Datorteknisk introduktion Tekniska beräkningar med Python för gymnasiet (β-version!) Teknik 1, 150p Realgymnasiet i Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datorteknisk introduktion Tekniska beräkningar med Python för gymnasiet (β-version!) Teknik 1, 150p Realgymnasiet i Linköping"

Transkript

1 Datorteknisk introduktion Tekniska beräkningar med Python för gymnasiet (β-version!) Teknik 1, 150p Realgymnasiet i Linköping Andreas Göransson 8 maj Mål med avsnittet Vad menas med att tänka som en datavetare? Problemlösning 2 Introduktion till grundläggande begrepp och datorns utveckling Du redogör för några historiskt viktiga tekniska framsteg, befintlig teknik och aktuell teknikutveckling samt beskriver hur teknik och samhälle samspelar. 2.1 Hårdvara Vad är en dator? ˆ Mekaniska räknehjälpmedel ˆ Elektriska reläer (Konrad Zuse) ˆ Elektronrör (ENIAC) ˆ Transistorn ˆ Integrerade kretsen (IC) Grundläggande tekniska begrepp. ENIAC programmerades genom att koppla om sladdar. EDVAC, ENIACS efterföljare var en stored program computerdär programmet lagrades i ett minne istället. Stored program computer: ˆ Programmerade instruktioner ˆ Data ˆ Lagras i minne (RAM) ˆ Normalt lagras både data och instruktioner i samma minne 1

2 Tabell 1: Mål och innehåll Syfte Centralt innehåll Moment/Uppgift Kunskaper om teknikutvecklingsprocessen och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och teorier. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling. Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett etiskt perspektiv. Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling. Förmåga att kommunicera inom det tekniska området samt kommunicera om teknik Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden. Tekniska begrepp, teorier och modeller innefattande beräkningar och rimlighetsbedömningar. Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. Grundläggande teknikfilosofi: etiska värderingar och genusstrukturer samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks. Projektarbets-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller. Kommunikations-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information. Utvecklingsprocessen för ett datorprogram ( system engineering ), olika utvecklingsmetoder som extreme programming. Tekniska begrepp och teorier inom det datortekniska området. T ex hur mycket rymmer en hårddisk, vad är en fil, hur snabbt kan en fil överföras i ett nätverk, hur skapar man ett effektivt datorprogram? Kunskaper om hur dator- och nätverkstekniken utvecklats, dess betydelse för samhället samt kunskaper om aktuell utveckling inom det datortekniska området. Vilka etiska aspekter finns på datoranvändning och informationsöverföring? Hur förhåller sig datorteknik till begrepp som manligt och kvinnligt? I syfte att utveckla förmåga att använda verktyg för dokumentation, presentation och information. Hur dokumenterar man med hjälp av datorn? Hur kan man presentera med datorstöd? Hur dokumenterar vi ett datorprogram? Hur gör man en manual eller en hjälptext till ett datorprogram? Hur skapar vi en matematisk modell och simulerar ett förlopp? Hur kan datornätverk och internet användas för att förmedla teknik och information, t ex bloggar och videoteknik. 2

3 2.1.2 Material som används i datorer En dator kräver en mängd olika speciella material med vissa kemiska, mekaniska, termiska och elektriska egenskaper. ˆ Magnetminnen ˆ Optiska lagringsmedier ˆ Halvledare i kretsar och komponenter som dioder, transistorer och integrerade kretsar ˆ Kylning ˆ Ledningsmotstånd 2.2 Mjukvara Operativsystem Ett operativsystem kan beskrivas som det program som alltid finns igång i bakgrunden på en dator och som möjliggör att andra program kan köras. För en programmerare innebär ett operativsystem att vi inte behöver skriva program som kommunicerar direkt med kretsarna eller datorns hårdvara utan att mycket redan finns färdigt för oss. Ett exempel är att vi inte behöver uppfinna ett sätt att spara filer på en magnetisk skiva varje gång vi skriver ett nytt program utan att det redan finns färdiga metoder och funktioner för det i operativsystemet som vi kan anropa och låta göra jobbet åt oss. 2.3 Systemprogram eller hjälpprogram Finns som extra funktioner för att datorsystemet ska fungera, t ex program som kan användas för att ställa in saker i datorn som bildskärmsupplösning eller liknande eller sköta om säkerhetskopiering i bakgrunden Applikationsprogram Applikation eller tillämpning är program som vi som slutanvändare kommer i kontakt med. Man gör något med ett sådant program, t ex ordbehandling, kalkyl, presentation, e-post osv. 2.4 Uppgift 1a Du använder tekniska begrepp... Syfte: Att träna på datorns delar samt få träning i användning av dator- och kommunikationsteknik för förmedling av information Gör en poster med datorns hjälp, där delarna i en modern persondator framgår samt deras funktion beskrivs. 3

4 3 Datorprogram 3.1 Uppgift1b En wiki finns uppsatt för kursen teknik 1 på com. Varje person i klassen får ett datortekniskt begrepp att skriva en artikel på wikin om (läraren delar ut lista). Din sida ska länka till andra sidor där det är relevant. Du behöver inte länka till alla andra sidor. När du är färdig ska du granska den kompis sida och föreslå förbättringar eller förändringar av den. ˆ datorprogram ˆ process ˆ primärminne ˆ sekundärminne ˆ processor ˆ inenhet ˆ utenhet ˆ programmeringsspråk ˆ kompilator ˆ kompilera ˆ maskinkod ˆ skriptspråk ˆ högnivåspråk ˆ nätverk ˆ bit ˆ byte ˆ systemprogram ˆ tillämpningsprogram ˆ hårddisk ˆ optisk enhet ˆ USB ˆ firewire ˆ VGA ˆ HDMI ˆ nätverkskort 4

5 3.2 Uppgift 1c Du redogör för tekniska egenskaper(termiska, elektriska, mekaniska och kemiska) hos olika material samt för hur och när de kan användas: Material som har betydelse för datorns och elektronikens utveckling. Vilka material används när man bygger upp en dator, t ex för ledningsbanor på kretskort, kontaktytor och för integrerade kretsar? Vilka elektriska egenskaper är intressanta hos ett halvledarmaterial som kisel eller germanium? Varför är dessa intressanta när vi vill konstruera en dator? Vad menas med att man dopar ett halvledarmaterial och varför gör man det (A) 3.3 Programutveckling med Python Här finns det tekniska begrepp att lära i avsnittet Python är ett så kallat skriptspråk och är mycket spritt idag. Det finns på flera olika plattformar som Linux, Unix, OS X och Windows. Språket är lite speciellt så tillvida att vitutrymme (tabbar och blanksteg) spelar roll. Vi börjar med ett enkelt program som bara skriver ut en text på skärmen: print " Hello World!" Här är print ett så kallat nyckelord eller kommando och texten "Hello World!" en sträng. Vi fortsätter med ett exempel där vi gör en beräkning i Python: a = 2 b = 3 print a+b Här kallas a och b för variabler. De lagrar heltalen 2 och 3 och kommandot print kommer att skriva ut resultatet av beräkningen. Notera att inga citattecken omger a+b. Vi provar nu lite fler räknesätt: a = 2 b = 3 c = 5 print c/a Notera att resultatet av c/a blir 2 och inte 2.5. Detta beror på att Python tolkar a=2 och c=5 som att dessa variabler är heltal. Det innebär i sin tur att resultatet av c/a presenteras som ett heltal. För att komma runt det kan vi se till att en av variablerna innehåller ett flyttal, t ex c=5.0. Då kommer också resultatet att blir ett flyttal och vi får resultatet Kodstil och kommentarer När man programmerar är det inte bara viktigt att skriva kod som fungerar utan också kod som är lättläst och tydlig. Ett ytterligare sätt är att kommentera koden. Kommentarer i Python inleds med tecknet #. Allt efter detta tecken på en rad ignoreras av Pythontolken. Försök att kommentera det som är svårt att förstå i din kod, varför något står där eller hur det fungerar. Däremot ska du undvika att kommentera det som är självklart eller kommentera allt. Kommentarerna är till för dig eller den som underhåller och utvecklar koden. En annan 5

6 dokumentationsfunktion är dokumentationssträngar eller docstrings på engelska. Docstrings används för att skapa dokumentation för användaren. Denna kod visas för användaren när kommandot help() ges i pythontolken. En docstring inleds med """. 3.5 Inmatning Oftast vill man läsa in något från tangentbordet, t ex kommandon eller siffror som användaren matar in. I Python görs detta med funktionen raw input(), t ex raw input( Vad heter du? ). Funktionen returnerar en sträng, dvs en text som vi kan spara i en variabel: >>> namn = raw_input ( Ange ditt namn : ) Ange ditt namn : Andreas >>> print namn Andreas >>> 3.6 Uppgift Skriv ett program i Python som frågar efter förnamn och efternamn. Programmet ska sedan skriva ut förnamn och efterman på skärmen. I början av programmet ska uppgiftsnumret, datum och ditt namn framgå: # Uppgift 2 # Andreas Göransson # #... din kod här! 3.7 Loopar För att upprepa saker i ett datorprogram kan man skriva samma kommando flera gånger i följd i programmets källkod: i = 0 print i i = i + 1 print i i = i + 1 print i i = i + 1 print i Du inser säkert hur ineffektivt detta sätt att skriva kod skulle vara. Datorn kan köra kommandon upprepade gånger via något som kallas för loop. Ett exempel på loop är en for-sats: for i in range (3) : print i 6

7 Detta kommer att ge samma resultat som det första exemplet men vi behöver koda mycket mindre! 3.8 Uppgift for-loop Skapa ett program som skriver ut en logaritmtabell för talen på skärmen. Tips, funktionen math.log(x,[bas]) finns tillgängligt i modulen math. Utskriften ska se ut som nedan: 3.9 Gruppuppgift Vad skriver följande program ut på skärmen? for i in range ( 10) : for j in range ( 10) : print i,j 3.10 Funktioner För att göra koden lättare att underhålla och mer lättläst och funktionell använder man något som kallas för funktioner i många programspråk. En funktion är ett kodblock som utför en viss uppgift. Likt matematiska funktioner kan vi ge invärden eller indata och få tillbaka returvärden. Funktioner skrivs med nyckelordet def i Python, en förkortning för define. Vi tar ett exempel och skriver en funktion som beräknar en rektangels area utifrån indata i form av bredd och höjd (a, b): #! /usr/bin/python # area.py # Beräknar arean av en rektangel med längden a och höjden b. def area (a,b): return a * b # Anrop av funktionen a = 10 b = 4 print " Arean öfr en rektangel med sidorna a = " + str (a) + " och b = " + str (b) print " är ", area (a,b) Det kanske mest intressanta att notera i kodexemplet är det nya nyckelordet return som helt enkelt talar om vad funktionen ska sända tillbaka för värde. En funktion behöver dock inte returnera något värde utan bara utföra vissa uppgifter Uppgift 2.1 Skriv ett enkelt program i Python som omvandlar temperatur från Celsius till Fahrenheit. Använd funktioner. Om du vill bygga ut programmet sedan kan du lägga till möjlighet för användaren att välja vilken konvertering som ska göras. 7

8 3.12 Uppgift 2.2 Skriv ett program i Python som räknar ut ersättningsresistansen för en parallellkoppling av resistorer. Börja med att skriva ett program som räknar ut ersättningsresistansen för två motstånd. Gör sedan om programmet så att användaren kan mata in godtyckligt antal resistorer. Använd funktioner i ditt program. 4 Effektivitet hos program, tidskomplexitet Det finns flera sätt att lösa ett givet programmeringsproblem, frågan är vilka sätt som är bättre och vilka som är sämre. För att svara på det behöver vi förstå hur ett program körs eller exekveras av datorn och hur olika algoritmer beter sig när vi skalar upp dem Exempel exponentberäkning Vi vill beräkna exponenter med dator och vi tänker oss att ingen ännu skapat en metod för detta. För att implementera en exponentberäkning av a b kan vi helt enkelt låta datorn multiplicera talet a med sig självt b-gånger. Skriv in koden i en ny fil och döp den till exponent.py. Prova att det fungerar att beräkna till exempel #! /usr/bin/python # Algoritm för att beräkna a upphöjt till b def exp (a,b): resultat = 1 for i in range (b): resultat = resultat * a return resultat Fundera nu över hur många gånger loopen i programmet ovan körs. Finns det då effektivare sätt att skriva programmet? Med lite kännedom om hur exponenter fungerar och exponentlagarna kan vi tänka på följande omskrivning: 10 8 = (10 2 ) 4 = (10 10) 4 (1) Om vi skulle låta programmet dela upp problemet så att det räknar ut (10 2 ) 4, hur många gånger skulle loopen då köras? def exp2 (a,b): if b == 1: return a if (b / 2) * 2 == b: return exp2 (a*a, b /2) else : return a* exp2 (a,b -1) Poängen här är inte att du ska bli expert på att skriva program för uträkning av exponenter utan att du ska inse att det finns flera sätt att lösa ett givet programmeringsproblem och att dessa sätt belastar datorn olika mycket. Vi små exponenter är det liten skillnad mellan dessa två program men när vi ökar exponenterna skalar lösningarna mycket olika. I första exemplet skalar problemet som du redan sett linjärt, O(n), med exponenten, vilket i och för sig inte är 8

9 så illa. I det andra exemplet halverar vi problemet vid varje gång vi kör ett funktionsanrop, man säger då att programmet skalar logaritmiskt: O(log n). 5 Datorn som verktyg för teknikutveckling 5.1 Ritning och CAD 5.2 Kommunikation och presentation Grafritning med Python Python kan användas för att visualisera mätdata och beräkningar i form av grafer. I själva Python finns i grunden inte stöd för detta utan man måste installera och använda någon form av utökning eller modul. Den vanligaste är kanske Pylab. Här följer ett exempel på hur du kan rita en graf till en funktion med Pylab: # -*- coding : cp1252 -*- # bollmodell. py - äberknar en bolls öhjd över marken # Andreas 2012 from pylab import * v0 = 1 # åutgngshastighet i m/ s t = 1.0 # Tiden sekunder åfrn att bollen äslpps g = # Tyngdaccelerationen i m/ s* s def y(t): return v0 * t * g * t ** 2 # En lista med decimaltal mellan 0.0 och 1.0 genereras t = arange (0.0,1.0,0.01) plot (t,y(t)) # Ritar grafen xlabel (" Tid t (s)") # Axelrubrik ylabel (" Hojd y (m)") # Axelrubrik title ("En bolls hojd over marken $y(t)= $") # Titel åp grafen, LaTeX - kod inom $ grid ( True ) # Visa östdlinjer show () # Visa grafen åp äskrmen 5.3 Beräkning, mätning och modellering Uppgift termokoppen Man vill utveckla en mugghållare till kaffekoppar som ska hålla varma drycker varma längre. För att göra detta finns olika material att tillgå vars termiska egenskaper ni vill undersöka. Drycken kommer att ha temperaturen 80 när det tappas upp. Avsvalning av ett objekt beror av olika faktorer som temperaturskillnaden mot omgivning och det omgivande material värmekonduktivitet. 9

10 En matematisk modell för förloppet ges av det som brukar kallas Newtons avsvalningsekvation: T (t) = T rum + (T 0 T rum )e kt (2) där T (t) är temperaturen hos drycken vid tiden t, T 0 är temperaturen hos drycken vid försökets start, T rum rumstemperaturen och k en konstant som beror av bland annat material i koppen samt dess form. Mät upp temperaturen för den varma drycken när behållaren omges av olika material. Plotta resultatet i en graf och beräkna konstanten k. ˆ Frågor att besvara Uppgift 3 x x B A Figur 1: Uppgift 2 Man vill bygga en låda av plåt. Plåtarna som finns att tillgå har storleken AxB cm. Lådan skall ha så stor volym som möjligt. Utveckla ett datorprogram i Python där en matematisk funktion beräknar volymen för olika mått på lådan. Programmet ska beräkna volymer för olika värden på x i steg om 1 mm. Gör en ritning av den optimala lådan i AutoCAD med korrekt måttsättning. Vid bedömningen av uppgiften kommer läraren att utgå från ˆ Din förmåga att lösa att tekniska problem ˆ Din grad av självständighet i arbetet ˆ Din förmåga att dokumentera arbetet och resultatet ˆ Din förmåga att göra enklare ritningar i CAD-program ˆ Din säkerhet i att utföra tekniska beräkningar och bedöma resultatens rimlighet ˆ Din säkerhet i att använda datorn som verktyg för information och kommunikation 10

11 Planering Implentering Testning Leverans Underhall 6 Programutveckling 6.1 Programutvecklingsmetodik Konsten att utveckla datorprogram kan sägas vara en variant av teknikutvecklingsprocessen. Det finns flera olika filosofier eller metoder för hur man utvecklar datorprogram. Förr var programutvecklingsprojekt ofta mycket omfattande och detaljerade med stora mängder dokumentation. Man arbetade sekventiellt eller i ett enda stort svep från planering till färdigt program. Som en motreaktion på detta kom iden om lättrörlig eller agil utveckling. Man jobbar istället med fokus på produkten för processen. Man satsar på att tidigt skapa en körbar version av programmet och att släppa nya versioner ofta under utvecklingsprocessen. Genom att låta kunden vara med hela tiden och testa programmet undviker man att utveckla fel saker. En viktig del i agil utveckling är också testning. Man börjar ofta med att skriva testerna som koden ska passera först. Därefter utvecklas koden så att den passerar testet. Det här är ofta ett bakvänt sätt för många att arbeta efter. Oftast utvecklar man något först och sedan kvalitetssäkrar man det, inte tvärtom. Utveckling av datorprogram följer i stort de faser ett teknikutvecklingsprojekt gör: ˆ Planering ˆ Implementering ˆ Testning ˆ Leverans ˆ Underhåll Planeringsverktyg För att analysera eller konstruera ett datorprogram finns det verktyg som kan hjälpa oss på vägen. Exempelvis flödesdiagram och pseudokod. Flödesdiagrammet visar en grafisk representation av hur programmet rent logiskt arbetar medan pseudokod är ett ett mellansteg mellan flödesdiagram och ren implementering i ett visst programmeringsspråk. Pseudokod är inte standardiserad men oftast utelämnar detaljer som variabeldeklarationer för att göra koden läsbar. Flödesdiagrammen har däremot vissa standardsymboler som man bör använda: Uppgift a) Konstruera ett flödesdiagram som visar hur programmet exp2 arbetar. b) Konstruera ett flödesdiagram för kvadratrotsalgoritmen. Skriv sedan ned pseudokod för algoritmen. Skriv därefter själva programmet i Python. Fundera ut några testfall som du kan köra för att verifiera att programmet fungerar som det ska. 11

12 6.2 Uppgift 4 Skapa ett enkelt gissa-tal spel i Python. Börja med att göra ett flödesdiagram för programmet, skriv sedan koden. Spelet ska låta användaren gissa ett tal mellan 1 och 10. Antal gissningar ska skrivas ut på skärmen. Förbättra spelet så att det ger ledtrådar genom att skriva ut på skärmen om gissningen är för låg eller hög. Du kan också skapa en highscorefunktion som låter användaren ange ett namn och som sedan sparar användarens namn och gissningar. Highscorelistan ska visas när ett spel avslutats. 6.3 Dator- och nätverksteknik för lärande och kommunikation Bloggar Wikis RSS Google+ och Docs Twitter Facebook Lärplattformar och personliga lärmiljöer 12

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Laboration 2 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Syfte: Att kunna använda sig av olika villkors- och kontrollflödeskonstruktioner

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning 1 Anders Heyden Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/37 Denna föreläsning (läsvecka 1) Vad handlar kursen om, mål, kurskrav, ide. Matematisk

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning 1 Magnus Oskarsson Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/34 Denna föreläsning (läsvecka 1) Vad handlar kursen om, mål, kurskrav, ide. Matematisk

Läs mer

Uppgifter: Ansvarig: Tidigare jobb:

Uppgifter: Ansvarig: Tidigare jobb: Uppgifter: Ansvarig: Tidigare jobb: 1. CAD befintlig produkt Roll CAD CAD 2. Analys befintligt tillverkningssätt Roll konstr Verkstad 3. Analys befintligt materialval och komponenter Roll konstr Materiallära

Läs mer

Introduktion till Matlab

Introduktion till Matlab Introduktion till Matlab Inledande matematik, I1, ht10 1 Inledning Detta är en koncis beskrivning av de viktigaste delarna av Matlab. Till en början är det enkla beräkningar och grafik som intresserar

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php Introlektion PHP är ett av de enklare språken att lära sig just pga. dess dynamiska struktur. Det används för att bygga upp båda stora och mindre system. Några vanliga system som använder sig av PHP är

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer funktioner betyder att instruera en dator Ett program

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Funktioner. Linda Mannila

Funktioner. Linda Mannila Funktioner Linda Mannila 13.11.2007 Vad kan vi nu? Primitiva datatyper Tal, strängar, booleska värden Samlingsdatatyp Listan Utskrift Indata Felhantering Intro till funktioner och moduler Villkorssatsen

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 Python introduktion Variabler Datatyper Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program är

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Program & programmering

Program & programmering Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LLTK90 Teknik för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90), Ingår i Lärarlyftet II, 90 högskolepoäng Teacher education: Technology for Upper Secondary School, 90 higher education credits

Läs mer

Datalogi för E Övning 3

Datalogi för E Övning 3 Datalogi för E Övning 3 Mikael Huss hussm@nada.kth.se AlbaNova, Roslagstullsbacken 35 08-790 62 26 Kurshemsida: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/2d1343/datae06 Dagens program Att skapa egna

Läs mer

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 2

Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Inläsning av data via dialogrutor Repetitioner (While-satsen och For-satsen) Nästlade

Läs mer

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner med

Läs mer

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 9: Tupler

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 9: Tupler Introduktion till programmering Föreläsning 9: Tupler 1 1 Sammansatta datatyper Strängar Sekvenser av tecken Icke muterbara Syntax: "abcde" Listor Sekvenser av vad som helst Muterbara Syntax: [1, 2, 3]

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1. Personal. Kursens mål. Litteratur. Kursens innehåll 2010-04-22

Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1. Personal. Kursens mål. Litteratur. Kursens innehåll 2010-04-22 Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1 Institutionen för datavetenskap Om kursen Vad är programmering (bra för)? Programmeringsspråket Java Utvecklingsmiljön Eclipse Genomgång av några programexempel Programmering

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att

Läs mer

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj

Läs mer

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf Föreläsning1 Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf scanf Ni behöver läsa boken både för att

Läs mer

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik B.1, Programmeringens grunder, 5 poäng Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram Introduktion Syftet med kursmomentet Programmeringens grunder (B.1)

Läs mer

Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets

Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets Frågeställning Svar 1. Vi förväntades ta reda på olika metoder för att beräkna en superellips eller en ellips omkrets. o Givet var ellipsens ekvation:. (Källa

Läs mer

DD1311 Programmeringsteknik för S1 Laborationer läsåret 2007-2008

DD1311 Programmeringsteknik för S1 Laborationer läsåret 2007-2008 DD1311 meringsteknik för S1 Laborationer läsåret 2007-2008 Fyll i ditt namn och personnummer med bläck eller motsvarande. Kursledare är Linda Kann, linda@nada.kth.se. Namn... Personnr... Laborationer Labb

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Övningar i 2D2050. Per-Anders Staav (kallas Pa) Epost: eller

Övningar i 2D2050. Per-Anders Staav (kallas Pa) Epost: eller Övningar i 2D2050 Per-Anders Staav (kallas Pa) Epost: pasta@kth.se eller pastaav@algonet.se Läser till civilingengör på Elektro 180 p inriktning mot programmering. Har jobbat extra som lärare på Nada sedan

Läs mer

L04.1 Marodören. Inledning. Mål. Genomförande. Uppgift 1 Hello World. Moment I

L04.1 Marodören. Inledning. Mål. Genomförande. Uppgift 1 Hello World. Moment I L04.1 Marodören Inledning Genom att öva sig på de grundläggande koncepten i JavaScript öppnas vägen allteftersom till de mer avancerade funktionerna. Man måste lära sig krypa innan man kan gå, även i JavaScript!

Läs mer

Språket Python - Del 2 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 2 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Funktioner Filhantering Felhantering 2 Funktioner 3 FUNKTIONER Att dela upp program Att dela upp program i mindre delar, funktioner är ett viktigt koncept i programmering. Viktigt

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

TDP002 Imperativ programmering

TDP002 Imperativ programmering TDP002 Imperativ programmering Introduktion till kursen och python Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) Översikt Programmering En introduktion Python Köra och skriva program Python grunderna

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Programmering i styrdokumenten Kort introduktion till programmering

Läs mer

C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson

C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson Introduktion till C Variabler, Typer, Konstanter Operatorer Villkorliga satser if-else, switch Loopar for, while, do... while Inmatning och utmatning stdin

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Dagens föreläsning (F15)

Dagens föreläsning (F15) Dagens föreläsning (F15) Problemlösning med datorer Carl-Mikael Zetterling bellman@kth.se KP2+EKM http://www.ict.kth.se/courses/2b1116/ 1 Innehåll Programmering i Matlab kap 5 EKM Mer om labben bla Deluppgift

Läs mer

Lektion 1 - Steg 1. Introduktion. Hello World

Lektion 1 - Steg 1. Introduktion. Hello World Introduktion Kursen är utvecklad som ett projekt med syfte att stödja ett flexibelt lärande. Idéerna bakom den successiva examinationen är att synliggöra de enskilda inlärningsstegen i kursen. Tanken är

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB Introduktion I den här labben skall vi lära oss hur man använder matriser och vektorer i MATLAB. Det är rekommerad att du ser till att ha laborationshandledningen

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden

Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 9 november 2015 Sammanfattning Ibland vill man, av olika anledningar, inte använda en stor integrerad utvecklingsmiljö

Läs mer

Programmeringsuppgifter 1

Programmeringsuppgifter 1 Programmeringsuppgifter 1 Redovisning: Ni demo-kör och förklarar för handledaren några av de program ni gjort. Ni behöver inte hinna allt, redovisa så långt ni kommit. Om ni hinner mer kan ni alltid redovisa

Läs mer

Värmedistribution i plåt

Värmedistribution i plåt Sid 1 (6) Värmedistribution i plåt Introduktion Om vi med konstant temperatur värmer kanterna på en jämntjock plåt så kommer värmen att sprida sig och temperaturen i plåten så småningom stabilisera sig.

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 15 Inför tentamen

Datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 15 Inför tentamen Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 15 Inför tentamen 1 Innehåll Kursvärdering Vi behöver granskare! Repetition Genomgång av gammal tenta 2 Första föreläsningen: målsättningar Alla ska höja sig ett

Läs mer

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Förberedelse Förbered dig genom att läsa föreläsningsanteckningar och de kapitel som gåtts igenom på föreläsningarna. Läs även igenom laborationen i förväg.

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Regression med Genetiska Algoritmer

Regression med Genetiska Algoritmer Regression med Genetiska Algoritmer Projektarbete, Artificiell intelligens, 729G43 Jimmy Eriksson, jimer336 770529-5991 2014 Inledning Hur många kramar finns det i världen givet? Att kunna estimera givet

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Föreläsning V36 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

Multipel tilldelning. Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 6: Iteration. while-satsen. Kom ihåg. Snurror kontra rekursion

Multipel tilldelning. Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 6: Iteration. while-satsen. Kom ihåg. Snurror kontra rekursion Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 6: Iteration Multipel tilldelning Helt ok att tilldela en variabel flera gånger: bruce = bruce, bruce = 7 bruce Output: 7 Som tillståndsdiagram: bruce

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

Grundläggande databehandling ht 2005

Grundläggande databehandling ht 2005 Grundläggande databehandling ht 2005 Programmering Filip Salomonsson 1 Idag Program, programmering Pythonintro 2 Programspråk Lågnivåspråk (maskinspråk); instruktioner på datorns

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316 Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316 Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C Datatyp Aritmetiska operatorer Omvandling av typer Reserverade ord Mikael Djurfeldt Logiska operatorer

Läs mer

Hur man programmerar. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Hur man programmerar. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap Hur man programmerar TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-09-05 Översikt Problemlösning: Hur ska man tänka? Datatyper Listor (forsätter

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program Kapitel 11 Program Detta kapitel är som synes mycket kort och nämner inte allt från föreläsningen. 11.1 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra.

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java bild 1 Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 1 Kapitel 1-3 i kursboken Java Software Solutions bild 2 Läsanvisningar Kapitel 1 är en repetition av det ni förväntas kunna sedan tidigare. Det

Läs mer

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar.

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar. Värmdö Gymnasium Programmering A 110123 Lektion C1 Grunder Att programmera handlar mycket om att lära sig att analysera det problem eller den funktion man vill att programmet ska ha, och översätta det

Läs mer

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Lokal Skrivsalen, Polacksbacken, MIC. Tid 8.00-13.00. Hjälpmedel Penna, linjal, radergummi, juridikkompendium (finns med tentamen). Allmänna

Läs mer

MATLAB-modulen Programmering i MATLAB. Höstterminen 2015 3hp. Vad är MATLAB

MATLAB-modulen Programmering i MATLAB. Höstterminen 2015 3hp. Vad är MATLAB MATLAB-modulen Programmering i MATLAB Höstterminen 2015 3hp Vad är MATLAB MatrixLaboratory Avancerad miniräknare. Maskinoberoende programmeringsspråk högnivåspråk (Python, Javascript) - interaktivt Behöver

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30 HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30 KTH STH Haninge 8.15-13.00 Tillåtna hjälpmedel: En A4 handskriven på ena sidan med egna anteckningar Kursboken C PROGRAMMING A Modern Approach K. N. King

Läs mer

Fortsättningskurs i programmering F 2. Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122. Problemexempel 1

Fortsättningskurs i programmering F 2. Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122. Problemexempel 1 Fortsättningskurs i programmering F 2 Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122 1 Exempel 1 Problemexempel 1 En souvenirbutik behöver ett datorprogram som omvandlar ett pris i svenska kronor

Läs mer

DD1311 Programmeringsteknik för CL1 Laborationer läsåret 2008-2009

DD1311 Programmeringsteknik för CL1 Laborationer läsåret 2008-2009 DD1311 Programmeringsteknik för CL1 Laborationer läsåret 2008-2009 Fyll i ditt namn och personnummer med bläck eller motsvarande. Kursledare är Linda Kann, linda@nada.kth.se. Namn... Personnr... Laborationer

Läs mer

tentamensdags och lab 3

tentamensdags och lab 3 tentamensdags och lab 3 Större program delas normalt upp i flera filer/moduler vilket har flera fördelar: Programmets logiska struktur när man klumpar ihop funktioner som hör ihop (och ibland också struct-def

Läs mer

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2014-03-13

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2014-03-13 HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2014-03-13 KTH STH Haninge 13.15-18.00 Tillåtna hjälpmedel: En A4 handskriven på ena sidan med egna anteckningar Kursboken C PROGRAMMING A Modern Approach K. N. King

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Datakörkortet. www.dfs.se/datakorkortet. Dataföreningen Det Europeiska Datakörkortet, Maj 2003

Datakörkortet. www.dfs.se/datakorkortet. Dataföreningen Det Europeiska Datakörkortet, Maj 2003 Datakörkortet av sig för att ta Varför Datakörkortet ECDL? Förkortningen ECDL står för European Computer I bara Datakörkortet.Datakörkortet vänder sig till både företag och privatpersoner. Datakörkortet

Läs mer

DATORINTRODUKTION. Laboration E850-2000 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren

DATORINTRODUKTION. Laboration E850-2000 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 2000-03-17 specialversion inför kursstart Elektronik och mätteknik 2000 DATORINTRODUKTION Laboration E850-2000 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer