Skolan i samhället och samhället i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolan i samhället och samhället i skolan"

Transkript

1 Skolan i samhället och samhället i skolan Processutvärdering av projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö Martin Grander Malmö högskola Regionalt utvecklingscentrum juni 2014

2 Innehåll Förord Inledning Projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö Projektets syfte och mål Vilka problem ska projektet lösa? Ett projekt i ständig förändring Verksamhet i projektet Studiebesök och prova på-samarbete med föreningar Processutvärdering av Videdalsskolan för Framtida Malmö Processutvärdering vad och varför? Processutvärdering hur? Projektets resultat Förutsättningar för avtryck? Avtryck Skapa förutsättningar eleverna att ta framtiden i egna händer Ämnesintegrerat förhållningssätt till det omgivande samhället Slutsatser Avstämning mot syfte och mål Sammanfattande slutsatser Bilaga: Programodell för samverkan mellan skola och omgivande samhälle Referenser

3 Eleverna är med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det kommer att betyda, och vilka dörrar som kommer att öppnas. Projektdeltagare 3

4 Förord I juni 2014 gick en årskurs elever ut från Videdalsskolan i Malmö. En helt vanlig niondeklass. Redo att möta framtidens utmaningar. En sak skiljer emellertid dessa elever från tidigare avgångsklasser. De har varit med om ett tämligen speciellt skolutvecklingsprojekt. Projektet de har deltagit i heter Videdalsskolan för Framtida Malmö och har varit ett skolutvecklingsprojekt med syfte att utveckla en utökad samverkan med omkringliggande samhälle och att arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Framförallt genom en sömlös integrering av ny arbetssätt i ordinarie undervisning. Eleverna har helt klart varit med om en resa, det har också lärarna, skolledningen och andra som har varit involverade i projektet. Jag har haft den stora glädjen att följa denna resa sedan starten Jag skulle därför vilja passa på och tacka alla som har varit behjälpliga i min forskning. Stort tack till projektledare och lärare på Videdalsskolan som så ofta har låtit mig komma och störa i ert viktiga arbete. Jag har alltid känt mig välkommen. Tack också till skolledningen, som har ställt viktiga frågor och uppmuntrat mig i mitt arbete. Slutligen vill jag tacka alla de personer från föreningar och företag, skolpersonal, föräldrar och framförallt elever som ställt upp på intervjuer och samtal. Tack! Rostorp 28 juni 2014 Martin Grander 4

5 1. Inledning Mellan 2010 och 2014 har Regionalt utvecklingscentrum på Malmö högskolas Fakultet för lärande och samhälle haft i uppdrag att kontinuerligt utvärdera projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö, 1 ett fyraårigt samverkansprojekt lett av Husie stadsdelsförvaltning med Videdalsskolan, Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation och Malmö Idrottsföreningars Samorganisation (MIP/MISO). Under de två första åren i projektet har även Malmö Företagargrupper samt Centrum för Publikt Entreprenörskap varit partners i projektet. Projektet har haft de övergripande målen att utveckla en programmodell innehållande strategier för vad som kallas entreprenöriellt lärande i skolan och att tillvarata det omgivande samhället som en resurs i skolans vardagsarbete. Genom att bygga relationer mellan en årskurs elever på Videdalsskolan och aktörer i det omkringliggande samhället har projektet syftat till att skapa en ömsesidig nytta för såväl skolan som det omgivande samhället. För det första har projektet syftat till att ge eleverna möjlighet att öka sitt engagemang och sin delaktighet i närsamhället och bygga bärkraftiga relationer med arbetsmarknaden för att underlätta deras framtida yrkesval. Förhoppningen har varit att projektet ska leda till att eleverna får en bättre bild av hur arbetslivet ser ut idag och att de blir stärkta i sina tankar och val inför framtiden. För det andra har syftet varit att det lokala omgivande samhället ska få möjlighet att bygga relationer med sina framtida anställda och medlemmar och på så sätt en bild av hur det är att vara ungdom idag. Projektet inleddes höstterminen 2010, då de aktuella eleverna gick i årskurs sex på Videdalsskolan. Våren 2014 gick eleverna ut årskurs nio. Totalt har projektet omfattat runt 75 elever i tre klasser. Projektet verksamhet har letts av en projektledare i samverkan med elevernas samtliga lärare, ett arbetslag på ca 10 lärare. Formell huvudman på skolans sida har varit rektor Eva Gröhn. Projektet har bestått i ett stort antal aktiviteter koordinerade av projektledaren samt vad man kan beskriva som ett allmänt förhållningssätt hos lärarlaget, det vill säga ett entreprenöriellt arbetssätt som inkluderas i den ordinarie undervisningen. Det har i lärarlaget arbetats fram en strävan efter en sömlös integrering av projektmål och mål i läroplaner och kursplaner. Ett av projektets har alltså varit att sätta pränt på detta arbetssätt i en så kallad programmodell för att skolan och andra skolor ska kunna arbeta med ett liknande förhållningssätt efter projektets slut. Processutvärderingen av projektet startade under den senare delen av höstterminen 2010 har pågått till projektets slut I arbetet med utvärderingen har jag (Martin Grander - författare till denna rapport) och Karl- 1 Projektet hette inledningsvis Nätverk för framtida Malmö 5

6 Gunnar Starck från Fakulteten för lärande och samhälle/regionalt utvecklingscentrum på Malmö högskola varit involverade. Projektledare från Malmö högskolas sida har varit Jerry Albihn på Regionalt utvecklingscentrum. Utvärderingsarbetet har bestått av att kvalitativa intervjuer, en enkätstudie riktad till deltagande elever, observation, dialogstöd till lärargruppen samt studier av litteratur på området. Utvärderingen inkluderar också en kontrollgrupp. Denna slutrapport har föregåtts av två delrapporter, som utgjort lägesavstämningar under projektets gång. Dessa har publicerats i mars 2012 respektive januari 2013 och rapporterna fungerat som utgångslägesrapporter och referenspunkter för bedömningen av projektets resultat. Rapporten inleds med att beskriva projektet utifrån dess mål och syfte och den verksamhet som hittills har bedrivits i projektet. Jag kommer sedan att knyta an till tidigare rapporter där jag formulerade de problem som projektet avser att lösa. Vidare kommer jag i rapporten att redogöra för den löpande utvärdering som jag har arbetat med. Utifrån de lösningsområden som har identifierats för att lösa problemen kommer jag sedan att diskutera hur projektet har utvecklat sig sedan starten, där målformuleringarna kommer att utgöra grunden för mina diskussioner. Rapporten avslutas med ett antal sammanfattande slutsatser. 6

7 2. Projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö 2.1. Projektets syfte och mål I min roll som processutvärderare har en central del i arbetet kretsat kring projektets syfte och mål. Både i min roll som dialogpart kring projektets utveckling men också som en del i mitt arbete med att utvärdera projektets resultat. I utgångslägesrapporten ägnade jag mycket utrymme åt att beskriva projektets mål och syfte. Dessa formulerades redan i den ursprungliga ansökan, som skrevs av Husie stadsdelsförvaltning och Centrum för Publikt Entreprenörskap. Utvärderingen av projektet sker i stor utsträckning utifrån målsättningarna. Projektets syfte och mål kommer därför att vara centrala även i denna rapport. I linje med den processinriktade ansats på utvärderingen kommer projektets syfte och mål att löpande återkopplas till i rapporten. I det avslutande kapitlet slutet kommer jag att göra en sammanfattande avstämning i förhållande till mål och syfte. Varför finns då projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö? På vilka grunder vilar det? I projektbeskrivningen beskrivs projektet som en ansats för att lösa ett stort och komplicerat problem i skolan: Skolans grunduppdrag blir alltmer komplicerat att lösa, nämligen att ge alla ungdomar en stabil plattform att stå på när de skall välja vidare väg i livet. Vägen från skola till arbete är lång och abstrakt för många elever idag och introduktionen på arbetsmarknaden skjuts allt högre upp i åldrarna. De ungas livsvillkor har förändrats mycket under senare år och det är svårt att möta alla nya förutsättningar. Många lever idag under press som skapas av allt ifrån medias syn på människan till den prestationspress som kan upplevas i arbetet och under skolperioden. Fler elever behöver uppleva att de i skolan tränas för att kunna hantera förändrade förutsättningar, förverkliga sina drömmar och ta egna initiativ eller att träna kompetenser som krävs för dagens och morgondagens arbeten. Här konstaterar man alltså att många barn och unga i dagens skola utbildas för ett samhälle med andra förutsättningar än de som de kommer att möta när de lämnar skolan. Det samhälle som de kommer att möta efter sin utbildning kräver initiativrikedom och flera nya kompetenser än de som traditionellt förmedlas i skolan. Arbetsmarknaden har förändrats och diskrepansen mellan skolelevernas bild av arbetsmarknaden och den faktiska verkligheten är påtaglig, skriver man vidare: Bilderna av hur arbetslivet fungerar och hur moderna arbetsplatserna ser ut, är diffust för många unga idag. Statusen för vanligt arbete har blivit lågt bland eleverna bl.a. som en följd av bristen på egna bilder och upplevelser från produktion och företagande. Som en följd av detta ser vi att klyftan växer mellan elever som har svårt att hitta en väg mot arbete, 7

8 och företag som har svårt att attrahera ung arbetskraft t.ex. för lärlingsutbildningar. För att skapa en bättre bild av hur dagens arbetsliv ser ut och vad som förväntas av eleverna när de kommer ut från skolan ville man skapa bärkraftiga relationer med det omgivande samhället. Tillsammans ville man hitta nya vägar så att eleverna i grundskolan blir bättre rustade för att klara övergången mellan skola och arbetsliv: För att stödja ungdomarna i deras kommande yrkesval kompletterat med en aktiv fritid behöver eleverna tidigt få möjlighet att bygga egna positiva relationer med det omgivande samhället. Projektets syfte konkretiserades i övergripande målsättningar. De flesta av de lärare som var tänkta att arbeta med projektet var emellertid inte med i projektet från start. Således var de inte heller med och formulerade projektets syfte och mål. Därför lades mycket tid under de två första åren i projektet på att arbeta med målen i förhållande till den egna verksamheten, för att kunna förstå och förhålla sig till den grund som projektet vilar på. Ungefär halvvägs in i projektet omformulerades målen. Projektets styrgrupp och lärarlaget var av uppfattningen att målen behövde anpassas till de rådande förutsättningarna. Projektet skulle nu arbetas med i riktning mot fyra övergripande målsättningar: 1. Skapa ett utvecklingsnätverk och en programmodell för samverkan mellan skola och omgivande samhälle 2. Att integrera och se det omgivande samhället som en resurs i skolans vardagsarbete 3. Att stimulera eleverna till att själva bygga relationer med omgivande samhälle för att underlätta framtida yrkes- och utbildningsval 4. Att utveckla strategier för entreprenöriellt lärande Dessa fyra övergripande mål har alltså varit centrala i följeforskningen av projektet. Därför kan det vara på sin plats att säga något om dem. Det första målet, att Skapa ett utvecklingsnätverk och en programmodell, är ett långsiktigt mål som skall vara ett slutresultat av projektet. Målet har också en strukturell bäring. Genom att sätta upp detta mål vill man se till så att projektet sätter avtryck och lever vidare efter det projekttiden har löpt ut avslutats. Mål två och fyra har mycket gemensamt. Att integrera det omgivande samhället i skolan innebär i praktiken att etablera relationer till aktörer utanför skolan. Dock finns det en skillnad mellan att skolan som organisation etablerar relationer och att eleverna själva ges möjlighet att skapa bärkraftiga relationer. Det tredje målet handlar om det som har kommit att kallas entreprenöriellt lärande. Detta har, som jag senare kommer att visa, blivit centralt för hela projektet. En stor del av rapporten kommer därför att behandla det entreprenöriella lärandet i projektet. Jag kommer i rapporten att följa upp dessa mål och i slutet av rapporten göra en avstämning kring projektets resultat i förhållande till målen. 8

9 2.2. Vilka problem ska projektet lösa? En efter en ramlar eleverna in i matsalen. Det är mörkt i rummet och levande ljus brinner på borden. Det är några av sjätteklassarna som har dukat och tänt ljusen. ( ) Många tittar mot den lilla scenen där morgonens frukostgäst sitter och väntar på att få börja. När projektledaren tar ordet blir det snabbt tyst i lokalen. Hon presenterar Katarina, som ska berätta om sitt företag i mediebranschen. Katarina talar om vad som krävs för att nå sina mål. Utbildning! Drömmar! Träning! Säger hon. Eleverna fyller på: Vilja! säger någon. Sedan blir det tyst, tills någon frågar: Hur mycket tjänar du? (Ur fältanteckningar 12 november 2010). Varför finns projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö? Varför behövs ett projekt som detta? Vad är det som projektet ska bidra med som inte skolan själv gör i sin ordinarie verksamhet? I projektbeskrivningen definieras det huvudsakliga problemet som att dagens unga har svårt att leva upp till samhällets förväntningar när det gäller arbetsliv. Man konstaterar att bilden av arbetslivet är diffus för många unga och att statusen för vanligt arbete är lågt. Detta leder enligt projektets problembeskrivning till att många unga i dagens samhälle får problem att hitta ett arbete. Samtidigt finns det ett akut behov hos mång arbetsgivare i Malmö att hitta rätt arbetskraft. Detta beskrivs som den andra sidan av problemet. Många arbetsgivare står utan arbetskraft och man upplever att klyftan är stor mellan den behövda kompetensen och den kompetens som finns hos unga som går ut skolan idag. Det finns alltså en mismatch mellan behoven hos arbetsmarknaden och kompetensen hos den unga arbetskraften. Det finns en oro över hur ungdomar ser på sin framtida karriär och vilken bild de har av arbetsmarknaden. Många elever ser framför sig att de ska bli jätterika och ha flera Ferraris i sitt garage, men de har ingen aning om hur de faktiskt ska komma dit, berättade en lärare i en intervju inför utgångslägesrapporten. Ingemar Holm, ordförande i Malmö Företagsgrupper och en av upphovsmännen till projektet, menade att många ungdomar har brister i kunskapen om vilka olika typer av jobb det finns. Den bild av arbete som en del ungdomar har är inte realistisk, berättade han i min intervju med honom. Flera andra jag intervjuar ger en liknande bild. Alf Merlöv, tidigare stadsdelschef berättar i en av fokusgrupperna att ungdomar behöver konkreta möten, att se nya saker, för att inte bara gå i föräldrarnas fotspår. Projekts syfte och målformuleringar bottnar i ett glapp mellan elevernas syn på vad arbete innebär och verklighetens arbetsliv. Skolan brister i att tillhandahålla eleverna en rättvisande bild av arbetslivet i dagens samhälle, vilket resulterar i att många elever lämnar skolan med fel bild av hur dagens arbetsmarknad ser ut och i förlängningen riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. I utgångslägesrapporten konstaterade jag att den bristfälliga kopplingen mellan elev och arbetsmarknad emellertid inte i första hand inte ses som ett problem utan som ett symptom på ett djupare bakomliggande orsaksproblem, ett problem som har med skolans mekanismer och strukturer att göra, nämligen att skolans strukturer förhindrar ett fruktbart samspel med det omgivande samhället (Grander 2012: 22). 9

10 Relationen mellan lärandet i skolan och kopplingen till omvärlden har av alla jag har intervjuat som ett problem som har att göra med en för snäv kunskapssyn i skolan. Många har berättat om att skolan måste söka sig utanför de institutionella ramarna för att erbjuda den kunskap som krävs för att möta behoven i samhället. Skolans strukturer och traditioner gör det svårt för lärare att kunna åstadkomma förändringar i skolan, berättade en lärare. Samtidigt bör ansvaret ligga på såväl skola som omgivande samhälle. Enkätundersökningarna med eleverna under årskurs sju visade också att kontakten med det omgivande samhället inte är närvarande i undervisningen. Det saknas kopplingar mellan det som görs i skolan och elevernas vardag. Detta är också en bild av det bakomliggande problemet som lärarna på Videdalsskolan beskriver. En av lärarna berättar om den ständiga samhälleliga förändring som pågår och vikten av människan anpassar sig. Arbetsmarknaden har på en kort tid genomgått stora förändringar som eleverna måste få kunskap om, menar denna lärare. Det krävs en flexibilitet och ett nytänk hos eleverna, men också hos oss lärare. En annan lärare menar att problemet är kopplat till de traditioner som finns i skolan. Skolans strukturer och traditioner gör det svårt för lärare att kunna åstadkomma förändringar i skolan, säger läraren och menar vidare att de formuleringar som finns i läroplanen kring skolans utåtriktade arbete inte uppfylls. Eva Gröhn, rektor på Videdalsskolan, pratar om en förlegad syn i skolan när det gäller relationer med det omgivande samhället. Vi måste öppna upp oss för olika intressenter i samhället. Elevernas ansvar och inflytande minskar, och det påverkar deras möjligheter att få ett arbete, menar Eva. Det som många av de intervjuade berättar om har alltså att göra med relationen mellan lärandet i skolan och kopplingen till omvärlden. Mycket av den kunskap som beskrivs som nödvändig anses också ligga utanför skolans traditionella ansvarsområde. Många vittnar om att skolan måste söka sig utanför de institutionella ramarna för att erbjuda den kunskap som krävs. Detta är också något som många skolforskare har intresserat sig för och som jag själv forskat kring de senare åren. Genom att det finns en anknytning mellan aktiviteterna i skolan och det omgivande samhället skapas förutsättningar för ett så kallat sammanhangsbaserat lärande. Forskarna Lave och Wenger (1991) beskriver det sammanhangsbaserade lärandet som en del i en social process. De menar att alla som lär ingår i en gemenskap bestående av praktiker, och att lärande kräver fullt deltagande i de sociokulturella handlingar som sker inom gemenskapen. Lave och Wenger menar alltså att allt lärande sker i gemenskap med andra. Framförallt är den oerfarnes deltagande i sociala gemenskaper avgörande för lärandet, menar Lave och Wenger. I tidigare studier (Grander & Sild Lönroth 2011) har jag kunnat visa att ett sammanhangsbaserat lärande kan vara mycket värdefullt för att skapa en kunskap för att ta sig fram i dagens samhälle. Enligt en sammanhangsbaserad kunskapssyn sker allt lärande i ett sammanhang och lärande är dessutom en social aktivitet som är beroende av samarbete. Således måste allt lärande bestå av teoretiska, praktiska och empiriska inslag. De olika kunskaperna hänger ihop 10

11 och allt lärande innehåller alla tre typerna av kunskap. Detta är också en kunskapssyn som ges uttryck för i läroplanen. Läroplanen innehåller såväl teoretiska, praktiska som empiriska inslag i sin syn att beskriva lärandet: Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra (Skolverket 2010:10). För att denna kunskapssyn ska förverkligas krävs alltså att olika kunskaper samverkar, och ett krav för detta är således att det finns ett fungerande samspel med det omgivande samhället i det dagliga skolarbetet. Även samverkan inom skolan är viktig för att Läroplanens kunskapssyn ska förverkligas. Olofsson (2009) beskriver kritiskt utbildningssystemet som ett system där de flesta skolämnen lever i isolerade kurser och inte ges något enhetligt sammanhang. Johannisson, et al (2000) menar vidare att utbildningssystemet bygger på uppsplittrade ämnen och för mycket situationellt lärande, det vill säga att lärandet sker på en och samma plats och att kopplingen till omvärlden och sammanhang är för svag Ett projekt i ständig förändring Projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö startade redan våren 2010 med ett antal aktiviteter kopplade till vad som i projektbeskrivningen benämns som förprojektering. En Media- och IT-pedagog anställdes som projektledare för projektet och en rad aktiviteter sjösattes från skolans sida. Bland annat anordnades ett inspirationsseminarium på Katrinetorps Gård till vilket samtliga intressenter i projektet var inbjudna. Under dagen föreläste bland annat Olle Holmberg, tidigare chef på Lärarutbildningen i Malmö, och Christer Westlund, författare till boken Så tänds eldsjälar. Tillsammans med representanter från föreningsliv, företag samt politiker fick lärarna som skulle arbeta med eleverna i årskurs sex diskutera de frågor som projektet avsåg att behandla. Vidare gjordes insatser för att förankra projektet i skola, föreningsliv och bland företag. Lärarna deltog i föreläsningar och ett arbetsseminarium kring tematiskt lärande under ledning av Jan Nilsson från Malmö högskola. Även eleverna involverades i förprojekteringen, bland annat genom ett besök på Malmö konsthall och genom en föreläsning av Behrang Miri från Rörelsen Gatans Röst och Ansikte (RGRA). Hösten 2010 gick projektet in i skarpt läge. Eleverna i projektet gick nu i årskurs sex och de blev snart efter skolstart involverade i en rad aktiviteter som anordnades i och utanför skolan. Under projektens första år var en dag i veckan avsatt för projekteras aktiviteter. Frukostmöten, studiebesök, utflykter och andra arrangemang ordnades på denna dag. Projektet avgränsades från övrig verksamhet i skolan och projektledaren hade huvudansvaret för planering och genomförande av projektdagen. Deltagande lärare deltog i begränsad omfattning. Inför starten av höstterminen 2011 förestod en hel del förändringar på Videdalsskolan. Eleverna skulle nu börja i årskurs sju, vilket också innebar att så gott som samtliga lärare som arbetade med eleverna byttes ut. De lärare som 11

12 arbetat tillsammans med eleverna i projektet under årskurs sex blev nu helt frikopplade från projektet. Istället tog en ny grupp lärare över. Dessa lärare inordnades också i ett nytt vertikalt lärarlag för att möjliggöra ett tematiskt arbete över ämnesgränserna inom årskursen. Omdaningen av lärarlagsstrukturen skedde över hela skolan, men var särskilt gynnsam för de lärare som i projektet skulle arbeta ämnesövergripande med en klass vilket låg i linje med projektets målsättningar. Problemet var emellertid att ett helt nytt lärarlag inte bara behövde ta sig an ett påbörjat projekt, som de flesta inte varit med och formulerat målen för. De stora förändringar som övergången till årskurs sju innebar resulterade i en hel del organisatoriska problem för projektet. Mycket tid fick läggas på att svetsa ihop det nya lärarlaget och vänja sig vid den nya organisationen. Lärarna hade inte arbetat tillsammans på detta sätt tidigare. Samtidigt kom en ny skollag, en ny läroplan och nya kursplaner som lärarna skulle förhålla sig till. Skolans rektor Eva Gröhn beskrev situationen som att man plötsligt var tvungna att vända sig inåt och stå och stampa ett tag för att hitta rollerna, istället för satsa på aktiviteterna i projektet. Projektledaren upplevde också att hon tappade sitt mandat och att projektets verksamhet hamnade i skuggan av lärarlagets arbete med att få rätsida på den ordinarie verksamheten. Motgångarna ledde enligt projektledaren till att eleverna i projektet, som hade upparbetat höga förväntningar på projektet under årskurs sex, nu regredierade i sitt förhållningssätt och att de höga förväntningarna rann ut i sanden. Resultatet av svårigheterna blev att projektet helt kom att stanna upp i flera månader under höstterminen Inte förrän i november 2011 kom aktiviteterna i projektet i gång igen. Både lärare och projektledare berättade i mina intervjuer med dem att de hoppades på en nystart för projektet och att alla de aktiviteter som genomfördes under årskurs sex nu skulle fortsätta. Aktiviteterna kom också igång, men projektet kom att genomgå ytterligare organisatoriska förändringar. Våren 2012 slutade projektledaren sitt uppdrag och övergick till annan verksamhet på skolan. Ursula Reintjes, som tidigare varit den som samordnat projektet på föreningslivets sida, övertog ansvaret för aktiviteterna även på Videdalsskolan, i samarbete med lärarlaget och skolledningen. Med detta hoppades man kunna skapa en naturlig koppling mellan föreningslivet och skolan. I augusti 2012 beslutade sig Malmö Företagargrupper och Centrum för Publikt Entreprenörskap för att lämna projektsamarbetet då man menade att man som aktör inte kunde leva upp till målsättningarna samt att de ekonomiska förutsättningarna i projektet hade förändrats. Att näringslivet, som var en av nyckelparterna och dessutom en av initiativtagarna till projektet, lämnade samarbetet kan förstås betraktas ett nederlag för projektets möjlighet att påverka både på individuell och strukturell nivå. Projektets styrgrupp och lärarlag valde emellertid att se det som en utmaning och fokusera på det positiva. En möjlighet öppnades att formulera projektet utifrån den kunskap som fanns i lärarlaget. Projektmålen formulerades under våren 2013 om utifrån vad man ansåg vara rimligt och relevant. Man 12

13 valde också att byta namn på projektet, från Nätverk för framtida Malmö till Videdalsskolan för framtida Malmö, för att betona den specifika skolans roll i utvecklingen. Projektet kom framöver att mer fokusera på samverkan med det omgivande samhället utifrån ett brett perspektiv. Begreppet näringsliv byttes i retoriken ut mot arbetsmarknad. Projektledaren berättade i en intervju att det är viktigt att eleverna får se att det finns många möjliga potentiella arbetsgivare, och att de inte bara finns inom det privata näringslivet. En annan förändring som genomfördes var att projektets verksamhet integrerades i ordinarie verksamhet och undervisning istället för att schemaläggas på specifika dagar. Genom ett sådant förhållningssätt ville lärarlaget skapa bättre möjligheter för att integrera tankar om entreprenörskap och omgivande samhälle i undervisningen. I samband med detta har kompetensutveckling varit en viktig del i projektet. Projektledaren och två av de deltagande lärarna har deltagit i en kurs i entreprenöriellt lärande på Malmö högskola. Balli Leinge, lektor på Malmö högskola, har också undervisat hela lärarlaget i entreprenöriellt lärande på en studiedag. Samtidigt har aktiviteterna i projektet varit i gång inom ramen för ordinarie undervisning. Aktiviteter, utflykter och annan verksamhet i projektet arrangerades ofta inom ramen för ämnesövergripande tematiskt arbete, vilket jag återkommer till. Under projekts sista år drabbades projektledaren av sjukdom. I kombination med att elevernas vardag varit präglad av nationella prov och andra moment kopplade till den stundande skolavslutningen har detta i viss mån lett till att projektets verksamhet under vårterminen 2014 saktat ner Verksamhet i projektet Under årens har en rad aktiviteter genomförts inom ramen för projektet. I detta kapitel redogörs kortfattat de aktiviteter i skolan som har varit kopplade till projektet. Aktiviteterna som eleverna engagerats i finns redogjorda för i kortare sammanställningar av projektledarna (Malmö stad 2011, 2012, 2013, 2014). IT i undervisningen En särskild satsning inleddes i årskurs sju på att höja IT-kompetensen genom att varje elev fick en egen laptop (en så kallad en-till-en-satsning)och att lärarna utbildades inom ramen för PIM (Praktisk IT- och mediekompetens). Elevernas datorer har sedan dess använts i undervisningen och i verksamhet kopplade till projektet. Vid starten av projektet var det en relativt unik insats och mycket fokus lades på en-till-en-satsningen. Under åren har detta tilltag emellertid blivit ganska så vanligt i skolvärlden. Därför har jag i denna utvärdering inte undersökt detta djupare. Projektmöten Under dessa möten, som också har kallats Magiska Möten och innan dess Frukostmöten, har man bjudit in människor med yrken som man vanligtvis inte stöter på i sin vardag och som kan väcka tankar och idéer hos eleverna. Genom att eleverna får möta och höra om vad människor gör samt hur de har 13

14 gått tillväga för att komma dit de är idag tror vi att eleverna får bättre förutsättningar att klara sig bra i samhället, berättar projektledaren Ursula Reintjes i en intervju. Till dessa möten har bland annat uppfinnare, biståndsarbetare, och en föreståndare för en 4H-gård bjudits in. Totalt har ett 30-tal olika personer bjudits in till skolan. Kontakt med företag Under projektets inledande år sattes eleverna varit i kontakt med näringsidkare i framförallt Fosie Företagarby. Eleverna har haft besök av företagsmentorer och intervjuat företagare. Totalt har eleverna haft kontakt med ett 36 människor med olika yrken. Eleverna fick efter en inledande kontakt arbeta vidare med egna företagsskisser. Med hjälp av programmet X-mind har de planerat sina företagsidéer. De har gjort tankekartor, logotyper och sedan träffat sina mentorer för att presentera idéerna. Totalt har 28 olika företagsidéer sett dagens ljus. Verksamheten togs emellertid aldrig upp igen efter att näringslivet lämnat projektet. Kontakt med föreningslivet Tillsammans med bokmentorer från framförallt föreningslivet har eleverna haft bokcirklar med syfte att utveckla språket för att kunna förstå sin omvärld. Totalt har 700 böcker lånats under det första året i projektet, titlar som diskuterats under tre träffar med bokmentorerna. Under träffarna har man inte enbart diskuterat den skrivna texten. Elever och mentorer har också fått uppleva berättarkonsten på ett antal olika sätt, t ex genom föreställningar av mimare och musiker. Diskussioner på nätet har också genomförts med hjälp av Google Groups. Aktiviteterna med bokmentorer ägde rum under årskurs sex. Caféverksamhet I samverkan med fritidsledare har man startat upp ett café på skolan. Förutom att erbjuda fika har även diverse aktiviteter för högstadieeleverna anordnats. Tanken var att eleverna skulle bli delaktiga i att driva caféet. Till verksamheten i caféet har flera olika föreningar kopplats. Bland annat har detta lett till att en grupp ungdomar har sökt och beviljats pengar från Malmö stad för att få lektioner i Parkour. Studiebesök och utflykter Inför det stundande gymnasievalet i årskurs nio besökte eleverna bland annat Arbetsmarknadsdagen, gymnasiemässan och vårdmässan. Projektledaren skriver att Våra elever har tidigt blivit medvetna om gymnasie- och yrkesval. Mycket tack vare projektet, som har gett eleverna möjligheter att möta många olika yrkesgrupper sen årskurs 6. Besöket på arbetsmarknadsdagen skedde i samarbete med organisationen Transfer. Inför besöket fick eleverna lista vilka branscher eller yrken de var intresserade av. Transfer erbjöd sedan ett schema med olika föreläsare. Syftet var att eleverna inför arbetsmarknadsdagen skulle kunna bli mer förberedda på vilka yrken som väntar och att de redan innan arbetsmarknadsdagen möta många branscher som möjligt i undervisningen. 14

15 En rad utflykter har genomförts. I årskurs åtta åkte eleverna på kanotläger. I årskurs nio genomfördes ett läger på Sjöröds scoutområde. Temat under lägret var Lära genom att göra, och innebar bland annat att eleverna veckan innan hade de fått förbereda mat inför lägret. Alla skolämnen ingick i lägret. Enligt projektledarens dokumentation fick eleverna fick även träna sammanhållning, friluftsliv, självständighet, samarbete, och att klara utmaningar som att resa tält tillsammans, laga mat på stormkök, göra upp eld, bygga flotte med mera. Projektledaren berättar också att det var viktigt att ha roligt tillsammans och att umgås med varandra under friare former. Vidare har man besökt Experimentarium i Köpenhamn, gjort stadsorientering och haft en dag i dansens tecken tillsammans med niondeklassare från andra skolor. Studiebesök och prova på-samarbete med föreningar Ett tjugotal besök har gjorts hos olika föreningar. Här finns en spännvidd från idrottsföreningar till släktforskarförening och RFLS. Ett antal besök har även gjorts på konsthallen i Malmö. Syftet med dessa träffar var att visa upp på mångfalden av aktiviteter i Malmö men också att visa på karriärmöjligheter som kanske inte så många elever tänker på. Flera av studiebesöken har gjorts inom ramen för det tematiska arbetssätt som inleddes när eleverna gick i årskurs åtta. Projektet har samverkat med Husie fritid som i nya lokaler erbjuder kurser i bland annat fotografering, filmskapande, manusskriveri, dans, inspelningsteknik i studio, låtskrivarverkstad med mera. Under det tematiska arbetet har samverkan skett bland annat med föreningen Sea-u. Tematiskt arbete Under de två senaste åren i projektet har verksamheterna kretsat kring ett antal teman. Ett av temana i årskurs åtta kallades Att göra skillnad och har gått ut på att lära känna organisationer i samhället som arbetar för att göra en social skillnad. Projektledaren Ursula Reintjes menar att detta är verksamheter som eleverna annars inte kommer i kontakt med. Temaveckan avslutades med en praktisk dag där eleverna fick själva arbeta för att göra skillnad. Bland annat arbetade eleverna tillsammans med organisationer som Myrorna, Röda Korset och Rädda Barnen. Men man hjälpte också till på lokala förskolor och lägre årskurser på skolan. Ett annat tema man har arbetat med kallades Malmös Vatten. Syftet här var att skapa ett ämnesövergripande arbete där eleverna skulle lära känna sin stad och framförallt det vatten som finns i staden och vilken betydelse det har. Här har eleverna kommit i kontakt med bland annat Malmö renhållningsverk, Sea- U, Malmö museum och Bulltofta motionsanläggning. Ett tredje tema har varit Mänskliga rättigheter. Här har man bland annat arbetat med Malmö FNförening och RFSL. De tre temana sammanstrålade i att eleverna under vintern deltog i SVT:s och SR:s satsning Musikhjälpen, där syftet var att göra en skillnad genom att samla in pengar till förmån för barn och ungdomars rätt till rent vatten. Projektledaren Ursula Reintjes menar att syftet med att medverka i Musikhjälpen var att göra en god gärning samtidigt som eleverna får möjlighet 15

16 att ta egna initiativ och genomföra sina egna idéer. Eleverna samlade in pengar bland annat genom caféverksamhet på skolan, anordna ett disco för yngre elever, skotta snö och sälja bullar. Fem av eleverna besökte den 14 december Musikhjälpens bur på Stortorget och lämnade kronor till barns rätt till rent vatten. Under årskurs nio arbetade man med ett konflikttema kring rasism, folkmord och människor på flykt med fokus på förintelsen. Temat var ett samarbete mellan historia, svenska och engelska och syftet var att elevernas eget engagemang skulle tas till vara samt att konkretisera aktuella samhällsfrågor, i samverkan med samhället, allt i enlighet med läroplanen. Inom temat gjorde man besök på stadsarkivet för att göra workshopen Flykten över Öresund. Utifrån workshopen och en bok eleverna läst skrev eleverna egna dramatiseringar som visades upp som redovisning i historia och engelska. Pjäserna skrevs och spelades upp på engelska. Man genomförde också Röda korsets rollspel Flyktingspelet, hade en föreläsning med överlevare från förintelsen och läste skönlitteratur och såg filmer med anknytning till temat. Fokusområdet Förintelsen redovisades med ett skriftligt prov där frågorna fokuserade på orsaker, konsekvenser samt kopplingar till nutid och till elevernas egna ställningstaganden. Genomgång och träning av källkritik föregick den avslutande uppgiften; Gymnasie- och högskoleförberedande uppsatsskrivande med egen vald fördjupning av väpnad konflikt där jämförelser kan göras med Förintelsen vad gäller rasism, folkmord och människor på flykt. De olika temana har varit det naturliga sättet för lärarlaget och projektledaren att sammanknyta de olika ämnena med omgivande samhälle. På så sätt har man syftat till att uppfylla mål i kurs- och läroplaner samtidigt som projektets syfte att samverka med lokalsamhället har stått i fokus. 16

17 3. Processutvärdering av Videdalsskolan för Framtida Malmö I mitt uppdrag har det specificerats att jag ska ägna mig åt följeforskning, eller processutvärdering som det ofta kallas. Det är alltså inte en traditionell utvärdering av projektet som ska göras. Men vad betyder då processutvärdering, och vad får det för betydelse i praktiken när det gäller projektet Videdalsskolan för Framtida Malmö? 3.1. Processutvärdering vad och varför? Processutvärdering som metod för att utvärdera projekt och verksamheter har ökat i popularitet de senaste åren. Bakgrunden till detta går bland annat att finna i EU:s föregående programperiod för strukturfonderna ( ), där begreppet on-going evaluation har lyfts fram istället för traditionell utvärdering. I Sverige har begreppet främst kommit att översättas med processutvärdering. Begreppen lärande utvärdering och följeforskning existerar parallellt med begreppet processutvärdering och har oftast samma betydelse. I denna rapport har jag valt att konsekvent använda mig av begreppet processutvärdering. I Nuteks (nuvarande Tillväxtverket) skrift Nytta med följeforskning (2009) beskrivs ett skifte från halvtids- och efterhandsutvärderingar till ett kontinuerligt följande av projekt. I rapporten förklaras också skillnaderna mellan det nya och det gamla sättet att utvärdera. Till skillnad från den traditionella utvärderaren, som förväntas iaktta på distans utan att låta sig involveras, ska processutvärderaren kritiskt och konstruktivt skärskåda hur projektet arbetar för att uppnå sina mål och dessutom löpande ge synpunkter till projektledningen. Följeforskningen ska ha en framåtsyftande och utvecklingsstödjande ansats, slår Nutek fast (s. 15f). Processutvärderingen kan således öppna för successiva ändringar i projektet, skriver man vidare. Det är också från det här perspektivet som begreppet lärande utvärdering har tagit sitt namn. En forskare som har intresserat sig för lärande utvärdering genom följeforskning är Mikael Stigendal, professor i Sociologi på Malmö högskola. Han beskriver det dubbla uppdraget en processutvärderare har på följande sätt: Det innebär inte att man som lärande utvärderare saknar intresse för vad projektet leder till. Däremot har man en öppenhet för andra effekter än de förväntade resultat som anges i målsättningarna. En lärande utvärdering intresserar sig inte i första hand för de kortsiktiga resultaten utan för de långsiktiga effekterna (Stigendal (Red) 2011:9). Jag har valt att använda just denna ansats i processutvärderingen av Videdalsskolan för Framtida Malmö. Jag har gjort regelbundna avstämningar såväl mot projektledning som mot projektdeltagare för att säkerställa att arbetet i projektet ligger i linje med syfte och mål. Jag har ansträngt mig för att vara en dialogpartner och ett bollplank i förhoppningen att arbetet i projektet ska bli så bra som möjligt. Samtidigt har vi inte tummat på den kritiska granskningen. 17

18 Som Stigendal skriver, Närheten till trots måste följeforskaren kunna tillföra ett kritiskt perspektiv (Stigendal (red) 2011:9). Processutvärdering ställer också annorlunda krav på utvärderaren. Eftersom utvärderaren har i uppdrag att såväl kritiskt granska som att följa verksamheten på nära håll krävs andra kunskaper än de klassiskt teoretiska. Det krävs även en social kompetens, metodologisk skicklighet när det gäller intervjuer och observationer samt en pedagogisk kompetens. I mitt arbete med processutvärderingen av projektet har jag därför försökt att lägga stor vikt vid att tillgodose dessa kompetenser genom att flera personer från högskolan har medverkat på olika sätt, framförallt i inledningen av följeforskningen. Ytterligare en skillnad mellan traditionell utvärdering och processutvärdering är att det finns en utvecklad syn på vem som har nytta av slutresultatet. Resultatet av traditionell utvärdering är i första hand avsett för uppdragsgivaren. Genom att titta bakåt hoppas man kunna dra lärdomar för att blicka framåt. När det gäller processutvärdering finns även en möjlighet för utföraren att lära sig av utvärderingen. Jag som genomför denna processutvärdering har således för avsikt att lära mig mycket även jag, och genom det bidra till såväl kunskapsområdet processutvärdering som de kunskapsområden som projektet berör Processutvärdering hur? Processutvärderingen av projektet startades under slutet av höstterminen 2010, när aktiviteterna i projektet varit igång under nästan en termin. Samtidigt förestod större förändringar i projektet då eleverna skulle flytta upp till årskurs sju från och med höstterminen De nya lärarna, som skulle ta över projektet när eleverna flyttade upp till årskurs sju, började nu bli insatta i projektet och deltog i ett antal förberedande aktiviteter och övningar. Därför beslutades i samråd mellan Malmö högskola och uppdragsgivaren att fokus för processutvärderingen skulle ligga på de aktiviteter som startade höstterminen 2011, när eleverna började sjunde klass och de nya lärarna tog över. Mycket av utvärderingsarbetet under det första läsåret i projektet kom således att handla om att skapa en grund för det kommande arbetet i projektet och att etablera en dialogform med de lärare som skulle ta över projektet i årskurs sju. Etablerande av forskningsplattform Under den första tiden bestod mitt arbete till stor del att skapa en teoretisk och praktisk bas för det kommande arbetet i projektet, att etablera en dialogform med lärarlaget samt att utforska förutsättningarna för projektets genomförande. Dessa moment beskrivs i utgångslägesrapporten som två delmoment i utvärderingen; etablerande av forskningsplattform och utgångslägesanalys. Den så kallade utgångslägesanalysen kan sägas vara utgångspunkten för de mätningar jag gör i detta projekt. Arbetet har bestått i studier av referensprojekt (liknande samverkansprojekt i Sverige och övriga världen) samt studier av relevant litteratur inom områdena sammanhangsbaserat lärande, entreprenöriellt lärande, IT och lärande och sociala relationer i samverkansprojekt. 18

19 Utgångslägesanalys Videdalsskolan för Framtida Malmö har varit ett långvarigt projekt sett utifrån ett skolperspektiv. De fyra åren som projektet har varat har skapat förutsättningar för långsiktiga jämförelser, en så kallad longitudinell studie. För att genomföra en sådan studie krävs ett referensobjekt, någonting att mäta emot. Därför var ett av de första stegen i processutvärderingen att skapa en bild av utgångsläget för projektet. Arbetet med en utgångslägesanalys påbörjades under hösten 2010 genom möten med uppdragsgivarna, med projektledaren på Videdalsskolan samt med de lärare som skulle ta över eleverna fr.o.m. höstterminen Jag och mina kollegor från Malmö högskola har också deltagit i möte med projektets styrgrupp för att fånga förväntningar och skapa en bild av nuläget i projektet. På dessa möten har vi också redogjort för läget i processutvärderingen. Vidare har jag tagit del av och analyserat relevant material från projektledaren på Videdalsskolan, exempelvis resultat av skolans egna enkäter som har riktats mot deltagande elever och de redovisningar av vad som har gjorts i projektet. Workshops och utarbetande av programmodell Processutvärderingen har under åren i projektet bestått av en tät dialog med lärarlagsgruppen och projektledare. Under de första åren i projektet anordnades ett antal så kallade målformuleringsworkhops. Eftersom projektets ursprungliga mål inte formulerades av lärarna själva bedömdes det som viktigt att lärarna får en möjlighet att själv arbeta med målen för att skapa sin egen förståelse av dem och omsätta dem i en praktisk projektplan för arbetet i den ordinarie undervisningen. Fem stycken träffar, som vi har kallat för målformuleringsworkshops, genomfördes under , där jag och min kollega Karl-Gunnar Starck träffade deltagande lärare för att arbeta med de målformuleringar som har ställts upp för projektet. Arbetet under dessa workshoppar har fokuserat på att göra projektets mål och medel översättningsbara till lärarnas arbete med eleverna i daglig undervisning. Mellan träffarna har lärargruppen fått uppgifter att lösa som vi tillsammans har diskuterat vid nästa träff. Exempel på frågor som har diskuterats: Vilka mål täcks inom redan befintlig verksamhet? Hur ser kopplingen mellan projektmålen och läroplanens mål ut? Vad kan man göra därutöver? Detta arbete fortsatte under 2012 och 2013 genom avstämningar och diskussioner kring hur arbetet med målen har kunnat införlivas i lärarnas dagliga arbete med eleverna på Videdalsskolan. Vi har bland annat diskuterat vilket som är projektets added value i förhållande till det man redan gör i undervisningen. När projektet omorganiserades under 2012 fick lärarlaget i uppgift att själva skriva om målen för att de skulle ligga i linje med deras kompetenser, nätverk och visioner om framtidens skola. Utifrån de nya målsättningar och lärdomarna i projektet fick lärarlaget och projektledaren under 2013 i uppdrag att formulera en programmodell. Hur skulle en modell för hur nätverk med omkringliggande samhälle kunna skapas? Hur kan skolan arbeta vidare efter projekttiden? Hur kan andra skolor lära av 19

20 en sådan modell? Jag kommer att återkomma till denna modell senare i rapporten. Intervjuer och enkäter För att följa utvecklingen i projektet och för att kunna säga något om dess utfall har jag använt mig av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. Alla elever har fått delta i en longitudinell enkätstudie som har pågått under projekttiden. Alla elever som har deltagit i projektet fick i början av årskurs sju svara på en enkät, som följdes upp i slutet av årskurs åtta. Enkäten har bestått av ett 30-tal frågor och har haft det övergripande syftet att söka svar på elevernas attityder kring sin syn på skolan, sitt nätverk och tankar om framtiden. Enkätfrågorna formulerades genom att jag studerade flera andra större enkäter kring entreprenöriellt lärande och samverkan med omkringliggande samhälle. På så sätt skapades möjligheter för jämförelser även med andra studier. Enkäten upprepades alltså i årskurs åtta för att på detta sätt möjliggöra en jämförelse av elevernas attityder över tid. Samma enkätfrågor har ställts till en kontrollgrupp (se nedan). Under hela projekttiden har jag genomfört intervjuer med involverade aktörer. En rad intervjuer gjordes i utgångslägesanalysen för att fånga upp förutsättningar och förväntningar på projektet. Dessa har följts upp under hela projekttiden med en särskild intensitet under Jag har intervjuat projektledare, rektor, lärarlaget, elever samt representanter för deltagande föreningar. När det gäller lärarlaget som helhet har jag träffat dessa i för samtal i grupp ett 15-tal gånger varav två tillfällen har varit regelrätta fokusgrupper. Två av lärarna har dessutom valts ut för djupintervjuer vid två tillfällen. Vidare har jag tagit anteckningar från möten i projektets styrgruppsmöten och fältanteckningar vid de många aktiviteter jag har besökt i projektet. Under 2014 har jag intervjuat elever för att följa upp de två enkätmätningar som har gjorts. Tre fokusgrupper, en från varje niondeklass, har gjorts. Varje fokusgrupp har bestått av ungefär nio slumpmässigt utvalda elever. Avstämning mot kontrollgrupp En kontrollgrupp bestående av samtliga elever i samma årskurs på Höjaskolan, en skola med liknande 2 förutsättningar i stadsdelen men som inte deltar i projektet, upprättades vid projektstart för att skapa förutsättningar tillförlitliga mätningar. Genom parallellt undersökningsarbete i elevgruppen och kontrollgruppen har jag därmed kunnat vara något säkrare på att de eventuella resultat vi ser på Videdalsskolan kan kopplas just till projekts insatser och att resultaten inte beror på andra faktorer, t ex den generella skolutvecklingen eller stadsdelsgemensamma åtgärder. Jämförelsen med kontrollgruppen har skett genom den kvantitativa enkät som ovan beskrivits. 2 Skolorna har emellertid vissa olikheter, vilket jag återkommer till senare. 20

21 Kontinuerliga nedslag i verksamheten En förutsättning för att kunna vara en kritisk vän och följa processen utifrån forskning kring lärande och utveckling är regelbundna nedslag i verksamheten. Under åren i projektet har jag förutom att träffa deltagande lärare gjort besök i klassrummet och på verksamheter som anordnats inom ramen för projektet. Under besöken har observationer genomförts och samtal med elever och personal förts. 21

22 4. Projektets resultat Hur ska ett resultaten i ett projekt som Videdal för framtida Malmö mätas? Projektets resultat bör förstås ställas mot det problem det är avsett lösa. I inledningen av rapporten har jag, utifrån projektbeskrivning och intervjuer, definierat det huvudsakliga problemet som projektet ska lösa som att skolans strukturer förhindrar ett fruktbart samspel med det omgivande samhället. Detta resulterar i att bilden av arbetslivet är diffus för många unga och att statusen för vanligt arbete är lågt. Detta leder enligt projektets problembeskrivning till att många unga i dagens samhälle får problem att hitta ett arbete. Samtidigt finns det ett akut behov hos arbetsgivare i Malmö att hitta rätt arbetskraft. Detta beskrivs som den andra sidan av problemet. Många företag står utan arbetskraft och man upplever att klyftan är stor mellan den behövda kompetensen och den kompetens som finns hos unga som går ut skolan idag. I utgångslägesrapporten beskrev jag detta som ett glapp mellan behoven hos företagen och kompetensen hos den unga arbetskraften. I utgångslägesrapporten kunde också identifiera tre olika lösningsområden i projektet. Med detta menade jag tre parallella spår som man ville arbeta med för att komma tillrätta med problemen. Dessa lösningsområden svarade mot de projektmål som formulerats i projektbeskrivningen. För det första handlade det om att skapa ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisning och genom aktiviteter kopplade till projektet. För det andra handlade det om att skapa bärkraftiga relationer med företag och föreningar. För det tredje handlade det om en ökad satsning på IT i skolan. I takt med att projektet utvecklades och projektmålen omformulerades ändrades också arbetssätten. Istället går det att urskilja två huvudsakliga spår utifrån den verksamhet som har presenterats i kapitel 2. Det första handlar om ett ämnesintegrerat förhållningssätt till det omgivande samhället. Det andra spåret handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att ta framtiden i egna händer. De två spåren är intimt sammankopplade. Jag kommer senare i detta kapitel att presentera resultaten utifrån dessa två spår. Innan dess kommer jag emellertid att belysa de förutsättningar som projektet har att förhålla sig till. Var stod lärarlaget, eleverna och övriga aktörer vid projektets start? 4.1. Förutsättningar för avtryck? Inför utgångslägesrapporten gjorde jag ett flertal intervjuer kring förutsättningarna för samverkan mellan skola och omkringliggande samhälle. Alla involverade parter menade då att förutsättningarna var goda i och med att projektets medverkande parter hade samlats kring frågan. De som uttryckte mest tvivel var skolans lärare. En försvårande faktor som lärarlaget poängterade var den tid som finns till förfogande att arbeta med saker som ligger utanför läroplanen. Bristen på tillfällen att arbeta gemensamt och sammanhängande med projektet och dess koppling till undervisningen togs upp under alla mina intervjuer. Men det är inte säkert att bara tidsbristen är problemet, funderar en av lärarna. Det är inte säkert att mer tid hade hjälpt. Den tid som kommer fylls alltid upp med annat som man ligger efter med. Det är svårt att prioritera sånt här. Det krävs att vi arbetar tillsammans och peppar varandra. Men då krävs det 22

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling n Återkoppling 2017-11-29 Dnr 400-2016:11445 Strängnäs kommun Kommun@strartgnas.se Rektor Bolennart Johannesson Bolenrtart.Johannesson@strangnas.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Återkoppling. %gr l Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Montessoriskolan Globen i Alingsås kommun.

Återkoppling. %gr l Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Montessoriskolan Globen i Alingsås kommun. w en %gr l Återkoppling 2017-12-15 Dnr 400-2016:11445 Montessoriskolan Globen AB mariasandhu@me.com Rektor Paulina Filipovic paulina.filipovic@globen.nu Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Riktlinjer för Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Reviderad 2019-04-23 1 1. Bakgrund

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola #allaskalyckas digital kompetens It-strategi för grundskola och grundsärskola Barn - och utbildningsförvaltningen 2017 Innehåll Inledning... 2 Hallstahammar kommuns vision 2025... 2 Nationell it-strategi...

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ellen Key-skolan i Spånga.

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ellen Key-skolan i Spånga. Återkoppling 2017-11-24 Dnr 400-2016:11445 Stiftelsen Ellen Key-skolan info@eks.se Rektor Christian Gullfeldt rektor@eks.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ribbaskolan i Jönköpings kommun

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ribbaskolan i Jönköpings kommun n Återkoppling 2017-12-15 Dnr 400-2016:11445 Jönköpings komm-un kontaktcenter@jonkoping.se Rektor Gunilla Crona gunilla.crona@jonkoping.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014 Det är roligt att få lagom utmaningar. Då vill man göra sitt bästa. Det är roligt att lära sig nya saker. Vi lär av varandra. Det är roligt att känna att man lyckas. Det gör man när man får utvecklas i

Läs mer

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Riktlinjer för studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Dnr 1231-2015 1. Bakgrund Sveriges,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet

1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Delrapport Entreprenörskap inom Hälsa vård och välfärd 2012-10- 31 Dnr: 00164872 1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Mälardalens Högskola arbetar för att skolans studenter förutom sin grundutbildning

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan Laholms kommun Specialenheten med grund- och gymnasiesärskolan Handlingsplan för grundsärskolan Studie- och yrkesvägledning Syftet med studie-

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12 Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Regionalt utvecklingscentrum. för dig som arbetar i skola, kommun och näringsliv. VI UTVECKLAR PEDAGOGISKA VERKSAMHETER

Regionalt utvecklingscentrum. för dig som arbetar i skola, kommun och näringsliv. VI UTVECKLAR PEDAGOGISKA VERKSAMHETER Regionalt utvecklingscentrum för dig som arbetar i skola, kommun och näringsliv. VI UTVECKLAR PEDAGOGISKA VERKSAMHETER Vi utvecklar lärandemiljön Regionalt utvecklingscentrum (ruc) planerar och samordnar

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Dagordning 27 oktober 8.30 Genomgång & inledning 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00

Läs mer

Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor

Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor GYSÄR13 höstterminen 2012 Häggviks gymnasium Skolverkets referensskola

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Inledning 2009 bestämde sig Fornängsskolan och Västerbyskolan för att ta fram en gemensam plan för hur vi vill jobba med studie- och

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Handledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN. Trollhättans PRAO-modell. Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet

Handledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN. Trollhättans PRAO-modell. Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet Handledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN Trollhättans PRAO-modell Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet Din roll som framtidsguide? För många elever är TOPP den första riktiga

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5 Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun Skolplan utbildningsnämnden Karlskrona kommun 2007-2010 Skolplan för utbildningsnämnden i Karlskrona kommun Förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet,

Läs mer