Lärobok i Regionskunskap. Det. amla enarp. Åren Jane Günther

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärobok i Regionskunskap. Det. amla enarp. Åren 1800-2050. Jane Günther"

Transkript

1 Lärobok i Regionskunskap Det amla enarp Åren Jane Günther

2 Detta manuskript finns tillgängligt på //EDUC/REGHIST/NWEUROP/SCANIA/MMLII/GENARP Det är fritt nedladdningsbart för alla utbildningsnoder upp till sjätte graden. För högre noder och privata noder debiteras sedvanlig distributions- och författaravgift. Bibliofilupplagan trycktes första gången på papper 2052 på Wileys konst- och boktryckeri, Gödelöv, Genarp, Scania.

3 FÖRORD Denna skrift är ett examensarbete i Kulturgeografi på Lunds universitet, i kursen Landskap, Bebyggelse och Människa. Handledare för arbetet har varit docent Nils Lewan. Min avsikt är att ur kulturgeografisk och humanekologisk synvinkel skildra en orts historia, nutid och framför allt dess framtid. Jag vill också visa att genom att göra ett medvetet val, medan tid ännu finns, kan man förändra utvecklingsriktningen mot ett stabilt kretsloppssamhälle, som dessutom är betydligt billigare att underhålla än dagens traditionella samhällen. Jag har valt att använda Genarp som exempelort. Detta för att ortens historia är väl dokumenterad, den är en lagom stor sovstad till Lund och den skiljer sig inte principiellt från grannorter som Södra Sandby, Dalby och Veberöd. Ett ytterligare skäl är jag sedan fem år är bosatt i byn. I princip kunde dock skildringen gälla vilken ort som helst i Sverige. Om skriften Skriftens första del utgörs av historiskt material och utgör huvudsakligen en sammanställning av den litteratur som finns tillgänglig via biblioteket i Genarp. Därefter följer ett avsnitt som i ord, siffror och kartor skildrar dagens samhälle. Från ungefär år 2000 och framåt utgörs skildringen av ett tänkt scenario, som i korthet går ut på att utveckla och befolka landsbygden och bryta beroendet av fossilbränslebaserade transporter. Denna utveckling, som är urbaniseringens motsats har kallats ruralisering. Scenariot är inte byggt på fria fantasier utan har sin grund i seriös vetenskaplig forskning. Förslagen är också helt möjliga att genomföra i verkligheten. Texten är genomgående skriven i retrospektiv form. Samtliga statistiska uppgifter fram till och med 1995 är autentiska. Eftersom materialet täcker en relativt lång tidsperiod härrör sig inte det statistiska materialet från exakt samma geografiska område. Detta medför att de siffermässiga uppgifterna inte kan jämföras exakt, men tillräckligt för att belysa de utvecklingstrender som skissas i texten. Genarp, Gödelöv och Lyngby Genarp ligger i sydöstra Skåne, på gränsen mellan lerslätt och sandigt backland. På kartan finner man orten i tyngdpunkten av en tänkt triangel mellan Malmö, Lund och Ystad. i

4 Genarp, Gödelöv och Lyngby utgjorde tillsammans Genarps kommun. Marken i Genarps kommun har ägts av få markinnehavare ägde godsen Häckeberga, Toppeladugård och Björnstorp mer än 80% av all jord 1. Genarps kommun inkorporerades i Lunds kommun Aktuellt idag är att Genarps gamla kommun skall bli kummundel under Lunds kommun med egen kommundelsnämnd. Av de tre byarna är Lyngby den äldsta och har som sådan varit moderförsamling i pastoratet. Gödelöv är cirka 170 år äldre än Genarp. Genarp anlades på 1100-talet. Den ursprungliga byn låg strax öster om kyrkan och bestod av tolv gårdar och två hus. Genarp och Lyngby har hört till Bara härad medan Gödelöv hört till Torna härad. Denna skillnad accentuerades under järnvägsepoken då Björnstorp använde sig av Simrishamnsbanan i stället för Genarpsbanan. Liksom på så många andra orter har godsen och järnvägen haft stor betydelse för utvecklingen av orterna fram till våra dagar. Kask (1974) 2 uttrycker det sålunda: Det mesta som inträffat i byn - hukande mellan åsen och slätten - kretsar kring de här bägge polerna. Med Genarp avses i det följande genomgående Genarp, Gödelöv och Lyngby. Ytan är ungefär 90 km 2. För Genarps självständiga kommun före 1952 används uttrycket Genarps by. Genarp Jane Günther ii

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...i OM SKRIFTEN...i GENARP, GÖDELÖV OCH LYNGBY...i INNEHÅLLSFÖRTECKNING... iii INLEDNING...1 BEBYGGELSESTRUKTUREN...2 SKIFTESREFORMERNA...2 Genarps slumområden...3 JÄRNVÄGEN...6 GENARP I SLUTET AV 1900-TALET...8 Det post-industriella jordbruket...11 RURALISERINGEN...12 Husen...12 Beslutet...15 BEFOLKNINGEN...21 NÄRINGSLIVET...25 DEN FÖRSTA UPPBYGGNADSTIDEN...25 NEDLÄGGNINGARNAS TID...25 DEN ANDRA UPPBYGGNADSTIDEN...27 KOMMUNIKATIONERNA...28 JÄRNVÄGEN...28 BILTRAFIKEN...28 SPÅRTAXI...30 SKOLAN...31 En man före sin tid ett historiskt år...32 SPORT OCH NÖJEN...32 KYRKAN...33 iii

6 SLUTORD...34 REFERENSER OCH SLUTNOTER...36 TACK Först vill jag tacka min lärare och handledare Nils Lewan. Genom en inspirerande undervisning har han tydliggjort kulturlandskapets ständiga förändring och pekat på de faktorer som orsakar denna förändring. Jag är skyldig min man, Folke Günther, ett stort tack för all hjälp med den grafiska layouten som tagit många timmar i anspråk. Sist, men inte minst vill jag tacka mina vänner Lennart-Axel Grip, Bengt Warne, Anders Nyquist och Wolfgang Brunner vars idéer och tankar, som kommit fram under inspirerande diskussioner, finns invävda i texten. iv

7 INLEDNING År 2050 samlades tjugo representanter för invånarna i Genarp, Gödelöv och Lyngby till ett holonmöte av andra ordningen 3. Under mötet beslutade man att ge ut en skrift om de förändringar som skett i byn de senaste tvåhundra åren. Kasks 4 dystra utsaga från 1974 Genarp har aldrig blivit berömt för någonting. hade under de senaste 55 åren bytts mot Genarp framtidens ort, berömt för sitt nytänkande och sin framsynthet. Man enades om att skriften skulle utformas kring vissa temata för att beskriva Genarps utveckling. Dessutom skulle den vara möjlig att använda i skolundervisningen i ämnet regionskunskap. För att historien skulle bli mer autentisk beslöt man att välja ett tidstypiskt teckensnitt vid tryckningen. Avsikten var också att språket skulle vara autentiskt gammaldags, så som det talades i slutet av nittonhundratalet, varför detta granskades av institutionen för språkhistoria i veberöd. Härifrån intygas att språkdräkten är helt sjysst. Veberöd, historiska institutionen, juli

8 BEBYGGELSESTRUKTUREN Tre företeelser har haft avgörande betydelse för bebyggelsestrukturen i Genarp: skiftesreformerna, järnvägen och ruraliseringen. Alla kom på sitt sätt, att inte bara påverka bebyggelsestrukturen utan också befolkningsstrukturen, det sociala och kulturella livet, kommunikationerna, och skolväsendet. Storskifte, enskifte och laga skifte 5 : Orsakerna till skiftena har diskuterats av många författare. Skiftesreformerna Av betydelse var troligen Genarps by storskiftades = Frihetstidens näringspolitiska debatt. = Stigande folkmängd som gav försörjningsproblem Enskifte ägde rum Skiftningen = Uppodling av utmark. Vid denna tid odlade man inte av jorden innebar inte bara foder. Uppodlingen av utmarken som tidigare använts till att de spridda åkerlapparna foder fick till följd att man kunde ha färre djur. lades ihop till större = Minska det stora inbördes beroendet mellan jordbrukarna. = Uppnå bättre relation mellan arbetstid och transporttid. Reformerna inleddes med förordningen om storskifte enheter. Den åtföljdes också av en omfattande nyodling. Nya växtföljder infördes. Denna reviderades 1757 och Nästa skede inleddes med Potatisen slog igenom, förordningen om enskifte för Skåne 1803 och övriga landet Denna ersattes 1827 av förordningen om Laga Skifte, vilket påskyndades av som var något mer liberal. I praktiken kom storskiftet att genomföras väldigt långsamt upptäckten att den dög som råvara i brännvinstillverkningen. Jordmobiliseringen, och fick i praktiken aldrig någon betydelse. Enskiftet i Skåne genomfördes relativt snabbt. Det räckte med att en dvs utdikning och uppodling av ängsmarker, blev lantbrukare i byn krävde att jorden skulle skiftas för att skifte skulle verkställas. Enskiftet innebar att all jord till en fastighet skulle samlas i ett stycke och att gården skulle framgångsrik sedd till de placeras på den egna marken. omedelbara resultaten. På Större delen av Sverige skiftades i och med förordningen om längre sikt tog man dock laga skifte. Denna tillät att jorden samlades i några få stycken. Enskiftet och laga skifte kom att innebära att många betydande risker med den bystrukturer slogs sönder. obalans som skapades mellan åkerarealen och gödseltillgången 6. Under vissa tider skilde man noga på kulturlandskapet, dvs den del av landet där jordbruk och matproduktion skedde, och stadslandskapet, där de flesta människorna bodde (ibland upp till 90%!) och konsumtionen av livsmedel skedde. Under dessa tider importerade man också livsmedel från jordens alla hörn. Detta gav naturligtvis upphov till transporter av en omfattning som vi inte ens kan föreställa oss i dag. 2

9 Genarps slumområden Genarps slätter var den magra, kuperade terräng som upptogs som fäladsmark 7 vid storskiftet och förblev gemensam fäladsmark även vid enskiftet. Om dessa skriver lantmätare Karthéus i sitt protokoll 1826: ojemn och på åtskilliga ställen höglänt Fäladsmark, allenast gagnelig till bete samt består av af sandjord på dels sand- och dels grusblandat sand botten bodde troligen fler personer på Genarps slätter än i själva byn. Liknande områden fanns också i Lyngby. Här slog sig fattigt folk ned eftersom markpriserna var låga. Byggnationen var oordnad och husen hade ofta jordgolv byggde Genarps kommun en skånelänga för sina fattighjon. Detta hus blev så småningom Häckeberga värdshus 10. Slätterna blev Genarps slumområden i slutet av 1800-talet 9. 3

10 Skiftesreformen kom också att innebära stora sociala förändringar. Vid den här tiden börjar en uppdelning av arbetsuppgifter. Hantverkare och specialaffärer tog allt mer över sådant som bönderna tidigare klarat själva 11. Denna utveckling kom att fortsätta fram till sekelskiftet 2000, då utvecklingen fick en annan inriktning. Den första kända kartan över Genarps by är denna lantmäterikarta inför storskiftet vid sekelskiftet Lägg märke till hur bebyggelsen ligger runt kyrkan och är skyddad av en mur. Utanför denna låg byns åkrar 12. 4

11 I mitten av 1700-talet, före storskiftet, låg gårdarna tätt samlade i själva byn. Den brukade jorden låg närmast byn, uppdelad i smålotter. Dåliga vägar ledde till betes- och ängsmarker som låg längre ut. Åarna flöt i sina naturliga lopp. Våtängarna runt dessa fick näringsämnen av översvämningarna och skördades under lågvattensperioder. Maskinkraft kom från vatten- och vindmöllor 13. Efter skiftesreformerna, i mitten av 1800-talet, låg varje gård på sin egen jord. En del gårdar hade därför fått flytta ut ur själva byn. Tidigare gemensamma marker skiftades också. Den hästdragna vändplogen blev vanlig i jordbruket. Jordmobilisering, dvs nyodling, kom att dominera landskapet skrev kronofogde Theorin rörande Torna och Bara härad: Invånarna veta att begagna sig av nyare tiders förbättrade uppfinningar 15. På talet vidtog en omfattande täckdikning 16. För att möta det ökande behovet av tegelrör startade flera tegelbruk t ex i Häckeberga. Torna och Bara härad beskrevs som för det mesta skoglöst På de större egendomarna fanns dock välskött lövskog. Bondeskogarna förblev fram till sekelskiftet 1900 utan någon 5

12 egentlig omvårdnad. Jakten var obetydlig 17. Järnvägen Som i så många andra orter kom järnvägen att få en avgörande betydelse för utvecklingen i Genarp. Genarpsbanan föddes ur många ekonomiska intressen längs banan. Konsul Hörstedt var starkast pådrivande, han ägde kritbruket i Kvarnby. Även godsherrarna förstod betydelsen av att få en bra förbindelse för sockerbetor och skogsprodukter. Genarpsbanan var under sin tid ortens största arbetsgivare 18. En livlig bebyggelseaktivitet startade i och med att banan stod klar Näringsliv och handel blomstrade. Banans nedläggning 1948, speglade den stagnationsperoid som präglade byns utveckling. Kartan (från ) visar hur järnvägen har nått Genarp. Man kan också se att Höje å har kanaliserats för att utöka åkerarealen. De tidigare översvämningsängarna har försvunnit. Bilden nedan, från omkring 1930 visar hur järnvägsstationen har blivit ett nytt centrum i byn. 6

13 I mitten av 1900-talet var järnvägen ett viktigt element i landskapsbilden. Jordbruket hade börjat mekaniseras, vilket sammanföll med att många människor samlades i städer. Åkrarna hade blivit större, bl.a. för att diken och åar hade kulverterats eller kanaliserats. Våtmarkerna hade nästan försvunnit ur jordbrukslandskapet. Jordbruket sålde alltmer av sina produkter till livsmedelsindustrin. Petroleum var det huvudsakliga drivmedlet för maskinerna. Vind- och vattenkraft ersattes av industriellt framställd elektricitet 20. I slutet av 1900-talet var landskapet maximalt anpassat för att brukas av stora maskiner. Gårdarna hade blivit allt färre, och de som var kvar liknade fabriker. Landskapet var genomkorsat av högspänningsledningar. Energiinsatsen i jordbruket var lika stor som energiinnehållet i dess produkter. I landskapet fanns få människor och fåglar. På himlen såg man bara något enstaka jetplan 21. 7

14 Genarp i slutet av 1900-talet Mot slutet av 1900-talet kom ett allt större antal samhällsproblem att anhopas. Detta gjorde att samhällsstrukturen kom att ifrågasättas i allt högre grad. En bidragande orsak var naturligtvis de allt högre priserna på petroleum, vilket tidigare hade varit mycket billigt. Sveriges landsbygd i slutet av 1900-talet I landet som helhet fanns 1992 totalt 2,8 miljoner hektar åkermark, varav cirka hektar eller 13% var obrukad åker! Det fanns hektar betesmark varav 17% var obrukad. Dessutom fanns 23 miljoner hektar skogsmark. Av dem som var bosatta i glesbygd fick ca 17% sin utkomst från jordbruket (alla hushållsmedlemmar inkluderade). De flesta lantbruk drevs som deltidssysselsättning 22. Av befolkningen arbetade inom jordbruket dvs 1,5% av landets förvärvsarbetande befolkning 23. Uttryckt i ord: man kunde känna hur landsbygden levde på städernas villkor 24. Bakom siffrorna i faktarutan döljer sig ett landskap som såg helt annorlunda ut än det vi är vana vid: = Dikena, som omgav åkrarna var igenlagda med rör. Det fanns inte heller några skyddsplanteringar. Detta gav självklart upphov till stora näringsämnesförluster. = Det fanns inga våtparker. = Dricksvatten köptes från speciella vattentäkter. = Urin, fekalier och gråvatten blandades med varandra och skickades i omfattande rörsystem till speciella centrala reningsverk som skulle ta bort urin och fekalier från gråvattnet igen. = Stora arealer god jordbruksjord användes till soptippar (sk deponier). = En stor del av landskapet hade hårdgjorts för att göra biltrafik möjlig. Dessa bilar drevs samtliga med petroleum. = De flesta människorna åkte flera mil med sin bil för att komma till sina arbeten. 8

15 Kretsloppssystemet Under senare delen av 1900-talet, det som senare kom att benämnas överflödstiden, var det mycket vanligt att man betraktade saker som värdelösa när man använt dem. Det var därför vanligt att man försökte bli kvitt ett föremål så snart som möjligt efter begagnandet. Eftersom man i allmänhet inte hade begrepp om eller förståelse för hur de kunde förnyas, hände det ofta att man blandade en mängd olika produkter. Man blandade t ex överbliven mat, förpackningar av petroleumplast, metaller som aluminium eller järn, glasvaror och en mängd olika saker med varandra i det man ned ett samlingsnamn kallade sopor innan dessa transporterades till särskilda platser, sk deponier De täcktes där med grus, cement och andra produkter som man inte heller utnyttjade flera gånger. T.o.m. mänskliga restprodukter behandlades på samma sätt. I stället för att användas som gödselmedel blandades urin med fekalier och överblivet gråvatten, som inte transporterades till våtparker eller någon åker, utan fördes i enorma rörsystem till sk reningsverk, vars huvudsakliga uppgift var att ta bort den urin och de fekalier man nyss blandat i gråvattnet! Behovet av Närhet Viggo Hansen 27, före detta geografiprofessor i Köpenhamn, pekade på behovet av närhet för bebyggelsens lokalisering, framförallt på landsbygden. De fem viktigaste resurserna graderade han så här: = Vatten, behövs var dag i betydande mängd och blir därför både dimensionerande och lokaliserande för bosättning. = Åkermark och gräsmark måste finnas i balanserad tillgång och inom nära räckhåll och blir därför dimensionerande för bebyggelsen. = Bränsle och bebyggelsematerial kan hämtas från större avstånd och när tid finns. Dessutom underströk Hansen vikten av ekologisk balans. 10

16 Det post-industriella jordbruket Till skillnad från jordbruken i slutet på förra seklet är det nutida jordbruket i huvudsak utformat för att förse den lokala befolkningen med mat på bordet. Samhället är utformat Funktionell storlek Omkring 200 pers. i varje enhet, så att man kan upprätthålla personliga relationer. Fruktträdgårdar, privat odling Våtpark För rening av gråvatten Mångsidigt jordbruk För att kunna producera en stor del av maten Öppna diken Återvinning av växtnäring Ökad mångformighet i landskapet Boplats för skadedjursbekämpare Vindskydd Produktion av biomassa Anpassad storlek: 50 ha för 200 pers. (0.2 ha / person) med naturliga ekosystem som förebild, med jordbruket som rekonstruktör, samhället som konsument och de i systemet ingående mikroorganismerna som återvinnare. Tack vare de många olika grödorna och djurslagen blir jordbruket mångformigt. I och med att kulverterade huvuddiken numer har förbjudits, blir dikena och den därtill hörande växtligheten ett viktigt inslag i landskapsbilden. 11

17 Ruraliseringen 28 I slutet av 1990-talet blev samhällets extrema beroende av petroleumbaserade drivmedel alltmer uppenbart i och med att dessa blev allt dyrare. I och med andra energikrisen 1998 hade allt fler kommit att inse att situationen var ohållbar. Allmänheten blev alltmer orolig för innehållet i den allt dyrare maten. Nästan all mat som fanns att tillgå vid denna tid var nämligen den som levererades av några få stora livsmedelsgrossister. Forskare från skilda områden var överens om att den rådande situationen var instabil och extremt sårbar. För att motverka dessa tendenser beslöt framsynta politiker att underlätta en bosättning som låg nära de matproducerande jordbruken. Detta skulle minska sårbarheten för dyra mattransporter, samtidigt som växtnäringsämnen i urin och fekalier lätt kunde återvinnas. Man räknade med att detta skulle minska samhällets sårbarhet avsevärt. Eftersom detta medförde att allt fler stadsbor kom att bo i närheten av jordbruk, kom denna politik i folkmun att kallas för ruraliseringen. Genom att ruraliseringen innebar att jordbruket kom att inriktas på en lokal matproduktion snarare än en specialiserad råvaruproduktion för livsmedelsindustrin, kom landskapet att bli mycket mer mångformigt än det 12 hade varit tidigare. Bidragen för upptagning av kulverterade diken och de nya vindskyddsplanteringarna gjorde att djur- och växtliv återkom i landskapet. Husen De flesta människorna bodde före ruraliseringen i massproducerade hus. Kortsiktiga ekonomiska intressen hade också lett till sådana husskandaler som radon- och mögelhuskatastroferna. Många arkitekter hade emellertid tröttnat på att bygga hus som inte var människovärdiga. Det första större projekt som startades i Sverige var i Gävle 1995, då arkitekten Anders Nyquist, systemekologen Folke Günther tillsammans med byggföretaget Skanska Norrland 29 (som numer är nedlagt) byggde den första husgruppen i modern tid med källseparerande toaletter. I anslutning till bebyggelsen anlades den första våtparken för att återvinna gråvattnet. Nytt med dessa hus var också att de köptes i moduler allt efter behov. Detta kom att medföra en likartad men individuell bebyggelse. Försöket föll som de flesta vet väl ut, och husen finns kvar än i dag tack vare att utslitna delar kan skruvas av och bytas ut. Bygget i Gävle kom att väcka ett omfattande intresse för att bygga och bo i ruraliserade samhällen. Försöket hade också visat att de ursprungliga farhågorna för att inte få tillräckligt med köpare och hyresgäster var obefogade.

18 Lördagen den 26 oktober 1996 Jordbrukare kortsluter marknaden etablerar kretslopp Mat mot avfall Jordbrukaren Anders Laurin på Ekesvångs gård i Genarp slöt på onsdagen ett avtal med ett 25-tal Genarps familjer om att han skulle försörja dem med basmat mot att han skulle få tillbaka restprodukterna, dvs komposterbart hushållsavfall, urin och fekalier för att gödsla sina åkrar med. = Det är helt i enlighet med kretsloppslagen, säger han, - För första gången på ett par hundra år har ett fullständigt kretslopp för människor etablerats. Folk på gården För att avtalet skall fungera skall de 25 familjerna bosätta sig i nya eller ombyggda hus i närheten av gården. Pendlingen är man inte så orolig för. De som fortfarande arbetar i Lund eller Malmö planerar att samåka en hel del, men många kommer att ha sin arbetsplats i det gemensamma kontoret där de arbetar med datakonsulteri, översättning eller andra tjänster som inte kräver en ständig närvaro på en viss arbetsplats. En tidning ges också ut från detta kontor. Hela arbetet görs med datorer, och manuskripten går via telekabel till pressarna. Längst ned i detta hus finns en liten affär samt en verkstad med en industrirobot som kan programmeras om till en mängd olika produktioner. För tillfället håller den på att portionera ut frön i påsar. Källseparerande toaletter Husen skall förses med sk separationstoaletter för källsortering av avföringen. Urinen skall hämtas av jordbrukaren från tankar i närheten av husen. Fekalierna efterkomposteras i ett år innan de myllas ned. På så sätt blir man av med alla sjukdomsframkallande bakterier och virus, säger Anna-Maj Wandt, en av de entusiastiska deltagarna. Jordbrukaren ser också till att hushållsavfallet komposteras tillsammans med stallgödsel i en gemensam anläggning. Detta gör han helt enkelt med sin vanliga gödselspridare. Lönsamt för alla Avtalet baseras inte på ren miljöentusiasm. De nyinflyttade familjerna skriver på ett avtal där de abonnerar på maten med olika leveransdatum, från mjölk och ägg flera gånger i veckan till gris- eller nötkött några gånger om året. Rotfrukter lagras i gemensamma jordkällare där var och en har egna fack. Detta med en lokal marknad lönar sig verkligen för alla, säger Anders Laurin. De boende får maten för ungefär halva priset mot vad affärerna tar. Samtidigt får jag själv % mer än vad livsmedelsindustrin betalade mig för mina produkter. På så sätt slipper jag specialisera mig på en enda produkt, och den goda lönsamheten gör att jag inte behöver oroa mig mer, varken för EU eller jordbrukspolitiken. Negativt från transportindustrin Företrädare för transportindustrin ser inte med blida ögon på detta experiment. Transportindustrin befinner sig redan i dag i en mycket besvärlig situation på grund av de alltmer ökande bränslepriserna. En av dess viktigaste uppgifter har alltid varit att transportera jordbruksprodukter till de platser där de behövs. En sådan här utveckling skulle, om den blev vanlig, helt underminera denna industri, säger Krister Karlsson, Skånes kraftfulle representant i transportindustriförbundet. 13

19 Förslag 30 Den tidigare policyn föreslås kompletteras med följande punkter; = Nya byar och bostadsgrupper skall lokaliseras i överensstämmelse med det övergripande målet om en långsiktig bärkraftig utveckling och baseras på Kretslopps- och Försiktighetsprinciperna. Detta innebär att: = Bebyggelsens omfattning och läge skall bestämmas med hänsyn till den tillgängliga markens förmåga, att utan störningar kunna omsätta hushållens restprodukter. - Mark för recirkulation av biologiskt avfall och avlopp skall finnas inom tomt/planområde eller säkerställas via avtal med närbelägna markägare/lantbrukare. = Området skall kunna erbjuda eget vatten. = Näringsämnen och tungmetaller får inte läcka till recipienter och grundvatten. = Uppvärmning genom förnyelsebara energikällor bör eftersträvas. -Möjligheterna att utnyttja bygdens brukare som leverantörer av energi bör beaktas. = Energianvändningen begränsas genom att bostadsgruppen lokaliseras så, att den ligger nära kollektivtrafik eller där goda möjligheter finns att bygga ut denna. = Lokaliseringen får inte beröva vår region representativa, unika eller hotade naturtyper och därmed påverka den biologiska mångfalden. Punkterna ovan är speciellt kopplade till en bebyggelselokalisering på landsbygden. Vid sidan av dessa punkter gäller även de allmänna intressen som skall beaktas vid lokalisering av bebyggelse och vid utformning av bebyggelsemiljön, enligt Plan- och Bygglagen, PBL; = Bostadsgrupper och hus utformas med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten, samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden. = Husen skall vara sunda och hälsosamma att bo i, samt utförda i energisnålt framställda och miljövänliga material, som är återvinningsbara när husen rivs. FÖRSLAG TILL BESLUT Byggnadsnämnden godkänner dessa Riktlinjer för en bärkraftig utveckling vid byggande på landsbygden, som ett komplement till tidigare antagen policy; Byggande på landsbygden. 14

20 Beslutet Ovanstående beslut antogs av Lunds Stadsbyggnadskontor Förslaget hade arbetats fram av Ekogruppen och hade som mål att försäkra kommunen om ett långsiktigt bärkraftigt samhälle på landsbygden. Detta i enlighet med tidens utveckling inom området ekologi och resurshushållning, men också i enlighet med kontorets egna utvecklingsprojekt. Genarpsborna hade sedan länge känt missnöje med den gällande Översiktsplanen 31. Hos Byggnadsnämnden ansökte man därför om att få vara Utvecklings- och kontrollort. Dessutom ville man att särskild vikt skulle läggas vid inkorporering av gammal bebyggelse i nybyggandet. Denna begäran antogs av Byggnadsnämnden. Dessutom erhöll Genarp vissa ekonomiska bidrag mot att man i framtiden skulle ta emot journalister och studiegrupper. Detta kom att leda till Genarps nutida berömmelse. Byggandet startade med integrerade bostads och jordbruksområden nordöst om byn mot Gödelöv. Detta område angavs redan i Översiktsplanen från 1990 som lämpligt för bebyggelse. I ett första skede valde man att också satsa på tätare bebyggelse i form av två- och trevåningshus. En fortsatt integrerad bebyggelse kom också snart till stånd kring Toppeladugård. Valet, som diskuterats i Översiktsplanen, mellan att använda mark till jordbruk eller bebyggelse försvann av sig självt i och med tillägget till byggnadsstadgan. Hela experimentet lovprisades i pressen. De enda som var missnöjda var transportindustrin och de stora livsmedelsgrossisterna (Läs om detta i SSD ). Efter att beslutet om ruralisering hade fattats började en uppbyggnadsperoid liknande den efter det att järnvägen nått bygden. På grund av den kraftiga inflyttningen i samband med ruraliseringen kom en livlig nybyggnad i gång, inte bara i byns utkanter, utan också i dess centrum. Detta välkända hus vid Nybyggarstigen 14A i Gödelöv byggdes 2006, till stor del av återvunnet material från det misslyckade brobygget över sundet

21 Det visade sig att Genarpsborna hade varit mycket nöjda med tillägget till Byggnadsstadgan från 1996 och att denna hade fått enorm genomslagskraft. I början av 2000-talet kom ytterligare ett tillägg, denna gång i form av en förordning från Ny byggnadsförordning Länsparlamentet har i dag beslutat om ändring av byggnadsförordningen enligt följande: 4 Ny-, om- eller tillbyggnadslån för bostadsfastighet får enbart beviljas till fastighet där man har mindre än en kilometer till jordbruk för försörjning med basföda samt återvinning av restprodukter. Detta förhållande skall styrkas med kontrakt mellan fastighetsägaren och vederbörande jordbrukare, gällande för åtminstone samma tid som det avsedda lånets varaktighet. Undantag från denna bestämmelse kan enbart göras när det gäller fastighet med betydande kulturvärde. Debattens vågor kom att gå höga i pressen om den nya byggnadsförordningen. Många befarade att städerna helt skulle försvinna. Vad skulle väl Skåne vara utan Lund. Länsparlamentet stod på sig och menade att det beslut som fattats var enhälligt och att den mesta oron var obefogad och oftast berodde på okunskap. Problemet, menade de, var inte om Lund skulle försvinna utan hur befolkningen skulle överleva i framtiden. Ett kort utdrag av debatten visar tidningsurklippet från den 7 juli 2009: 16

22 Tisdagen den 7 juli 2009 Stor debatt om nya byggnadsförordningen: Beslutet kommer att bli städernas död! Länsparlamentet enigt Trots den kritik som från vissa håll riktats mot länsparlamentet för att inte ta hänsyn till kapitalintressena fattades beslutet med stor enhällighet. Vi kan inte ta på vårt ansvar att föra in Skåne i ett allt sårbarare läge, med en fjärrförsörjning av mat till våra tätortsbor som hänger på en allt skörare oljetråd, säger länsrådet Bertil Lundgren. - Vi har med oro sett hur det blivit allt svårare att få fram resurser till stadsområdena, och vi hoppas att på detta sätt inleda en utveckling mot en minskad sårbarhet mot sk fredskriser. Dessutom, fortsätter Lundgren, innebär beslutet också många andra fördelar. Kretsloppslagen blir lättare att efterleva, något som blivit nästan helt nödvändigt med de allt mer ökade förlustavgifterna för växtnäringsämnen vi har fått ta de senaste åren. För de enskilda innebär det också många ekonomiska fördelar, något som vi har sett av de allt fler jordbruksbyar som har etablerats de senaste tio åren. Folk vill dessutom helt enkelt se var deras mat kommer ifrån. Fallande priser Fastighetsnämndens beslut att stoppa vidare etablering av bostäder i centralorter har mötts med blandade känslor på olika håll. Fastighetsägare och banker ser med oro på de fallande markpriserna i tätorterna, vilket innebär sämre säkerhet för de lån som har tagits där. Å andra sidan får tidigare lågvärderad mark i närheten av jordbruk ett högre värde än tidigare, vilket innebär att jordbruksfastigheter ökar i värde. Då får de lån som dessa har får större säkerhet, något som naturligtvis tillfredsställer bankerna. Bönderna lyckliga Jordbrukaren Anders Laurin, som var en av de första att starta ett samarbete med närboende konsumenter för över tio år sedan säger att han helt och hållet stöder länsparlamentets beslut. Det här var det bästa de kunde göra, säger han. Se bara så mycket mer ekonomiskt ett sådant boende är som beslutet framtvingar. Folk lever mycket billigare på det sättet än de har en chans att göra annars. Och se bara så mycket gladare och mer initiativrika de är! Fastighetsägare rasar: Vi kan inte göra parker av alla rivningshus! Fastighetsägarföreningen i Lund har lämnat in en protestskrivelse till länsparlamentet där man hävdar att det innebär en våldsam kapitalförstöring att inte få bygga nytt på de gamla tomterna i centralorten. Man kräver att de nya reglerna för långivning omedelbart revideras eller att någon annan form av bidrag utöver de till park- och våtmarksanläggning skall utgå för de obebyggda tomterna. Å andra sidan, medger den kände fastighetsmagnaten Lennart Stenberg, så började det bli stora kostnader för den ständiga restaureringen av VAnätet som vi ju har fått betala själva de senaste åren, och det var länge sedan byggmarknaden har varit så het som nu, med det starkt ökande intresset för byggande i jordbruksbyar. Vi har redan börjat att etablera oss på den nya marknaden. 17

23 Detalj av 2040 års karta över Genarp. Till höger om högskolebyggnaden syns den runda Ljuspunkten ett av Sveriges första interaktiva konstverk som uppfördes 2031, bekostat av Gaianerna i samband med ombyggnaden av Genarps torg. revs Man ser också de båda Japanskraporna som Nedan syns en originalskiss till torget, utförd av arkitekten Lennart Axel Grip, troligen redan år

24 BEFOLKNINGEN Vid sekelskiftet 1900 kunde, i landet som helhet, en nyfödd räkna med att leva 15 år längre än 50 år tidigare. Spädbarnsdödlighet hade sjunkit, så att drygt 90% av alla nyfödda överlevde det första levnadsåret. Fruktsamheten, som sedan 1870-talet sjunkit i hela landet hade på 1920-talet gått ned till 26. Denna tendens fortsatte ytterligare ett tiotal år. Detta medförde att andelen barn i befolkningen minskade och födelsetalet närmade sig dödstalet. Alva och Gunnar Myrdal diskuterade detta 1934 i sin bok Kris i befolkningsfrågan. Därigenom kom intresset för dessa frågor att bli uppmärksammat av allmänheten. Troligen skapades då grunden för den syn på befolknings- och välfärdspolitik som kom att gälla fram till sekelskiftet 33. Den sociala tryggheten täcktes i gamla tider för en stor del av befolkningen av den skyddsfunktion som de stora tregenerationsfamiljerna, grannskapet, socknen och kyrkan gav sina medlemmar. I den nya kärnfamiljen försvann dessa skyddsmöjligheter och det blev nödvändigt för samhället att ta allt större ansvar. Under krisåren på och 30-talen spelade fattigvården en stor roll för att hjälpa de av arbetslöshet drabbade familjerna, även om de bidrag som utgick var ytterligt små beskrivs av Kask i boken Det Gamla Genarp, som ortens guldår. Då bodde personer i Genarp, fördelade på följande sätt: Genarps by 2 322, Lyngby och Gödelöv 865. År 1900 hade folkmängden sjunkit till I Genarp fortsatte den att sjunka under hela början och mitten av talet bodde personer i kommunen nådde folkmängden bottennotering. Då bodde där bara personer. Satsningen på egnahemsbyggnation i större skala och gröna vågen kom att få kurvan att vända uppåt igen 37. Befolkningen stabiliserades under slutet av seklet på mellan invånare. I och med ruraliseringen, som tog sin början 1996, kom befolkningen i Genarp att öka snabbt på grund av invandring från de närbelägna storstäderna. För att försörja en människa med basförnödenheter krävs ju 0.2 till 0.25 ha mark, och Genarps kommun skulle därför kunna försörja ca invånare 38. För att värna om känsliga naturområden inom kommunen beslöt man år 2025, vid ett holonmöte av andra ordningen att inte låta befolkningsmängden överstiga invånare. År 2050 bodde i kommunen nästan exakt invånare (se diagram 2). 21

25 se Tisdagen den 15 Mars 2023 Holarki genomförs! Självstyret blir princip, säger Laurin Länsparlamentet fattade på måndagen ett historiskt beslut om länets styrelsesätt. I stället för den tidigare uppdelningen i kommuner och län skall Malmöhus län nu grupperas i tre nivåer av holon (av grekiskans holos som betyder helhet och ändelsen -on som betyder liten del). Det innebär att Malmöhus län från nu blir holonet Malmöhus. Detta uppdelas i mindre holon på ungefär 10 x 10 km, vilka i sin tur delas upp i ännu mindre holon på c:a 1 x 1 km, med en befolkning på ett par hundra personer. Varje holon blir självstyrande i alla ärenden som bara rör det området. Ärenden som är gemensamma för flera holon på en nivå beslutas av ett holonparlament på nivån ovanför. Självstyre som princip - en billigare metod Det nya styrelsesättet innebär naturligtvis en stor omställning. SSD har intervjuat några personer angående reformen för att försöka reda ut vad den innebär och vilka för- och nackdelarna är. Maria Laurin-Ingersdotter, f.d. länsråd som har avskaffat sig själv, en av de ivrigaste förespråkarna för det nya styrelseskicket: Egentligen har det varit som vanligt, vi politiker beslutar först när reformen i praktiken är genomförd. De senaste tjugo åren har boende i små husgrupper i anslutning till ett eller flera jordbruk blivit snarare regel än undantag. Min farfar var för övrigt en av dem som startade denna utveckling i slutet av nittonhundratalet. Det som bara rör oss, rör bara oss Denna sk ruralisering har lett till att dessa grupper blivit alltmer självständiga. Det som bara rör oss, rör bara oss har blivit ett slagord som blivit allt vanligare när myndigheterna har velat vara med och bestämma. Den här tendensen har också gjort sig gällande i kommunerna, och att sitta och styra och ställa på länsnivå har blivit allt jobbigare. Dessutom har det blivit allt dyrare samtidigt som oljepriserna stigit, man måste komma ihåg att bränslet i dag är mer än sju gånger så dyrt som det var i slutet av nittonhundratalet. Så kläcktes idén att man verkligen skulle lyssna på slagorden och låta folk själva få bestämma över vad som bara angick dem själva. Delvälde Namnet holarki kommer av holon, som betyder en liten del som är en del av en större del, ett uttryck som myntades av en talsförfattare och arche som betyder välde. Efter mycket debatterande har vi kommit fram till dess nuvarande utformning med tre nivåer i länet. Med holon menar man alltså egentligen två saker: Både en beslutsnivå och ett geografiskt område. Den lägsta nivån omfattar ett par hundra människor som bor på ett ställe och får fatta beslut om allt som bara gäller dem själva, på ett demokratiskt sätt naturligtvis. Så kan de, inom de lagar som finns, besluta om hur husen eller småskolan skall utformas, vilka brukningsmetoder som skall användas, eller hur deras datastuga skall vara utformad. 22

26 Ytterligare en stor förändring inträdde i slutet av 1900-talet i Genarps befolkningsstruktur. I gamla tider hade det varit självklart att man bodde och arbetade på i stort sätt samma ställe. Detta berodde naturligtvis på att man inte hade tillgång till några andra transporter än häst och vagn, cykel eller de egna fötterna. Under mitten av 1900-talet då oljan var extremt billig kom detta mönster att brytas. Det var vanligt att man bodde i speciella sovstäder och arbetade i större städer. Även i Genarp såg man exempel på denna struktur. Dessa mönster finner man om man i statistiken jämför förvärvsarbetande nattbefolkning - de som har sin bostad på orten och har förvärvsarbete, med antalet utpendlare - de som lämnar orten för att arbeta. Det finns ytterligare en grupp inpendlare - de som kommer till orten för att arbeta. Denna grupp var för Genarps del relativt liten, cirka personer, eftersom orten då saknade högteknologisk småindustri var för Genarps del utpendlingen nästan lika stor som nattbefolkningen hade detta förhållande förändrats radikalt (se Diagram 1) Befolkningsrörelser Genarps kommun, Förvärvsarbetande Utpendlare Totalbefolkning Diagram 1. Antalet förvärvsarbetande, utpendlare och totalbefolkning Att antalet förvärvsarbetande ökade så kraftigt kring 2030 berodde på inflyttningen från kringliggande städer. Andelen utpendlare minskade på grund av de allt högre petroleumpriserna under 2000-talets början och genom strukturförändringarna på hemorten

27 Petroleum Petroleum bildades av havsmikroorganismer som sedimenterade på havsbottnen för ungefär 40 miljoner år sedan. Under syrefria förhållanden omvandlades dessa till flytande petroleum och gas. Denna process pågår fortfarande. Nybildningstakten är omkring ton per år. Väldiga mängder petroleum hade samlats i underjordiska förråd när dessa började utnyttjas i början på 1900-talet. I dag ser vi tillgången till denna, under 1900-talet, oerhört billiga och skenbart obegränsade energikälla som en av de viktigaste orsakerna till de enorma omvandlingar i samhällsstruktur och befolkning som då skedde, och som nästan fick mänskligheten att kollapsa. Mot slutet av 1900-talet blev den återstående mängden petroleum allt svårare att komma åt, vilket ledde till att all mer av dess energiinnehåll kom att användas till att uppbringa ny petroleum. När tillgängligheten på detta sätt kom att bli allt lägre steg naturligtvis priset. Medan en normal arbetares timlön under mitten av 1900-talet räckte till att köpa flera tiotal kilowattimmar energi i form av petroleum (se diagram 2), blev priset på 2020-talet så högt att en timlön bara räckte till omkring 0,1 kwh, dvs en deciliter petroleum i timmen talets excesser i energianvändning blev naturligtvis inte möjliga att upprepa, och vi blev tvungna att anpassa oss till att i allt högre grad använda olika former av solenergi. En förmån som vi ännu kan njuta av från 1900-talets överflödsdagar är emellertid en stor del av de kunskaper man samlade under denna tid, och en hel del av den finmekaniska utvecklingen, fortfarande står till vårt förfogande. Tyvärr försvann också under denna tid många kunskaper vi skulle behövt i dag. Diagram 2 41 : Befolkning i Genarps kommun , , , Befolkning 0,010 Tim/kWh , ,000 Befolkning Arbetstimmar per kwh fossil energi 24

28 NÄRINGSLIVET Den första uppbyggnadstiden Kring sekelskiftet 1900 blomstrade handeln i Genarp som aldrig förr. Det fanns bl a fem speceriaffärer och ett antal specialaffärer. Utanför samhället fanns små affärer som saluförde det allra nödvändigaste, detta för att kunderna skulle slippa gå så långt. På sina ställen fanns små krogar där man kunde ta sig ett glas brännvin eller en kopp kaffe och kaka bildades Konsumtionsföreningen i Genarp hade föreningen sina affärslokaler där lokstallarna tidigare legat. Den hade då bytt namn till DOMUS. Även byggandet var i början på talet intensivt talets Genarp beskrevs som en nybyggarstad i Vilda Västern. Hela byn låg insvept i flygande sand då höststormarna yrde fram 42. Lars Nilssons möbelsnickeri stod klart samtidigt med järnvägen och sysselsatte ett tiotal personer 43. Här tillverkades stilmöbler. Möbelfabriken låg i huset bakom Järnhandeln på Bygatan fanns bara Järnhandeln kvar. På 1930-talet byggdes en brandstation på Gödelövsvägen nära torget. Huset var Genarps brandstation fram till Byggnaden revs Då hade brandstationen fått nya lokaler längre ner på samma gata. Nedläggningarnas tid Nedläggningarna började i slutet av 1950-talet och fortsatte under 60-talet. Lådfabriken sysselsatte under 1940-talet omkring 50 personer arbetade endast cirka 20 personer där. Allvarligast för byns utveckling var nedläggningen av järnvägen Förlusten av järnvägen innebar inte bara att byn förlorade många arbetstillfällen utan också att man förlorade den bebyggelsestruktur som järnvägen fört med sig. Detta blev inledningen till byns utveckling mot sovstad, dvs de flesta yrkesverksamma arbetade på en annan ort (se diagram 1). Dessutom försvann successivt de flesta livsmedelsaffärerna. Kvar blev bara ICA och DOMUS. Specialaffärerna försvann också i och med att ägarna av ekonomiska skäl tvingades att arbeta på andra orter. Möbelfabriken lades ned på 1940-talet. Kvarnen, Vattenmöllan, som funnits i minst 200 år, lades ner på 1930-talet. Kanalen, som drev kvarnen, var så gammal att den fanns utmärkt redan på kartor från Fattighuset, som hade bytt namn till ålderdomshem, lades ner Under slutet på 1900-talet användes huset som värdshus. 25

29 På 1960-talet lades Folkets Park ned, eftersom folk reste till större orter för att roa sig eller stannade hemma och tittade på TV ombildades Ungdomsföreningen till bygdegård. Verksamheten pågick en bra bit in på 1950-talet 49. I järnvägshotellets lokaler blev det bibliotek fram till i början av 1990-talet, då biblioteket flyttade till Medborgarhuset. Många bybor hade varit missnöjda med flyttningen av biblioteket till byns utkanter. Detta medförde att det blev svårare att komma dit för barn och äldre personer. I och med att Medborgarhuset revs i början av 2010-talet kom biblioteket att få sin nuvarande plats centralt i byn. 26

30 Den ekonomiska krisen 50 Vi hade vid 1990-talets början en situation där utgifterna översteg inkomsterna. En vanlig lösning på detta var att minska på utgifterna, Vid den här tiden var detta möjligt endast i begränsad omfattning eftersom många utgifter låg fast i långtidsåtagande t ex pensioner, omsorg och stadsskuldräntor. Miljökrisen och ekonomisk tillväxt 51 De flesta hade relativt goda kunskaper om miljökrisens orsaker och verkningar. Problemet var att enas om en gemensam lösning för komma till rätt med problemen. Den stora skiljelinjen låg mellan dem som hävdade att vi måste ha ekonomisk tillväxt för att lösa miljökrisen och dem som hävdade att den ekonomiska tillväxten var orsaken till miljökrisen års långtidsutredning konstaterade att vissa miljöpolitiska mål inte var förenliga med 2% tillväxt. Andra utvecklingsvägar Ett holistiskt synsätt, där människan arbetar med naturen i stället för emot den. Detta alternativ kom att återspeglas i den fortsatta utvecklingen. Landsbygden kom här att spela en central roll. Den andra uppbyggnadstiden Den andra uppbyggnadstiden tog sin början i slutet av 1996, efter det att kommunalfullmäktige antagit byggnadsnämndens förslag (se sid 14). I början av 2000-talet var byggnadsaktiviteten i full gång för att möta behoven från en ökande befolkning. Byggnationen underlättades av att man inte längre behövde ansluta husen till sk kommunalt avlopp. På flera ställen i den ursprungliga byn byggdes våtparker. Dessa syns på kartan på sid 19. Företagsverksamheten var också den livlig. Antalet småaffärer ökade vid den här tiden kraftigt. Dessutom satsade man på att utöka antalet gemensamma lokaler. Innan talet fanns i byn nästan inga restauranger eller pubar. Vid den här tiden infördes det nu så välbekanta systemet med lokala bytesmarknader. Dessförinnan hade alla tjänster betalts med endast en sorts valuta, rikets gemensamma pengar. Att byta tjänster hade betraktats som skattefusk och hade i princip varit förbjudet. Ortens första datastuga byggdes i denna första byggnadsiver. Den kom att ligga i Lyngby. Den följdes snart av flera. Före 2000-talet fanns det bara några enstaka större växthus i bygden, men som syns på kartorna byggdes det många växthus för att motsvara behovet av närskaligt producerade grönsaker. Antalet jordbruk ökade kraftigt, allt i enlighet med tillägget till byggnadsförordningen från Genarp hade haft borgerlig 52 brandkår under senare delen av 1900-talet. Denna hade med jämna mellanrum hotats av 27

31 nedläggning. Den nya brandstationen stod klar i början av Återigen hade man nu fått yrkesbrandsoldater utökades räddningstjänsten med två ambulanser som var stationerade i kommunen. Många människor hade i slutet av 1995 känt sig oroliga över att ruraliseringen skulle innebära att de skulle bli isolerade på landsbygden. Dessa farhågor kom aldrig att besannas, vilket lätt inses genom att studera kartan från 2040 på sid 19. KOMMUNIKATIONERNA Järnvägen Den 14 juni 1894 invigdes järnvägen Genarp-Malmö. Många människor transporterades av de tre loken som trafikerade banan i den behagliga farten 40 km/timme. Vid pingsthelgerna kunde det vara upp till resande från Malmö. Många malmöbor reste ända till Genarp för att ha picknick i skogen eller promenera på Risen. Godstrafiken dominerades av krita från kritbruken i trakten av Kvarnby, tegel från Bara, lera från Kongsmarken, timmer och ved från skogarna kring Toppeladugård och Häckeberga dessutom transporterade man ton sockerbetor per år 53. Järnvägen sysselsatte ett 25-tal personer in på 1900-talet 54. Banan nedläggningshotades första gången 1933, men räddades då av Skandinaviska banken. I slutet av talet var nedläggning åter aktuell. Denna gång var det andra världskriget som blev räddaren 55. Banan lades slutligen ned Biltrafiken Biltrafik blev allt vanligare på talet. Industrierna längs järnvägen Genarp-Malmö köpte lastbilar och godsinkomsterna minskade. Bönderna köpte traktorer och fraktade själva sitt gods. Bussar (omnibussar) började trafikera landsvägarna och övertog snart persontrafik- och styckegodstransporten. Härefter följde en dyster period i Genarps kommunikationshistoria. Under i stort sett hela resten av nittonhundratalet skedde all transport, såväl av människor som av förnödenheter med petroleumdrivna, markbundna fordon. Någon drastisk förändring skedde inte förrän i början av talet, då ett omfattande spårtaxinät byggdes. Dessutom medförde den framgångsrikt genomförda ruraliseringen att behovet av transporter drastiskt hade minskat. 28

32 Bilismen Under större delen av nittonhundratalet var flytande bränslen oerhört billiga, mest på grund av att man utnyttjade stora förråd av fossilt petroleum som pumpades upp ur jorden i en oerhört snabb takt. Som kostnad för detta räknade man inte framställningen, vilken tagit miljontals år, utan bara den ansträngning man gjorde för att pumpa upp petroleum ur berglagren. Och detta gjorde man ju huvudsakligen med en petroleumbaserad industri! Detta ledde till att man kom att sätta ett mycket lågt värde på denna dyrbara produkt. En hel liter kom att kosta mindre än en tiondel av en normal arbetares timlön! På grund av det låga värdet använde man petroleum till de mest bisarra ändamål, t ex att värma upp hus och för att driva transportmedel. Många människor bodde flera tiotals kilometer från sina arbetsplatser, och de tillryggalade denna sträcka flera gånger om dagen med sina bilar. På grund av detta var det många som inte kände sina grannar mer än till namnet. Spårtaxi var ett praktiskt taget okänt begrepp ännu sent på 1900-talet, och vägnätet kom att ta upp en stor del av markytan. De billiga transporterna gjorde att även maten transporterades över oerhörda sträckor, vilket ledde till att praktiskt taget all mat måste förpackas i (petroleumbaserade!) förpackningar. Väldigt få visste varifrån den mat de åt egentligen kom. 29

33 Spårtaxin Superbakteriernas framfart Bilepokens förlängning med olika petroleumsurrogat blev inte särskilt lyckad, eftersom man upptäckte att en Under senare hälften av 1900-talet stor del av transportkostnaderna gick till att underhålla upptäcktes olika syntetiska och naturliga medel som var mycket det omfattande vägnätet. De bestående lösningarna blev effektiva för att döda bakterier och kustsjöfart för längre transporter och spårtaxi eller andra mikroorganismer. Dessa sk järnväg för inlandstransporter. Spårtaxinätet är relativt antibiotika blev mycket vanliga billigt, det krävs ju bara stolpar var femtonde meter och över hela världen, och man använde dem frikostigt utan någon transporthöjden på fyra meter gör att de inte tanke på att det var just på detta konkurrerar med annan markanvändning. Det kom sätt som mikroorganismer därför att breda ut sig snabbt under början av detta århundrade, bekämpat varandra under tills det nådde den omfattning det har i dag. miljarder år. Det dröjde därför inte så många årtionden förrän de I början trodde man att säkerhetsfrågorna skulle bli flesta av dessa medel var praktiskt svåra att lösa. Man tänkte sig att överfall och rån skulle bli vanligare när några få personer reste tillsammans i de små spårtaxihytterna. Dessa farhågor visade sig taget verkningslösa. I slutet av nittonhundratalet var det inte ovanligt att nästan vem emellertid vara överdrivna, dels för att de människor som helst reste hundratals mil flera gånger i sitt liv. På grund av som reser ofta känner varandra, dels av rent tekniska befolkningens stora rörlighet orsaker: debiteringssystemet gör att den resande alltid är känd av styrdatorn, kunde därför sk superbakterier, dvs sådana som på ett fullt och vagnen ju alltid normalt sätt utvecklat motståndskraft mot antibiotika, går in på närmaste sprida sig blixtsnabbt över stora nod och/eller tillkallar delar av jorden och förorsaka hjälp så fort svåra farsoter (Läs mer om: Den Stora Pesten 2009 och Lungböld någon trycker på 2014). Detta är en av de orsaker alarmknappen. Helt som lett till de omfattande utan problem har det karantänsbestämmelser vilka gör naturligtvis inte varit, det svårt och tidsödande att personligen förflytta sig över stora vilket den bifogade sträckor i vår tid. notisen från 2035 visar. Detta är emellertid den senaste större incident som är känd. Trots den relativt låga hastigheten på 60 km/tim kommer man ju fram fort eftersom vagnarna aldrig stannar förrän de når sin destination. I dag är spårtaxistolparna ett så välkänt inslag i landskapsbilden att man knappt ser dem, och få skulle väl vilja vara utan möjligheten att snabbt nå andra orter. Det tar tex mindre än tio minuter att ta sig till Bjällerup. 30

34 SKOLAN I samband med en landsomfattande undersökning 1839 fann man att skolor fortfarande saknades i mer än hälften av landets försammlingar. Hemundervisningen var fortfarande viktig. För att skynda på utvecklingen stadgades 1842 att varje församling måste upprätta minst en barnskola med godkänd lärare och att skolgången skulle vara obligatorisk för alla och börja senast under det år barnet fyllde nio år. Inte förrän i början av 1880-talet fastställdes sexårig skolplikt 56. hela dagen eftersom de inte hade något varmt att sätta på sig 58. Vid 1930 års folkräkning var kunde 99,9% av alla personer mellan 15 och 70 år och 99,7% av alla över 70 år både läsa och skriva 59. På 1920 och talen gick man 7 år i skolan infördes en frivillig sk fortsättningsskola på ett år 60. En man före sin tid I Genarp omnämns, i samband med enskiftet 1826 ett skolhus som låg i närheten av kyrkan. Liknande skolhus fanns i Björnstorp och Lyngby startar den första folkskolan i Genarps socken öppen för alla, även den belägen vid kyrkan 57. Satsningen på skolgång under talets mitt hade varit enorm fanns i Genarps kommun inte mindre än nio skolor. Vad man däremot inte lyckats med var att ge barnen möjlighet att gå i skolan regelbundet. Närvaron var mycket låg. Av 822 skolpliktiga barn kom 302 till skolan. Förklaringarna till detta var många, bl a fattigdom, behov av barnen som arbetskraft, eller brist på skolkläder. En del barn hade det vid den här tiden så fattigt att när det var kallt ute var de tvungna att stanna i sängen Skollärare Nils Rosén 61 I Tegelbrukets skola arbetade i början av 1900-talet makarna Nils och Bengta Rosén. Skollärare Rosén var en framsynt man. Han hade långt innan termen uppfunnits infört tillvalsämnen i skolan. För de barn som hade dåligt med odlingsbar jord i hemmen, upplät 31

35 han odlingslotter. Han undervisade barnen i trädgårdsskötsel och gav dem goda råd även under sommaruppehållet. När det framåt hösten var dags att bära hem skörden var han minst lika nöjd som barnen och skickade ofta med en korg äpplen 62. Läsåret 94/95 gick 304 barn i låg- och mellanstadiet vid Genarps två skolor. Läsåret 95/96 gick sammanlagt 349 barn i skolan. Denna siffra innefattade den nya sk barnskolan, där 50 st sexåringar gick 63. Detta är det lägsta antal skolor som funnits i kommunen sedan allmän skolplikt fastställdes ett historiskt år Bygatan, den väg som redan under danska tiden benämndes Byens gade, var kantad med hurrande människor. Man hade samlats för att ta emot de första gymnasisterna från byns allra första gymnasium. Skolan hade stått klar i augusti Huset hade ritats av arkitekten Bengt Warne. Det var helt byggt i återanvändbara material, som huvudsakligen hade hämtats från trakten. Det var vad som vid den här tiden kallades ett kretsloppshus. Vid detta gymnasium lade man sig särskilt vinn om att bevara och utveckla elevernas kreativa förmåga. Eleverna skulle också träna sig i ett holistiskt betraktelsesätt. I stället för den muntliga examen som fram till mitten av talet hade avslutat gymansieutbildningen infördes vid denna skola två examensuppgifter som hade till syfte att visa att eleverna både kunde arbeta självständigt och i grupp. Dessutom skulle de både i ord, bild och i praktiken kunna visa hur de löst uppgifterna. Den ena uppgiften bestod i att utrusta ett rymdskepp som skulle vara borta i 6000 år. Antalet passagerare måste hela tiden ligga omkring 100. Under sin långa resa skulle rymdskeppet vara helt självförsörjande. Det enda eleverna inte behövde ta hänsyn till var själva driften av skeppet 64. Uppgiften skulle lösas tvärämnesmässigt, dvs elever från naturvetenskapliga och tekniska linjer skulle samarbeta med elever från humanistiska och estetiska linjer. Den andra uppgiften var att i grupper om fem - sex elever utforma och uppföra en permakulturträdgård på 200m 2. Detta examinationssätt kom att ligga till grund för gymnasiestadgan från år SPORT OCH NÖJEN Järnvägshotellet byggdes ett par år efter järnvägens invigning. Hotellet var främst en mötesplats för folk i stadgad ålder. Här dansade man, här samlades man vid högtidliga tillfällen, åt god mat eller förtärde starka drycker om man så 32

36 önskade 65. Ville man övernatta här gick det bra. Det gick också bra att bada för alla dem som inte hade bad eller dusch i sina hem. Det fanns nämligen badstuga i uthuset. Läkarmottagningen fanns också inrymd i hotellet under en tid. Bakom hotellet fanns en marknadsplats 66. Inte bara handeln, utan även nöjeslivet blomstrade i Genarps by på 1920-talet. I början av 1900-talet startades Genarps Ungdomsförening. Hit gick framförallt jordbrukarungdom byggdes Folkets Park på en tomt i byns utkant. Här kom Medborgarhuset sedermera att ligga. Bägge ställena skaffade sig snart utedansbanor. Ungdomsföreningen hade till och med en egen orkester, Svea bildades Genarps skytteförening och idrottsföreningen bildades Skyttebanan fanns 1995 vid Risen 68. att resa till Lund för att roa sig eller för att utöva idrott. Under den andra uppbyggnadstiden samlades därför den mesta idrottsverksamheten, som krävde speciella anordningar, på samma plats som idrottshallen hade funnits på talet. Här byggdes t ex tennisbana, fotbollsplan och skyttebana, dessutom byggde man här åskådarläktare. Runt om i kommunen byggdes mindre anläggningar t ex löparspår och lokaler för inomhusgymnastik. Lättnaderna i utskänkninglagen gjorde det möjligt att starta allt fler småpubar och restauranger. Här kunde man redan omkring 2010 köpa platsbryggt öl, gjort av råvaror från trakten. Vartefter befolkningen ökade återuppstod dansställena. De alltmer stigande petroleumpriserna gjorde det omöjligt för byns ungdomar KYRKAN Härskaren på Häckeberga hade sedan Hack Ulfstrand låtit uppföra Genarps kyrka haft rätt att tillsätta präst varannan gång - patronatsrätt. Denna rätt avskaffades 1924, men herrskapsläktaren disponeras för evigt av härskaren på Häckeberga. Kyrkan är intressant ur två aspeker, dels är det den enda kyrkan uppförd i Skåne under 1500-talet, dels kom tornspiran att stå som förebild för de två tornspirorna i Roskilde domkyrka 69. I och med att stat och kyrka skilts åt 1998 ökade raskt antalet frikyrkosamfund. Dessa hade lätt att knyta nya medlemmar till sig under den allmänna orostid som rådde i hela landet. I Genarp fanns i början av

37 talet t ex Gaianer, Buddhister, Taoister samt en hel rad andra mindre samfund. I början av 2000-talet blev nödvändigt att anställa fler präster, dels för att motsvara kraven från en alltmer ökande befolkning, dels för att kunna konkurrera med det ökande antalet kyrkosamfund med andra trosinriktningar. Från år 2020 hölls parallella högmässor i Genarps-, Gödelövs- och Lyngby kyrkor. SLUTORD Även om det samhälle som uppkom i och med ruraliseringen inte blev ett idealsamhälle kom många kritiska problem att lösas. Vid överflödstidens slut fanns en överhängande risk för att många människor i städerna skulle få svälta för att maten som producerades på landsbygden inte kunde levereras. När petroleumpriset steg över den extremt låga nivå som rådde i slutet av talet, kunde livsmedelsindustrins komplicerade logistik inte längre upprätthållas. (Ett liknande problem uppkom i samband med Sovjetunionens fall 1990, men planerarna tycktes inte ta någon lärdom av detta.) Den ruralisering som blev utmärkande för början av 2000-talet ledde till att de täta stadsstrukturerna luckrades upp och växte ut över den tidigare så glest befolkade landsbygden. Härvid uppkom en ny typ av bebyggelse som varken var stad eller landsbygd, utan en befolkad jordbruksbygd. Genom ruraliseringen kom många människor att bo nära de livsmedelsproducerande jordbruken. Sårbarheten minskade och många samband blev mer tydliga. Jordbruken kunde få sina insatsvaror och en hel del extra arbetskraft direkt från den närbelägna bebyggelsen. Maten på bordet hörde inte längre till vardagens överhängande problem. Andra problem uppkom naturligtvis i stället. Det blev allt besvärligare att resa längre sträckor. När spårtaxin utvecklades blev visserligen kortare resor enkla, men karantänsbestämmelserna (se faktarutan om superbakterierna) gjorde i stället längre resor komplicerade. Nu för tiden tar det visserligen bara två dagar med kustbåten till Stockholm, men å andra sidan får man sitta i karantän i en vecka innan man kan utföra sitt ärende, och på vägen tillbaka är det samma sak, så de flesta tänker sig för både en och två gånger innan de gör en längre resa. Det finns emellertid tecken på att dessa 34

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK Allmänt Höörs kommun har fastigheter till försäljning för enfamiljsbostäder inom populära Kvarnbäcksområdet som ligger nära naturen, centrum och

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Grafiska museets historik

Grafiska museets historik Grafiska museets historik Några av våra maskiner Överst: Vingheidelbergare. Till höger: Sättmaskin. Museets historik Av STIG NILSON Ve det land som glömmer sin historia, har någon sagt. Orden kan säkert

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2013

Skanskas bostadsrapport 2013 Skanskas bostadsrapport 2013 Förord Metodik Sammanfattning 3 4-5 6-9 Inställning till och prisutveckling för nya bostadsrätter: Stockholm Göteborg Malmö Om Skanska Nya Hem 10-13 14-17 18-21 22 Förord Det

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer