5.2. ersmål och litteratur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5.2. ersmål och litteratur"

Transkript

1 5.2. ersmål och littertur Ârskurs 1-2 Svensk som modersmål Språket hr en centrl be-tydelse för inlärningen. Modersmålsinlärningen är lltså inte begränsd t il ett läroämne, en viss ålder eller årskurs, Spri kinlrningen är en fortlöpnde process som börjr i hemmet, idghemmet och iförskoln. I årskurs 1 skll skoln^ge utrymme för elevens - o,,.. egen sprk,nrrn'ngsprocess, Elevern är då oftst på mycket olik nivåer: en del börjr beknt slg med bokstäverñ, medn ndr redn läser böcker på egen hnd. Eleverns vriernde språkbt<grund bidrr till tt sp-råkinlärningsprocessen kn semycket olik ut hos olik elever. UndeÑ sningen i modersmål och litterátur skll h som mål tt stärk eleverns llmänn språklig kompeténs, så tt den språklig identiteten stärks också hos brn med två- eller flerspråkig bkgrund. Modersmålet hr också en viktig kulturell betydelse. Brnets språkutveckling och litterturkännedom stärker den finlndssvensk kulturidentiteten, Litterturen berikr brnets fntsi och hjälper brnet tt förstå sitt eget och ndr människors liv, MåI skll. kunn lyssn koncentrert och t emot informtion. kunn delt i smtl och våg tl inför en grupp. lär sig läs med förståelseãch kunn reflekter över innehållet. lär sig den grundläggnde skrivtekniken. förstå tt skrivning och läsning hör ihop. skll förstå vikten v en tydlig hndstil. h läst fler brnböcker som är lämplig för elevens läsutveckling, Centrlt innehåll Tl och lyssn. smtl med elevnär innehåll. improvistion, lek, drm och koncentrtionsövningr o berättelser, dikter, rim och rmsor o muntligt redogör och återberätt för hel klssen' Läs. läsndets grundläggnde teknik inlärs. lbortioner utgående från hel texter, meningr, ord, morfem och fonem o hög- och tystläsning. läsförståelse. tt beknt sig med olik lässtrtegier' Skriv o tt form bokstäver. tt skriv ljudenligt stvde ord och högfrekvent ljudstridigt stvde ord. tt skriv meningár och producer egn texter UåOe for hnd och på dtor. tt lär sig först textning och sedn skrivstil' Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utþildningen 40

2 Littertur o tt beknt sig med sgor, dikter, berättelser, fkttexter, serier, film och teter. tt smtl om det läst och referer böcker. tt beknt sig med begrepp som förfttre, titel, illustrtör smt huvudperson, plts, tid, tem och hndling o tt beknt sig med biblioteket. Profil för god kunskper i modersmål och littertur i årskurs 2 Tl och lyssn. uttrycker sig flytnde och rtionellt i dgligt tl och kn lyssn koncentrert till lärren och de ndr elevern. kn delt i smtl på ett nturligt sätt och bidrr med egn kommentrer och frågor i diskussioner. är vn vid tt uttryck sig muntligt och kn berätt för en liten grupp om sin erfrenheter på ett smmnhängnde sätt o hr förmåg tt uppftt stvelser, ljud och rytm, och kn lek med språket, uppftt rim och reflekter över ordens form och betydelse. Läs och skriv. läser tämligen felfritt texter som är lämplig för hns eller hennes läsutveckling och lästekniken bör h utomtiserts. Läsningen är flytnde och eleven känner lätt igen välbeknt ord o skll bli en medveten läsre som kn slut sig till smmnhnget i texter på bsen v tidigre kunskp och erfrenhet o vill och klrr v tt uttryck sig skriftligt, skriver för olik situtioner. skriver berättelser om vrdgssitutioner och om sin fntsivärld och kn också klr v enkel textbehndling på dtor. känner till svenskns grundläggnde stvningsregler och högfrekvent ord är rätt stvde. kn skriv meningr med en logisk tnkekedj. Littertur (s). är en motiverd och ktiv läsre, som med hndledres hjälp kn skff sig lämpli9 och intressnt littertur. hr läst fler brnböcker och nvänder sin läskunskp för tt skp trivsel och inlevelse men även för tt sök kunskp. ãrdförråd och medieläsförmåg är tillräcklig för tt hon eller hn skll förstå till åldern npssde tryckt texter smt medietexter. Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 4l

3 Ârskurs 3-5 Huvudsyftet med modersmål och littertur i årskursern 3-6 är tt fortsätt tt utveckl eleverns bsfärdigheter i modersmå, så tt elevern lär sig läs och skriv flytnde. Eleverns läsförståelse fördjups och de övr sig itt sök informtion, Läsningen v skönlitterär verk hr betydelse för läsförmågn, uttrycksförmågn, i nlevelseförmåg n, f ntsi n och kretiviteten' Centrl mål i år -s Tl och lyssn skll. lär sig tt delt ktivt i kommuniktionssitutioner. lär s õ forstå kommuniktion som en process där det gäller tt både lyssn och ge och t emot synpunkter och respons. lär sig bekt den mottgnde prten i kommuniktionssitutioner. våg och kunn bygg upp olik slg v texter muntligt. utüeckl förmåg tiuttiyck sig tyãligt och utvidg sìtt ord- och begreppsförråd utveckl sin meningsbyggnd i ett funktionellt smmnhng. lär sig bskunskper om medier och tt på ett funktionellt sätt nvänd sig v olik medier å e skoln och under fritiden. Läs skll. lär sig tt läs olik slg v texter flytnde smt tt vid läsningen nvänd strtegier som kännetecknr en skicklig läsre. uppmuntrs till läsning genom rikligt med brn- och ungdomslittertur smt lär sig välj böcker utveckl och utvidg sin erfrenheter o lär sig slutstser utifrån den läst texten lär sig mång olik slg v källor som är lämplig för denn åldersgrupp få möt ndr länders kulturer genom littertur, teter, film och ndr medier. erbjuds möjligheter tt upplev smbndet melln littertur och ndr konstrter. Skriv skll. våg och kunn bygg upp olik slg v texter skriftligt. utveckl förmåg tt uttryck sig tydligt och utvidg sitt ord- och begreppsförräd. utveckl sin meningsbyggnd i ett funktionellt smmnhng. lär sig skriv flytñde hndskrift och få erfrenhet v tt producer olik slgs texter med ord- och textbehndlingsprogrm' Språkkännedom skll. lär sig grundreglern för rättstvning och normer för tld stndrdsvensk i funktionell smmnhng. lär sig språklig begrepp och strukturer, speciellt grundern för indelningen v ord i ord klsser. lär sig ordböjning smt smbndet melln form och nnehåll i språket. lär sig urskilj subjekt, predikt och objekt i enkl stser. lär s õ lgg-märke till och respekter de språk som tls inärmiljön smt lär känn de nord isk grnnspråken, Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 42

4 Centrlt nnehåll i åk 3, modersmål ocn liftertur Tl och lyssn. delt ien diskussion och öv sig itt lyssn, uttryck sin egen åsikt och ställ frågor. förstå instruktioner. öv sig i tt uppträd smt berätt och beskriv något välbeknt. återberätt en text o redogör för sin gemensmm och personlig läserfrenheter genom tt berätt, diskuter eller drmtiser. beknt sig med film, teter och ndr medier' Läs. läs och lyssn till fler brnböcker och kortre texter och beknt sig med exempelvis de litterär genrern berättelsen och sgn. jämför õl t texter, ställ frågor till texten och reflekter över innehållet i en text. iär sig förutse nnehåll och stiukturer ien text på bsis v bilder, rubriker och tidigre läserfrenhet t.ex. genom tt o förutspå nnétrållet i en bok genom tt se på pärmbilden och bokens titel o funder på hurdn boken är, vilken genre/typ v bok? (fkt, berättelse, dikt mm.) o läs ett kpitel och funder på vd som händer sen -o o förutspä hur boken slutr o öv sig i tt förstå olik slg v fkttexter o se skillnden melln viktig helheter och mindre viktig detljer i en text. beknt sig med biblioteket och där sök informtion och böcker v olik slg o öv sig i enkel informtionssökning. beknt sig med finlndssvensk brnlittertur. Skriv. skriv skrivstil. plner sin egen text t,ex. med hjälp v olik slgs tnkekrtor. skp en egen berättelse med rubrik, inledning, hndling och vslutning. skriv egn texter, t,ex. meddelnden, dgbok, brev, bildtexter, berättelser, fkttexter, ordskoj, rim och rmsor. berbet sin egen text för hnd och med hjälp v textbehndling. sml informtion till en helhet, t.ex. en tembok. skriv om personlig läserfrenheter, t'ex. bokrecensioner. återberätt en text. Språkkännedom. observer språket och dess funktion. öv grundläggnde rättstvning. känn till meningsbyggnd och ordböjning. känn till regler för nvändning v stor och liten bokstv. Centrlt innehåll i âk +, modersmål och littertur Tl och lyssn o delt ien diskussion och öv sig itt lyssn, uttryck sin egen åsikt och ställ frågor. öv sig i tt uppträd smt berätt och beskrív- något välbeknt. återberätt en text smt reflekter över innehåtlet i en text o redogör för sin gemensmm och personlig läserfrenheter genom tt berätt, diskuter eller drmtiser. beknt sig med film, teter och ndr medier' Korsholms kommuns läropln för den grundlëiggnde utbildningen 43

5 Läs. läs och lyssn till fler brnböcker och kortre texter och beknt sig med de exempelvis litte folklore och lyrik o jäm frågor till texten och reflekter över nnehållet i en text, t.ex. text gen. lär ch strukturer ien text på bsis v bilder, rubriker och tidigre läserfrenhet t.ex. genom tt förutspå nnétrållet i en bok genom tt se på pärmbilden och bokens titel o funder på hurdn boken är, vilken genre/typ v bok? (fkt, berättelse, dikt mm') läs ett kpitel och funder på vd som händer sen.o o förutspä hur boken slutr. öv sig i tt förstå olik slg v fkttexter. se skillnden melln viktig helheter och mindre viktig detljer i en text. nvänd olik slg v uppslgsverk smt ordböcker. beknt sig med biblioteket och där sök informtion och böcker v olik slg. öv sig i eñkel informtionssökning på Internet o Anlyser och diskuter littertur. beknt sig med nordisk brnlittertur och de nordisk grnnspråken. Skriv. skriv flytnde med ledig och tydlig skrivstil. plner sin egen text t,ex. med hjälp v olik slgs tnkekrtor. berbet sin egen text för hnd och med hjälp v textbehndling. skp en egen berättelse med rubrik, inledning, hndling och vslutning. skriv egn texter, t.ex, meddelnden, dgbok, brev, bildtexter, berättelser, fkttexter, gåtor, dikter i nslutning till ett tem. sml informtion till en helhet, utnyttj fktstrukturering och nge källor. skriv om personlig läserfrenheter, t.ex. bokrec^ensioner tt återberãtt en [ext smt reflekter över innehållet i en text' Språkkännedom. observer språket och dess funktion. öv grundläggnde rättstvning. känn till ordklssern substntiv, djektiv, verb. känn till meningsbyggnd och ordböjning smt regler för nvändning v stor och liten bokstv. se de tydligste skillndern melln tlt och skrivet språk' Centrlt innehåll i åk 5, modersmål och littertur Tl och lyssn. delt i en diskussion och öv sig i tt lyssn, uttryck sin egn åsikter och motiver dess smt ställ frågor o öv sig i tt uppträd, t kontkt med sin publik och disponer sitt inlägg (strukturer och plner sitt frmförnde). återberätt en text smt reflekter över innehållet en text o redogör för sin gemensmm och personlig läserfrenheter genom tt berätt, diskuter eller drmtiser beknt sig med film, teter och ndr medier' Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 44

6 Läs. läs och lyssn till fler brnböcker och kortre texter och beknt sig med exempelvis de litterär genrern, lyrik och s-eriemgsin o jämför õl t< textãr, ställ frågor tilllexten och reflekter över nnehållet i en text. iär sig förutse innehåll och stiukturer ien text på bsis v bilder, rubriker och tidigre läserfrenheter t,ex. genom tt o förutspå nnãnåtlet i en bok genom tt se på pärmbilden och bokens titel o funder på hurudn boken är, vilken genre/typ v bok? (fkt, berättelse, dikt m,m,) o läs ett kpitel och funder på vd som händer sen o förutspå hur boken slutr. öv sig i tt förstå olik slg v fkttexter. nvänd olik slg v uppslgsverk smt ordböcker. beknt sig med biblioteket och där sök informtion och böcker v olik slg. öv sig eñkel informtionssökning på Internet smt hndledd informtionssökning i fler steg. se skillnden melln viktig helheter och mindre viktig detljer i en text. tt komprimer en text och nvänd sig v mellnrubriker. nlyser och diskuter littertur. Skriv. befäst och utveckl en personlig hndstil. plner sin egen text t.ex. med hjälp v olik slgs tnkekrtor. 'berbet och förbättr sin egen text för hnd och med hjälp v textbehndling. skp en egen berättelse med inledning, hndling och vslutning smt styckeindelning. skriv egn texter, t.ex. meddelnden, dgbok, brev, bildtexter, berättelser, fkttexter, diloger, insändre, notiser, dikter i nslutning till ett tem. smlã informtion till en text, nvänd huvudrubriker och underrubriker o âng källor och beknt sig med källkritiken o skriv om personlig läserfrenheter, t.ex. bokrecensioner. tt återberätt en text smt reflekter över innehället ien text, Språkkännedom. öv rättstvning. observer språket och dess funktion o klssificer ord på olik grunder. känn till ordklssern substntiv, djektiv, verb. känn till meningsbyggnd och ordböjning. känn till stsdelrn subjekt, predikt, objekt i modellstser. se de tydligste skillndein melln tlt och skrivet språk' Profil för god kunskper i modersmål i slutet v årskurs 5 Muntlig färdighet. är vn vid tt uttryck sig muntligt och strävr efter tt utveckl sin färdigheter i muntlig kommuniktion. deltr i diskussioner och berättr om och beskriver sin egn ikttgelser, idéer och åsikter och jämför dem med ndrs. kn lyssn till ndrs tnkr och synpunkter' Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 45

7 . strävr efter tt nå frm med sitt budskp och hr medvetet npsst sitt uttryckssätt till situtionen och till mediet (publiken). klrr v tt för en beknt publik håll en kort och till strukturen klr muntlig presenttion med stöd v nyckelord. hr ktivt nvänt drm som uttrycksmedel o är vn vid tt t emot och nvänd sig v den feedbck hn eller hon får v lärren och de ndr elevern t.ex. vid muntligt berättnde. Skriv. kn under hndledning producer en egen skriftlig redovisning om ett givet ämne. hr skrivit fler texter för olik situtioner och är vn vid tt plner, berbet och förbättr sin text. är vn vid tt t emot och nvänd sig v den feedbck hn eller hon får v lärren och de ndr elevern t.ex, vid processkrivning. är medveten om tt en del v textplnéringsprocessen består i tt finn idéer och sml kunskp och erfrenhet. förstår idén med styckeindelning då mn strukturerr en text och kn nvänd sin kunskper i logisk ordningsföljd i texten. behärskr två typer v hndstil, textning och skrivstil. hr utvecklt en personlig skrivstil. är vn vid tt producer text med hjälp v textbehndling. Läs. kn läs flytnde, hr bekntt sig med strtegier som förbättrr läsförståelsen och kn vid behov nvänd sig v dess. kn nvänd sig Ñ biblioteket, hittr ändmålsenlig informtion i uppslgsverk och i nnn fcklittertur smt i elektronisk källor och hr lärt sig något om källkritik. kn uppftt helheten i en text och plock ut det väsentlig ur ett meddelnde eller ett påståäå e som är-npsst till hns eller hennes åldersnivå. irr lärt sig tt i någon mån reflekter över både form och innehåll i sitt eget läsnde och kn läs texter uttryckt med ord, bilder och ljud. hr läst de böcker som klssen gått igenom gemensmt smt ett flertl vlbr böcker och kortre texter och berbett det läst på olik sätt. hr förmåg tt välj intressnt littertur för sin läsning. kn funder över vãd hn eller hon lärt sig genom läsndet och hur denn kunskp hänger smmn med egn livserfrenheter. strävr efter tf få ny insikt och erfrenhet smt tt utveckl sin fntsi genom läsndet o hr bekntt sig med fiktiv texter genom film, teter och ndr medier' Språkkännedom behärskr rättstvning på ordnivå och kn nvänd ordböcker känner till regler för nvändningen v stor och liten bokstv smt reglern för interpunktion behärskr stávningen v olik slg v nmn och v vnlig smmnstt ord kn indel ord i ordklsser (substntiv, djektiv, verb) kn böj vnlig ord kn urskilj predikt, subjekt och objekt i en enkel sts kn reflekter över förhållndet mellãn form och nnehåll i ord och modellstser förstår skillndern melln tlt och skrivet språt< så väl tt det syns ielevens texter. Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 46

8 Ârskurs 6-9 Centrlt innehåll i åk 6, modersmål och littertur Tl och lyssn. delt i en diskussion och öv sig i tt lyssn, uttryck sin egn åsikter och motiver dess smt ställ frågor. öv sig itt uppträd, t kontkt med sin publik, strukturer och plner sitt frmförnde. återbe-rätt en text smt reflekter över innehållet en text o redogör för sin gemensmm och personlig läserfrenheter genom tt berätt, diskuter eller drmtiser. beknt sig med film, teter och ndr medier. Läs läs och lyssn till fler brn- och ungdoms böcker och beknt sig med littertur från ndr lä nder. jämför olik texter, ställ frågor till texten och reflekter över innehållet i en text. lär sig förutse nnehåll och stiukturer ien text på bsis v bilder, rubriker och tidigre läserfrenheter t.ex. genom tt o förutspå nnénållet i en bok genom tt se på pärmbilden och bokens titel o funder på hurudn boken är, vilken genre/typ v bok? (fkt, berättelse, dikt m.m,) o läs ett kpitel och funder på vd som händer sen o förutspå hur boken slutr o öv sig i tt förstå olik slg v fkttexter. nvänd olik slg v uppslgsverk smt ordböcker. nvänd sig v biblioteket och där sök informtion och böcker v olik slg o öv sig i iniormtionssökning på Internet smt hndledd informtionssökning i fler steg. se skillnden melln viktig helheter och mindre viktig detljer i en text. tt komprimer en text och nvänd sig v mellnrubriker. beknt sig med någr centrl begrepþ som är viktig då mn nlyserr och diskuterr littertur, t.ex, genre och intrig' Skriv. utveckl en personlig hndstil o plner sin egen text t,ex, med hjälp v olik slgs tnkekrtor. berbet och förbättr sin egen text för hnd och med hjälp v textbehndling. skp en egen berättelse med rubrik, inledning, hndling och vslutning smt styckeindelning. skriv egn texter, t.ex, meddelnden, dgbok, brev, bildtexter, berättelser, fkttexter, diloger, insändre, notiser, (dikter i nslutning till ett tem). smlã informtion till en text, nvänd huvudrubriker och underrubriker o ârìg källor och beknt sig med källkritiken. skriv om personlig läserfrenheter, t.ex. bokrecensioner. tt återberätt en text smt reflekter över innehället i en text. Språkkännedom. öv rättstvning observer språket och dess funktion. klssificer ord på olik grunder o nvänd rätt terminologi för de begrepp som behndls. känn till ordklssern smt ders böjningsformer. känn till meningsbyggnd och ordböjning. känn till stsdelrn subjekt, predikt, objekt och prediktsfyllnd. se de tydligste skillndein melln tlt och skrivet språt' Korsholms kommuns läropln för den grundlëiggnde utbildningen 47

9 Centrlt nnehåll i åk 7-9 s kommuniktionsfärdighet 3ut o diskuter och för dilog i funktionell smmnhng. frmför egn åsikter och motiver dess drmtiser texter nvändintervjuteknik. bidr till ett poiit vt diskussionsklimt och utveckl förmågn tt t emot och ge respons. åt< s. tillämp olik kommuniktionssätt. rgumenter och t ställning till olik texter. känn till de viktigste skillndern melln tl och skriftspråk o drmtiser texter, årg o debtter och rgumenter. känn till teter och drm som konstform. delt i olik kommuniktionssitutioner utveckl känsl för stilnivå och lämplig språkvrint s läsfärdighet och kännedom om littertur âut. läs sgor och ungdomsböcker. läs, lyisn och berbet olik slgs texter t ex dgstidningr och serier. utveckl tolkndet och förståelsen v läst texter. jämfor och komprimer olik texter. känn till nätetik, åte o utveckl kritisk läsning v olik texter. beknt sig med olik genrer. läs finlndssvensk och nordisk littertur. läs och nlyser dikter, filmer och meditexter, åt< g. känn till verk inom världslitterturen. nlyser och tolk noveller. känn till litterturnlytisk begrepp utvecklgenremedvetenheten o utveckls till en ktiv och reflekternde läsre s skrivfä rd ig het âut skriv rätt och förstå ord i funktionell smmnhng utveckl meningsbyggnden. producer text bå e for hnd och med textbehndlingsprogrm. rbet processinriktt o strukturer och plner egn smmnhängnde texter. skriv sgor och dikter o repeter ordklssern. Korsholms kommuns läropln för den grundliiggnde utbildningen 48

