Vi står på Lomma Beach och blickar tillsammans in i framtiden. Berättelsen om visionsarbetet en sammanfattning

Transkript

1 Vi står på Lomma Beach och blickar tillsammans in i framtiden. Berättelsen om visionsarbetet en sammanfattning

2 2

3 Förord Titel: Berättelsen om visionsarbetet en sammanfattning Datum: Version: Beslutsunderlag Beställare: Bjuvs kommun Dokumentation och textproduktion: Sabina Dethorey Sammanställning och bearbetning: Anna Olsson, Atkins Sverige AB Layout: Fredrik Karlsson, Atkins Sverige AB Bilder: Atkins Svergie AB om inget annat anges Bjuvs kommun inledde under det gångna året, 2010, en visionsprocess. Detta är en milstolpe i Bjuvs kommuns historia. Det är första gången ett utvecklingsarbete av detta slag genomförs i kommunen. Det handlar om en kraftsamling för att ge Bjuv bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas. Under 2010 har vi politiker från samtliga partier, samt tjänstemän från Bjuvs kommuns ledning - arbetat med samma utvecklingsprocess, mot samma mål. Under fyra heldagsseminarier och två studieresor har vi arbetat hårt, samtalat intensivt och lyssnat koncentrerat. Vi har inspirerats till nytänkande; av representanter från andra kommuner men också av varandra. Vi har tagit del av andras kommuners framgångar och fallgropar, vi har tillägnat oss kunskap och goda råd. Allt för att skaffa oss en gemensam grund att stå på när vi nu går djupare in i visionsprocessen. Vårt viktigaste mål under 2010 var att förändra självbilden och få en samsyn kring Bjuvs utvecklingsmöjligheter. På vägen mot dessa mål blev det tydligt för oss hur många värden som redan finns att utveckla. Att bygga vidare på dem är en självklarhet. Det blev också tydligt för oss vilka utmaningar vi har att möta i det fortsatta arbetet och vi är nu väl rustade att ta itu med dem. Det finns en politisk vilja, beslutsamhet och enighet att fortsätta arbetet med visionen. Det material vi hittills har tagit fram är ett underlag, till vår gemensamma vision för Bjuv och kommunen som helhet. Materialet ger oss mycket kunskap inför vårt nästa steg in i strategiarbetet för Vision Under 2011 kommer vi att konkretisera visionen och påbörja arbetet med att implementera den i all kommunal verksamhet. Vi kommer också att påbörja en dialog med kommuninvånare och fortsätta våra samtal med näringslivet om visionen. Detta konkreta och kommunicerande arbete hade inte varit möjligt utan det underlag för visionen som vi under 2010 gemensamt skapat. Jag vill tacka för det stora engagemang alla medverkande har visat under 2010 och ser med spänning fram emot den fortsatta utvecklingen av visionen och av Bjuvs kommun! Jag är övertygad om att Bjuv i framtiden kommer att vara en kommun man räknar med i många sammanhang; en kommun man vill bo i, verka i och besöka. En kommun som det finns en positiv bild av, en kommun man gärna vill samarbeta med. Ju fler vi är som hjälps åt i detta utvecklingsarbete, desto bättre kommer det att bli. För det är vi människor oavsett om vi är kommuninvånare, tjänstemän, politiker, näringsidkare eller föreningsrepresentanter som står för utvecklingen. Och tillsammans har vi just den kunskap om vårt samhälle som behövs. Varmt välkomna alla att medverka i det fortsatta arbetet! Bert Roos, Kommunfullmäktiges ordförande i Bjuvs kommun Förord 3

4 4 Förord

5 Innehåll 3 FÖRORD 7 INLEDNING 7 Bakgrund Vision Bjuv under Syfte 8 Rollfördelning 8 Arbetssätt 9 Resultat 11 VISIONSUNDERLAG 11 Bjuv idag 13 Bjuv i framtiden 16 Övergripande strategier och arbetssätt i det fortsatta arbetet med Vision Bjuv 19 SEMINARIER EN SAMMANFATTNING 19 Seminarium 1 20 Seminarium 2 20 Seminarium 3 20 Seminarium 4 23 STUDIERESOR EN SAMMANFATTNING 23 Inledning 24 Lomma Kävlinge 27 Malmö Innehåll 5

6 Vi står på Lomma Beach och blickar tillsammans in i framtiden. DOKUMENTATION AV VISIONSARBETET UNDER 2010 OCH ETT UNDERLAG TILL DET FORTSATTA ARBETET MED VISIONEN Vi står på Lomma Beach och blickar tillsammans in i framtiden. Berättelsen om visionsarbetet 2010 Bjuvs profil och relation till omvärlden En inventering av kommunens kärnvärden och utvecklingspotential Berättelsen om visionsarbetet 2010 dokumentation Bjuvs profil och relation till omvärlden kunskapsbas Berättelsen om visionsarbetet en sammanfattning inspiration... Berättelsen om visionsarbetet en sammanfattning dokumentation Inspiration presenterades som inspirationskälla på seminarium 3 6 Innehåll

7 Inledning Detta dokument är en sammanfattning av berättelsen om visionsarbetet Huvuddokumentet redovisar resultatet av det arbete som genomförts under arbetet med visionen Dokumentet består av en inledning (med bakgrund, syfte, rollfördelning, arbetssätt och resultat), ett visionsunderlag; av Bjuv idag och en beskrivning av Bjuv i framtiden, samt ett stycke om övergripande strategier och arbetssätt. Likaså innehåller dokumentet en dokumentation av genomförda seminarier och studiresor Syftet är att dokumentet ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med visionen för Bjuv och kommunen som helhet. Samtliga dokument som har tagits fram i visionsarbetet 2010 kan ses här intill. BAKGRUND VISION BJUV UNDER 2010 Idén om att ta ett större grepp om utvecklingen av Bjuv blev aktuell i samband med planeringen av den planskilda korsningen. En konkret fysisk förnyelse som skulle innebära förändringar för Bjuvs centralort men varför skulle man nöja sig med viss utveckling av den fysiska miljön i samband med detta? Planeringen av Vision Bjuv inleddes i början av Den 29 april beslutade kommunfullmäk- tige att sätta igång arbetet enligt det planerade förslaget. Med fyra heldagsseminarier som avstamp och två studieresor som inspiration, har Bjuvs kommun sedan den 17 juni 2010 arbetat med att ta fram ett underlag till en vision. Seminarierna och studieresorna har gett kompetenshöjning, visat på värdefulla erfarenheter från andra kommuner och gett exempel på framgångsrika arbetssätt. Arbetet med Vision Bjuv har under år 2010 utförts av politiker från kommunfullmäktige och kommunstyrelse, samt tjänstemän i ledningsgruppen och tjänstemän på vissa nyckelpositioner inom Bjuvs kommun. SYFTE Syftet med arbetet under 2010 inom Vision Bjuv har varit att ta fram ett visionsunderlag som sedan ska kunna ligga till grund för det fortsatta arbetet med Vision Bjuv. Syftet har också varit att skapa ökad kunskap om Bjuvs förutsättningar och möjligheter, samt att etablera en gemensam plattform för utveckling av Bjuv. Inledning 7

8 ROLLFÖRDELNING Politiker från kommunfullmäktige och kommunstyrelse har haft uppdraget att arbeta fram visionsunderlaget. Tjänstemän från ledningsgruppen och tjänstemän på nyckelpositioner har bistått med sakkunskap samt processat och utvecklat arbetet i ledningsgruppen. Arbetet har planerats av Göran Skoog, Kristina Magnusson, Sabina Dethorey och Anna Olsson. Thomas Brunk och Sinna Broberg, samt Anna Olsson, alla Atkins Sverige AB har ansvarat för omvärldsanalys respektive sammanhang och inspirationsinput. Sabina Dethorey, Plan Impact, har varit processledare. Kristina Magnusson och Göran Skoog, Bjuvs kommun, har från tjänstemännens håll lett och samordnat arbetet. Bert Roos har från kommunfullmäktiges håll lett arbetet. Fyra föredragshållare har bidragit till kompetenshöjningen: Johan Hellström, Furillen, Eva Sjölin, Lomma Kommun, Göran Cars, KTH, samt Fredrik Holmgren, Örnsköldsviks kommun. Vid studieresorna medverkade Eva Sjölin med återkoppling från seminariet, samt med erfarenheter från Lomma. Från Kävlinge bidrog Tommy Persson och Göran Sandberg, Kävlinge Kommun, samt Anders Koch, Midroc. I Malmö medverkade Göran Rosberg, Kent Andersson, Trevor Graham, Tyke Tykesson, Maria Isling och Lars Carmén med föredrag. Arbetet med Vision Bjuv har kunnat genomföras också tack vare Nina Wikman, Bjuvs kommun, som har medverkat i planering, dokumentation och information, Eva-Marie Hasslöf, Bjuvs kommun, som har ansvarat för administration, Mats Lundh, Bjuvs kommun, som har ansvarat för teknik, samt Carl-Gustav Ivarsson, Varagårdsskolan, som har ansvarat för lokalfrågor. ARBETSSÄTT Arbetet med vision Bjuv knöts till fyra seminarier; alla med olika tema: Seminarium 1: Hur kan vi tillvarata, stärka och utveckla Bjuvs värden och kvaliteter? Seminarium 2: Från svårighet till möjlighet att utveckla en ort i praktiken Seminarium 3: Att konkretisera en vision Seminarium 4: Att utveckla en strategi och genomföra den 8 Inledning

9 Seminarierna presenteras i korthet längre fram i detta dokument. Vid varje seminarium utgick arbetet med visionsunderlag från ett antal rubriker: Att bo i Bjuv Att verka i Bjuv Att besöka Bjuv Bjuvs identitet, image och varumärke Bjuv och omvärlden Med utgångspunkt från dessa rubriker arbetade deltagarna successivt fram beskrivningar om Bjuv idag och Bjuv i framtiden. RESULTAT Arbetet med Vision Bjuv har resulterat i det som uppdraget avsåg; ett visionsunderlag för Bjuvs kommun, ökad kunskap om Bjuvs möjligheter till utveckling och ett positivt förhållningssätt till det fortsatta arbetet hos politiker och tjänstemän. Beslut om första steget till visionsarbete 2010, taget i KSAU den 16 december 2009 Inledning 9

10 10 Inledning

11 Visionsunderlag Här nedan följer presentationen av visonsunderlaget så som det formulerats i arbetet med Vision Bjuv BJUV IDAG Att bo i Bjuv Bjuv ligger mitt i en expanderande Öresundsregion och i Söderåsens närhet. Här bor man prisvärt på lugna och gröna lägen. Det finns ett attraktivt tätortsboende. Här finns närhet till naturskön miljö samt bra kommunikationer. Här finns god offentlig service och ett aktivt föreningsliv. I Bjuv finns en god tillgång till kultur och fritidsaktiviteter. På bara en kvarts avstånd i Helsingborg finns ett stort utbud av affärer och annan kommersiell service, samt kulturhus, teater, konserthus, utbildningsformer. Bjuvs lokala kulturhistoria är intressant och det finns värdefulla bebyggelsemiljöer. Dessa faktorer är en bas för att attrahera nya boende. Bjuvs kommun gör det möjligt att leva landsbygdsnära och ta tillvara det naturen har att erbjuda. Flygfoto: Jonas Persson, Atkins Sverige AB Visionsunderlag 11

12 Att verka i Bjuv I Bjuv finns en bredd i företagsamheten. Här finns många små och några stora företag. Förutsättningarna för näringslivet är goda: Här finns bra kommunikationer, det är nära till logistiska centra, det finns tillgång på etableringsmark och mark för bostadsbyggande. Att besöka Bjuv Bjuv har en stor mängd besökare som lockas av naturen som rekreation. Söderåsen är Sveriges 14:e mest populära besöksmål. Under det årliga evenemanget Bjuvsfestivalen besöks Bjuv av många från övriga delar av Skåne Nordväst. I Billesholms Folkets Park finns ett stort antal kulturevenemang under sommar halvåret. På torget och i Flamman i Ekeby anordnas flera kulturevenemang, bl.a. en musikfestival under sommaren. Gruvmuseet lockar många besökare. Bjuvs identitet, image och varumärke och Bjuv och omvärlden I Bjuv finns Bjuvsandan, som bygger vidare på bruksandan. Här finns god sammanhållning och stolthet hos invånarna i en ort med starka lokala traditioner. Bilden av Bjuv präglas av Bjuvs förutsättningar inom natur och kulturhistoria, ett rikt föreningsliv, samt världsledande företag inom miljöteknik. Omvärldens bild är numera också att Bjuv är en kommun som är på gång. Bjuv ligger bra till. Läget och de goda kommunikationerna möjliggör goda kontakter med omvärlden. Bjuv ingår i regionen Skåne Nordväst som har ett utvecklat samarbete. Boserupsbäcken i centrala Bjuv 12 Visionsunderlag

13 Idéstudie av centrumutvecklingen i Bjuv, Atkins BJUV I FRAMTIDEN Att bo i Bjuv I Bjuv bor man prisvärt på lugna och gröna lägen. Det finns gott om attraktiva bostäder och boendemiljöer i såväl Bjuvs tätort som i resten av kommunen. Här finns en variation vad gäller upplåtelseformer, bostadsstorlekar, och bebyggelsetyper. Att bo i Bjuv är tryggt. Bjuv är en ort med väl utvecklad småstadskänsla. Småskaligheten präglar även den kommersiella servicen. Här finns en sammanhängande byggnation. Bjuv erbjuder boendemiljöer präglade av Bjuvs naturvärden och kulturhistoriska värden. Dessa värden tas väl tillvara och genomsyrar hela Bjuvs utveckling. Bjuv är en ort med ökad inflyttning, där de som arbetar i Bjuv också gärna bor i Bjuv. Som boende i Bjuv har man tillgång till god service både vad gäller kommun och näringsliv. Bjuv är en föregångskommun när det gäller att införliva ortens värden i den service som erbjuds. Som boende i Bjuv rör man sig gärna i centrala Bjuv för att ta del av mötesplatser, småstadsliv och naturvärden. I Bjuv finns ett stort utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Som boende i Bjuv kan man föra dialog med Bjuvs kommun om Bjuvs utveckling. I Bjuv uppmuntras ungdomar att ta aktiv del i samhället genom att vara med och utforma mötesplatser i det offentliga rummet. I Bjuv är det lätt att förflytta sig mellan bostad till arbete, skola, kommers, fritid och natur. Här finns väl utvecklade gång- och cykelvägnät och också en väl utvecklad kollektivtrafik. Bjuvs centralort är en småstad där man njuter av naturen. Bjuvs stora naturvärden gör sig påminda även här, i boendemiljöer, offentliga rum, rekreation, service och näringsliv. Bjuvs centralort erbjuder smakprov på naturens värden. Hela Bjuvs kommun präglas av naturens rikedom; varje plats och varje sektor utifrån sina förutsättningar och möjligheter. Visionsunderlag 13

14 Att verka i Bjuv I Bjuv utvecklas företagsnäringen i samklang med såväl Bjuvs värden som viktiga omvärldsfrågor. Här finns miljövänlig företagsnäring och miljöanpassade industrier. Bjuv är bland de världsledande när det gäller energiprojekt och biogasanläggningar och detta skapar successivt nya synergieffekter som leder till en utveckling av Bjuvs kommun. Gamla anrika företag med sina rötter i Bjuvs kulturhistoria, har utvecklats och är därför av fortsatt stor betydelse för Bjuvs vidare utveckling. Nya företag har tillkommit och bidrar på så sätt till ett diversifierat näringsliv. Den ständigt växande besöksnäringen där natur och lokal kulturhistoria är grunden, tillför arbetstillfällen i Bjuv och positiv uppmärksamhet i omvärlden. En väl uppbyggd samverkan mellan skola, högre utbildningar och näringsliv leder till goda utbildningsmöjligheter och arbetstillfällen för ungdomar. Att besöka Bjuv Bjuv är en kommun man gärna besöker för att ta del av naturen och den lokala kulturhistorien. Här finns en rik upplevelseindustri i samklang med Bjuvs genuina värden. De kulturhistoriska miljöerna i Bjuvs tätort och i resten av kommunen utnyttjas till kulturevenemang och upplevelseturism. Naturen är lätt att upptäcka och ta del av eftersom den börjar redan i Bjuvs centralort. Det natursköna landskapet präglar bygden; i småstaden finns välskötta gröna stråk och parker samt vattendrag som alla leder vidare till landsbygdens storslagna natur. Ett väl utbyggt system av stigar, stråk och vägar, ger tillsammans med god skyltning och en mångfald guidade turer stora möjligheter för alla att ta del av Bjuvs besöksmål. Idéskiss planskild korsning i kvällsljus, Atkins 14 Visionsunderlag

15 Bjuvs identitet, image och varumärke Bjuv är en kommun med god självkänsla. Bjuvs identitet bygger på värden som boende, verksamma och besökare uppskattar orten för. Bjuvs värden kommuniceras effektfullt och kaxigt med omvärlden. Bjuv arbetar kontinuerligt med sitt varumärke och utvecklar det i dialog med boende, verksamma och omvärld. Bjuv marknadsför sig kreativt och omsorgsfullt via kommunikation, evenemang och verksamheter. Bilden av Bjuv präglas av den mångfald som Bjuvsborna speglar och som också tas tillvara i företagande och arbetstillfällen. Bilden av Bjuv återspeglar också Bjuvs profilering vad gäller teknisk know-how och effektivt miljöarbete i världsklass. Bjuvs och omvärlden. Bjuv ligger bra till. Ytterligare utökad kollektivtrafik samt den nya HH-förbindelsen har lett till att Bjuv har mycket god tillgänglighet med hela Öresundsregionen, och hela Skåne, och också med södra Danmark och norra Tyskland. Bjuv ingår i olika förbund och nätverk med andra kommuner, vilket gynnar Bjuvs och regionens utveckling. Bjuv är en egen kommun och kompletterande ort till Helsingborg som erbjuder värden och tillgångar som berikar samspelet mellan de två kommunerna. Bjuvs naturvärden och kulturhistoria innebär regionala satsningar på såväl natur- som kulturevenemang vilket ger Bjuv en framskjuten ställning ur ett regionalt perspektiv i dessa avseenden. I Bjuv finns Bjuvsandan, som bygger vidare på bruksandan. God sammanhållning och stolthet hos invånarna i en ort med starka lokala traditioner som riktar blicken mot framtiden och välkomnar samverkan med alla som vill utveckla Bjuv. Visionsunderlag 15

16 ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH ARBETSSÄTT I DET FORTSATTA ARBETET MED VISION BJUV Texterna i rutorna här intill är ett resultat av det arbete som utfördes av medverkande politiker och tjänstemän under de fyra visionsseminarierna Idéstudie av en stabil och väl förankrad visionsprocess, Atkins Organisation, politik och förankring Arbetet ska vara strukturerat, tydligt och långsiktigt. Politisk tydlighet och samsyn är en förutsättning för att det ska lyckas. Istället för att uppfinna hjulet en gång till - ta in erfarenheter från andra visionsarbeten och utvecklingsprojekt. Organisera det fortsatta arbetet som ett projekt med underprojekt. Det ger tydliga ramar, start, mål, vem gör vad, när och hur och med vilken budget. Samverkan mellan kommun, näringsliv, föreningsliv, ideella organisationer, medborgare etc. Våga ge mandat till de som ska driva projekt. Tydlig dialog och kommunikation med intressenter och samarbetspartners. Fira uppnådda delmål och visa för alla. Projektorganisation för att gå från ord till handling (se Örnsköldsvik). Stor frihet under ansvar för de som får olika stafettpinnar att utveckla. Enkel och effektiv beslutorganisation och lite politisk inblandning vad gäller beslut (däremot stor delaktighet, kommunikation och information). En utvecklad samverkan med regionen stärker möjligheterna att påverka utvecklingen i de frågor som Bjuv som enskild kommun inte har direkt rådighet/inflytande över. 16 Visionsunderlag

17 Ekonomi och resurser Att våga tänka nytt Ekonomisk tänkande bör ingå. Bör kopplas till målen och hur det ska mätas. Projekt ska gagna att kommunen får mer intäkter och sänker utgifter för utanförskap etc. Tänk i offentliga-privata finansiella lösningar (OPS) och samfinansiering (50/50). Det ska vara fokus på avgränsade målområden. Det gäller att avsätta personalresurser för olika projekt och insatser. Det ger många mantimmar som kan omräknas till kronor. Det är kul för anställda inom kommunen att få arbeta med utvecklingsarbete parallellt med rutinuppgifter. Ger ny energi och generar fortbildning av personal. Formulering ska vara framåtriktad och positiv. Våga revidera och anpassa visionen och fokus efter behov tänk på en visions livscykel. Öppna upp för bred samverkan och nya samarbetsformer med andra nya aktörer och individer våga släppa in! Skapa delaktighet och medansvar för Bjuv att utvecklas. Våga testa och våga misslyckas och att lära av misstag. Att veta sitt värde och ha tilltro till möjligheterna Kommunikation och dialog Introducera exploateringsavtal där ekologiskt byggande är en förutsättning. Locka fler entreprenörer att satsa på Bjuv. Ambassadörskap politiker och tjänstemän ska inte bara vara företrädare för Bjuvs kommun utan också ambassadörer. Lägg upp en strategi för vilka kanaler och vem som ska ansvara för att koordinera intern och extern kommunikation. Påverka och forma bilden av Bjuv (platsvarumärket). Utbilda och informera alla inom kommunen och de människor som ingår i visionsarbetet om vad visionsarbetet innebär, så att alla pratar med en röst och kan agera ambassadörer för Bjuv. Ta kontroll över nyhetsflödet och bilden av Bjuv, för att kunna reagera snabbt på negativa artiklar i media, t.ex. artikel i Sydsvenskan. Använd flera kanaler: Personliga möten Seminarier Hemsida Artiklar Broschyrer Sociala medier (Facebook, Twitter) Evenemang och events i samband med projektstart, uppnådda mål, firande. Informella träffar: Bjuvsfestivalen, Grillkvällar i parker, After work etc. Att välja fokus Tydlig formulering av vision, fokusområden och mål (den röda tråden). Förstå utmaningarna, men utgå från och fokusera på möjligheterna. Fokus ska ligga på flera eller bredare områden, t.ex. Naturmiljö Boende och boendemiljöer Utbildning och kompetens Grön energi och klimat (produktion och förbrukning) Företagande och arbetstillfällen Markanvändning och förtätning Konkreta mål för att kunna verkställa och utvärdera. Ska kunna mätas med indikatorer, t.ex. nettoinflyttning, sysselsättning, eftergymnasial utb., nyföretagande, skatteintäkter, besök etc. Fokusområden ska kunna fyllas på/ anpassas efterhand. Visionsprocess: Se diagram intill Visionsunderlag 17

18 18 Visionsunderlag

19 Seminarier en sammanfattning Seminarium 1 Tema: Hur kan vi tillvarata, stärka och utveckla Bjuvs värden och kvaliteter? Seminariet fördjupade sig i Bjuvs kvaliteter och värden. Under dagen betonades hur viktigt ett visionsarbete är för en kommuns utveckling. Föredragshållare och medverkande återkom flera gånger till betydelsen av att fokusera på kvaliteter och möjligheter istället för problem, och att byta perspektiv och att släppa fram kreativiteten. Som en röd tråd under dagen framskymtade också hur viktigt det är att utveckla platser utifrån deras specifika förutsättningar. Många medverkande menade också att det är viktigt med trivsel och välkomnande. En annan insikt som fördjupades under dagen var att allt hänger ihop. Olika sektorer påverkar varandra; utbildning, arbetsmarknad, boendemiljö, natur, turism och så vidare, och för att kunna arbeta effektivt med Bjuvs utveckling måste man ha detta med sig i tankarna. Seminarier en sammanfattning 19

20 Seminarium 2 Tema: Från svårighet till möjlighet att utveckla en ort i praktiken Dagens seminarium fördjupade sig i de svårigheter man kan möta i ortsutveckling men också hur de kan lösas. Frågor som återkom under dagen var vikten av politisk samsyn och långsiktighet, samt hur viktigt det är att skapa en organisation och struktur men också arbetssätt som möjliggör och underlättar det utvecklingsarbete man vill genomföra. Samverkan med byggherrar, dialog med alla berörda parter, samt strategiskt och diplomatiskt förhandlingsarbete, var andra centrala frågor under dagens seminarium. En annan återkommande frågeställning var vikten av att arbeta med identitet, image och varumärke. Seminarium 3 Att konkretisera en vision Temat för det tredje seminariet i arbetet med Vision Bjuv 2010 var Att konkretisera en vision och detta var verkligen ett ämne som genomsyrade hela dagen; från föredrag och samtal till arbetspass. I ett ortsutvecklingsarbete måste man förstå sin omvärld för att kunna förstå sina utvecklingsmöjligheter. Vidare måste man, efter att ha formulerat en vision, formulera ett handlingsprogram som beskriver vad som krävs för att nå visionen. Handlingsprogrammet ska vara målinriktat och välanalyserat, och genomförbart. Vidare ska det prioriteras samt inordnas i en större sammanhållen helhet. Under dagen konstaterades det att Bjuv har börjat bra; arbetet har varit effektivt, målinriktat och kreativt. Framgångsfaktorer för det fortsatta arbetet beskrevs i termer av en ökad tydlighet där man konkretiserar det man vill och där man beskriver vilka strategier som ska användas i arbetet. Vidare betonades vikten av kommunikation och samverkan med till exempel näringsliv och Bjuvsbor, som ett viktigt framtida skede. Medvetenhet om visionsarbetet samt den kommande visionen beskrevs som ytterligare en framgångsfaktor; alla ska känna till Vision Bjuv och förhålla sig till Vision Bjuv i sin verksamhet. Seminarium 4 Tema: Att utveckla en strategi och genomföra den Seminarium 4 var det avslutande i den här fasen av Vision Bjuv. Seminariet fokuserade därför mycket på strategier och arbetsformer för det fortsatta arbetet. Vikten av ett långsiktigt arbete var återkommande; likaså betydelsen av att ständigt utveckla arbetet. Beslutsamhet och samsyn 20 Seminarier en sammanfattning

21 beskrevs som viktiga framgångsfaktorer. Förarbetets betydelse betonades; vikten av att komma fram till vad man vill, att föra dialog, bygga nätverk och förankra. Men lika viktigt som att det får ta lång tid, lika viktigt är det att man sedan verkligen skrider till handling och att intensivt skede av insatser; stora som små, tar vid. För att bedriva ett effektivt utvecklingsarbete behövs en organisation som är uppbyggd och väl anpassad för detta. Det bör också finnas temaområden som man utgår från när man arbetar med utvecklingen. Vilka teman man än har är bilden av orten ett ständigt relevant tema som alltid bör finnas med i ett utvecklingsarbete. Det bör finnas stor handlingsfrihet i arbetet. Mätbara mål är viktiga och att fira varje mål är minst lika viktigt! Ett visions- och utvecklingsarbete är en process som ständigt pågår. Vikten av att utgå från värden och kvaliteter Vikten av att utgå från det specifika med Bjuv Bjuvs kvaliteter Tro på ortens möjligheter Bjuvs relation till omvärlden Bilden av Bjuv Vikten av tvärsektoriell samverkan Betydelsen av politisk samsyn Betydelsen av beslutsamhet Det krävs organisation, strategier och struktur Arbetet måste prioriteras Arbetet är långsiktigt Seminarierna som helhet Som framgår av ovanstående, hade varje seminarium sitt specifika tema. Samtidigt har vissa frågeställningar, även om de ovan redovisats under bara ett av seminarierna, återkommit under samtliga seminarier. Till de frågeställningar som berörts såväl av samtliga gästföreläsare som av deltagarna under arbetspassen hör bland annat följande: Seminarier en sammanfattning 21

22 22 Seminarier en sammanfattning

23 Studieresor sammanfattning INLEDNING Som ett led i arbetet med Vision Bjuv genomfördes under 2010 två studieresor. Den första gick till Lomma och Kävlinge båda kommuner i Bjuvs storlek, som varit involverade i utvecklingsarbeten och brottats med frågor som är aktuella för Bjuv. Den andra studieresan gick till Malmö, som trots sin betydligt större storlek har haft mycket gemensamt med Bjuv. Målgruppen för studieresorna var densamma som för visionsseminarierna: politiker från kommunfullmäktige och kommunstyrelse, samt tjänstemän i ledningsgruppen och på nyckelpositioner. Syftet med studieresorna var att inhämta inspiration utifrån, samt ta del av kunskaper och erfarenheter från andra kommuners utvecklingsarbeten. Nedan följer en sammanfattning i korthet av innehållet i dessa studieresor: Studieresor sammanfattning 23

24 LOMMA OCH KÄVLINGE DEN 8 OKTOBER Lomma Studiebesöket i Lomma inleddes med ett samtal med Eva Sjölin, som följdes av att Eva guidade en tur i Lomma hamn. Under samtalet bidrog Eva med de reflektioner och tankar kring Bjuvs utvecklingsmöjligheter som hon fick efter det att hon hade gästat Bjuv i juni månad. Det måste få lov att ta tid att utveckla en ort. En viktig del i processen är att vara nära medborgarna. I Lomma har manhar man förstått den demokratiska betydelsen av dialog, I Lomma har man öppet hus varje tisdag kväll. Man har även frukostmöten med företagen. Bjuv i en jämförelse med Staffanstorp visar bland annat att det finns en stark tradition av bruksort i Bjuv medan Staffanstorp har en annan profil. En tredje fördel som Bjuv har är naturen. Ytterligare en fördel som Bjuv har är de låga fastighetspriserna. Det gäller bara att skapa det där lilla extra; trivsam stadsmiljö, centrum som är trevligt och som det är lite kommers i. Att skapa en trevlig centrummiljö handlar inte bara om att möjliggöra för handel; det handlar om service, närhet, möjlighet att träffa grannar, att röra sig i en miljö som känns trevlig. Affärer med god service är något att hålla fast vid. Lomma har sålt allmännyttan till Stena fastigheter med avtal att de ska utveckla beståndet och skapa fler hyresrätter. Det problem Lomma står inför är höga markpriser på grund av det havsnära läget. Detta medför höga bostadspriser. Ytterligare ett råd till Bjuvs kommun är att göra centrum så trevligt att det blir ett centrum som sommargäster som har stugor i omgivande kommuner väljer att besöka. Eva Sjölin berättar i Lomma 24 Studieresor sammanfattning

25 Område i Kävlinge med stora planer Foto: Nina Wikman Kävlinge Vid besöket i Kävlinge redovisades dels bakgrund och nuläge för Kävlinge kommuns situation, dels den satsning på Kävlinge östra centrum som Midroc står för. Tommy Persson, exploateringschef för Kävlinge kommun, inledde med att ge sammanhanget: Idag lanseras Kävlinge som en boendekommun. Det är ett boendealternativ för folk som jobbar i Lund, Malmö, Öresundsregionen. Man försöker inte bygga arbetsplatser i någon större utsträckning. Center Syd är den i särklass viktigaste arbetsplatsen. I översiktsplanen pekas ett stort antal områden ut som bostadsområden. Det före detta slakteriområdet ligger alldeles bredvid järnväg och centrum. Det kommer att bidra till en bättre struktur i centrum. Anders Koch, affärschef på Midroc, redogjorde för den process de varit involverade i. Det som Midroc söker hos en kommun för att satsa är en positiv inflyttning och ett bra läge. Kävlinge uppfyllde båda kriterierna. Midroc köpte ett område på totalt kvadratmeter. Man har rivit en del och gjort en omfattande marksanering. Midroc menar att området har unika möjligheter: Mitt i expansiva Västskåne Positiv befolkningsutveckling Unikt läge vid järnvägsstationen Området är stort som två stycken Bo01-områden. Midroc köpte marken Man tog in Gehl arkitekter som konsulter för att bedöma förslagen och områdets utvecklingsmöjligheter. Fyra stycken workshops anordnades, alla med utgångspunkten människan i centrum: Kävlinge dess tillgångar och möjligheter Det rumsliga nätverket Stadens rum Bebyggelsens egenskaper I samband med workshopserien och därefter skedde en förankringsprocess med invånarna. Midroc hade ett antal antaganden som utgångspunkter i arbetet: Flerbostadshus gynnar utveckling av centrum Alla upplåtelseformer behövs Studieresor sammanfattning 25

26 Alla åldrar behövs Pendling ökar krav på funktioner i centrum om det ska fungera efter kundernas behov och krav Den befintliga handeln i Kävlinge idag är lite knackig; man måste få upp utbudet och köpkraften genom att ta tillvara tätortens fördelar Den plan som Midroc tillsammans med Gehl tog fram innehåller följande övergripande mål: En integrerad del av Kävlinge En blandad stadsdel Attraktiva boendemiljöer Ett rumsligt nätverk med hierarki Rik på sinnesupplevelser En hållbar stadsdel En stadsdel med en egen identitet Ett antal idéer som är väsentliga för planen är exempelvis Att föra in vatten i stadsdelen Skapa mötesplatser Skapa intima boendemiljöer med grönska Bevara spår av historien Koncentrera centrumlivet Detaljplanen har varit på samråd och ställs ut under december månad invånare behövs för att fylla området. Det har pågått en lång dialog mellan Midroc och kommunen. Det är tur att det har tagit den tid det har tagit varje gång vi har backat och tänkt efter har det blivit bättre.. 26 Studieresor sammanfattning Lomma hamn Foto: Nina Wikman

27 MALMÖ DEN 7 DECEMBER 2010 Inledning Som ett led i arbetet med Vision Bjuv besökte politiker och tjänstemän Malmö, där de deltog i ett heldagsseminarium om ortsutveckling. Seminariet var skräddarsytt för Bjuvs räkning och innehållet matchade frågor och ämnen som hade kommit upp under arbetet med Vision Bjuv. Nedan följer en sammanfattning av föredragen. Malmös utveckling Göran Rosberg Seminariet inleddes med ett övergripande föredrag om Malmös utveckling. Göran Rosberg, informationschef på stadsbyggnadskontoret, stod för det. I sitt anförande betonade han vikten av den tillåtande politiska stämningen och hur viktigt visionsarbetet blev för Malmös utveckling. Avslutningsvis sammanfattade Göran Malmös framgångsfaktorer i fem punkter: Öresundsförbindelsen att vi skapat en ny regional kontext Öresundsregionen Ekonomisk dynamisk period Visionsarbetet 1995 Politisk stabilitet - vi har inte behövt göra några omstarter. Då hade vi tappat kraft Starkt politiskt ledarskap Malmös utveckling utifrån ett politiskt perspektiv Kent Andersson Därefter följde ett föredrag om Malmös utveckling utifrån ett politiskt perspektiv. Den programpunkten bidrog Kent Andersson, nyvald ordförande för kommunfullmäktige och tidigare kommunalråd, med. Kent Andersson inledde med att beskriva de stora förändringar Malmö genomgått från 60-talet och framåt. Han beskrev nedgången i Malmö då arbetslösheten ökade kraftigt, och den politiska beslutsamheten att arbeta med Malmös utveckling. Det första arbetssättet man startade med var papperslösa kommunstyrelsesammanträden, som ett sätt att få kunskap och att diskutera utan att behöva besluta. Kent Andersson menar att det är viktigt med politisk enighet kring de stora dragen: Kent Andersson konstaterar avslutningsvis att Man kan aldrig säga att vi är färdiga. Visionsarbete och utvecklingen av en ort är något som pågår hela tiden. Malmös strategiska miljöarbete Trevor Graham Dagens tredje föredragshållare var Trevor Graham, avdelningschef på Miljöförvaltningen. Han redogjorde för Malmö stads strategiska miljöarbete och illustrerade det hela med uppmärksammade exempel på Malmö stads miljöframgångar. Trevor Graham menar att det är viktigt Studieresor sammanfattning 27

28 att hitta de innovativa krafterna. Han exemplifierade med några privatpersoner som startade byggprojektet Urbana villor. Ett annat exempel är odlingsprojektet Barn i stan som startades av en lokal förening i stadsdelen Seved. Projektet står för Malmös största framgångar när det gäller stadsodling. Verksamheten har lett till mobilisering och engagemang hos boende och det har också lett till kontakter över generationsgränserna. Trevor Graham gav också flera exempel på hur man såväl i det stora som i det lilla underlättar för malmöborna att leva miljövänligt, och hur man arbetar med attitydfrågor rörande transporter för att uppmärksamma att korta bilresor ofta är onödiga. Översiktsplanearbete på nytt sätt Tyke Tykesson Eftermiddagspasset inleddes av Tyke Tykesson, projektledare för ÖP 2012, som beskrev arbetet med den nya översiktsplanen och det breda angreppssättet som innebär beröring med övergripande visionsarbete och frågor som rör social hållbarhet. Syftet med ÖP 2012 är att den ska tala om hur stadens struktur ska vara i framtiden, men också att den ska fungera som inspiration vad gäller Malmös utveckling. Den stora utmaningen blir att balansera de olika hållbarhetsaspekterna för att fortsätta vara en attraktiv stad. En annan stor utmaning är den eventuella men långt ifrån säkra befolkningsökningen. Den sociala utmaningen, att det är alldeles för många som inte har tagit del av Malmös positiva utveckling, vilket också hanteras i översiktsplanen. ÖP kan vara ett stöd för en god socioekonomisk utveckling. Planstrategin inleds med tre kapitel om social bärkraft och goda livsbetingelser. Man sammanfattar det i bland annat följande punkter: Det handlar om hela staden, att arbeta med staden som helhet. Skapa stråk, nya rörelsemönster, skapa attraktioner, magneter Plats för arbetsplatser Bostadsförsörjning, ett varierat bostadsutbud Folkhälsa, genusperspektiv, trygghet, kollektivtrafik, Kultur Sammanhang, delaktighet, medverkan Område i Kävling förvandling 28 Studieresor sammanfattning

29 e i väntan på Hej Stadsdel - Maria Isling Under eftermiddagen följde sedan en redogörelse för en dialogform med Malmöborna som gatukontoret använder i sitt arbete. Det var biträdande avdelningschef Maria Sundell- Isling, som beskrev dialogarbetet Hej stadsdel. Hej Stadsdel handlar om att kommunicera med malmöborna genom att ställa väldigt öppna frågor. Det genomförs i samverkan mellan gatukontor, stadsdelsförvaltning, polis, och ibland också fastighetsägare och ytterligare kommunala förvaltningar. Maria Isling avslutade med att sammanfatta slutsatserna i punktform: Bekräftelsen mötet med stadsdelens medborgare viktigast Temperaturmätare Stadsdelen stärks - gemensam händelse Underlag för kommande prioriteringar, gör vi rätt saker? Möjlighet att informera om vad som är på gång Enkla åtgärder efterfrågas, möjliga att genomföra Nätverksbygge Återkoppling viktig Att arbeta med attraktivitet, helhet och konkurrenskraft. Strategier och arbetsformer - Lars Carmén Dagens sista programpunkt bidrog Lars Carmén, chef för Malmö turism med. Han beskrev Malmös breda angreppssätt när det gäller att arbeta långsiktigt och strategiskt med attraktivitet och konkurrenskraft. Lars Carmén började med att slå fast att: Turism är ett strategiskt arbete som rätt utfört leder till positiv utveckling av den ort man arbetar med. Han sammanfattade Malmös utgångspunkter i arbete med besöksnäring med följande: Vad har vi för vision för staden Malmö som geografisk plats Traditionell verksamhet i Malmö stad Ny kärnverksamhet i Malmö stad: varumärket Malmö, dess upplevelse och gestaltning Ett geografiskt perspektiv tillväxt i alla dimensioner under långsiktigt hållbara former Ny teknik i linje med morgondagens värderingar I Malmö arbetar man med synlighet, tillgänglighet, attraktivitet. Begreppen hänger ihop med varandra. Syns man inte, så existerar man inte. Är man inte tillgänglig så är man Malmös nya landmärke Turning Torso Studieresor sammanfattning 29

30 inte nåbar. Är man inte attraktiv så spelar det ingen roll om man är synlig eller tillgänglig. Malmö har utvecklat det strategiska arbetet bland annat genom att bilda gruppen MINT marknadsföring, information, näringsliv, turism. Det är ett opretentiöst tvärsektoriellt forum att hantera strategiska frågor i, och kunna göra det utifrån ett helhetsperspektiv. Lars Carmén betonar betydelsen av samverkan: Jag har varit med om för många tappade sugar. Man tror att ensam är stark. Det är man inte. Tillsammans är man stark. Man måste se helheten. Malmöseminariets lärdomar kan sammanfattas i nedanstående punkter: Visionsarbete, ortsutveckling och identitet/image: Att börja när det är som värst - störst drivkraft när anledningen är som störst Tydliggöra problemen - vända till utmaningar Analysera identiteten - vem är vi, var finns vi och vad gör vi? Arbeta med scenarior Se samband och skapa nätverk Skapa landmärken och arbeta långsiktigt med city branding Rida på vågen om den starka regionen och närheten Struktur och organisation: Den politiska samsynen - papperslösa möten och föreläsningar för politiker Politisk stabilitet - starkt ledarskap KS ordförande och kommunchefen är bärare av de viktiga frågorna, vilket borgar för förankring och prioritet Samverkan mellan förvaltningschefer - ständigt utbyte Stadsdelsförvaltningen en viktig funktion och med sitt områdesprogram - går det att applicera på Bjuv? Billesholm/Ekeby och Bjuv Strategier och arbetssätt Parallella spår i den styrande organisationen - långsiktigt och kortsiktigt Samma utbildning till alla chefspositioner i organisationen - skapar samsyn och interna nätverk Personalpolicy 30 Studieresor sammanfattning

31 Hej Västra Innerstaden Nu är det dags för åtgärder. En sammanfattning av åtgärdsplanen Vy över Bjuv Foto: Jonas Persson Strategier inför ÖP - bredda perspektivet - ska borga för en god livskvalitet Energistrategi Miljöstrategi Visa på hur den fysiska planeringen kan vara ett stöd för den socioekonomiska utvecklingen Föra in alla aspekter i ÖP:n - scenarier för framtiden Förhållningssätt: Var proaktiv och främja kreativitet och innovationer Samarbeta med de andra kommunerna Utnyttja fördelarna med att vara den lilla orten mot t.ex. Helsingborg och väck frågorna och bjud in Satsningar och investeringar En satsning ger ringar på vattnet - Malmö högskola och bomässa Kommunen äger mycket mark - makt att styra utvecklingen Prioritera hållbara projekt Fokus på avfallshantering det ska vara lätt att göra rätt Dialog: Ha en god relation till media och för in humor i dialogen med medborgarna - fånga deras intresse För in nya metoder för samråd - stadsvandringar/ referensgrupper/ungdomsgrupper/fil Dialog och samverkan - föra dialog med invånarna tillsammans med polisen, SBK och gatukontoret, fråga, utvärdera, återkoppla med snabba åtgärder Dialogens vinster: bekräftelse, temperaturmätare, stadsdelen stärks, underlag för kommande prioriteringar, gör vi rätt saker, informera, skapa nätverk, enkla åtgärder, återkoppling osv Odlingslotter på Seved i Malmö Studieresor sammanfattning 31

32 Helhetsperspektiv Vi måste bli stolta och säga att vi kommer från Bjuv! det gäller att vara ödmjuk Låt det synas vad Bjuv har för historia! Här finns pärlor Självkänsla Bjuv - gamla gruvor och rara ärtor eller mer än så? En förort till Helsingborg, en del av Söderåskommunerna och region Skåne Nordväst eller en stark kommun med tydlig identitet? En planerad planskild korsning i centralorten Bjuv banar väg för en spännande utveckling; av orten, men också av hela kommunen. Med avstamp i de möjligheter denna kommande korsning innebär, har Bjuvs kommun inlett ett långsiktigt strategiskt visionsarbete. Bjuv har under 2010 gått från att vara en defensiv kommun som i bästa fall reagerar på problem till att vara en offensiv och kaxig kommun som tror på framtiden - och på Bjuvs värden och möjligheter. I denna skrift beskrivs arbetet och resultaten under det första året av denna banbrytande process. Nyfikenhet Man måste våga slänga sig rakt ut Svårigheter är till för att övervinnas! Bjuv ligger bra till Visionsarbetet kommer till direkt nytta för hela Bjuvs kommun Man klarar mycket mer än man tror Bjuv som samhälle är kolossalt vackert och välordnat. Vi behöver se platserna hemmavid med nya ögon och öppet sinne. Lyhördhet Tvärsektoriell samverkan