Goal Attainment Scaling (GAS) i Malmömodellen

Transkript

1 Goal Attainment Scaling (GAS) i Malmömodellen Handledning, formulär och målbank Appendix till boken Smärt- och stressrelaterad arbetsoförmåga v3. GAS_v3

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLEDNING...4 Bakgrund... 4 Aktuellt användningsområde... 4 Metod... 4 Tillämpning... 4 Målbank... 5 FORMULÄR... 5 MÅL OCH RIKTNING FÖR EN NYORIENTERING... 6 MÅLBANK Arbete/praktik/utbildning :1 Samma arbetsplats, ökad funktion, samma arbetsuppgifter :2 Samma arbetsplats, förändringsbehov :3 Har arbete, byta till annan arbetsgivare :4 Har arbete/arbetsträning :5 Pågående studier...8 1:6 Påbörja studier :7 Vid arbetslöshet erhålla arbete/praktik/arbetsprövning :8 Anpassat arbete Avslappning :1 Avslappning i smärtlindrande syfte :2 Avslappning vid smärthantering med syfte fortsatt aktivitet (specificera) :3 Avslappning vid smärthantering med syfte att förhindra anfall/ökad smärta :4 Avslappning vid stresshantering med syfte att minska psykofysiologiska reaktioner 11 3 EMG-biofeedback-träning :1 Förbättrad muskulär avspänningsförmåga vid specificerad rörelse/aktivitet :2 Förbättrad muskulär avspänningsförmåga i specifik problemsituation Fritidsaktiviteter :1 Aktivitetsökning :2 Aktivitetsminskning :3 Aktivitetsdosering :4 Börja utföra aktivitet Hemprogram :1 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad rörlighet :2 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga ökad muskelstyrka :3 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad musk. uthållighet :4 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet Hushållssysslor :1 Aktivitetsökning :2 Aktivitetsminskning :3 Aktivitetsdosering s. 2 (29)

3 7 Kroppskännedomsträning :1 Förbättrad muskulär avslappning m h a kroppskännedomsträning :2 Förbättrad postural hållning m h a kroppskännedomsträning :3 Förbättrad funktion pga. minskad aktivitetsrädsla vid specificerad rörelse/aktivitet/situation OMT-behandling :1 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad rörlighet Kognitiv/affektiv påverkan :1 Förbättrad hanteringsförmåga avseende stress, ångest, smärta eller neurologiska symtom :2 Öka förekomsten av en känsla t ex glädje, självförtroende :3 Minska förekomsten av en känsla t ex oro, irritation :4 Stå ut med förekomsten av en känsla t ex ångest, obehag, ilska :5 Förbättrad minnes- och koncentrationsförmåga Smärtlindring :1 Smärtlindring i viss kroppsregion m h a farmaka :2 Smärtlindring i viss kroppsregion m h a TENS Sociala aktiviteter :1 Aktivitetsökning :2 Aktivitetsminskning/lagom aktivitet Stretching :1 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad rörlighet :2 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. minskad smärta :3 Förbättrad postural hållning (specificera) p g a ökad smidighet Sömn :1 Hantera insomningsproblem :2 Hantera avbrott i sömnen :3 Mer sammanhängande sömn :4 Ökad acceptans av sömnstörningar :5 Ökad sammanlagd mängd sömn per natt :6 Minskad sammanlagd mängd sömn per natt Fysisk aktivitet/träning :1 Aktivitetsökning :2 Aktivitetsminskning :3 Aktivitetsdosering Vardagsrutiner :1 Struktur på dagen :2 Lagom aktivitet i vardagen Förbättrad hantering av farmaka :1 Minska smärtstillande farmaka eller sömnmedicin :2 Ta farmaka enligt instruktioner t ex enligt klockan eller förebyggande Fatta beslut :1 Fatta beslut i viktig livsfråga t.ex. skilsmässa eller fortsatt äktenskap s. 3 (29)

4 HANDLEDNING Bakgrund Goal Attainment Scaling (GAS) är ett individanpassat mätinstrument som utvecklades på 1960 talet som ett verktyg för att utvärdera verksamheter inom socialtjänst, skola, psykiatri, somatisk sjukvård etc. Det har använts inom olika hälso- och utbildningsområden såsom geriatrik, psykiatri och hjärnskaderehabilitering. Till skillnad från många andra mätinstrument formuleras i GAS individuella mål där måluppfyllelse sedan skattas enligt en femgradig skala där mittennivån, i originalversionen 0, står för att målet är uppfyllt. Se vidare under avsnittet Metod. Aktuellt användningsområde Vi har på Malmö Multidisciplinära Smärtmottagning (MMS) använt oss av GAS sedan ca Vi har modifierat och utvecklat metoden till att bli allt mer individspecifik och användbar som såväl ett utvärderingsinstrument som ett pedagogiskt instrument i rehabiliteringsverksamheten. Det finns endast ett fåtal studier som visar att metoden har använts vad gäller rehabilitering av personer med långvarig smärta men allt tyder på att GAS lämpar sig väl för att användas i detta sammanhang. Metod GAS såsom den tillämpas på Smärtmottagningen går ut på att varje patient som skall påbörja rehabilitering skall formulera mål som är möjliga att uppnå under rehabiliteringen ofta med tillägg av halvårsuppföljningen. Under förberedelsefasen före rehabiliteringen då patienten får information om långvarig smärta, smärtnervsystemets funktion, vilka åtgärder som finns att tillgå etc. ges också information om möjliga målområden och patienten får i uppgift att formulera sina egna mål och prioritera bland dessa. Vi har vid tidigare utvärdering lagt märke till att det är de fyra högst prioriterade målen som patienterna förmår arbeta aktivt med och att vi alltså bör begränsa förändringsarbetet till c:a 4 mål. Det finns naturligtvis personer som har färre än fyra mål. Viktigt är att vi som professionella och patienten är överens om målen och att det är mål som vi på Smärtmottagningen kan hjälpa patienten att nå. Målen skall vara konkreta, mätbara och möjliga att nå inom ramen för rehabilitering. Varje måls skalsteg ska vara mätbart, helst i funktionella beteendetermer. GAS består av en femgradig skala, 0-4, där 0 motsvarar sämsta möjliga resultat, 1 första steget mot målet, 2 motsvarar förväntad nivå, 3 ett steg över detta dvs. ngt mer än förväntat och 4 motsvarar bästa tänkbara nivå. GAS mäts även vid avslutning samt vid halvårsuppföljning. Under rehabiliteringens gång bör målen tas upp rutinmässigt för att se till att såväl patienten som teamet har rätt fokus, revidera mål om så krävs samt se efter att rehabiliteringen framskrider. Då målen är nådda avslutas rehabiliteringen. Tillämpning För att komma fram till mål som vi kan jobba med tillsammans ges patienten i hemuppgift att börja fundera kring vad hon vill uppnå. Detta görs genom att använda blanketten "Målblankett" (se nedan). När patienten har formulerat sina tre till fyra högst prioriterade mål, och vi har enats med patienten om att målen är realistiska och mätbara, definierar de berörda (t.ex. psykolog, s. 4 (29)

5 sjukgymnast och patient) gemensamt skalstegen samt gör första skattningen. Denna skattningsomgång är den mest tidskrävande. Skattning två och tre bör bara ta någon minut i anspråk. Då skalstegens innehåll skall definieras bör vi alltid utgå från målet och detta kan för patienten presenteras som den nivå som hon är relativt nöjd med och som teamet har bedömt som realistiskt. Nivå 1 motsvarar steget under målnivån och nivå 3 steget över målnivån. Nivå 0 är nuvarande nivå, dvs den nivå patienten befinner sig på innan rehabilitering. Den kan ofta definieras som klarar ej, gör ej eller inget alls. Nivå 4 kan ofta definieras som klarar obehindrat eller utgör inte längre ett problem/hinder. Skalstegen skall alltså utformas som en successiv ökning mot förväntat resultat men även förbättring utöver detta. Vad gäller arbetsrelaterade mål är naturligtvis det medicinska underlaget för arbetsförmåga/oförmåga av största vikt för att göra en realistisk bedömning. Då den första skattningen är färdig används målen alltså som ett pedagogiskt redskap i rehabiliteringen för att hjälpa såväl patient som team att ha fokus på de mål som är väsentliga för just den enskilde patienten. Vid avslutning och uppföljning skattas målen åter. Det är då viktigt att patienten inte ser sina tidigare skattningar utan att den som håller i avslutningsuppföljningsskattningen läser upp målen och skalstegens innehåll och frågar på vilken nivå patienten befinner sig aktuellt. Det optimala är om personal som inte är involverad i rehabiliteringen kan hålla i avslutnings och uppföljningsskattningarna. Målbank Det finns idag också en bank av GAS-mål som vi har utvecklat genom att samla ihop mål som våra tidigare patienter har formulerat och definierat innehållet i skalstegen. Dessa mål är sorterade i kategorier såsom arbete, sociala aktiviteter, sömn etc. Även mål som har med sjukgymnastisk behandling finns med i GAS-banken. Banken är tänkt som hjälp i att definiera skalstegens innehåll. Det är viktigt att var och en patient formulerar sina egna mål och skulle den enskilde patientens mål inte finnas representerat i GAS-banken skall målets skalsteg definieras, skattas och eventuellt läggas till i banken då denna uppdateras. GAS-banken är alltså inte styrande utan vägledande. Vi har valt att konstruera målen så övergripande som möjligt för att innehållet sedan skall kunna göras så individuellt som möjligt för den enskilde patienten. Därför skall så mycket som möjligt specificeras i de olika skalstegen såsom aktivitet, omfattning, frekvens. Faktorer såsom frekvens, omfattning måste naturligtvis stå i relation till det medicinska underlaget. Exempel på detta är målområdet arbete då målnivån för en patient kan vara att arbeta 50 % om det föreligger medicinskt underlag för 50 % varaktig sjukersättning medan det för en annan patient är att arbeta 100 % då bedömningen är att det föreligger hel arbetsförmåga. Arbetsförmågan kan då naturligtvis vara beroende av visst förändringsarbete hos individen eller på arbetsplatsen vilket kan specificeras och mätas med hjälp av andra mål. GAS kan också med fördel användas som en utvärderingsmetod och målen har för detta ändamål kodats. FORMULÄR Nedan återfinns patientmaterialet "Målblankett". Denna får patienten fylla i inför det samtal då GAS-målen upprättas och utgör utgångspunkten för detta samtal. s. 5 (29)

6 MÅLBLANKETT Gå tillbaks till blanketten med livsområden som är viktiga för dig. Ställ dig frågorna: Hur kan jag ta mig från min nuvarande nivå mot min värderade nivå? Vad skulle kunna vara ett första steg? Försök utifrån detta konkretisera tre till fyra meningsfulla mål för dig att arbeta mot i en rehabilitering. Exempel på mål kan vara att klara av att arbeta/studera, kunna promenera dagligen, klara av att åka buss trots ångest, kunna sätta gränser för att minska stress. Mål är något som man kan "mäta" före och efter en rehabilitering. Det gör man för att ta reda på om vi faktiskt uppnådde det du ville uppnå. Helst ska mål vara som steg på vägen mot det liv du allra helst vill leva! Mål 1: Mål 2: Mål 3: Mål 4: Bra jobbat! När vi ses nästa gång går vi igenom vad du har skrivit! s. 6 (29)

7 MÅLBANK 1 Arbete/praktik/utbildning 1:1 Samma arbetsplats, ökad funktion, samma arbetsuppgifter 4 Ej hindrad 3 Arbetar x % (ökat) 2 Målnivå arbetar x % 1 Påbörjat arbete x % 0 Arbetar inte alls, ingen plan föreligger 1:2 Samma arbetsplats, förändringsbehov T ex byta arbetsuppgifter, sätta gränser 3 Arbetar x %, förändring vidmakthålls 2 Arbetar x %, förändring genomförd 1 Arbetar x %, påbörjat förändring (specificera) 0 Arbetar inte alls, ingen planering för förändring föreligger 1:3 Har arbete, byta till annan arbetsgivare 4 Utgör inte längre ett problem 3 Annat arbete fungerar x % 2 Plan genomförd, ex erhållit annat arbete 1 Förändring påbörjad, ex söker aktivt annat arbete 0 Kvar hos gamla arbetsgivaren, ingen planering om byte s. 7 (29)

8 1:4 Har arbete/arbetsträning 4 Fått arbete som fungerar x % 3 Vidmakthållande alt. utökning % 2 Påbörjat praktiken x %, fungerar 1 Plan föreligger (specificera) 0 Ingen plan 1:5 Pågående studier 4 Utgör inte längre ett problem 3 Ökad närvaro x % 2 Deltar i studier, ökad närvaro x % (motsvarande godkänt) alt. ökat antal godkända ämnen 1 Deltar i studier (specificera) närvaro x % alt. antal godkända ämnen 0 Deltar ej 1:6 Påbörja studier 4 Utgör inte längre ett problem 3 Vidmakthållande alt. utökad studietakt x % 2 Påbörjat studier, fungerar 1 Plan föreligger (specificera) 0 Ingen plan föreligger s. 8 (29)

9 1:7 Vid arbetslöshet erhålla arbete/praktik/arbetsprövning 4 Utgör inte längre ett problem 3 Vidmakthållande alt. utökad grad x % 2 Påbörjat arbete (specificera) ev x % 1 Plan föreligger/söker aktivt arbete (specificera) 0 Ingen plan föreligger 1:8 Anpassat arbete 4 Utgör inte längre ett problem 3 Vidmakthållande alt. Minskad anpassning 2 Påbörjat anpassat arbete 1 Identifierar grad av anpassning /börjat planera 0 Ingen plan föreligger s. 9 (29)

10 2 Avslappning 2:1 Avslappning i smärtlindrande syfte 4 Avslappning ger mycket god smärtlindring (5+ steg på 10-gradig VAS-skala) 3 Avslappning ger god smärtlindring (3-4 steg på 10-gradig VAS-skala) 2 Avslappning ger viss smärtlindring (2-3 steg på 10-gradig VAS-skala) 1 Avslappning ger ingen/ liten smärtlindring (0-1 steg på 10-gradig VAS-skala) 0 Används ej 2:2 Avslappning vid smärthantering med syfte fortsatt aktivitet (specificera) 4 Klarar alltid av att vara fortsatt aktiv 3 Klarar oftast av att vara fortsatt aktiv (x% av fallen) 2 Klarar ofta av att vara fortsatt aktiv (x % av fallen) 1 Klarar ibland av att vara fortsatt aktiv (x %av fallen) 0 Används ej 2:3 Avslappning vid smärthantering med syfte att förhindra anfall/ökad smärta 4 Avslappning ger alltid effekt ( i 100 % av fallen) 3 Avslappning ger mycket ofta effekt ( i 75 % av fallen ) 2 Avslappning ger ofta effekt ( i 50 % av fallen) 1 Avslappning ger ibland effekt ( i 25 % av fallen) 0 Används ej s. 10 (29)

11 2:4 Avslappning vid stresshantering med syfte att minska psykofysiologiska reaktioner 4 Avslappning ger alltid effekt ( i 100 % av fallen) 3 Avslappning ger mycket ofta effekt ( i 75 % av fallen ) 2 Avslappning ger ofta effekt ( i 50 % av fallen) 1 Avslappning ger ibland effekt ( i 25 % av fallen) 0 Används ej s. 11 (29)

12 3 EMG-biofeedback-träning 3:1 Förbättrad muskulär avspänningsförmåga vid specificerad rörelse/aktivitet Klarar som oftast att bibehålla rekommenderade spänningsnivåer vid rörelse/aktivitet 4 Klarar att i 50 % av tiden bibehålla rekommenderade spänningsnivåer vid 3 rörelse/aktivitet Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet inom rekommenderade spänningsnivåer 2 Känner skillnad på spänd/avspänd i berörd kroppsdel 1 Känner ej skillnad på spänd/avspänd i berörd kroppsdel 0 3:2 Förbättrad muskulär avspänningsförmåga i specifik problemsituation Klarar som oftast att spänna av berörd kroppsdel i problemsituationen 4 Klarar att i 50 % av fallen spänna av berörd kroppsdel i problemsituationen 3 Klarar att spänna av berörd kroppsdel i problemsituationen 2 Känner skillnad på spänd/avspänd i berörd kroppsdel 1 Känner ej skillnad på spänd/avspänd i berörd kroppsdel 0 s. 12 (29)

13 T ex måla, sy, gå på bio, läsa, spela piano 4:1 Aktivitetsökning 4 Fritidsaktiviteter 4 Inget hinder 3 Utökad aktivitet x antal ggr/vecka, månad 2 Målnivå x antal ggr/vecka, månad 1 Aktivitet (specificera) x antal ggr/vecka, månad el dyl. 0 Ingen aktivitet 4:2 Aktivitetsminskning 4 Utgör ej problem 3 Fungerar spontant/vidmakthållande 2 Målnivå x antal ggr/ vecka, månad 1 Aktivitet (specificera) x antal ggr/ vecka, månad el dyl. 0 För hög aktivitet, frekvens (specificera) 4:3 Aktivitetsdosering 4 Utgör ej problem 3 Fungerar spontant/ vidmakthållande 2 Målnivå aktivitet (specificera), frekvens lagom dos (specificera) 1 Påbörjat dosering aktivitet (specificera), frekvens (specificera) 0 För hög alternativt för låg aktivitet (specificera), frekvens (specificera). s. 13 (29)

14 4:4 Börja utföra aktivitet 4 Utgör ej problem 3 Ökad frekvens 2 Målnivå aktivitet (specificera), frekvens (specificera) 1 Påbörjad aktivitet (specificera), frekvens (specificera) 0 0 aktivitet s. 14 (29)

15 5 Hemprogram 5:1 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad rörlighet Utgör inget problem 4 Klarar utföra rörelsen/aktiviteten, full rörlighet 3 Klarar utföra rörelsen/aktiviteten, viss kvarstående rörelseinskränkning 2 Klarar del av rörelsen/aktiviteten, måttlig rörelseinskränkning 1 Klarar inte alls utföra rörelsen/aktiviteten pga. uttalad rörelseinskränkning 0 5:2 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga ökad muskelstyrka Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten > 15 ggr, x kg Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten ggr, x kg Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten 5-10 ggr, x kg Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten < 5 ggr, x kg Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten 0 ggr, x kg 5:3 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad musk. uthållighet Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet obehindrat Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet i mer än tillräcklig omfattning (x antal minuter) Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet i tillräcklig omfattning (x antal minuter) Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet < 5 min Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet < 1 min s. 15 (29)

16 5:4 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet obehindrat 4 Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet i mer än tillräcklig omfattning (tid, antal 3 ggr) Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet i tillräcklig omfattning (tid, antal ggr) 2 Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet (tid, antal ggr) 1 Klarar att utföra specificerad rörelse/aktivitet (tid, antal ggr) 0 s. 16 (29)

17 6:1 Aktivitetsökning 6 Hushållssysslor T ex städa, diska, tvätta, trädgårdsarbete 4 Utgör inte längre ett problem 3 Ytterligare ökning aktivitet, frekvens 2 Målnivå aktivitet, frekvens (specificera) 1 Aktivitet(specificera), frekvens (specificera) 0 0 aktivitet 6:2 Aktivitetsminskning 3 Vidmakthållande 2 Målnivå aktivitet, frekvens 1 Minskad aktivitet (specificera), frekvens (specificera) 0 Förhöjd aktivitet (specificera), frekvens (specificera) 6:3 Aktivitetsdosering 3 Vidmakthållande ev ökning 2 Målnivå lagom dos aktivitet (specificera), frekvens (specificera) 1 Börjat dosera aktivitet(specificera), frekvens (specificera) 0 Förhöjd alt för låg aktivitet(specificera), frekvens (specificera) s. 17 (29)

18 7 Kroppskännedomsträning 7:1 Förbättrad muskulär avslappning m h a kroppskännedomsträning Rör kroppen mer avslappnat i smärtande/stressande situationer 4 Rör kroppen mer avslappnat i vardagliga aktiviteter 3 Rör kroppen mer avslappnat i lätta situationer 2 Känner skillnad på anspänt/avslappnat rörelseutförande 1 Känner ej skillnad på anspänt/avslappnat rörelseutförande 0 7:2 Förbättrad postural hållning m h a kroppskännedomsträning God hållning spontant 4 Klarar bibehålla god hållning i olika positioner/aktiviteter 3 Klarar att korrigera hållning/ej bibehålla 2 Svårigheter att korrigera hållning pga. dålig kroppsmedvetenhet 1 Ej medveten om felaktig hållning 0 7:3 Förbättrad funktion pga. minskad aktivitetsrädsla vid specificerad rörelse/aktivitet/situation Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten obehindrat Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten i tillräcklig omfattning, som oftast Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten i tillräcklig omfattning ibland Klarar endast del,alternativt en viss tid eller antal ggr, av rörelsen/aktiviteten pga. aktivitetsrädsla Klarar inte/undviker helt rörelsen/aktiviteten pga. aktivitetsrädsla s. 18 (29)

19 8 OMT-behandling 8:1 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad rörlighet Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten, full rörlighet 4 Klarar att utföra rörelsen/aktiviteten, funktionellt god rörlighet 3 Klarar utföra rörelsen/aktiviteten, viss kvarstående rörelseinskränkning 2 Klarar del av rörelsen/aktiviteten, måttlig rörelseinskränkning 1 Klarar inte alls utföra rörelsen/aktiviteten p.g.a uttalad rörelseinskränkning 0 s. 19 (29)

20 9 Kognitiv/affektiv påverkan 9:1 Förbättrad hanteringsförmåga avseende stress, ångest, smärta eller neurologiska symtom 4 Inget hinder/utgör inget problem 3 Ytterligare situationer + ökad omfattning i % 2 Målnivå situationer, omfattning i %, ev tekniker 1 Påbörjat träning i olika situationer (specificera), omfattning i % för god hanteringsförmåga 0 Oförmåga att hantera beskriven upplevelse/reaktion adekvat i de flesta situationer 9:2 Öka förekomsten av en känsla t ex glädje, självförtroende 4 Inget hinder/utgör inte längre problem 3 Ökad omfattning /gradering 2 Målnivå omfattning /gradering av känsla 1 Omfattning/ gradering av känsla (specificera), påbörjat träning 0 Känsla (specificera) förekommer aldrig/ ytterst sällan 9:3 Minska förekomsten av en känsla t ex oro, irritation 3 Ytterligare minskning av känsla 2 Målnivå känsla, omfattning /gradering (specificera) 1 Omfattning/gradering av känsla (specificera) påbörjat träning 0 Alltid/ som oftast förekommande känsla (specificera) s. 20 (29)

21 9:4 Stå ut med förekomsten av en känsla t ex ångest, obehag, ilska 3 Ökad frekvens av aktivitet/ ev. minskat obehag som följd 2 Målnivå Utför aktivitet(specificera) trots känsla(specificera) 1 Påbörjat exponering eller motsvarande 0 Flyr/undviker/avleder alltid/ för det mesta p g a känsla (specificera) 9:5 Förbättrad minnes- och koncentrationsförmåga 3 Utökad förmåga (specificera) 2 Koncentrationsförmåga x minuter/ ökad minneskapacitet ex. antal sidor 1 Påbörjat träning koncentrationsförmåga x minuter/ ökad minneskapacitet ex. antal sidor 0 Förmår ej/sällan koncentrera sig ex < 5 min/ låg minneskapacitet ex < 1 läst stycke s. 21 (29)

22 10 Smärtlindring 10:1 Smärtlindring i viss kroppsregion m h a farmaka 4 Helt smärtfri 3 Oftast smärtfri 2 Oftast VAS (specificera) 1 Vissa stunder mindre än VAS (specificera) 0 Alltid smärta VAS (specificera) 10:2 Smärtlindring i viss kroppsregion m h a TENS 4 Helt smärtfri 3 Oftast smärtfri 2 Oftast VAS (specificera) 1 Vissa stunder mindre an VAS (specificera) 0 Alltid ont VAS (specificera) s. 22 (29)

23 11 Sociala aktiviteter T ex umgås med vänner, bjuda hem släkten, delta på möten, gå ut med kompisar. 11:1 Aktivitetsökning 4 Ej hindrad 3 Ytterligare ökning aktivitet, frekvens, dos 2 Målnivå - aktivitet(specificera), frekvens (specificera), dos (specificera) 1 Påbörjat aktivitet(specificera), frekvens (specificera), dos(specificera) 0 0 / ytterst sällan aktivitet 11:2 Aktivitetsminskning/lagom aktivitet 3 Vidmakthållande 2 Målnivå aktivitet (specificera), frekvens(specificera), dos (specificera) 1 Påbörjat dosera aktivitet(specificera), frekvens(specificera), dos(specificera) 0 För mycket/ frö lite/ ojämn fördelning av aktivitet (specificera) s. 23 (29)

24 12 Stretching 12:1 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. ökad rörlighet Klarar utföra rörelsen/aktiviteten obehindrat 4 Klarar utföra rörelsen/aktiviteten med kvarstående stramningskänsla 3 Klarar utföra rörelsen/aktiviteten med viss kvarstående rörelseinskränkning 2 Klarar utföra del av rörelsen/aktiviteten med måttlig rörelseinskränkning 1 Klarar inte alls utföra rörelsen/aktiviteten pga. uttalad rörelseinskränkning 0 12:2 Funktionsförbättring vid specificerad rörelse/aktivitet pga. minskad smärta Klarar utföra rörelsen/aktiviteten obehindrat Klarar utföra rörelsen/aktiviteten i tillräcklig omfattning, med låg smärtintensitet Klarar utföra rörelsen/aktiviteten i tillräcklig omfattning, med acceptabel smärtintensitet Klarar utföra endast del, alternativt en viss tid eller antal ggr av rörelsen/aktiviteten pga. för hög smärtintensitet Klarar inte alls att utföra rörelsen/aktiviteten pga. för hög smärtintensitet 12:3 Förbättrad postural hållning (specificera) p g a ökad smidighet Klarar bibehålla normal ställning 4 Klarar bibehålla förbättrad ställning 3 Klarar korrektion till förbättrad ställning 2 Klarar viss korrektion av felställning 1 Klarar ej korrigera felställning 0 s. 24 (29)

25 13 Sömn 13:1 Hantera insomningsproblem 3 Ytterligare minskning av insomningsproblem 2 Tar mindre an x minuter att somna 1 Tar x minuter att somna 0 Tar mer än x minuter/timma att somna 13:2 Hantera avbrott i sömnen 3 Ytterligare minskning 2 Tar mindre an x minuter att somna om 1 Tar x minuter att somna om 0 Förmår ej somna om/ tar mer än x minuter eller timmar att somna om 13:3 Mer sammanhängande sömn 3 Ytterligare färre avbrott 2 Målnivå vaknar x ggr/ natt 1 Påbörjat intervention, vaknar x ggr/natt 0 Vaknar mer än x ggr/natt s. 25 (29)

26 13:4 Ökad acceptans av sömnstörningar 3 Ökad frekvens av acceptans, x % av tiden 2 Ej subjektivt störd/stressad av sömnsvårigheter x % av tiden 1 Påbörjat träning av ökad acceptans 0 Alltid stressa/subjektivt störd av sömnsvårigheter 13:5 Ökad sammanlagd mängd sömn per natt 3 Ytterligare ökning 2 Målnivå - sover i genomsnitt x timmar per natt 1 Påbörjat förändring - sover i genomsnitt x timmar per natt 0 Sover i genomsnitt x timmar per natt 13:6 Minskad sammanlagd mängd sömn per natt 3 Ytterligare minskning 2 Målnivå - sover i genomsnitt x timmar per natt 1 Påbörjat förändring - sover i genomsnitt x timmar per natt 0 Sover i genomsnitt x timmar per natt s. 26 (29)

27 14 Fysisk aktivitet/träning T ex promenader, cykling, styrketräning, simning, träningsprogram 14:1 Aktivitetsökning 3 Ytterligare ökning/ vidmakthållande 2 Målnivå aktivitet(specificera), frekvens(specificera), omfattning(specificera) 1 Påbörjat aktivitet(specificera), frekvens(specificera), omfattning(specificera) 0 0/ytterst sällan aktivitet 14:2 Aktivitetsminskning 3 Vidmakthållande 2 Målnivå aktivitet(specificera), frekvens(specificera), omfattning(specificera) 1 Börjat minska aktivitet(specificera), frekvens(specificera), omfattning(specificera) 0 För hög grad av aktivitet(specificera), frekvens(specificera),omfattning(specificera) 14:3 Aktivitetsdosering 3 Vidmakthållande 2 Målnivå aktivitet(specificera), frekvens(specificera), omfattning(specificera) 1 Påbörjat dosering aktivitet(specificera), frekvens(specificera), omfattning(specificera) 0 Ojämn nivå aktivitet(specificera), frekvens(specificera),omfattning(specificera) s. 27 (29)

28 15 Vardagsrutiner 15:1 Struktur på dagen 3 Vidmakthållande 2 Målnivå Beskriv daglig struktur i punktform 1 Påbörjat inövande av struktur 0 Ingen struktur 15:2 Lagom aktivitet i vardagen 3 Ökad aktivitet regelbundet 2 Målnivå aktivitet (specificera), frekvens (specificera), omfattning (specificera) 1 Påbörjat träna lagom aktivitet (specificera), frekvens (specificera), omfattning (specificera) 0 Omväxlande mycket aktiv respektive mycket passiv s. 28 (29)

29 16 Förbättrad hantering av farmaka 16:1 Minska smärtstillande farmaka eller sömnmedicin 4 Medicinfri/ gått över till annan medicinering(specificera) 3 Utöver målnivå/ alt. vidmakthållande av medicinfri 2 Målnivå medicin + dos 1 Arbetar med nertrappning, minskningstakt 0 Maxdos eller över 16:2 Ta farmaka enligt instruktioner t ex enligt klockan eller förebyggande 3 Vidmakthållande 2 Tar farmaka (specificera) enligt instruktioner (specificera) 1 Börjat ta farmaka (specificera) enligt instruktioner (specificera) 0 Tar farmaka ej ändamålsenligt (specificera) 17 Fatta beslut 17:1 Fatta beslut i viktig livsfråga t.ex. skilsmässa eller fortsatt äktenskap 3 Vidmakthåller (och genomför) beslutet 2 Bestämt sig för ett av alternativen 1 Skaffat sig nödvändig information om för- och nackdelar med de olika alternativen. 0 Ambivalent, oklar egen uppfattning s. 29 (29)