Sverıgebılder Resultat och slutsatser.

Transkript

1 Sverıgebılder Resultat och slutsatser.

2 Bakgrund och syfte I Svenska institutets uppdrag ingår att arbeta strategiskt för att öka intresset för och främja en positiv inställning till Sverige, svensk kultur och samhällsliv i vid mening, vilket kan sammanfattas i begreppet Sverigebilden. Men hur ser Sverigebilden ut, och finns det verkligen en enhetlig nationell självuppfattning eller rör det sig i själva verket om flera mer eller mindre överlappande Sverigebilder som bärs av olika befolkningsgrupper? Sådana nationella självbilder kan förväntas skilja sig sig på centrala sätt mellan olika grupper beroende på värderingsmönster och livsstil. Syftet med studien är att ge ett statistiskt kunskapsunderlag över hur den svenska befolkningens Sverigebilder ser ut i dagsläget och hur den nationella självuppfattningen varierar inom olika befolkningsgrupper. Genomförande Studien har genomförts genom en webbenkät riktad mot ett representativt urval av slumpmässigt rekryterad respondenter som hör till den svenska allmänheten från 18 år och uppåt. Totalt har intervjuer genomförts under perioden 3 26 mars Resultaten har vägts med avseende på kön, ålder, utbildning och partival för att ytterligare förbättra tillförlitligheten. Frågeformuläret har utformats i samarbete mellan Demoskop och Svenska institutet. Ansvariga för undersökningen inom Svenska institutet var Agnes Gudmundson Lidbeck och Helena Olla Grimault. Demoskops konsulter var Peter Santesson och Camilla Sandström. Svenska institutet Slottsbacken 10 Box Stockholm Sweden T +46 (0) si@si.se Svenska institutet är en statlig myndighet som verkar för att öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv främjar vi samarbete och långsiktiga relationer med andra länder.

3 Resultat och slutsatser Tre bilder av Sverige Uppfattningarna om vad som karaktäriserar Sverige kan i viss utsträckning sägas gruppera sig i tre kluster, där uppfattningar inom på en punkt samvarierar med att man också är benägen att ha en viss uppfattning om något annat område. Det vill säga en förutsägbarhet i hur olika uppfattningar hänger samman med varandra och vilka grupper som bär på sådana bilder. Sverigebild 1: Sverige har ett bra samhällsklimat. Bilden karaktäriseras av en positiv uppfattning om nuläget i Sverige vad gäller hur väl landet lyckas med att prioritera olika normativa värden, som att sträva efter jämställdhet, leva miljövänligt och motverka diskriminering. Bilden skulle kunna tolkas som uppfattningen att Sverige redan i dag ligger nära måluppfyllelse inom dessa områden. Denna Sverigebild är vanligare bland höginkomsttagare och bland personer med mer materialistiska värderingar medan den är ovanligare bland personer med mer idealistiska värderingar.. Den är också vanligare bland alliansväljare, medan den är ovanligare bland rödgröna väljare i allmänhet och Vänsterpartiets väljare i synnerhet. Sverigebild 2: Sveriges internationella samarbete är viktigt. Här hittar man ett kluster av svarande som särskilt betonar Sveriges roll på den internationella scenen. Dels finns uppfattningen att internationella engagemang har varit till nytta för den svenska samhällsutvecklingen. Dels finns uppfattningen att Sverige också utgör ett föregångsland som därför bör ta ett särskilt ansvari globala frågor. Denna Sverigebild är vanligare bland personer med idealistiska värderingar, ovanligare bland materialister, och är särskilt överrepresenterad bland Folkpartiets och Miljöpartiets väljare, medan den är ovanlig bland Sverigedemokraternas väljare. Sverigebild 3: Sverige är kreativt, öppet och modernt. Detta är bilden av Sverige som ett modernt land med en kreativ och förändringsvillig befolkning, en kombination som erbjuder många möjligheter för den som har nya idéer. Bilden är förhållandevis jämnt spridd bland många befolkningsgrupper. Intressant nog är denna bild något vanligare bland personer över 65 år medan personer i spannet år inte tenderar att dela denna syn i riktigt samma uträckning. Öppenhet för nya idéer Det finns en bred uppfattning om att Sverige är ett öppet land, både vad gäller möjligheter och vad gäller inställningen till nya influenser och idéer från andra länder. En tydlig majoritet, 66 procent, anser att Sverige erbjuder goda möjligheter att lyckas för den idérike och i samma storleksordning är gruppen som tycker att idéer och internationella influenser fångas upp i Sverige. Den här synen är jämnt spridd både mellan könen och är lika stor både bland personer med svensk och utländsk bakgrund.

4 Samtidigt finns en tydlig skillnad mellan hur man beskriver sin egen öppenhet för nya idéer och hur man uppfattar att svenskar i allmänhet förhåller sig till nya idéer och lösningar. För egen del beskriver sig en stor majoritet, 78 procent, som positivt inställda till det nya, men väsentligt färre tror att folk i allmänhet har samma inställning. Värt att notera är att Sverige som land tycks ses som mer öppet för idéer än svenskarna som befolkar detta land. Tanken att svenska ungdomar skulle bli alltmer kreativa och självständiga vinner däremot inte majoritetens bifall 38 procent tror detta. Kompromisser och samförstånd Bilden av Sverige som ett land präglat av strävan efter samförstånd och kompromisslösningar bekräftas i undersökningen. Uppfattningen att samförstånd och kompromisser är bra och eftersträvansvärda för landet delas av 77 procent av befolkningen, och är i stort sett lika vanlig bland såväl män som kvinnor och bland såväl personer med svensk som utländsk bakgrund. Två mönster syns i inställningen till samförstånd. För det första värderas strävanden efter kompromisser högre ju äldre man blir. Åldersvariationen är påtaglig. Högst värderar personer över 65 år betydelsen av kompromissvilja, medan den värderas som lägst av svarande under 29 år. Skillnaden kan bero såväl på attitydförändringar som följer med ökande ålder som på en generationseffekt där yngre generationer successivt blir mindre kompromissinriktade. För det andra skiljer sig synen på kompromisser mellan personer med materialistiska och idealistiska värderingar. Idealistister ser kompromisser som mer värdefulla än materialisterna gör. Däremot gör de motsatt bedömning om hur vanligt det är med kompromisser i dagsläget. Materialister uppfattar Sverige som mer präglat av kompromisser än idealisterna gör. Samma skillnad syns också mellan män ock kvinnor. Män uppfattar den svenska praktiken som mer kompromissinriktad än kvinnorna gör. Prioriteringar Att sätta barnens behov i främsta rummet är en prioritering som vinner påfallande bred uppslutning i alla befolkningsgrupper de allra flesta ser detta som högprioriterat, oavsett bakgrund. Men medan 81 procent beskriver detta som en viktig prioritering i deras liv, anser blott drygt hälften så många (47 procent) att det svenska samhället präglas av denna prioritering. Inom områden som är högt prioriterade och står i fokus tenderar ofta utfallet att bedömas med mer kritisk blick. Den låga uppfattningen om det svenska samhällets barnprioritering kan förväntas återspegla det stora fokus på barnen som de svarande själva uppger. Att leva miljövänligt och hållbart är en prioritering som också är allmänt spridd 75 procent uppger detta som viktigt. Här syns tydliga skillnader, både mellan kön och

5 mellan grupper med olika värderingsmönster. Kvinnor prioriterar miljövänligt leverne högre än män, och personer med idealistiska värderingsmönster prioriterar det högre än materialistiskt orienterade personer gör. Medan miljöfokus är relativt vanligt i alla grupper, får det ändå sägas vara något som särskilt präglar kvinnor och idealister, medan andra delen av befolkningen inte engageras på samma sätt. Än mer påtagliga skillnader syns i hur man prioriterar att motverka diskriminering och negativa attityder mot etniska minoriteter. Dessa frågor engagerar idealister i stor utsträckning medan materialistiskt orienterade personer inte ser sådana frågor som lika viktiga. Kvinnor engageras också mer än män av detta, medan personer med utländsk bakgrund prioriterar frågan i samma utsträckning so kvinnorna gör. Präglas det svenska samhället av att motverka diskriminering? Här gör kvinnor den mest kritiska bedömningen (44 procent anser det) medan personer med utländsk bakgrund i större utsträckning tycker att samhället präglas av arbete mot diskriminering (50 procent) medan männen i störst utsträckning tycker att samhället präglas av detta (55 procent). Återigen syns mönstret att inom de frågor som engagerar en själv mest gör man också den hårdaste bedömningen av samhällets engagemang eller brist på engagemang. Samma mönster kan också noteras i synen på jämställdhetsarbete. Kvinnor prioriterar frågan högre än män, medan män i klart större utsträckning anser att samhället i stort präglas av jämställdhet mellan könen. Samhällsförändringar går de för fort? Synen på samhällsförändringar skiftar beroende på vilket slags förändringar det gäller. Förändringar och nya lösningar inom mjuka sektorer välfärdsområden såsom vård, skola och omsorg är välkomna. Här kan man notera en tydlig dominans för uppfattningen att förändringarna går för långsamt. Man vill ser fler nyheter och innovationer. Förändringsviljan i välfärdsfrågor är jämnt spridd över befolkningen, Unga som gamla, idealister som materialister, öppenhet för nya välfärdslösningar syns i alla grupper. Ser man däremot på attityden till nya tekniska lösningar i vardagen skiftar bilden. Det syns ingen längtan efter att få sin vardag revolutionerad med helt nya tekniska lösningar. I två grupper syns svagt negativa balansmått nämligen bland kvinnor och personer med idealistiska värderingar som kombinerar dessa med hög grad av trygghetssökande. Värt att notera är att inte heller i gruppen unga under 29 år visar något positivt balansmått. Bilden av denna åldersgrupp som särskilt teknikhungrig bekräftas inte i undersökningen. De är tämligen nöjda med den fart som den tekniska förändringen håller redan i dag. Stolthet och Sverigeberättelser Vad gör en särskilt stolt över att bo i Sverige? Topptrion kan sammanfattas som demokrati- och välfärdsfrågor. Det är politiska och sociala fri- och rättigheter som

6 tydligt särskiljer sig som vanligaste stolthetsfaktorer. I en mellanposition finns svenska uppfinningar, något som särskilt väcker stolthet bland män. Därefter följer en svans av faktorer som storleksmässigt ligger på snarlika och tämligen låga nivåer: sådant som svenskt kulturliv, svenska idrottare och svenskt kulturarbete. Den svenska monarkin framstår inte som särskilt central i denna del av den nationella självbilden. Det är tänkbart att den bild man själv väljer att förmedla av Sverige i samtal med någon som inte varit här skiljer sig från ens privata källor till stolthet. Vad skulle man välja att berätta om? Undersökningen visar dessa båda ting i praktiken ligger nära varandra. I stora drag skulle man även berätta om det man själv är stolt över: Sveriges samhällssystem och välfärd. På den här punkten kan man dock notera att det blir något fler som skulle tala om svensk historia, svensk kultur och svenska idrottare, medan färre skulle prata om Sveriges pressfrihet även om de privat känner stolthet över den. Sveriges miljöarbete och det svenska näringslivet är däremot inga prioriterade samtalsämnen i sådana internationella möten. Vad är mest karaktäriserande för Sverige? När man ombeds att svara vilka egenskaper som man tycker är särskilt utmärkande för landet är det fri- och rättighetsfrågor som kommer i topp. Starka demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter intar en särställning som mest typiska. I ett mellanskikt återfinns respekt för lagar och regler och för medborgarnas rättigheter. En intressant åldersskillnad syns här. Äldre tenderar att ha en högre uppfattning om Sverige som särskilt präglat av dessa rättighetsfrågor, medan den yngsta gruppen har den mest kritiska uppfattningen. I synnerhet när det gäller synen på Sverige som präglat av respekt för mänskliga rättigheter går åsikterna isär. Bland äldre svarande anser närmare 80 procent detta, bland yngre svarande ligger siffran på under 60 procent. Vissa faktorer sticker ut som särskilt lågt rankade, det vill säga inte särskilt Sverigetypiska, nämligen ett land som bidrar till hållbar utveckling i världen, ett bra land att investera i och ett land med ovanligt stark fokus på kultur, konst och kreativa näringar. Samhörighet Svenskar tenderar i första hand att känna stark samhörighet med andra människor i Sverige (45 procent), i andra hand med andra i lokalsamhället (35 procent). Det vill säga identifikationsmässigt vi i första hand svenskar, i andra hand ortsbor. Europaidentifikationen är markant svagare, 18 procent känner stark identifikation med människor i Europa. Samhörighetskänslorna varierar tydligt med åldern. Ju äldre man är desto starkare samhörighet med andra upplever man. Rangordningen mellan identifikationsgrupperna är i stort densamma i alla åldersgrupper: i första hand Sverige, därefter i fallande ordning lokalsamhället, landskapet där man bor, Europa

7 och slutligen andra delar av världen. Ett intressant mönsterbrott syns dock: gruppen yngre under 29 år identifierar sig i något större utsträckning med andra människor i Europa än vad som skulle kunna förväntas. En naturlig tolkning är att yngre här i större utsträckning har präglats av det svenska EU-inträdet och internationaliseringen av det svenska samhället.