Bilaga 1 till N1012E22_ ANBUDSFÖRFRÅGAN

Transkript

1 Bilaga 1 till N1012E22_ U EUROPEISKA UNIONEN Eu Mariehamn den 20 september 2012 ANBUDSFÖRFRÅGAN Ålands landskapsregering har inlett arbetet med att utarbeta nya operativprogram med finansiering från EU:s fonder. Ett centralt element i programarbetet är att låta utföra en förhandsutvärdering som inkluderar en miljökonsekvensbedömning för att förbättra kvaliteten på utformningen av varje program. Programmen ska genomföras inom ramen för ett gemensamt strategiskt ramverk (GSR) med finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF). Programmen genomförs i landskapet Åland. Ålands landskapsregering, nedan beställaren, inbjuder Er att inlämna anbud beträffande förhandsutvärdering (ex-ante) av landskapets GSR program Programmen grundar sig på kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om gemensamma bestämmelser 1 och fondspecifika bestämmelser 2. I förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser fastställs en hierarki av mål, där de tematiska mål som baseras på strategin Europa 2020 är gemensamma för GSR-fonderna. De ska omsättas i fondspecifika investerings- (Eruf och ESF) och unionsprioriteringar (EJFLU och EHFF). Inom varje program ska insatserna för att genomföra investerings- och unionsprioriteringarna för var och en av GSR-fonderna beskrivas. I programmen ska hänsyn tas till de nyckelåtgärder som väntas ge störst effekt på tillväxt, sysselsättning och hållbarhet i en viss medlemsstat eller region. Det närmare innehållet i förhandsutvärderingen framgår av den uppgiftsbeskrivning som utgör bilaga 1 till detta brev. Anbudets innehåll (innehållsförteckning för anbudet): 1. Allmänna uppgifter om den sammanslutning som lämnar anbudet (inkl. kontaktuppgifter) och meritförteckningar från motsvarande uppdrag i fråga om dem som utför utvärderingen 1 Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygds-utveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 KOM (2011) 615 final 2 Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (KOM(2011)614), Europa-parlamentets och rådets förslag till förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska socialfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (KOM(2011)615), Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (KOM (2011)627), Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (KOM(2011)804) Postadress Telefon Telefax E-post PB 1060 (018) (018) registrator@regeringen.ax AX MARIEHAMN, Åland URL Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman

2 2. Förslag till genomförandet av utvärderingsuppdraget och till fördelningen av utvärderingsarbetet för respektive program (svar på uppgiftsbeskrivningen, tidsschema, rapporteringsplan, utvärderingsmetod och uppskattning av personinsatserna och övriga resurser som avdelas för verksamheten samt eventuellt anlitande av underentreprenörer) 3. De personer som ansvarar för att uppdraget utförs och de som utför den egentliga utvärderingen samt vars och ens bidrag till den sammanlagda arbetsinsatsen angivet i månadsverken; om utvärderingen föreslås bli utförd som ett samarbete mellan olika parter måste en ansvarig koordinator namnges 4. Det totala priset i euro och de detaljerade grunderna för fastställandet av det; inkluderar bl.a. lönekostnader, resekostnader, köpta tjänster, allmänna omkostnader och övriga kostnader, mervärdesskatt och en uppskattning av den årliga arbetstid som kommer att åtgå (uppges i bilaga 2) 5. Ett intyg över att sammanslutningen är registrerad och fri från skulder avseende skatt eller socialskyddsavgifter i Finland eller i det land var det huvudsakliga verksamhetsstället är beläget 6. Utredningar av anbudsgivarens finansiella och ekonomiska situation (det senaste årets bokslutsuppgifter och verksamhetsberättelse) 7. Kopplingar och kontakter till den verksamhet som ska utvärderas (fristående utvärdering) 8. Förtrogenhet med beslutsfattande- och administrationsprocesserna inom offentlig förvaltning. Utvärderarna skall vara fristående från de myndigheter som har ansvaret för genomförandet av programmen. Eftersom det är fråga om utvärdering av flera program är ett på bred expertis baserat utvärderingssamarbete att rekommendera för ett framgångsrikt genomförande av utvärderingen. Anbudet får dock inte uppdelas. I anbudet kan genomförandet emellertid fördelas mellan olika underentreprenörer. I anbudet ska anges både anbudsgivarens och underentreprenörens budgetering samt namnen på de personer som dessa kommer att anlita när utvärderingen genomförs. Andelen arbete som underentreprenörerna står för ska beskrivas i anbudet. Det är möjligt att anlita andra underentreprenörer än de som nämns i anbudet endast om beställaren i förväg ger sitt skriftliga samtycke därtill. Anbudsgivaren ansvarar för underentreprenörens arbete på samma sätt som för sitt eget. Prövning av anbud Prövningen av anbud sker i två steg. I steg ett görs en bedömning om kraven på anbudsgivaren uppfylls. De som uppfyller dessa krav går vidare till steg två. Steg 1 1. Kunskap om den verksamhet som ska utvärderas inklusive kännedom om beslutsfattande och administration kring genomförande av EU-delfinansierade program 2. Kunskap om utvärderingsmetodik och erfarenhet av utvärderingsarbete 3. En fristående utvärdering utförd av experter som inte har ansvar för genomförandet av programmen I steg två prövas utvärderingsplanens kvalitet och anbudets pris. Steg 2 1. Graden av överensstämmelse med uppgiftsbeskrivningen 2. Resurser som avdelas för verksamheten samt funktionella och tekniska förutsättningar 2

3 3. Priset på utvärderingen och de detaljerade grunderna för fastställande av priset Ålands landskapsregering förbehåller sig rätten till fri prövning mellan inkomna anbud samt att förkasta alla anbud om dessa inte uppfyller kriterierna. Bland anbuden väljs det totalekonomiskt mest fördelaktiga enligt ovanstående bedömningskriterier. Den anbudsgivare som utses kallas till förhandling om ett avtal. Alla anbudsgivare underrättas skriftligen om beslutet så snabbt som möjligt. Anbudets giltighetstid Anbudet ska gälla till och med Förfrågningar Förfrågningar gällande utvärderingsuppdraget kan riktas till Linnea Johansson tel , epost: och Christel Lindholm tel , epost: Förfrågningar om respektive program och fond kan riktas till; Europeiska jordbruksfonden: Sölve Högman tel , e-post: Europeiska regionala utvecklingsfonden: Susanne Strand tel , e-post: Europeiska socialfonden: Tomas Fellman tel , e-post: Europeiska havs- och fiskerifonden: Jenny Eklund-Melander tel , e-post: Anbudshandlingarna i sin helhet kan hämtas från Anbudstid Ett undertecknat anbud på svenska jämte bilagor skall inlämnas skriftligen i slutna kuvert märkta "Utvärdering GSR-program" till Ålands landskapsregering, PB 1060, AX MARIEHAMN eller per epost till adressen registrator@regeringen.ax senast måndagen den 22 oktober 2012 kl Delanbud och försenade anbud beaktas inte. Bilagor: - Uppgiftsbestämning, bilaga 1 - Kostnadsspecifikation, bilaga 2 - Strategi- och arbetsgrupper, bilaga 3 3

4 UPPGIFTSBESKRIVNING Bilaga 1 1. Bakgrund I förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser 3 identifieras elva tematiska mål som utgångspunkt för utarbetande av operativa program med målsättningen att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (EU2020): 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. 3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF). 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen. De tematiska målen ska omsättas i prioriteringar som är specifika för varje GSR-fond och de ska fastställas i de fondspecifika bestämmelserna 4. I en gemensam strategisk ram anges de huvudsakliga målen för Europa 2020 som GSR-fonderna ska bidra till och de nyckelåtgärder som kan genomföras gemensamt inom ramen för de tematiska målen. Den kan därmed ge ytterligare ledning om hur GSR-fonderna effektivast kan inriktas på tillväxt i partnerskapsavtalen och programmen. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) kommer att bidra till samtliga tematiska mål och inriktas på investeringsområden med anknytning till det sammanhang där företag verkar (infrastruktur, företagstjänster, företagsstöd, innovation, IKT och forskning) och på tillhandahållande av tjänster till invånare i vissa områden (energi, onlinetjänster, utbildning, hälsa, social infrastruktur och forskningsinfrastruktur, tillgänglighet, miljökvalitet). Programmen inom socialfonden (ESF) kommer att gälla fyra tematiska mål: sysselsättning och arbetskraftens rörlighet; utbildning, färdigheter och livslångt lärande; främjande av social inkludering och fattigdomsbekämpning; uppbyggnad av administrativ kapacitet. Åtgärder som stöds av ESF kommer dock även att bidra till övriga tematiska mål. Jordbruksfondens (EJFLU) sex prioriteringar kommer att inriktas på smart och hållbar tillväxt för alla inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna och i landsbygdsområden som helhet. De omfattar kunskapsöverföring och innovation, jordbrukets konkurrenskraft, förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt inkluderande utveckling av landsbygdsområden. Havs- och fiskerifondens (EHFF) prioriteringar kommer, i överensstämmelse med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, att inriktas på fiskets och vattenbrukets livskraft och konkurrenskraft, samtidigt som deras miljömässiga hållbarhet stöds. EHFF kommer att främja social sammanhållning och skapande av sysselsättning i samhällen som är beroende av fiske, framför allt genom diversifiering till andra sjöfartssektorer, samt åtgärder inom ramen för den integrerade havspolitiken. 2. Beskrivning av uppdraget och nyttjandet av utvärderingsresultaten 2.1 Mål 3 Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygds-utveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 COM (2011) 615 final 4 Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (KOM(2011)614), Europa-parlamentets och rådets förslag till förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska socialfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (KOM(2011)615), Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (KOM (2011)627), Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (KOM(2011)804) 4

5 Målsättningen med uppdraget är att förbättra programmens planering, innehåll, åtgärdernas kvalitet, programmens funktionalitet, effektivitet och inflytande. Uppdraget görs i nära samarbete med programmens förvaltningsmyndighet. 2.2 Syfte Syftet med utvärderingen är att analysera hur väl valda programstrategier, målsättningar, programåtgärder och genomförande uppfyller den interventionslogik som kommissionen förespråkar. Utvärderingen skall klarlägga om programåtgärderna svarar mot en presenterad socioekonomisk analys och om valda programinsatser är de effektivaste metoderna för uppfyllande av de strategiska målen inom EU 2020 och de fondspecifika investerings- och unionsprioriteringarna. Syftet med en miljökonsekvensbedömning är att identifiera, beskriva och bedöma de direkta och indirekta effekter som ett projekt, en plan eller ett program kan medföra dels på mänskor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, materiella tillgångar och kulturarv, dels på samspelet mellan dessa faktorer. 2.3 Utvärderingshelhet Denna uppgiftsbeskrivning innehåller riktlinjer för genomförande av en förhandsutvärdering och en miljökonsekvensbedömning (MKB). Utvärderingsuppdraget omfattar samtliga programåtgärder. En framgångsrik utvärdering förutsätter att utvärderarna har ett brett kompetensområde och förutsätter ett långsiktigt engagemang samt växelverkan med programaktörerna. Utvärderarna införskaffar och använder i arbetet relevant underlag för att göra förhandsbedömningar. Särskilt bör kommissionens riktlinjer följas. 2.4 Rättsgrund Utvärderingen skall göras i enlighet med artiklarna i förordningen om gemensamma bestämmelser och artikel 9.1 och i förordningen om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och artikel i förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden. Enligt rådets och Europaparlamentets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om miljöhänsyn i vissa planer och program och genom landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning (MKB), skall varje program miljöbedömas. Syftet med en sådan strategisk miljöbedömning är att integrera relevanta miljöaspekter i programmen så att en hållbar utveckling främjas. 2.5 Nyttjande av utvärderingsresultaten Utvärderingsuppdraget riktar sig till tjänstemän, beslutsfattare inom landskapsförvaltningen och de arbetsgrupper som är tillsatta för utarbetande av de nya programmen. Resultaten av utvärderingsarbetet rapporteras till Ålands landskapsregering. Den slutliga rapporten kommer att skickas till Europeiska kommissionen tillsammans med de operativa programmen. 2.6 Beskrivning av uppdraget och utvärderingsfrågor Förhandsutvärderingen ska bedöma hur väl programmen bidrar till unionens strategi för smart och hållbar utveckling för alla, i förhållande till de utvalda tematiska målen och prioriterade områdena och med utgångspunkt i nationella och regionala behov, om de förslagna programmen eller verksamheterna är sammanhållna och konsekventa och hur de förhåller sig till andra relevanta instrument, om fördelningen av budgetmedel överensstämmer med programmens mål, om de utvalda tematiska målen, prioriteringarna och motsvarande mål i programmen överensstämmer med den gemensamma strategiska ramen, partnerskapsavtalet och de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel i fördraget och rådets rekommendationer som antagits enligt artikel i fördraget, hur relevanta och tydliga de föreslagna programindikatorerna är, hur det förväntade utfallen kommer att bidra till resultaten, om de kvantifierade målvärdena för indikatorerna är realistiska i förhållande till det planerade stödet från GSRfonderna, vilket skäl som finns för den föreslagna formen av stöd, hur väl personalen och den administrativa kapaciteten har anpassats till förvaltningen av programmen, hur lämpliga förfarandena är för övervakning av programmen och för att samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna, hur lämpliga de utvalda delmålen är för resultatramarna, hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och förhindra diskriminering, och hur lämpliga de planerade åtgärderna är för att främja hållbar utveckling. Utvärderaren införskaffar och använder i arbetet relevant underlag för att göra förhandsbedömningar och miljökonsekvensbedömningar. Erfarenheter från genomförandet av program och utvärderingar under tidigare programperioder beaktas. I uppdraget ingår en bedömning av hur väl strategi- och målformuleringar, val av åtgärder 5

6 och indikatorer följer en sund interventionslogik. För Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) har kommissionen utarbetat riktlinjer för förhandsutvärderingen. Motsvarande riktlinjer för Europeiska jordbruksfonden (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) är under utarbetande. Särskilt bör dessa riktlinjer följas. Vid val av metod för förhandsbedömningen bör utvärderaren beakta de åländska programmens litenhet i jämförelse med andra europeiska program så att arbetsinsatsen står i proportion till storleken på insatserna. 3. Rapportering Uppdraget skall utföras i nära samarbete med programmens förvaltningsmyndighet varför avrapporteringen skall ske löpande under utvärderingens gång. Uppdragets rapportering sker stegvis i form av skriftliga rapporter samt muntlig input till förvaltningsmyndigheten. I slutrapporten skall det finnas delar som behandlar avsnitten om programmens strategi och målsättning, indikatorer, övervakning och utvärdering, fördelning av finansiella resurser, bidraget till Europa 2020 strategin och en miljökonsekvensbedömning. Miljökonsekvensbedömningen skall biläggas rapporten. I slutrapporten skall för respektive program ingå en sammanfattning på svenska och engelska. I avrapporteringen av uppdraget ingår också deltagande i ett seminarium inriktat på interventionslogik med fokus på åtgärdsbeskrivningar och indikatorer med arbetsgrupper och utvärderare som ett led i den lärande processen. 4. Tidsplan för utvärderingen Utvärderingsarbetet inleds i november 2012 och slutrapporten överlämnas till beställaren i juni Tidpunkten för antagandet av de nya förordningsförslagen på EU-nivå kan ändra varvid parterna kan komma överens om en annan tidsplan. Vägledande tidsplan november 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april/maj 2013 maj/juni 2013 juni 2013 Utvärderare utses och avtal tecknas Utvärderarna tar del av socioekonomisk analys (version1) Utvärderarna tar del av arbetsgruppernas SWOT-analyser, identifiering av behov och förslag till strategi och målsättning på strategigruppens möte Utvärderarna tar del av strategigruppens val av programstrategier och strategiska målsättningar Gemensamt seminarium interventionslogik med fokus på åtgärdsbeskrivningar och indikatorer mellan arbetsgrupper och utvärderare som ett led i den lärande processen Utvärderarna får ta del av arbetsgruppernas första programversioner Beställaren får ett utkast till utvärderingsrapport och miljökonsekvensbedömning Kungörande av miljökonsekvensbedömningen Utvärderingsrapporten inklusive miljökonsekvensbedömning (MKB) överlåts till beställaren Om tidsplanen och precisering av genomförandet av utvärderingsuppdraget överenskoms närmare då avtal tecknas. Utvärderingsuppdraget slutar när programförslagen har lämnats till kommissionen. 4. Budget Förhandsutvärderingen inklusive miljökonsekvensbedömningen beräknas omfatta ca tre fyra månaders effektiv arbetstid under perioden november juni Offerten ska inkludera samtliga kostnader exkl. moms för uppdragets genomförande såsom resor och arbete inkl. omkostnader (material, telefon, data m.m.). 5. Fakturering Hälften av kontraktssumman betalas senast 14 dagar efter kontraktets undertecknande och den andra hälften av summan betalas efter att slutrapporten godkänts av uppdragsgivaren. 6. Äganderätt och upphovsrätt Ålands landskapsregering har äganderätten och upphovsrätten till beställt uppdragsresultat som levereras. Utvärderingen ska överlämnas till Ålands landskapsregering senast vid utgången av kontraktstiden. 7. Offentlighet Under utvärderingen fram till färdig utvärderingsrapport (förhandsbedömning) är beredningsmaterialet konfidentiellt. Kungörandet av miljökonsekvensbedömningen undantas det ovansagda. 8. Upphävning och överföring av kontrakt I händelse av att utvärderaren avbryter utvärderingen, inte gör tillräckliga framsteg i utvärderingen eller på annat sätt inte uppfyller de krav som uppställts är Ålands landskapsregering berättigad att upphäva kontraktet med omedelbar verkan efter meddelande till utvärderaren. Om Ålands landskapsregering inte uppfyller de krav som uppställs i kontraktet är utvärderaren berättigad att på motsvarande sätt upphäva kontraktet ifall utvärderingen måste avbrytas för en längre tidsperiod eller avbrytas på grund av oförutsedda orsaker. Kontraktet kan inte överföras till tredje part. 6

7 9. Oenigheter avseende kontraktet Oenigheter avseende kontraktet ska behandlas vid Ålands tingsrätt om inte annat avtalats. UTVÄRDERING AV ÅLANDS GSR PROGRAM , KOSTNADSSPECIFIKATION Bilaga 2 Ifyllnadsanvisningar: - Kostnadsspecifikationen ska delas in i två delar. I tabell 1 anges kostnaderna för ex ante utvärderingen - t.o.m och i tabell 2 kostnaderna miljökonsekvensbedömningen t.o.m Under punkten löner antecknas lönekostnaderna för alla som deltar i utvärderingen, även underentreprenader exkl. mervärdesskatt. Om utvärderingsarbete som köps i form av underentreprenad inbegriper mervärdesskatt ska denna antecknas under punkten mervärdesskatt som ingår i underentreprenader. - När priset per arbetsdag jämförs räknas de allmänna omkostnaderna in i lönekostnaderna. - I punkten mervärdeskatt antecknas mervärdesskattens andel i köpesumman mellan landskapsregeringen och anbudsgivaren. - Om kostnader anges under punkterna arvoden och köpta tjänster ska det redogöras för vad punkterna innehåller. Punkterna har märkts ut med asterisker (*). Tabell 1. Kostnader från utvärderingens början t.o.m Totalt, euro Förberedelser Genomförande Behandling och rapportering av resultaten LÖNER TOTALT Lönebikostnader Mervärdesskatt som ingår i underentreprenader LÖNER TOTALT INKL. SKATT och BIKOSTNADER Arvoden* Resekostnader Köpta tjänster* Kansli-, seminarie- m.fl. kostnader Övriga kostnader Mervärdesskatt TOTALT Antal personer som lönerna grundar sig på Tabell 2. Kostnader från utvärderingens början t.o.m Totalt, euro Förberedelser Genomförande Behandling och rapportering av resultaten LÖNER TOTALT Lönebikostnader Mervärdesskatt som ingår i underentreprenader LÖNER TOTALT INKL. SKATT och BIKOSTNADER Arvoden* Resekostnader Köpta tjänster* Kansli-, seminarie- m.fl. kostnader Övriga kostnader Mervärdesskatt TOTALT Anbudet omfattar inte följande kostnadsposter: Antal personer som lönerna grundar sig på Dimensionering av lönekostnaderna, arbetsdagar Dimensionering av lönekostnaderna, arbetsdagar Grund för lönerna, euro/dag Grund för lönerna, euro/dag 7

8 Bilaga 3 Tillsättande av strategigrupp och arbetsgrupper för utarbetande av landskapets GSR-program Landskapsregeringen utarbetar programdokumenten i samarbete med programmens partner-skap bestående av regionala, lokala och andra myndigheter, näringslivets och arbets-marknadens organisationer, företrädare för civilsamhället, miljöorganisationer, icke statliga organisationer och organisationer som arbetar för icke-diskriminering och jämställdhet. Strategigrupp Strategigruppens ansvarsområde, uppdrag och sammansättning: Landskapsregeringen avser att organisera programarbetet i en för alla fonder gemensam strategigrupp. Syftet med ett samordnat programarbete är att säkra samordningen mellan de fyra fonderna i utarbetandet av programdokumenten. Strategiarbetsgruppen ges i uppdrag att på basen av de fondspecifika arbetsgruppernas SWOT-analyser, behovsbeskrivningar och förslag till genomförandestrategier formulera generella övergripande målsättningar för respektive program samt för programmen gemensamt. Strategigruppen ges även i uppdrag att ansvara för prioriteringsfrågor och avgränsningsfrågor. Strategigruppen ges i uppdrag att fördela programmens ekonomiska medel i syfte att säkerställa en balanserad tilldelning så att de formulerade målen kan nås. Gruppen ges även i uppdrag fungera koordinerande för programarbetet som helhet. Strategigruppens mandat sträcker sig till det att programförslagen är godkända av Europeiska kommissionen. Strategigruppen samlas till möten på ordförandes förslag. Gruppen skall senast den 15 januari 2013 ha formulerat förslag till övergripande strategier för programmen i enlighet med uppdraget till de fondspecifika arbetsgrupperna och senast den 2 april 2013 ha behandlat den första versionen av arbetsgruppernas förslag till programinnehåll med åtgärder som stödjer strategigruppens mål och prioriteringar. Strategigruppen kan vid behov höra experter vid utförande av uppdraget. Till medlemmar och eventuella externt inkallade sakkunniga som inte är anställda av land-skapsregeringen utgår arvode och reseersättning i enlighet med landskapets regelverk för kommittéarvoden. Medlemmar: Minister Fredrik Karlström, näringsavdelningen, ordf. Minister Roger Nordlund, finansavdelningen, viceordf. Linnéa Johansson, avdelningschef på näringsavdelningen, sekr. Minister Johan Ehn, utbildnings- och kulturavdelningen Minister Gun-Mari Lindholm, kansliavdelningen Minister Carina Aaltonen, social- och miljöavdelningen Katrin Sjögren, Liberalerna på Åland r.f. Brage Eklund, Ålands Framtid r.f. Vivan Nikula, Jämställdhetsenheten Adam Conway, Ålands Natur och Miljö r.f. Sia Spiliopoulou-Åkermark, Ålands fredsinstitut Tony Asumaa, Ålands kommunförbund Daniel Dahlén, Ålands Näringsliv r.f. Edward Johansson, Högskolan på Åland Gyrid Högman, Ålands Gymnasium Johan Mörn, Ålands Fiskare r.f. Rosita Broström, Ålands Fiskodlarförening r.f. Henrik Lagerberg, FFC:s lokalorganisation r.f. på Åland Henry Lindström, Ålands Producentförbund r.f. Folke Engblom, Leader Åland r.f. Arbetsgrupper Arbetsgruppernas uppdrag, sammansättning och ansvarsområden: Arbetsgrupperna ges i uppdrag att i den första delen av arbetet inom ramen för sina ansvarsområden formulera en SWOT-analys över programområdet med utgångspunkt i de unionsprioriteringar som arbetsgruppen ansvarar för. 8

9 Arbetsgruppen skall också med utgångspunkt i SWOT-analysen beskriva de specifika behov som föreligger inom dess ansvarsområde. Materialet skall utgöra underlag för utarbetande av en programstrategi i strategigruppen. Arbetsgruppernas uppdrag i den andra delen av arbetet är att utgående från strategigruppens förslag till programstrategier och målformuleringar välja samt utarbeta lämpliga åtgärder som stödjer strategigruppens mål och prioriteringar. Arbetsgrupperna kan för utförande av uppdraget vid behov höra relevanta experter t.ex. företrädare för unga företagare såsom Ålands Producentförbunds ungdomsutskott samt representanter för olika branscher. Principen för jämställdhet och inklusion iakttas i arbetet. Arbetsgruppernas mandat är i kraft till det att Europeiska kommissionen fattat beslut om god-kännande av programdokumenten. Arbetsgruppens första del av uppdraget skall vara klart den 30 november Arbetsgruppen skall presentera den första versionen av uppdragets andra del senast den 15 mars Till medlemmar i arbetsgruppen och eventuella externt inkallade sakkunniga som inte är anställda av landskapsregeringen utgår arvode och reseersättning i enlighet med landskapets regelverk för kommittéarvoden. 1) Arbetsgruppen för kunskapsöverföring, innovation, konkurrenskraft och livs-medelskedjan Arbetsgruppen ansvarar för unionsprioriteringarna kunskapsöverföring, innovation, kon-kurrenskraft samt livsmedelskedjan inom ramen för programarbetet för landsbygds-utvecklingsprogram: Leif Franzell, näringsavdelningen, ordförande Maija Häggblom, näringsavdelningen, sekreterare Sölve Högman, näringsavdelningen Bodil Regårdh, utbildnings- och kulturavdelningen Henry Lindström, Ålands producentförbund r.f. Tina Bäckman-Hägglund, Ålands hushållningssällskap r.f. Mia Schütten, Leader Åland r.f. 2) Arbetsgruppen för miljö/klimat Arbetsgruppen ansvarar för unionsprioriteringarna återställandet, bevarandet och främjandet av ekosystem som är beroende av jord och skogsbruk och främjande av resurseffektivitet samt stödjande av övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livs-medels- och skogsbrukssektorn inom ramen för programarbetet för landsbygdsutvecklings-program: Leila Lindström, näringsavdelningen, ordförande Maija Häggblom, näringsavdelningen, sekreterare Sölve Högman, näringsavdelningen Inkeri Ahonen, social- och miljöavdelningen Henry Lindström, Ålands Producentförbund r.f. Kerstin Lundberg, Ålands Hushållningssällskap r.f. Mats Häggblom, Leader Åland r.f. 3) Arbetsgruppen för landsbygds-/kustutveckling Arbetsgruppen ansvarar för unionsprioriteringen främjande av social inkludering, fattigdoms-bekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden inom ramen för programarbetet för landsbygdsutvecklingsprogram samt unionsprioriteringen fler arbetstillfällen och terri-toriell sammanhållning inom ramen för operativt program för fiskerinäringen. Niklas Eriksson, Ålands Kommunförbund, ordförande Liz Mattsson, sekreterare Lena Brenner, Ålands landsbygdscentrum Charlotta Solax, Leader Åland r.f. Dan Backman, näringsavdelningen Fredrik Lundberg, Ålands fiskare r.f. Mikael Lindholm, Leader Åland r.f. 4) Arbetsgruppen för hållbart konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk Arbetsgruppen ansvarar för unionsprioriteringarna inom ramen för programarbetet med finansiering från Europeiska havs- och fiskerifonden. Jenny Eklund-Melander, näringsavdelningen, ordförande 9

10 Petra Granholm, sekreterare Tom Karlsson, näringsavdelningen Rosita Broström, Ålands Fiskodlarförening r.f. Fredrik Lundberg, Ålands fiskare r.f. Timo Vetriö, Chipsters Ab Susanne Vävare, social- och miljöavdelningen Mikael Lindholm, Leader Åland r.f. 5) Arbetsgruppen för investering för tillväxt och sysselsättning Arbetsgruppen ansvarar för investeringsprioriteringarna inom ramen för programarbetet med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Susanne Strand, näringsavdelningen, ordförande Christel Lindholm, näringsavdelningen, sekreterare Robert Mansén, Ålands teknologicentrum Henrik Juslin, kansliavdelningen Ewa Danielsson, Ålands Näringsliv r.f. Jonny Mattsson, Ålands företagareförening r.f. Björn Rönnlöf, Leader Åland r.f. Mona Kårebring-Olsson, social- och miljöavdelningen 6) Arbetsgruppen för kompetens och delaktighet Arbetsgruppen ansvarar för de prioriterade investeringarna inom ramen för programarbetet med finansiering från Europeiska socialfonden. Tomas Fellman, utbildnings- och kulturavdelningen, ordförande Linda Eriksson, utbildnings- och kulturavdelningen, sekreterare Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet Carola Eklund, utbildnings- och kulturavdelningen Ann-Louise Idman, kansliavdelningen Lena Nyman-Wiklund, Högskolan på Åland Marika Mattfolk, Ålands företagareförening r.f. Dan Andersson, Ålands Näringsliv r.f. Kristian Packalén, Leader Åland r.f. 10