Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Miljöförvaltningen R 2012:18. ISBN nr: Foto: Monica Wennblom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Miljöförvaltningen R 2012:18. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Monica Wennblom"

Transkript

1 ISBN nr: R 2012:18 Foto: Monica Wennblom Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Projektets arbetsgrupp: Samir Al-Asadi, resursperson Agneta Alderstig, tobakssamordnare Ulla Lundgren, resursperson (under år 2010) Claudio Mc Conell, resursperson Willy Nilsson, epidemiolog Per Haglind, stadsläkare, huvudansvarig Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg Telefon: E-post: 2

4 Förord Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt genomfördes med mål att öka förutsättningarna för Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen i folkhälsomålsområde 11 intill år Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och genom särskilda insatser bland invandrade grupper, utökning av rökfria miljöer och nätverksarbete kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Projekten genomfördes med stöd från Statens folkhälsoinstitut och det nationella Tobaksprogrammet. Trots ett i historiskt perspektiv framgångsrikt tobaksförebyggande arbete måste detta fortsätta och det av flera skäl: tobaksrökning är extremt farligt. tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa bland hela befolkningen kan inte uppnås om inte tobaksförebyggande insatser genomförs med framgång. Ett huvudområde för det fortsatta tobaksförebyggande arbetet är att nå de grupper som röker mest och att nå barn och ungdomar med mål att de inte börjar röka eller snusa. Minskad nyrekrytering till tobaksbruk underlättas av att unga människor möter en vuxenvärld som inte röker. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Miljöförvaltningens erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar visar att attityder och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är ofta lägre jämfört med många svenskfödda grupper. Miljöförvaltningen har i detta projekt genom fortsatt samverkan med invandrarföreningar och genom en rad andra insatser medverkat till att långsiktigt minska tobaksrökning bland invandrade grupper i Göteborg. Projektledningen vill här tacka alla som på olika sätt medverkat i projektet och för den entusiasm och engagemang vi mött under projekttiden. I samverkan kan mycket vinnas och genomföras. Avslutningsvis tillönskar vi alla all tänkbar framgång i det fortsatta tobaksförebyggande arbetet, som utgör en så viktig del i folkhälsoarbetet i Sverige. Göteborg mars 2011 Per Haglind Stadsläkare, docent Huvudrapportör Agneta Alderstig Tobakssamordnare 3

5 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 8 Summary in English Bakgrund Utgångspunkter och målformuleringar...12 Projektets mål...13 Insatser och använda metoder Kartläggning Epidemiologisk och demografisk kartläggning...16 Kommunikationsplan Samverkan med invandrar-föreningar Ramadanblad Rökfria miljöer Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas...22 Hammarkullekarnevalen...23 Rökfria lägenheter...23 Rökfri arbetstid...23 Tjänstemän som möter rökare Arbetsförmedlingen och försäkringskassan...26 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd...26 Personal inom skola och fritid...27 Samhällsinformatörer och tolkar...28 Tobaksavvänjare...28 Andra utbildningsinsatser och utbildningsmaterial Föreläsningsserie...30 Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak för sfi-lärare...30 Nationell konferens: Tobak eller Hälsa om att halvera rökning bland de grupper som röker mest Samverkan Angereds närsjukhus...33 Hälsotek

6 Hälsoteket i Väster...33 Stjärnhusen...34 Informationsdagar på Frölunda Torg...34 Ytterligare informationsdagar...35 Läkarstämman i Nordstan...35 Idrotts- och föreningsförvaltningen...36 Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg...36 Nationellt nätverk för de projekt som fått stöd för tobaksförebyggande insatser bland invandrargrupper...37 Övrigt nätverksdeltagande...38 Sociala medier Inventering Internationella tobaksförebyggande insatser Utvärdering Diskussion Bilaga Sammanfattande kommentarer ur rapporten:...48 Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt...48 Bilaga Rapport: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt...50 Tabellförteckning...50 Bilaga Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI)...54 Lista för samverkan med invandrarföreningar Bilaga Ramadanblad år 2010 Shia-muslimer...58 Bilaga Hammarkullekarnevalen Karnevalsledningens inbjudan och annonsering...59 Bilaga Bilaga Föreläsningsserie med överläkaren och lungläkaren Matz Larsson från universitetssjukhuset i Örebro...60 Bilaga Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. 7-8 september i Göteborg...61 Bilaga

7 Bilaga Bilaga Bilaga Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. 7-8 september i Göteborg...63 Bilaga Bilaga Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest.7-8 september i Göteborg...64 Bilaga Hälsotekets i Väster tobaksförebyggande arbete under hösten Bilaga Hälsotekets i Väster tobaksförebyggande arbete under år Allmän information...67 Stjärnhusen...67 Tobaksavvänjning i grupp...68 Informationsdagar på Frölunda Torg...68 Ytterligare informationsdagar...69 Tobaksutställning...69 Information i samband med föredragskvällar...70 Invandrarföreningarna i Väster:...70 Bilaga Bilaga Bilaga Resultat Läkarstämman i Nordstan i Göteborg torsdagen 2 december Bilaga Inbjudan till Nätverk för tobaksförebyggande insatser i Göteborg...77 Bilaga Till Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg inbjudna organisationer:...78 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

8 Bilaga Ett Tobaksfritt Liv - Fansite på Facebook...87 Bilaga Rekryteringsflyer...88 Bilaga Ett Tobaksfritt Liv blogg:...89 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

9 Sammanfattning I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete, men trots detta röker fortfarande knappt en miljon människor dagligen, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta därför att tobaksrökning är extremt farligt och för att tobaksbruket är snedfördelat - målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper, som röker mest erbjuds kunskap och stöd att förändra sitt rökande. När Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regering och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. I denna rapport beskrivs projektet: Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI). I andra rapporter beskrivs ytterligare tre tobaksförebyggande projekt. Avsikten var att stärka Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsförsörjning skulle de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom skulle framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom breda ansatser med parallella insatser inom flera samhällssektorer och bland politiker och andra beslutsfattare skulle en förändrad värde- och normbild åstadkommas. Projektens mål var att långsiktigt minska tobaksbruket i Göteborgs Stad. Inledningsvis genomförde projektet en epidemiologisk och demografisk kartläggning, som bland annat innefattade tobaksvanor bland ungdomar, vuxna och invandrade grupper i Göteborg. En kommunikationsplan upprättades. En intervjuundersökning genomfördes bland folkhälsoplanerarna i staden. Samverkan med invandrarföreningarnas styrelser och ledare och spridning av Ramadanbladen har varit viktiga delar i projektet liksom anordnandet av en nationell konferens för att ge uppmärksamhet kring utmaningen med att halvera tobaksrökningen bland de grupper, som röker mest och redovisa goda exempel. Försök med att använda sociala medier har genomförts liksom en internationell inventering av erfarenheter från tobaksförebyggande insatser i invandrade gruppers ursprungsländer. Arbetet med rökfria miljöer är angelägen och framgångsrika insatser gjordes i samband med Göteborgs Kulturkalas och Hammarkullekarnevalen år 2009 och Rökfria bostäder och rökfri arbetstid utvecklades på ett positivt sätt i staden. Att tjänstemän inom offentlig sektor försäkringskassan, arbetsförmedling, socialtjänst, skola och fritid, sfi-lärare, samhällsinformatörer och tolkar engagerar sig i sina klienters tobaksvanor och har förmåga att motivera och ge grundläggande information har varit en del i projektet. Nätverksbyggande och samverkan är andra genomförda aktiviteter. Projekten har haft ett eget nätverk med bred representation från olika delar av hälso- och 8

10 sjukvården, kommunala förvaltningar och ideella organisationer. Samverkan har skett med hälsotek, med projektet Rökfri zon Nordost och Angereds närsjukhus, med folkhälsosamordnarna, länsstyrelsens drogsamordnare och med en rad politiker. Projektet har varit representerat i en rad nationella nätverk. En särskild föreläsningsserie genomfördes, bildbaserat undervisningsmaterial för sfi-lärare utvecklades och en mobil tobaksutställning har tagits fram. Vidare har samverkan skett vid hälsodagar, friskvårdsdagar och i Läkarstämman i Nordstan. Samtliga politiska grupperingar i Göteborgs kommunfullmäktige har nåtts i något sammanhang. I detta projekt och i de tre övriga tobaksförebyggande projekten har mycket gjorts, mycket har varit framgångsrikt och många har engagerats. Projekten har mötts med entusiasm, men också med attityden: Tobaksrökning det sysslar inte vi med, vi har ett annat folkhälsoproblem för dagen här. Den avvaktande hållningen i tobaksfrågan är inte ovanlig men svår att förstå. En del av projektinsatserna hade kunnat göras annorlunda och mer och fler. Många målformuleringar är uppfyllda. Genomförda insatser är dokumenterade. Genomförda insatser är utvärderade. Använda metoder och verktyg är inte alltid vetenskapligt utprovade utan ibland mer utgående från erfarenhet och upplevelser. Varje insats har dock effekt, om inte omedelbart så på sikt. Utan det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut hade de tobaksförebyggande insatserna vilka nu blivit verklighet aldrig blivit genomförda. Men pengarna betyder mer än bara verksamhetsbidrag och möjligheten att projektanställa några personer. I det lokala arbetet betyder tillskott från nationella medel mycket mer det ger ökad legitimitet för insatserna, medför att lokala beslutsfattare blir engagerade och lättare bidrager med ytterligare medel. Den viktigaste motkraften i det förebyggande arbetet är tobaksindustrin. Om den med sitt profitkrav inte tillåtits få sådant genomslag och möjligheter till opinionsbildning hade situationen varit annorlunda. Om nikotin tidigare förklarats vara den beroendeframkallande drog som den är hade situationen varit annorlunda. Tobaksbruket är svårt att bli av med därför att nikotinberoendet är så starkt. Om inte tobaksbladen innehållit nikotin skulle ingen rökare dra in tusentals kemiska ämnen i lungorna många gånger om dagen. I det fortsatta tobaksförebyggande arbetet finns en rad angelägna uppgifter: Gör ytterligare miljöer självklart rökfria överallt där människor samlas bör rökfrihet råda! Rökfritt Liseberg liksom rökfritt Kulturkalas i Göteborg! Stimulera fastighetsägare att skriva in lägenhetskontrakten att det är en olägenhet att röka på balkonger så att andra blir exponerade och att skriva in att rökförbud gäller i nya eller nyrenoverade lägenheter! Inför tobaksfri skoltid! Stimulera staten införa rökfri arbetstid i alla sina myndigheter och bolag! Höj tobaksskatten två gånger varje mandatperiod! 9

11 Ordna tillsynsinsatser så att dessa också blir verklighet vad gäller vattenpipstobak! Introducera varningsbilder på tobakspaketen och undanröj därefter den sista marknadsföringsplatsen för tobak: Inför neutrala tobakspaket! 10

12 Summary in English Efforts aimed at reaching immigrant groups and immigrant associations for the purpose of preventing tobacco About 21 per cent of the population of the City of Gothenburg have an immigrant background. The largest immigrant groups come from Iran and Iraq, each comprising about 10,000 people. Both international and national experience shows that several of these groups smoke more than Swedish born people. In 2004 and 2005 a project was carried out in Gothenburg with the aim of reaching immigrant groups with Serbo-Croat-Bosnian and Arab backgrounds for tobacco preventive purposes. In 2009 the city obtained renewed funds to continue the work for two years, though now with more immigrant groups and a broader onset. Funds come from the National Institute of Public Health. The project is founded on the goal determined by the Swedish Riksdag of halving tobacco smoking by 2014 among groups that smoke most. The project commenced with a broad epidemiological survey of immigrant groups countries of origin, geographical distribution in the city and smoking habits. A list of the various immigrant associations was drawn up. The efforts have had the goal of reaching the boards of immigrant associations and a number of discussion meetings and working meetings have been held. The immigrant associations have also had the opportunity of financial support in the form of mini-projects with the aim of getting association members to stop smoking. Some immigrant associations have only had women members, others have several hundred members, others considerably fewer. One important part of the project has been to reach people who in their work meet immigrants that smoke and make it possible for such people to bring up the use of tobacco as part of their advisory service and support. On such occasions the contact method of Motivational Interviewing MI - can be used. Teaching initiatives on MI have therefore been addressed to social workers that administer matters of financial support, employees of the National Insurance Office and the Employment Office, teachers of SFI, civic PR officers and interpreters. Other important efforts have been to create smoke-free environments where immigrant groups meet, such as in connection with music and carnival events. Another initiative has been to enhance interest in stopping smoking in connection with Ramadan when several immigrant groups are included in the prohibition against smoking in the daytime. The project has been successful, but collaboration with the immigrant associations requires the efforts to offer mutual benefits and a working method that inspire confidence. 11

13 Bakgrund Utgångspunkter och målformuleringar I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. Andelen dagligrökare har minskat bland såväl män som kvinnor. Männen har slutat röka i ökad utsträckning jämfört med kvinnor, men har å andra sidan ökat sitt snusande. Tobaksvanorna bland ungdomar har förändrats på ett glädjande sätt och miljöer där rökfrihet är norm ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker nästan en miljon människor dagligen i Sverige, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta och det av flera skäl: Tobaksrökning är extremt farligt och har förödande effekter på människors hälsa Produktion av tobak har en rad miljöstörande effekter och kan påverka vuxna och barn som deltager i tobaksodlingen Tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper som röker mest erbjuds kunskap och stöd att minska sitt rökande Sverige har gjort internationella åtaganden via medlemskapet i Världshälsoorganisationen och undertecknat WHO:s Tobakskonvention och därigenom åtagit sig att inkludera Tobakskonventionens regler i svensk lagstiftning. I Tobakskonventionen slås fast att... tobaksbruket är ett globalt problem med förödande konsekvenser för hälsan, samhället, ekonomin och miljön i hela världen Dessutom finns tydliga såväl nationella, regionala som lokala politiska beslut med uppdrag att medverka till att minska nyrekryteringen till tobaksbruk och generellt minska tobaksanvändandet i befolkningen. Riksdagen har inom folkhälsomålsområde 11 antagit följande fyra delmål för det tobaksförebyggande arbetet: Delmål 1: En tobaksfri livsstart från år Delmål 2: En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Delmål 3: En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Delmål 4: Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. När Statens folkhälsoinstitut efter uppdrag av regeringen och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. Denna rapport beskriver projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207). 12

14 Miljöförvaltningen i Göteborg erhöll stöd från Statens folkhälsoinstitut med totalt kronor för år 2009 och år Dessutom ansökte och fick miljöförvaltningen medel under år ch år 2010 för följande projekt: Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207) Nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest (diarienummer HFÅ 2009/285) Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria (diarienummer HFÅ 2009/286) Miljöförvaltningens tobaksförebyggande insatser utgör en del av Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsstöd kan de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas. Därigenom kan framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom särskilda och riktade insatser bland grupper med hög andel rökare kan förutsättningar för en jämlik hälsa skapas. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar (Miljöförvaltningen Rapport R 2005:8c) visar attityden och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är lägre jämfört med i många svenskfödda grupper. Miljöförvaltningen har i detta projekt byggt vidare på i de i det tidigare TTIprojektet vunna erfarenheterna och genom fortsatt samverkan med invandrarföreningar medverkat till att långsiktigt minska tobaksrökning bland några av de grupper som röker mest. Projektets mål Följande målformuleringar fanns i fortsättningsansökan för 2010: Syfte och mål Att utgående från de i det tidigare TTI-projektet och under år 2009 vunna erfarenheterna fortsätta och utveckla det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg och därigenom långsiktigt minska tobaksrökningen bland grupper med hög förekomst av dagligrökare. Målgrupper Styrelser och medlemmar i äldre och nytillkomna invandrarföreningar i Göteborg med viss betoning på styrelser och medlemmar i föreningar med hög andel unga medlemmar med invandrarbakgrund 13

15 Personer anställda i offentlig förvaltning, vilka i sin yrkesroll möter rökare Organisationer såsom hälsotek, fritidsgårdar, ungdomsmottagningar och mötesplatser där ungdomar med utländsk bakgrund träffas Metoder Projektledningen och de resurspersoner som knutits till projektet har bred erfarenhet av tobaksförebyggande arbeta i samverkan med invandrarföreningar.betydelsen av att skapa partnerskap är en viktig erfarenhet. En omfattande demografiskt kartläggning av målgrupperna i Göteborg har genomförts och en sammanställning av resultat från studier och redovisningar av tobaksrökningens utbredning i olika invandrargrupper uppdelat bl a på kön och etnicitet har genomförts. Dessutom har information om invandrargruppers attityder till rökning och tobak sammanställts. Sammanställningen i form av tabeller bilägges denna ansökan. Ökad kunskap om målgrupperna avses erhålles genom en kartläggning av tobaksförebyggande insatser genomförda i respektive ursprungs(hem)länder. Telefonintervjuer planeras genomföras med hälsoministerier, socialstyrelser, public health-institutioner etc. i respektive land i kombination med studier av bl a sådna myndigheters webbsidor som anknyter till tobaksfrågan. Dessutom pågår planering för kartläggning med hälp av fokusgruppsmetodik och djupintervjuer i målgrupperna. Kontaktskapande insatser bland en mängd invandrarföreningar pågår och kommer att utvecklas under år Olika alternativ prövas för att kunna erbjuda en resursperson som kan prata tobak till varje invandrarförening. Att nå personer anställda i offentlig förvaltning, vilka i sin yrkesroll möter rökare är en angelägen uppgift där målet är att sådana personer regelmässigt via ett kort motiverande samtal kan aktualisera frågan om tobaksbruk. Sfilärare, socialarbetare, tolkar, fritidssledare har under år 2009 inbjudits till seminarier kring detta tema och motsvarande aktiviteter är inplanerade under år 2010 för bl a samhällsinformatörer och anställda inom arbetsförmedlingen, försäkringskassan och migrationsverkets personal i Göteborg. I samverkan med olika organisationer, organisatörer, fastighetsägare med flera pågår arbete med att skapa ytterligare rökfria miljöer, till exempel rökfria evenemang och mötesplatser, rökfria balkonger, lägenheter mm. I ett särskilt delprojekt studeras för närvarande möjligheterna att använda sociala medier som till exempel Facebook och Youtube för att nå ungdomar. I arbetet med mål att unga människor inte skall börja röka är det angeläget att unga möts av en rökfri vuxenvärld där idrottsledare, föräldrar och moroch farföräldrar och många andra förebilder ingår. Tidigare erfarenheter visar att det bland invandrargrupper finns en endast begränsad efterfrågan på rökavvänjningstöd såsom sådant stöd för närvarande erbjuds på vårdcentraler och hälsotek. En utmaning är att hitta vägar för att öka sådan efterfrågan. Hälsoteken i staden erbjuder stöd och information inom ett stort antal områden och i ett mångkulturellt perspektiv och är därför viktiga samverkansparter. Samverkansavtal med hälsoteket i Väster är utarbetat. 14

16 Planering pågår för samverkan i det tobaksförebyggande arbete riktat till de grupper som röker mest. Gemensamma insatser kan göras i samband med World No Tobacco Day, Hammarkullekarnevalen, Kulturkalaset i Göteborg, musiksfestival Way Out West och Tobaksfria veckan v 47 med flera events. Tobaksförbyggande arbete i samband med religiösa högtider. Fortsatt arbete med Ramadanbladet och reglerna om t ex tobaksfrihet under dygnets ljusa timmar under Ramadanmånaden. I arbetsinsatserna ingår också kontinuerlig inventering av informationsmaterial, bedömning av behovet av revidering och nyproduktion samt ökad tillgängligheten av informationsmaterial på olika språk. Projektet har åtagit sig att hålla ihop ett nätverk av organisationer och personer som i Sverige arbetar med tobaksförerbyggande insatser bland invandrargrupper. Nätverket har intill december 2009 haft fyra sammanträden. Samverkan med länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen och länsnykterhetsförbund kring de andra riskfaktorerna alkohol, narkotika, dopning. Projektet har också hos Statens folkhälsoinstitut sökt om extra medel för att under hösten 2010 kunna ansvara för en nationell tobakskonferens kring temat Halvering av tobaksbruket bland de grupper som röker mest (FHI dnr HFÅ 2009/285). Samverkanspartners Invandrarföreningar i Göteborg Hälsotek i Göteborg Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborg Fritidsgårdar och ungdomsmottagningar i Göteborg Göteborg och Co Trygg och Vacker Stad i Göteborg Övriga projekt i Sverige med inriktning på tobaksbruk bland invandargrupper 15

17 Insatser och använda metoder Kartläggning Epidemiologisk och demografisk kartläggning En inom folkhälsoarbetet återkommande otillräcklighet är epidemiologisk och demografisk kartläggning av de faktorer och de målgrupper som folkhälsoinsatserna avser. Miljöförvaltningen inledde projektinsatserna inom Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) med att uppdatera en tidigare publicerad beskrivning av projektets målgrupper och utgångsläget vad gäller tobaksbruk mm i Göteborg. Beskrivningen ger demografisk kunskap om t ex var målgrupperna bor i Göteborg fördelat på kön, antal, andel av stadsdelsbefolkningen, ursprungsländer och hur länge de vistats i Göteborg. Kartläggningen beskriver vidare attityder till tobak och snus och tobaksvanor i målgrupperna så som de redovisas i tidigare genomförda rapporter och studier. Den epidemiologiska och demografiska kartläggningen innehåller 81 tabeller med kommentarer och analyser och redovisas i en särskild rapport. I bilaga 1 finns några sammanfattande kommentarer och bilaga 2 finns kartläggningens innehållsförteckning. 16

18 Kommunikationsplan Under den inledande projekttiden gjordes flera försök att komplettera den förhållandevis noggranna målbeskrivningen i ansökningshandlingen med en kommunikationsplan. Engagemang i projektets vardagsuppgifter kom dock återkommande emellan. Så småningom anordnades en skrivarverkstad där kommunikationsplanen muntligen beskrevs av ledningsgruppen och det sålunda verbalt beskrivna blev omedelbart nedtecknat och utskrivet. Utskriften diskuterades och bearbetades nästa dag och kunde skrivas ut i nästan fullständig version på tredje dagen och kunde ligga till grund för fortsatta insatser. Kommunikationsplanens struktur var: Utgångsläge Mål Strategier Målgrupper Kanaler Budskap Aktiviteter Tidplan och budget Uppföljning och utvärdering 17

19 Samverkan med invandrarföreningar Samverkansinsatserna utgick från det av miljöförvaltningen i Göteborg under perioden juni 2004 till juni 2005 genomförda projektet med titeln Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI). (MF Rapport R 2005:8c). Projektets mål var att pröva och utveckla metoder, som kunde leda till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändra målgruppens normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därmed långsiktigt stärka förutsättningarna för en beteendeförändring. Projektets genomfördes med stöd från såväl Statens folkhälsoinstitut som Göteborgs stad Projektet verkade i Göteborg inom det arabiska språk- och kulturområdet respektive det serbo-kroatiska och bosniska språk- och kulturområdet och var huvudsakligen koncentrerat på metodutveckling och erfarenhetssammanställning. Projektet hade en styrgrupp och ett vetenskapligt råd. Till projektets arbetsgrupp knöts tre resurspersoner med särskild språk- och kulturkompetens. Projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) tog naturligt utgångspunkt i och vidareutvecklade de erfarenheter och metoder samt de kontakter som knutits med en lång rad invandrarföreningar i det första TTI-projektet. Två resurspersoner, vilka deltagit i det tidigare projektet, kunde lyckligtvis engageras i fortsättningsprojektet. Inledningsvis uppdaterades listan över de tidigare kontaktade invandrarföreningarna. Med hjälp av Idrotts- och föreningsförvaltningens databas kunde listan kompletteras bland annat med kulturföreningar och invandrarföreningar med ungdomsverksamhet, ofta i form av basket-, fotbolls- eller dansverksamhet. Kontaktlistan omfattade i utgångsläget ett 40-tal föreningar spridda över hela Göteborg (bilaga 3). Listans invandrarföreningar kontaktades i utgångsläget via brev och senare också via e-post. Dessa inledande skriftliga kontakter följdes upp med telefonsamtal med föreningarnas ordförande eller annan kontaktperson. Huvudansvariga för kontaktarbetet var två resurspersoner, vilka också ingått i arbetsgruppen under det första TTI-projektet. Resurspersonens inledande personliga kontakter skedde via föreningens ordförande eller styrelsemedlem. Återkommande fanns i föreningarna en av föreningen utsedd kontaktperson ofta med anledning av ordförandes begränsade språkkunskaper. Att återknyta kontakterna med de tidigare invandrarföreningarna eller nyetablera kontakt med föreningar, som inte tidigare kontaktats, erfordrade upprepade kontaktförsök och krävde lång tid. Kontaktförsöken enbart via brev eller e-post ledde inledningsvis sällan till att föreningen svarade eller återkopplade eller själva initierade någon form av samverkan. Resurspersonernas upprepade telefonsamtal och personliga besök i respektive invandrarföreningens lokaler blev 18

20 en förutsättning för samverkan. Det fanns också behov av att förklara att det inte handlade om att miljöförvaltningen vill göra någon kontroll utan att betona att projektet sökte dialog och samtal. Vidare var resurspersonernas språk och kulturbakgrund en viktig framgångsfaktor i det kontaktskapande arbetet och öppnade för diskussioner kring tobaksfrågan och ledde till efterfrågan av information om tobak. Fördjupade kontakter kunde på detta sätt erhållas med ett trettiotal invandrarföreningar. Som ett nästa steg inbjöds invandrarföreningarna vid två tillfällen till arbetsoch diskussionsmöten på miljöförvaltningen. Ett femtontal styrelseledamöter och ledare i invandrarföreningarna deltog. Projektets mål och syfte redovisades och diskuterades och följande fråga ställdes: Hur kan vi i projektet och Ni i föreningen samverka med mål att Era medlemmar inte skall röka tobak? Diskussionerna blev ofta livliga och ett antal förslag lades fram under mötenas gång. Som återkommande samverkansförslag under dessa diskussioner framfördes behov av pengar för att kunna genomföra lokala insatser inom ramen för invandrarföreningens egen verksamhet. Detta ledde till att projektet erbjöd Miniprojekt omfattande cirka kr för sådana aktiviteter. Möjligheterna att erhålla medel beskrevs och en lista på olika förslag till verksamheter upprättades liksom en enkel ansökningsblankett. Erbjudandet distribuerades till samtliga föreningar i projektets lista. Fem ansökningar kom in och fyra föreningar erhöll stöd i arbete med att ta fram t ex en tobakspolicy för föreningen, föreläsningar kring tobaksrökning, genomförande av upprepade när-radiosändningar med information om tobaksrökningens skadeeffekter och sluta-röka-råd och stöd att täcka kostnader i samband med dansuppvisning. Sammanfattningsvis byggde projektets arbetsmetod på tanken att etablera kontakt med ledare för invandrarföreningarna och att dessa i sin tur via sin styrelse och förening skulle sprida tobaksbudskapet vidare till medlemmarna. 19

21 Ramadanblad Ramadan infaller i den nionde månaden enligt den muslimska kalendern och är för muslimer en helig fest- och fastemånad. Från gryning till skymning avstår engagerade muslimer från mat, dryck, sex och rökning. Dessutom syftar fastan till tålamod och ödmjukhet. Då ber engagerade muslimer till Allah mer än vanligt för att få förlåtelse för synder, vägledning för att leva rättfärdigt och genom avhållsamhet och goda gärningar rena sig själva. Idén med att under Ramadan använda ett flygblad med tobaksförebyggande text och uppmaning lånades från London och användes i Göteborg under den första delen av projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper redan år Ramadanblad har därefter delats ut såväl år 2009 som år Syftet var att förstärka det som står i Koranen om att avstå från tobaksrökning under Ramadan och att uppmana ta tillfället i akt att sluta röka. Ramadanbladet innehöll olika bönetider och minutangivelse för gryning och skymning samt ett citat ur Koranen med uppmaning att Inte Skada Dig själv. Dessutom fanns information om Sluta-Röka-Linjen med dess telefonnummer samt avsändarens kontaktuppgifter. År 2004 trycktes Ramadanbladet för shia-muslimer. År 2009 och 2010 trycktes en version för shia-muslimer och en version för sunni-muslimer eftersom Ramadan infaller vid olika tider för dessa två grupper. Ramadanbladens utseende och de olika tidsangivelserna stämdes av med de högsta religiösa ledarna i Sverige. Flygbladen delades ut i upprepade omgångar i två moskéer där tobaksfrågan också fick uppmärksamhet under fredagsbönen med 200 deltagare. Vidare delades flygbladen ut i upprepade omgångar i livsmedelsaffärer, en rad invandrarföreningar i stadsdelarna i nordost, Hisingen och Frölunda och i ett antal tandläkaremottagningar. Totalt distribuerades cirka ex av Ramadanbladet år I 2010 års Ramadanblad medföljde även en kontakttalong med möjlighet att medverka i en utvärdering. Utvärderingens frågor hade som mål att studera i vilken utsträckning Ramadanbladets syfte uppnåtts: Att informera om bönetider och Att uppmana målgruppen att sluta röka. För att stimulera till deltagande i utvärderingen utlovades utlottning av priser. Miljöförvaltningen deltog med fem presentkort á 200 kronor i livsmedelshandel och det kommunala bostadsföretaget Hjällbobostaden deltog med tio presentkort på biobiljetter á 100 kronor. Dessa priser lottades ut bland de åttiotvå svar, som skickats in till miljöförvaltningen. Kontakttalongen skickades tillbaka av 82 personer. Bland dessa tyckte de flesta att Ramadanbladet var bra, viktigt eller tänkvärt (98-87 procent). Ytterligare redovisning kring Ramadanbladet finns i utvärderingsrapporten. Det är svårt att göra en exakt uppskattning av hur många personer som i slutändan kom att nås av huvudbudskapen kring tobak. Ramadanbladet bör uppskattningsvis ha setts av minst två personer per exemplar, vilket motsvarar 20

22 personer. Lägger man därtill alla personliga kontakter, de forum (föreningar) där budskapen diskuterats, närradiosändningar och närvarande vid besöken i moskéer så handlar det om ytterligare personer. Ramadanbladet för shia-muslimer år 2010 finns i bilaga 4. 21

23 Rökfria miljöer I det långsiktiga arbetet med minskat tobaksbruk är tillskapandet av fler rökfria miljöer en prioriterad insats. Att skapa opinion för och stärka attityden att rökfrihet är det normala på alla platser där människor samlas ingår i ett framgångsrikt arbete mot tobaksbruk och därmed i miljöförvaltningens samordningsuppgift. Projektet genomförde eller medverkande i en rad sådana insatser: Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas Göteborgs kulturkalas samlar årligen över besökare under sex dagar och genomförs i stadens centrala delar. Kulturkalaset har ett rikt och brett kulturutbud såsom balett, karneval, gatuteater, matkultur, film, jazz, världsartister, lokala band, mötesplatser, uppträdanden, glädje och fest och mycket mer. Arrangör är Göteborg & Co. Inför Kulturkalaset augusti 2009 engagerades 150 ungdomsvärdar, vilka deltog i en rad olika uppgifter under karnevalstiden. De försågs med särskild t-tröja med karnevalslogga. Dessa värdar inbjöds i två omgångar till en informationsoch utbildningsträff där deras arbets- och ansvaruppgifter tydliggjordes. Vid dessa utbildningstillfällen redovisades också tobaksrökningens effekter på människors liv, konsekvenserna på hälsa och miljö i produktionsländerna och tobaksindustrins agerande. Tobaksvärdarna uppmanades att under den tid de uppehöll sig i och arbetade för karnevalen att vara rökfria. En av kulturkalasets festplatser var Leve Klotet i Älvrummet invid Göta älvstranden. Det var ett livsstilsområde med ungdomsperspektiv och som genomsyrades av livsstilsval, framtidshopp och inspiration till hållbar utveckling. Leve Klotet var en tobaksfri festplats med inslag av tobaksförebyggande aktiviteter. Göteborgs Stads TÄNK kampanj skänkte fimpbehållare, som delades ut till rökare samtidigt som man upplyste om, att området var tobaksfritt. På festplatsen genomförde tobaksclowner från teatergruppen Teater Eksem spontanteater med tobaksbudskap samt från scen genomfördes fem föreställningar kring nedskräpning och slängda fimpar. Konstnären Joakim Stampe målade budskapet Make love not smoke på betongsuggor. Skyltar med texten Tobaksfri zon och Rökfri Zon målades och placerades ut på festplatsen. Filmen Tobakens Barn visades dagligen i den angränsande utställningshallen. Genom projektets medverkan säkerställdes för första gången att en del av Kulturkalaset också inkluderar ett tobaksfritt område Leve Klotet med ett särskilt perspektiv på miljöfrågor och hållbar utveckling. Även under Kulturkalaset år 2010 fick området en ungdomsinriktning och var också då rökfritt. 22

24 Hammarkullekarnevalen Hammarkullekarnevalen har genomförts i nordöstra Göteborg under maj månad i flera deccennier. Här samlas omkring åskådare kring ett karnevalståg med musik, sambatakter, mångkulturell dans, plymer och paljetter och marknadsstånd (bilaga 5). Under karnevalen år 2009 genomförde projektet insatser genom att ett tiotal ungdomar engagerades och delade ut ballonger med ett tobakspreventivt budskap: "Tobaksrök är extremt farligt" respektive "Tobaksrök skadar Dig och andra". Vid överlämnadet uppmanades mottagaren be andra att läsa upp texten. Cirka 500 ballonger delades ut och budskapen fick därigenom god spridning under karnevalen. Under år 2010 genomfördes en aktivitet, som syftade att göra Hammarkullekarnevalens huvudläktare rökfri. Genom upprepad skyltning och en väl synlig banderoll vid entrén med text: Tack för att Du inte röker här uppmanades rökarna att avstå och gavs icke-rökarna ett tydligt stöd att genom tillsägelse inte bli exponerade för icke-önskad tobaksrök. Samarbetet med Hammarkullekarnevalens ledningsgrupp fortsätter även under 2011 års karneval. Rökfria lägenheter Under projekttiden har frågan om rökfria bostadslägenheter återkommande diskuterats med representanter för de kommunala och privata fastighetsägarna i Göteborg. Utgångspunkten har varit de beslut som fastighetsägare på många håll i Sverige fattat om att till exempel göra nybyggda eller nyrenoverade bostadslägenheter rökfria och att i nytecknade hyreskontrakt göra en sådan överenskommelse till en naturlig del. Diskussionerna har lett till att flera fastighetsägare i Göteborg gjort sådana tillägg, vilket också observerats av media, som skrivit om detta. Rökfri arbetstid Göteborgs Stad är sedan 1 januari 2011 administrativt organiserat i 10 stadsdelsförvaltningar och dessutom ett antal fackförvaltningar och kommunala bolag. Staden har cirka anställda. En tidigare organisation bestod i 20 stadsdelsförvaltningar och i ett ännu tidigare skede 21 stadsdelförvaltningar. I många frågor är stadsdelsförvaltningarna självständiga enheter, vilket bland annat inneburit att varje förvaltning och bolag själv har bestämt om införande av till exempel rökfri arbetstid. År 2007 startades arbetet i Göteborg med mål att träffa överenskommelse om rökfri arbetstid för kommunens anställda. Som ett inledande steg i arbetet genomförde miljöförvaltningen ett seminarium där såväl politiker, personalchefer 23

25 som fackliga representanter deltog. Goda exempel redovisades och diskuterades. Seminariet tillkom som en följd av rekommendationen om rökfri arbetstid som Sveriges Kommuners och Landsting (SKL) arbetsmiljöråd utfärdat. Stöd för införande av rökfri arbetstid fanns också med i Handlingsplan för alkohol-, tobaks- och drogområdet i Göteborg omfattande tidsperioden I handlingsplanen anges bland annat att förvaltningar ska få stöd i att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Fokus ska ligga på att upprätta tobakspolicy på kommunens arbetsplatser stöd till kommunanställda som vill sluta röka eller snusa tobaksfri livsstart (förskola, skola och föreningsliv) Rökfri arbetstid innebär att rökning inte får ske under arbetstid inklusive pauser. Lunchperioden omfattas inte av arbetstiden. År 2007 var stadsdelsförvaltningen Frölunda först med att införa rökfri arbetstid. Vid projekttidens början den 1 januari år 2009 hade nio stadsdelsförvaltningar, en fackförvaltning och ett kommunalt bolag infört rökfri arbetstid. Två år senare den 31 december 2010 hade alla 20 stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, sex fackförvaltningar och fem kommunala bolag infört rökfri arbetstid. Framgångsfaktorer för införandet av rökfri arbetstid har varit dialog, förankring, uppföljning samt att processen har tillåtits ta tid. De anställda har erbjudits sluta röka-/snusastöd och subventionerade nikotinläkemedel under tre månader. Den första kontakten med förvaltningar och bolag togs antingen via folkhälsoplanerare eller via personalavdelning. Projektets resursperson har inbjudits till möten för att förse personaladministratörer, chefer, fackliga företrädare, anställda och politiker med motivation, kunskap, stöd och råd samt argument kring en rökfri arbetstid. I genomförandet har material från Statens folkhälsoinstitut använts. Stadskansliet i Göteborgs Stad tog fram en folder som stöd i genomförandet. Efter förankring i fackliga organisationer och ledningsgrupper har varje förvaltning utformat en policy, som har antagits i respektive förvaltningsledning eller politisk nämnd. Informationen om rökfri arbetstid har spridits till anställda via personalmöten, personaltidningar, affischer och foldrar. Inom och mellan de kommunala förvaltningar och bolag är skillnaden stor mellan anställdas ålder, kön, utbildning, arbetsuppgifter, verksamheter och tobaksbruk. Inom vissa förvaltningar finns många anställda som tillhör de grupper som röker mest, det vill säga kvinnor års ålder, korttidsutbildade, ensamstående kvinnor med barn och män i vissa invandrargrupper. Detta innebär att förutsättningen för de olika förvaltningar och bolag att lyckas med införandet av rökfrihet var olika. Arbetet kring rökfri arbetstid har fått massmedial uppmärksamhet. Under projekttiden lade tre partier (M, KD och FP) i april 2009 en gemensam motion i Göteborgs stads kommunfullmäktige och föreslog en kommungemen- 24

26 sam policy för Göteborgs Stad avseende rökfri arbetstid. Kommunstyrelsen avslog dock motionen i januari år Kommunstyrelsens majoritet ansåg att beslut om rökfri arbetstid skulle fattas av respektive stadsdelsnämnd och bolagsstyrelse. Arbetet med rökfri arbetstid i Göteborgs stad kommer att fortsätta som en del i ordinarie verksamhet med inriktning i första hand på fackförvaltningar och kommunala bolag samt uppföljning av de förvaltningar som har infört rökfri arbetstid. Folkhälsoplanerare och personalchefer erhåller kontinuerlig riktad information kring nyutkomna foldrar, rapporter, utbildningar via e-post. 25

27 Tjänstemän som möter rökare Arbetsförmedlingen och försäkringskassan Inom hälso- och sjukvården är det en tydlig uppgift att i samband med varje sjukvårdsbesök och varje behandlingstillfälle också initiera ett samtal om patientens tobaksvanor, eftersom många sjukdomar har ett så betydande samband med tobaksrökningen. Men det finns också andra yrkesgrupper, vilka möter rökare och där det bör vara naturligt att initiera ett samtal om tobaksvanorna. I miljöförvaltningens i Göteborg tobaksförebyggande projekt gjordes upprepade insatser gjorts med mål att anställda i offentlig tjänst som möter tobaksrökare, skulle initiera ett samtal kring tobak med klienten/patienten samt till exempel kunna lämna råd om var rökavvänjningsstöd kan erhållas. En sådan yrkesgrupp är handläggare inom försäkringskassan, som möter människor som är sjukskrivna på grund av arbetsoförmåga. Naturligt vore att frågan om tobaksrökning ingår i utredningsarbetet eftersom rökning ger upphov till och vidmakthåller ohälsa. En annan grupp är handläggare inom arbetsförmedlingen, som möter människor som kortvarigt eller långvarigt hamnat utanför arbetslivet. Det är känt att arbetsgivare tenderar att i högre utsträckning anställa icke-rökare eftersom arbetsplatser generellt är rökfria, rökfri arbetstid är infört på allt fler arbetsplatser och rökare medför ökade kostnader för arbetsgivaren i form av rökpauser och ökad sjukskrivning. I upprepade kontakter i Göteborgsområdet med regionala eller lokala beslutsfattare inom såväl arbetsförmedlingen som försäkringskassan har dessa frågor diskuterats och mötts med entusiasm. Därifrån till beslut om utbildningsinsatser t ex innehållande motiverande samtalsmetodik eller införande av rökfri arbetstid inom dessa statliga myndigheter återstår en avsevärd process. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Personal inom socialtjänsten som handlägger frågor om ekonomiskt bistånd möter en del av den befolkning som röker mest. När rökande klienter på socialkontoret möter socialsekreteraren i samband med utredning om ekonomiskt bistånd, är det angeläget att socialsekreteraren kan ta upp frågan om rökning på ett sätt som inte skapar konfrontation och avståndstagande. Det kort motiverande samtalet kring rökningen kan vara viktigt som ett led i att förändra såväl klientens ekonomiska som hälsomässiga situation. Metoden motiverande samtal (Motivational Interviewing - MI) är ett samtalssätt att använda med mål påverka människors vanor och värderingar och kan passa in på de flesta livsstilsområden, inklusive tobaksbruk. MI är en evidensbaserad, förändringsinriktad och individcentrerad samtalsmetodik. Inom socialtjänsten används MI för att moti- 26

28 vera klienter att sluta med droger, minska alkoholbruket eller det riskfyllda spelandet, söka arbete eller acceptera vård och behandling. Som en del i det tobaksförebyggande arbetet tog miljöförvaltningen kontakt med folkhälsoplanerare och socialchef i stadsdelsförvaltningarna Gunnared och Lärjedalen för att introducera, motivera och starta ett samarbete med socialtjänsten kring tobaksfrågor, motiverande samtal och sluta röka stöd. På en arbetsplatsträff hösten år 2008 fick enhetschef och socialsekreterare en föreläsning i tobakskunskap samt i ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser av att röka och snusa samt att motivera socialtjänstens personal att förstå hur viktig deras roll år i mötet med klienter. I januari 2009 anordnades en utbildningsdag i kort motiverande samtal (MI) i samarbete med den ideella yrkesföreningen Psykologer mot Tobak och med Barbro Holm Ivarson som föreläsare. Totalt deltog 70 socialsekreterare från ekonomiskt bistånd främst från stadsdelsförvaltning Gunnared. Utbildningens mål var att socialsekreteraren i form av ett kort motiverande samtal skulle våga fråga om klientens tobaksvanor och motivera klienten till att sluta röka eller snusa. Om klienten bedömdes vara motiverad att sluta röka eller snusa hänvisas klienten till tobaksavvänjare inom primärvården eller Hälsoteket i stadsdelen. Efter ett halvt år anordnades ett halvdagsseminarium för uppföljning och utvärdering. I ytterligare en uppföljningsinsats efter ytterligare ett år framkom att en fjärdedel av socialsekreterarna hade slutat på arbetsplatsen. Trots hög arbetsbelastning ansåg sig socialarbetarna haft tid att ta upp tobaksrökning med sina klienter. Enstaka socialsekreterarna har själva slutat röka samt direkt motiverat enstaka klienter att sluta röka. De socialsekreterare som deltog har fått kontinuerlig riktad information om utbildning, foldrar, rapporter etc. via e-post. Personal inom skola och fritid Motiverande samtal (MI) kan användas inom alla områden där en förändringsinriktning är önskvärd och är också ett led i att förändra ungdomars tobaksvanor. Personal inom skola och fritid har nytta av MI i mötet med elever. Inom skolhälsovården i Göteborg har i stort sett alla skolsköterskor utbildning i MI. Skolhälsovården får via samordnande skolsköterska kontinuerlig information om utbildning, foldrar, rapporter etc. via e-post. En utbildningsdag i MI och tobak anordnades den 30 november år 2009 på miljöförvaltningen med Barbro Holm Ivarson som föreläsare och ett 30-tal personer främst inom skolhälsovård och fritidsverksamhet deltog. Inom ramen för det nationella Tobaksuppdraget anordnade Statens folkhälsoinstitut i februari 2010 en värdefull och intressant nationell konferens kring barn och ungdomar och tobaksfrågan. Miljöförvaltningen erbjöd kostnadstäckning för resa t o r Stockholm för personal inom skola och fritid i Göteborg för att un- 27

Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. Miljöförvaltningen R 2012:16. ISBN nr: 1401-2448 WHO.

Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. Miljöförvaltningen R 2012:16. ISBN nr: 1401-2448 WHO. ISBN nr: 1401-2448 R 2012:16 WHO EU Nationell nivå Lagstiftning Policybeslut Kontroll av efterlevnad Forskning Information Utbildning Opinionsbildning Förebyggande stöd till barn och ungdomar Avvänjningsstöd

Läs mer

Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI)

Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Rapport Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Huvudrapportör Per Haglind Stadsläkare Statens folkhälsoinstitut Diarienummer HFÅ 2008/206 och HFÅ 2008/207 2 Projektets arbetsgrupp:

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Utvecklad tillsyn på skolgårdar. med mål att alla skolgårdar i Göteborg ska vara rökfria. Miljöförvaltningen R 2012:21. ISBN nr: 1401-2448

Utvecklad tillsyn på skolgårdar. med mål att alla skolgårdar i Göteborg ska vara rökfria. Miljöförvaltningen R 2012:21. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:21 Illustration Brottplats cigg av Elsa Boman Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg ska vara rökfria Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Förutsättningarna för Stockholms stad att formellt ställa sig bakom initiativet Tobacco Endgame

Förutsättningarna för Stockholms stad att formellt ställa sig bakom initiativet Tobacco Endgame Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr 3.1.1-576/2017 Sida 1 (6) 2017-10-11 Handläggare Therese Holmkvist Telefon: 08-508 43 028 Till Socialnämnden 2017-11-14

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Handlingsplan mot tobak

Handlingsplan mot tobak Handlingsplan mot tobak Karlbergsgymnasiet Datum 2017-05-04 1 Vision Vår vision är att få ungdomar/vuxna att inte nyttja tobak vare sig i skolan eller på fritiden Syfte Syftet med handlingsplanen är att

Läs mer

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Projektet - Ett tobaksfriare

Projektet - Ett tobaksfriare Projektet - Ett tobaksfriare Södermalm Sammanfattning år 2013 stockholm.se Bakgrund Resultatet från Stockholmsenkäten våren 2012 visade att tobaksbruket bland ungdomar på Södermalm fortfarande var högt

Läs mer

Tobak eller Hälsa. Nationell konferens. måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Miljöförvaltningen R 2012:20. ISBN nr: 1401-2448

Tobak eller Hälsa. Nationell konferens. måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Miljöförvaltningen R 2012:20. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:20 Foto: Monica Wennblom Nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx:

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Tobaksprevention och invandrargrupper. Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad. Miljöförvaltningen R 2012:19. ISBN nr:

Tobaksprevention och invandrargrupper. Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad. Miljöförvaltningen R 2012:19. ISBN nr: ISBN nr: 1401-2448 R 2012:19 Foto: Monica Wennblom Tobaksprevention och invandrargrupper Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368

Läs mer

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Uppdaterad 2015-07-03 2 Vision Att alla elever på högstadiet i Nyköping är tobaksfria. Att erbjuda en tobaksfri skolgård och skoltid för elever,

Läs mer

7 april Margareta Pantzar. Landstinget i Uppsala län

7 april Margareta Pantzar. Landstinget i Uppsala län 7 april 2014 Margareta Pantzar Landstinget i Uppsala län Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 Innebär en bred opinionsbildning med syfte att inom de närmaste åren (2015) få till stånd ett politiskt beslut

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Rökfria skolgårdar November 2013

Rökfria skolgårdar November 2013 November 2013 stockholm.se November 2013 Dnr:2013-7670 Utgivare: Miljöförvaltningen, Hälsoskyddsavdelningen Kontaktperson: Anna-Lena Albin 3 (13) Förord Idag är det känt att tobaksanvändning är skadligt

Läs mer

I Härliga Härjedalen finns livskraft, äkthet och närhet!

I Härliga Härjedalen finns livskraft, äkthet och närhet! Härjedalens kommun I Härliga Härjedalen finns livskraft, äkthet och närhet! Våra tre kärnvärden präglar våra verksamheter och vårt förhållningssätt. Vi tror på framtiden och skapar tillväxt i Härjedalen.

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017

Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017 Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017 Skolans vision Att kunna erbjuda en rökfri skoltid för alla, såsom elever, personal och besökare på/ till Anders Ljungstedts Gymnasium.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),

Läs mer

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01 BILAGA 1 Rökfri arbetstid rapport enkätundersökning 2012-04-01 Rökfri arbetstid Policybeslut för rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan

Läs mer

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv. TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019

Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv. TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019 Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019 Josefin P Jonsson Enheten för tobaksprevention Josefin P Jonsson Vår vision En folkhälsa som stärker

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan Tobaksfri skoltid NU! Projektplan Sammanfattning Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barn och ungas värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest. Det är därför viktigt att skolan som

Läs mer

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag 2019-03-29 Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20 Slutredovisning av uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om särskilda informationsinsatser gällande

Läs mer

Rökning på skolgårdar

Rökning på skolgårdar Diarienummer 2012 M0748 Rökning på skolgårdar Tillsyn vid Älmhults kommuns skolgårdar 2013 Johanna Hindelang 2013-03-18 Denna rapport är en sammanfattning av projektet Tobakstillsyn, vilket har varit en

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

SLUTA-RÖKA-LINJEN

SLUTA-RÖKA-LINJEN www.slutarokalinjen.se SLUTA-RÖKA-LINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Sluta-Röka-Linjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten

Läs mer

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Rökfritt sjukhus. Skaraborgs Sjukhus rökfritt sedan 2001

Rökfritt sjukhus. Skaraborgs Sjukhus rökfritt sedan 2001 Handläggare RIKTLINJE Datum Diarienummer Pia Haikka, Lars Sundström 2011-06-01 SkaS 179-2011 SD 4/2011 Rökfritt sukhus Skaraborgs Sukhus rökfritt sedan 2001 Reviderade riktliner för ett rökfritt sukhus

Läs mer

Miljöförvaltningen Hälsoskydd. Handläggare Anna-Lena Albin. Telefon Rökfria skolgårdar. Förvaltningens förslag till beslut

Miljöförvaltningen Hälsoskydd. Handläggare Anna-Lena Albin. Telefon Rökfria skolgårdar. Förvaltningens förslag till beslut Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande DNR: 2013-7670 Sida 1 (5) 2013-11-27 Handläggare Anna-Lena Albin Telefon: 08-508 28 872 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-12-18 p.11 Rökfria skolgårdar

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Resultat från tillsynsprojekt rökfria skolgårdar

Resultat från tillsynsprojekt rökfria skolgårdar Handläggare Datum Diarienummer Anna-Karin Niemi 2017-12-14 2017-003360- HS 018-727 43 21 Till miljö- och hälsoskyddsnämnden Resultat från tillsynsprojekt rökfria skolgårdar Förslag till beslut: Miljö-

Läs mer

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal.

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Tobakspolicy. Datum Reviderad senast 2013-11-24 2015-01-22 Mål En rökfri skola Vision Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Regler om tobak Rökfri skola

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 Innehåll Beskrivning av verksamheten s. 3 Folkhälsoplanerarens uppdrag s. 3 Insatser 2012 s. 3 Mål 1: Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare Kommunen som arbetsgivare - Tobaksfri arbetstid Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2010-03-08 Sid 1 Landstingens policys 2010-03-08 Sid 2 Landstingets arbete 2010-03-08 Sid 3 Hur långt

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323)

Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) 2011-01-26 Statens Folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund redovisar här projektet Hjärt- och

Läs mer

Tankesmedjan Tobaksfakta Riksdagskandidater om tobaksprevention. Augusti 2010

Tankesmedjan Tobaksfakta Riksdagskandidater om tobaksprevention. Augusti 2010 Tankesmedjan Tobaksfakta Riksdagskandidater om tobaksprevention Augusti 2010 Datum 2010-08-31 Konsult Lars Aldemark 1 Innehåll Om undersökningen Slumpmässigt urval av riksdagskandidater Frågeställningar

Läs mer

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den

Läs mer

#VAL2014. Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier

#VAL2014. Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier #VAL2014 Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier för? #Val2014 Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier för? ISBN 978-91-637-5452-4 Tobaksfakta oberoende tankesmedja Skriften kan laddas ned

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan

Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun 2018-2022 Policy och handlingsplan * Alkohol Narkotika Dopning Tobak INNEHÅLL Policy...3 Inledning...3 Vision...3 Syfte...3 Åtaganden...3 Uppföljning

Läs mer

Arbetet i Uppsala län

Arbetet i Uppsala län Arbetet i Uppsala län Margareta Pantzar Sammankallande i regionala gruppen i Uppsala län Stödet för Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 växer. Fler och fler myndigheter, organisationer och företag ställer

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Nationella tobaksmål till 2014 Tobaksfri livsstart Halvering av antalet

Läs mer

Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola

Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola Presentation Örebro läns arbete för rökfria miljöer och en tobaksfri skola Presentera stödmaterialet Jesper Hellberg Elin Löfwenhamn Arbetet i Örebro län

Läs mer

Policy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats

Policy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats Verksamhetsstöd - Kommunkansli TJÄNSTESKRIVELSE 2018-12-14 1(2) Policy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats Beskrivning av ärendet I personalhandboken finns ett äldre dokument antaget i april 2010,

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

En tobaksfri generation

En tobaksfri generation En tobaksfri generation Anvisning mot tobak Grundskolan 2019 http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Tid: 12 juni kl 13.00-16.15 Plats: Arbetsförmedlingen Svingeln, Vestagatan 2 Närvarande: Ledamöter: Ersättare: Lennart Johansson

Läs mer

Stockholms stad program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Svar på remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stad program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Svar på remiss från kommunstyrelsen Kulturförvaltningen Administrativa staben Sida 1 (6) 2018-02-23 Handläggare Kajsa Rydergård Telefon: 08-508 319 44 Till Kulturnämnden 2018-03-06 Stockholms stad program för alkohol-, narkotika-, dopnings-

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Satsning på kommunal mobilisering

Satsning på kommunal mobilisering Satsning på kommunal mobilisering Inom Nationella tobaksuppdraget fick länsstyrelserna möjlighet att under 2010 anställa en resursperson för kommunalt tobaksförebyggande arbete. Totalt var det 17 av 21

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt

Läs mer

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet

Läs mer