket inom CAV. Aktiviteterna kan bestå av föreläsningar, studiebesök eller annat: till exempel att spela ett så kallat Lean-spel, som knyter an till ledningsfilosofin Lean. Verksamheten i Kvalitetsnätverket är öppet för alla företag, förvaltningar och andra organisationer som är med i CAV, det vill säga över 20 olika aktörer. Sånt här samarbete är en viktig bit för oss här på högskolan, eftersom vi har som mål att bedriva vetenskap för profession, säger Bo Månsson. Det är en bra kontaktyta för oss där vi får möta den verklighet som vi utbildar för och den verklighet vi forskar om. Några frågor till Peter Peter Manfredsson ÄR verksamhetsutvecklingschef på Ericsson i Borås. På vilket sätt samarbetar ni med Ingenjörshögskolan? Till exempel genom att jag då och då föreläser på Ingenjörshögskolan inom logistik och förbättringsarbeten, men också genom examensarbeten som studenter gör hos oss. Hur kommer examensarbetena till? Om vi har ett område som vi ser passande som exjobb, kontaktar vi högskolan, men det kan också fungera åt andra hållet, att initiativet kommer från högskolan. Nu håller vi på att se över om vi kan formalisera och strukturera samarbetet. Hur skulle det kunna se ut? Till exempel genom att säkra kontinuitet med examensarbete och kanske bestämma att vi ska ha två platser varje år. Varför vill ni göra det? För vår del är det bra att få kontakt med duktiga studenter, som vi eventuellt kan rekrytera när vi behöver nya medarbetare eller till sommarvikariat. Finns det fler exempel på samarbete? Jadå. Vi är till exempel bra på att använda koncepten Lean och Six sigma, och vi har diskussioner med forskare på Ingenjörshögskolan om hur man kan använda de här metoderna på ett bra sätt. Vi har bland annat skrivit artiklar ihop om hur man kan anpassa metoderna efter olika företag. Där står högskolan för teorin och vi för praktiska exempel på tillämpning. Ibland har vi även föreläsare från högskolan här, för att inspirera våra medarbetare och stimulera till nya sätt att tänka. Verksamheten i Kvalitetsnätverket är öppet för alla företag, förvaltningar och andra organisationer som är med i CAV. Bo Månsson, utbildningsledare logistik, arbetsorganisation och ledarskapsprogrammen, Högskolan i Borås, samt samordnare för kvalitetsnätverket inom CAV. Om vi har ett område som vi ser passande som exjobb, kontaktar vi högskolan, men det kan också fungera åt andra hållet, att initiativet kommer från högskolan. Peter Manfredsson, verksamhetsutvecklingschef, Ericsson i Borås

13 Institutionen Ingenjörshögskolan Institutionen Ingenjörshögskolan bildades Institutionen har under åren vuxit stadigt och erbjuder idag 19 olika utbildningsprogram; högskoleingenjör, magister- och masterutbildningar, forskarutbildning men även basår och teknikerutbildning. Här bedrivs också forskning med fokus på resursåtervinning, logistik och medicinteknik samt logistik och tekniskt textila tillämpningar inom medicinteknik och polymerteknik. Utbildningsprogrammen har en stark koppling till forskningen på institutionen. Ingenjörshögskolan bedriver ett nära samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som också ligger i Borås. Bland annat startades år 2005 ett logistiklaboratorium och uppbyggnaden av ett kompetenscentrum, Waste Refinery, ett samarbete mellan högskolan, kommuner och branschorganisationer. Waste Refinery arbetar framför allt med effektiv resurshantering, hållbarhetsaspekter och andra tvärvetenskapliga frågor inom energi- och miljöområdet. Institutionen samarbetar med branschorganisationer när det gäller framtagande av utbildningar för att säkerställa att dessa leder till efterfrågad kunskap på arbetsmarknaden. Samtidigt öppnar utbildningarna för vidare fördjupningsstudier på magister- och masternivå samt därifrån till forskning. Ingenjörshögskolan erbjuder också olika former av uppdragsutbildning. Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås. Telefon