Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det
|
|
- Henrik Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vilka är det som litar på sina medmänniskor? VILKA ÄR DET SOM LITAR PÅ SINA MEDMÄNNISKOR? BO ROTHSTEIN Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det svenska samhället. Svarspersonerna har fått frågan: Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?. Svarsalternativet har utformats som en 0-10 skala där 0 markerats med Det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 med Det går att lita på människor i allmänhet. I tolkningen av svaren på denna fråga har de som fyllt i 0-3 på skalan klassificerats som låglitare, de som fyllt i 4-6 som mellanlitare och de kryssat i någon av rutorna 7-10 som höglitare. Anledning till att denna fråga ställts är den omfattande forskning som finns om mellanmänsklig tillit som en del av det sociala kapitalet och som visat att det är en viktig tillgång för samhällen, organisationer och individer. I länder som utmärks av att en stor del av medborgarna uppger att de anser att det i allmänhet går att lita på människor (dvs som har ett högt socialt kapital), har också ett antal andra karakteristika som de flesta av oss anser vara av stort värde. Till exempel har de i allmänhet bättre fungerande demokratiska institutioner, högre ekonomisk tillväxt, lägre korruption och annan brottslighet, osv (för referenser till denna litteratur se Kumlin Figur 1 procent 70 Mellanmänsklig tillit Höglitare (7-10) Medellitare (4-6) Låglitare (0-3) Kommentar: Skalan går mellan 0 och 10, där 0 innebär att det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 det går att lita på människor i allmänhet. Resultaten är baserade på alla svarande inklusive vet ej-svar (3 6 procent genom åren). 145
2 Bo Rothstein & Rothstein 2005, Rothstein & Uslaner 2005 och Rothstein 2005). Av figur 1 framgår att årets mätning visar på en liten nedgång i den mellanmänskliga tilliten i Sverige. Nedgången är emellertid så liten att det ännu är alldeles för tidigt att spekulera om dess orsaker och om detta är inledningen till en trend eller något tillfälligt. En mängd olika resultat och teoretiska aspekter på den mellanmänskliga tilliten och socialt kapital har rapporterats i tidigare SOM-rapporter. I denna rapport kommer jag att försöka ge några inblickar i frågan vad det är som skiljer höglitare från låglitare. Det är naturligtvis intressant dels när det gäller att förklara variationer i tillit mellan olika samhällen, men också när det gäller vad man kan dra för slutsatser för utformningen av olika politiska åtgärds- och reformprogram. Om nu socialt kapital är en så viktig tillgång för samhället är det naturligtvis av intresse att veta hur det kan förmeras. På denna fråga, dvs vad det är som utmärker höglitarna kan man nu ge ett relativt enkelt och säkert svar: Nämligen att det är de som har som är höglitare och de som inte har som är låglitare. Det är med andra ord de välanpassade och högutbildade som är höglitarna. De har också relativt goda inkomster och är nöjda med sina liv. Höglitarna är dessutom oftare akademiker, svenska medborgare, intresserade av politik, regelbundna läsare av morgontidningarna, folkpartister och förvärvsarbetande än låglitarna. På motsvarande vis är låglitare oftare arbetslösa, förtidspensionär, sjukskriven, LO-medlemmar, icke-svenska medborgare, missnöjda med den svenska demokratin och lågutbildade. De riktigt unga (15-29 år) litar dessutom i klart mindre grad på sina medmänniskor är medelålders och äldre. Om detta ändras över tiden (dvs man kommer att lita mer på andra människor när man blir äldre) eller om det indikerar att den mellanmänskliga tilliten kommer att sjunka i Sverige är det ännu för tidigt att säga. Det mesta talar för att det är det förra scenariot som blir fallet, dvs låg tillit till andra människor är något som botas med stigande ålder. För vissa av dessa variabler är skillnaderna gentemot riksgenomsnittet höglitare (som är 53 procent i årets SOM-undersökningen) tämligen stort. Bland personerna som varit arbetslösa är det enbart 42 procent som är höglitare, för de som uppger att de inte alls är intresserade av politik är siffran 41 procent och för de som uppger att de inte alls är nöjda mer hur demokratin i Sverige fungerar är andelen höglitare enbart 31 procent. Vidare är enbart 27 procent av de som uppger att det inte alls är nöjda med sina liv höglitare och för dem som anser att det är ett mycket bra förslag att Sverige skall ta emot färre flyktingar är andelen höglitare 42 procent. Att ha dubbelt medborgarskap stärker inte heller tilliten till andra människor, här är det enbart 31 procent som är höglitare och för personer som sällan eller aldrig läser en morgontidning är siffran 45 procent. På tre vanligtvis politiskt viktiga dimensioner finns det emellertid inga skillnader när det gäller den mellanmänskliga tilliten. Den första är geografi, eller närmare 146
3 Vilka är det som litar på sina medmänniskor? bestämt om man bor på landet eller i storstad. Det är på procenttalet lika stor andel höglitare i storstäderna som på ren landsbygd. Den andra är partisympati det är ingen nämndvärd skillnad mellan de politiska partiernas olika anhängare i graden av tillit till andra människor. Detta gäller dock med två undantag. Folkpartister har klart mera tillit än andra människor och de som uppger annat parti än våra sju riksdagspartier har klart mindre tillit än riksgenomsnittet. Den tredje dimensionen där man inte hittar några skillnader är kön. Skillnaden mellan män och kvinnor vad gäller mellanmänsklig tillit är obefintlig. Detta resultat gäller inte bara enkätundersökningar utan det konfirmeras också av den experimentella forskningen inom området. Dessa experiment går i allmänhet till så att en liten grupp försökspersoner sätts i en situation där de förses med en summa pengar och informeras om att de kan vinna mer på att välja att samarbeta med andra i gruppen. Dilemmat för försökspersonerna är att den eventuella vinsten beror på om de som de väljer att samarbeta med i gruppen också väljer att samarbeta. I annat fall förlorar de den summa pengar de försetts med. Försökspersonerna måste alltså kunna avgöra vilka i gruppen som det finns skäl att lita på och vilka som man bör misstro. Dessa experiment kan varieras i det oändliga (typ av personer, hur mycket pengar det handlar om, antal samarbetsmöjligheter, kunskaper om de andra försökspersonerna, osv) och det går inte att dra generella slutsatser från enstaka sådana experiment. Däremot görs det sk. metaanalyser, dvs forskarna lägger ihop resultatet från en stor mängd likartade experiment och drar sedan slutsatser från de olika resultaten. Vad gäller kön har resultatet från denna forskning sammanfattats som följer: Fastän vissa stereotyper väcker tanken att kvinnor skulle vara mera samarbetsinriktade än män så har forskningen misslyckats med att visa någon systematisk relation mellan könstillhörighet och beteende inriktat på val av samarbete i två-personers sociala dilemman ( ) eller mellan kön och den sociala värdeorienteringen ( ). Till detta kommer att effekter av information om de andras könstillhörighet inte har kunnat visa på några systematiska effekter (van Lange m.fl. 2000) Resultaten är naturligtvis tämligen hoppfulla ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom det betyder att varken män eller kvinnor tycks ha någon inneboende psykologisk disposition att diskriminera könsmässigt vilka de litar eller inte litar på. När vi väljer om vi skall lita eller inte lita på en person, är det enligt denna forskning andra saker än personens könstillhörighet som är avgörande. Att till exempel män, som det ibland framhålls, skulle ha en psykologisk konstruktion av sitt undermedvetna som gör att de väljer att helst samarbeta med andra män och därmed till exempel diskriminerar kvinnor i arbetslivet, får således inte stöd i denna typ av forskning. Likaså ställer detta påståenden om att kvinnor och män inte kan samarbeta under jämlika villkor i politiska organisationer ifråga (cf. Eduards 2002). 147
4 Bo Rothstein Mellanmänsklig tillit som social intelligens Vad är det då som faktiskt skapar uppfattningen att andra människor i samhället är att lita på. Det finns en mängd teorier om detta (se t ex Rothstein 2005) men jag tänker här särskilt redogöra för den japanske socialpsykologens Toshio Yamagishis spännande forskning. Hans utgångspunkt är att man kan anta att personer med låg social tillit var mindre lättlurade och godtrogna och att de därför var mera framgångsrika och skärpta och i högre grad tillhörde eliten än de med hög tillit till andra människor (Yamagishi 2001). Sådana blåögda personer skulle då vara lättlurade offer för skrupulösa egoistiska aktörer och bli förlorarna i samhället. Yamagishis många olika experiment (med företrädesvis japanska universitetsstudenter) visar emellertid intressant nog på motsatsen. Social intelligens avser enligt Yamagishi förmågan att avgöra om personer man kommer i kontakt med är att lita på eller ej. Det handlar om en förmåga att upptäcka och hantera signaler från andra människor om de är pålitliga eller inte. Enligt Steven Pinker är detta en förmåga som är väl utvecklad hos många människor, t.ex. förmågan att skilja mellan andras verkliga känslor och deras spelade känslor (Pinker 1997, s. 405) De flesta japaner tror, enligt de data Yamagishis presenterar, att hög social tillit är ett uttryck för godtrogenhet medan låg tillit till andra människor visar på skarpsinne och klipskhet. Yamagishi visar emellertid att det förhåller sig precis tvärtom och hans förklaring till detta är att låg social tillit och avsaknad av social intelligens utgör en ond cirkel i individers personlighetsutveckling. Låg social tillit hindrar nämligen individer från att ge sig in i sociala interaktioner, framförallt sådana som innebär risktagande men som också kan vara mycket fruktbärande, vilket i sin tur underminerar deras sociala intelligens, eftersom de inte uppövar sin förmåga att lära sig tyda signaler om vilka personer som man kan lita på. Dessa signaler kan vara av mångahanda slag Yamagishi redogör för ett antal experiment han och hans kolleger utfört som alla indikerar att höglitare är mera mottagliga för information som signalerar opålitlighet samt att de kan avgöra pålitlighet hos andra bättre än låglitare (Yamagishi 2001, s. 139). Bristen på sådan social intelligens gör att låglitare ofta gör misstag när de väl tar risken att lita på någon annan, vilket i sin tur förstärker deras misstro mot andra människor i allmänhet, vilket i sin tur gör dem mindre benägna att söka produktiva samarbeten med andra människor. De misslyckas helt enkelt oftare än andra i sina bedömningar om ifall andra individer är att lita på. Detta skapar i sin tur en ond cirkel av misstro och bristande social intelligens, genom att de alltmer undviker att överhuvudtaget inleda relationer med andra som kan innebära risk för att de blir lurade. De hamnar därmed i en situation där vad de än gör så förlorar de. Inleder de relationer, gör deras brist på social intelligens att de ofta blir besvikna, vilket ökar deras misstro mot andra människor. Isolerar de sig, minskar deras förmåga att lära sig skilja mellan personer som är att lita på och de som inte är att lita på, vilket minskar deras chanser till positivt utbyte med andra. 148
5 Vilka är det som litar på sina medmänniskor? Yamagishi har ett antal intressanta experiment som visar på hur denna relation fungerar. Ett av dem visar att studenter som har hög social tillit när de börjar sina studier, når bättre resultat än de som har låg social tillit, även om man konstanthåller för deras studiekapacitet när studierna började. Yamagishis förklaring är att höglitarstudenterna har en bättre utvecklad förmåga att hitta andra studenter som de kan inleda fruktbärande samarbete med när det gäller att tillgodogöra sig utbildningen, vilket gör att de klarar utbildningen bättre. Hans poäng är således att misstro leder till mera misstro, medan förtroende i kombination med social intelligens leder till mera förtroende. Studenter vid de japanska elituniversiteten har t.ex. högre social tillit än de vid ordinära universitet. Detta generella resultat om kopplingen mellan socialt förtroende, social intelligens och ökad effektivitet stämmer väl överens med resultat från forskning om förtroendets betydelse i arbetslivet, dvs. i grupper inom företag och förvaltningar (Bennich-Björkman 1997; Kramer & Tyler 1996; Miller 1996). Detta resultat indikerar att det inte är så att skälet till att det är de framgångsrika i samhället som har hög social tillit beror på att de har lättare att ta kostnaderna för om personer de litat på skulle visa sig vara opålitliga. Yamagishis resultat indikerar istället att orsakspilen går åt andra hållet nämligen att det är förmågan att skilja ut vilka personer som man bör lita (och inte lita) på som skapar framgång. Personer med högt utvecklad social intelligens inleder helt enkelt fler produktiva samarbetsrelationer med fler personer. Yamagishis och hans kollegers resultat har emellertid vissa implikationer för den politiska nivån som det finns anledning att stanna vid. Problemet med en del forskning på området som visar på att social tillit bestäms i barndomen är dess deterministism. Det finns naturligtvis ytterst små möjligheter att på politisk väg intervenera i dessa förhållanden. Skulle dessa teorier stämma är de individer, samhällen och länder som är drabbade av låg tillgång på socialt kapital i princip för evigt dömda att förbli så. Yamagishis teori om social intelligens är emellertid mindre deterministisk. Naturligtvis är den sociala intelligensen också beroende av socialisationsprocesser i barndomen, men den är mera öppen för politisk och institutionell påverkan. Social intelligens är, enligt Yamagishi, något man lär sig genom omfattande interaktioner med andra människor, framförallt andra som inte är av samma sort som en själv. Implikationerna av detta är t.ex. att man, om man önskar individer med hög grad av social intelligens, bör skapa förutsättningar för att de tidigt kommer att interagera mycket med människor som inte är av samma sort som de själva. Dessa resultat talar för åtminstone två olika institutionella förhållanden på samhällsnivå. Det första är ett samhälle som skapar mångfacetterade sociala mötesplatser. Rimligen bör man då ha ett utbildningssystem som alltifrån förskolan till universitetsnivån inte segregerar efter kategorier som etnicitet, social klass och kön. Man skall naturligtvis vara försiktig med att direkt dra lärdomar för den offentliga politikens utformning från experimentell forskning, men resultaten pekar t.ex. på vådan av att etablera skolor, utbildningar eller andra sociala system som enbart 149
6 Bo Rothstein rekryterar personer av en och samma sort. Detta bör då också tala för en bostadsoch kulturpolitik samt ett arbetsliv som verkar integrerande i stället för segregerande. Ett högre utbildningssystem vilket liksom det svenska numera syftar till att hålla kvar studenter så mycket som möjligt i sin etablerade uppväxtmiljö är då inget att rekommendera. Samhället bör i stället vara sådant att det ger individerna starka incitament att söka sig utanför etablerade sociala mönster för att söka nya möjligheter i nya social nätverk. Referenser Bennich-Björkman, Li Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. New York: Pergamon. Eduards, Maud Förbjuden handling: om kvinnors organisering och feministisk teori. Malmö: Liber ekonomi. Kramer, Roderick M. & Tom R. Tyler (red.): Trust in Organizations. Frontiers of Theory and Research. London: SAGE. Kumlin, Staffan & Bo Rothstein Making and Breaking Social Capital. The Impact of Welfare State Institutions. Comparative Political Studies 38: Miller, Gary J Hierarkins ekonomi : att styra effektiva organisationer. Stockholm: SNS. Pinker, Steven How the Mind Works. New York: W. W. Norton & Company. Rothstein, Bo & Eric M. Uslaner All for All. Equality and Social Trust. London: London School of Economics and Political Science. LSE Health and Social Care: Discussion Paper Series. Rothstein, Bo Social Traps and the Problem of Trust. Cambridge: Cambridge University Press. Yamagishi, Toshio Trust as a form of social intelligence, i Karen S. Cook (red.): Trust in Society. New York: Russell Sage Foundation. van Lange, Paul A., Wim Liebrand, David A. Messick, and Henk Wilke Social Dilemmas: The State of the Art, i Wim Liebrand, David Messick & Henk Wilke (red.): Social Dilemmas: Theoretical Issues and Research Findings. London: Pergamon Press. 150
FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET
Förtroende i det multikulturella samhället FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET BO ROTHSTEIN F orskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan finnas en svensk
Läs merVem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein
Vem i hela världen kan man... lita på? Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein T änk dig att du är en småföretagare eller frilansare och att din verksamhet bygger på beställningar från stora
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merDen sociala tilliten håller vi på att tappa de unga?
Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga? Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga? F ör nu två decennier sedan såg ett nytt begrepp inom samhällsvetenskapen dagens ljus, nämligen
Läs merMedborgarpanelen. Kunskapsfrågor om politik och natur. Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur
Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur LORE Laboratory of Opinion Research University of Gothenburg University of Gothenburg Sweden
Läs merMedborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg
Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merFINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merdiskriminering av invandrare?
Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)
Läs merPOLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA
2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv
Läs merSVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID, FIL.DR OCH UNIVERSITETSLEKTOR,
SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID, FIL.DR OCH UNIVERSITETSLEKTOR, MARIA.SOLEVID@POL.GU.SE STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Dagens presentation 1. Vad innebär samhällsoro? 2. Vilka samhällsområden oroar
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merFler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Resultat från SOM-undersökningen 2010 Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2011:2 ] Tabell 1 Åsikter om kärnkraftens
Läs merSvenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016
Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark Allt färre svenskar uppger att de har förtroende för regeringens
Läs merJämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!
Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv
Läs merRegion Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014
Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Inställning till att bo i Skåne Fyra av fem medborgare trivs i hög grad med att bo i Skåne och en låg andel är negativt
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:2] Samhälle Opinion Medier (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986
Läs merSvenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2013 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2013 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan
Läs merEuro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]
Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft. Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4]
Åsikter om energi och kärnkraft Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2013
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merKlass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Läs mer6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Läs merANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS?
ANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS? Presentation vid Demokratidagarna i Göteborg 6 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH MEDIEFORSKARE Ett samhälle i förtroendekris? Det talas ofta om en pågående
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2019 SOM-undersökningen 2018 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2009
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2009 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2008 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merAndra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1
Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2010 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merStandard Eurobarometer 90
Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska
Läs merMINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK
Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.
Läs merAllmänhetens syn på Vetenskap 2003
DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merAtt leva, bo och verka i Skåne
Att leva, bo och verka i Skåne Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015 Henrik Ekengren Oscarsson Föreståndare SOM-institutet Daniel Jansson Bitr. undersökningsledare SOM-institutet Ett oberoende
Läs merFRII Allmänheten om givande 2017
FRII Allmänheten om givande 2017 Kontakt: Charlotte Rydh Novus: Jessica Åkerström Datum: 1 Bakgrund & Syfte BAKGRUND och SYFTE Novus har på uppdrag av FRII genomfört en kvantitativ undersökning om allmänhetens
Läs merMasterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället
Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2015 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]
Åsikter om energi och kärnkraft Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs merSamarbete och samverkan
Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merKorruption, maktmissbruk och legitimitet
Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Ö. Erlingsson och Mats Sjölin (red.) Korruption, maktmissbruk och legitimitet NORSTEDTS INNEHÅLL Författarpresentationer II Kapitel i. Korruption, maktmissbruk
Läs merBristande kvalitet i den högre utbildningen
Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger
Läs merUnder hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens
Flyktingpolitik viktigt för vem? Flyktingpolitik viktigt för vem? Marie Demker Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det en
Läs merINTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Läs merSmå och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende
Läs mer!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014
LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill
Läs merVAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT
VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs merSatsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]
Satsa mer på olika energikällor 1999 2011 Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:24] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merGenom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra.
Rapport Undersökning inställning om samhället 2014-02-17 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år under perioden 30 januari
Läs merSärskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi
Särskilt utsatta områden i Göteborg Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi Presentation och upplägg Bakgrund Uppdraget Gemensam analysrapport Reflektioner och erfarenheter från processen (Fortsättningen på
Läs merVärderingar på svenska arbetsplatser
Värderingar på svenska arbetsplatser T - PO103030 TEMO AB: Anna Fritz Datum: 2004-06 - 01 Undersökningens genomförande Temo har ställt frågor till allmänheten om attityder kring jämställdhet, arbetskamrater
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merArbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Läs merNätverk och ungdomsarbetslöshet finns det något samband
Nätverk och ungdomsarbetslöshet finns det något samband Peter Håkansson Ekonomisk-historiska institutionen peter.hakansson@ekh.lu.se Vad är problemet? Ungdomar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden
Läs merSvenska folkets förtroende för kärnkraftsindustrin Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009
Svenska folkets för kärnkraftsindustrin 1986-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan
Läs merMellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser
Mellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser Mellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser Bo Rothstein S edan 1996 har SOM-institutet mätt den sociala (eller mellanmänskliga) tilliten i Sverige.
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merNY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN
NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag
Läs merENERGIOPINIONEN I SVERIGE
Svenska folkets bedömning av risken för en större reaktorolycka i Sverige 1986-2007 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg maj 2008 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merJournalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol
December 18 Ulrika Andersson Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol De senaste åren har hörts påståenden om att den svenska demokratin är i kris och att förtroendet
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merVad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje?
Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Maria Pettersson D en offentliga välfärden i Sverige är något som många har en åsikt om, både positiv och negativ.
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merResultat. DemoskopPanelen
Resultat DemoskopPanelen 0 0-0-0 Om DemoskopPanelen DemoskopPanelen är en årligt återkommande undersökning bland den svenska allmänheten. Frågorna som ställs inom ramen för DemoskopPanelen handlar bland
Läs merResultat DemoskopPanelen
Resultat DemoskopPanelen 0 0-0-0 Om DemoskopPanelen DemoskopPanelen är en årligt återkommande undersökning bland den svenska allmänheten. Frågorna som ställs inom ramen för DemoskopPanelen handlar bland
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merMångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald
2015 Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald Allt färre går från ord till handling vad gäller mångfald Det är positivt att fler inser betydelsen av att arbeta med mångfald, men tankeväckande
Läs merAtt ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten
Läs merBakgrund. Frågeställning
Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå
Läs merSlutna rum och öppna landskap
Slutna rum och öppna landskap SOM-rapport nr 69 Resultat och analyser från den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Ulrika Andersson Undersökningsledare SOM-institutet Procent Allmän livstillfredställelse
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-217 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning Bedömning av boendetrivsel 3 Mellanmänsklig tillit 4 Förtroende för yrkesgrupper: Personal inom sjukvård, grundskola,
Läs merFilmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]
Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens
Läs merUNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se
UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se Vad är problemet? Ungdomar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Ökande
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merDen svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung
Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung Bo Rothstein F örtroende för andra människor
Läs merEtt litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel
Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merSOCIALT KAPITAL ETT GENOMBROTT FÖR EN NY SAMHÄLLSVETENSKAPLIG TEORI
Socialt kapital ett genombrott för en ny samhällsvetenskaplig teori SOCIALT KAPITAL ETT GENOMBROTT FÖR EN NY SAMHÄLLSVETENSKAPLIG TEORI BO ROTHSTEIN Å r 1990 publicerade James Coleman sin monumentala bok
Läs merUTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA
Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merBrukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006
Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att
Läs merKimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik
Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden
Läs merENERGIOPINIONEN I SVERIGE
Svenska folkets åsikter om en slutgiltig förvaring av det använda kärnbränslet 1986-2007 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg maj 2008 Samhälle Opinion Massmedia (SOM)
Läs merRör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda
Läs mer