Slutrapport projektgenomförande - Sveriges Radio

Transkript

1 Stockholm Ver 1.2 Slutrapport projektgenomförande - Sveriges Radio Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Allmän information Sammanfattning Bakgrund Syfte och målgrupp Projektets mål Redogörelse av projektresultatet Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Viktiga insikter Redogörelse av projektets genomförande Genomförandeplan/tidplan Projektets budget Projektets arbetssätt Vad händer nu? II

3 1 Inledning Denna slutrapport i projektet Hörbarhetsförbättringar i radio beskriver framtagandet av en app för smartphone där användaren själv kan reglera balansen mellan det talade ljudet och övrigt ljud i den utsända radioströmmen. Projektet ingår i PTS innovationstävling under temat Kultur och fritid, med det övergripande syftet att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att ta del av kultur och fritid på likvärdiga villkor som alla andra. Projektgruppen har dock varit tydlig med detta är något för alla, alltså även normalhörande personer. Att kunna reglera balansen själv underlättar för att öka uppfattbarheten då man t.ex. befinner sig i störande miljö eller om man vill lyssna på höga eller låga ljudnivåer med optimal balans mellan tal och musik. Funktionen kan också underlätta förståelsen för de som inte har svenska som modersmål då man i många fall lättare kan följa med i talet. För arbetet med utvecklingen av kodningsfunktionen i appen tog vi kontakt med Fraunhofer och i samband med det uppdagades att de har varit inne på samma tankar som vi då det gäller denna typ av hörbarhetsfrågor. Det visade sig att de utan vår vetskap tillsammans med BBC gemomfört ett antal tester för webb-tv i samband med den årliga Wimbledonturneringen i tennis. Det passade som hand i handske att inleda ett samarbete som rörde hörbarhetsförbättringar i radio för smartphone. 2 Allmän information Företag/Organisation: Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan Sveriges Radio AB Hörbarhetsförbättringar i radio Rolf Wallvide (från datum till datum) 1

4 3 Sammanfattning Projektet har tagit fram en applikation för Iphone där man som användare kan reglera balansen mellan tal och musik för strömmande radio. Appen finns nerladdningsbar för test och utvärdering och dess grundläggande funktionalitet ger användaren en möjlighet till en förbättrad ljudupplevelse. Under projektets gång har vi knutit många nya kontaker som intresserat lyssnat på våra tankar och idéer eftersom svårigheten att höra vad som sägs i radio är ett så vanligt förekommande problem för många. En fördel vore om denna typ av teknik för utsänd radio kan implementeras på alla radioplattformar men detta är kanske ett första steg. För att eliminera de värsta fallgroparna i genomförandet gjordes i projektet en riskanalys som uppdaterades löpande. Med den kunde vi med tiden fånga upp och eliminera eller minimera det vi såg som risker. Men ett återkommande problem var intern resursbrist. Detta kan delvis täckas upp av externa resurser men det är svårt pga. den specialkompetens som i många fall behövs, den hittar man bara internt. För att förebygga detta kan man då på ett tidigt stadium bearbeta linjechefer m. fl. och förklara vikten av tillgång till rätt kompetens för att kunna genomföra dessa typer av projekt. Det kanske vi skulle ha lagt lite mer energi på. Ytterligare ett alternativ kan då vara att skriva resurskontrakt för den specialkompetens som behövs, och kanske och också låta projektet ersätta organisationen ekonomiskt för den frigjorda resursen. För apputvecklingen som är en central del i projektet var vår plan först att vi i projektet själva skulle konsultera en systemutvecklare, främst pga. den personen vi hade i åtanke redan var bekant med SR:s streamingmiljö. På så sätt skulle vi vinna tid i och med en kortare uppstartsträcka. Det visades sig vara ett misstag då han var engagerad i många andra uppdrag samtidigt och kunde inte riktigt hålla vad vi muntligen hade kommit överens om. Det gjorde att vi började förlora tid. Vi tog då beslutet att engagera en utvecklare via vår huvudleverantör av streaminglösningar istället. Detta kände vi skulle ge en säkrare leverans av tjänst och det visade sig vara ett bra beslut. Appen är framtagen för Iphone och kan sägas bestå av två delar, dels gränssnittet mot användaren, dels den underliggande dekoderfunktionen. Det finns möjlighet att lyssna on demand och live. Det finns knappar för stopp, paus och play, dessutom snabbspolning och tidsindikering samt namn på programmet som spelas. Hörbarhetsfunktionen styr man med ett separat reglage. Med reglaget i högra läget framhävs talet och i det vänstra framhävs musik och effekter. Funktionen för ljudavkodningen i telefonen har utvecklats med en mjukvara från Fraunhofer. Tekniken går ut på att från en multikanalkälla generera en ljudström med sidoinformation. Med hjälp av sidoinformationen kan ljudströmmen sedan kodas av till den ursprungliga multikanalsignalen. 2

5 För att kunna reglera tal- och musiknivå separat från varandra i appen måste dagens traditionella infrastruktur för programdistribution göras om. Den stora skillnaden mot idag är att vid programutgången från den sändande studion lägga till en extrakanal separat från den vanliga stereoutgången. I extrakanalen skickas talet och i stereokanalen skickas musiken. De separata kanalerna från sändningsplatsen kodas därefter i en enkoder som gör om ljudsignalen till en bitström samt lägger till extrainformation för att strömmen ska kunna avkodas av appen i en smartphone. För att utvärdera appens funktionalitet så bjöd vi in tre personer som fick utvärdera resultatet. 4 Bakgrund Ett av det absolut vanligaste klagomålen som kommer in till Sveriges Radios lyssnarservice är balansen mellan tal och musik/ljudeffekter. Detsamma gäller även klagomålen till Sveriges Televisions tittarservice. Det betyder att problemet med olika balans mellan tal och musik/ljudeffekter är det problem som lyssnaren sätter främst och vill ha en lösning på. Detta gäller inte bara personer med hörselproblem utan även s k normalhörande personer. Vi har utgått ifrån de klagomål och påpekande vi får från olika grupper och behoven och synpunkterna varierar stort. Äldre personer ser gärna att talet styrs ut starkare än vad en lyssnare med normal hörsel önskar. Detsamma gäller även lyssnare med hörselproblem. Det framgår också att det finns en stor skillnad mellan individer hur man upplever balansen. Även lyssningsmiljön påverkar stort. I ett tyst rum behövs ett mått av skillnad mellan tal och musik och i en bullrig miljö ett helt annat förhållande. Kvaliteten på mottagarutrustningen spelar också en stor roll. En liten högtalare kopplad till en dator gör det svårare att uppfatta tal än i en stor HiFi-anläggning. 3

6 5 Syfte och målgrupp Syftet med projektet är att göra det lättare för människor att ta del av innehållet i det som sänds ut i radio. En målgrupp vi har i åtanke är de radiolyssnare med någon form av hörselnedsättning men målgruppen för detta projekt är egentligen alla som lyssnar på radio och framför allt de som upplever att man skulle vilja ha balansen mellan tal och musik/jinglar/miljöljud m.m. annorlunda än originalet. Det intressanta med att lyssna på radio via olika distributionsmedia är att detta kan ske i så olika miljöer. Det kan vara i allt ifrån ett tyst vardagsrum till i en bullrig miljö under en bussresa eller i en verkstad. Dessutom kan lyssnaren ha olika krav på hörbarhet. Detta ställer olika krav på det utsända ljudet. Bland annat balansen mellan tal och musik men även programmets dynamik för att en optimal hörbarhet skall uppnås. Via nya distributionsvägar av radio så skapas ett lyssnande i mer varierande miljöer. Exempel på de olika distributionsvägarna är webben, via en applikation i en smartphone eller via ett mer konventionellt lyssnande i en radioapparat avsedd för DAB eller DVB. I detta projekt har vi uppfyllt ovanstående då vi med den framtagna appen kan visa att uppfattbarheten ökar för alla lyssnare med denna teknik för radioutsändning, oavsett om du har hörselnedsättning eller om du är normalhörande. 6 Projektets mål Effektmål (från förstudien) Att lyssna på radio är en mycket vanlig företeelse bland de flesta personer. Stora behov finns hos vanliga lyssnare och inte minst de med hörselnedsättningar att i en komplex ofta störande ljudmiljö bättre kunna ta till sig programmaterial och viktig information. Via ny teknik och nya produktionsmetoder ger projektet lyssnare möjlighet att själva styra förhållandet mellan tal och musik/ljudeffekter m.m. och använda viss ljudbehandling för att öka hörbarheten för lyssnaren. Det är tydliggjort vad som krävs för en fullskallig implementering av de nya tjänsterna vid Sveriges Radio och strategiska beslut i frågan kan fattas. Slutresultatet skall fungera som vägledning och inspirationskälla för utveckling 4

7 av tjänster för bättre hörbarhet hos andra service providers, verktygsutvecklare och tjänsteutvecklare inom broadcast. Resultatmål (från förstudien) I ett pilotprojekt skapa en produktionskedja och mobiltjänst, applikation för bättre hörbarhet i radio, live och On Demand via Surround 3.0-teknik. Funktionen skall vara verifierad i användartester. Projektet skall tydliggöra vilka ytterligare plattformar som är lämpliga för implementering av tekniken och i vilken omfattning lösningen bör implementeras på Sveriges Radio. 7 Redogörelse av projektresultatet 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Appen Appen är framtagen för Iphone och kan sägas bestå av två delar, dels gränssnittet mot användaren, dels den underliggande dekoderfunktionen (appmotorn). I projektet har vi tagit fram olika två versioner, en för vanliga användare med ett enkelt gränssnitt med de funktioner som behövs för att kunna lyssna. Dessutom en version med fler reglage och visningsinformation främst ämnad för utvecklingssyfte. Det finns möjlighet att lyssna on demand med progressive download, dvs. att programströmmen laddas ner delvis i telefonen innan det startar, och så kan man lyssna på livesändningar. 5

8 Fig. 1. Hörbarhetsappen i en Iphone Appens gränssnitt består av knappar för val av lyssningssätt on demand eller livestreaming. Det finns knappar för stopp, paus och play, dessutom snabbspolning och tidsindikering samt namn på programmet som spelas. Hörbarhetsfunktionen styr man med ett separat reglage. Med reglaget i högra läget framhävs talet och i det vänstra framhävs musik och effekter. Mjukvaran för ljudavkodningen i telefonen har utvecklats med ett SDK-paket från Fraunhofer. Tekniken är relativt ny och betecknas Spatial Audio Object Coding (SAOC) som är en utveckling av MPEG Surround. Den går ut på att från en multikanalkälla generera en ljudström med sidoinformation. Med hjälp av sidoinformationen kan ljudströmmen sedan kodas av till den ursprungliga multikanalsignalen. Det går även att lyssna på signalen fast man inte har appen installerad i sin telefon. SAOC-kodningen är bakåtkompatibel med vanlig stereo men man kan då inte reglera nivån mellan tal och musik själv utan det blir originalmixen som man får lyssna till. Sändningskedjan För att kunna reglera tal- och musiknivå separat från varandra i appen måste dagens traditionella infrastruktur för programdistribution göras om. Den stora skillnaden gentemot idag är att vid programutgången från den sändande studion 6

9 lägga till en extrakanal separat från den vanliga stereoutgången. I extrakanalen skickas talet och i stereokanalen skickas musiken. De separata kanalerna från sändningsplatsen kodas därefter i en SAOC-encoder som gör om ljudsignalen till en bitström och lägger till extrainformation för att strömmen ska kunna avkodas av appen i en smartphone. För utsändning av program on demand har vi i projektet ett antal testprogram som man kan lyssna på. Källan är en testdator på Sveriges Radio och för att streama ut materialet använder vi oss av en extern webbtjänst då det visade sig att vår befintliga testmiljö för streaming med progressive download inte var optimal. För livestreamingen har vi byggt ett nytt distributionsnät och livesändningar kommer att sändas från en av våra studiolokaler i Stockholm. Vi använder då vår befintliga testmiljö webbstreaming så att sändningarna går via vår ordinarie streamingleverantör. Fig. 2. Sändning från studio till smartphone med och utan 3.0-app Mycket kraft har lagts på att få appen funktionell och tillförlitlig, fri från buggar. För detta upprättades en prioritetslista där vi tillsammans med systemutvecklaren gick igenom det som vi betraktade som viktigast efter omfattande tester. Totalt har tre uppdateringar gjorts av grundversionen av appen med utökad funktionalitet och ett flertal buggrättningar som följd i varje version. 7

10 Programdistribution för livesändningar I radiohuset i Stockholm har vi skapat en testmiljö för livesändningar bestående av studiolokaler, kopplingscentral och labbutrustning. Som källa använder vi Sveriges Radios ordinarie nattsändningar genom att tappa av det programreglar som används vid utsändningen. Det blir således en parallellmatning av ordinarie program och programpersonalen som sänder behöver inte ägna tid åt det som matas till vår labbmiljö. Detta för att i så liten utstäckning som möjligt påverka ordinarie programverksamhet. Fig. 3. Distributionsnät för livesändningar 8

11 För att mata labbutrustningen skickas från Studio 27 två ljudkanaler på en fiberförbindelse via Driftcentralen (DC) till Studio 17. I den ena stereokanalen skickas allt tal från mikrofoner och telefoner, och i den andra stereokanalen skickas alla andra ljudkällor. I Studio 17 konverteras det inkommande ljudet från formatet MADI till AES/EBU och skickas vidare till två ljudprocessorer av typen Factum Cadenza. Dessa jämnar ut ljudnivåerna och kan kompensera för eventuella ljudnivåfel i sändningen. Det processade ljudet kodas sedan i formatet DTS med konfigurationen 3.0 vilket betyder tal i mono och resten i stereo. Anledningen är att det formatet är lättare att hantera när flera ljudkanaler används. Ljudväxeln ProBox 11 väljer det ljud som skickas till live-enkodern. Eftersom formatet DTS används behövs också en DTS-dekoder precis före live-enkodern. Ljudväxeln kan skicka ut ljud antingen från Studio 27 eller förinspelat ljud från en mediaspelare (Xstreamer) där förinspelade program finns lagrade, också de i formatet DTS. Dessa program spelas in från AES/EBU-spliten precis efter DTSenkodern. Ljudväxeln styrs med kommandon från en PC med Linux via RS232. I PC:n finns schemaläggare som bestämmer vilka kommandon som ska skickas när. Ut från live-enkodern skickas en ljudström till en Icecast-server, t.ex. i SR:s Webbdrifts testmiljö. Till denna server ansluter klienter då man vill lyssna på strömmen. Utvärdering - Lyssningstest För att utvärdera appens funktionalitet så bjöd vi in tre personer som fick utvärdera resultatet. Personerna valdes med utgångspunkt att flera representantgrupper skulle vara med. Det var en yngre person med hörselskada, en äldre med hörselnedsättning pga. ålder samt en medelålders som var normalhörande Det vi främst ville att de skulle utvärdera var appens grundläggande funktionalitet och dess användargränssnitt. Vi började med en presentation av projektet, sen visade vi appen och därefter fick alla var sin telefon för att prova själva på plats. Därefter ställde vi ett antal frågor och sedan följde en diskussion. Frågor som ställdes: 1. Vad är appens styrkor och svagheter? 2. Vad saknas i appen? 3. Fungerar tal-musik-regeln bra eller kan den förbättras? Hur ska nivån på talet och musiken förändras när man drar i regeln? 9

12 4. Vad är bäst av att ha färdiga presets för ljudbehandling, eller att kunna ställa all ljudbehandling helt själv? 5. Hur bör dessa funktioner integreras i SR:s ordinarie app? Eller bör dessa funktioner ligga i en helt egen app? 6. Var i appen bör tekniska inställningar och teknisk info ligga? Öppet, eller dålt i någon undermeny? 7. Bör appen ha ett billäge, kanske som i Tune-In? 8. Bör appens inställningar nollställas vid omstart, vid vissa tider, eller vid byte av program? Vilka inställningar ja och vilka nej? 9. Behövs en introduktionsvideo i appen? 10. Hur ska vi kommunicera till handikappförbunden och andra grupper om denna app och funktioner? 11. Vad är bäst namn på appen? Sammandrag av diskussion: 1. Man ser inte på live-läget om den spelar eller inte. 2. Ändarna på regeln ska heta Tal och Musik mm både för live och för filer. 3. db-talet visar inte rätt. Just nu sker ju bara sänkningar. 4. Större spann av justeringar inte bara 12 db. Fig. 4. Talbananen 5. Nivåkurvan är inte optimal tycker alla. Olika lägen behövs för olika situationer. Ibland som ett X, ibland bara justera talet och låta musiken var oförändrad, ibland vill man kunna höja inte bara sänka. 10

13 6. Ändras frekvensgången i ändlägena? I högsta bithastigheten? Måste mätas upp. 7. Man måste dra regeln det går inte att klicka någonstans på linjen och den hoppar dit. 8. Dessa funktioner bör absolut ligga i den vanliga SR Play och inte i en separat app. 9. Bra att kunna lägga in sin hörselkurva, men också bra att ha presets, t.ex. för de som inte är lika insatta. Presets med t.ex. ålder och fem olika hörselskadegrader, om det är möjligt. I en framtid vore det bra om denna filtrering ställs in av en audiolog. 10. Inställningar ska vara lätta att komma åt, men ska också finnas en standardinställning. 11. Inställningar i EQ mm ska sparas och man måste aktivt ändra sedan. Regeln bör kanske nollställas varje gång? 12. Regeln borde bara kunna användas för program där den kan användas. Gråmarkera regel mm om möjligheterna inte finns för ett program. 13. Ha info när program inte är optimal gjorda i denna teknik, t.ex. att det inte går att justera allt tal, utan bara då och då? Eller i dessa fall göra något med M/S eller upmix? Kalla det simulerad eller liknande? 14. Instruktionsvideo på en webbsida? Annars en knapp med? i appen med text eller kanske video. 15. En paus-knapp saknas i streaming-läget. 16. Större text i appen! 17. Namn? SR Tal/Musik? SR Hörapp? Hörappen? SR Hörbarhet? 18. Inga spolknappar finns! Kan vara låg upplösning i tidsregeln. Slutsats av lyssningstestet Appens funktion uppfyller syftet att öka uppfattbarheten på ljudet. Av den mer grundläggande funktionaliteten vill panelen framför allt ha filtreringsfunktioner och ett tydligare gränssnitt. 11

14 Leverabler (från förstudien) 1. En applikation för att avkoda 3.0-ljud hos lyssnaren. I första hand en applikation för smartphone iphone, i andra hand en webbspelare för Internet där presentatörens mikrofon eller talet kan regleras i förhållande till stereoljudet dvs. musik och effektljud. 2. En kontributions- och distributionskedja för streamat 3.0-ljud via SR:s infrastruktur. 3. En produktionskedja för 3.0-ljud dvs. från inspelning i fält, redigering till inspelning eller sändning i studio där presentatörens mikrofon eller talet kan separeras från stereoljudet. 4. En slutrapport som innefattar underlag för beslut angående vilka ytterligare plattformar som är lämpliga för implementering av 3.0- tekniken och i vilken omfattning lösningen bör implementeras på Sveriges Radio. 7.2 Viktiga insikter Planen från början var att vi skulle genomföra en ganska omfattande lyssningstest med en större grupp av personer och AB-test enligt MUSHRA. Projektgruppen har dock gjort bedömningen att appen i nuläget inte är tillräckligt utvecklad för att ett sådant omfattande test ska vara meningsfullt. Detta skulle kunna komma i ett senare skede då man i appen har byggt in olika typer av ljudbehandling, t.ex. tempoanpassning, kompressorfunktion och filterkurvor anpassade både för normalhörande och för olika typer av hörselnedsättning. Därav valde projektgruppen att genomföra ett lyssningstest i mindre skala. Lärdomen av detta kan vara att utvecklingsarbete tar lång tid och det är viktigt att sätta upp rimliga förväntningar. 12

15 8 Redogörelse av projektets genomförande 8.1 Genomförandeplan/tidplan Etapp 1: Analys för realisering Tidsperiod Påverkan på infrastruktur och produktionsprocess 3.0: Behov Problembilder Omvärldsanalys Lösningsspecifikation Avvikelse och kommentar Tidsperiod Klart Klart Klart Finns skriven Grundläggande tester, utveckling Delar av testerna flyttas till etapp 2 eftersom vi vill träffa en programvaruleverantör innan de slutförs Etapp 2: Planering Tidsperiod Resursallokering WBS Kravspecifikation Tidplan Nyttoanalys Riskanalys Upphandlingsstrategi Avvikelse och kommentar Tidsperiod Vi säkrar de resurser projektet behöver Delar flyttas till etapp3 Klart Upprättad Klart Upprättad, kompletteras efter hand Upphandling av utvecklartjänster. Utvecklingsmjukvaran innebär inte några kostnader 13

16 Etapp 3: Genomförande del 1 Tidsperiod Upphandling verktyg Upphandling tjänster Utveckling - arbetssätt Utveckling applikationer Utveckling gränssnitt Konfigurering Avvikelse och kommentar Tidsperiod Inköp av hårdvara klart, ev. komplettering kan bli aktuell Upphandling av systemutvecklare. Delar av upphandlingen flyttas till etapp 4 pga. sen leverans av SDK. Resursbrist försenar arbetet med infrastruktur för IT-specialisterna. Första delen klar, delar flyttas till etapp 4 Första versionen av appen klar. De grundläggande funktionerna fungerar som de ska. Delar av utvecklingen flyttas till etapp 4 Första versionen klar, delar flyttas till etapp 4 Inledande konfigurering klar, fortsätter i etapp 4 Etapp 4: Genomförande del 2 Tidsperiod Manualer och testförfarande Tester applikationer Tester arbetssätt Testpilot hela kedjan Vidareutveckling/justering Acceptanstest Slutrapport Avvikelse och kommentar Tidsperiod Testprotokoll Prioritetslista, testprokoll Genomfört Klart. Vi stötte på problem i sista stund och måste komplettera med ny hårdvara. Men nu är det färdigställt och testpiloten är genomförd. Program rullar nu både on demand och live. Genomförd Klart Klar inom avtalad tid 14

17 8.2 Projektets budget Löpande kostnader Planerat Utfall SR PTS Totalt Utvecklingsingenjör Systemutvecklare Projektledare IT-specialist = = = = kr kr kr kr Fasta kostnader Planerat Utfall SR PTS Totalt Hårdvara kr Mjukvara kr Resor och konferenser kr = = = = kr kr 0 kr kr Totalt - Fasta och löpande kostnader Planerat Utfall SR PTS Totalt kr kr kr kr För de löpande kostnaderna har budgeten överskridits något då projektet dragit ut på tiden. Vi har också valt att lägga lite extra av egna medel på programutveckling eftersom vi ville bli nöjda med appens grundläggande funktionalitet. För de fasta kostnaderna har budgeten hållits. 15

18 8.3 Projektets arbetssätt Fig. 5. Projektorganisation Projektsponsor Styrgrupp Projektledare Utvecklare Extern utvecklingsgrupp Fokusgrupp, testgrupp Samarbetspartners IT-specialister Hasse Wessman Hasse Wessman Rolf Wallvide Lars Mossberg, Christofer Bustad Doberman, Olof Sjölund Johan Lindroos, Anna Kain Wyatt, Erik Lundbeck Fraunhofer IIS Per Petersson, Anders Stenlund, Daniel Boo, SRpersonal Projektgruppen har bestått av Lars Mossberg, Christofer Bustad och Rolf Wallvide och vi har haft regelbundna möten veckovis. Hasse Wessman har fungerat som projektsponsor och styrgrupp. Daniel Boo har varit vår kontaktperson mot SR:s leverantör av apptjänster Doberman, och via dem har systemutvecklaren Olof Sjölund arbetat med programmeringen av appen. Vår samarbetspartner Fraunhofer har levererat SDK-paketet för framtagandet appdekodern och de har också bidragit med värdefull information kring utvecklingsarbetet. Eftersom de befinner sig i Tyskland har kommunikation med dem i huvudsak förts via e-post och telefon. Per Petterson och Anders Stenlund 16

19 har främst varit inkopplade i interna infrastrukturfrågor. Testgruppen har bestått av Johan Lindroos, SVT; Anna Kain Wyatt, Unga Hörselskadade och Erik Lundbeck, pensionär. 9 Vad händer nu? Projektet kommer att fortsätta som en del av Sveriges Radios utvecklingsarbete. Vi har i nuläget inte diskuterat med Fraunhofer om eller hur vi ska fortsätta med arbetet tillsammans. Vår ambition är att program med 3.0-teknik ska bli en del av SR:s ordinarie utbud och att 3.0-funktionen kommer att ingå som en del av SR:s ordinarie app. Vi disponerar källkoden till vår egen app som har ett antal features som vi drar nytta av i detta projekt. Det är därför lätt att lyfta in hörbarhetsfunktionen i Sveriges Radios ordinarie utbud. Vi når då på ett pedagogiskt sätt alla lyssnare i ett och samma gränssnitt istället för i specialbyggda appar. Vi har nu en fungerande app som vi vill utveckla, bl.a. med filterfunktion, pitchoch pauseringsmöjlighet. Dessutom vidareutveckling av gränssnittet. Vi skulle också vilja samarbeta med en annan avdelning hos Fraunhofer som är specialiserade på hörselfrågor. Tillsammans skulle vi kunna utveckla filterfunktioner som är anpassade efter olika typer av hörselnedsättning och som kan implementeras i appen. När det är klart kan vi göra en mer omfattande lyssningstest med fokusgrupp. Vi kommer att fortsätta verka internt för att Sveriges Radio ska kunna erbjuda multikanalslyssning för sin publik och inte bara stereolyssning. Denna aspekt måste då tas med när man bygger studiolokaler inom SR. Vi har för avsikt att inom olika standardiseringsorgan såsom Europeiska Radiounionen (EBU), Internationella Teleunionen (ITU) m.fl. verka för att 3.0- ljud inom radio blir en internationellt vedertagen standard. Under projektets gång har vi deltagit i ett antal seminarier där vi redovisat våra resultat. De är Tillgängliga Medier arrangerad av handikappförbunden (HSO), EBU Production Seminar 2012 arrangerad av European Broadcasting Union och UR-dagen under temat Barn, unga och normalitet arrangerad av Utbildningsradion. I och med att första delfasen är klar i projektet så ger det oss rätt verktyg att fullända de övriga funktioner som väntar på att införas, framförallt olika typer av ljudbehandlingsfunktioner. Appen kan nu i sig separera två olika och skilda ljudmixar vars balans man själv sköter och då oberoende av den ljudbalansen 17

20 som görs i programmet, i detta fall av Sveriges Radio. Vi litar därmed fullt ut på hur man mixar och balanserar ljudet på utsändande radiobolaget. Att separera ljudmixen går relativt lätt som vi också praktiskt visar i nattradion till varje natt. Vad vi vill komma åt är den statiska ljudbalansen mellan t.ex. tal och musik eller signaturer och ljudeffekter. Den fasta balansen sätter man då i smartphonen med en liten nivåregel. Man kompenserar därmed för den miljö man vistas i t.ex. i bilen eller gående på en gata med mycket trafikbuller. Man kan också vända på det hela och resonera så att man i en fin ljudanläggning istället prioriterar musiken. Talet är ändå tydligt på grund av god lyssningsutrustning och tydligt talljud. Man når därför flera olika lyssnargrupper och ljudmiljöer samtidigt utan att inkräkta på det konstnärliga skapandet i programmet. Den här lösningen fungerar mycket bra för de flesta lyssnare vilket också är syftet. Projektresultatet visar också på att möjlighet finns att med enkla medel bygga om våra direktsända studior för denna funktion. I samband med ombyggnad tar man samtidigt höjd för ännu fler ljudkanaler än stereo och ger då en ny möjlighet att producera i multikanalljud (surroundljud). I vårt fall är hörbarheten i vanliga smartphones den viktigaste frågan. En utmaning som vi jobbar med är att få möjligheten att klippa om de många radioprogram som ursprungligen gjordes för stereo till 3.0. Detta skulle kunna göras automatiskt och därmed ligger SR:s alla band redo för denna nya teknik. Även om det skulle bli smärre fel vid den automatiska redigeringen så fungerar ändå ihop mixningen som vanligt. Detta är oerhört lockande och utmanande. Själva filosofin att dela upp mixarna gör det möjligt att förbättra uppfattbarheten i t.ex. sportreferat. Hörbarhetsfilosofin kan lätt att utökas till fler ljudkanaler som i surroundljud. Detta styrker syftet och idén ytterligare. En positiv bieffekt är att vi kan få tal/musikomkopplingen i RDS att fungera dygnet runt i alla SR:s FM-kanaler. Bara denna funktion är omvälvande. En annan viktig fråga som vi nu fått svar på är att det går att streama tjänsten i högsta kvalitet utan avbrott. Genom att använda olika inställningar i server och app-klient så fungerar detta bra. Just buffringen i servern är nyckeln till lösningen. Har man bara tillgång till en något sämre kvalitet så går det att försvara detta beslut genom den samtidigt högre uppnådda ljudkvaliteten. Denna goda erfarenhet som vi nu kan uppvisa i detta projekt ger nya möjligheter för andra aktörer med annat innehåll att kunna nå lyssnarna utan störningar eller avbrott av ljudet. Något som gynnar denna utveckling är den kraftiga utbyggnaden av nya mobilnät med högre kapacitet som följd. Även ny sändningsteknik möjliggör en säkrare lyssning fri från störningar. Dessa erfarenheter och kunskaper ger ny kraft att fortsätta utvecklingen av appen. Våra önskemål är att i nästa fas i utvecklingen av detta koncept är att koncentrera sig på individuella ljudförbättringar i appen. Här finns det en mängd 18

21 nya funktioner som kan tas fram. Individuell frekvensjustering av de skilda ljudströmmarna gör att talet kan framhävas extra mycket i ljudmixen och öka hörbarheten. Även individuell frekvenskompensering på slutmixen (tal och musik/effekter tillsammans) kan kompensera för åldersnedsättning på hörseln avseende på frekvensgång. Olika grader av kompensering för olika åldersgrupper är möjligt att införa. Man skulle kunna tänka sig olika ålderspresets att välja på i appen som ett första steg men möjlighet att även finjustera för eget behov ska finnas tillgängligt. Nästa steg som nu planeras är förfining av frekvensgång och dynamik (Loudness Range). Först var vi inställda på att göra denna ljudbehandling i smartphonen men detta begränsar projektets omfattning. Istället är tanken att länka till en hörbarhetsserver som kan hantera flera ljudströmmar samtidigt där vissa förinställningar är gjorda. Där tänker vi justera efter redan kända åldersrelaterade frekvens- och dynamikkurvor. Det finns idag även bra ljudverktyg som kan minska ned ett snabbt tempo på tal för att öka hörbarheten. Även mjukvara som automatiskt förlänger de pauser som finns i tal. Detta för att underlätta förståelsen och hörbarheten ytterligare och skulle kunna vävas in som funktioner i appen. Virtuellt ansikte vars ansiktsuttryck och munrörelser har utvecklats kan stärka hörbarheten. KTH har med Synface länge arbetat med att förfina mjukvaran för att skapa naturligare ansiktsuttryck. Detta bör prövas. Denna tjänst kan läggas till ett redan inspelat program men man måste säkerställa att det inte uppstår tekniska fel som kan motverka syftet. Ljudinställningar för svårare hörselnedsättning kräver nära samarbete med hörselforskningen både internationellt och i Sverige. Målet är att individuellt kunna importera sin egen justerade hörselkurva in i smartphonen och använda de egna hörlurarna för att uppnå fullgod hörbarhet på etersändningar. Idag kompenseras endast realtidsljudet i hörapparaterna för hörselhandikappade medan importerat ljud från t.ex. mediasändningar via blåtand till hörapparaten är obearbetat. Vår lösning kan ge en mycket bättre upplevelse för personer med hörselnedsättning men också kompensera ljudet för åldersnedsättning på ett sådant sätt att dessa grupper kan återfå sin hörselupplevelse från tidigare decennier. När appen är helt färdigställd så är målet att alla lyssnare, unga som gamla med lätt eller mer komplicerad hörselnedsättning ska kunna nyttja tjänsten gratis. Syftet är att det ska fungera på olika operativsystem och med olika operatörer både i smartphone och i dator. Syftet är också att tjänsten ska finnas tillgängligt både på internet och på broadcast-plattformarna för både radio och TV. Det skulle kunna bli en världsstandard i förlängningen. 19