Bilder i läromedel. Rune Pettersson * Institutet för infologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilder i läromedel. Rune Pettersson * Institutet för infologi"

Transkript

1 Bilder i läromedel Rune Pettersson * Institutet för infologi

2 2

3 Bilder i läromedel

4 2

5 Rune Pettersson Bilder i läromedel Institutet för infologi 3

6 Omslagsbilden är hämtad från s. 2 i den engelska upplagan av Orbis Sensualium Pictus, 1659 (från en faksimilutgåva 1970). ISBN Rune Pettersson Tullinge

7 Förord Den första upplagan av Bilder i läromedel publicerades Sedan dess har det varit en omfattande utveckling. Den här andra upplagan av Bilder i läromedel är totalt omarbetad. Aldrig tidigare har vi haft tillgång till, och blivit exponerade för, så många bilder som nu. Vare sig vi vill det eller ej så får vi ständigt många visuella intryck. Vi ser bilder i offentliga miljöer, på bio, i tv, i böcker, i tidningar, i tidskrifter, på förpackningar av olika slag och även i många andra sammanhang. Det är uppenbart att alla bilder inte kan göra sig gällande vid varje enskilt tillfälle. Många bilder drunknar i det allmänna mediebruset, som vi alltmer kan betrakta som en typ av mental miljöförstöring. Ett skäl till att bilder och bildmedier har så stor betydelse inom reklam och propaganda är att de talar direkt till vårt känsloliv på ett omedelbart sätt. Dagens stora bildflöde medför emellertid lätt att vi avskärmar oss och till slut helt enkelt inte lägger märke till många av bilderna. Allt detta medför mycket stora krav på de bilder som ingår i olika typer av läromedel. Bilder i läromedel ger en rad exempel på forskning om hur informationsbilder i läroböcker och andra läromedel är använda i skolan, hur ord, bild och grafisk form samverkar och hur vi lär oss av olika typer av representationer. Bildvärlden i läroböcker skiljer sig i flera avseenden från bildvärlden i andra medier. December 2008 Rune Pettersson Professor 5

8 6

9 Innehåll Förord 5 Innehåll 7 Några centrala begrepp 13 Styrning 16 Skollagen 16 Läroplaner 16 Kursplaner 18 Skolan 19 Läroböcker och läromedel 21 Åskådningsundervisning 21 Skolplanscher 23 Användning av medier i skolan 25 Användning av bilder i skolan 26 Granskning av läromedel 27 Användning av läroböcker talet talet talet 34 Produktion av läroböcker 36 Läroboksförfattarna 36 Bildval för läroböcker 37 Läroboksdesign 38 Informationsdesign 39 Avsedda funktioner och syften 41 Totala och lokala läromedel 42 Bildspråk 46 Bildens grundelement 46 Punkter 47 7

10 Linjer 48 Areor 49 Innehåll i bilder 49 Jämförelser och statistik 51 Känslor 52 Ljud 52 Motiv 53 Realism och detaljrikedom 54 Rörelse och rytm 55 Tid och rum 55 Trovärdighet 56 Utförande av bilder 57 Form 58 Färg 59 Komposition 59 Ljus 60 Perspektiv 60 Storlek 61 Tecken och lösord 61 Teknisk kvalitet och textur 62 Bildredigering 62 Bildmanipulering 63 Kontext för bilder 64 Yttre kontext 65 Inre kontext 65 Fysisk form hos bilder 67 Bildmorfologi 67 Mosaiker och målningar 69 Halvtonsbilder 69 Heltonsbilder 71 Datorbilder 73 Andra bilder 73 Ord, bild och form 74 Texter 74 Textens funktioner 75 Begriplighet 76 Informationstäthet 77 8

11 Redundans 77 Bilder 78 Fotografier 79 Teckningar 81 Schematiska bilder 81 3D-visualiseringar 83 Collage 83 Konstverk 84 Grafisk form 84 Struktur 84 Tecken och ord 85 Rader och stycken 87 Sidor och kapitel 89 Diskurser och pedagogiska texter 90 Läsbarhet 92 Läslighet 94 Läsvärde 95 Paratexter 96 Hur kan man analysera bilder? 98 Före original 98 Före teknisk produktion 99 Bildläsbarhet, BLIX 99 Läsvärde/läslighet 100 OBS- och läsvärden 101 Redundans/information 102 Efter publicering 103 Areadiagram 103 Attityder och värderingar 104 Bildanalys 106 Bildbredder 107 Bildindex 107 Bildscener 108 Bildspråkliga funktioner 108 Bildtyper 108 Formatindex 108 Frekvensindex 109 Färgkvot 110 9

12 Illustrationsgrad 111 Ikonografisk formanalys 112 Ikonologisk idéanalys 112 Tematisk innehållsanalys 112 Polariserande bildanalys 113 Semiotisk och zemiotisk analys 113 En analysmodell 114 Inledande noteringar och beräkningar 114 Bildernas funktion och innehåll 114 Bildtexter 114 Användningen av bilder 115 Hur fungerar bilderna? 116 Bildförmåga 116 Lågstadiet 116 Mellanstadiet 117 Högstadiet 118 Bildämnet idag 120 Bilduppfattning 122 Ögonrörelser 124 Bildpreferenser 127 Att lära sig läsa bilder 128 Undervisning med bilder 129 Inlärning från bilder 129 Inlärning från bilder och text i samverkan 130 Inre bilder 133 Primära synbilder 133 Sekundära synbilder 133 Läsinlärning 137 Värdegrunder 139 Objektivitet 140 Nationella minoriteter 140 Andra kulturer 140 Andra religioner 141 Genusfrågor 142 Några praktiska råd 146 Bra bilder 146 Mottagarkrav på grafisk form

13 Tekniska krav på grafisk form 149 Sammanfattning 150 Referenser 152 v 11

14 12

15 Några centrala begrepp Några av de termer som är centrala för diskussionerna i den här boken är beskrivna och definierade här. Bild. Ordet bild används för flera olika begrepp. En bild är: 1) en visuell upplevelse av en inre eller yttre verklighet. 2) en flerdimensionell fysisk representation, en avbildning, en framställning av en inre eller yttre verklighet. Foton avbildar ofta avsnitt ur den yttre verkligheten. Målningar och teckningar representerar däremot ofta konstnärens tankar eller känslor, det vill säga delar av dennes inre verklighet. En inre bild (1) kan uppstå i tankar och drömmar och bli förmedlad med hjälp av ord utan hjälp av någon fysisk avbildning (2). Vi kan beskriva ett foto och en teckning som en sammansatt synsensation, det vill säga uppfattningen av en stimulans av ögats synsinnesceller, med ett visst innehåll. [Bild är även (3) en synbild. I det allmänna språkbruket används ordet synbild ibland i betydelsen åskådligt minne (av något man har sett eller upplevt), ungefär synonymt med ordet minnesbild. Bild är (4) ett ämne i den obligatoriska skolan. Enligt läroplanen omfattar bildämnet både analys av bilder och undervisning i tekniker för bildskapande. Inom optiken betecknar bild (5) en avbildning av ett föremål som vi åstadkommer med hjälp av positiva linser, eller med hjälp av konkava speglar. När dessa anordningar bryter ihop ljusstrålarna och fångar upp dem på en skärm så får vi en reell bild (5a), det vill säga en verklig bild. En negativ lins eller en konkav spegel sprider däremot ut ljusstrålarna. Det ser utsom om strålarna kommer från en punkt som ligger bakom linsen eller spegeln. Där bakom ser vi en virtuell bild (5b). En bild är (6) en föreställning som ger oss en helhetsuppfattning av någonting. Det går att skaffa sig en bild av läget. En bild är (7) en företeelse som vi kan likna ett tankeinnehåll vid. Detta gäller särskilt i litterära framställningar som hon talar gärna i bilder. Inom teatern används termen bild (8) för att kalla på de skådespelare som skall vara uppe på scenen samtidigt. Som matematisk term avser termen bild (9), el- 13

16 ler avbildning, detsamma som en matematisk funktion. Olika former för avbildning av ett klot i ett plan är särskilt viktiga inom kartografi.] Informationsbilder är bilder som är använda i olika typer av informationsmaterial. Producenten måste definiera målsättningen med varje bild. Vilka budskap skall bilden förmedla? Vem är mottagare? I vilket medium skall man distribuera bilden? Bilderna måste vara relevanta för den aktuella situationen och anpassade för målgruppen. Varje informationsbild måste vara läsbar, läslig och läsvärd. Bilden måste ha ett tydligt syfte och ha en förklarande bildtext. På motsvarande sätt bör läsaren göra klart för sig vilka förutsättningar som gäller och alltid anta ett kritiskt förhållningssätt till informationsbilder. Vilka fakta och vilka känslor förmedlar bilden? Vem är avsändare? Vad är syftet med bilden? Varför finns bilden i det här sammanhanget? Kunskapsbilder är en vanlig benämning för de bilder som finns i läroböcker 1 och andra läromedel. Dessa bilder har fokus på själva ämnet och ofta en informativ funktion. Kunskapsbilder kallas även för instrumentella bilder 2. Lära. I svenska språket avser verbet lära dels 1) att förmedla och ge färdigheter och kunskaper, och dels 2) att skaffa sig färdigheter och kunskaper 3. Att lära ut är inte alls detsamma som att lära in. Det är läraren eller instruktören som lär ut. Utbildning har alltid ett lärarperspektiv, ett sändarperspektiv. Det är primärt eleven och studenten som skall lära sig. Lärande har ett tydligt mottagarperspektiv. När det är möjligt bör inlärningen ske i en naturlig situation. Lärobok är en bok som förmedlar och förklarar redan känd kunskap 4. Läroboken är producerad för att bli använd i undervisning och den är uppbyggd så att den följer skolans kursplaner och målen i dessa. Därmed är läroboken förutsägbar och den bjuder sällan på några överraskningar. Läroböcker gestaltar i regel det som samhället betraktar som viktig kunskap, samt hur denna kunskap ska användas. En bra lärobok ska vara kopplad till kursplanerna och ha en text som är rätt anpassad till elevens ålder och inbjuder till reflektion 5. Läroböckerna ska även spegla elevernas egna erfarenheter och utifrån detta lägga grunden till 1 Lidman och Lund, Eriksson och Göthlund, Allén, S. (1986). Svensk Ordbok. Uppsala: Språkdata och Esselte Studium. 4 Selander, 1988, s.17. Personligen anser jag dock att kunskap uppstår först när eleverna faktiskt har lärt sig någonting. I den processen kan läroböcker och andra läromedel vara viktiga hjälpmedel. 5 von Wright,

17 meningsfullt lärande 6. Man kan se läroboken som en multimodal artefakt där text, bild och själva layouten samverkar till att skapa meningsfulla, men flerskiktade, innebörder 7. Text är alltså inte bara bokstäver, utan också bilder och grafisk utformning. En lärobok förblir en lärobok även utanför skolan 8, medan definitionerna av läromedel medför att en och samma text på en gång kan vara och inte kan vara ett läromedel, beroende på om det är använt i eller utanför skolan. Läromedel. Det finns ingen officiellt fastställd definition av vad läromedel är. I 1980 års läroplan för grundskolan står det att Läromedel är sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål. Med denna vida formulering går det att betrakta väldigt mycket som läromedel. Vanliga exempel på läromedel är arbetsblad, bashäften, cd-skivor, datorprogram, diabilder, extramaterial, faktaböcker, film, handledningar, kartor, läroböcker, videokassetter, videoskivor, webbplats och övningsböcker. I undersökningen Läromedlens roll i undervisningen skriver Skolverket att läromedel är sådant som lärare och/eller elever använder för att eleverna ska nå uppställda mål. Till skillnad mot 1980 behöver lärare och elever inte längre vara överens, men det gäller fortfarande att nå uppställda mål. Begreppet läromedel är alltså väsentligt mycket vidare än begreppet lärobok. 6 Steenberg, Selander, 2003b, s Selander, 2003a, s Skolverket, 2006, s

18 Styrning Med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheten har Skolverket i uppdrag att följa upp, styra, stödja och utvärdera arbetet i kommuner och skolor. Skolan står inför stora reformer och det är nödvändigt. Inom skolan är all styrning ytterst baserad på skollagen, samt på läroplaner och kursplaner. Tillsammans med högskolor och universitet utvecklar Skolverket diagnostiska material och nationella prov för att stödja en likvärdig bedömning av elever i hela landet. Skollagen Riksdagen har stiftat skollagen 10, som innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Skollagen anger de övergripande målen för utbildningen, ger övergripande riktlinjer för hur verksamheten skall vara utformad och har bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Varje elev har rätt till en viss tid lärarledd undervisning. Tiden varierar för skilda ämnen och är inte fördelad på årskurser. Skollagen har även bestämmelser som rör skolplikt och rätten till utbildning. Men skollagen har inga bestämmelser varken om användning eller om utformning av läromedel, däremot om tillgången på material och materiel 11 : Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Läroplaner En läroplan är en förordning som är utfärdad av regeringen. Tidigare reglerade läroplanerna både val av läromedel och vilka metoder som lärarna skulle an- 10 Skollagen, 1985: Skollagen, 1985:1100, 4 kap

19 vända 12 för att eleverna skulle kunna lära sig det avsedda stoffet och därmed förvärva önskvärd kunskap. Så är det inte längre. Nu finns det tre läroplaner en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). De styrande läroplanerna länkar in i varandra genom att de är uppbyggda på likartat sätt och uttrycker samma grundsyn på kunskap, lärande och utveckling. Målen för det offentliga skolväsendet är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når ( strävansmål ), dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå ( uppnåendemål ). En forskare 13 menar att läroplanerna bygger på sex grundläggande didaktisk-metodiska principer: 1. Motivationsprincipen. Människor lär sig lättast sådant som de är intresserade av. 2. Erfarenhetsprincipen. Eleverna är aldrig tomma kärl. Undervisningen skall beakta de erfarenheter som eleverna har. 3. Aktivitetsprincipen. Undervisning skall bygga på att eleverna är aktiva. 4. Åskådlighetsprincipen. Undervisningen skall vara direkt och konkret. Läraren kan använda bilder, modeller, skisser med mera. 5. Övningsprincipen. Eleverna skall repetera och öva svåra moment. 6. Individualiseringsprincipen. Lärarna skall anpassa undervisningen till elevernas skilda förutsättningar. Genom att använda bilder i undervisningen går det att anknyta till dessa principer. Det gäller särskilt för aktivitetsprincipen och för åskådlighetsprincipen. Skolans läroplaner uttrycker ofta sin tids politiska anda och visar tidens accepterade, allmänna uttryck och värderingar av kunskap och moral 14. Samtidigt kan läroplaner visa önskvärda riktningar för hur samhället ska komma att se ut i framtiden. Skolan bör förmedla framtidens ideal till eleverna. Ändå förekommer det ibland en negativ påverkan i skolan genom vissa läromedel 15. Bilder i läroböcker kan emellertid beskriva den verklighet som vi faktiskt lever i snarare än ett idealsamhälle Skolverket, Rapport 285, 2006, s Vernersson, 1999, s Selander, 1988; Englund, Edfeldt, Pettersson, 2001a. 17

20 En komparativ studie 17 av hur den vanliga människan framträder i det historiska skeendet under 1800-talet visade att de undersökta läroböckerna alla följer sina samtida läroplaner. Fyra läromedel i historia för årskurserna 7 9, utgivna 1964, 1978, 1989, samt 2005, blev jämförda med samtida läroplaner. I Lgr 62 och Lgr 69 är begrepp som den vanliga människan endast diffusa beskrivningar som går att ana i texten. Lgr 80 talar om att eleverna ska vidga kunskaperna om sig själva och om andra. Lpo 94 talar om vikten av att eleverna får möjlighet att forma sin egen uppfattning och se sin egen situation i nutiden som ett led i ett historiskt skeende. I de två första läroböckerna framträder den vanliga människan endast som ett diffust, kollektivt begrepp. Boken från 1989 följer de nya riktlinjerna. Här är den vanliga människan tydligt närvarande. Endast i boken från 2005 får eleverna möjlighet att forma sin egen uppfattning genom rikliga bilder och frågor som rör de konkreta villkoren för den vanliga människan. Kursplaner Tidigare innehöll kursplaner i olika ämnen mycket detaljerade föreskrifter om undervisningens innehåll och genomförande. Anvisningar och kommentarer till kursplanerna gav ofta exempel på lämpliga läromedel och hur man skulle använda dessa på bästa sätt. Numera betonar de nationella kursplanerna lärarnas professionella ansvar och frihet att själva välja metoder för att nå fram till uppsatta mål 18. Läroplaner och kursplaner är grunden för att utbildningen har samma mål i hela landet. För samma kurs är målen desamma oavsett var i landet kursen ges. Hur man når målen och vilka läromedel man använder ser olika ut, bland annat beroende på lokala tolkningar och anpassningar till elevernas olika bakgrund och förutsättningar. Att utbildning är likvärdig 19 är inte detsamma som att undervisningen ska vara utformad på samma sätt överallt. Men alla elever ska ha lika möjligheter att nå de uppsatta målen. Grundskolans läroplan, kursplaner och betygskriterier har en relativt stor betydelse för valet av läromedel. Mål och betygskriterier har betydelse för planeringen av undervisningen och valet av arbetsuppgifter. En studie av likheter och skillnader mellan elva läroböcker för kursen Naturkunskap A för 17 Holmqvist, Skolverket, 2006, Rapport 284, s Skolverket. 2006, Rapport 284, s Nyman,

21 gymnasieskolan visade att författarna, med vissa undantag, har tagit upp samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. Skillnaderna märks i författarnas bruk av bilder och språk. Skolan Vid Läromedelsförfattarnas Förenings årsmöte 1986 talade dåvarande utbildningsminister Bengt Göransson om sin syn på skolan av idag. Utbildningsministern diskuterade bland annat läromedelsbegreppet och sade: Det finns en avgörande svaghet som gör mig orolig. Det är att ordet lärobok inte står i läroplanen. Läromedel står, men inte lärobok. Det är naturligtvis ganska egendomligt, därför att läroboken måste väl ändå vara det viktigaste läromedlet. Jag tror att följden av det är att vi får ett antal ickeböcker, där man ansträngt sig för att skriva en lärobok som skall vara detta vidgade läromedel. Detta var mer än tjugo år sedan, men ännu står ordet lärobok inte i läroplanen. Eftersom kommunerna under lång tid har varit tvungna att minska anslagen till skolan har detta bland annat lett till att läroböckerna används och återanvänds av flera årskullar elever tills de går sönder. Läromedel i SO-ämnen hinner ibland bli hopplöst inaktuella. I ett stort antal artiklar i facktidskrifter och tidningar, i uttalanden av politiker och skolledare, i reportage och nyhetssändningar i radio och tv handlar diskussionerna mest om detta, att böckerna i skolan är inaktuella, nerklottrade, smutsiga, trasiga och att de dessutom är för dyra att ersättas med nya varje år. Läroplanerna ställer inga specifika krav varken på användning av, eller på utformning av läroböcker. Men läroplanen för det obligatoriska skolväsendet fastställer att rektor har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, till exempel bibliotek, datorer och andra hjälpmedel 21. Läroplanen för de frivilliga skolformerna har en snarlik formulering 22. I båda fallen skall eleverna få tillgång till läromedel som har god kvalitet. Men ansvar, befogenheter och beslut ligger i skolan. I en studie av läromedlens roll i undervisningen 23 konstaterar Skolverket att lärare tycks se användning av läroböcker som en garanti för att det skall gå att uppfylla målen i läroplaner och kursplaner. Text har haft en särskild auktoritet 21 Lpo 94, s Lpf 94, s Skolverket, 2006, Rapport 284, s

22 i samhället. Detta gäller särskilt läroböcker och uppslagsböcker var tre medlemmar i Bild och Ord Akademin 24 oroande över skolans bildsyn, eller snarare brist på bildsyn. De menade att skolans bildsyn har gått baklänges. Inställningen har varit att man blir klok av bokstäver och blir man dum av bilder. De menade att vi har fått en blindskola för seende. Även andra 25 har uttalat en oro kring bildens dåliga ställning i vårt samhälle, där det finns en bildfientlighet som genomsyrar skola, uppfostran och undervisning. Det finns ännu inga tydliga tecken på någon förbättring i dessa avseenden. Uppdraget att granska skolors kvalitet och likvärdighet bedrivs av den nya myndigheten Statens skolinspektion. Myndigheten ansvarar även för att pröva rätten till tillstånd och bidrag för fristående skolor. 24 Eklund, Edman och Bergqvist, De skriver (s. 5): Det är märkligt att tänka sig, att i en tid då vi kan skapa och sprida bilder i en skala som aldrig förr, har skolans bildsyn gått baklänges, rakt in i den skolastiska medeltiden. Nu som då gäller det att av bokstäver blir man klok, men av bilder blir man dum. Så har vi också fått en blindskola för seende. 25 till exempel Nordström, 1989, s. 159: Det finns en utbredd, om ofta dold, bildfientlighet i samhället och den ger sig ock så tillkänna inom skola, uppfostran och undervisning. ; samt Larsson, 1991, s

23 Läroböcker och läromedel Enligt statistik från Skolverket kostar varje elev i grundskolan numera kr per läsår 26. Av detta totalbelopp går kr till läromedel, skolbibliotek och utrustning. Detta innefattar kostnader för såväl vanliga läromedel, som för facklitteratur, skönlitteratur, lönekostnader för bibliotekarier, kostnader för lägerskolor med mera. Enbart läromedel kostar inte mer än drygt 500 kr per elev. Kostnaden motsvarar knappt en procent av den totala elevkostnaden. Åskådningsundervisning Under 1600-talet framhöll den store tjeckiske pedagogen och biskopen Johan Amos Comenius ( ) att alla barn bör få möjlighet gå i en form av grundskola. Barnen skall dock inte vara i skolan för att lära sig rabbla tabeller och öva stavning på ett mekaniskt sätt. Istället skall barnen lära sig att iaktta sin omgivning och lära sig att använda så många sinnen som möjligt. I skolan skall barnen lära sig att ställa frågor och lära sig att beskriva vad de ser. För att underlätta undervisningen bör lärarna använda bilder som visar andra företeelser än dem som barnen har i sin omedelbara närhet. Boken Orbis Sensualium Pictus, Den synliga världen i bilder, innehöll 150 träsnitt. Den första upplagan av denna grundläggande lärobok i latin kom ut i Nürnberg Texten var på latin och tyska. Därefter följde en rad utgåvor på olika språk, alltid åtminstone tvåspråkiga. En rad svenska upplagor kom ut redan under 1600-talet. Orbis Pictus har blivit omarbetad många gånger och den fungerade som lärobok i 200 år. Den dåtida tekniken att skära ut ord och bilder i träsnitt var grov, men pedagogiken var mycket framsynt. 26 Föreningen Svenska Läromedel, FSL,

24 Uppslaget Målningen på sidorna ur den engelska upplagan 1659 av Orbis Sensualium Pictus från en faksimilutgåva Bilden på vänstersidan är 50x70 mm i faksimilutgåvan. Den återges i rätt skala här nedanför. Bilden på uppslaget Målningen på sidan 160 i den engelska upplagan 1659 av Orbis Sensualium Pictus från en faksimilutgåva I faksimilutgåvan är bilden 50x70 mm. Johann Amos Comenius tankar låg till grund för Hermann Pestalozzi ( ), som grundade den så kallade åskådningsundervisningen. Pestalozzi 22

25 menade att eleverna tillägnade sig kunskaper genom praktisk erfarenhet. Eleverna fick därför bekanta sig med sin närmiljö, studera djur och växter, samt göra experiment. Lärarna tog även in åskådningsmaterial i klassrummen. När folkskolan blev obligatorisk i Sverige år 1842 följde en intensiv debatt i skolfrågor mellan en del forskare, pedagoger och politiker. I artikeln Inledning till skolarkitekturen, som kom ut i en debattskrift 1856, skriver läraren och riksdagspolitikern Per Adam Siljeström ( ) bland annat följande under rubriken Taflor:... hvarje skola (borde) äfven äga en större eller mindre samling af taflor (gravyrer, litografier m.m.) öfver allehanda föremål ur naturens och konstens rike, som icke äro ämnade för den direkta undervisningen, utan blott såsom taflor tala till lärjungens öga. Mycket kan på detta sätt genom blott åskådning vinnas, utan både bok och lärare: ja, mycket, som icke kan i lika grad läras hvarken af bok eller lärare... Avsikten med taflorna var inte att de skulle vara föremål för ingående analyser med lärarnas hjälp 27. Bilderna skulle nå eleverna på ett emotionellt och därmed djupare plan. Under den första halvan av 1800-talet hade de flesta barnen i Sverige bara kontakt med psalmboken, katekesen och bibeln. De tidigaste undervisningsbilderna utkom från och med 1820-talet. Motiven överensstämde med traditionell kyrklig konst med inspiration från bibeln. Det fanns tidigt även ABC-tavlor och räknetavlor. Skolplanscher När Läsebok för folkskolan kom ut 1868 på förlaget Norstedt & Söner innebar denna ett nytt grepp i Sverige. Boken var illustrerad med trettio bilder, flera visade svenska djur. Bilder i boken blev även publicerade som planscher. Skolplanscherna slog igenom och fick allmän spridning i folkskolan runt sekelskiftet Norstedts blev dominerande när det gäller utgivning av skolplanscher i Sverige. Brehms bok Djurens liv kom ut Den var rikt illustrerad och rönte stor uppmärksamhet. Många av bilderna på planscherna är berättande och mycket detaljrika. I Sverige varade skolplanschens guldålder från 1920 till Johannesson, 1978, s. 139; Ekegren; 1988, s. 115; Larsson, 1991, s Ekegren, 1988, s

26 Skolplanschen Elefant är producerad i Tyskland i slutet av 1800-talet och den var distribuerad i Sverige av Frans Svanström & Co i Stockholm. Planschen, som är 80x105 cm, är en av de tidigaste färglitografierna. Många av bilderna på planscherna var berättande och mycket detaljrika. Även om läraren berättade om det pedagogiskt avsedda innehållet så fanns det alltid mycket kvar för eleverna att själva uppleva på ett känslomässigt plan. Det kan inte vara någon tvekan om att skolplanscherna hade stor betydelse för både lärare och elever. I boken Skolplanschernas värld berättar den pensionerade lärarinnan Herthi Johannesson om hur hon använde sig av planscher i sin undervisning 29 : Jo, nog har jag minnesbilder. Den starkaste, ja den starkaste är när jag ibland hängde upp en plansch och det blev mol tyst i klassen: de sitter där framför mig och väntar länge, långa sekunder, stora ögon; fantasin börjar arbeta i dem att nu få tala in i deras ögon, att se dem fängslas av min berättelse, mina gamla faktakunskaper som blir till kött och blod igen det var belöningen i min lärargärning. Herthi Johannesson var aktiv som lärare när man började använda AVmaterial i Sverige under 1950-talet. Med tanke på de moderna bildbanden menade hon att skolplanscherna klarade sig bra och hon säger 30 : Och inte lärde de 29 Ekegren, 1988, s Ekegren, 1988, s

27 sig mer av ett långt bildband än av ett par planscher. Men det värsta var att klassen efter alla förberedelser aldrig fick ro att sjunka in i en enda bild. På bandet kom hela tiden nya och lade sig ovanpå i minnet. Nästa bild, nästa bild det föddes en slags otålighet som hela tiden ville ha mer. Skolplanscher var ett mycket fint komplement till läroböckerna. Numera är skolplanscherna ersatta av diabilder, bildband och stordiabilder, vilka i sin tur kan bli ersatta av bilddatabaser på internet och WWW. Användning av medier i skolan Användning av AV-utrustning och olika medier i våra skolor går tillbaka till och 1950-talen 31. Den grundläggande tanken är att inlärning blir mer effektiv när vi samtidigt använder flera olika stimuli. I praktiken har nästan varje lärare i Sverige numera möjlighet att få tillgång till dator, dataprojektor, datorspel, diabildsprojektor, filmprojektor, OH-projektor, radiomottagare, tvmottagare, videokassettspelare och videoskivspelare för sin undervisning. Skolor som inte har egen AV-utrustning kan låna sådan från någon av landets AVoch LM-centraler. AV-centralerna lånar ut AV-utrustning, dvd-skivor, filmer, ljudband och videokassetter. LM-centralerna, eller läromedelscentralerna, tillhandahåller dessutom böcker och andra typer av läromedel. Även folkbiblioteken lånar ut böcker, cd-skivor, dvd-skivor, ljudband och videokassetter. För att kunna jämföra i vilken utsträckning olika medier verkligen är använda i undervisningen, i olika ämnen, förr och nu, och i olika länder, går det att använda ett medieindex 32, ett mått som varierar mellan 0 och 100. Ett medium som man använder varje lektion får medieindex 100, varje vecka ger 50, varje månad ger 25, varje termin ger 12,5 och aldrig ger 0. Enkätundersökningar 1991 med slumpvis utvalda SO/geografilärare i Australien, Grekland, Japan, Sverige och USA gav intressanta resultat. I Sverige använde lärarna den klassiska skrivtavlan i sin undervisning varje lektion eller varje dag (index 93). Samma gällde i Australien (83) och i Japan (100), men inte i USA (58) eller i Grekland (40). Lärarna använde läroböcker i sin undervisning varje lektion eller varje dag. Varje vecka använde de här lärarna skolatlas, andra böcker och väggkartor. En annan studie gav liknande resultat. För geografi och historia bedömde ungefär 80 % av SO-lärare i Sverige att läroböckerna är viktiga eller mycket viktiga. Av 157 lärare var det 60 % som använde facklitteratur varje vecka. 31 Dale, 1946; Morris, 1946; Carpenter, Pettersson, Metallinos, Muffoletto, Shaw och Takakuwa, Svingby, Lendahls och Ekbom,

28 I samband med enkäten om medieanvändning svarade SO/geografilärare i Australien, Grekland, Japan, Sverige och USA även på hur ofta de använde olika typer av bilder i undervisningen. En bildtyp som är använd varje lektion får bildanvändningsindex 100, varje vecka ger 50, varje månad 25, varje termin 12,5 och aldrig 0. I Sverige använde lärarna ord, tabeller, formler varje lektion eller varje dag (70). Varje vecka användes kartor (56) samt diagram och grafer (39). Varje månad användes färgfoton (33), streckteckningar (30), svart-vita foton (27), rörliga bilder (24) och naturtrogna teckningar (18). Vid olika enkäter 34 frågade forskare elever och lärare i Sverige om nöjet av att arbeta med läromedel. Ett beräknat vägt medelvärde för nästan elever från 13 undersökningar blev 3,5 på en femgradig skala. Medelvärdet för 567 lärare i 10 undersökningar blev 3,2. Såväl elever som lärare var alltså ganska nöjda med att arbeta med de läromedel som de hade tillgång till i skolan. Användning av bilder i skolan Det finns god tillgång på olika bildmedier i skolan men dessa är endast använda i ringa omfattning. Detta gäller i genomsnitt, men nästan alla lärare använder skrivtavla och läroböcker. Lärare använder bilder, men frekvensen varierar kraftigt, från i stort sett dagligen till ett fåtal gånger per termin 35. Det vanligaste användningssättet är för att illustrera och skapa intresse bland eleverna. Många lärare menar att bilder även kan fungera utmärkt för att stimulera diskussioner i klassrummet. Bilder kan effektivt bidra till att försätta eleverna i en viss stämning och inspirera dem till egna funderingar. Flera lärare hävdar att genom att använda bilder så kommer eleverna bättre ihåg den tematik som tagits upp. Vi kan anta att bildanvändningen är olika stor inom skilda ämnen. Vi vet också att det är stora individuella skillnader mellan olika lärare. Lärare (i Kanada) ansåg att de viktigaste funktionerna för bilder i läroböcker är att öka elevernas uppmärksamhet och att skapa intresse för det aktuella avsnittet. De aktuella lärarna gjorde emellertid mycket få hänvisningar till bilder under lektionerna. Forskarna 36 ansåg att lärarna inte utnyttjade bilderna för sådana pedagogiska funktioner som de var avsedda för. Bilder i läroböcker behöver bli använda på ett mera aktivt sätt i undervisningen för att verkligen kunna bidra till en effektiv inlärning. 34 Lindell, Pettersson, Metallinos, Muffoletto, Shaw och Takakuwa, 1991; Pettersson, 1991; Holmberg och Linderoth, Evans, Watson och Willows,

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2015-2016 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är en frivillig kommunal vuxenutbildning för dig över 20 år och som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Pass 3 Bygga ett samhälle

Pass 3 Bygga ett samhälle Kursplaner åk 1 3 Pass 1 Vad är ett samhälle? Samhällskunskap Att leva i närområdet Centrala samhälls funktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Här kan du även se vilka regler som myndigheten utgår från i sina bedömningar. SKOLINSPEKTIONEN

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14)

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) POLICY OCH RIKTLINJER Avgifter och kostnader i förskola och skola Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) RIKTLINJER 1 Innehåll Policy och riktlinjer för avgifter och kostnader i förskola och skola

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se 4 IV r(3 lvl SODER?-P.L,IE I.:CI\4MiJ(V ansteskrivelse tbildningskontoret Handläggare Maria Hjernerth 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se Riktlinjer för avgifter i skolan ildningen ska vara avgiftsfri.

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer