Lärobok i Regionskunskap. Det. amla enarp. Åren Jane Günther

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärobok i Regionskunskap. Det. amla enarp. Åren 1800-2050. Jane Günther"

Transkript

1 Lärobok i Regionskunskap Det amla enarp Åren Jane Günther

2 Detta manuskript finns tillgängligt på //EDUC/REGHIST/NWEUROP/SCANIA/MMLII/GENARP Det är fritt nedladdningsbart för alla utbildningsnoder upp till sjätte graden. För högre noder och privata noder debiteras sedvanlig distributions- och författaravgift. Bibliofilupplagan trycktes första gången på papper 2052 på Wileys konst- och boktryckeri, Gödelöv, Genarp, Scania.

3 FÖRORD Denna skrift är ett examensarbete i Kulturgeografi på Lunds universitet, i kursen Landskap, Bebyggelse och Människa. Handledare för arbetet har varit docent Nils Lewan. Min avsikt är att ur kulturgeografisk och humanekologisk synvinkel skildra en orts historia, nutid och framför allt dess framtid. Jag vill också visa att genom att göra ett medvetet val, medan tid ännu finns, kan man förändra utvecklingsriktningen mot ett stabilt kretsloppssamhälle, som dessutom är betydligt billigare att underhålla än dagens traditionella samhällen. Jag har valt att använda Genarp som exempelort. Detta för att ortens historia är väl dokumenterad, den är en lagom stor sovstad till Lund och den skiljer sig inte principiellt från grannorter som Södra Sandby, Dalby och Veberöd. Ett ytterligare skäl är jag sedan fem år är bosatt i byn. I princip kunde dock skildringen gälla vilken ort som helst i Sverige. Om skriften Skriftens första del utgörs av historiskt material och utgör huvudsakligen en sammanställning av den litteratur som finns tillgänglig via biblioteket i Genarp. Därefter följer ett avsnitt som i ord, siffror och kartor skildrar dagens samhälle. Från ungefär år 2000 och framåt utgörs skildringen av ett tänkt scenario, som i korthet går ut på att utveckla och befolka landsbygden och bryta beroendet av fossilbränslebaserade transporter. Denna utveckling, som är urbaniseringens motsats har kallats ruralisering. Scenariot är inte byggt på fria fantasier utan har sin grund i seriös vetenskaplig forskning. Förslagen är också helt möjliga att genomföra i verkligheten. Texten är genomgående skriven i retrospektiv form. Samtliga statistiska uppgifter fram till och med 1995 är autentiska. Eftersom materialet täcker en relativt lång tidsperiod härrör sig inte det statistiska materialet från exakt samma geografiska område. Detta medför att de siffermässiga uppgifterna inte kan jämföras exakt, men tillräckligt för att belysa de utvecklingstrender som skissas i texten. Genarp, Gödelöv och Lyngby Genarp ligger i sydöstra Skåne, på gränsen mellan lerslätt och sandigt backland. På kartan finner man orten i tyngdpunkten av en tänkt triangel mellan Malmö, Lund och Ystad. i

4 Genarp, Gödelöv och Lyngby utgjorde tillsammans Genarps kommun. Marken i Genarps kommun har ägts av få markinnehavare ägde godsen Häckeberga, Toppeladugård och Björnstorp mer än 80% av all jord 1. Genarps kommun inkorporerades i Lunds kommun Aktuellt idag är att Genarps gamla kommun skall bli kummundel under Lunds kommun med egen kommundelsnämnd. Av de tre byarna är Lyngby den äldsta och har som sådan varit moderförsamling i pastoratet. Gödelöv är cirka 170 år äldre än Genarp. Genarp anlades på 1100-talet. Den ursprungliga byn låg strax öster om kyrkan och bestod av tolv gårdar och två hus. Genarp och Lyngby har hört till Bara härad medan Gödelöv hört till Torna härad. Denna skillnad accentuerades under järnvägsepoken då Björnstorp använde sig av Simrishamnsbanan i stället för Genarpsbanan. Liksom på så många andra orter har godsen och järnvägen haft stor betydelse för utvecklingen av orterna fram till våra dagar. Kask (1974) 2 uttrycker det sålunda: Det mesta som inträffat i byn - hukande mellan åsen och slätten - kretsar kring de här bägge polerna. Med Genarp avses i det följande genomgående Genarp, Gödelöv och Lyngby. Ytan är ungefär 90 km 2. För Genarps självständiga kommun före 1952 används uttrycket Genarps by. Genarp Jane Günther ii

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...i OM SKRIFTEN...i GENARP, GÖDELÖV OCH LYNGBY...i INNEHÅLLSFÖRTECKNING... iii INLEDNING...1 BEBYGGELSESTRUKTUREN...2 SKIFTESREFORMERNA...2 Genarps slumområden...3 JÄRNVÄGEN...6 GENARP I SLUTET AV 1900-TALET...8 Det post-industriella jordbruket...11 RURALISERINGEN...12 Husen...12 Beslutet...15 BEFOLKNINGEN...21 NÄRINGSLIVET...25 DEN FÖRSTA UPPBYGGNADSTIDEN...25 NEDLÄGGNINGARNAS TID...25 DEN ANDRA UPPBYGGNADSTIDEN...27 KOMMUNIKATIONERNA...28 JÄRNVÄGEN...28 BILTRAFIKEN...28 SPÅRTAXI...30 SKOLAN...31 En man före sin tid ett historiskt år...32 SPORT OCH NÖJEN...32 KYRKAN...33 iii

6 SLUTORD...34 REFERENSER OCH SLUTNOTER...36 TACK Först vill jag tacka min lärare och handledare Nils Lewan. Genom en inspirerande undervisning har han tydliggjort kulturlandskapets ständiga förändring och pekat på de faktorer som orsakar denna förändring. Jag är skyldig min man, Folke Günther, ett stort tack för all hjälp med den grafiska layouten som tagit många timmar i anspråk. Sist, men inte minst vill jag tacka mina vänner Lennart-Axel Grip, Bengt Warne, Anders Nyquist och Wolfgang Brunner vars idéer och tankar, som kommit fram under inspirerande diskussioner, finns invävda i texten. iv

7 INLEDNING År 2050 samlades tjugo representanter för invånarna i Genarp, Gödelöv och Lyngby till ett holonmöte av andra ordningen 3. Under mötet beslutade man att ge ut en skrift om de förändringar som skett i byn de senaste tvåhundra åren. Kasks 4 dystra utsaga från 1974 Genarp har aldrig blivit berömt för någonting. hade under de senaste 55 åren bytts mot Genarp framtidens ort, berömt för sitt nytänkande och sin framsynthet. Man enades om att skriften skulle utformas kring vissa temata för att beskriva Genarps utveckling. Dessutom skulle den vara möjlig att använda i skolundervisningen i ämnet regionskunskap. För att historien skulle bli mer autentisk beslöt man att välja ett tidstypiskt teckensnitt vid tryckningen. Avsikten var också att språket skulle vara autentiskt gammaldags, så som det talades i slutet av nittonhundratalet, varför detta granskades av institutionen för språkhistoria i veberöd. Härifrån intygas att språkdräkten är helt sjysst. Veberöd, historiska institutionen, juli

8 BEBYGGELSESTRUKTUREN Tre företeelser har haft avgörande betydelse för bebyggelsestrukturen i Genarp: skiftesreformerna, järnvägen och ruraliseringen. Alla kom på sitt sätt, att inte bara påverka bebyggelsestrukturen utan också befolkningsstrukturen, det sociala och kulturella livet, kommunikationerna, och skolväsendet. Storskifte, enskifte och laga skifte 5 : Orsakerna till skiftena har diskuterats av många författare. Skiftesreformerna Av betydelse var troligen Genarps by storskiftades = Frihetstidens näringspolitiska debatt. = Stigande folkmängd som gav försörjningsproblem Enskifte ägde rum Skiftningen = Uppodling av utmark. Vid denna tid odlade man inte av jorden innebar inte bara foder. Uppodlingen av utmarken som tidigare använts till att de spridda åkerlapparna foder fick till följd att man kunde ha färre djur. lades ihop till större = Minska det stora inbördes beroendet mellan jordbrukarna. = Uppnå bättre relation mellan arbetstid och transporttid. Reformerna inleddes med förordningen om storskifte enheter. Den åtföljdes också av en omfattande nyodling. Nya växtföljder infördes. Denna reviderades 1757 och Nästa skede inleddes med Potatisen slog igenom, förordningen om enskifte för Skåne 1803 och övriga landet Denna ersattes 1827 av förordningen om Laga Skifte, vilket påskyndades av som var något mer liberal. I praktiken kom storskiftet att genomföras väldigt långsamt upptäckten att den dög som råvara i brännvinstillverkningen. Jordmobiliseringen, och fick i praktiken aldrig någon betydelse. Enskiftet i Skåne genomfördes relativt snabbt. Det räckte med att en dvs utdikning och uppodling av ängsmarker, blev lantbrukare i byn krävde att jorden skulle skiftas för att skifte skulle verkställas. Enskiftet innebar att all jord till en fastighet skulle samlas i ett stycke och att gården skulle framgångsrik sedd till de placeras på den egna marken. omedelbara resultaten. På Större delen av Sverige skiftades i och med förordningen om längre sikt tog man dock laga skifte. Denna tillät att jorden samlades i några få stycken. Enskiftet och laga skifte kom att innebära att många betydande risker med den bystrukturer slogs sönder. obalans som skapades mellan åkerarealen och gödseltillgången 6. Under vissa tider skilde man noga på kulturlandskapet, dvs den del av landet där jordbruk och matproduktion skedde, och stadslandskapet, där de flesta människorna bodde (ibland upp till 90%!) och konsumtionen av livsmedel skedde. Under dessa tider importerade man också livsmedel från jordens alla hörn. Detta gav naturligtvis upphov till transporter av en omfattning som vi inte ens kan föreställa oss i dag. 2

9 Genarps slumområden Genarps slätter var den magra, kuperade terräng som upptogs som fäladsmark 7 vid storskiftet och förblev gemensam fäladsmark även vid enskiftet. Om dessa skriver lantmätare Karthéus i sitt protokoll 1826: ojemn och på åtskilliga ställen höglänt Fäladsmark, allenast gagnelig till bete samt består av af sandjord på dels sand- och dels grusblandat sand botten bodde troligen fler personer på Genarps slätter än i själva byn. Liknande områden fanns också i Lyngby. Här slog sig fattigt folk ned eftersom markpriserna var låga. Byggnationen var oordnad och husen hade ofta jordgolv byggde Genarps kommun en skånelänga för sina fattighjon. Detta hus blev så småningom Häckeberga värdshus 10. Slätterna blev Genarps slumområden i slutet av 1800-talet 9. 3

10 Skiftesreformen kom också att innebära stora sociala förändringar. Vid den här tiden börjar en uppdelning av arbetsuppgifter. Hantverkare och specialaffärer tog allt mer över sådant som bönderna tidigare klarat själva 11. Denna utveckling kom att fortsätta fram till sekelskiftet 2000, då utvecklingen fick en annan inriktning. Den första kända kartan över Genarps by är denna lantmäterikarta inför storskiftet vid sekelskiftet Lägg märke till hur bebyggelsen ligger runt kyrkan och är skyddad av en mur. Utanför denna låg byns åkrar 12. 4

11 I mitten av 1700-talet, före storskiftet, låg gårdarna tätt samlade i själva byn. Den brukade jorden låg närmast byn, uppdelad i smålotter. Dåliga vägar ledde till betes- och ängsmarker som låg längre ut. Åarna flöt i sina naturliga lopp. Våtängarna runt dessa fick näringsämnen av översvämningarna och skördades under lågvattensperioder. Maskinkraft kom från vatten- och vindmöllor 13. Efter skiftesreformerna, i mitten av 1800-talet, låg varje gård på sin egen jord. En del gårdar hade därför fått flytta ut ur själva byn. Tidigare gemensamma marker skiftades också. Den hästdragna vändplogen blev vanlig i jordbruket. Jordmobilisering, dvs nyodling, kom att dominera landskapet skrev kronofogde Theorin rörande Torna och Bara härad: Invånarna veta att begagna sig av nyare tiders förbättrade uppfinningar 15. På talet vidtog en omfattande täckdikning 16. För att möta det ökande behovet av tegelrör startade flera tegelbruk t ex i Häckeberga. Torna och Bara härad beskrevs som för det mesta skoglöst På de större egendomarna fanns dock välskött lövskog. Bondeskogarna förblev fram till sekelskiftet 1900 utan någon 5

12 egentlig omvårdnad. Jakten var obetydlig 17. Järnvägen Som i så många andra orter kom järnvägen att få en avgörande betydelse för utvecklingen i Genarp. Genarpsbanan föddes ur många ekonomiska intressen längs banan. Konsul Hörstedt var starkast pådrivande, han ägde kritbruket i Kvarnby. Även godsherrarna förstod betydelsen av att få en bra förbindelse för sockerbetor och skogsprodukter. Genarpsbanan var under sin tid ortens största arbetsgivare 18. En livlig bebyggelseaktivitet startade i och med att banan stod klar Näringsliv och handel blomstrade. Banans nedläggning 1948, speglade den stagnationsperoid som präglade byns utveckling. Kartan (från ) visar hur järnvägen har nått Genarp. Man kan också se att Höje å har kanaliserats för att utöka åkerarealen. De tidigare översvämningsängarna har försvunnit. Bilden nedan, från omkring 1930 visar hur järnvägsstationen har blivit ett nytt centrum i byn. 6

13 I mitten av 1900-talet var järnvägen ett viktigt element i landskapsbilden. Jordbruket hade börjat mekaniseras, vilket sammanföll med att många människor samlades i städer. Åkrarna hade blivit större, bl.a. för att diken och åar hade kulverterats eller kanaliserats. Våtmarkerna hade nästan försvunnit ur jordbrukslandskapet. Jordbruket sålde alltmer av sina produkter till livsmedelsindustrin. Petroleum var det huvudsakliga drivmedlet för maskinerna. Vind- och vattenkraft ersattes av industriellt framställd elektricitet 20. I slutet av 1900-talet var landskapet maximalt anpassat för att brukas av stora maskiner. Gårdarna hade blivit allt färre, och de som var kvar liknade fabriker. Landskapet var genomkorsat av högspänningsledningar. Energiinsatsen i jordbruket var lika stor som energiinnehållet i dess produkter. I landskapet fanns få människor och fåglar. På himlen såg man bara något enstaka jetplan 21. 7

14 Genarp i slutet av 1900-talet Mot slutet av 1900-talet kom ett allt större antal samhällsproblem att anhopas. Detta gjorde att samhällsstrukturen kom att ifrågasättas i allt högre grad. En bidragande orsak var naturligtvis de allt högre priserna på petroleum, vilket tidigare hade varit mycket billigt. Sveriges landsbygd i slutet av 1900-talet I landet som helhet fanns 1992 totalt 2,8 miljoner hektar åkermark, varav cirka hektar eller 13% var obrukad åker! Det fanns hektar betesmark varav 17% var obrukad. Dessutom fanns 23 miljoner hektar skogsmark. Av dem som var bosatta i glesbygd fick ca 17% sin utkomst från jordbruket (alla hushållsmedlemmar inkluderade). De flesta lantbruk drevs som deltidssysselsättning 22. Av befolkningen arbetade inom jordbruket dvs 1,5% av landets förvärvsarbetande befolkning 23. Uttryckt i ord: man kunde känna hur landsbygden levde på städernas villkor 24. Bakom siffrorna i faktarutan döljer sig ett landskap som såg helt annorlunda ut än det vi är vana vid: = Dikena, som omgav åkrarna var igenlagda med rör. Det fanns inte heller några skyddsplanteringar. Detta gav självklart upphov till stora näringsämnesförluster. = Det fanns inga våtparker. = Dricksvatten köptes från speciella vattentäkter. = Urin, fekalier och gråvatten blandades med varandra och skickades i omfattande rörsystem till speciella centrala reningsverk som skulle ta bort urin och fekalier från gråvattnet igen. = Stora arealer god jordbruksjord användes till soptippar (sk deponier). = En stor del av landskapet hade hårdgjorts för att göra biltrafik möjlig. Dessa bilar drevs samtliga med petroleum. = De flesta människorna åkte flera mil med sin bil för att komma till sina arbeten. 8

15 Kretsloppssystemet Under senare delen av 1900-talet, det som senare kom att benämnas överflödstiden, var det mycket vanligt att man betraktade saker som värdelösa när man använt dem. Det var därför vanligt att man försökte bli kvitt ett föremål så snart som möjligt efter begagnandet. Eftersom man i allmänhet inte hade begrepp om eller förståelse för hur de kunde förnyas, hände det ofta att man blandade en mängd olika produkter. Man blandade t ex överbliven mat, förpackningar av petroleumplast, metaller som aluminium eller järn, glasvaror och en mängd olika saker med varandra i det man ned ett samlingsnamn kallade sopor innan dessa transporterades till särskilda platser, sk deponier De täcktes där med grus, cement och andra produkter som man inte heller utnyttjade flera gånger. T.o.m. mänskliga restprodukter behandlades på samma sätt. I stället för att användas som gödselmedel blandades urin med fekalier och överblivet gråvatten, som inte transporterades till våtparker eller någon åker, utan fördes i enorma rörsystem till sk reningsverk, vars huvudsakliga uppgift var att ta bort den urin och de fekalier man nyss blandat i gråvattnet! Behovet av Närhet Viggo Hansen 27, före detta geografiprofessor i Köpenhamn, pekade på behovet av närhet för bebyggelsens lokalisering, framförallt på landsbygden. De fem viktigaste resurserna graderade han så här: = Vatten, behövs var dag i betydande mängd och blir därför både dimensionerande och lokaliserande för bosättning. = Åkermark och gräsmark måste finnas i balanserad tillgång och inom nära räckhåll och blir därför dimensionerande för bebyggelsen. = Bränsle och bebyggelsematerial kan hämtas från större avstånd och när tid finns. Dessutom underströk Hansen vikten av ekologisk balans. 10

16 Det post-industriella jordbruket Till skillnad från jordbruken i slutet på förra seklet är det nutida jordbruket i huvudsak utformat för att förse den lokala befolkningen med mat på bordet. Samhället är utformat Funktionell storlek Omkring 200 pers. i varje enhet, så att man kan upprätthålla personliga relationer. Fruktträdgårdar, privat odling Våtpark För rening av gråvatten Mångsidigt jordbruk För att kunna producera en stor del av maten Öppna diken Återvinning av växtnäring Ökad mångformighet i landskapet Boplats för skadedjursbekämpare Vindskydd Produktion av biomassa Anpassad storlek: 50 ha för 200 pers. (0.2 ha / person) med naturliga ekosystem som förebild, med jordbruket som rekonstruktör, samhället som konsument och de i systemet ingående mikroorganismerna som återvinnare. Tack vare de många olika grödorna och djurslagen blir jordbruket mångformigt. I och med att kulverterade huvuddiken numer har förbjudits, blir dikena och den därtill hörande växtligheten ett viktigt inslag i landskapsbilden. 11

17 Ruraliseringen 28 I slutet av 1990-talet blev samhällets extrema beroende av petroleumbaserade drivmedel alltmer uppenbart i och med att dessa blev allt dyrare. I och med andra energikrisen 1998 hade allt fler kommit att inse att situationen var ohållbar. Allmänheten blev alltmer orolig för innehållet i den allt dyrare maten. Nästan all mat som fanns att tillgå vid denna tid var nämligen den som levererades av några få stora livsmedelsgrossister. Forskare från skilda områden var överens om att den rådande situationen var instabil och extremt sårbar. För att motverka dessa tendenser beslöt framsynta politiker att underlätta en bosättning som låg nära de matproducerande jordbruken. Detta skulle minska sårbarheten för dyra mattransporter, samtidigt som växtnäringsämnen i urin och fekalier lätt kunde återvinnas. Man räknade med att detta skulle minska samhällets sårbarhet avsevärt. Eftersom detta medförde att allt fler stadsbor kom att bo i närheten av jordbruk, kom denna politik i folkmun att kallas för ruraliseringen. Genom att ruraliseringen innebar att jordbruket kom att inriktas på en lokal matproduktion snarare än en specialiserad råvaruproduktion för livsmedelsindustrin, kom landskapet att bli mycket mer mångformigt än det 12 hade varit tidigare. Bidragen för upptagning av kulverterade diken och de nya vindskyddsplanteringarna gjorde att djur- och växtliv återkom i landskapet. Husen De flesta människorna bodde före ruraliseringen i massproducerade hus. Kortsiktiga ekonomiska intressen hade också lett till sådana husskandaler som radon- och mögelhuskatastroferna. Många arkitekter hade emellertid tröttnat på att bygga hus som inte var människovärdiga. Det första större projekt som startades i Sverige var i Gävle 1995, då arkitekten Anders Nyquist, systemekologen Folke Günther tillsammans med byggföretaget Skanska Norrland 29 (som numer är nedlagt) byggde den första husgruppen i modern tid med källseparerande toaletter. I anslutning till bebyggelsen anlades den första våtparken för att återvinna gråvattnet. Nytt med dessa hus var också att de köptes i moduler allt efter behov. Detta kom att medföra en likartad men individuell bebyggelse. Försöket föll som de flesta vet väl ut, och husen finns kvar än i dag tack vare att utslitna delar kan skruvas av och bytas ut. Bygget i Gävle kom att väcka ett omfattande intresse för att bygga och bo i ruraliserade samhällen. Försöket hade också visat att de ursprungliga farhågorna för att inte få tillräckligt med köpare och hyresgäster var obefogade.

18 Lördagen den 26 oktober 1996 Jordbrukare kortsluter marknaden etablerar kretslopp Mat mot avfall Jordbrukaren Anders Laurin på Ekesvångs gård i Genarp slöt på onsdagen ett avtal med ett 25-tal Genarps familjer om att han skulle försörja dem med basmat mot att han skulle få tillbaka restprodukterna, dvs komposterbart hushållsavfall, urin och fekalier för att gödsla sina åkrar med. = Det är helt i enlighet med kretsloppslagen, säger han, - För första gången på ett par hundra år har ett fullständigt kretslopp för människor etablerats. Folk på gården För att avtalet skall fungera skall de 25 familjerna bosätta sig i nya eller ombyggda hus i närheten av gården. Pendlingen är man inte så orolig för. De som fortfarande arbetar i Lund eller Malmö planerar att samåka en hel del, men många kommer att ha sin arbetsplats i det gemensamma kontoret där de arbetar med datakonsulteri, översättning eller andra tjänster som inte kräver en ständig närvaro på en viss arbetsplats. En tidning ges också ut från detta kontor. Hela arbetet görs med datorer, och manuskripten går via telekabel till pressarna. Längst ned i detta hus finns en liten affär samt en verkstad med en industrirobot som kan programmeras om till en mängd olika produktioner. För tillfället håller den på att portionera ut frön i påsar. Källseparerande toaletter Husen skall förses med sk separationstoaletter för källsortering av avföringen. Urinen skall hämtas av jordbrukaren från tankar i närheten av husen. Fekalierna efterkomposteras i ett år innan de myllas ned. På så sätt blir man av med alla sjukdomsframkallande bakterier och virus, säger Anna-Maj Wandt, en av de entusiastiska deltagarna. Jordbrukaren ser också till att hushållsavfallet komposteras tillsammans med stallgödsel i en gemensam anläggning. Detta gör han helt enkelt med sin vanliga gödselspridare. Lönsamt för alla Avtalet baseras inte på ren miljöentusiasm. De nyinflyttade familjerna skriver på ett avtal där de abonnerar på maten med olika leveransdatum, från mjölk och ägg flera gånger i veckan till gris- eller nötkött några gånger om året. Rotfrukter lagras i gemensamma jordkällare där var och en har egna fack. Detta med en lokal marknad lönar sig verkligen för alla, säger Anders Laurin. De boende får maten för ungefär halva priset mot vad affärerna tar. Samtidigt får jag själv % mer än vad livsmedelsindustrin betalade mig för mina produkter. På så sätt slipper jag specialisera mig på en enda produkt, och den goda lönsamheten gör att jag inte behöver oroa mig mer, varken för EU eller jordbrukspolitiken. Negativt från transportindustrin Företrädare för transportindustrin ser inte med blida ögon på detta experiment. Transportindustrin befinner sig redan i dag i en mycket besvärlig situation på grund av de alltmer ökande bränslepriserna. En av dess viktigaste uppgifter har alltid varit att transportera jordbruksprodukter till de platser där de behövs. En sådan här utveckling skulle, om den blev vanlig, helt underminera denna industri, säger Krister Karlsson, Skånes kraftfulle representant i transportindustriförbundet. 13

19 Förslag 30 Den tidigare policyn föreslås kompletteras med följande punkter; = Nya byar och bostadsgrupper skall lokaliseras i överensstämmelse med det övergripande målet om en långsiktig bärkraftig utveckling och baseras på Kretslopps- och Försiktighetsprinciperna. Detta innebär att: = Bebyggelsens omfattning och läge skall bestämmas med hänsyn till den tillgängliga markens förmåga, att utan störningar kunna omsätta hushållens restprodukter. - Mark för recirkulation av biologiskt avfall och avlopp skall finnas inom tomt/planområde eller säkerställas via avtal med närbelägna markägare/lantbrukare. = Området skall kunna erbjuda eget vatten. = Näringsämnen och tungmetaller får inte läcka till recipienter och grundvatten. = Uppvärmning genom förnyelsebara energikällor bör eftersträvas. -Möjligheterna att utnyttja bygdens brukare som leverantörer av energi bör beaktas. = Energianvändningen begränsas genom att bostadsgruppen lokaliseras så, att den ligger nära kollektivtrafik eller där goda möjligheter finns att bygga ut denna. = Lokaliseringen får inte beröva vår region representativa, unika eller hotade naturtyper och därmed påverka den biologiska mångfalden. Punkterna ovan är speciellt kopplade till en bebyggelselokalisering på landsbygden. Vid sidan av dessa punkter gäller även de allmänna intressen som skall beaktas vid lokalisering av bebyggelse och vid utformning av bebyggelsemiljön, enligt Plan- och Bygglagen, PBL; = Bostadsgrupper och hus utformas med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten, samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden. = Husen skall vara sunda och hälsosamma att bo i, samt utförda i energisnålt framställda och miljövänliga material, som är återvinningsbara när husen rivs. FÖRSLAG TILL BESLUT Byggnadsnämnden godkänner dessa Riktlinjer för en bärkraftig utveckling vid byggande på landsbygden, som ett komplement till tidigare antagen policy; Byggande på landsbygden. 14

20 Beslutet Ovanstående beslut antogs av Lunds Stadsbyggnadskontor Förslaget hade arbetats fram av Ekogruppen och hade som mål att försäkra kommunen om ett långsiktigt bärkraftigt samhälle på landsbygden. Detta i enlighet med tidens utveckling inom området ekologi och resurshushållning, men också i enlighet med kontorets egna utvecklingsprojekt. Genarpsborna hade sedan länge känt missnöje med den gällande Översiktsplanen 31. Hos Byggnadsnämnden ansökte man därför om att få vara Utvecklings- och kontrollort. Dessutom ville man att särskild vikt skulle läggas vid inkorporering av gammal bebyggelse i nybyggandet. Denna begäran antogs av Byggnadsnämnden. Dessutom erhöll Genarp vissa ekonomiska bidrag mot att man i framtiden skulle ta emot journalister och studiegrupper. Detta kom att leda till Genarps nutida berömmelse. Byggandet startade med integrerade bostads och jordbruksområden nordöst om byn mot Gödelöv. Detta område angavs redan i Översiktsplanen från 1990 som lämpligt för bebyggelse. I ett första skede valde man att också satsa på tätare bebyggelse i form av två- och trevåningshus. En fortsatt integrerad bebyggelse kom också snart till stånd kring Toppeladugård. Valet, som diskuterats i Översiktsplanen, mellan att använda mark till jordbruk eller bebyggelse försvann av sig självt i och med tillägget till byggnadsstadgan. Hela experimentet lovprisades i pressen. De enda som var missnöjda var transportindustrin och de stora livsmedelsgrossisterna (Läs om detta i SSD ). Efter att beslutet om ruralisering hade fattats började en uppbyggnadsperoid liknande den efter det att järnvägen nått bygden. På grund av den kraftiga inflyttningen i samband med ruraliseringen kom en livlig nybyggnad i gång, inte bara i byns utkanter, utan också i dess centrum. Detta välkända hus vid Nybyggarstigen 14A i Gödelöv byggdes 2006, till stor del av återvunnet material från det misslyckade brobygget över sundet

21 Det visade sig att Genarpsborna hade varit mycket nöjda med tillägget till Byggnadsstadgan från 1996 och att denna hade fått enorm genomslagskraft. I början av 2000-talet kom ytterligare ett tillägg, denna gång i form av en förordning från Ny byggnadsförordning Länsparlamentet har i dag beslutat om ändring av byggnadsförordningen enligt följande: 4 Ny-, om- eller tillbyggnadslån för bostadsfastighet får enbart beviljas till fastighet där man har mindre än en kilometer till jordbruk för försörjning med basföda samt återvinning av restprodukter. Detta förhållande skall styrkas med kontrakt mellan fastighetsägaren och vederbörande jordbrukare, gällande för åtminstone samma tid som det avsedda lånets varaktighet. Undantag från denna bestämmelse kan enbart göras när det gäller fastighet med betydande kulturvärde. Debattens vågor kom att gå höga i pressen om den nya byggnadsförordningen. Många befarade att städerna helt skulle försvinna. Vad skulle väl Skåne vara utan Lund. Länsparlamentet stod på sig och menade att det beslut som fattats var enhälligt och att den mesta oron var obefogad och oftast berodde på okunskap. Problemet, menade de, var inte om Lund skulle försvinna utan hur befolkningen skulle överleva i framtiden. Ett kort utdrag av debatten visar tidningsurklippet från den 7 juli 2009: 16

22 Tisdagen den 7 juli 2009 Stor debatt om nya byggnadsförordningen: Beslutet kommer att bli städernas död! Länsparlamentet enigt Trots den kritik som från vissa håll riktats mot länsparlamentet för att inte ta hänsyn till kapitalintressena fattades beslutet med stor enhällighet. Vi kan inte ta på vårt ansvar att föra in Skåne i ett allt sårbarare läge, med en fjärrförsörjning av mat till våra tätortsbor som hänger på en allt skörare oljetråd, säger länsrådet Bertil Lundgren. - Vi har med oro sett hur det blivit allt svårare att få fram resurser till stadsområdena, och vi hoppas att på detta sätt inleda en utveckling mot en minskad sårbarhet mot sk fredskriser. Dessutom, fortsätter Lundgren, innebär beslutet också många andra fördelar. Kretsloppslagen blir lättare att efterleva, något som blivit nästan helt nödvändigt med de allt mer ökade förlustavgifterna för växtnäringsämnen vi har fått ta de senaste åren. För de enskilda innebär det också många ekonomiska fördelar, något som vi har sett av de allt fler jordbruksbyar som har etablerats de senaste tio åren. Folk vill dessutom helt enkelt se var deras mat kommer ifrån. Fallande priser Fastighetsnämndens beslut att stoppa vidare etablering av bostäder i centralorter har mötts med blandade känslor på olika håll. Fastighetsägare och banker ser med oro på de fallande markpriserna i tätorterna, vilket innebär sämre säkerhet för de lån som har tagits där. Å andra sidan får tidigare lågvärderad mark i närheten av jordbruk ett högre värde än tidigare, vilket innebär att jordbruksfastigheter ökar i värde. Då får de lån som dessa har får större säkerhet, något som naturligtvis tillfredsställer bankerna. Bönderna lyckliga Jordbrukaren Anders Laurin, som var en av de första att starta ett samarbete med närboende konsumenter för över tio år sedan säger att han helt och hållet stöder länsparlamentets beslut. Det här var det bästa de kunde göra, säger han. Se bara så mycket mer ekonomiskt ett sådant boende är som beslutet framtvingar. Folk lever mycket billigare på det sättet än de har en chans att göra annars. Och se bara så mycket gladare och mer initiativrika de är! Fastighetsägare rasar: Vi kan inte göra parker av alla rivningshus! Fastighetsägarföreningen i Lund har lämnat in en protestskrivelse till länsparlamentet där man hävdar att det innebär en våldsam kapitalförstöring att inte få bygga nytt på de gamla tomterna i centralorten. Man kräver att de nya reglerna för långivning omedelbart revideras eller att någon annan form av bidrag utöver de till park- och våtmarksanläggning skall utgå för de obebyggda tomterna. Å andra sidan, medger den kände fastighetsmagnaten Lennart Stenberg, så började det bli stora kostnader för den ständiga restaureringen av VAnätet som vi ju har fått betala själva de senaste åren, och det var länge sedan byggmarknaden har varit så het som nu, med det starkt ökande intresset för byggande i jordbruksbyar. Vi har redan börjat att etablera oss på den nya marknaden. 17

23 Detalj av 2040 års karta över Genarp. Till höger om högskolebyggnaden syns den runda Ljuspunkten ett av Sveriges första interaktiva konstverk som uppfördes 2031, bekostat av Gaianerna i samband med ombyggnaden av Genarps torg. revs Man ser också de båda Japanskraporna som Nedan syns en originalskiss till torget, utförd av arkitekten Lennart Axel Grip, troligen redan år

24 BEFOLKNINGEN Vid sekelskiftet 1900 kunde, i landet som helhet, en nyfödd räkna med att leva 15 år längre än 50 år tidigare. Spädbarnsdödlighet hade sjunkit, så att drygt 90% av alla nyfödda överlevde det första levnadsåret. Fruktsamheten, som sedan 1870-talet sjunkit i hela landet hade på 1920-talet gått ned till 26. Denna tendens fortsatte ytterligare ett tiotal år. Detta medförde att andelen barn i befolkningen minskade och födelsetalet närmade sig dödstalet. Alva och Gunnar Myrdal diskuterade detta 1934 i sin bok Kris i befolkningsfrågan. Därigenom kom intresset för dessa frågor att bli uppmärksammat av allmänheten. Troligen skapades då grunden för den syn på befolknings- och välfärdspolitik som kom att gälla fram till sekelskiftet 33. Den sociala tryggheten täcktes i gamla tider för en stor del av befolkningen av den skyddsfunktion som de stora tregenerationsfamiljerna, grannskapet, socknen och kyrkan gav sina medlemmar. I den nya kärnfamiljen försvann dessa skyddsmöjligheter och det blev nödvändigt för samhället att ta allt större ansvar. Under krisåren på och 30-talen spelade fattigvården en stor roll för att hjälpa de av arbetslöshet drabbade familjerna, även om de bidrag som utgick var ytterligt små beskrivs av Kask i boken Det Gamla Genarp, som ortens guldår. Då bodde personer i Genarp, fördelade på följande sätt: Genarps by 2 322, Lyngby och Gödelöv 865. År 1900 hade folkmängden sjunkit till I Genarp fortsatte den att sjunka under hela början och mitten av talet bodde personer i kommunen nådde folkmängden bottennotering. Då bodde där bara personer. Satsningen på egnahemsbyggnation i större skala och gröna vågen kom att få kurvan att vända uppåt igen 37. Befolkningen stabiliserades under slutet av seklet på mellan invånare. I och med ruraliseringen, som tog sin början 1996, kom befolkningen i Genarp att öka snabbt på grund av invandring från de närbelägna storstäderna. För att försörja en människa med basförnödenheter krävs ju 0.2 till 0.25 ha mark, och Genarps kommun skulle därför kunna försörja ca invånare 38. För att värna om känsliga naturområden inom kommunen beslöt man år 2025, vid ett holonmöte av andra ordningen att inte låta befolkningsmängden överstiga invånare. År 2050 bodde i kommunen nästan exakt invånare (se diagram 2). 21

25 se Tisdagen den 15 Mars 2023 Holarki genomförs! Självstyret blir princip, säger Laurin Länsparlamentet fattade på måndagen ett historiskt beslut om länets styrelsesätt. I stället för den tidigare uppdelningen i kommuner och län skall Malmöhus län nu grupperas i tre nivåer av holon (av grekiskans holos som betyder helhet och ändelsen -on som betyder liten del). Det innebär att Malmöhus län från nu blir holonet Malmöhus. Detta uppdelas i mindre holon på ungefär 10 x 10 km, vilka i sin tur delas upp i ännu mindre holon på c:a 1 x 1 km, med en befolkning på ett par hundra personer. Varje holon blir självstyrande i alla ärenden som bara rör det området. Ärenden som är gemensamma för flera holon på en nivå beslutas av ett holonparlament på nivån ovanför. Självstyre som princip - en billigare metod Det nya styrelsesättet innebär naturligtvis en stor omställning. SSD har intervjuat några personer angående reformen för att försöka reda ut vad den innebär och vilka för- och nackdelarna är. Maria Laurin-Ingersdotter, f.d. länsråd som har avskaffat sig själv, en av de ivrigaste förespråkarna för det nya styrelseskicket: Egentligen har det varit som vanligt, vi politiker beslutar först när reformen i praktiken är genomförd. De senaste tjugo åren har boende i små husgrupper i anslutning till ett eller flera jordbruk blivit snarare regel än undantag. Min farfar var för övrigt en av dem som startade denna utveckling i slutet av nittonhundratalet. Det som bara rör oss, rör bara oss Denna sk ruralisering har lett till att dessa grupper blivit alltmer självständiga. Det som bara rör oss, rör bara oss har blivit ett slagord som blivit allt vanligare när myndigheterna har velat vara med och bestämma. Den här tendensen har också gjort sig gällande i kommunerna, och att sitta och styra och ställa på länsnivå har blivit allt jobbigare. Dessutom har det blivit allt dyrare samtidigt som oljepriserna stigit, man måste komma ihåg att bränslet i dag är mer än sju gånger så dyrt som det var i slutet av nittonhundratalet. Så kläcktes idén att man verkligen skulle lyssna på slagorden och låta folk själva få bestämma över vad som bara angick dem själva. Delvälde Namnet holarki kommer av holon, som betyder en liten del som är en del av en större del, ett uttryck som myntades av en talsförfattare och arche som betyder välde. Efter mycket debatterande har vi kommit fram till dess nuvarande utformning med tre nivåer i länet. Med holon menar man alltså egentligen två saker: Både en beslutsnivå och ett geografiskt område. Den lägsta nivån omfattar ett par hundra människor som bor på ett ställe och får fatta beslut om allt som bara gäller dem själva, på ett demokratiskt sätt naturligtvis. Så kan de, inom de lagar som finns, besluta om hur husen eller småskolan skall utformas, vilka brukningsmetoder som skall användas, eller hur deras datastuga skall vara utformad. 22

26 Ytterligare en stor förändring inträdde i slutet av 1900-talet i Genarps befolkningsstruktur. I gamla tider hade det varit självklart att man bodde och arbetade på i stort sätt samma ställe. Detta berodde naturligtvis på att man inte hade tillgång till några andra transporter än häst och vagn, cykel eller de egna fötterna. Under mitten av 1900-talet då oljan var extremt billig kom detta mönster att brytas. Det var vanligt att man bodde i speciella sovstäder och arbetade i större städer. Även i Genarp såg man exempel på denna struktur. Dessa mönster finner man om man i statistiken jämför förvärvsarbetande nattbefolkning - de som har sin bostad på orten och har förvärvsarbete, med antalet utpendlare - de som lämnar orten för att arbeta. Det finns ytterligare en grupp inpendlare - de som kommer till orten för att arbeta. Denna grupp var för Genarps del relativt liten, cirka personer, eftersom orten då saknade högteknologisk småindustri var för Genarps del utpendlingen nästan lika stor som nattbefolkningen hade detta förhållande förändrats radikalt (se Diagram 1) Befolkningsrörelser Genarps kommun, Förvärvsarbetande Utpendlare Totalbefolkning Diagram 1. Antalet förvärvsarbetande, utpendlare och totalbefolkning Att antalet förvärvsarbetande ökade så kraftigt kring 2030 berodde på inflyttningen från kringliggande städer. Andelen utpendlare minskade på grund av de allt högre petroleumpriserna under 2000-talets början och genom strukturförändringarna på hemorten

27 Petroleum Petroleum bildades av havsmikroorganismer som sedimenterade på havsbottnen för ungefär 40 miljoner år sedan. Under syrefria förhållanden omvandlades dessa till flytande petroleum och gas. Denna process pågår fortfarande. Nybildningstakten är omkring ton per år. Väldiga mängder petroleum hade samlats i underjordiska förråd när dessa började utnyttjas i början på 1900-talet. I dag ser vi tillgången till denna, under 1900-talet, oerhört billiga och skenbart obegränsade energikälla som en av de viktigaste orsakerna till de enorma omvandlingar i samhällsstruktur och befolkning som då skedde, och som nästan fick mänskligheten att kollapsa. Mot slutet av 1900-talet blev den återstående mängden petroleum allt svårare att komma åt, vilket ledde till att all mer av dess energiinnehåll kom att användas till att uppbringa ny petroleum. När tillgängligheten på detta sätt kom att bli allt lägre steg naturligtvis priset. Medan en normal arbetares timlön under mitten av 1900-talet räckte till att köpa flera tiotal kilowattimmar energi i form av petroleum (se diagram 2), blev priset på 2020-talet så högt att en timlön bara räckte till omkring 0,1 kwh, dvs en deciliter petroleum i timmen talets excesser i energianvändning blev naturligtvis inte möjliga att upprepa, och vi blev tvungna att anpassa oss till att i allt högre grad använda olika former av solenergi. En förmån som vi ännu kan njuta av från 1900-talets överflödsdagar är emellertid en stor del av de kunskaper man samlade under denna tid, och en hel del av den finmekaniska utvecklingen, fortfarande står till vårt förfogande. Tyvärr försvann också under denna tid många kunskaper vi skulle behövt i dag. Diagram 2 41 : Befolkning i Genarps kommun , , , Befolkning 0,010 Tim/kWh , ,000 Befolkning Arbetstimmar per kwh fossil energi 24

28 NÄRINGSLIVET Den första uppbyggnadstiden Kring sekelskiftet 1900 blomstrade handeln i Genarp som aldrig förr. Det fanns bl a fem speceriaffärer och ett antal specialaffärer. Utanför samhället fanns små affärer som saluförde det allra nödvändigaste, detta för att kunderna skulle slippa gå så långt. På sina ställen fanns små krogar där man kunde ta sig ett glas brännvin eller en kopp kaffe och kaka bildades Konsumtionsföreningen i Genarp hade föreningen sina affärslokaler där lokstallarna tidigare legat. Den hade då bytt namn till DOMUS. Även byggandet var i början på talet intensivt talets Genarp beskrevs som en nybyggarstad i Vilda Västern. Hela byn låg insvept i flygande sand då höststormarna yrde fram 42. Lars Nilssons möbelsnickeri stod klart samtidigt med järnvägen och sysselsatte ett tiotal personer 43. Här tillverkades stilmöbler. Möbelfabriken låg i huset bakom Järnhandeln på Bygatan fanns bara Järnhandeln kvar. På 1930-talet byggdes en brandstation på Gödelövsvägen nära torget. Huset var Genarps brandstation fram till Byggnaden revs Då hade brandstationen fått nya lokaler längre ner på samma gata. Nedläggningarnas tid Nedläggningarna började i slutet av 1950-talet och fortsatte under 60-talet. Lådfabriken sysselsatte under 1940-talet omkring 50 personer arbetade endast cirka 20 personer där. Allvarligast för byns utveckling var nedläggningen av järnvägen Förlusten av järnvägen innebar inte bara att byn förlorade många arbetstillfällen utan också att man förlorade den bebyggelsestruktur som järnvägen fört med sig. Detta blev inledningen till byns utveckling mot sovstad, dvs de flesta yrkesverksamma arbetade på en annan ort (se diagram 1). Dessutom försvann successivt de flesta livsmedelsaffärerna. Kvar blev bara ICA och DOMUS. Specialaffärerna försvann också i och med att ägarna av ekonomiska skäl tvingades att arbeta på andra orter. Möbelfabriken lades ned på 1940-talet. Kvarnen, Vattenmöllan, som funnits i minst 200 år, lades ner på 1930-talet. Kanalen, som drev kvarnen, var så gammal att den fanns utmärkt redan på kartor från Fattighuset, som hade bytt namn till ålderdomshem, lades ner Under slutet på 1900-talet användes huset som värdshus. 25

29 På 1960-talet lades Folkets Park ned, eftersom folk reste till större orter för att roa sig eller stannade hemma och tittade på TV ombildades Ungdomsföreningen till bygdegård. Verksamheten pågick en bra bit in på 1950-talet 49. I järnvägshotellets lokaler blev det bibliotek fram till i början av 1990-talet, då biblioteket flyttade till Medborgarhuset. Många bybor hade varit missnöjda med flyttningen av biblioteket till byns utkanter. Detta medförde att det blev svårare att komma dit för barn och äldre personer. I och med att Medborgarhuset revs i början av 2010-talet kom biblioteket att få sin nuvarande plats centralt i byn. 26

30 Den ekonomiska krisen 50 Vi hade vid 1990-talets början en situation där utgifterna översteg inkomsterna. En vanlig lösning på detta var att minska på utgifterna, Vid den här tiden var detta möjligt endast i begränsad omfattning eftersom många utgifter låg fast i långtidsåtagande t ex pensioner, omsorg och stadsskuldräntor. Miljökrisen och ekonomisk tillväxt 51 De flesta hade relativt goda kunskaper om miljökrisens orsaker och verkningar. Problemet var att enas om en gemensam lösning för komma till rätt med problemen. Den stora skiljelinjen låg mellan dem som hävdade att vi måste ha ekonomisk tillväxt för att lösa miljökrisen och dem som hävdade att den ekonomiska tillväxten var orsaken till miljökrisen års långtidsutredning konstaterade att vissa miljöpolitiska mål inte var förenliga med 2% tillväxt. Andra utvecklingsvägar Ett holistiskt synsätt, där människan arbetar med naturen i stället för emot den. Detta alternativ kom att återspeglas i den fortsatta utvecklingen. Landsbygden kom här att spela en central roll. Den andra uppbyggnadstiden Den andra uppbyggnadstiden tog sin början i slutet av 1996, efter det att kommunalfullmäktige antagit byggnadsnämndens förslag (se sid 14). I början av 2000-talet var byggnadsaktiviteten i full gång för att möta behoven från en ökande befolkning. Byggnationen underlättades av att man inte längre behövde ansluta husen till sk kommunalt avlopp. På flera ställen i den ursprungliga byn byggdes våtparker. Dessa syns på kartan på sid 19. Företagsverksamheten var också den livlig. Antalet småaffärer ökade vid den här tiden kraftigt. Dessutom satsade man på att utöka antalet gemensamma lokaler. Innan talet fanns i byn nästan inga restauranger eller pubar. Vid den här tiden infördes det nu så välbekanta systemet med lokala bytesmarknader. Dessförinnan hade alla tjänster betalts med endast en sorts valuta, rikets gemensamma pengar. Att byta tjänster hade betraktats som skattefusk och hade i princip varit förbjudet. Ortens första datastuga byggdes i denna första byggnadsiver. Den kom att ligga i Lyngby. Den följdes snart av flera. Före 2000-talet fanns det bara några enstaka större växthus i bygden, men som syns på kartorna byggdes det många växthus för att motsvara behovet av närskaligt producerade grönsaker. Antalet jordbruk ökade kraftigt, allt i enlighet med tillägget till byggnadsförordningen från Genarp hade haft borgerlig 52 brandkår under senare delen av 1900-talet. Denna hade med jämna mellanrum hotats av 27

31 nedläggning. Den nya brandstationen stod klar i början av Återigen hade man nu fått yrkesbrandsoldater utökades räddningstjänsten med två ambulanser som var stationerade i kommunen. Många människor hade i slutet av 1995 känt sig oroliga över att ruraliseringen skulle innebära att de skulle bli isolerade på landsbygden. Dessa farhågor kom aldrig att besannas, vilket lätt inses genom att studera kartan från 2040 på sid 19. KOMMUNIKATIONERNA Järnvägen Den 14 juni 1894 invigdes järnvägen Genarp-Malmö. Många människor transporterades av de tre loken som trafikerade banan i den behagliga farten 40 km/timme. Vid pingsthelgerna kunde det vara upp till resande från Malmö. Många malmöbor reste ända till Genarp för att ha picknick i skogen eller promenera på Risen. Godstrafiken dominerades av krita från kritbruken i trakten av Kvarnby, tegel från Bara, lera från Kongsmarken, timmer och ved från skogarna kring Toppeladugård och Häckeberga dessutom transporterade man ton sockerbetor per år 53. Järnvägen sysselsatte ett 25-tal personer in på 1900-talet 54. Banan nedläggningshotades första gången 1933, men räddades då av Skandinaviska banken. I slutet av talet var nedläggning åter aktuell. Denna gång var det andra världskriget som blev räddaren 55. Banan lades slutligen ned Biltrafiken Biltrafik blev allt vanligare på talet. Industrierna längs järnvägen Genarp-Malmö köpte lastbilar och godsinkomsterna minskade. Bönderna köpte traktorer och fraktade själva sitt gods. Bussar (omnibussar) började trafikera landsvägarna och övertog snart persontrafik- och styckegodstransporten. Härefter följde en dyster period i Genarps kommunikationshistoria. Under i stort sett hela resten av nittonhundratalet skedde all transport, såväl av människor som av förnödenheter med petroleumdrivna, markbundna fordon. Någon drastisk förändring skedde inte förrän i början av talet, då ett omfattande spårtaxinät byggdes. Dessutom medförde den framgångsrikt genomförda ruraliseringen att behovet av transporter drastiskt hade minskat. 28

32 Bilismen Under större delen av nittonhundratalet var flytande bränslen oerhört billiga, mest på grund av att man utnyttjade stora förråd av fossilt petroleum som pumpades upp ur jorden i en oerhört snabb takt. Som kostnad för detta räknade man inte framställningen, vilken tagit miljontals år, utan bara den ansträngning man gjorde för att pumpa upp petroleum ur berglagren. Och detta gjorde man ju huvudsakligen med en petroleumbaserad industri! Detta ledde till att man kom att sätta ett mycket lågt värde på denna dyrbara produkt. En hel liter kom att kosta mindre än en tiondel av en normal arbetares timlön! På grund av det låga värdet använde man petroleum till de mest bisarra ändamål, t ex att värma upp hus och för att driva transportmedel. Många människor bodde flera tiotals kilometer från sina arbetsplatser, och de tillryggalade denna sträcka flera gånger om dagen med sina bilar. På grund av detta var det många som inte kände sina grannar mer än till namnet. Spårtaxi var ett praktiskt taget okänt begrepp ännu sent på 1900-talet, och vägnätet kom att ta upp en stor del av markytan. De billiga transporterna gjorde att även maten transporterades över oerhörda sträckor, vilket ledde till att praktiskt taget all mat måste förpackas i (petroleumbaserade!) förpackningar. Väldigt få visste varifrån den mat de åt egentligen kom. 29

33 Spårtaxin Superbakteriernas framfart Bilepokens förlängning med olika petroleumsurrogat blev inte särskilt lyckad, eftersom man upptäckte att en Under senare hälften av 1900-talet stor del av transportkostnaderna gick till att underhålla upptäcktes olika syntetiska och naturliga medel som var mycket det omfattande vägnätet. De bestående lösningarna blev effektiva för att döda bakterier och kustsjöfart för längre transporter och spårtaxi eller andra mikroorganismer. Dessa sk järnväg för inlandstransporter. Spårtaxinätet är relativt antibiotika blev mycket vanliga billigt, det krävs ju bara stolpar var femtonde meter och över hela världen, och man använde dem frikostigt utan någon transporthöjden på fyra meter gör att de inte tanke på att det var just på detta konkurrerar med annan markanvändning. Det kom sätt som mikroorganismer därför att breda ut sig snabbt under början av detta århundrade, bekämpat varandra under tills det nådde den omfattning det har i dag. miljarder år. Det dröjde därför inte så många årtionden förrän de I början trodde man att säkerhetsfrågorna skulle bli flesta av dessa medel var praktiskt svåra att lösa. Man tänkte sig att överfall och rån skulle bli vanligare när några få personer reste tillsammans i de små spårtaxihytterna. Dessa farhågor visade sig taget verkningslösa. I slutet av nittonhundratalet var det inte ovanligt att nästan vem emellertid vara överdrivna, dels för att de människor som helst reste hundratals mil flera gånger i sitt liv. På grund av som reser ofta känner varandra, dels av rent tekniska befolkningens stora rörlighet orsaker: debiteringssystemet gör att den resande alltid är känd av styrdatorn, kunde därför sk superbakterier, dvs sådana som på ett fullt och vagnen ju alltid normalt sätt utvecklat motståndskraft mot antibiotika, går in på närmaste sprida sig blixtsnabbt över stora nod och/eller tillkallar delar av jorden och förorsaka hjälp så fort svåra farsoter (Läs mer om: Den Stora Pesten 2009 och Lungböld någon trycker på 2014). Detta är en av de orsaker alarmknappen. Helt som lett till de omfattande utan problem har det karantänsbestämmelser vilka gör naturligtvis inte varit, det svårt och tidsödande att personligen förflytta sig över stora vilket den bifogade sträckor i vår tid. notisen från 2035 visar. Detta är emellertid den senaste större incident som är känd. Trots den relativt låga hastigheten på 60 km/tim kommer man ju fram fort eftersom vagnarna aldrig stannar förrän de når sin destination. I dag är spårtaxistolparna ett så välkänt inslag i landskapsbilden att man knappt ser dem, och få skulle väl vilja vara utan möjligheten att snabbt nå andra orter. Det tar tex mindre än tio minuter att ta sig till Bjällerup. 30

34 SKOLAN I samband med en landsomfattande undersökning 1839 fann man att skolor fortfarande saknades i mer än hälften av landets försammlingar. Hemundervisningen var fortfarande viktig. För att skynda på utvecklingen stadgades 1842 att varje församling måste upprätta minst en barnskola med godkänd lärare och att skolgången skulle vara obligatorisk för alla och börja senast under det år barnet fyllde nio år. Inte förrän i början av 1880-talet fastställdes sexårig skolplikt 56. hela dagen eftersom de inte hade något varmt att sätta på sig 58. Vid 1930 års folkräkning var kunde 99,9% av alla personer mellan 15 och 70 år och 99,7% av alla över 70 år både läsa och skriva 59. På 1920 och talen gick man 7 år i skolan infördes en frivillig sk fortsättningsskola på ett år 60. En man före sin tid I Genarp omnämns, i samband med enskiftet 1826 ett skolhus som låg i närheten av kyrkan. Liknande skolhus fanns i Björnstorp och Lyngby startar den första folkskolan i Genarps socken öppen för alla, även den belägen vid kyrkan 57. Satsningen på skolgång under talets mitt hade varit enorm fanns i Genarps kommun inte mindre än nio skolor. Vad man däremot inte lyckats med var att ge barnen möjlighet att gå i skolan regelbundet. Närvaron var mycket låg. Av 822 skolpliktiga barn kom 302 till skolan. Förklaringarna till detta var många, bl a fattigdom, behov av barnen som arbetskraft, eller brist på skolkläder. En del barn hade det vid den här tiden så fattigt att när det var kallt ute var de tvungna att stanna i sängen Skollärare Nils Rosén 61 I Tegelbrukets skola arbetade i början av 1900-talet makarna Nils och Bengta Rosén. Skollärare Rosén var en framsynt man. Han hade långt innan termen uppfunnits infört tillvalsämnen i skolan. För de barn som hade dåligt med odlingsbar jord i hemmen, upplät 31

35 han odlingslotter. Han undervisade barnen i trädgårdsskötsel och gav dem goda råd även under sommaruppehållet. När det framåt hösten var dags att bära hem skörden var han minst lika nöjd som barnen och skickade ofta med en korg äpplen 62. Läsåret 94/95 gick 304 barn i låg- och mellanstadiet vid Genarps två skolor. Läsåret 95/96 gick sammanlagt 349 barn i skolan. Denna siffra innefattade den nya sk barnskolan, där 50 st sexåringar gick 63. Detta är det lägsta antal skolor som funnits i kommunen sedan allmän skolplikt fastställdes ett historiskt år Bygatan, den väg som redan under danska tiden benämndes Byens gade, var kantad med hurrande människor. Man hade samlats för att ta emot de första gymnasisterna från byns allra första gymnasium. Skolan hade stått klar i augusti Huset hade ritats av arkitekten Bengt Warne. Det var helt byggt i återanvändbara material, som huvudsakligen hade hämtats från trakten. Det var vad som vid den här tiden kallades ett kretsloppshus. Vid detta gymnasium lade man sig särskilt vinn om att bevara och utveckla elevernas kreativa förmåga. Eleverna skulle också träna sig i ett holistiskt betraktelsesätt. I stället för den muntliga examen som fram till mitten av talet hade avslutat gymansieutbildningen infördes vid denna skola två examensuppgifter som hade till syfte att visa att eleverna både kunde arbeta självständigt och i grupp. Dessutom skulle de både i ord, bild och i praktiken kunna visa hur de löst uppgifterna. Den ena uppgiften bestod i att utrusta ett rymdskepp som skulle vara borta i 6000 år. Antalet passagerare måste hela tiden ligga omkring 100. Under sin långa resa skulle rymdskeppet vara helt självförsörjande. Det enda eleverna inte behövde ta hänsyn till var själva driften av skeppet 64. Uppgiften skulle lösas tvärämnesmässigt, dvs elever från naturvetenskapliga och tekniska linjer skulle samarbeta med elever från humanistiska och estetiska linjer. Den andra uppgiften var att i grupper om fem - sex elever utforma och uppföra en permakulturträdgård på 200m 2. Detta examinationssätt kom att ligga till grund för gymnasiestadgan från år SPORT OCH NÖJEN Järnvägshotellet byggdes ett par år efter järnvägens invigning. Hotellet var främst en mötesplats för folk i stadgad ålder. Här dansade man, här samlades man vid högtidliga tillfällen, åt god mat eller förtärde starka drycker om man så 32

36 önskade 65. Ville man övernatta här gick det bra. Det gick också bra att bada för alla dem som inte hade bad eller dusch i sina hem. Det fanns nämligen badstuga i uthuset. Läkarmottagningen fanns också inrymd i hotellet under en tid. Bakom hotellet fanns en marknadsplats 66. Inte bara handeln, utan även nöjeslivet blomstrade i Genarps by på 1920-talet. I början av 1900-talet startades Genarps Ungdomsförening. Hit gick framförallt jordbrukarungdom byggdes Folkets Park på en tomt i byns utkant. Här kom Medborgarhuset sedermera att ligga. Bägge ställena skaffade sig snart utedansbanor. Ungdomsföreningen hade till och med en egen orkester, Svea bildades Genarps skytteförening och idrottsföreningen bildades Skyttebanan fanns 1995 vid Risen 68. att resa till Lund för att roa sig eller för att utöva idrott. Under den andra uppbyggnadstiden samlades därför den mesta idrottsverksamheten, som krävde speciella anordningar, på samma plats som idrottshallen hade funnits på talet. Här byggdes t ex tennisbana, fotbollsplan och skyttebana, dessutom byggde man här åskådarläktare. Runt om i kommunen byggdes mindre anläggningar t ex löparspår och lokaler för inomhusgymnastik. Lättnaderna i utskänkninglagen gjorde det möjligt att starta allt fler småpubar och restauranger. Här kunde man redan omkring 2010 köpa platsbryggt öl, gjort av råvaror från trakten. Vartefter befolkningen ökade återuppstod dansställena. De alltmer stigande petroleumpriserna gjorde det omöjligt för byns ungdomar KYRKAN Härskaren på Häckeberga hade sedan Hack Ulfstrand låtit uppföra Genarps kyrka haft rätt att tillsätta präst varannan gång - patronatsrätt. Denna rätt avskaffades 1924, men herrskapsläktaren disponeras för evigt av härskaren på Häckeberga. Kyrkan är intressant ur två aspeker, dels är det den enda kyrkan uppförd i Skåne under 1500-talet, dels kom tornspiran att stå som förebild för de två tornspirorna i Roskilde domkyrka 69. I och med att stat och kyrka skilts åt 1998 ökade raskt antalet frikyrkosamfund. Dessa hade lätt att knyta nya medlemmar till sig under den allmänna orostid som rådde i hela landet. I Genarp fanns i början av

37 talet t ex Gaianer, Buddhister, Taoister samt en hel rad andra mindre samfund. I början av 2000-talet blev nödvändigt att anställa fler präster, dels för att motsvara kraven från en alltmer ökande befolkning, dels för att kunna konkurrera med det ökande antalet kyrkosamfund med andra trosinriktningar. Från år 2020 hölls parallella högmässor i Genarps-, Gödelövs- och Lyngby kyrkor. SLUTORD Även om det samhälle som uppkom i och med ruraliseringen inte blev ett idealsamhälle kom många kritiska problem att lösas. Vid överflödstidens slut fanns en överhängande risk för att många människor i städerna skulle få svälta för att maten som producerades på landsbygden inte kunde levereras. När petroleumpriset steg över den extremt låga nivå som rådde i slutet av talet, kunde livsmedelsindustrins komplicerade logistik inte längre upprätthållas. (Ett liknande problem uppkom i samband med Sovjetunionens fall 1990, men planerarna tycktes inte ta någon lärdom av detta.) Den ruralisering som blev utmärkande för början av 2000-talet ledde till att de täta stadsstrukturerna luckrades upp och växte ut över den tidigare så glest befolkade landsbygden. Härvid uppkom en ny typ av bebyggelse som varken var stad eller landsbygd, utan en befolkad jordbruksbygd. Genom ruraliseringen kom många människor att bo nära de livsmedelsproducerande jordbruken. Sårbarheten minskade och många samband blev mer tydliga. Jordbruken kunde få sina insatsvaror och en hel del extra arbetskraft direkt från den närbelägna bebyggelsen. Maten på bordet hörde inte längre till vardagens överhängande problem. Andra problem uppkom naturligtvis i stället. Det blev allt besvärligare att resa längre sträckor. När spårtaxin utvecklades blev visserligen kortare resor enkla, men karantänsbestämmelserna (se faktarutan om superbakterierna) gjorde i stället längre resor komplicerade. Nu för tiden tar det visserligen bara två dagar med kustbåten till Stockholm, men å andra sidan får man sitta i karantän i en vecka innan man kan utföra sitt ärende, och på vägen tillbaka är det samma sak, så de flesta tänker sig för både en och två gånger innan de gör en längre resa. Det finns emellertid tecken på att dessa 34

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96

Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96 99 Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte Örjan Jonsson JK92J96 100 Inledning Den historiska bakgrunden av den odlade jorden karaktäriseras aven stark uppsplittring mellan olika delägare

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Hultabygdens Kretsloppsförening

Hultabygdens Kretsloppsförening Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA 11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013

Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013 Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013 Om Climate Arena 1. När tror ni att anläggningen kan stå klar? Planerad byggtid är 4-5 år från beslut om byggnation 2. Blir anläggningen ovan eller

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Av Bo Arvidson Den 14 mars 2004 firade Högs by skifteslag, att det var 200 år sedan enskiftet genomfördes i Hög. Skifteslaget består av ett 30-tal delägare,

Läs mer

Kretslopp mellan stad och land?

Kretslopp mellan stad och land? Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Frågor till människan i naturen

Frågor till människan i naturen Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo

Läs mer

Galären Dator och Teknik. Hej och välkommen till staden Krulleborg. Staden är bygd i en skala 1:200

Galären Dator och Teknik. Hej och välkommen till staden Krulleborg. Staden är bygd i en skala 1:200 Hej och välkommen till staden Krulleborg. Staden är bygd i en skala 1:200 Som vi ser så finns en trevlig monorailbana som går genom staden och som på ett praktiskt och miljövänligt sätt förbinder stadens

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer