Likabehandlingsplan. Bjälbo. för arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Fritslas förskolor läsåret 2010/11

Transkript

1 Likabehandlingsplan för arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Fritslas förskolor läsåret 2010/11 Bjälbo Vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. ~ 1 ~

2 Innehåll: Inledning sid 3 Vision och värdegrund sid 5 Det främjande arbetet sid 5 Det förebyggande arbetet sid 7 Identifierade riskfaktorer sid 8 Det åtgärdande arbetet sid 9 Rutiner och dokumentation sid 10 Kommunikation sid 10 Utvärdering och revidering sid 10 Bil. 1 Litteraturlista sid 11 ~ 2 ~

3 Dags att uppgradera förskolans planer Likabehandlingsarbetet kräver en helhetssyn. Det räcker inte med att förskolan arbetar utifrån ett individperspektiv och betraktar problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter utifrån de olika diskrimineringsgrunderna, trakasserier och annan kränkande behandling. En likabehandlingsplan ska också presentera förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Redan i förskolan läggs grunden till det som senare under skoltiden blir mer utstuderad mobbing. Det menar forskare i Danmark som studerat förekomsten av illa behandling inom förskolan. I intervjuer med 125 barn mellan 4 och 8 år framkommer att även de yngsta av dessa har smärtsamma upplevelser av att bli retade eller lämnade utanför gemenskapen. Professor Jan Kampman vid Roskilde universitet har varit med och intervjuat barnen och han säger att systematisk mobbing inte förekommer inom förskolan men däremot känslan att vara utanför: - Att vara med i leken eller inte betyder allt för barnen och är avgörande för deras välbefinnande. Grunden till mobbing etablerar sig i förskolan. Om förskolorna inte är uppmärksamma på att arbeta för inkludering följer de dåliga vanorna med upp i skolåldern. (Artikel i förskolan nr ) Lagstiftningen Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan. Skollagen 14 a kapitlet och diskrimineringslagen. Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. ~ 3 ~

4 Kränkande behandling är beteenden som kränker en annans människas värde, men som inte har något samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att reta någon för att de är överviktiga, har fel hårfärg eller liknande. Kränkningar kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barnen kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. ~ 4 ~

5 Vision och värdegrund På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Vår värdegrund o Vi vill synliggöra varje barn oavsett ålder, kön, kulturell, social eller etnisk bakgrund. o Se varje barn som det kompetenta barnet, se och lyfta de positiva egenskaperna hos varje enskild individ för att bidra till en god självkänsla och ett gott självförtroende. o Vi vill få alla barn delaktiga genom att vara lyhörda och lyssna på dem, samt ge varje barn stimulans och utmaning utifrån sin egen förmåga. o Vi som pedagoger på Fritslas förskolor arbetar aktivt så att kränkande situationer inte uppstår. Vi tänker på hur ord, kroppsspråk och handlingar används gentemot såväl barn som vuxna i vår dagliga verksamhet. Det främjande arbetet Det främjande arbetet är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vårt främjande och förebyggande arbete grundar sig på vår gemensamma värdegrund. Arbetet omfattar alla diskrimineringsgrunderna. I vårt arbete har alla barn en självklar rätt att känna sig respekterade för sina olikheter. Alla ska ha rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi som vuxna reflekterar ständigt över hur vi förhåller oss till varandra och strävar efter att vara goda förebilder. Barnen gör inte som vi säger utan som vi gör. Vi är lyhörda och lyssnar aktivt på det barnen vill förmedla. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor och att förstå sitt eget och andras handlande i olika konfliktsituationer. På förskolan finns de vuxna närvarande bland barnen och delaktiga i barnens lek. Den vuxne styr medvetet gruppkonstellationen vid organiserade lekar och rutiner. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och försöker i alla situationer att leta efter barnets bästa avsikt. ~ 5 ~

6 Konkreta åtgärder: Vi använder gruppstärkande lekar och rollspel Vi samtalar om hur man är en bra kamrat Trygghetsövningar Vi är vaksamma på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi har en boksamling (se bil. 6) som stöd för likabehandlingsarbetet så att vi på ett naturligt sätt kan ta upp aktuella frågeställningar. Att i leken tydliggöra och stärka allas lika värde: Exempelvis, i hemvrån kan en familj lika gärna kan bestå av två mammor eller två pappor som en mamma och en pappa. ~ 6 ~

7 Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja sådana faktorer som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Exempel: Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov. Att skärpa uppsikten över platser/rum som barnen upplever som otrygga. Att öka medvetenhet och kunskap hos personalen utifrån kartlagda behov. Mål och åtgärder Årlig plan Varje år görs en kartläggning av verksamheten. I kartläggningen ingår barnintervjuer. Den årliga kartläggningen görs under september månad och ligger till grund för mål och konkreta åtgärder under året. Det förebyggande arbetet utmynnar i mål och åtgärder. Tidplan: September Kartläggning av verksamhetens behov arbetslagsvis. Oktober Varje förskola tar fram mål och åtgärder på APT. Målen kan föras in i utvecklingsplanen. Genomgång och diskussion om vad vi lärt från förra årets arbete. Nov-Dec Uppföljning av mål och åtgärder i samband med uppföljning av utvecklingsplanen Maj-juni Utvärdering och beskrivning av resultat i samband med utvärdering av utvecklingsplanen och arbetslagens kvalitetsredovisning ~ 7 ~

8 Identifierade riskfaktorer på Bjälbos förskola Kartläggning Vi har en mycket stor trädgård. För oss som arbetar här är det en utmaning att kunna låta barnen leka själva i sina olika utemiljöer utan att vi vuxna ständigt är nära. Det kräver en stor kunskap om barnen. Vi vuxna måste vara mycket lyhörda och snappa upp minsta signal från barnen, så att ingen far illa. För att minska kränkningar måste man minska stressen. En situation på förskolan som kan bli en stressfaktor är när alla ska ut. Genom att organisera upp påklädningen i mindre grupper har vi kommit en bra bit på väg. Skapar man möjlighet att se vilka val barnen gör i sin lek, kan man se om någon ofta blir utanför. Ett sätt är att använda sig utav kort där man väljer aktiviteter. Där kan man upptäcka om någon är utanför i leken. En risk i en stor barngrupp är att de barn som är stillsamma och självständiga inte får lika mycket tid som de barnen som kräver mer uppmärksamhet. Därför är det viktigt att när vi pedagoger planerar arbetet med barnen och tar hänsyn till deras olikheter. Förebyggande arbete Mål: 1. Minska konflikterna mellan barnen, få leken att flyta. Att hjälpa de försiktiga barnen att våga säga nej och hjälpa de andra att kunna ta ett nej. 2. Vi kan bli mer delaktiga i barnens lek. Att barnen ska känna sig trygga och att inga kränkningar ska förekomma i de olika rummen. 3. På sikt minska antalet barn i grupperna Åtgärder: 1. Bli mer närvarande i barnens lek och föröka styra in barnen i olika rum så att de inte stör varandra i deras lekar. 2. Vi behöver ha bättre strategier ute och sprida personalen mer för att få bättre uppsikt över gården och de ställen där det finns en ökad risk för att kränkning förekommer. Det gäller också att vara närvarande i de rum som vi ser som riskrum. Med en vuxen närvarande känner sig barnen trygga och vet att de kan få omedelbar hjälp att förebygga och hantera konflikter. 3. Dela barngrupperna så mycket som möjligt. ~ 8 ~

9 Det åtgärdande arbetet Till dig som förälder Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling så prata alltid med personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte gör det kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Personalen är skyldig att utreda och åtgärda inträffade händelser. Det gör vi genom att upptäcka, utreda och åtgärda Upptäcka genom: Att vara där barnen är. Att ha daglig kontakt med föräldrarna Att vara uppmärksam på förändringar i barns beteende. Att lyssna på barnen och ta dem på allvar. Att observera barnen Att intervjua de större barnen. Utreda genom: Att prata med barnen Att prata med alla berörda, barn och föräldrar Att analysera orsaken Åtgärda genom: Att prata med barnet/barnen. Att erbjuda rollekar och att spela teater. Att visa att man inte accepterar negativt beteende. Att ha en tät dialog med föräldrarna. Att göra en plan för arbetet. Att vid behov ta hjälp av stödteam/ specialpedagog. Att kontakta socialtjänsten vid behov. Det är angeläget att förskolan även är uppmärksam på vuxnas kränkningar mot barnen. Sådana händelser utreds av rektor. ~ 9 ~

10 Rutiner och dokumentation Dokumentation Skriva ner vad som hänt och vilka som fått information incidentrapport Skriftlig åtgärdsplan Kommunikation Information om likabehandlingsplanen Vid inskolning Föräldramöte och föräldrasamtal På hemsidan Vid nyanställning och VFU-elever (introduktion) Kompetensutveckling På första APT på höstterminen ha genomgång och diskussion om vad vi lärt från förra årets arbete. Personalen har möjlighet till handledning av specialpedagog och möjlighet finns att få kompetensutveckling kring dessa frågor. Utvärdering Likabehandlingsplanen skall årligen utvärderas i samband med enhetens kvalitetsredovisning. Föräldrar får tillfälle att lämna synpunkter genom utvecklingssamtalet och föräldramötet. Resurser I budgeten avsätts årligen kr till uppdatering av litteratur mm. ~ 10 ~

11 Boktips barnböcker Genus Bergström, Gunilla Böckerna om Alfons Åberg Gustavsson, Per (2009), När prinsessor vaknar om natten, Natur & Kultur Knutsson, Titti (2005), Händiga Hanna lagar bilen. Alfabeta. Landström, Lena och Olof (2004), Fyra hönor och en tupp, Rabén & Sjögren Lindenbaum Pija, Gittan och Gråvargarna Lindenbaum, Pija Kenta och barbisarna Lindgren, Astrid Pippi Långstrump Lindström, Eva (2004), Vilma och Mona spanar och smyger. Alfabeta. Sandberg, Inger & Sandberg, Lasse Mathias bakar kakor. Widmark, Martin & Sternehäll, Britt (2005), Sjörövar-Rakel och Kapten Snorfinger, Riddar-Rakel och de tre stordåden Bonnier Carlsen. Etnisk tillhörighet Bergström, Gunilla Alfons och soldatpappan Höglund, Anna Mina och Kåge, Mina i Kina, Mina går sin väg Alfabeta Höjer, Dan Pyret får en lillebror, Hämta Joel, Hjärtat mitt om adoption Widerberg, Siw (2005), Hinkar, spadar, krattor mfl.. Eriksson & Lindgren. 1-3 år Bilaga 1 Religion eller annan trosuppfattning Brown, Alan Det tror vi på! judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism, sikhism, shintoism, taoism Vi får inblick i några av de stora världsreligionerna där barn från de olika religionerna får presentera sin tro. Funktionshinder Bergström, Gunilla Bill och Bolla Rabén och Sjögren Bill får en lillasyster som är utvecklingsstörd Lidbeck, Petter En dag i prinsessan Victorias liv Bonnier Carlsen Bokförlag Victoria har Downs syndrom Sjöstrand, Ingrid Kalle Vrångelbäck och Stålfia, Rabén och Sjögren Om en utåtagerande kille och hans lillasyster Sund, Kerstin Trudde Berättelsen visar upp det positiva med att barn med och utan funktionshinder går i förskolan tillsammans på ett enkelt sätt. Svedberg, Cecilia Våran Tobias, Rabén och Sjögren Tobias är ingen vanlig lillebror, han är lite annorlunda. Han är utvecklingsstörd. Widerberg, Siv Daghemmet Rödmyran Till Dagis En av pojkarna i gruppen har ett rörelsehinder. Willis, Jeanne Detta är Susanna Om en flicka som sitter i rullstol Sexuell läggning Lindenbaum, Pija (2006), Lill-Zlatan och morbror raring Lundborg, Annette och Tollerup-Grkovic, Mimmi (1999) Malins mamma gifter sig med Lisa Tidholm, Anna-Clara (2009), Min familj Olika förlag om olika familjekonstalationer ~ 11 ~

12 Övrigt Bedford, David & Kavanagh (2003), Elsa får inte vara med, Sjöstrands förlag Om en lillasyster som inte får vara med Lindenbaum, Pija När Åkes mamma glömde bort Ray, Margret Pricken Rabén & Sjögren Om en kanin som ser annorlunda ut Svedberg, Anna.Clara Allihop, Rabén och Sjögren På lekis finns massor av olika barn... Stam, Anna & Jansson, Tomas Jansson (under utgivning) Jag kom med storken Uddling, Eva & Kvarnström, Gunilla Bo här och där Tar upp varannanveckasboende Wirsén, Stina Vem är arg? Bonnier Carlsen.1-3 år ~ 12 ~