Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar

Transkript

1 Rapport för nätverkschecken Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar Eller konsten att visa vägen,.där ingen gått förut Ägare av checken: Åres Gröna Dalar Kontaktuppgifter: Jörgen Andersson, Leo Padazakos, Thomas Norrby, Oscar Kjellberg,

2 Checkens bakgrund Landsbygdsnätverkets styrgrupp utlyste i december 2010 den här checken och formulerade då bakgrunden på det här sättet: De lokala ekonomierna kommer med nödvändighet att utgöra den grundläggande infrastrukturen i ett framtida och mer hållbart samhällsbygge. Förmågan att organisera sparande och finansiering på lokal nivå avgör därmed huruvida en omställning till ökande resurseffektivitet i samhällsekonomin ska lyckas eller inte. De lokala ekonomierna står inför två konkreta utmaningar av särskild betydelse: Att organisera spararnas behov av att dela risk och avkastning med ett näringsliv, (privat, offentligt och ideellt), som de känner relation, delaktighet och ansvar inför. Att hållbarhetsvärdera och prioritera den ena investeringsmöjligheten i förhållande till den andra, avseende förmågan att ge tillbaka till den lokala ekonomin. Utmaningarna behöver hanteras så att lokala företag som vill investera, kan välja den mix mellan främmande och eget kapital som gynnar dem själva, och därmed den lokala ekonomin bäst. De lokala initiativ som antar dessa utmaningar samlar en bred grupp av intressenter som inte enbart omfattar sparare, entreprenörer och utvecklingsgrupper utan också banker, kreditgarantföreningar, och mikrofonder. Alla dessa har något att vinna på att vi lyckas förverkliga denna nya typ av riskkapitalförsörjningsorganisationer som vi härmed väljer att kalla för Sparbolag. Sparbolag är alltså lokalt kontrollerade institutioner: där man kan spara pengar och dela risk med sitt lokala näringsliv, som har en förmåga att prioritera investeringar i den lokala ekonomins intresse, som underlättar finansieringar med lämplig mix mellan eget och främmande kapital, som ökar den lokala ekonomins attraktionskraft för donations- och bidragskapital och som motverkar intressekonflikter mellan enskilt ägande och den lokala ekonomin. Leaderområdet Åres Gröna Dalar som skrivit in lokal finansiering i sitt strategidokument, och som just hade gett sig själv uppgiften att bilda Sveriges första riktiga sparbolag blev därmed en naturlig ägare till den här nätverkschecken. Leadermetoden som grundar sig på det förnuftiga och nödvändiga i att knyta ihop det privata med det offentliga och ideella ansågs också kunna fungera som effektiv språngbräda när de nya sparbolagen ska spridas över hela landet och i övriga Europa. Sammanfattning

3 Checken hade 3 formulerade syften: att identifiera, samla och bistå i utvecklingen av lärande exempel för lokala sparbolag med lokalt sparande och finansiering med riskkapital i en form av utvecklingsverkstad eller drivbänk. att bredda medvetenheten om de nya lokala kapitalförsörjningsorganisationernas betydelse för lokal utveckling i allmänhet, och för omställningsarbetet till ett mer resurseffektivt samhälle i synnerhet. att göra en mindre förstudie, bl.a. med avsikten att ge de så kallade revolverande fonderna en roll i det kommande landsbygdsprogrammet. Stora ord måhända, att lägga i en liten check på kr, men på det hela taget så har vi ändå kommit långt i måluppfyllelsen. Vi har identifierat vad som finns i Sverige idag och definitivt bistått med utvecklingen. Vi har breddat medvetenheten på flera olika nivåer. Vi har banat väg för ett kommande landsbygdsprogram sådana här nya finansiella mellanhänder sannolikt kan etableras på bred front och dessutom agera som transformatorer där skattepengar förvandlas till eget kapital i småföretagen, där de gör bäst samhällsnytta. Vad skulle göras och vad har de facto gjorts Seminarium i mars Workshop i april Lokalekonomidagar i Juni Seminarium i oktober Support, analys och skrivande hela vägen Seminariet i mars genomfördes förvisso med Shannon Horst CEO på Savory institute i New Mexico. Men även om hon och kunskaperna bakom Holistic Management definitivt är relevanta för sparbolagsgroddar, så beslutade vi ändå att lägga detta seminarium utanför checken. I april genomfördes en workshop på gamla teatern i Östersund med ett 30-tal leaderanknutna deltagare från hela landet. Modellen lokalkapital presenterades och diskuterades. Det årligen återkommande evenemanget lokalekonomidagarna som arrangerades i juni gjorde för första gången en tydlig distinktion mellan eget och främmande kapital i programmet, och Sparbolagsrelaterade frågor diskuterades mellan de officiella programpunkterna. Seminariet i oktober planerades men ändrades till ett fördrag i Stockholm i samband med landsbygdsgalan i november. Ett 80-tal åhörare med anknytning till lokala utvecklingsgrupper, leader och länsstyrelser deltog. I rapporten som skrivs för hela temagruppens räkning ingår sparbolagsgroddarna i det övriga sammanhanget. Bland de specifika aktiviteterna som inte fanns med i det ursprungliga åtagandet, men som förtjänar att nämnas: Seminarium Trångsviken juni Workshop Gotland juni

4 Gotland juni och augusti Lerum juli och augusti Bryssel okt Företagarna nov Jönköping nov *2 Hemsida med info SERUS arrangerade ett seminarium i juni för lokal ekonomi och finansiering där vi medverkade och berättade om sparbolagsgroddarna. I samband med det första besöket hos gotlänningarna kunde vi 4 som ansvarat för checkens operativa genomförande få till en 24-timmars workshop för klargörande och strategiskt planerande av checkens effektiva genomförande. Vid två tillfällen besökte vi Gotland och hjälpte dem till sparbolagsgroddarnas frontlinje. Vid två tillfällen besökte vi Lerum och hjälpte dem till sparbolagsgroddarnas frontlinje. Vi var inbokade för en formell presentation i Bryssel som emellertid krympte till en lite mer informell presentation på denna plats. Riksorganisationen Företagarna fick en egen genomgång av detta i november. Systematiska samtal och möten med jordbruksverket har förhoppningsvis banat väg för en bättre utformning av kommande landsbygdsprogram. Ett informationsmaterial har tagits fram och läggs ut på en särskild hemsida för att göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att ta till sig dessa ovana tankegångar. Men vad har vi då hållit på med, egentligen? Vi har etablerat insikten om det egna kapitalets avgörande betydelse för de små företagen, och därmed också avslöjat den totala frånvaron av kostnadseffektiva lösningar som åtgärdar problemet. Ännu är det förstås långt ifrån alla som förstått hur begränsade kreditgivarnas möjligheter är att finansiera små företag, men den här checken har definitivt gjort en betydelsefull skillnad redan. Betydelsen av Leo Padazakos och hans innovation lokalkapital kan inte uppskattas nog. Vårt första uppdrag var ju att identifiera de lärande exempel som kan tillgodose checkens grundläggande kriterier och vi hittade bara Leos innovation. För att hitta något att jämföra med så måste vi gå utomlands, (senast till den andra internationella crowd sourcing konferensen i San Fransisco), och då hittar vi ändå inget som förefaller vara ens hälften så bra. Detta betyder förhoppningsvis inte att Leos verktyg kommer att sakna konkurrens även i framtiden, men just nu är det alltså det enda vi har som fyller kriterierna. I de lokalekonomiska kretsarna i Sverige så är detta ett kontroversiellt påstående eftersom det där så ofta görs en sammanblandning av finansiella verktyg och dem som är i behov av finansiella verktyg. Vi har alltså många, allt bättre organiserade, bygder som kämpar framgångsrikt med att finansiera sina behov. De har då god tillgång på verktyg för främmande kapital, (banker o.dyl.). Någon av dem har gett sig på att försöka mäkla ihop befintliga storskaliga riskkapitalverktyg med de små företags behov. Något som visat sig vara ogörligt så länge dessa verktyg lider av dålig kostnadseffektivitet och dessutom nyttjar ansiktslöst kapital. (De vill därför helst få investera miljoner mot avkastningar kring 25%.)

5 De bäst organiserade bygderna t.ex. södra Gotland har faktiskt lyckats få fram eget kapital till enskilda små företag, men detta har då gjorts hantverksmässigt med mycket ideell tid och därför bara räckt till för att hjälpa enstaka fall. Med hjälp av Lokalkapital kommer nu tusentals människor att kunna investera i det ena företaget efter det andra i sina lokala ekonomier. Det administrativa jobbet görs mest av dem som behöver pengar och underlättas radikalt med hjälp av en webbplattform. Lokalkapitalbolagets människor kan koncentrera sig på att bedöma vilka investeringsobjekt som kan förväntas hålla vad de lovar och sedan agera aktiva ägare i de objekt som the crowd valt att investera i. Företagarna som får in det egna kapitalet i sina balansräkningar kan sova om nätterna eftersom återbetalningen endast görs när företagen ger vinst. Arbetet i checken har i hög grad gått ut på att förklara vilken betydelse det kommer att få för de lokala ekonomierna när företagsidéer plötsligt kan förverkligas utan ränta och säkerheter. Det florerar nämligen uppfattningar om att alla som vill har tillgång till det kapital de behöver redan idag. Få ställer sig frågan hur många som skulle satsa på sina idéer om det fanns några pengar som kunde dela risken med entreprenören börjar en ny programperiod i EU och mycket av checkens arbete har gått ut på att skapa utrymme för den här sortens finansiella verktyg i det nya landsbygdsprogrammet. Med hjälp av Hans Olof Stålgren har dessutom verktyget lokalkapital blivit mer känt i EU-byråkratin. Etableringen av det nya verktyget i hela Sverige kan endast ske effektivt då de första praktiska exemplen röner sådan framgång att kölvattnets bygder blir övertygade om fördelarna. Icke desto mindre kan ett särskilt utrymme i det kommande landsbygdsprogrammet betyda mycket för en effektiv framtida spridning. Den andra aspekten handlar om hur verktyget lokalkapital lämpar sig för att omvandla skattepengar till eget kapital i små företag. Faktum är att denna egenskap bär potentialen att radikalt förbättra samhällsnyttan per använd skattekrona samtidigt som behovet av byråkrati kan reduceras radikalt. Checkens åtagande var att göra en mindre förstudie, men vi har därutöver genomfört ett relativt omfattande lobbyarbete. Lite av checkens arbete har återgivits i Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr Till den här rapporten bifogar vi dels ett PM som vänder sig till jordbruksverket och näringsdepartementet och en artikel om det nya verktyget och dess betydelse. Dessa bilagor fyller ut och kompletterar innehållet i den här rapporten. Gotland och Lerum Nuläget är att Lerum, eller rättare sagt Floda bestämt sig för att etablera lokalkapitalverktyget i sina bygder, och att detta kan förväntas ske under Läget på Gotland är att man visat stort intresse men ändå avvaktar sitt slutgiltiga beslut. De tre exemplen Åre, Gotland och Floda är rejält olika och har därför gett många värdefulla erfarenheter och synvinklar i det pågående utvecklingsarbetet.

6 Rapporten Oscar Kjellberg skriver en rapport som sätter sparbolagsgroddarna i sitt större sammanhang. Bankernas gyllene tidsålder går ju nu mot sitt slut tillsammans med de skuldbaserade pengarna och allt annat som är beroende av evigt ökande naturresursanvändning i en begränsad värld. Betydelsen av de lokala ekonomierna och deras finansieringskapacitet uppenbaras när Oscar förklarar hur de ändrade relativpriserna för energi och arbetskraft odlar fram stora och riskfyllda investeringsbehov som bankerna inte kan möta. Verktyg som Leos betyder oerhört mycket för samhällsutvecklingen i det korta perspektivet, men detta bleknar alltså när man får klart för sig viken betydelse den här sortens finansieringsverktyg har i det obevekliga omställningsarbetet från resursförstörande högenergisamhälle till hushållande lågenergisamhälle. Förankring / Samarbeten Genomförandet av nätverkschecken har gjorts i nära samarbete med Åres Gröna Dalars projekt ÅGD 2.0 vars uppgift är att bana väg för Åre Lokalkapitalbolag. Thomas Norrby som representerar SLU och landsbygdsnätverkets styrgrupp har fungerat som kontaktyta mellan arbetet i checken och det övriga landsbygdsetablissemanget. Vad gick fel? Det finns en besvikelse över att vi ändå inte kommit längre. Det tog oss t.ex. alldeles för lång tid innan vi lärde oss beskriva dessa nya finansiella mellanhänder som de verktyg det handlar om. Det vill säga att vi pratar om något som befintliga utvecklingsgrupper ska använda sig av snarare än ersättas med. Vad gick bra? Det känns sannolikt att kommande landsbygdsprogram kommer att gynna lokal finansiering mycket bättre tack vare den här nätverkschecken. Slutord Det är fortfarande många som inte uppfattar det stora gapande hålet när det gäller infrastruktur för finansiering av små företag. Vi har kommit med svar på frågor som inte ställts. Berättat om en okänd väg som vi själva inte kan veta säkert vart den leder. Men nu har vi samlat och utrustat en expedition och börjat hugga oss fram. En växande skara nyfikna har samlats och allt fler vågar nu ge oss uppmuntrande tillrop. Det känns bra.