10 åke. språkriktighet. känn till svensk språkets struktur och grmmtik o klssificerstsdelrn. utveckl ett personligt uttryckssätt och ett mångsidigt ordförråd. skp en konstruktiv kritik v ndrs texter. känn till språkets vrition. vr nförstådd med tvåspråkighet och dilekter. känn igen finlndismer o textbsert skrivnde och produktion v längre smmnhängnde texter. h kunskp om dgstidningr o vr beknt med källkritik o. AK o 9 utveckl sin språkriktighet utveckl och fördjup textbsert skrivnde skriv noveller och dikter vr beknt med språkhistori känn igen dnsk och norsk känn till olik meditexter utveckl ett kritiskt och nlytiskt förhållnde till meditexter kommenter ndrs texter konstruktivt. Minimikrven för godkänt vitsord o, - K/. kunn följ diskussionen i klss. producer smmnhängnde text. läs och förstå kortre texter. känn till ordklssern. vis intresse för läroämnet. åt B komm med kort, egn inlägg känn till finlndssvensk littertur producer text med egn åsikter känn till stsdelrn vis intresse för läroämnet. o. AK 9 kunn delt i en diskussion förstå novellens uppbyggnd och vr medveten om genrebegrepp kännedom om världslittertu ren känn till huvuddrgen i svensk språkets grmmtik vis intresse för läroämnet. I modersmål och littertur är ll temområden integrerde i årskursern 7-9 Kriterier för vitsordet ått vid slutbedömning Kommuniktion. hr lust och vilj tt uttryck sig muntligt och skriftligt både individuellt och i grupp och strävr efter tt få kontkt med sin publik. kn lyssn koncentrert och tr till ord i en problemorienterd diskussion och visr förmåg till en ktiv och nlytisk dilog Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 49

11 visr respekt för ndr tlre, ccepterr olik åsikter och kn delt i en diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom tt ställ frågor och komm med förslg och motiveringr känner till de viktigste skillndern melln tlspråk och skriftspråk, är medveten om privtspråkets möjligheter och begränsningr och kn förändr sitt språkbruk beroende på situtionen och mediet tr emot och utnyttjr respons på egn texter för tt utveckl sin egn färdigheter och kn också ge ndr konstruktiv respons och rbet både enskilt och i grupp, Att tolk och bruk olik slgs texter. kn för en dilog med såväl fiktiv texter som sktexter: ställ frågor till texten, kommenter, rgumenter, tolk och nlyser texter. kn uttryck sin egen läsrtext vid läsning v fiktiv texter: funder över textens tem, intrig och personporträtt och över textens nnehåll och reltion till egn tnkr och erfrenheter. kn nvänd sig v någr centrl språk-, littertur- och textnlytisk begrepp. kn läs lyrik och uttryck tnkr och känslor som dikten väcker. kn orienter sig i olik textmiljöer och känner till olik textgenrer och ders funktion. förstår tt en text hr ett syfte och en vsändre som är vgörnde för textens språklig uttryck, form och nnehåll. läser och förstår olik slgs texter - även medietexter - och nvänder väl fungernde lässtrtegier. kn reflekter över visuell och uditiv uttryck i texter. känner igen vnlig fiktiv textgenrer och även fkt- och medietexter inom olik genrer/ speciellt nyheter, reklm och rtiklr v olik slg, smt kn förhåll sig nlytiskt och kritiskt till dess. kn t frm det väsentlig i en text, tolk texter, känn igen värdepåståenden, komprimer textinnehåll och jämför olik texter. kn nvänd bibliotek, uppslgsverk och dtbser smt fiktiv texter, sktexter och muntligt förmedld informtion som informtionskällor. kn t frm väsentlig informtion ur olik källor och reflekter över ders tillförlitlighet. Att producer och bruk olik slgs texter. känner till olik rbetsfser i uppläggningen v muntlig och skriftlig texter och kn tillämp sin språkkunskper vid textproduktion. kn sml tillräckligt med mteril för sin presenttion smt strukturer och nlyser dett. kn strukturer sitt muntlig frmförnde så tt det centrl innehållet formedls till åhörrn och så tt tnkegången i texten är lätt tt följ. kn producer mång olik slgs fiktiv texter och sktexter, till exempel beskrivningr, berättelser, definitioner, smmndrg, refert, brev, nsökningr, insändre och ndr rgumenternde texter. kn producer sin text bå e for hnd och med ordbehndlingsprogrm och även i övrigt utnyttj informtionsteknik och medier. kn skriv något så när felfritt, förstår innebörden v en språttlg norm och kn tillämp den så tt språkstrukturer, interpunktion och ortogrfi i huvuddrg är korrekt. hr ett tillräckligt stort, fungernde ordförråd, men tlspråklig, dilektl eller finskpåverkde uttryck kn förekomm. kn gör ikttgelser och reflekter över sig själv som läsre, tlre och skribent o kn i sin texter tillämp sin kunskper om språket och skillnden melln tlt och skrivet språk och därmed välj ord, stil och strukturer på ett ändmålsenligt sätt, Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 50

12 Språk, littertur och kultur hr uppnått en sådn läsfärdighet tt hn eller hon kn läs hel verk finner intressnt läsning och kunskp blnd fkt- och/eller skönlittertur och i olik medier känner till det,u"ni[u "språtets viktigste sä drg och kn i någon mån jämför svensk rãr$r."t gd". iå ràì"c rpãilièi ñsk spr ket] nordist sprst och de främmnde språk som eleven får undervisning i känner till ordklssindelning, böjningssystem och stsnlys inklusive ordföljdsprinciper och kn lborer med språket kn beskriv sig s älv som läsre, och motiver sin egn litterturvl, och hr läst åtminstone det ntl hel verk som klssen hr vlt tt läs gemensmt ñår lást både f nlndsk, svensk, nordisk och nnn utländsk skönlittertur i form v dikter, sgor, berättelser, noveller, serier, utdrg ur drmer, nordisk myter och sgor och centrl verk inom finlndssvensk littertur känner till de skönlitterär huvudgenrern, någr centrl stilriktningr och en del klssisk verk smt någr centrl verk inom finländsk och nordisk littertur och inom vä rldslittertu ren kn reflekter över littertur, teter och film och del sin upplevelser med ndr kn tolk och grnsk budskp i olik medier ;;;;ãõ-ùni}o. om svensk språkets vrition och^utveckling och vet tt språket är ett kulturfenomen som utveckls och förändrs, beroende på språkurut<rn och på geogrfisk, socil, oolitisk och historisk fktorer k;;ï #äìrå; sin kunskper foritå och reftekter över modersmålets roll i förhållnde till ndi språt< i en mångkulturell språkgemenskp kn reflekter över svenskn i Finlnd sõm del v den nordisk språkgemenskpen och i ett mer globlt perspektiv smt förstår språkets "n och modersmålets betydelse för människn. Modersmål för elever med nnt modersmål än svensk För de elever som hr smisk, romni, teckenspråk eller nnt modersmål som modersmål läser ämnet enligt grundern för läroplnen för den grundläggnde utbildningen 2OO4' Läropln för svensk som ndrspråk En elev vrs modersmål inte är svensk, f nsk eller smisk kn få undervisning i svensk som ndr språk, integrers om möjligt isin närskol. Vid behov plcers eleven ivs stds förberednde undervisning. geuen rr iig svensk i en svensk- eller tvåspråk g miljö och.kunskpern i svensk,tu"l ãr ilsmån ngorrr uit mer vid sidn v hns eller hennes modersmä. undervisningen kn ske som förberednde undervisning, i smbnd med undervisningen i modersmål och littertur ãiãr"irrgé ;" p;;; il;ruirning. Ârsíäcrot m m rn i svensk som nd r språ t< motsv r r årsveckotiñrmrn i ämnet modersmål och littertur' Undervisningen isvensk som ndr språk förutsätter smplnering"g-gl smrbete melln olik lärre eftersãm eleven lär sig svensk i ll läroämnen. s språkfärdighe^tsprofil i svensk språket kn vr mycket ojämn, undervisningsmetoder och rbetssätt väljs sã tt eleven fãr möjlighet tt lär sig olik inlärningsstrtegier som hjälper henne tt ktivt tillgodogör sig rpråk'í gt och kulturellt mteril åoe och utnför skoln' I undervisningen i svensk som ndr språk bekts elevens helhetssitution; ålder, språktig färdighet, rutit rkol- och erfrenhetsbkgrund. utgångspunkten är elevens kunskpsnivã i sven-k, inte den årskurs i vilken hn eller hon studerr' Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 51

13 Undervis flyttt til undervis bestäms Nivåindelningen sker utgående från tidpunkten då eleven kt med det svensk språket, smt när eleven påuor t sfrmstegen i svensk utvärders regelbundet och nivån 1. Nybörjrnivå. C f - år från tidpunkten då eleven kommit till Finlnd eller från då studiern i svensk som ndr språk inletts. 2. Medelnivå C 3-5 år från motsvrnde tidpunkt. Kunskpern i svensk utveckls från elementär språ kfä rd i g het ti I I fu nger nde g ru nd läg g nde språ kfä rd i g het. 3. Avncerd nivå. Från 5 år och uppåt. Kunskpern i svensk utveckls från fungernde grundläggnde språ kf rd i g het ti I I flyt nde g ru nd läg g nde språ kf rd ig het. Allmänn mål skll uppnå så god kunskper som möjligt inom svensk språkets ll delområden, s skll kunn studer ll läroämnen inom den grundläggnde utbildningen och nå behörighet till fortstt studier efter den grundläggnde utbildningen. skll stärk sin mångkulturell identitet och skp en grund för funktionell tvåspråtignet skll uppmuntrs till livslångt lärnde för tt i frmtiden h så god språkkunskper tt hn eller hon hr jämlik möjligheter tt hndl och påverk i det finländsk smhället. Elevbedömning Bedömning i ämnet svensk som ndr språk i årskursern 1-B grundr sig huvudskligen på elevens språkinlärningsprocess och rbetsinstser. I årskursern 1-3 nvänds verbl bedömning Riktlinjer för slutbedömningen finns i Grundern för läroplnen för den grundläggnde utbildningen 2OO4 (Bilg 81,1-81.2). Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 52

14 1. Nybörjrnivå (c år 1-3) Tl och lyssn Målsättninq Innehåll skll:. förstå och kunn tl enkelt vrdgligt tl. förstå enkl uppmningr och instru ktioner. utveckl ordförrådet uttl vrdglig hälsnings- och rtig hetsfrser enkl smtl, instruktioner och uppmningr temord kring tex fmilj, hem, skol, vänner, tid, kroppen, kläder, hygien, mt, ntur, djur, väder, känslor, fritid och hobby, högtider, färger och former, motstser uttryck känslor och behov Skriv och läs Målsättnins skll:. kunn behärsk meknisk läsning. förstå enkel text. kunn stv ljudenlig ord. kunn skriv enkl texter Strukturer och språkkännedom Målsättnins Innehåll. lfbetet och smbndet melln ljud och bokstäver. olik lässtrtegier. läsförståelse stvning v ljudenlig och beknt ord. skriv entcl meningr för hnd och på dtor o högläsning Innehåll skll: utveckl språ kförståelsen språkstrukturer; tex personlig pronomen, verb, räkneord och ordningstl, vnlig frågeord, substntiv och prepositioner Littertur, kultur och medikunskp Målsättnins Innehåll skll:. bli beknt med det finlndssvensk språket och kulturen utveckl förståelsen för olik kulturer sgor, dikter, berättelser, rim och rmsor beknt sig med biblioteket och med å ldersenl ig littertu r trditioner, seder och bruk; jämförelse melln olik kulturer Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen s3

15 2. Medelnivå (c år 3-5) Tl och I Målsättni sn Inneh tl skll:. förstå tl och kunn kommunicer kring beknt ämnesområden. h ett förståeligt uttl. klr sig i prktisk tlsitutioner både i och utnför skoln. utveckl ordförrådet uttryck och motiver känslor, behov och åsikter vrdglig smtl och tt uträtt ärenden i olik situtioner temord kring tex service, hälso- och sjukvård, trfik, kultur, idrott, resor smt fördjupning v tidigre temområden fördjupning v ändmålsenlig temord kring ktuell skolämnen och temområden i skoln små muntlig nförnden Skriv och läs Målsättni skll:. kunn läs självständigt och utför uppgifter. kunn läs och följ huvudtnkr i texter som behndlr olik läroämnen och olik ämnesområden. kunn skriv egn texter i nknytning till undervisningen. skriftligt kunn uttryck vrdglig tnkr och åsik er Strukturer och s M lsättni skll:. utveckl språkförståelsen kkännedom Innehåll o utomtisering v den meknisk o lstormgn o läsförståelse o stvning v ljudstridig ord. skriv olik typer v texter för hnd och på dtor o högläsning Innehåll ordklsser och ordböjning enligt elevens förutsättningr och den grmmtik som behndls i årskursen jämför svenskn med det egn modersmålet Littertur kultur och medikunsk Innehåll Målsättni skll: o vidg förståelsen för språket och kulturen. förstå huvudpunktern i rdio- och TVnyheter, filmer och W-Progrm. kunn jämför den egn kulturen med den finländsk. olik typer v littertur. gåtor och ordspråk o finländsk förfttre och ders verk vld enligt språkkunskper och ålder. film, teter och ndr medier. ord och kulturell fenomen som är nknutn till elevens ålder och i ntresseområden, jämförelse mel ln olik kulturer. informtionssökning och källkritik Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 54

16 3. Avncerd nivå (från 5 år och uppåt) Tl och Målsättninq sn skll: förstå tl i normlt tempo och smtl som berör llmänn ämnesområden kunn kommunicer säkert i de flest vnlig situtioner kunn berätt om och beskriv vnlig konkret ämnen, smt redogör för filmer, böcker eller musik h ett lätt förståeligt uttl h ett omfttnde ordförråd och kunn nvänd mång slgs strukturer och komplicerde stser Inneh il. rgumenter, diskuter och nvänd sig v uttryck och llmänn frser. jämför och beskriv omgivning och händelser temord kring tex ktuell händelser och medier smt fördjupning v tidigre temområden. synonymer. telefonetikett. öv tt sköt ärenden i inrättningr eller hos myndigheter muntlig nförnden Skriv och läs Målsättninq skll: förstå text som behndlr olik läroämnen och olik ämnesområden kunn läs och följ huvudtnkr i texter som behndlr olik läroämnen och olik ämnesområden kunn skriv egn texter i nknytning till undervisningen skriftligt kunn uttryck vrdglig tnkr och åsikter Strukturer och Målsättnin råkkännedom skll: o behärsk stsstrukturer som behövs för mång slg v skrivnde. kunn skriv ett förståeligt och reltivt felfritt språk. kunn utvärder sin egen språklig medvetenhet, kännedom och utveckling Målsättnin Innehåll Littertur kultur och medikunsk skll:. kunn läs självständigt, sök fkt och vidg sin världsuppfttning genom läsningen. kunn kommunicer och verk i den finländsk kulturen. värdesätt både sin egen kultur och den finländsk. läs och nlyser medietexteç bilder, film och teter o fördjupning i läsförståelse. återge huvudtnkr i beknt textsmmnhng. skriv olik typer v texter för hnd och på dtor; tex refert, fkt, pros, fiktion, insändre. disposition v text Innehåll stslär och ordklsser enligt elevens förutsättningr och den grmmtik som behndls i årskursen tl- och skriftspråk, stndrdspråk och d i lekter reflekter kring sin egen språklig fä rd ig het Innehåll självständigt läs och nlyser skönlittertur och fktböcker svenskn i Finlnd förhållnde till de nordisk och europeisk språken beknt sig med det finländsk smhällets struktu r, betydelsefu ll finländsk personer och händelser, smt vrdgstrdition och livsstil informtionssökning i olik källor, ifråssättnde v informtion Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 55

17 5.3, et ndr inhemsk språket Finsk Syftet med undervisningen i finsk i den grundläggnde utbildningen på svensk i Finlnd är i först hnd tt ge enspiåt<igt svensk elever sådn kunskper och färdigheter i lndets."1àì iltspiåiãt de'nöjétigt reder sig i tl och skrift i lldslig språkéitutioner och vågr bor t del v informtioï, ktuell frågãr och underhåttning i mãssmedier även på finsk' Till stuãiern i ämnet hör även kännedom om finsk kultur och littertur och grundläggnde insikter i språkets byggnd, funktion och vrition, De tvåspråkig elevern skll ges möjlighet tt utveckl och fordjup sin tidigre kunskper och färdigheter enligt en särskild modersmålsi nri ktd läroku rs. Finsk som A-språk A-lärokursen i finsk följs när undervisningen i ämnet inleds som gemensmt språk i årrf.uëãrn 1-6, vnligén i årskurs 3, och om elevern inte är så tvåspråkig tt de kn studer enligt den modersmålsinriktde lärokursen. Arskursern 1-2 Undervisningen i finsk kn inleds redn i årskursern 1 eller 2 som introducernde undervisning. t Oen koncentrerr mn sig på tt lyssn, upprep och tl språket i konkret, åst<ådtig och gärn lekfull situtioner, Viktig ord och uttryck kn skrivs ner som stöd för inlärnirigen. Uñdervisningen integrers i eleverns erfrenhetsvärld eller nknyts till temn och nnehåll som kommit upp i ndr ämnen. MåI I den undervisning som bedrivs i årskursern 1-2 skll eleven: beknt sig med finskn och med situtioner där finsk nvänds i närmiljön. uppmuntrs tt lyssn på finsk och lär sig tt förstå och nvänd vnlig, lldglig ord och frser ges en grund för tt lär sig mer finsk och bli medveten om viss grundläggnde ik llnder i ordförråd och uttryckssätt melln finskn och svenskn tillägn sig en positiv ttityd t ll f nskn, fins :kultur smt till språt och språkinlärning över huvudtget. Centrlt innehåll o motiv, temn, ord och frser ur det dglig livet i hem, skol och närmiljö. finsk sånger, tlesätt, rmsor och lekr och kännedom om hur, vr och i vilk situtioner finsk behövs i närmiljön, i mssmedier och i ndr delr v Finlnd Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 56

18 Arskursern 3-6 och veckl MåI I årskursern 3-6 skll eleven inhämt ett grundläggnde ord- och uttrycksförråd och lär sig behärsk finskns elementär strukturer så tt hn eller hon. förstår tilltl, personlig frågor, uppmningr och önskemå, åtminstone i rutinrtde vrdgssitutioner, och kn svr och reger pä dem. i enklã ord kn smtl om kursens ämnen, motiv, bilder eller situtioner i nslutning till dess. kn berätt om sig själv och sin närmste krets, reder sig i någr vnlig lldglig situtioner, t.ex. vid mote och i telefonen smt kn frmför enkl diloger till ett givet tem förstår kort berättelser och diloger om vrdgsliv och händelser och mycket enkl instru ktioner kn skriv meddelnden och kort berättelser om beknt ämnen och skriv enkl meningr, frågor och svr v den typ som förekommit i inlärningssitutionern kn förklr vd vnlig ord, uttryck och meningr betyd^er på svensk och vid behov med hjälpmedel översätt ñågru kort frser och meningr från och till finsk Centrlt innehåll Ämnesområden, situtioner och funktioner. verksmheter, yrken och redskp, kommuniktionsmedel och tidsuttryck r pltser och händelser i hem, skol och närmiljö. nturen, idrott och intressen o klädsel, vnor, föd och häls. känslor, grun léõãno" rpråffunktioner särskilt itl, t,ex, tt häls, tck, vis, fråg, önsk, bègär, Oertt och tt uttryck känslor och åsikter på finsk Struktur Âks. räkneord. verbets personböjning i jknde presens, även verb med stdieväxling. nom ntiv singul-ris o1h-plurlis; efter frågeorden MIKÄ?, MITKÄ?, KUKA?, KETKÄ?. genitiv singulris; efter frågeorden MINKA?, KENEN?. nomintiv och genitiv v personlig pronomen. dessiv singullis med kongruens; efter frågeorden KENELI-A?, MILLA?, MISSA?. inessiv singulris med kongruens; efter frågeordet MISSA? Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 57

19 Är+. verbets personböjning i frågnde och neknde presens och impertiv o prtitiv singulris efter mängdord. ckustiv och prtitiv som objekt. objektsform v personlig- pronomen o bltiv singulris; efter frägeorden KENELTA?, MISTA?. lltiv singulris; efter frågeorden KENELLE?, MIHIN? o dessiv och essiv i tidsuttryck; efter frågeordet MILLOIN? Ãts. verbets personböjning ijknde imperfekt. infinitiv med modl hjälpverb eltiv singulris; efter frågeordet MISTA?. illtiv singulris; efter frågeordet MIHIN? o inessiv i tidsuttryck. delobjekt och objekt vid pågående hndling  < e. verbets personböjning i neknde imperfekt. essiv; efter frågeorden MILLOIN?, MILLAISENA? r trnsltiv; efter frågeorden MIKSI?, MILLAISEKSI?. objekt vid känsloverb I vrje årskurs repeters strukturern som behndlts tidigre Bedömning Profil för god kunskper i årskurs 6 Färdighetsnivån i språket i årskurs 6 enligt nivåskln för språkkunskper (bilg) Hörförståelse Tl Läsförståelse Skrift A,1.3 Fungernde elementär språkfärdighet 4,1.3 Fungernde elementär språkfärdighet A'1'3 Fungernde läggnde språkfärdig- elementär neténs begynnelseskede språt<färdighet A.2.1 Den grund- Nivåern är riktgivnde. Vid vitsordsgivningen i finsk kn i årskurs 6 ännu i någon mån ts hänsyn till elevens vriernde kontlit melspråt<et i närmiljön, dock så tt mn i hel kommunen följer smm kriterier, Utöver de ngivn krven på respektive nivå i bilgn skll eleven kunn nge någr v de viktigste skillndern melln finskn och svenskn, redogör för elementär reli, t.e", för nmn, orter, pltser och sedvänjor i Finlnd. I smbnd med lärndet och redovisningen v sin kunskper skll hn eller hon vis grundläggnde förtrogenhet med de rbetssätt och strtegier som behövs för eleven tt lär sig finsk och språk överhuvudtget. Se bilg: Nivåskl för språkkunskper Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 58

20 Årskursern 7'9 I årskursern 7-9 vidg ukturb även längre texter v olik s l och o önskemål utförligt på fi situt gn, den llmänn spiåfformågn smt smhälls- och k läroplnens llmänn temområden och undervisningen i ndr ämnen' ll MåI Vid den grundläggnde utbildningens slut skll eleven utöver ovnstående kunn o följ med ett utentiskt smtl p^å finsk om beknt ämnen, om det inte förs i mycket snbbt tempo eller är speciellt uår rlott eller dilektlt, och i någon mån även delt i smtlet förstå huvudinnefråtlet och viktig detljer även i kort berättelser, diloger och sktexter, nvisningr och telefonsmtl om OetÁt ämnen, kunn reger på Oem och redogör för huvudinnetrållet i dem vis tt hn eller hon förstår huvudinnefråltet ifinsk nyheter och väderrpporter, reklm, instruktioner och sådn progrm eller lätt rtiklr som är viktig eller intresserr dem red sig i tl i lldglig särvicesitutioner och åtminstone hjälpligt uttryck sin önskemål och åsikter i dem skriv meddelnden och brev, kort berättelser, smmndrg och åsikter om personlig och lldglig ämnen och med l1jälp ^v ordbok, kunn översätt enkl meningr eller en kort textãm ett beknt ämne Oåde från och till finsk uppvis grundläggnde kännedom om reli och finsk kultur och med hjälpmedel eller under hndledning t del v enkl skönlitterär texter' Centrlt innehåll Ämnesområden, situtioner och funktioner. ntur och fritid, resor, miljöer och sevärdheter. hndel och service, rbete och teknik, konsumtion, umgänge och häls. kommuniktion och smhälle. olik språkformer, finsk littertur och kultur o prktiskt viktig språffunnioner, såsom olik sätt t fråg och svr, tt berätt, beskriv, tvivl, befll och redogör Ârskurs 7. pltser och händelser i vrdgen. miljöer och sevärdheter. umgänge, kultur, hndel och service Ârskurs 8. ntur och fritid. häls. kommuniktion och olik språkformer. kultur Arskurs 9. fesor. rbete och teknik, konsumtion olik språkformer. finsk littertur. kultur Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 59

21 . umgänge, kultur, hndel och service. smhälle Strukturer. repetition v den grundläggnde verblärn, plurlböjning, stdieväxling och possessivsuffix, sámmnstt verbformer och pssiv verbformer, vnlig uttryck för uillkor, möjlighet och nödvändighet i prktisk språksitutioner. djektivets och dverbets komprtion och infinitiv III. ndr nominluttryck och de vànligste stsmotsvrighetern så tt elevern kn förstå utentisk text. grundreglern för finskns subjekt och objekt Ârskurs 7. repetition v den grundläggnde verblärn o stdieväxlingen r posse ssivsuffix. grundreglern för subjektet. grundreglern för objektet. de smmnstt verbformern r prtitiv plurlis och loklksusformer i plurlis Arskurs 8. övrig ksusformer i Plurlis. demonstrtivpronomen o uttryck för villkor och möjlighet. djektiv och dverb, djektivens komprering o infinitiv III o grundtlen och ders böjning. repetition och fördjupning v verblärn o impertiv Ârskurs 9. ordningstlen och ders böjning. tidsdverbil. kritiv djektiv. dverbens komprering (främst tt förstå) repetition v ktiv verbformer. pssiv verbformer. unipersonell uttryck (främst nödvändig hndling). repetition v objektet. prtic pen (främst tt förstä). nominluttryck, de vnligste stsmotsvrighetern Minimikrven för godkänt v tsord i finsk årskursvis Arskurs 7 tt nvänd jknde och neknde presens och imperfekt i ll personer v de mest frekvent verben o tt kunn nvänd de vnligste substntiven i inre och yttre loklksus. tt kunn nvänd prtitiv singulr v de vnligste orden i smbnd med grundtl och "mont" o tt kunn nvänd prtitiv plurl v de vnligste orden för tt kunn nge obestämd mängd Korsholms kommuns läropln för den grundlëiggnde utbildningen 60

22 Ârskurs 8 o tt kunn bild impertiv 2 p. singulr och plurl, jknde och neknde form v de mest frekvent verben o tt kunn förstå skillnden på Ae vnligste formern v verbets III infinitiv i kort, enkl meningr. (ex syömässä,/syömästä/syömään). tt kuñn nvänd grundtl ioböjd form (1-99, jämn hundrtl, jämn tusentl). tt kunn förstå grundtl i böjd former o tt kunn förstå loklksus i plurl o tt förstå skillnden på djektivets komprtiv och superltiv i oböjd form (ex. suurempi/suurin) o tt förstå innebörden v jknde och neknde presens konditionlis Ârskurs 9. tt kunn nvänd enkl ordningstl i grundform och tt åtminstone förstå ordningstl som nger dtum. tt kunn nvänd jknde och neknde presens och imperfekt pssiv v de mest frekvent verben tt kunn nvänd de vnligste unipersonell uttrycken för tt uttryck nödvändig hndling (on pkko/täytyy/pitää, ei trvitse). tt kunñ förstå de vnligste prticiputtrycken, som förekommer t.ex. i tidningsnnonser och på skyltr (t,ex. myytãvänä, vuokrttvn, vttv, pistettu, päivystävä etc') skll kunn tolk smmnhnget i enklre texter som behndls i respektive årskurs. Kriterier för vitsordet B vid slutbedömningen Färdighetsnivån ispråket i årskurs 9 enligt nivåskln fór språkkunskper (bilg): Hörförståelse Fungernde grundläggnde språkfärdighet Tl Az.t Den grundläggnde språkfrdighetens beqynnelseskede Läsförståelse A.2.2 Grundläggnde språkfärdighet stdd i utveckling Skrift 42,2 Grundläggnde språkfärdighet stdd i utveckling Vid bedömningen i årskursern 3-6 läggs huvudvikten vid förmågn tt tl finsk, vid inlärningsfärdfghetern och vid behärskningen v grundläggnde ord och strukturer. I rrfurcãi" u ilg bedöms därutöver även sãrskilt lásförståéiseförmågn, förmågn tt skriv kort texter och intresset för finskn och de uppnådd insiktern om lndet och den ntionell kulturen. I bedömningen ts, både under och efter vrje vsnitt, hänsyn även till eleverns förmåg tt studer och lär sig språket smt till ders rbetssätt och kommuni ktionsförmåg, Finsk som B-språk Denn lärokurs är vsedd för elever som inte påoor t studiern i finsk som A-språk i 5Ã[rir"inu i-0. Huvudsyftet med lärokursen är tt elevern skll lär sig åtminstone hjälpligt förstå finsk illdglig situtioner och kunn och våg uttryck sig. Smtidigt läggs grunden för fortstt studiei i finsk och ges kännedom om finsk sedvänjor och finsk kultur. Bãde i gymnsiet och iden grundläggnãe yrkesutbildningen finns det en-påbyggnd också på denn lä roku rs. Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 6l

23 Ârskursern 7-9 MåI skll. förstå personlig frågor och enkl smtl på finsk i rutinrtde vrdgssitutioner, kunn reger och svr och berätt om sig själv och smtl om de ämnen som diskuterts. fors-tå kort texter och textfrgment, till exempel kort berättelser, diloger, skyltr och reklm om lldglig ting och åtm nstone med hjälp v ordböcker, kunn t red pã huvudinnenållet i notiser och rubriker i mssmediern, kunn skriv personlig meddelnden, kort svr och berättelser i nslutning till lärokursens temn, med nöjktig behärskning v högfrekvent ord och de viktigste inlärd bsstrukturern. i nslutning titt ovánstående vis grundläggnde kännedom om finsk sedvänjor och reli smt vis en positiv ttityd till språket och vilj tt lär si9 mer Centrlt innehåll Ämnesområden och situtioner personer, pltser, egenskper, tider och händelser i hem, skol och närmiljö trfik, servicesitutioner, priser och olik hjälpmedel ntur och sevärdheter i Finlnd föd och häls O idrott och intressen umgänge, känslor och grundläggnde språkfunktioner särskilt i tl, t.ex. tt häls, tck, frâg, svr, vis, önsk, berätt och säg sin äsikt Strukturer. frågeorden och vnlig pronomin, ksusböjningen i singulris, prtitiv plurlis, uerbbo ningen i ktiv, sãrskilt presens och imperfekt, olik sätt tt uttryck önskningr och befllningi, infinitiv I med modl hjälpverb, frser med konditionlis och infinitiv III. frågor och svr, jknde och neknde sts och grundreglern för objektet Ârskurs 7 personlig pronomen räkneord nomintiv singulris och plurlis; efter frågeorden M kä? Mitkä? Kuk? Ketkä? genitiv singulãris; efter frågeor{en Minkä? Kenen? fttre tot<tt<sus som svrr på frågeorden Kenellä on? Kenelle? Keneltä? Millä? Missä? Mistä? Mihin? jknde och neknde presens smt frågnde infinitiv I med modl hjälpverb Ârskurs I. inre loklksus som svrr på frågeorden Missä? Mistä? Mihin?. jknde och neknde imperfekt. grundreglern för objektet Ârskurs 9 r prtitiv plurlis. impertiv. konditionlis. grundern för infinitiv III, frser som svrr på frågeorden Missä? Mistä? Mihin? Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 62

24 Kriterier för vitsordet B i slutbedömningen Färdighetsnivån ispråket iårskurs 9 enligt nivåskln för språkkunskper (bilg): Hörförståelse 42.1 Den grundläggnde språkrroighetens beqynnelseskede Tl A1.3 Fungernde elementär språ kf rd ig het Läsförståelse Den grundläggnde språkfrdighetens beqynnelseskede Skrift 42,1 Den grundläggnde språkfrdighetens beqynnelseskede Därutöver skll eleven vis grundläggnde förtrogenhet med finsk språkets särdrg, med lndets sevärdheter och kultur, uppvis en positiv ttityd, kunn utnyttj studiesätt och strtegier som behövs vid fortstt studier i finsk' Modersmå lsi n riktd finsk Syftet med den modersmålsinriktde lärokursen i finsk är tt ge de tvåspråkig elevern i de fiñlndssvensk grund tt förbättr och fördjup de prktisk språkkunskper rorn O" in närmiljö, tt gör dem medvetn om sitt sprãk, sitt kulturrv och sin tv Den modersmålsinriktde finskundervisningen gör ã"i rojl gt för de elevern tt få en mer dekvt undervisning och bedömning, "àr.rå eftérsom elever som hr olik språkbkgrund och hr följt olik lärokurser inte behöver underviss tillsmmns och jämförs med vrndr. Arskursern 1-6 MåI yålet för den modersmålsinriktde finskundervisningen i årskursern 1-6 är tt den tvåspråkig eleven skll o bli mer medveten om sitt språkbruk, om finskns byggnd, ordfö^rråd och betydelser, så tt hn elter non utirá tn rr'ått språí<en isär och nynlér sitt språk uå e tl och i skrift. lär sig läs och skriv finsk utifrån den språkförmåg hn eller hon bär T"q:i9 o,. fördjuþ och nynser sitt ordförrå på olik ämnesområden och lär sig håll tlspräk, slng och stndrdfinsk isär o tär lig tt läs för åldern lämplig littertur på finsk och stift bekntskp med det finsk kulturrvet iform v tlesätt, sedvänjor, sånger, dikter, trditioner rrì'ffi,, gärn i jämförelse med svenskn och med nknytning till ndr ämnen i skoln o nmm en positiv ttityd till vrder ntionlspråket och skp en relistisk bild v sin i5' -üi rä Jtì hn e ei hon kn och vill läs, lyssn på och läi sig mer finsk också på egen hnd Centrlt innehåll. längre texter, t.ex. skönlitterär berättelser och lättre sktexter inslutning till smm motiv som i A-finsk. stndrdfinsk i jämförelse med slng och dilekt Korsholms kommuns läropln för den grundläggnde utbildningen 63

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla

Läs mer

Nationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall

Nationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Nationella mål Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall aktivt kunna delta i samtal diskussioner sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

TIMFÖRDELNING I MODERSMÅLET I ÅRSKURS 1-5

TIMFÖRDELNING I MODERSMÅLET I ÅRSKURS 1-5 8.1 Modersmål och litteratur Svenska som modersmål ÅRSKURSERNA 1-5 TIMFÖRDELNING I MODERSMÅLET I ÅRSKURS 1-5 Årskurs 1 7+1 2 7+1 3 5 4 5 5 5 Årsveckotimmar MÅL OCH INNEHÅLL Mål och innehåll i modersmålsundervisningen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Swedish ONL attainment descriptors

Swedish ONL attainment descriptors Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref.: 2016-09-D-19-sv-3 Orig.: EN Swedish ONL attainment descriptors APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE AT ITS MEETING

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter.

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter. Vd behöver brnschen vr och gör för tt ttrher fler tjejer till yrken inom teknik, innovtion och design? Den 9 mrs 2018 smldes runt 50 tjejer och kvinnor i åldrrn 14 till 60 år i Stockholm för tt diskuter

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET Mtemtik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Förfttre: Mrco Kuhlmnn 2013 (mindre revision Mts Dhllöf 2014) 6 Formell språk Det mänsklig språket

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9

SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9 SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9 INNEHÅLL: 1. Nationella mål 2. Lokala mål 3. Nationella strävansmål 4. Kursplan 5. Betygskriterier 1. Nationella mål Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Svenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska.

Svenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska. 6-7 år Kunna långa och korta vokaler Kunna stora och små bokstäver Kunna läsa rimord Kunna läsa böcker anpassade efter sin egen läsnivå med flyt, säkerhet och förståelse Kunna skriva ord med e/ä-ljud och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik Opertivsystemets uppgifter Föreläsning 6 Opertivsystem Opertivsystemets uppgifter Historik Skydd: in- oh utmtning, minne, CPU Proesser, tidsdelning Sidindelt minne, virtuellt minne Filsystem Opertivsystemet

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

1.1 Modersmål och litteratur

1.1 Modersmål och litteratur 1 Läroämnen 1.1 Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Mål: Eleven skriver Penngrepp (vid behov) skriva bokstäver forma bokstäver åk 1 skriva meningar med stor bokstav och skriva ord och egna

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1: AUBER 95 9 jn AR. Den finit utomten nedn ccepterr ett språk L över = {, }. A B ε Konstruer ) ett reguljärt uttryck för L. ) L = ( ( ) ) = ( ) ) en reguljär grmmtik för L S A S A c) en miniml DFA för L.

Läs mer

Prövning i Moderna språk 3

Prövning i Moderna språk 3 Prövning i Moderna språk 3 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer