Uppdrag att formulera ett beslutsunderlag gällande organisation på områdesnivå för Medicinska fakultetens internationella verksamhet

Transkript

1

2 Rev /07 Dnr M 2007/2057 Dekanus Fakultetskansliet Anna Arstam Uppdrag att formulera ett beslutsunderlag gällande organisation på områdesnivå för Medicinska fakultetens internationella verksamhet Sammanfattning Rapporten föreslår att en internationell avdelning inrättas inom kansliet som bygger på den del av den internationella verksamheten som redan nu finns inom kansliets utbildningsavdelning. Avdelningen får benämningen Internationell avdelning, IA, på engelska International Office. Verksamhetsområdet utökas till att också omfatta stöd åt forskarutbildning, forskning och ledning. Avdelningen bemannas med en internationell chef att leda och utveckla avdelningen. Personalen vid avdelningen budgeteras enligt OH-modellen. Ett nytt internationellt råd och styrgrupp inrättas. Avtalen kvalitetssäkras och verksamheten utvärderas kontinuerligt. Direktiv I december 2007 uppdrogs åt undertecknad att formulera ett beslutsunderlag gällande organisation på områdesnivå för Medicinska fakultetens internationella verksamhet. I uppdraget ingår att ta fram ett beslutsunderlag med formulerade mål och uppgifter för verksamheten, samt dess organisations- personal- och ledningsstruktur. Underlaget ska också spegla de förslag som Strategigruppen för Internationalisering inom GU presenterat tillsammans med inkomna synpunkter på densamma samt fakultetsledningens syn på den internationella verksamheten. Några utgångspunkter I maj 2007 överlämnade Strategigruppen för Internationalisering inom GU sin rapport till dekanus. Rapporten skickades därefter ut på remiss. Föreliggande rapport tar sitt avstamp i denna rapport samt de inkomna remissvaren. En kort sammanfattning av rapporten och remissen pekar på några gemensamma viktiga punkter; Begreppet internationalisering bör definieras, strategiska och operativa uppgifter särskiljas, ekonomin behöver belysas, bättre informations- och kommunikationsstrategier, likvärdiga villkor för alla studenter, samt behov av utvärdering av verksamheten och en översyn av avtalen. I fakultetens strategiska plan anges hög grad av internationalisering som en framgångsfaktor och att Internationaliseringen av utbildningen ska baseras på klara målsättningar och ömsesidigt erkännande av utbildningar samt tryggas i väldefinierade Postadress Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet , Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post anna.arstam@med.lu.se Internet

3 avtal med lärosäten av hög kvalitet eller i särskilt behov av utbyte med fakulteten. Systematiskt studentutbyte ska säkerställas, liksom utveckling av joint programmes 2 Informella samtal med LTH, universitetsgemensamma internationella sekretariatet, Karolinska institutet samt medarbetare inom fakulteten har förts under arbetets gång. Regeringens regleringsbrev I Regeringens regleringsbrev för budgetåret 2008 anges att Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Lunds universitets internationella policy I universitetets internationella policy betonas att internationalisering är en strategi för universitetet att uppnå högsta kvalitet och inte ett mål i sig. Internationaliseringsarbetet under perioden innebär en integration av en internationell dimension i all verksamhet snarare än en expansion av program och kurser för enbart internationella studenter. Det är också viktigt att skapa konsensus för en gemensam internationaliseringspolicy då det i ett antal frågor som rör internationellt samarbete och ökande mobilitet är nödvändigt att uppträda som ett samlat universitet. Universitetet har tre huvudsakliga målsättningar för internationaliseringsarbetet under perioden Lunds universitet ska vara en internationell miljö och internationella perspektiv ska integreras i all utbildning, forskning och i alla administrativa stödprocesser vid universitetet. 2. Långsiktiga relationer ska prioriteras. Strategiska nätverk och avtal om internationellt samarbete kan finnas på alla nivåer inom universitetet. Universitetet ska aktivt sträva mot att avtal om samarbete fördjupas och utvidgas till att omfatta utbildning, forskning och administration. 3. Internationaliseringsarbetet ska kontinuerligt följas upp och kvalitetssäkras. Rutiner för uppföljning och kvalitetssäkring ska utvecklas och etableras samt mätbara mål fastställas. Vidare ska samarbetena i strategiska nätverk såsom Universitas 21 (U21) och League of European Research Universities (LERU) samt Öresundsuniversitetet intensifieras. Samverkan inom U21 och LERU ska synliggöras bättre. Nätverken ska utnyttjas när det gäller att utveckla eller förstärka relationerna med utländska universitet eller andra relevanta institutioner, inte minst i utvecklingsländer. Sammantaget pekar dessa styrdokument på att graden av internationalisering bör öka och kvalitetsuppföljning av den internationella verksamheten utvecklas.

4 Avgränsningar 3 I föreliggande rapport diskuteras inte frågor om inriktning och utbud av kurser på engelska, utbildningsplaner och meriteringsfrågor i detalj eftersom detta är strategiska frågor som framöver bör behandlas av ledningen. Dagens organisation och verksamhet I dagsläget är 3,5 tjänster budgeterade för den internationella verksamheten varav 2,75 tjänster är besatta och fördelade på 3 personer som är fysiskt placerade tillsammans i BMCs lokaler. En Internationell koordinator har övergripande samordningsansvar för fakultetens internationella arbete inom grundutbildningen med specifikt ansvar för utresande studenter i programmen för biomedicin och medicin. En internationell handläggare sköter huvudsakligen inkommande studenter för läkar- och biomedinprogrammet, och en internationell koordinator både inresande och utresande studenter för omvårdnadsutbildningarna. För arbetsterapeutprogrammet och sjukgymnastprogrammet finns i nuläget ingen utsedd person utan ansvaret för dem är i dag uppdelat på handläggarna. För logoped- och audionomstudenter sker stödet programnära på avdelningen och de har ringa ekonomiskt och personellt stöd. Samtliga handläggare och koordinatorer fungerar också som ett stöd för lärarutbyte och utvecklingsarbete. Förutom de internationella handläggarna är lärare på institutioner också involverade i internationaliseringsarbetet, bla genom ekvivalering av kurser, tillgodoräknande och utvecklingsarbete etc. Att handläggarnas nu sitter geografiskt samlade innebär nya möjligheter till samordning av det internationella arbetet. Det internationella arbete som bedrivs idag är både mångfacetterat och griper över många länder och områden. Tillsammans med de reguljära studentmobiletetsprogrammen finns flera olika initiativ. Folkhälsovetenskap har mångårig erfarenhet av internationellt arbete i framförallt låg- och mellaninkomstländer och har även ett internationellt masterprogram i folkhälsa. På läkarutbildningen finns numera en internationell selective kurs, inom audiologi och logopedi sker en samverkan sedan 1997 med New York University (NYU). NYU förlägger varje år sommarkurser till Lunds universitet. En kurs i Global hälsa ges sedan flera år tillbaka. Ett nordiskt joint-masterprogram, Master of Gerontolgy drivs i samarbete med Island och Finland. Två kurser i kirurgi och obstetrik/gynekologi ges för utländska studenter på engelska vart år. Omvårdnad håller på att bygga upp VEP (Virtual Exchange Project) inom ramen för U21 och har nyligen inlett kontakter med Mellanöstern genom Erasmus Mundus. På studentmobilitetssidan är de inresande studenterna betydligt fler än de utresande. (se nedan). Sammanlagt har fakulteten 133 avtal registrerade i avtalsdatabasen varav 84 är aktiva. Lärarmobiliteten har hittills inte varit stor. Siffrorna för 2007 visade på nio utresande lärare totalt. Budgetår Utresande Inresande Tabell 1. Ut- och inresande studenter vid samtliga utbildningsprogram Not: Ett visst mörkertal finns när det gäller läkarprogrammets ISEX och IFMSA som ligger utanför denna statistik

5 Mål, uppgifter och bemanning för en samlad internationell verksamhet 4 Förslag: Avdelningen bemannas med en internationell chef som leder och utvecklar verksamheten tillsammans med tre internationella koordinatorer. Verksamheten utökas till att också omfatta stöd åt forskarutbildning, forskning och ledning. Avdelningen benämns Internationella avdelningen, IA, på engelska International Office. Det är naturligt att använda sig av samma internationaliseringsdefinition som finns i universitetets internationella policy: Internationalisation of higher education is defined as the process of integrating an international dimension into the research, teaching and services functions of an institution of higher education. J. Knight & H. de Wit, (1995): Strategies for Internationalisation of Higher Education Målet är att skapa en väl fungerande, samlad och tydligt profilerad internationaliseringsverksamhet som är väl förankrad och känd i fakulteten som kan stödja verksamhet och ledning på ett professionellt sätt. Internationaliseringsfrågorna ska lyftas och genomsyra verksamheten. För att inte förväxlas med det universitetsgemensamma internationella sekretariatet och i överensstämmelse med kansliets andra avdelningar föreslås att avdelningen benämns Internationella avdelningen (IA) och på engelska International Office, Faculty of Medicine. Förutom som idag huvudsakligen hantera studentutbyte på grund- och avancerad nivå ska avdelningen även kunna stödja forskarstuderande och forskare och lärare och kunna koordinera och hjälpa till vid utländska besök. Avdelningen ska vidare kunna bistå ledning och institutionsledningar med kvalificerat stöd. I enlighet med universitetets internationella policy är det önskvärt att en bättre balans i de internationella samarbetsavtalen eftersträvas genom att antalet utresande studenter ökar. En satsning på prioriterade nätverk intensifieras och en genomgång av avtalen görs. Avdelningen ska bli bättre på att stärka kontakterna med det universitetsgemensamma internationella sekretariatet och använda sig av deras kompetens och material. Samarbete med utbildningsnämnderna och FU är av yttersta vikt för att student- och lärarutbyte ska fungera optimalt och den internationella verksamheten bör vara representerad i nämndorganisationen. Närhet till verksamheten ska vara en viktig princip för avdelningen. Avdelningen ska ansvara för delar av de internationella engelska sidorna på webben och en samlad webbsida som informerar studenter, lärare och annan personal om fakultetens internationaliseringsarbete. Underhåll och uppdatering av hemsidorna ingår i avdelningens uppgifter. Avgränsning och ansvarsfördelning av sidorna sker i samråd med avdelningen för strategisk kommunikation.

6 Verksamhetsplan samt en handlingsplan för internationalisering som tar sin utgångspunkt i fakultets strategiska plan samt den universitetsgemensamma policyn för internationalisering utarbetas. Verksamhetsplanen bör tex innehålla mål avseende mobilitet. Som exempel kan nämnas att LTH har satt upp som mål att på samtliga långa yrkesutbildningar ska minst 15% av de utexaminerade ha utbildats minst 3 månader utomlands. 5 Avdelningen präglas av lagarbete så att medarbetarna i viss utsträckning kan täcka upp för varandra för att minska sårbarheten i verksamheten. Den fysiska miljön utanför koordinatorernas rum på BMC förbättras genom att någon form av väggparti med en skylt sätts upp. Innanför väggpartiet skapas en välkomnande miljö med sittgrupp och bokhyllor. Ett system för generösa och tydliga mottagningstider utarbetas. Uppdraget är vidgat till att också omfatta forskarstuderande och forskning. Målgrupper som verksamheten ska stödja är: Studenter på samtliga utbildningsprogram Forskarstuderande Postdoc Forskare/lärare Ledning Arbetsuppgifter och bemanning I och med att ansvaret enligt uppdragsbeskrivningen utvidgas till att också omfatta forskarstuderade, forskare och ledning bör en extra resurs tillsättas och en översyn av kostnadsfördelningen mellan utbildning på grund- och avancerad nivå, forskarutbildning och forskning göras. Bemanningen på avdelningen bör vara tre internationella koordinatorer samt en administrativt ansvarig internationell chef för verksamheten. Detta innebär en total ökning med 25% av en tjänst enligt nuvarande dimensionering i budgeten. Den internationella chefens arbetsuppgifter omfattar ansvar för att leda verksamheten, implementera strategiska beslut, utveckla studentutbytet, uppföljning, rapportering, bidra med kompetens om internationalisering till fakultetens ledning och verksamheten i övrigt, ansvar för övergripande informationsfrågor för verksamheten, omvärldsbevakning samt stärka bilden av Medicinska fakulteten i internationella sammanhang. En viktig del av omvärldsbevakningen innebär att bevaka fakultetens nätverksbyggande och andra intressen på den internationella arenan, både gentemot EU, Öresundsregionen samt anslagsmyndigheter. Avdelningen ska också kunna ge kvalificerat stöd till forskare och institutionsledningar i avtalsprocessen. Koordinatorerna arbetar operativt med student- och lärarutbyte samt stöd till de målgrupper som anges ovan. Förslag till projekt som kan ingå i en verksamhetsplanering är: Förslag - Projekt År 1 Gå igenom och omarbeta hemsidor Skapa nya arbetsrutiner som täcker de nya målgrupperna

7 Upprätta en verksamhetsplan Formulera en handlingsplan (i enl. med fakultetens strategiska plan) Internutbildning Inventering av avtal 6 Förslag - Projekt År 2 Kvalitetssäkring av avtal En första utvärdering av den nya verksamheten Ta fram ett informationspaket till forskare/postdoc i samarbete med personalavdelningen vad gäller försäkringsfrågor och dyl. Angelägna frågor på studentsidan som bör ingå i en handlingsplan är frågor om tillgodoräknande och mottagande av studenter utan avtal. Tillgodoräknande av poäng för våra studenter som läst utomlands är ofta resurskrävande och skulle vinna på att man hanterar dessa frågor samlat och på ett effektivt sätt så att bedömningarna kan bli mer hanterbara. Idag sker tillgodoräknande av respektive kursansvariga. Tillgodoräknandefrågan kan idag vara ett hinder för att fakultetens studenter reser ut. Vid Högskoleverkets senaste kvalitetsgranskning av läkarutbildningen togs frågan om den låga internationaliseringsgraden upp. Rekommendationen var större flexibilitet hos lärarna vid tillgodoräknanden av praktik och examination. När det gäller studenter utanför de ordinarie avtalen tar de mycket tid i anspråk. Rutiner för hur man ska hantera tillgodoräknanden och studenter utan avtal är viktigt att reglera i en handlingsplan. Det finns en stor efterfrågan på kliniska placeringar och ett samarbete med Region Skåne bör utvecklas för att hantera dessa frågor på bästa sätt. Kompetensprofil för Internationell chef Den chef som ska leda IA bör ha ledaregenskaper, kommunikations- och informationskompetens, interkulturell förståelse, samarbetsförmåga, kunskap och erfarenhet av internationella frågor, språkkunskaper samt erfarenhet av utbildningsoch forskningsfrågor. Koordinatorernas kompetensprofil De koordinatorer som bemannar avdelningen bör ha interkulturell förståelse, språkkunskaper, kommunikationskompetens och en bred kunskap om fakultetens organisation och olika utbildningsprogram samt erfarenhet av utbildnings- och forskningsfrågor. Vidare behövs IT-kompetens för att kunna hantera webben och de olika administrativa datorbaserade system som nämns nedan. Dessa kompetenser finns idag samlat på avdelningen. Studentsamverkan Fakultetens studenter är en viktig resurs i internationaliseringsarbetet och bör därför knytas till en internationell avdelning. Studenter som har varit ute på utbyte bör engageras som informatörer gentemot andra studenter. Ett ökat samarbete med IFMSA och den internationella studentkommittén på VVH skulle öka kvalitén för verksamheten.

8 Samverkan med andra aktörer 7 Det universitetsgemensamma internationella sekretariatet besitter specialistkompetens inom många områden och ett tätare samarbete med dem och andra fakulteter skulle gagna fakultetens internationella avdelning. Fördelning av arbetsuppgifter behöver tydliggöras mellan nivåer och enheter inom universitetet. Idag finns en Interhandgrupp där koordinatorerna från de olika fakulteterna träffas och nyligen har Interpol återupptagits, en grupp där representanter från de olika fakulteterna diskuterar strategiska frågor kring internationalisering. Från Medicinska fakulteten deltar dekanus. Det pågår för närvarande ett projekt som leds av den universitetsgemensamma förvaltningen En förnyad administration där ett antal behovsområden identifierats och internationalisering är ett av områdena som lyfts. Det finns anledning att hålla sig informerad om utvecklingen av projektet för att se vilken bäring det kan ha på fakultetsnivå. Som nämnts tidigare har universitetet som helhet som mål att samarbete med framförallt Universitas 21, LERU och Öresundsuniversitetet ska intensifieras. Förslag till organisationsstruktur Förslag: Avdelningen flyttas från att tillhöra utbildningsavdelningen och placeras inom kansliet som en avdelning. I ett inledningsskede bildas en styrgrupp för internationaliseringsfrågor. Ett råd med representanter från hela fakulteten inrättas parallellt. En väl fungerande internationell avdelning behöver bred förankring och kontaktytor i både inom den egna fakulteten, utbildningsprogrammen forskarutbildningen och forskningen och andra delar av universitetet. Det finns redan idag mycket internationell kompetens och engagemang bland våra medarbetare, dock inte samlad och profilerad fullt ut i alla delar organisationen och nya kontaktytor behöver skapas. Den internationella verksamheten bör ligga som en avdelning inom kansliet i likhet med ekonomiavdelningen, avdelningen för strategisk kommunikation etc. och underställas kanslichefen. Detta inbär att den nuvarande internationella verksamheten flyttas från utbildningsavdelningen. Visserligen handlar det internationella arbetet idag till största delen om studentmobilitet och närheten till, och dialogen med studievägledare och nämndorganisationen är, och kommer att vara ett viktigt stöd för de internationella koordinatorerna. Detta kompenseras dock genom att alla dessa nämnda stödfunktioner nu finns samlade geografiskt på BMC vilket säkerställer kontaktytorna. Den internationella avdelningen bör även fortsättningsvis vara representerad i nämndorganisationen och en nära dialog fortgå mellan nämndordförandena och den internationella avdelningen. Genom att flytta IA från utbildningsavdelningen markeras det utvidgade uppdraget gentemot forskning, forskarutbildning och ledning. För att på bästa sätt ta tillvara på kunskap, kontaktytor och engagemang i fakulteten föreslås att det bildas ett internationellt råd där representanter från utbildningsnämnderna, forskarutbildningskommittén och engagerade och erfarna personer från institutionerna, studentrepresentanter samt den internationella chefen deltar. Ordförande för ett sådant råd bör vara den i fakultetsledningen som har det

9 övergripande akademiska ansvaret för internationaliseringsfrågor, i dagsläget dekanus. Ordförande är representant i universitets nya strategiska arbetsgrupp för internationella frågor, Interpol, och kan på så vis överföra kunskap från det strategiska universitetsgemensamma arbetet med internationella frågor. Rådet ska i huvudsak fungera som en samverkansgrupp för att säkerställa att kommunikation i internationaliseringsfrågor sprids inom fakulteten. Det blir också en viktig mötesplats för internationaliseringsfrågor både för forskning och för utbildning. Rådet fattar inte formella beslut men kan ta ansvar för beredningen av ärenden rörande t ex policydokument som ska fastställas av Medicinska fakultetsstyrelsen och beslut som delegerats av fakultetsstyrelsen till dekanus eller vicedekanus. Rådet får en likvärdig status som det nu befintliga utbildningsrådet. 8 Detta råd blir numerärt en ganska stor grupp och för att få en effektiv nystart när det gäller de internationella frågorna föreslås att man i ett inledningsskede inrättar en mindre styrgrupp bestående av akademiska företrädare inklusive studenter med speciellt intresse, erfarenhet och engagemang i internationella frågor. Detta för att snabbt komma i gång med den nya internationella verksamheten och så att IA har någon att repliera emot. I styrgruppen ska minst en utbildningsnämndsrepresentant ingå. Efter två år föreslås en utvärdering av behov av både styrgrupp och råd. Genom att inrätta råd och styrgrupp skiljer man på strategiska och operativa frågor på ett tydligare sätt. Rådet bestående av akademiska företrädare kan diskutera de strategiska linjerna och avdelningen som består av administrativ personal handar det operativa, dagliga arbetet. Rådet bör sammanträda 1-2 ggr per termin. Viktiga strategiska frågor att diskutera inriktning och omfattning av avtal, volym och balans och reciprocitet i studentutbyte, fördelning av partners i låg- och mellaninkomstländer, högt rankade universitet osv. Ordförande i rådet håller regelbunden kontakt med styrgruppen. De strategiska besluten tas av ledningen. Dekanus utser och fastställer sammansättning av råd och styrgrupp på förslag av verksamheten. Ekonomi Förslag: Medarbetarna inom den internationella avdelningen finansieras med OHmedel. Idag är ekonomin för den internationella verksamheten svåröverskådlig och tjänsterna finansieras helt eller delvis av utbildningsnämnderna. För att kunna göra en nysatsning på en internationell avdelning med ett utökat uppdrag behövs under en period av uppbyggnad och implementering ett visst ekonomiskt tillskott för att driva det strategiska arbetet framåt. Utöver detta kan man i mån av ekonomiska förutsättningar satsa extra resurser för specifika projekt. Personalen på avdelningen bör finansieras enligt OH-modellen, dvs de är personalförtecknade och avlönade på kansliet, utöver detta tilldelas avdelningen en driftsbudget. Initialt bör medel fördelas till utbildning, forskning, forskarutbildning och lärare i förhållande till storlek. Ett sådant system säkerställer att samtliga programstudenter får likvärdiga ekonomiska förhållanden vilket inte är fallet idag då utbildningsnämnderna i varierande utsträckning avsätter medel för internationalisering. De internationella handläggarna blir därmed inte knutna till specifika program som det är i dag utan kan vara friare att arbeta på ett mer

10 gränsöverskridande sätt som ger bättre förutsättningar att alla programstudenter får en likvärdig service. För att säkerställa nämndernas påverkan i utbildningsfrågor ska, som tidigare nämnts, minst en representant från nämnderna ingå i styrgrupp och de är även representerade i det internationella rådet. Specifika beslut rörande planering i utbildningsfrågor ska förankras i utbildningsnämnderna och nämnderna ska delta i utarbetandet av verksamhetsplan och handlingsplan för internationalisering. 9 IT-stöd Vid universitet finns idag ett filemakerbaserat system, Interbas, för att hantera avtal vid universitetet och hela processen vad gäller formaliserad studentmobilitet. Detta system har flera moduler som hanterar hela processen för avtal, student- och lärarmobiliteten från ansökningar till utbetalning av pengar. Idag används bara en begränsad del av Interbas vid fakulteten och databasen kan med fördel utnyttjas i högre utsträckning för att fungera som ett administrativt stödsystem, tex vid framtagande av Letters of acceptence osv. Delar av Interbas har numera också ett webbgränssnitt och kan också användas för verksamhetsuppföljning. Förutom Interbas används också LADOK för inrapportering av poäng, registreringar och framtagning av viss statistik samt STARS som är en webbaserad databas som innehåller reserapporter från utbytesstudenter i hela Sverige. LUBAS är en gemensam databas där uppgifter om kurser läggs in två gånger per år för att sedan överföras till hemsidor och Studera.nu där samtliga studenter söker sina kurser och program. I LUBAS finns också möjlighet att lägga in information på engelska om fakultetens kurser som sedan presenteras på Studera.nu och på LU s engelska webbsidor. Dessa system bör kompletteras med en enkel databas/register där medarbetare på frivillig basis kan lägga in kontaktuppgifter som är sökbara för kollegor. En sådan databas skulle innehålla kontaktuppgifter, land och universitet där man kan bistå med kontakter. Detta skulle underlätta då medarbetare sökte nya kontakter och fakulteten skulle få en samlad bild av vår internationella verksamhet. Idag finns ett sådant register, ICON, vid Göteborgs universitet som innehåller ca 2000 poster. Posterna består av både enskilda institutioners forskningssamarbete och lärar- och studentbyte med tonvikt på forskningssamarbete. Webben En prioriterad informationsuppgift är att är att skapa en gemensam ingång på webben för den internationella verksamheten. Idag finns ingen gemensam ingång utan man får leta sig till respektive program och därifrån leta sig vidare eller gå in på fakultetens engelska sidor där utländska studenter kan finna en del information. Olika intresseingångar för lärare, forskare och administrativ personal behövs också. Här finns också beröringspunkter med ett pågående projekt som syftar till att identifiera våra post-doc och se till att de får den information de behöver under sin vistelse här, det kan röra sig om frågor om försäkringar, universitetets regler och rättigheter osv. En webbsida som tillfredställer deras informationsbehov kan med fördel också finnas under de internationella webbsidorna. Utvecklingen av webbsidorna är angeläget och bör ske i samverkan med fakultetens avdelning för strategisk kommunikation. För närvarande har de en engelskspråkig webbredaktör som har i uppdrag att utvärdera delar av de engelska sidorna. En

11 rapport kommer att presenteras i mitten av april 2008 och blir ett bra stöd för att börja strukturera de berörda webbsidorna. Underhåll och uppdatering av hemsidorna bör ligga på den internationella avdelningen. 10 Utvärdering Förslag: Ett system för kvalitetssäkring för avtal och verksamheten utvecklas. Utvärdering är en viktig del av verksamhetsutveckling och har diskuterats i strategigruppens rapport och i remissvaren. En systematisk och enhetlig modell för utvärdering bör eftersträvas på fakultetsnivå. Det ger också ett stöd i olika former av avrapporteringar för verksamheten. En enkel kvantitativ utvärdering sker redan idag årligen med uppgifter om in- och utresande studenter och uppgifter begärs in från lärare, forskare och doktorander som sammanställs. Dessa sammanställningar utgör basinformation som kan presenteras som nyckeltal för verksamheten årligen. För verksamhetsutveckling krävs dock också andra typer av utvärderingar. STARS är en viktig utvärderingsresurs som kan användas när det gäller att sammanställa studenters erfarenheter av utbyte. Interbas är ytterligare en resurs i uppföljningssammanhang. En annan möjlighet är att ha fokusgrupper med berörda intressenter för att få en djupare förståelse om studenter och lärares behov. Avtalen bör också utvärderas enligt specifika definierade kriterier. En kvalitetssäkring av avtalsprocessen innebär att kvalitetssäkra samarbetsavtal genom att uppmärksamma samarbetsavtalens strategiska koppling till olika relevanta policys och övriga kvalitetsindikationer. Som stöd i detta arbete finns redan idag ett stöddokument som Internationella sekretariatet utarbetat och KI har definierat olika kriterier för att värdera avtal som finns att tillgå. Framtidsfrågor Inom forskningen blir det internationella samarbetet allt viktigare och nätverksbyggande är en viktig strategi för att attrahera nya anslag och att samarbeta kring plattformar. Fler engelska masterprogram och joint programmes kommer troligen utvecklas vid fakulteten. Frågor om att avgiftsbelägga studier för utländska studenter diskuteras med jämna mellanrum. Aktiv omvärldsbevakning är nödvändigt för utvecklingen av det internationella arbetet på alla nivåer. Enligt uppdrag Anna Arstam

12 11 Bilagor och referensmaterial Bilagor Uppdragsbeskrivning Referensmaterial Utvärderingsenhetens rapport 2006:242 STARS (STudy Abroad Report System) Studenters erfarenheter av utlandsstudier, Anders Jakobsson Policy för internationalisering vid Lunds universitet Managing an international office Editor Jeroen Torenbeek, European Association for International Education, 2005 Kvalitetssäkring av avtalsprocessen Regleringsbrev för 2008 Strategisk plan för Medicinska fakulteten ICON, Göteborgs universitets register över internationella kontakter Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. Rapport 2007:23 R

13 UPPDRAG Fakultetskansliet Kanslichef Mattias Brattström Uppdrag att formulera ett beslutsunderlag gällande organisation på områdesnivå för Medicinska fakultetens internationella verksamhet På uppdrag av dekanus har en särskilt tillsatt strategigrupp presenterat ett förslag till framtida organisation av fakultetens internationaliseringsverksamhet. Strategigruppen arbetade under ledning av Karin Kidd-Ljunggren. Strategigruppens förslag omfattar rekommendationer gällande organisation, information, ekonomi, utvärdering m.m. Förslaget har remissbehandlats inom fakulteten, varvid värdefulla och relativt omfattande synpunkter på gruppens rekommendationer inkommit från verksamheten. Strategigruppens förslag jämte inkomna synpunkter utgör ett viktigt underlag för planering och implementering av en ny organisation för fakultetens internationella verksamhet på områdesnivå. Beslutsunderlag Inför ett beslut om hur fakultetens internationella verksamhet skall organiseras är det nödvändigt att konkretisera strategigruppens förslag ytterligare i form av ett beslutsunderlag med formulerade mål och uppgifter för verksamheten, samt dess organisations-, personal- och ledningsstruktur. Beslutsunderlaget skall spegla såväl strategigruppens förslag som inkomna synpunkter på detta, samt fakultetsledningens syn på den internationella verksamheten. Vidare skall beslutsunderlaget spegla fakultetens ekonomiska situation. Detta kan t.ex. innebära att en plan är nödvändig som sträcker sig över en flerårsperiod för uppbyggnad och implementering av en ny organisation för fakultetens internationella verksamhet. Uppdrag Anna Arstam, Kansli M, uppdras formulera ovan nämnda beslutsunderlag. Senast den 15 april 2008 skall underlaget föreligga dekanus för beslut om implementering av en ny organisation för fakultetens internationella verksamhet på områdesnivå. Förslaget skall omfatta internationella verksamhet beträffande utbildning på grund och avancerad nivå, forskarutbildning samt forskning.

14 För uppdraget utgör dekanus, kanslichef samt två studeranderepresentanter (grundutbildning samt doktorand) referensgrupp. 13 Inom ramen för uppdraget ingår att för referensgruppen presentera hur motsvarande verksamhet organiseras vid andra för uppdraget relevanta fakulteter inom Lunds universitet samt i landet. För genomförande av uppdraget avsätts kr ur fakultetsstyrelsens avsättning 2008 för internationalisering. På fakultetsstyrelsens vägnar Bo Ahrén Mattias Brattström