Dags att deklarera. Per pluggar det digitala skogsbruket. Gallra rätt och tjäna mer. 5 sidor tips. Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags att deklarera. Per pluggar det digitala skogsbruket. Gallra rätt och tjäna mer. 5 sidor tips. Nr 1 2009"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms 5 sidor tips Dags att deklarera Gallra rätt och tjäna mer Per pluggar det digitala skogsbruket lastbil lastbil Rekordlång

2 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Små mått stora egenskaper 770D är flexiblast av alla beståndsgående skördare. Vill du slippa den traditionella beståndsgående skördarens stora begränsning? Då finns bara ett alternativ: John Deere 770D med 9-meterskran som också klarar ren stickvägsbaserad gallring. Den frikostiga kranlängden är förstås en fördel även när du väljer att stråkgallra. Minskad körsträcka och större utrymme för metodförbättringar är några av fördelarna. Så låt inte begränsningarna hindra dig upplev istället möjligheterna i 770D. Hör av dig för en provkörning! John Deere Forestry AB

3 INNEHÅLL Nummer ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: FOLKE DET GÅR ÅT ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö EMELIE 5 LEDARE: 6 PROFILEN: 10 NYHETER: 12 DEBATT: Professorn som räknar med 14 FORSKNING: 18 EU: 20 SKOGSSKÖTSEL 27 TEKNIK: 29 KULTUR: 32 MARKNAD: JESPER traditionella LENA Häll 34 UTBILDNING: 36 NYHETER: 38 EKONOMI: 44 UTBILDNING: 46 HISTORIA: 53 NAMN & NYTT: 54 KRÖNIKA: Omslagsfoto: Pär Fornling 3

4 Terminatorservice WOOD-TERMINATOR P OWERTEAM SWEDEN Energiflismarknaden söker driftiga entreprenörer och maskinförare till en av sveriges mest expansiva bransch! Kontakta oss på Terminatorservice så hjälper vi dig hela vägen. Arbete - Leveransavtal - Maskin och finansiering. Modell T10EL MusMax T10 en av marknadens mest effektiva flishuggar med oslagbar kapacitet! Modell T10FL Mus-Max T9XLC containertömmande Mus-Max T9XLC flishugg för traktordrift, med högtippande containertömning MusMax T9XLC containertömmande med T10:ans huggteknik samt ett helt nytt chassi byggd på fackverkskonstruktion, för tuffa körförhållanden. MusMax T10FL för flisning direkt i separat container! Ökat vridmoment som ger dig jämnare flisfragment vid körning av grot, okvistad stamved eller rundvirke! En vinnande kombination som ger bättre och energitätare flis med högre megawattinnehåll som dessutom innebär lägre transportkostnader. Med våra flishuggar får du flexibilitet i framtagningen av den fraktion din uppdragsgivare söker. Sönderdelar alla rena träprodukter såsom grot, rundved och sågverksspill m m. Låt oss hjälpa dig att skräddarsy ditt flisekipage! Mus-Max T9XL flishugg för traktordrift och flisning direkt i transportcontainer. Modell T10FL med sidoinmatning Nyhet! Patenterat skrotkörningsskydd som skyddar huggen för främmande material! Mus-Max T10E elevatorhugg Fabrik, Österrike Landtechnik Urch GmbH. Oberer Markt 8 AT-8522 Groß St. Florian Försäljning/Tillverkning/Information Terminatorservice WOOD-TERMINATOR P OWERTEAM SWEDEN Tel Fax E-post: Södra Sverige Försäljning: Lars Johansson Karin Zabel Robert Fichtinger Norra Sverige Försäljning/Service: Funck Oil AB Magnus Funck Mikael Funck

5 Förvirrande färd mot målen Det ska va gött å leva annars kan det kvitta. Den jordnära visdomen om livet lanserades av Galenskaparna i något revynummer för ett okänt antal år sedan. De glada göteborgarna har kanske inte så mycket att göra med skogen (frånsett möjligen ett stråk av galenskap hos myndigheten). Men det behövs lite revy-känsla bland träden: Det ska va gött med skogsbruk annars kan det kvitta. LEDAREN ÄNTLIGEN HAR Skogsstyrelsen tagit fram en offensiv prognos över vad som är möjligt att producera och avverka (se sidan 36). Och myndigheten börjar tala om ett konkret mål för produktionen för fram tiden. Läget i dag är att man stakat ut ett antal delsträckor med någorlunda tydliga mål (framför allt då det gäller föryngringar) men det blir förvirrande när både flera etapper och slutmålet bäddas in i ett dunkelt dis. Det blir en obalans gentemot miljömålet, vilket är tydligt som en gps-navigering. Nu går färden mot de ytterligare hektar skogsmark som riksdagen beslutat ska skyddas av naturvårdsskäl. Och även i övrigt är myndigheten påtagligt engagerad och flyttar gärna fram positionerna. Det går så långt att man gärna trixar med gps-programmeringen för att höja ambitionen: Trots att det är en bra bit kvar till riksdagens mål bidrog Skogsstyrelsen aktivt till ett förslag att höja miljömålet med ytterligare hektar. Det kan verka galet på flera sätt. Inte minst att analysen kom i efterhand. Den nu aktuella prognosen visar att det kostar uppåt 5 miljoner kubikmeter virke om året. Och skillnaden blir ännu större när man jämför med vad ett offensivt skogsbruk kan ge. Enligt analysen skiljer det 30 miljoner kubikmeter om året mellan ett passivt miljöscenario och ett aktivt produktionsscenario. Det räcker till många massaindustrier, sågverk och kraftvärmeverk! Kanske är Skogsstyrelsen dessutom för passiv i sina slutsatser, det tycker i alla fall professor Peter Lohmander (sidan 12). VISSERLIGEN är det dystra tider och krisartad stämning på flera skogsföretag, men det ska inte förväxlas med en kris för trä som råvara och material. Det behövs både för välstånd och miljö. Det finns alltså grund för ett högt produktionsmål. Frågan är bara hur vi kommer dit. Nästan allt som görs i skogen är långsiktigt och kommer efterföljande generationer till del. Priserna på skogsmark är så höga att den direkta avkastningen på skogen ofta får underordnad betydelse. För många köpare betyder jakt och ägandets glädje betydligt mer. Myndigheten kan och bör skärpa sin polisiära roll, men hugg och slag är aldrig någon garanti för välskötta föryngringar med förädlade plantor. Tyvärr går det alltid att misshushålla med skogen för att få kortsiktiga vinster. Men tack och lov går detta tvärt emot ryggradskänslan hos de allra flesta skogsägare. Det finns i stället en genuin vilja att förvalta skogen på ett klokt sätt. FÖR ATT TA VARA på den drivkraften måste det vara gött, roligt och inspirerande att gå vidare mot högre mål. Kraftsamling skog är ett lysande exempel på vad som kan göras. Kampanjen andas möjligheter och framtidstro. Dessutom blir det en bekräftelse på att skog oftast kan vara riktigt roligt. Och på samma tema har Skogsstyrelsen massor att göra både i praktisk handling och i den allmänna attityden. Det är en lång resa att återskapa förtroendet hos skogsägarna och att mer utgå från möjligheterna än problemen. Ett tydligare, och väl tilltaget, produktionsmål kan vara en bra början. Pär Fornling, Chefredaktör

6 Med gitarr och röjsåg PROFILEN Många lever med ett ben i stan och ett i skogen. En av alla dessa är Ulf Stureson; medlem i Mellanskog, musiker och skogsägare. Han fogar samman världarna i musiken. Av Ulf Stureson/Pär Fornling...I mossan under granarna där sprang vi kring som galna medan sommarn blev till höst för sommarbarna... Strofen kommer från Ulf Sturesons skiva I overkligheten. Texten handlar om skogsgården hemma i Alfta och om lillasyster som gått bort i alltför unga år. Det har varit lite dubbla känslor inför ansvaret att ta över gården. Man kan väl säga att jag förlikat sig med tanken mer och mer. Nu kan jag se fördelarna och blir mer intresserad av skogen för varje dag. Jag tror det händer mycket med känslorna när man får barn själv, säger Ulf Stureson när vi träffas en vintergrå dag i Stockholm. De där dubbla känslorna mellan stad och land har på något sätt funnits där hela tiden. Ända sedan Beatles; From me to you öppnade fönstret på glänt mot ett annat liv. MÅNGA UTBOR, med rötterna både i staden och landet, känner säkert igen mycket i Ulf Sturesons relation till skogen samtidigt som varje historia är unik. Här är hans berättelse: Första gången Beatles hördes från radion hemma i Viken blev jag helt knockad. Jag var tio år och blev som besatt. Efter det ägnades nästan all min fritid åt musiken. Det var något helt annorlunda än mammas piano, Harry Belafonte och Frank Sinatra. Vi fick en rullbandspelare av pappa som gjorde att låtarna kunde spelas om och om igen. Vi byggde musikinstrument och bildade ett band som brukade spela på föräldrarnas tillställningar. Skogen och gården fanns där förstås också, alldeles naturligt. Den har ju varit i släkten sedan 1500-talet. Men jag var rastlös och sugen på att upptäcka världen. Jag drömde om storstan, nattliv, dekadens och glamour. I april 1977 åkte jag på språkresa till England och kom i kontakt med punken. Det var en jättekick. Fram till dess hade mycket av rock-kulturen handlat om ouppnålig arena-musik med superband som Yes och Genesis. Punken tog ner musiken på jorden. Kunde de stå på scen kändes det som om vi också kunde. Det var bara att ha lite egna låtar och köra. ETT ÅR EFTER språkresan gjorde vi vår första singel. A- sidan var ganska urban och B- sidan hette Traktor. Där har vi den där dubbelheten igen! Gården kom alltså med på ett hörn och så har det fortsatt, mer och mer. Det finns mycket skog, berg och sjöar i låtarna. Det är den världen jag har inne i huvudet. Det kommer alltid nya låtidéer när jag är i skogen. Dessutom har skogen gett mig ekonomiska möjligheter att ägna mig åt musiken, vilket jag är väldigt tacksam för. FÖRUT LÄNGTADE jag till stan. Nu, speciellt på våren, drömmer jag om livet på landet. Man blir visst aldrig nöjd. Jag har funderat en hel del över var jag hör hemma, vilket faktiskt kan vara bra. Inre konflikter föder kreativitet. Om man känner sig för självklar och hemma behöver man inte hålla på med sånt här. Man kan säga att hela mitt liv kretsat kring skogen och musiken. Hemma hände det att jag följde med pappa ut och planterade, eller körde röjsåg. Det var inte några jättekul utflykter. Nu, många år senare, är det en skön avkoppling. Det är kul att köra motorsåg och jag funderar på att göra en större manuell gallring. JAG HAR GÅTT en LRF-kurs om skogsskötsel för folk i stan och funderar på att aktivera mig ännu mer. Det känns som att vi skogsägare sitter på väldiga möjligheter och det vore roligt att ta ett steg till. Min farfars far var inne på samma linje och försökte starta ett sågverk som olyckligtvis brann ner. I dag finns kanske möjligheterna kring energi, pellets, eller någon helt annan variant. Man kan ju reflektera över att locket i min favoritgitarr är av granträ. Det är en älskvärd förädling. En annan koppling mellan mina två världar är likheten mellan musikskapande och skogsskötsel. Att skriva text och musik handlar ju också om att vårda bra idéer och gallra bort de dåliga. Först kanske man väljer vilken typ av skog eller låt det ska bli. Gran eller tall? Vilket Beatles var inkörsporten till musiken för Ulf Stureson. verkar komma upp lättast? Det är bra med någon slags linje, en känsla för vad som funkar ihop. Man sätter en massa plantor, sen måste man röja och därefter gallra för att det inte bara ska bli massaved och klentimmer. Det blir ingen bra skog om allt får växa fritt. Inte heller blir det en bra låt om den är överlastad med för många idéer som spretar åt olika håll. Man förädlar hela vägen. Och i bägge fallen får man hålla på med något eget. Man sår ett frö och hjälper det växa till någonting mycket större. Det är en skön känsla. NÄR DEN DÄR första singeln släpptes var jag 17 år och gick på gymnasiet i Bollnäs. Därefter fortsatte musiken med Traste Lindéns kvintett och fyra egna skivor. En av dem kom att handla en hel del om min syster. Så här i efterhand antar jag att det var en sorts terapi för att komma igenom sorgen. Några år tidigare hade dessutom min yngre bror dött. Livet förändrades och det var uppenbart att jag skulle ta över 6

7 Det finns mycket skog, berg och sjöar i låtarna. Kanske föds nästa skiva av kombinationen gitarr och röjsåg, hittills har Ulf Stureson gjort följande egna utgåvor; I Overkligheten (1996), Ulf Stureson (2000), Allt jag ville säja (2003), Beroende (2007). gården. Att förvalta en gammal släktgård är mycket ansvar som läggs på ens axlar. Ibland vill man bara fly. Ibland, och allt oftare, börjar man inse vilket fantastiskt ställe det är. NU ÅKER JAG UPP till Alfta så ofta det är möjligt och leker med tanken att flytta dit. Vi får väl se vad som händer. Det hänger förstås på resten av familjen också, hustrun och de bägge sönerna. Den äldste är 12 år och precis som sin lillebror en riktig stockholmare. Man kan fundera över vilken relation de får till släktgården. Själv har jag blivit 47 år och står med ett ben i Alfta och ett i Stockholm, där jag nu bott i 24 år. Den egna musiken går i vågor. Det var intensivt ett tag, med ett väldigt turnerande fram till mitten av 90-talet med Traste Lindens. Till slut kändes det som vi kommit till vägs ände. Efter det har jag gjort en del egna skivor och jobbar med musik på Studiefrämjandet och som inspelningsproducent, vilket är jätteroligt. När tiden är mogen kommer det väl fler egna skivor. Hans Lidmans Svartån rinner genom ett av mina skiften hemma i Viken. Det skulle vara skönt att bygga ett enklare hus, eller en koja vid stranden, Att bo där ett tag för att skriva ihop en ny platta, med gitarr och röjsåg. 7

8 NÄRINGSPOLITIK Hur mycket är bra nog? Det är vi många som undrar efter Skogsstyrelsens utspel under hösten där man utan förvarning plötsligt höjer ribban för generell hänsyn vid föryngringsavverkning från 5 till 10 procent. Hur mycket ska en enskild skogsägare spara för naturvården? Och vad är meningen med att överhuvudtaget spara för naturvården, om inte myndigheten Skogsstyrelsen eller övriga naturvårdsintressen tycker att det som görs är bra. Jag har läst en rapport från Naturvårdsverket om miljötillståndet i Sverige. Den är avsedd för en internationell publik. Där tas allt negativt fram som svenska skogsägare ibland kan göra. Skogsägare som plockar bort naturvårdsträd efter avverkning, skogsägare som gör sena gallringar före slutavverkning för att ta bort höga naturvärden och skogsägare som brister i generell hänsyn. Rapporten innehåller visserligen också ett citat av mig om allt bra Förtroendekris för naturvården familjeskogsbruket gör för naturvården, men det är inklippt som ett citat, så det står det för oss och inte för Naturvårdsverket. Borde man inte kunna förvänta sig att naturvård som bygger på frivillighet från skogsägarens sida uppmuntras och uppskattas av staten? Borde det inte vara självklart, även om det nu är så att staten tycker vi borde göra ännu mera, att kommunikationen utgick från det som är positivt. Möjligen med tillägget att det hade varit ännu bättre om du gjort så här också. Alternativet till frivillighet är regler. Generell hänsyn är en lagstadgad skyldighet. Det hjälper inte. Det är inte tydligt nog vad som ska sparas och inte sparas. Reglerna skulle behöva tala om exakt vad som ska sparas, i vilken ordning olika trädslag och ålderskategorier ska sparas i förhållande till varandra, självklart olika beroende på vilken skogstyp det handlar om. Orimligt? Absolut. Alltså är frivillighet enda möjligheten att få en bra naturvård. Och då är jag tillbaka där jag började. Staten måste utgå från verkligheten, ta fasta på det som görs, uppmuntra det som är bra och, om det är statens bestämda uppfattning, uppmuntra skogsägarna att göra ännu mera. Samtidigt är det viktigt att ribban blir tydlig. Hur stort intrång sammantaget förväntas en enskild skogsägare tåla utan ersättning, utan att pågående markanvändning avsevärt försvåras? Enligt Skogsstyrelsen beror det på hur stora naturvärden som finns på den enskilda egendomen. Just det synsättet kan knappast vara förenligt med svensk grundlag och den rättsäkerhet som föreskrivs där. Ur kalendern Hösten-våren: Rolf Annerberg utreder miljömålssystemet. LRF har expert i utredningen. Hösten-våren: Björn Risinger utreder möjligheten att ta bort gränsen för svårföryngrad skog med mera. Utredningen inkluderar även renbruksplaner. Hösten-våren: Skogsstyrelsen utreder system för uppföljning av frivilliga avsättningar. 22 januari: Norras stämma januari: NSF:s presidiemöte i Danmark. Våren: Regeringen lägger en områdesskyddsproposition, där vi hoppas på nya former för skogsskydd april: Skogsnäringsvecka med många aktiviteter i Stockholm. OXEN MINILUNNARE Linda Hedlund LRF Skogsägarna Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN Box 12, Forshaga Tel

9 Foto: Christian Roosvall Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt. Skogslikvidkonto en bra början

10 Rullande kontor på väg NYHETER I höstas kom Lena Häll Eriksson till Jönköping för att skapa ordning och reda. Mycket har hänt, men en nyckelfråga med frågetecken är Skogsstyrelsens försäljning av tjänster. Av Pär Fornling När vi träffar henne hemma i Norrköping är bokslutet för 2008 på gång. Hon låter ganska optimistisk. De ekonomiska siffrorna blir bättre än vad hon fruktade för några månader sedan och det ska inte gå så illa som för ett år sedan. Då blev det ett minus på nästan 40 miljoner kronor. Men än värre var att det inte blev ett rent godkännande av revisorerna. DET BLEV första signalen på ett turbulent år. Den nya organisationen visade sig rörig och oklar. Det var dålig koll på saker och ting. Ingen tycktes veta vart bilar, motorsågar och annat material från försvaret hade tagit vägen. Ekonomidirektören slutade och chefen för redovisningsenheten fick gå. 100 personer (ungefär 10 procent av personalen) har hoppat av och lämnat Skogsstyrelsen det senaste året. Pengar från EU:s landsbygdsprogram kunde inte delas ut på grund av bristande säkerhetsrutiner. En intern undersökning visade att bara 60 procent av personalen hade förtroende för sin närmsta chef. EN DEL AV OREDAN berodde på problemen när skogsvårdsstyrelserna lades ner och allt blev en enda myndighet. Och en del av de ekonomiska problemen berodde på att regeringen avslutade projektet gröna jobb (en del av arbetsmarknadspolitiken) som omsatte en miljard kronor. Likväl fick chefen sparken och Lena Häll Eriksson blev tillförordnad generaldirektör. Hon har ingen bakgrund i skogen, men lång erfarenhet från statlig förvaltning. Hennes första bedömning var att det behövdes årliga besparingar på miljoner kronor. Nu handlar det inte om så mycket pengar, delvis genom att så många personer slutat. Inte minst har skogsnäringen rekryterat många tidigare medarbetare. Det måste väl skapa problem när nyckelpersoner slutar? I vissa delar har vi brist på skogsexperter. Några personer har anställts, men vi måste fortsatta att spara och ta vara på de resurser vi har. Regionerna stöttar varandra och vi får växla upp egen kompetens genom utbildning. I dag har myndigheten runt personer anställda. Eftersom en del arbetar deltid handlar det om knappt 900 årsarbeten. UNDERSKOTTET i ekonomin beror i första hand på den så kallade uppdragsverksamheten. Det handlar om tjänster som myndigheten säljer, allt från gröna planer till inventeringar och uppdrag åt andra myndigheter. För ett par år sedan ägnades hälften av myndighetens arbetsdagar åt uppdragsverksamhet, därefter har andelen börjat krympa. Underskottet förväntas bli runt 30 miljoner kronor. Från och med i år får man inte sälja stämplingar av rotposter, vilket ytterligare anstränger ekonomin. Vi måste få uppdragsverksamheten att gå runt och finansiera sig själv, betonar Lena Häll Eriksson. Varför ska myndigheten ägna sig åt affärer som andra företag kan erbjuda? Vi har i dag 100 regionala kontor. För att hålla igång alla dessa behövs uppdragsverksamheten som ett komplement till de andra uppgifterna. Det handlar med andra ord om att klara den lokala förankringen. Hur stor vinst ska verksamheten ge? Staten får bedriva affärsverksamhet men inte tjäna pengar på den. Därför är det ingen väg för att finansiera annan verksamhet, men den ska inte heller kosta några pengar. Därför måste underskottet bort. Är det inte knepigt att ena dagen vara säljare och nästa dag polis för att kolla så lagen följs? Det handlar om att skilja på rollerna och arbeta professionellt. Jag har inte uppfattat det här som något problem i praktiken. BASEN i organisationen är 40 distrikt runt om i landet (några försvann vid årsskiftet). De sorterar under fem regioner. Dessutom finns ett par avdelningar som arbetar genom hela organisationen. Mycket är decentraliserat och på ett distriktskontor kan flera kollegor ha helt olika chefer. Lena Häll Eriksson medger att hon skulle valt en rakare organisation, men nu handlar det om att bygga vidare på vad som finns. Förändringar är i Mitt återkommande budskap på Skogsstyrelsen handlar om tre saker. Styra, sälja, samverka, berättar Lena Häll Eriksson. alla fall på gång och tanken är att minska regionerna, kanske bara två blir kvar. För att klara den lokala förankringen ute i landet kommer man att testa mobila kontor där personalen åker runt med en husbil till förutbestämda platser. DET VANLIGA arbetet har rullat på, men Lena Häll Eriksson konstaterar att de utåtriktade debatterna på ledningsnivå stannat av en del. Vi har varit så fruktansvärt upptagna med ordning och reda. Det har tagit all min kraft men också andras. Hon tycker flera bitar börjar falla på plats och berättar att allt militärt material är spårat. Tack och lov finns ingen anledning att misstänka oegentligheter. Det var däremot för dålig kontoroll, inte bara här utan också hos försvaret som trodde de gett material till oss men lämnat det till andra. REKRYTERINGEN av en ny generaldirektör är i full gång. Tidigast till sommaren kan hon eller han vara på plats i Jönköping. Lena Häll Eriksson tillhör inte de 12 personer som sökt, men är inte helt avvisande om frågan skulle dyka upp. Jag säger varken ja eller nej i det här skedet. 10

11 Han rekommenderar Husqvarna XP motorsågar. Och ärligt talat, vem vågar säga emot honom? För det första är han stor och stark. Han är dessutom professionell skogshuggare och vet vad han pratar om. Husqvarna motorsågar tillverkas med vevhus i robust magnesium. De är skoningslöst testade innan de får lämna fabriken. Självklart är de ergonomiskt designade för att minimera fysisk stress och ansträngning. Med TrioBrake kan kedjan bromsas antingen automatiskt genom tröghetsutlösningen eller mekaniskt med vänster- eller högerhanden. Hjälm på köpet! VÄRDE CA 625:- HUSQVARNA 346 XP G E-TECH TRIOBRAKE Cyl. vol cm 3, effekt 3.7 hk, vikt 5.1 kg, rek. svärdlängd cm. Vid köp av motorsåg Husqvarna 346 XP medföljer en skyddshjälm utan extra kostnad. Gäller under perioden 12/1 28/ Rek.cirkapris inkl. moms 9.100:- Copyright 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are registered or unregistered trademarks of Husqvarna AB (publ) as displayed at (under trademarks).

12 DEBATT Öka avverkningen och hjälp Sverige ur krisen DEBATT. Skogen räcker till både en växande industri och mer energi. Det framhåller professor Peter Lohmander. I det här debattinlägget argumenterar han för ökade avverkningsnivåer för ekonomin och miljöns skull. Virkesförrådet i Sverige har ökat mycket kraftigt under drygt 80 år. Tillväxten har med stor marginal överstigit avverkningarna och uthålligheten i skogsbruket är absolut inte hotad! Jag anser att det är mycket viktigt för landet att den extrema förrådsökningen ifrågasätts. Ingenting talar för att detta är en vettig politik! VI HAR NÄSTAN dubbelt så mycket skog i dag som för 80 år sedan! Ändå är myndigheten inte nöjd. I skogsstyrelsens pressrelease (16 december förra året) står att SKOGSÄGARRESOR Resor för skogsägare och naturintresserade. Erfarenhet från Sverige, Finland, Norge, USA, Ryssland, Sydafrika, Kenya, Tanzania, Japan och Nepal. För 14:e gången åker vi till nordvästra USA. Washington, Oregon och Kalifornien. Enstaka platser finns kvar på Mellanskogs resa 9-20 maj. Vandra i enorma ekosystem av Redwood, Sequoia och Douglasgran. Upplev världens största träd m 3, 11 m i diameter och 35 m i omkrets! Se träd över 100 m höga. Träffa amerikanska skogsägare, se ett kommersiellt ångsågverk och världens största julgransfarm m m. Mellanvästern USA juli. Minnesota, North Dakota, Montana, Wyoming och South Dakota. Vi upplever den amerikanska naturen när den är som bäst i Rocky Mountains och Yellowstone nationalpark. Besök på rodeo, Buffalo Billmuseet, Mt Rushmore och guldgrävarbyn Deadwood. Vi lär om indiankulturen genom Mandan- och Siouxindianerna, kör över den ändlösa prärien och besöker svenskbygderna i Minnesota. Det ingår även skogsbruksbesök där vi delar våra erfarenheter med både skogsägare i USA och skogsägare på resan. Kontakta Jan Hedberg för mer information den högsta hållbara avverkningsvolymen i snitt kommande tio år ligger i intervallet miljoner skogskubikmeter per år med nuvarande förutsättningar. Om man läser den rapport som en grupp vid Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitetet skrivit och som skickas till regeringen ( SKA-VB 08 ) finner man följande på sidan 6: Trots de höga avverkningsnivåerna ökar det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark från cirka miljoner m 3 sk år 2010 till mellan och miljoner m 3 sk år UPPENBARLIGEN kan vi öka avverkningen väldigt mycket mer än vad rapporten kommer fram till om vi inte kräver en sådan exempellös förrådsuppbyggnad! Det är minst sagt oklart vad Skogsstyrelsen menar med högsta hållbara avverkningsolymen eftersom den enligt skogsstyrelsens egna beräkningar leder till en sådan förrådsökning! MILJÖN ÄR viktig, men är god miljö och högt virkesförråd samma sak? Svaret är nej. Ingenting pekar på att naturmiljön generellt blir bättre av ett ökat virkesförråd. De djur och växtarter som vi hade i Sverige för 80 år sedan existerade trots att virkesförrådet var mycket lägre än idag. Ingenting säger att våra skyddsvärda arters existens förutsätter ett virkesförråd över 1920 års nivå. Ibland sägs, med hänsyn till växthuseffekten, att det kan finnas ett värde i att binda koldioxid i skogens virke. Detta är ett helt korrekt men alltför avgränsat faktum. I själva verket är det bra att bruka skogen med tanke på växthuseffekten (se faktaruta). HUR BÖR vi då utveckla skogsbruket, skogsindustrin och energiindustrin i Sverige? Min forskning handlar mycket om hur de olika sakerna hänger samman för bästa totalekonomin. Några av slutsatserna i beräkningsmodellerna är: 4 Vi kan påtagligt minska användningen av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas genom att öka användningen av bränslen från skogen. Energiproduktionen från skogen kan öka med TWh (då är inte potentialen att ta vara på stubbarna medräknad). 4 Vi kan samtidigt öka avverkningen i skogen högst väsentligt under mycket lång tid utan att sänka virkesförrådet under den nivå som vi hade exempelvis Vi kan rejält expandera de olika delarna av skogsindustrin under flera decennier. Kvalitet på skogen i högsätet DEBATT. Angående artikeln om grova träd (nr 6 sidan 24). Det är inte lätt att hänga med de goda råden inför framtida resultatpolicy. Här hävdas att grova träd är bra träd. Lantbruksuniversitetets representanter förutsäger en förändring mot färre och grövre träd. Glesa gallringar i kombination med gödsling är en väg att komma dit. Tveklöst håller vi med Oriana Pfister om att juvenilved som resultat av snabb tillväxt är förkastlig för vedens kvalitet och också hennes slutsats att man håller ihop skogen i ungdomstiden och sen driver på den i turbotakt. Men innan vi har ett annat system för kvalitetsklassning än täta årsringar behövs mer på fötterna. Jag ser det som högst väsentligt att få fram skog av bra kvalitet. I övrigt ett förräntninsproblem i likhet med att tid är pengar och därför; väx, träd väx så omloppstiden går ned till 60 år i stället för naturliga 90. Bo Lundberg, Gävle OM CIRKA 50 år kan vi därefter lägga oss på en skogsindustriell kapacitetsnivå som något överskrider den virkesförbrukning som vi har i dag, även om vi inte tror på att tillväxten i den nya skogen ökar (vilket den gör!). Och helt utan importerad råvara. Om vi dessutom accepterar det faktum att skogens tillväxt Det finns utrymme för betydligt fler lass från skogen. Virkesförrådets utveckling sedan 1920-talet, glidande 5-års medeltal (exklusive fjäll, fridlyst mark, militära impediment och bebyggd mark). Källa: Riksskogstaxeringen. ökar så inser vi att vi kan ha en långsiktigt uthållig kapacitet i skogsindustrin som klart överstiger dagens nivå. Givetvis medför den skisserade expansionen en kraftigt ökad sysselsättning i landet under lång tid. Flera effektfulla steg för klimatet För att motverka växthuseffekten är det bra att bruka och använda skogen. Man kan dela upp nyttan i fyra olika trappsteg. Den första koldioxideffekten: Om vi avverkar skog och använder virke för att bygga trähus och broar binder vi kol dioxiden i dessa konstruktioner. Vi flyttar alltså koldioxidlagret från skog till byggnad. Den andra koldioxideffekten: Skogsmarken frigörs i samband med avverkningen så att vi kan låta ny skog växa där. Denna nya skog kan binda ännu mer koldioxid. Om vi bara låter skogen stå kvar och inte använder den, avtar tillväxten så småningom och upptaget av koldioxid upphör. NU GÄLLER det Sveriges framtid. Vi måste agera koordinerat och rationellt. Vi har inte råd att misshushålla med våra naturresurser, vår industriella potential och vår arbetskraft. Vi har inte heller moralisk rätt att avstå från denna möjlighet att minska koldioxidutsläppen! Läs mer på: ALSTOR 8x8 DIESEL en mästare i mångsidighet En komplett skogsmaskin i litet format med en oslagbar framkomlighet i alla typer av terräng. AB ALSTOR DINGLE Tel , Den tredje koldioxideffekten: När vi efter många år river byggnaderna så använder vi det utslitna trävirket i kraftvärmeverk där det ersätter fossila bränslen. Den fjärde koldioxideffekten: Vi har även möjlighet att avskilja den koldioxid som bildas vid förbränning i kraftvärmeverken. Denna kan lagras under marken. (tekniken kallas CCS, Carbon Capture and Storage.) Den del av avverkningen som går till massa och pappersindustri genererar restprodukter i processerna (returlutar) som ger energi och därmed positiv koldioxideffekt. Pappersprodukter kan cirkuleras på marknaderna i flera år. Returpapper återanvänds och ger nytt papper. När kvaliteten efterhand blir för dålig på grund av att fibrerna slits ned, så skickas resten till kraftvärmeverken. Peter Lohmander, som skrivit debattinlägget är professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering på lantbruksuniversitetet i Umeå

13 30 meter FORSKNING Den rekordlånga virkesbilen kör på vägarna i Norrbotten. Rekordlång bil i norr På vägarna i Norrbotten rullar ett nytt virkesfordon. Genom att öka lasten är målet att både tjäna pengar och bidra till en bättre miljö. Timmerbilenkan lasta en extra virkestrave och sammanlagt 50 procent mer virke än ett konventionellt fordon. Större lastvolym sänker kostnaderna, minskar koldioxidutsläppen och ökar trafiksäkerheten, eftersom mer virke kan transporteras med färre fordon. Det förutsätter bra skötsel. Ekonomin påverkas av allt från föryngringsmetod till antal gallringar. Tillväxten är imponerande. 14 Räkneexemplet finns i ett nytt avsnitt på Kunskap Direkt. Det handlar om hur tillväxt och ekonomi påverkas av olika skogsvårdsåtgärder. Räkneverktyget kan jämföra olika åtgärder sida vid sida, säger Mats Hannerz, redaktör för Kunskap Direkt. Man kan till exempel se om det är mer lönsamt att plantera sticklingar i stället för oförädlade granplantor, eller hur tillväxten påverkas om du dikesrensar din granskog. Förutom ett räkneverktyg innehåller det nya avsnittet information om varför man utför olika skogsvårdsåtgärder. Hypotesen är att vi med utökad lastvolym kan minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp med procent, samtidigt som transportkostnaderna minskar, säger Claes Löfroth, Skogforsk. Fordonet är 30 meter långt och väger 90 ton. Det är utrustat med fler axlar än en traditionell timmerbil, vilket minskar slitaget på vägarna. Samtidigt förväntas också trafiksäkerheten öka, eftersom det blir färre tunga fordon på vägarna. Virkesfordonet testkörs under tre år från en terminal i Överkalix till SCA:s sågverk i Munksund utanför Piteå. Vi ska studera kostnader, produktion, bränsleförbrukning och miljöbelastning. Parallellt kommer vägverket att studera Vårda skogen och tjäna Aktiv skogsvård kan öka avverkningen med fem lastbilslass om året och nettointäkten med kronor. Hybridaspen är något att räkna med Redan efter 25 år kan hybridasparna vara 25 meter och ha medeldiameter på 30 centimeter. Och den som vill kan pröva sina kunskaper med ett frågetest. Vi har dessutom räknat ut effekterna på två riktiga skogsgårdar, en i Västerbotten och en i Uppland, säger Mats Hannerz. Avsnittet heter Kraftsamling Skog och är en del av LRF Skogsägarnas kampanj med samma namn. På goda marker kan den bli runt 20 skogskubikmeter per hektar och år. Ibland ännu högre, säger Lars Rytter, Skogforsk. För att få hybridaspbeståndet att växa riktigt bra är det viktigt att det sköts väl. Hybridaspen är en korsning mellan svensk och nordamerikansk asp. Den passar att odla på nedlagda jordbruksmarker och andra bördiga marker. Första gången man anlägger ett hybridaspbestånd kostar det en del. Men den andra generationen blir nästan gratis, eftersom rotskotten då kan nyttjas, säger Lars Rytter. under fliken verktyg. Foto: Per Pettersson Del i projektet ETT Framtagandet av det nya fordonet är en del i projektet ETT (En Trave Till) där konsekvenserna av högre bruttovikter och längre virkesfordon studeras. Projektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Vägverket, Volvo Lastvagnar, Parator, Skogsindustrierna, Holmen, SCA, Stora Enso, Sveaskog, Södra Skogsägarna, Sveriges åkeriföretag och Riksförbundet för enskilda vägar. trafiksäkerhet, vägslitage och belastning och broar, säger Gunnar Svenson, Skogforsk. Forskare vill ha fler högstubbar Morgondagens skogar växer bättre än dagens. De kan också lagra mer kol. Men en ökad tillväxt har inte bara positiva effekter. I ett varmare klimat ökar kväveläckaget från hyggen till vattendrag och den döda veden bryts ner och försvinner snabbare. Det visar en nordisk studie där Jan Weslien, Skogforsk, medverkat. För att motverka dessa negativa miljöeffekter bör insatser sättas in redan i dag, säger han. Det kan handla om att öka antalet högstubbar och evighetsträd, samt att lämna mer kantzoner längs vattendrag. En annan åtgärd är att låta skogen stå lite längre än vad som är ekonomiskt optimalt. Det ger en mindre andel hyggen i landskapet.

14 FÖR UTBOR I STOCKHOLM Pub Treklövern! Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan. Onsdag 4 mars Framtidens avverkning För snart 30 år sedan introducerades skördaren i Sverige. Vad händer idag? Vilka innovationer kommer? Måste skogsägare acceptera markskador eller finns det lösningar vid ett allt varmare klimat? Hans Eliasson, tillverkare och innovatör på Cranab samt ledamot av Norras styrelse, reflekterar över framtiden. Tisdag 24 mars Investera i vindkraft - krångligt eller möjligt!? Behovet av förnybar energi ökar - kanske dags att satsa i vindkraft? Positivt eller negativt för bygden? Ikväll berättar Gunilla Aschan, ledamot av Södras styrelse hur du som markägare kan investera i vind och hur Södra arbetar med dessa frågor. Carl Wachtmeister, ledamot av LRFs styrelse, berättar vilka resurser LRF kan bistå med. Riv ur och spar! Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredraget börjar kl och pågår ungefär en timme. Vi håller till i LRF-huset Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen, uppgång Mariedalsvägen). Anmälan senast 2/3 resp 20/3 till: eller Begränsat antal platser! Boksläpp: Skogsägarens företagsbok 2009 Skogsägarens företagsbok 2009 är här! Ikväll presenteras boken och det viktigaste när det gäller att förvärva-äga-överlåta en skogsfastighet. Även information om nyheter inför årets deklaration. Johan Jansson, Gunnar Hennings och Gabriel Mörner, LRF Konsult, och Sune Nilsson, Mellanskog, medverkar. 10 mars kl Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen) Anmälan senast 3/3 till: eller Begränsat antal platser! Säker Skog - Motorsågskväll Det är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskap och skyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel och säker motorsågning av utbildare från Skogsstyrelsen och personal från Carlsönerna. 9 mars kl Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan) Pris: 150 kr (inkl moms), vilket erläggs i butiken vid kursstart Anmälan senast 2/3 till: eller Begränsat antal platser! Motorsågskörkort Skogsstyrelsen, Champs of Logging och Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder kurser resp studiecirklar med möjlighet att ta motorsågskörkort. Se och för mer information! Motorsågscirklar startar bl a 7/3, 24/3, 4/4 och 14/4. Skogsbruksplan i datamiljö Med programmet pcskog-gård arbetar du med din skogsbruksplan i datamiljö. Vi går igenom grundläggande funktioner för att hantera och uppdatera en skogsbruksplan. OBS! Grundläggande skogskunskap, datorvana samt programvaran krävs. 27 mars och 3 april kl Plats: Eriksbergsgatan 8B, Östermalm i Stockholm Pris: 2850 kr Anmälan senast 18/3 till: eller Begränsat antal platser! Kraftsamling Skog - Studiecirklar Bättre lönsamhet på skogsgården genom ökad skogstillväxt! Cirklar i Stockholm med omnejd startar bl a 16/2, 18/2 och 4/3. Se eller för information om tider och anmälan! Se även Seminariekväll - Förädlat plantmaterial Vår seminarieserie inom Kraftsamling Skog fortsätter. Bo Karlsson, forskare vid Skogforsk, berättar om förädlat plantmaterial! Nya typer av plantor och nya trädslag! Vad är viktigt att tänka på och hur bra växer plantorna på min mark. 31 mars kl Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen) Pris: Medlemmar i en skogsägarförening eller LRF 100 kr, övriga 200 kr. Anmälan senast 24/3 till: eller Begränsat antal platser! Vi har utökat vårt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan ( ). Mer information om samarbetet och aktiviteterna finns på där hittar du även aktiviteter som genomförs senare i vår. Vårens aktiviteter presenteras även i nästa nummer av Vi Skogsägare! Har du funderingar om aktiviteterna eller andra skogliga frågor, hör gärna av dig till eller Varmt välkomna!

15 NYHETER Dra av: Dra av: Kapklingan är monterad på en klingtapp 30 mm, vilket ger en överlägsen säkerhet. Utrustad med en klingbroms som stannar klingan på 6 sek. Helt start-klar med motorskydd och motorhandske CP416 med vändbara stift. Elmotor: 4kW/1400 v/min. O.pris: Spänning: 380V. Kling-Ø: 700 mm. Läs mer på sidan 199 i katalog nr 59. Kombinerad kap- och klyvmaskin som klyver i 2 eller 4 bitar samtidigt som den kapar veden i önskad längd genom att klippa av den. Snabb, säker och effektiv. Kap: m³ staplad ved på 8 timmar. Robust och pålitlig. Extremt tystgående till skillnad mot maskiner med klinga. Läs mer på sidan 200 i katalog nr 59. Dra av: Ventilerad vedsäck i mycket robust och tåligt utförande. 4 st stropphandtag i toppen. UV-beständig. Max 1 ton. O.pris: Standard. Med 4 stropphandtag även i botten. Öppningsbar botten O.pris: 149:- Läs mer på sid 202 i katalog nr Bandtransportörer - 400V. Med elmotor och 100 mm band. Drivs med snäckväxelmotor komplett med motorskydd, kabel och motorhandske. Längd 5 m 4995:- Längd 7,5 m 5995:- Läs mer på sidan 200 i katalog nr 59. Rättvikskapen är en lättarbetad och säker balanskap där du drar handtaget mot dig och arbetar med rak rygg. Klingan är hela tiden dold och skyddad. Med rullbord. Mycket säker och lätt-manövrerad. Ihopfällbar. 400V. Elmotor: 4 kw. Läs mer på sidan 199 i katalog nr 59. Monteras direkt på griplastarens hydraularm. En vinsch (utan motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. Består av en lintrumma och fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning. Vajer 20 m x Ø 5 mm. Dragkraft: 1,2 ton. Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59. ViS1 En riktig kolsänke-veranda. Svenska fönster binder massor av koldioxid Enligt forskning på Hamburgs universitet binds ton koldioxid i det trä som används i ett genomsnittligt hushåll. I detta ingår allt från möbler till husets stomme och byggmaterial såsom träfönster Det framgår i en rapport från TMF (Trä och Möbelindustriförbundet), där man räknat ut att svenska träfönster binder 1,65 miljoner ton koldioxid. Trä är ett förnybart byggmaterial som fungerar som en kolsänka. Den koldioxid som binds i träet släpps ut i atmosfären först när fönstret återvinns och förvandlas till miljövänlig bioenergi genom förbränning. Trä är det i särklass miljövänligaste byggmaterialet, menar Leif G Gustafsson, vd TMF. Billigare väga än att mäta massaved Då Skogssällskapet säljer narna vill virkesmätningsföreningarna massaved till Finland ersätter vågen traditionell virkesmätning. Det blir alldeles för kostsamt att hålla virkesmätare på plats. Vid industrierna kostar virkesmätningen cirka 3 kronor per kubikmeter, men i ham- ha kronor per kubikmeter, säger Skogssällskapets virkescontroller Maria Beck-Friis till Skogsland. Vägning, som redan används i Finland, ger också snabbare betalning till virkesleverantören. LRF satsar halv miljard på fler gröna jobb Med totalt en halv miljard används inte i dag. Genom att kronor i potten går LRF vidare satsa offensivt hoppas vi kunna med Kraftsamling 2010, där mildra lågkonjunkturens effekter och få fart på tillväxten i skogen är en av flera delar. Det är den största enskilda hela Sverige, säger LRF:s förbundsordförande Lars-Göran satsningen LRF någonsin gjort och syftar till att ta vara på de Pettersson. outnyttjade resurserna hos Pengarna ska användas till medlemsföretagen. företagarcoacher, framtidssamtal, utbildning, opinionsbild- Många av de affärsmöjligheter som jorden, skogen och ning och flera liknande aktiviteter. landsbygdens miljö erbjuder

16 Jakt i belysning tillåts Vildsvinsstammen har ökat drastiskt de senaste åren. I dag finns över vildsvin och om inget görs beräknas stammen öka till omkring inom några år. För att åtgärda problemen med allt fler vildsvin har regeringen beslutat att det från den 1 februari 2009 är tillåtet med belysning vid utfodringsplatser som ger möjlighet till bättre och säkrare jakt. Vid behov blir det även möjligt med ljusförstärkning i sikten på vapnen. Dessutom ska Naturvårdsverket arbeta fram nationella förvaltningsplaner för vildsvin. Ny chef för Trälyftet I början av 2000-talet var det bara några få procent av nya flervåningshus som hade stommar av trä. I dag är det 15 procent. För Setras del handlar det om byggsystemet Trälyftet. Arbetet leds av Per Fredriksson som är ny affärsområdeschef för Setra Byggsystem. Han tar steget från vd för Setra Byggprodukter. Nu går vårt arbete med Per Fredriksson är ny affärsområdeschef för Setra Byggsystem. höga trähus från utvecklingsstadiet till en kommersialiseringsfas, säger Setras koncernchef Kent Torwald. Att det finns så mycket småskaligt samtidigt som storskaligt, gillar jag. Anders Eckerström, vd Eckerström Skog och Maskin AB Jägare får byta bössan mot pilbåge Till sommaren väntas Naturvårdsverket tillåta jakt med pil utbildning en bågjägare ska ha vilt som får jagas och vilken och båge. Christer Petersson, innan han eller hon får ge sig handläggare för jaktfrågor, ut i skog och mark. uppger för Radio Blekinge Sedan tidigare är bågjakt tillåtet i både Danmark och på man håller på att utforma ett tydligt regelverk kring vilket Åland. Virkesfordonen drar i snitt 5,5 liter per mil. Bränslet 35 procent av åkarens kostnader Dagens virkesfordon drar i bränsleförbrukningen mest. snitt 5,5 liter diesel per mil. Vid långa transporter sjunker Det visar en enkät från Skogforsk. Det gör att bränslet ut- Förklaringen är att andelen dieselförbrukningen per mil. gör 35 procent av åkarens totala kostnader. högre än vid korta transportav- lättrullade mil på landsväg är Transportavståndet är den stånd, som har en högre andel enskilda faktor som påverkar grusvägar. Domsjö växer och har planer på sågverk Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker fortsätter sin utveckling sikt bygga sågverk på platsen område. Möjligheterna att på och övertar Utansjö Industri- utreds. 3 6 JUNI 2009 I SKOGEN NYHETER MÖTEN MASKINER DEMO TEKNOLOGI BIOENERGI EKONOMI 17

17 EU-bidrag till skogen NYHETER Staffan Norin har drygt 600 miljoner kronor i plånboken och vill gärna bli av med pengarna. För skogsägare finns många möjligheter att få ekonomiskt stöd. Av Pär Fornling Det handlar om en del av EU:s pengar för att utveckla landsbygden, där skogen kommit med på ett hörn. Det kan vara pengar för utbildning, till att anlägga ädellövskog eller att röja bestånd med högre naturvärden. Det är med andra ord landbygsutveckling i vid bemärkelse. En hel del är ganska traditionellt skogsbruk. Vi alla inom skogsnäringen behöver tänka om och inse att vi också är en del av landsbygden, säger Staffan Norin på Skogsstyrelsen, med den nya titeln skogs- och landsbygdsdirektör. TOTALT FINNS 35 miljarder kronor i potten fram till år Av dessa hanterar Jordbruksverket det allra mesta, men 620 miljoner kronor delas ut av Skogsstyrelsen. Det har gått trögt i starten. Myndigheten klarade helt enkelt inte att komma igång på utsatt tid. Vi har tappat ett år, vilket är beklagligt. Å andra sidan har vi under det här året fått igenom en del förbättringar av stöden och har inte förlorat några pengar. Den totala potten med pengar är oförändrad, säger Staffan Norin. Vad kan man då få stöd för? Några enkla svar och tydliga Staffan Norin är skogs- och landsbygdsdirektör på Skogsstyrelsen. Foto: Michael Ekstrand gränser finns inte. Grunden består i alla fall av skogliga stöd inom tre områden: Ny ädellövskog. Den som anlägger ny ädellövskog på åker eller skogsmark kan få kronor per hektar, inklusive stängsling. Skogsägaren får inte göra arbetet själv, men i princip kan grannar arbeta åt varandra (förutsett att arbetet faktureras ordentligt). Under 2009 hoppas Skogsstyrelsen med att också kunna ge bidrag till att röja och gallra Effektiva arbetshästar! EU vill gärna ha mer ek och annat ädellöv. fram ädellöv. Hur det går med den saken återstår att se. Totalt finns 51 miljoner kronor i potten. Utveckla skogens mångfald. Det handlar om att röja och gallra skog med lite högre naturvärden, kulturmiljö eller bättre friluftsliv. I skogsbruksplanen kan det beskrivas som bestånd med förstärkt hänsyn eller skötsel för naturvård. Totalt kan stödet uppgå till kronor per hektar. Inte heller här får man göra arbetet själv utan ska köpa tjänsten. Det finns 257 miljoner kronor i potten. Extra pengar till snabba ansökningar... Den som är snabb med ansökningen kan ta del av ett nytt erbjudande från Jordbruksverket, som också det är en del av Landsbygdsprogrammet. I potten finns 25 miljoner kronor för utveckling av turism, mikroföretagande, livsmedelsförädling, bidrag till att utveckla och bevara natur och kulturarvet och liknande verksamhet. Målet är dels att tillvarata landsbygdens resurser, dels att de blir till nytta för hela samhälllet. Även de som bor och verkar i stan drar nytta av de resurser som skapas på landsbygden, säger Hans Karlsson som handlägger stöden. Ansökningarna ska vara inne den 17:e februari. Läs mer på Kompetensutbildning. Här kom man igång förra året. Kraftsamling skog fick 11 miljoner kronor och arbetet med motorsågskörkort 7 miljoner kronor. Men också privatpersoner kan söka till olika utbildningar, förutsatt att det bygger upp kunskapen kring ett hållbart skogsbruk. Vad det kan vara är en tolkningsfråga. En ren ekonomiutbildning lär inte få stöd, men pengar har delats ut till kurser i PC skog. Totalt finns 314 miljoner kronor i potten. DET FINNS många fler möjligheter att få hjälp i gränslandet mellan skog, landsbygd och jordbruk. Nyckeln ligger i att hitta idéer med bärkraft. Vi handlägger en del och annat hör hemma hos Jordbruksverket eller länsstyrelserna. Då vill vi gärna hjälpa till att lotsa vidare. Jag hoppas på väldigt många ansökningar så att möjligheterna som EU erbjuder verkligen nyttjas, säger Staffan Norin. Skogsstyrelsen är själv med och ansöker om pengar man själv beslutar om, vilket kan verka märkligt. För att hantera det har vi en öppen process och ett beredningsråd med forskare och andra som får ge sina synpunkter på ansökningarna, säger Staffan Norin. En första omgång ansökningar håller på att behandlas och nästa ansökningsdag är den 15 juni. Se våra produkter på: Flistugg DH 608 Puma Doppstadts nya smidiga flistugg kan rotera övervagnen 270 som underlättar inmatning på trånga ytor. Flistugg DH 910 Panther Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet. Låg ljudnivå och riktbar kastfläkt. Även som bandgående modell. 735 M-HD Pick & Carry är en specialmaskin för timmerhantering. Extremt stabil. Lastar, transporterar och staplar snabbt och smidigt på liten yta. BILLEBERGA TEL , GÄVLE TEL ett starkt val! 18

18 Maskinkatalogen: Höst/ Vinter

19 SKOGSSKÖTSEL Han ser exotiska möjligheter Industrin är i världsklass, entreprenörerna effektiva och tekniken väl utvecklad. Men då det kommer till skogsvård är inte Jesper Runge imponerad över framstegen. Text & foto: Pär Fornling Vi åker längs skogsvägarna på Björnstorps ägor och tittar på fyra alternativ till den vanliga granen. Resliga douglasgranar som syns på mils avstånd. Täta bestånd av sitka, som växer uppåt 40 procent mer än den vanliga rödgranen. Planteringar av hybridlärk med en omloppstid på 40 år. Ett bestånd kustgranar (Abies grandis) där de snabbaste träden växt 30 meter på 38 år. MÖJLIGEN med undantag av lärken brukar alla fyra kallas för exoter, eller främmande trädslag. Om de ska planteras i någon större skala behövs tillstånd från Skogsstyrelsen. Men frågan är hur exotiskt det behöver vara. Med lite mer målmedvetna satsningar menar Jesper Runge det kunde vara ett naturligt alternativ, om nu inte utvecklingen inom skogsskötseln stått och stampat år efter år. Douglas bör stamkvistas och växa till grova dimensioner för att få fram kvalitetsvirke. FÖR TIO ÅR sedan kom han från Danmark till Sverige. Jesper följde därmed i fotspåren av flera jägmästare som tagit vägen över Öresund för att förvalta skogen på större egendomar. Basen är Björnstorp och Svenstorp. Dessutom ingår Häckeberga, Skabersjö, Näsbyholm och Börringekloster. Gruppen har sedan länge samarbetat om den skogliga förvaltningen. På kontoret, där porträtten från flera generationer Gyllenkrok tittar uppfodrande från väggarna, berättar Jesper Runge om sina blandade intryck av den svenska skogsnäringen. MASSA- OCH pappersindustrin är i världsklass och mekaniseringen av skogsbruket ligger långt framme. Nettot för skogsägaren har förbättras genom att tekniken att driva fram virke från skogen hela tiden förbättrats i många små steg. Dessa ständiga förbättringar märker jag däremot inte så mycket av när vi kommer till skogsskötsel. I alla andra branscher jagar man procentuella förbättringar varje år, men i skogen gör vi ungefär på samma sätt som man alltid har gjort. DET HANDLAR om att också i skogen ta många små steg i en ständig jakt på förbättringar, hela vägen från föryngring till röjning och gallring. Och ibland finns möjligheten att ta riktiga språng framåt. Med exoterna kan det plötsligt handla om tvåsiffriga procenttal att tjäna med en gång. Tyvärr upplevs det inte som riktigt politiskt korrekt. Det är svårt att engagera forskarna och det finns inget riktigt driv från samhället. Visserligen har både Jesper och hans företrädare på Björnstorp planterat en hel del nya trädslag, men det återstår ändå massor av frågetecken om allt från bästa föryngringssätt till hur skogen bör skötas. Och inte minst att få fram lämpligt genetiskt material. BJÖRNSTORP LIGGER i södra Götaland och de tillgängliga plantorna är någorlunda anpassade till det klimatet. Men det är ingen naturgiven 20

20 Planteringen av douglas har kommit bra genom omsorgsfullt arbete med föryngringen, där viltavskräckande medel är en viktig del för att undvika betesskador. begränsning. Jesper Runge plockar fram en bok som visar douglasgranens utbredning i Kanada. Titta här säger han, och pekar på markeringarna för trädens utbredning. De sträcker sig långt över den väldiga kontinenten. Inom det här området ryms klimatet för hela Sverige! Det bör med andra ord inte vara några praktiska begränsningar i att få fram plantor för i stort sett hela landet. Den stora genetiska variationen ger dessutom fantastiska förädlingsmöjligheter. HISTORIEN upprepar sig när vi tittar på kartor för sitka och kustgran. Men det tillgängliga plantmaterialet har sina geografiska begränsningar. För hybridlärken är det lite bättre beställt. Där finns en svensk förädling, mycket tack vare en engagerad och intresserad forskare. Det antyder hur mycket mer som kan göras. Vi behöver ett bra genetiskt material för Sverige. Och vi behöver svar på en massa frågor om bästa föryngringsmetod, hur man undviker viltskador, bästa röjning, gallring De många och grova grenarna hos sitkan drar ner virkesegenskaperna, men det finns genetisk förädling mot mer finkvistiga träd. och en rad andra saker. Det gäller i synnerhet exoterna där frågetecknen är flest, men överlag behövs medel till att förbättra skogsskötseln. De investeringar som görs står inte alls i proportion till det enorma värde som finns i skogen och potentialen till förbättringar. Läs mer om Björnstorp 21

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

En ny standard för skog och väg

En ny standard för skog och väg En ny standard för skog och väg i samarbete med Alucar, Kilafors och MST Nu spränger vi hållbarhetsgränsen för timmerekipage! Jag heter Bosse Hjelm. Många i åkeribranschen känner säkert till mig sedan

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

SKOGSMÄSTARSKOLAN. 9.30 Avfärd 08.15 Datasal D Datasal D Datasal D R A S T 10.00 Medtag ESU ESU ESU Matsäck & In-

SKOGSMÄSTARSKOLAN. 9.30 Avfärd 08.15 Datasal D Datasal D Datasal D R A S T 10.00 Medtag ESU ESU ESU Matsäck & In- 2015-07-08 Vecka 36 31 augusti - 4 september Datum: 31 1 2 3 4 8.00 Obligatoriskt Besök Beståndsmetod Naddebo Beståndsmetod, skogsbr.plan ev. egen fastighet Beståndsmetod Aktuell Affär Naddebo Grupp 1

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Vägen till ETT lyckat samarbete

Vägen till ETT lyckat samarbete Vägen till ETT lyckat samarbete Lena Larsson & Lennart Cider AB Volvo År 2 År 3 År 4 År 5 Vision Projektmål År 1 Strategi Aktivitet 2010-10-19 Bild 1 Miljöhänsyn Ett av Volvos Kärnvärden Minska CO 2 utsläppen

Läs mer

4-SERIE BIOGAS. Biogas för en renare värld. www.ravo4.com

4-SERIE BIOGAS. Biogas för en renare värld. www.ravo4.com 4-SERIE BIOGAS Biogas för en renare värld www.ravo4.com www.ravo4.com RAVO 4-Serie, biogas Tillverkad för en renare sopning. Världens första sopmaskin med biogasmotor. Biogas: Ert rena val! Fler och fler

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Nr 514 2001 Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Malin von Essen Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Målbilderna i ett större sammanhang Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Sten Frohm, Skogsdirektör

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Verktygslåda. för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket

Verktygslåda. för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket Verktygslåda för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket 1 Målinriktat skogsbruk Planera ditt skogsföretag Att vara skogsägare är att vara företagare. Att vara företagare är som att köra bil. Först måste du

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Nyhet! Nyhet! Nytt liv i eldstaden

Nyhet! Nyhet! Nytt liv i eldstaden i4 Nyhet! Nyhet! Nytt liv i eldstaden 1 Värme och stil för dig och din eldstad Gammaldags charm och atmosfär är underbart. Kyla, drag och höga uppvärmningskostnader är det inte. Med Contura i4 förvandlas

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer