I FOKUS: Framtiden. » Tiden går och jag kan konstatera att de tankar jag hade 2009 var förnuftiga.«

Transkript

1 NR RÄDDNINGSLEDAREN 30 ÅR I FOKUS: Framtiden» Detta är SBB:s fokusområden de kommande åren! Tiden går och jag kan konstatera att de tankar jag hade 2009 var förnuftiga. Vår egen säkerhet får aldrig åsidosättas på grund av detta!«i FOKUS: Tre frågeställningar i fokus på SBB:s väg in i framtiden. S. 7 I FOKUS: Utmaning att ompröva sin syn på räddningsledarskapet. S. 8 I FOKUS: Samhällsskydd och beredskap år S. 11 ARTIKEL: Rätt utrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situation. S. 14 ARTIKEL:»Säkra olycksplatsen«högsta prioritet vid trafikolyckor. S. 16

2 HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE I SIN EGEN ROLL? HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE I INSATSDAG SIN EGEN PÅ ROLL? SRTC - Från 1595 kr per person HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE I SIN EGEN ROLL? INSATSDAG PÅ SRTC INSATSDAG PÅ SRTC - Från 1595 kr per person Välj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande övningsbank utifrån er riskbild och behov Kursen vänder sig till: Brandmän, Kursen vänder styrkeledare sig till: och insatsledare. Välj Brandmän, fritt 4 stycken styrkeledare insatser och insatsledare ur vår omfattande Deltagande övningsbank per utifrån kurs: er riskbild och behov Max Deltagande 10 brandmän per kurs: + 3 befäl vid 2 samtidiga grupper Kursen Max 10 annars brandmän vänder 5 sig brandmän + till: 3 befäl och vid 12 styrkeledare. samtidiga styrkor Brandmän, annars 5 brandmän styrkeledare och 1 och styrkeledare insatsledare Kurslängd: 1 Deltagande Kurslängd: dag per kurs: Max 1 dag 10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga styrkor Kursinnehåll: annars 5 brandmän och 1 styrkeledare Kursinnehåll: Information om mål och genomförande. Kurslängd: Information om mål och genomförande 1 Hela dag insatsstyrkan och organiseras och gör sig bered på insats. Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet Kursinnehåll: Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet. Information Larminformation om mål till styrkan och genomförande enligt aktuell Larminformation rutin/metod till styrkan enligt aktuell rutin/ metod. Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan Insatsen spelas Larminformation genomförs, till styrkan roller utanför enligt insatsstyrkan aktuell spelas. rutin/metod Insatsen utvärderas. Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan spelas Insatsen utvärderas Pris: 1 grupp (max 5+1) grupper (max 10+3) grupper (enligt ovan) grupper (enligt ovan) grupper (enligt ovan) Alla priser exklusive moms. I priserna ingår lunch och fika samt andningsskydd och släckbil men inte larmkläder. Kontakt: Tony Engdahl epost eller Joakim Ivarsson epost

3 INNEHÅLL Räddningsledaren # Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 30 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare: Ulf Lago ulf.lago@brandbefal.se Telefon Redaktion: Ulf Lago, ulf.lago@brandbefal.se Cecilia Uneram, cecilia.uneram@svbf.se Per-Ola Malmqvist, po@utkiken.net Evelina Edström, evelina_em@hotmail.com Anders Jönsson, aj900525@hotmail.com Annonser & material: Tanja Nilsson, tanja@adviser.se Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, mattias@figur.se För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Räddningstjänsten Storgöteborg Nästa nummer utkommer 3 december Manusstopp 12 november Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken. 4 I ORDFÖRANDES HUVUD: Starkt brandbefäl hemma viktigt för Sverige och världen! 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 7 I FOKUS: FRAMTIDEN: SBB:s väg in i framtiden klar! 8 I FOKUS: FRAMTIDEN: En kommunal räddningstjänst i tiden 9 I FOKUS: FRAMTIDEN: Framtidens räddningstjänst? 10 I FOKUS: FRAMTIDEN: Varför utvecklas inte räddningstjänsten? 11 I FOKUS: FRAMTIDEN: Samhällsskydd och beredskap år I FOKUS: FRAMTIDEN: Social oro och terror brandbefälets vardag 2030? 13 I FOKUS: FRAMTIDEN: Visst har räddnings tjänsten utvecklats! 14 I FOKUS: FRAMTIDEN: Teknik, taktik & ledning: Då, nu och sedan 15 I FOKUS: FRAMTIDEN: Högt förtroende behålls med bra kommunikation 16 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Brandman påkörd vid trafikolycka 18 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Två brandmän skadade vid stor trafikolycka 21 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Påkörningsrisker för räddningspersonalen vid trafikolyckor 22 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Vi vill minska skadorna av bränder vid heta arbeten 23 TEKNIK OCH TAKTIK: Att förutspå taktik och teknik för framtiden 24 IRL LEDARSKAPSSKOLA: Traditionell och kunskapsinriktad organisation, samtidigt! 25 RVR-SKOLA: Bra dokumentation viktig vid restvärderäddning 26 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Allt högre trähus ställer krav 27 KÅSERI: Vägen mot målen inte alltid utan hinder 28 STUDIENYTT: Rätt kunskap vid kärnteknisk olycka 29 STÄRKT BRANDSKYDD: Individanpassning 30 VÅRA KONFERENSER: Brand bygger broar! 31 VÅRA KONFERENSER: BRAND2015.»Brand2015 ger mig något för framtiden«32 INTERNATIONELLT: En europeisk utblick: Reflektioner från ett erfarenhetsutbyte i Barcelona 33 INTERNATIONELLT: Nytt i Europa 34 NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGAR: Gemensam föreningsresa till Interschutz 34 NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGAR: Brandbefälsmötet 2016

4 I ORDFÖRANDES HUVUD Starkt brandbefäl hemma viktigt för Sverige och världen! Iskrivande stund svämmar sociala medier, tv och tidningar över av bilder och berättelser med människor på flykt. Europa upplever den största flyktingvågen sedan andra världskriget och utmanar oss på många plan. Den utmanar inte bara länders vilja och förmåga att hjälpa utan även hela det europeiska samarbetet. När den värsta flyktingvågen är över och reflektionens tid har kommit, tror jag vi kommer se ett annat Europa och en annan världsordning. Jag hoppas detta Europa och den nya världsordningen innebär mer tolerans och mer inkludering. När den värsta flyktingvågen är över och reflektionens tid har kommit, tror jag vi kommer se ett annat Europa och en annan världsordning. Det kan kännas en aning småfuttigt att i dessa tider prata om föreningens framtid. Jag tänker göra det ändå, därför att jag tror att ett starkt brandbefäl bidrar till ökad trygghet och säkerhet inte bara i Sverige utan även i Europa och hela världen. Ett konkret exempel är de brandbefäl som hjälper till efter jordbävningar och andra naturkatastrofer. Svenskt brandbefäl på export bidrar till fred och välfärd, och vi ska inte underskatta vår roll i dessa frågor. Vår verksamhetsinriktning för perioden antogs av årsmötet i maj Den var resultatet av bland annat den roadshow som vi genomförde under våren Verksamhetsinriktningen har fyra områden och jag ska kort kommentera den. Ingen kan längre tycka att dagens befälsutbildningar motsvarar det samhälle som brandbefälen kommer verka i. Hoten och riskerna har utvecklats i allt snabbare takt, samtidigt som räddningstjänsternas roll i samhället breddats. Utryckningar vid ivpa, hot om suicid och bombot blir vanligare och det förebyggande arbetet ska hantera en allt äldre befolkning, mer komplicerad byggnadsteknik och nya kanaler för att nå ut med information. Därför kommer utbildning och kompetens vara ett fokusområde för föreningen. Ledarskapet behöver utvecklas för att kunna motsvara behoven hos framtidens medarbetare och för att få ut medarbetarnas fulla potential. Framtidens ledarskap handlar om kulturstyrning och inte om regel- och målstyrning. Ska vi kunna attrahera, rekrytera, och behålla ett kompetent ledarskap inom räddningstjänsten, är detta en ödesfråga. Därför är chefs- och befälsrollen ett fokusområde. I mer eller mindre slutna forum på sociala medier kan man alltför ofta läsa om medarbetare inom räddningstjänsten som kränks och diskrimineras av sina kollegor. Det är helt oacceptabelt att detta förekommer år 2015, och särskilt i en verksamhet som är offentlig och som alla måste ha fullt förtroende för. Brandbefäl i Sverige måste ta matchen och ledarskapet vad gäller en ännu mer inkluderande räddningstjänst. Därför är räddningstjänstens kultur ett fokusområde. Både för det skadeavhjälpande och skadeförebyggande arbetet behöver metoder utvecklas som kan hantera framtidens risker. Kraven på effektivisering av vår verksamhet kommer öka, och utvecklingen av metoder som är billigare, enklare och snabbare är stort. Därför är metod- och teknikutveckling ett fokusområde. Vi tar kampen för jämställdhet på allvar. Därför kommer vi sträva efter att alltid vara representerade med män och kvinnor i olika sammanhang. Vi kommer inte alltid lyckas, men du som medlem ska veta att vi hela tiden strävar efter det. För att leva och leda oss i verksamhetsinriktningen, kommer vi skapa en organisation där du som medlem aktivt kan bidra. Så känner du dig intresserad av något eller några av våra områden, håll ögon och öron öppna. Brandbefälsföreningen är ju till för dig som vill utveckla och utvecklas! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl 4 RÄDDNINGSLEDAREN NR

5 INCURVE INSPIRE INCURVE är en helt ny andningsapparat med ett unikt bärställ. Bärstället har ett minimum av textildelar och är enkelt att rengöra, robust och lätt utan att kompromissa med komforten. INSPIRE har samma fantastiska egenskaper som S-masken och dessutom en snabb koppling mellan mask och ventil. Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning Bronto Skylift Ab - Okvistavägen Vallentuna Tel Fax

6 FÖRENINGSNYTT Nytt i föreningen korta nyheter Ny träff med MSB Den 30 oktober träffar valda delar av styrelsen MSB för ett nytt möte om MSB:s översyn av utbildningsverksamheten. Det är det tredje mötet vi håller och syftet är att ge och få synpunkter av varandra. Ola Folkesson får stipendium Vid styrelsemötet den 26 augusti beslutade styrelsen att ge Ola Folkesson (Räddningstjänsten Storgöteborg) ett stipendium ur Kaare Brandsjös stipendiefond på kronor för att delta i kursen Wildland Fire Behaviour Specialist som erbjuds av Canadian Interagency Forest Fire Centre (ciffc). Kursen syftar till att ge kunskap och färdighet på specialistnivå i att ta fram och använda spridningsprognoser för brandbeteende vid skogsbrand. Deltagande i Nordisk studievecka Vid styrelsemötet den 25 augusti beslutades att Markus Bodén (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) och Thomas Reichert (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund) deltar på den Nordiska Studieveckan. I år är den norska brandbefälsföreningen värd. Eftersom vi har plats för ytterligare en medlem, fick arbetsutskottet mandat att besluta om en eventuell tredje deltagare. Förändringar i styrelsen I samband med årsmötet i maj skedde en del förändringar i styrelsen. Styrelsens sammansättning är nu följande: Ulf Lago (ordförande) Jörgen Hallberg (1:e vice ordförande) Anna Carlin-Andersson (2:e vice ordförande) Lina Holgersson (sekreterare) Anders Nilsson (kassör) Håkan Wiberg (ledamot) Andreas Hoff (ledamot) Nils Weslien (ledamot) Arto Koivumaa (ledamot) Cecilia Uneram (adjungerad) Folder om verksamhetsinriktning På årsmötet i maj antogs en verksamhetsinriktning för åren Denna inriktning ligger till grund för bland annat verksamhetsplanen. Vi har nu gjort en folder av verksamhetsinriktningen som med fördel kan användas vid medlemsrekrytering. Den finns att ladda ner på Höstmöte med regionföreningar Den november träffar styrelsen alla regionföreningars ordförande för den stadgeenliga ordförandeträffen. Mötet kommer vara i Stockholm och på agendan står bland annat verksamhetsplan 2016, budget 2016 och medlemsrekrytering. Problem med inloggning Ibland kan man som medlem uppleva problem med att logga in på vår hemsida. Vi vet tyvärr inte varför detta problem uppstår. Upplever du problem, kontakta vår webmaster Arto Koivumaa på: arto.koivumaa@kalix.se för att få hjälp. 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 I FOKUS: FRAMTIDEN SBB:s verksamhetsinriktning SBB:s väg in i framtiden klar! Utbildning och kompetens, chefs- och befälsrollen, räddningstjänstens kultur samt metod och teknik. Detta är SBB:s fokusområden de kommande åren! Efter vår Roadshow under våren 2015, arbetade styrelsen fram en verksamhetsinriktning för 2016, som beslutades på årsmötet 2015 i Visby. Verksamhetsinriktningen ligger som grund för styrelsens verksamhetsplan under Medlemsdialog på fem platser Vår Roadshow besökte fem platser och samlade 100-talet medlemmar. Syftet med roadshowen var bland annat att samla in medlemmarnas tankar kring vad föreningen ska vara, stå för och arbeta med de kommande åren. Tre frågeställningar var i fokus: Vad förväntar du dig av sbb? Vilka värdeord ska sbb ha? Vilka framtidsfrågor är viktiga för dig som brandbefäl? Platserna som fick besök av roadshowen var Revinge, Växjö, Göteborg, Linköping och Luleå. Svaren bearbetades Alla kloka synpunkter från medlemmarna som kom under alla möten, bearbetades av styrelsen och låg till grund för ett förslag för verksamhetsinriktning de kommande åren. Denna verksamhetsinriktning antogs av årsmötet, som hölls i Visby i samband med Brand2015. Du kan läsa hela verksamhetsinriktningen i faktarutan här intill. Folder Vår verksamhetsinriktning för har tryckts i en folder, som kan användas för bland annat rekrytering. Tanken är att verksamhetsinriktningen omprövas varje årsmöte. Under hösten kommer styrelsen arbeta med en verksamhetsplan för 2016 utifrån verksamhetsinriktningen. Denna kommer stämmas av med regionföreningarnas ordförande under hösten. Andra frågor En del andra frågor fick också sina svar. Alla deltagare var rörande överens om att tidningen Räddningsledaren är viktig för medlemskapet och att sbb fortfarande är ett bra namn på vår förening. När det gäller hur vi ska vara opinionsbildande, var svaren mer varierande. Vissa tyckte att vi skulle vara högljudda kritiker, andra viskande samtalspart. Vision Sveriges brandbefäl främst inom samhällsskydd och beredskap Medlemmarna framförde värdefulla synpunkter om framtiden. Roadshow igen? Roadshowen som vi genomförde under 2015 var mycket uppskattad. Vi i styrelsen undersöker därför möjligheterna att ha detta som en återkommande aktivitet varje vår i samarbete med regionföreningar. Det kräver mycket resurser från oss i styrelsen att genomföra roadshowerna, så vi måste i så fall hitta en rimlig ambitionsnivå. TEXT & FOTO: Ulf Lago, ordförande i SBB Värdegrund Föreningen Sveriges Brandbefäl ska vara trovärdiga, oberoende, öppna och pådrivande. Vi ska gå i spetsen för brandbefälens och räddningstjänstens utveckling. Verksamhet Vår verksamhet ska bidra till ökad jämställdhet och mångfald genom att dessa perspektiv integreras i verksamheten. Både män och kvinnor ska, så långt det är möjligt, utgöra föreningens representation i olika sammanhang. Inför ska följande områden vara i fokus: 1. Utbildning och kompetens vi ska verka för att utbildningen för brandbefäl ska vara ledande i Europa, och att befälens kompetens motsvarar riskerna i dagens samhälle. 2. Chefs- och befälsrollen vi ska verka för att ledande befattningar inom räddningstjänsten är intressanta och attraktiva att söka och inneha. 3. Räddningstjänstens kultur vi ska verka för att kulturen i räddningstjänsten blir mer inkluderande. 4. Metod och teknik vi ska verka för att metoder, teknik och arbetssätt för att hantera risker utvecklas för såväl det förebyggande som skadeavhjälpande arbetet. RÄDDNINGSLEDAREN NR

8 I FOKUS: FRAMTIDEN SKL har ordet En kommunal räddningstjänst i tiden Kommunerna har utifrån sitt räddningstjänstuppdrag flera framtida utmaningar. En av dem är att bli bättre på att upptäcka kritiska skeenden och negativa händelsemönster för att tidigt kunna agera och initiera åtgärder. En annan utmaning är att ompröva sin roll och den nuvarande synen på räddningsledarskapet. En tredje är att på ett mer systematiskt sätt ta tillvara de krafter och förmågor som finns i samhället. I skriften Vägval för framtiden pekar skl på Max Ekberg, SKL. femton trender som påverkar det kommunala uppdraget. Här beskrivs hur kraven på välfärden kommer att förändras på grund av både demografiska förändringar och ändrad syn på tillgång och kvalitet. Vi lyfter även fram att en snabb och oförutsägbar teknikutveckling medför förändrade levnadsvanor och beteendemönster hos människor. Samhället allt mer sårbart Parallellt med detta ställs krav på att beslutsfattande i högre grad ska bygga på all den information och data som samlas in och görs tillgänglig. Större komplexitet och allt fler inbördes beroenden ger en ökad sårbarhet i samhället. Det medför att även en till synes begränsad händelse, av olika skäl, kan orsaka följdverkningar och ge effekter som omfattar och berör stora delar av samhället och påverkar många människor. Den kommunala räddningstjänsten behöver vara en del av det samhälle den befinner sig i och den behöver också utvecklas i takt med det. De ökande kraven på välfärden leder till att räddningstjänstorganisationer behöver bibehålla en hög professionalitet och ha en förmåga att genomföra avancerade och ibland även omfattande insatser. Förankring i kommunen Samtidigt behövs en lyhördhet för allmänhetens behov och en nära och legitim förankring i kommunen, där flertalet av de övriga välfärdstjänsterna och samhällsfunktionerna finns. För att tidigt kunna påbörja effektiva insatser behövs omvärldsbevakning och en kontinuerlig bedömning av riskbilden i samhället. Detta ska givetvis ske i samverkan med de övriga aktörerna som har sådana funktioner, men kommuner och deras räddningstjänstorgan behöver ha kontinuerlig tillgång till en egen förmåga att värdera och analysera påverkan på deras verksamheter och ansvarsdomän. Kommunen bör ompröva synen på räddningsledarskapet menar SKL. Omvärdering nödvändig Ökade inbördes beroenden mellan olika delar av samhället och människor gör att gränserna mellan en enskild händelse och ett större händelsemönster alltmer suddas ut. Jag upplever att det sällan går att dra en tydlig gräns mellan de insatsåtgärder som rör»olyckan«och de åtgärder som vidtas för att hantera den»kris«som följer på händelsen. Vi behöver därför omvärdera vårt förhållningssätt till räddningsledarskapet och den ofta uttalade avgränsningen till krisledning. En räddningstjänstorganisation som inte aktivt söker en roll i det kommunala krishanteringssystemet behöver reflektera över hur man ska förhålla sig till en situation där kommunens krisledningsfunktion gör en annan bedömning och prioritering än räddningsledaren. Jag är övertygad om att både hjälpbehövande, lagstiftaren och allmänheten förväntar sig att samhället agerar på ett samlat sätt. TEXT: Max Ekberg, brandingenjör och handläggare inom området skydd mot olyckor och räddningstjänst, SKL. Läs mer på utkiken.net/skl2025 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 8 RÄDDNINGSLEDAREN NR

9 I FOKUS: FRAMTIDEN MSB har ordet Framtidens räddningstjänst? Att förutspå framtiden är som en skiftdag på räddningstjänsten, du har en del arbeten som du vet att du ska göra. Med hjälp av viss statistik och väder kan du också avgöra om det är högre eller lägre sannolikhet för att åka på vissa typer av larm. Men lik fördömt kan du under vinterhalvåret i Norrland få stå och hantera en skogsbrand! För att hantera framtidens räddningsinsatser är en bra koppling mellan förebyggande och det skadeavhjälpande arbetet ett måste. Med samhällets mer komplexa sammansättning, och därmed också komplexa risker, kommer det skadeavhjälpande arbetet bli allt mer beroende av åtgärder som görs innan en olycka. Ett enkelt exempel är färgmarkeringar på högvoltsledningar i elbilar i syfte att undvika att räddningstjänstpersonal kommer till skada. Om man ska gissa kommer många av de system vi funderar på att använda idag bli automatiserade där människors inblandning minimeras. Även om framtiden kan visa sig annorlunda är räddningsinsatser tidskritiska där små resurser i ett tidigt läge kan vara avgörande för att begränsa olyckans utbredning. Därför tenderar fler och fler räddningstjänster att minska storleken på sina fordon och splittra sina styrkor till förmån för en snabbare insats. Mer flexibla med andra aktörer Självklart måste det förstås också finnas ett tänk för stora händelserna där organisation och ledning ofta spelar en avgörande roll. Dessa förändringar kommer sannolikt förändra räddningstjänstens Drönare som automatiskt åker till skogsbrandsområdet kan vara framtiden, menar MSB. sammansättning och skapa mer flexibla organisationer tillsammans med övriga aktörer i framtiden. Något som ligger i linje med dynamisk resurshantering. När det kommer till teknik så förfogar räddningstjänsten redan över mycket hjälpmedel vid räddningsinsatser. Det finns datasystem där insatsplaner och information om bilmodeller kan lagras. Även tekniska hjälpmedel som drönare och andra typer av robotar med olika utformningar finns tillgängliga. Problemet är hur tekniken ska användas och vad som är effektivast att prioritera vid en tidskritisk insats. Människans inblandning mindre Vilka är då framtidens hjälpmedel? Om man ska ge sig på en gissning kommer många av de system vi funderar på att använda i dag bli automatiserade där människors inblandning minimeras. Drönare som automatiskt åker till skogsbrandsområdet och ger befälen inte bara en bild över området, utan även förslag på åtgärder utifrån den fysikaliska/geografiska data den samlar in på plats. Den handburna läsplattan laddas auto- matiskt med de byggnadsbeskrivningar och kontaktuppgifter som finns för den brinnande byggnaden och varnar om det skulle finnas några särskilda risker, exempelvis brandfarlig vara eller byggnadskonstruktioner som kan medföra problem. Kläder som övervakas Framtidens utrustning kommer bli lättare och mer ergonomiska. Sannolikt kommer även kläderna bli mer avancerade där sensorer för övervakning av personhälsan och den omgivande miljön kan övervakas. Kanske att det även kommer system för att öka styrkan/uthålligheten hos räddningstjänstpersonalen framöver. Detta kommer förhoppningsvis att minska arbetsskador, förbättra uthålligheten och skapa ett bredare rekryteringsunderlag i framtiden. Något man kan vara säker på är att världen inte kommer se likadan ut i framtiden. För att lyckas måste vi våga testa nytt och lära oss av de misstag vi gör. Världen förändras och det gäller att förändras i takt med den. TEXT: Jon Mon Teike, brandingenjör, MSB FOTO: Räddningstjänsten Västervik RÄDDNINGSLEDAREN NR

10 I FOKUS: FRAMTIDEN PO reflekterar Varför utvecklas inte räddningstjänsten? För 17 år sedan hade jag förmånen att prata om framtiden på Brand-98 i Luleå. Jag arbetade då på Helsingborgs brandförsvar med teknikutveckling, alarmering och ledning samt åt Räddningsverket i gruppen som tog fram lupp för lägesuppföljning. När jag nu läser mitt utkast för föredraget och funderar på hur mycket, eller lite, av dessa tankar som används i räddningstjänsten idag, blir jag övertygad om att jag antingen var helt fel ute eller så finns det ett systemfel vad gäller teknikinförande från yttervärlden in i räddningstjänsten. Några av de saker jag nämnde var till exempel smarta kläder som kunde registrera puls, namnbrickor som automatiskt kunde förse rökdykarledaren med information när rökdykaren påbörjade en insats, en depåverksamhet där använd utrustning och tillgänglig utrustning automatiskt registreras i ledningssystemet precis som fordon som levererar data om vem som kom i ett fordon samt vatten- och bränsletillgång till ledningssystemet. Jag blir övertygad om att jag antingen var helt fel ute eller så finns det ett systemfel vad gäller teknikinförande önskade Per-Ola Malmqvist en nationell standard för kommunikation mellan brandbilar och ledningssystem. Likaså pratade jag om textilier och färg som kunde förmås ändra färg på distans vilket gjorde att skadeplatsutmärkning kunde kontrolleras på avstånd utan att de som arbetar i verksamheten behöver byta västar eller hjälmar. Mycket av tekniken som nämndes var då, och är ännu mer idag, konsumentprodukter eller sådant som redan finns. Mitt budskap på konferensen var att det behövdes en kommunikationsstandard som köpare och säljare kan hänvisa till för att tekniken på ett enkelt, billigt och effektivt sätt ska bli tillgänglig för räddningstjänsterna. Tänk om det fanns en nationell standard för till exempel kommunikation mellan brandbilar och ledningssystem, precis som det finns en nationell standard för kopplingar till brandslang. Då hade troligtvis de flesta brandfordon kunnat prata med olika ledningssystem. Min känsla är att utvecklingen har skett på områden där det funnits standarder för andra branscher (bildöverföring, webb-gränssnitt och liknande) men att räddningstjänstspecifika system lever i sin egen värld och bara kommunicerar med det som tillverkaren bestämt att det ska kommunicera med. Jag tror fortfarande det skulle vara bra med en natio - nell standardiseringsgrupp som tar fram, vidareutvecklar och förvaltar en räddningstjänststandard. En sak som jag önskade 1998 var ett trådlöst datakommunikationssystem för skadeplatskommunikation. Inte 2003 utan mycket snabbare. Min teori var att om det dröjde för länge skulle alla kommuner bygga upp egna lösningar som i många fall kunde sakna tillräcklig driftsäkerhet för kritisk skadeplatskommunikation. Då trodde man att Rakel kunde vara lösningen för datakommunikation Vi kan väl konstatera att Rakel hittills inte levt upp till den bandbredd som krävs för de möjligheter som finns med dagens teknik och att befintliga konsumentsystem ofta är tillräckliga för det man vill göra på en skadeplats. Men, jag repeterar, vi saknar fortfarande protokollen som gör att alla våra tekniska system kan kommunicera med varandra. TEXT: P-O Malmqvist, brandingenjör Utkiken FOTO: Räddningstjänsten Östra Götaland Läs mer på utkiken.net/brand98 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR

11 I FOKUS: FRAMTIDEN Från BRAND2009 Samhällsskydd och beredskap år 2019 Nu är det närmare till år 2019 jämfört med maj 2009 då jag föreläste på Brandkonferensen i Borlänge. Mina tankar om framtidens arbete med samhällsskydd och beredskap var relativt fria och jag kunde konstatera att det inte fanns några givna svar för hur arbetet inom samhällsskydd och beredskap skulle se ut år Jag försökte kommunicera att det är viktigt att skapa sig en bild av vilken framtid som önskas och ha den som grund för utveckling mot framtiden. I denna artikel sammanfattas några av slutsatserna från föreläsningen. Det är upp till dig som läsare att bedöma hur långt på vägen vi kommit och om tankarna slagit in. År 2019: finns sammanvävda lagstiftningar för att möjliggöra att arbeta mer övergripande och tvärsektoriellt med samhällsskydd och beredskap. Säkerhetsarbetet ska ses som en helhet, där hela olycksspektrumet från vardagsolyckor till extraordinära händelser behandlas. Lagstiftningar sammanvävs för att möjliggöra att arbeta mer övergripande med säkerhet. Räddningstjänsten har större ansvar och fungerar som»motor«i det övergripande säkerhetsarbetet i kommunen. är det förebyggande arbetet mer fokuserat på bostadsbränder och det ställs högre krav på brandskydd för egendom. Det förebyggande brandskyddsarbetet fokuserar på att den enskilda ska ta större ansvar och bostadstillsyner ökar markant. Högre brandskyddskrav ställs på egendom för att minska egendomsskador, omfattande produktionsbortfall och förlust av viktiga samhällsverksamheter. sker fler komplexa olyckor och materieldepåer för gemensamt resursutnyttjande är vanligt förekommande. Samhällsutvecklingen medför att riskerna i samhället förändras. Annorlunda byggnadsutformning, teknikutveckling, människors levnadsvanor och klimatförändringar kan exempelvis bidra till att fler komplexa olyckor inträffar. Många av räddningstjänsterna saknar var för sig resurser för komplexa eller i tiden utdragna räddningsinsatser. Fler gemensamma materieldepåer finns för att snabbt kunna rekvirera förstärkningsmateriel. En tydlig trend är att intresset för omvärldsbevakning har ökat inom samhällsskydd och beredskap. har räddningstjänsten annorlunda organisationsform där flera aktörer samverkar för effektivare samhällsskydd och beredskap. Regionala lösningar där det bildats fler kommunalförbund eller tecknats civilrättsliga avtal, är vanligare. Visst ansvar för räddningstjänst ligger hos staten och lagen tillåter fler aktörer att utföra räddningstjänst. Det ökade kravet på samhällets insatser vid olyckor Helena Klasson spådde på Brandkonferensen i Borlänge 2009 hur år 2019 skulle se ut. förutsätter samverkan mellan individ, stat, län, kommun, frivilligorganisationer med flera. Tiden går och jag kan år 2015 konstatera att de tankar jag hade år 2009 var förnuftiga och många områden återfinns i utvecklingsarbeten som skett sedan dess. En tydlig trend är att intresset för omvärldsbevakning för att kunna förbereda sig för framtidens utmaningar, har ökat inom samhällsskydd och beredskap. Ett bra exempel är projekt»2030 En räddningstjänst i tiden?«som genomförs tillsammans av de tre största räddningstjänstförbunden. Världen kommer inte se likadan ut imorgon och jag uppmanar er alla att aktivt försöka arbeta med om världsbevakning och identifiera trender för att skaffa er bättre kunskap och beslutsunderlag för att vara redo att möta framtidens utmaningar. TEXT: Helena Klasson, vd, brandingenjör och omvärldsanalytiker på Fire Aid Sweden AB, Landstingsfastigheter Norrbotten RÄDDNINGSLEDAREN NR

12 I FOKUS: FRAMTIDEN Räddningstjänsten 2030 Social oro och terror brandbefälets vardag 2030? Hur kommer samhället se ut 2030? Ett svar som varken är förutbestämt eller förutsägbart. För att räddningstjänsten ska kunna vara förberedd på det samhälle som väntar behöver vi redan idag identifiera trender och göra val. För att kunna göra de val som kan påverka vår framtid startades hösten 2009 projektet»2030 En räddningstjänst i tiden?«projektet innefattade räddningstjänsterna Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Syd och Räddningstjänsten Storgöteborg. Målet och syftet med projektet var att försöka kartlägga framtida utmaningar för räddningstjänsten samt utveckla en modell för att systematiskt arbeta med omvärldsbevakning. I projektet togs fem olika fokusområden fram och trender kring dessa analyserades. Resultatet sammanställdes i en rapport. För att kunna förebygga social oro bör räddningstjänsten vara en naturlig del av samhället. Social oro med fler kravaller Ett av de fokusområden som belystes är social oro. Med detta menas händelser och beteenden som omfattar mer än en individ och hotar den sociala ordningen. Inom social oro identifierades tre trender: upplopp och kravaller, gängbildning samt terrorhandlingar. En anledning till varför social oro uppstår är balansen mellan misstro och tilltro. Kravaller och upplopp är något som vi idag har begränsad kunskap om och erfarenhet av enligt forskare. Det saknas samanställningar och statistik kring inträffade händelser något som är viktigt för att kunna förebygga att liknande händelser händer igen. Enligt utvecklingstrenden till 2030 kommer kravallerna och upploppen ha ökat men även spritt sig till fler delar av samhället. Missnöjet riktas om Gränsen för vilka missnöjet riktas mot i samhället flyttas och troligt är även att de som företräder samhället så som räddningstjänst, socialtjänst och kollektivtrafik, drabbas i större utsträckning. Troligtvis kommer den större andelen bråk förekomma mellan höger- och vänsterextrema grupper. Vid sammankomst av en större mängd människor kommer kravaller och upplopp ses som något»förväntat«och»normalt«. Terrorhandlingarna kommer inte ha försvunnit till år 2030 men dragningskraften att utföra terrordåd kan komma att minska. Detta genom att ekonomin stärkts och arbetslösheten för unga minskat i bland annat Mellanöstern. Dock kommer terrordåd där motivet är hämnd eller martyrskap inte påverkas av detta och därmed inte minska i omfattning. Terrorattackerna kommer också påverkas av teknikens utveckling och attacker med masskadesituationer kommer troligtvis att öka. Så förbereder vi oss För att kunna förebygga social oro bör räddningstjänsten vara en naturlig del av samhället och skapa en tilltro för sin organisation, verksamhet och uppdrag inom alla samhällsstrukturer. Strategier behöver utvecklas med avseende på operativt förhållningssätt, rutiner, ledning och samverkan. Ett proaktivt förhållningssätt kopplat till social oro behövs både för planerade och oplanerade händelser. Med avseende på terror behöver informationsutbytet öka på lokal, regional och nationell nivå. Terror behöver också ingå i regioners och kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Den framtida riskbilden för räddningstjänsten är mer komplex än tidigare. För att hantera detta behöver räddningstjänsten redan i dag utveckla sin verksamhet och göra aktiva val. Läs mer på utkiken.net/ Storstad2030 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. TEXT: Evelina Edström, brandingenjör Storstockholms Brandförsvar 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR

13 I FOKUS: FRAMTIDEN PO refl ekterar Visst har räddningstjänsten utvecklats! Ibland hör man kommentarer om att det inte sker någon utveckling inom svensk räddningstjänst. Jodå, betraktar man räddningstjänsten över en längre period så har det skett utveckling den senaste mansåldern. Vattenlivräddning var ett område som brandkåren förväntades göra vid behov. Det rekommenderades 1958 att varje brandkår skulle ha två fullständiga uppsättningar lätt dykutrustning. Om det var brådskande nödlägen kunde det dock accepteras att vattendykning skedde med vanlig utryckningsdräkt och andningsapparat, om bara brandmannen försågs med kniv och livlina. Så här skrev brandinspektionen 1970 om keminsatser:»vid kemikalieolyckor finns risk även för hudskador. Där det finns risk för stänk av klorvätska, eller där klorgas av hög halt kan förekomma, måste huden skyddas genom en tät skyddsdräkt, som täcker hela kroppen. En vanlig s.k. grodmansdräkt av gummi (torrdräkt) är lämplig härför och ger ett bra skydd. Gummihandskarna (torrdräkts typ) skall vara oskadade. Läs mer på utkiken.net/cirk i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Skarven handske-dräkt uppmärksammas med av seende på tätheten.«jag tror att man kan anta att det var väldigt varmt att göra en längre insats i den utrustningen. Tittar man på sambandsområdet har det hänt saker även där. Visste ni till exempel att det 1962 bara fanns en gemensam skadeplatskanal för alla brandkårer i Sverige. Dock var det inget som användes särskilt mycket då radioapparater var en ovanlig företeelse i landets brandkårer. TEXT: P-O Malmqvist, brandingenjör Utkiken Räddningstjänsten utvecklas, inte minst vad avser skyddskläder. BRINAB Alltid i din tjänst Nyhet! Nyhet! FAS High Pressure Mini Blowhard batteridriven fläkt RÄDDNINGSLEDAREN NR

14 I FOKUS: FRAMTIDEN Framtidens brandbekämpning Vi måste bli bättre på att använda rätt utrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situation. TEKNIK, TAKTIK & LEDNING: Då, nu och sedan För inte så länge sedan var vatten levererat från pumpar, slangar och enhetsstrålrör den teknik vi använde för att bekämpa brand. Inte heller invändig brandsläckning med skydd av andningsapparater är någon större nyhet. ningarna och konsekvenserna av beslutet? Det finns även krafter, förmodligen med någon personlig agenda, som förordar mer statlig inblandning vid det som idag är operativa kommunala räddningsinsatser. Detta är enligt min uppfattning helt fel väg att gå. På toppen av allt detta utvecklas och förändras även det byggnadstekniska brandskyddet, ett skydd som gör det möjligt för oss att bekämpa bränder snabbt och effektivt. Men brännbara konstruktioner är idag tillåtna i en helt annan utsträckning än för bara några år sedan. Teknikutvecklingen var tidigare, precis som utvecklingen av taktik, begränsad. Ofta förknippades taktik med metodval, dvs. vilken teknik som skulle eller kunde användas i en viss situation. Om den tillgängliga tekniken var begränsad, blev följaktligen även taktiken begränsad. Ledning var något chefer ägnade sig åt och ofta förknippades det med att bestämma vem som skulle göra vad. Samarbetet mellan kommuner eller organisationer var kanske inte heller det allra bästa. Dagens stora teknikutbud Idag har vi ett teknikutbud utan dess like: högtryck, lågtryck, caf, släckgranater, skärsläckare m.m. Det mesta från ett flertal olika tillverkare. Alla med sina små egenheter, fördelar och nackdelar. Även om det finns en hel del att önska, förstår allt fler vikten av att använda rätt utrustning vid rätt tillfälle. Vi börjar lära oss att bygga helheter av delar, dvs att förstå taktikens rätta innebörd. Men, det finns fortfarande de som letar efter alla lösningars moder, en lösning som inte finns. Vi måste helt enkelt bli ännu bättre på att använda rätt utrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situation. Dessutom är mycket av dagens teknikutveckling något av nyhetens behag och vi får inte glömma att vanligt vatten trots allt är ett ganska bra släckmedel. Hur det levereras är av underordnad betydelse. Det viktiga ledarskapet Under de senaste femton åren har även ledningsfrågan lyfts fram, där även ledarskap och ledarstil är viktiga, för att inte säga fundamentala, ingredienser. Vi ser allt fler förbundsbildningar och samarbeten såväl över kommungränser som mellan olika organisationer. Vi förknippar inte längre ledning med en chef, utan med helheter, ledningssystem och samarbete. Men tyvärr glömmer vi ofta att ledning av en organisation kräver kunskaper om vad organisationen kan åstadkomma och på vilket sätt detta åstadkoms. Hur ska jag som chef kunna fatta beslut, om jag inte förstår bakgrunden, förutsätt- Allt mer komplexa konstruktioner Vi ser allt fler så kallade lätta konstruktioner och geometrierna blir allt mer komplexa. Och vi kommer sannolikt att få se än mer komplexa konstruktioner framöver, både med avseende på geometrier och på material. Det är bara en tidsfråga innan denna ökade komplexitet gör sig gällande vid räddningsinsatser, till vår fördel eller till vår nackdel. Räddningstjänsten är i mångt och mycket på rätt väg. Men vi glömmer lätt historien och det som haltar allt mer är utbildningen. Hur ska vi kunna bli bättre och effektivare inom teknik, taktik och ledning, om vi inte har bra räddningstjänstutbildning för brandmän och brandbefäl? TEXT: Stefan Svensson, docent/universitetslektor, brandteknik och riskhantering, Lunds Tekniska Högskola FOTO: Björn Persson 14 RÄDDNINGSLEDAREN NR

15 I FOKUS: FRAMTIDEN Kommunikation Högt förtroende behålls med bra kommunikation I många sammanhang påpekas det hur viktigt det är med bra kommunikation. Människan har i alla tider haft behov av att veta vad som händer och varför. Idag är dock arenan för vad vi kan få tillgång till betydligt större och framför allt snabbare. Frågan är hur räddningstjänsten har hängt med i denna utveckling? Till att börja med; vi kan inte välja om vi vill hänga med eller inte. Människor förväntar sig att få svar och det direkt. Vi kan inte heller luta oss tillbaka och tycka att»vi svarar när vi har tid, det får de nöja sig med«. Den som söker svaren letar då efter information på annat håll. Vi kan då bli hur irriterade vi vill på att exempelvis Polisen uttalar sig om våra insatser. Man vill ha svar på sina egna frågor direkt. Varje individ vill veta hur just den berörs och hur den ska agera. Idag har vi tillgång till enorma mängder information inom ett par klick. Denna stora mängd information stressar många och leder till att de flesta inte tar sig tid att läsa omfattande texter eller titta på långa filmer. Man vill ha svar på sina egna frågor direkt. Varje individ vill veta hur just den berörs och hur den ska agera. Frågan är då hur vi inom räddningstjänsten ska gå dessa krav till mötes? Inte snabbast men säkrast En stor fördel vi har är vårt höga förtroende. När vi uttalar oss lyssnar de flesta. Vi har ett förtroende som vi måste vårda mycket ömt och respektfullt. Vi kommer sällan vara först ut med information om våra akuta insatser. Människor på plats hinner i många fall lägga ut både bilder och påståenden innan vi ens har fått larmet. Vårt trumfkort är att vi är räddningstjänsten. Det vi säger plockar andra upp, även om det inte är första informationen. Det här betyder dock inte att vi kan vara långsamma. Tvärtom, vi måste vara snabba. Dels för att visa att vi har kontroll över situationen, vilket kan ge oss ett informationsövertag, och dels för att bidra till en korrekt bild av vad som hänt Vi behöver insikt, kunskap och nya arbetssätt för att kommunicera bättre menar Sylvia Rydström. och därmed bidra till minskade spekulationer. Spekulationer som både kan leda till tragedier för enskilda och hinder för oss i vårt arbete. Insikt och nya arbetssätt nödvändigt Ska vi fortsätta ha ett högt förtroende är snabb kommunikation en väsentlig del. Vi kan inte koppla av och tro att vi alltid kommer ha detta förtroende. För inte så länge sedan hade även Polisen det. Idag är de ifrågasatt på många sätt och kritiken kan många gånger vara stenhård. För att vi ska slippa falla i förtroende måste vi agera nu. Vi måste skaffa oss en beredskap för kommunikation dygnet runt, årets alla dagar. Organisationen har vi redan, det som fattas är insikten, kunskapen och arbetssätten. Vi måste ha rutiner för såväl den långsiktiga och strategiska varumärkeskommunikation som vardagskommunikationen. Bevakning dygnet runt Det innebär att vi måste finnas där medborgarna finns och kommunicera både när vi vill och när de vill. Bevakning av vad som händer i sociala medier och olika forum måste exempelvis in i vår operativa verksamhet lika självklart som bevakning av våra minutoperativa förmågor. Det här ställer nya krav på kompetens. Generellt litar många mer på vad vänner och bekanta påstår än vad exempelvis media förmedlar. Det är en stor grogrund för felaktiga rykten. Men, det ger även förutsättningar till förtroendefulla relationer. Genom att räddningstjänsten blir kända för att vara nåbara och ge bra information kan vi både stärka vårt förtroende ytterligare och bidra till ett samhälle baserat på fakta. TEXT: Sylvia Rydström, kommunikationsstrateg, Räddningstjänsten Östra Götaland RÄDDNINGSLEDAREN NR

16 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Trafikolyckor med egen personal Brandman påkörd vid trafikolycka En brandman fick föras akut till sjukhus när en lastbil, på grund av det hala väglaget, inte lyck a- des få stopp på fordonet. Olyckan ledde till nya rutiner och inköp av nytt material. Den 9 januari 2015, klockan 11:01 inkom larm om trafikolycka på Svängstavägen i Olofström. Det rörde sig om en singelolycka med två personer i bilen som hade kört av vägen. Tidigare under förmiddagen hade det regnat och därefter sjönk temperaturen och orsakade extremt halt väglag. Strax innan att olyckan inträffade kom ett snöfall som täckte den hala vägbanan med ett lager snö. Räddningstjänsten anlände till platsen med en ledningsbil samt en släckbil. Olyckan var inte allvarlig, men en drabbad fick följa med ambulansen till vårdcentralen för observation. Räddningstjänsten stannade kvar på olycksplatsen för att leda förbi trafik och för att hjälpa ambulansen. Brandmän dirigerade trafiken Klockan 11:20 anlände en tankbil till skadeplatsen. Brandmannen (M), som körde tankbilen, fick i uppgift att dirigera trafiken förbi olycksplatsen och detta gjordes tillsammans med ytterligare en brandman som arbetade från andra hållet. Genom radiokommunikation släpptes bilar förbi växelvis på den sida av vägen där olyckan inte hade inträffat. Trafikdirigeringen hade pågått i cirka minuter när det plötsligt dyker upp en lastbil i hög hastighet. M upptäcker lastbilen på cirka meters avstånd. Eftersom lastbilschauffören inte bromsar ner börjar M att gå emot lastbilen med händerna viftande ovanför huvudet. M har senare berättat att han»handlade i panik och ville inte att lastbilen skulle dundra in i framförvarande olycka«. När lastbilen är cirka meter framför M börjar lastbilen bromsa. På grund av det hala väglaget lyckas inte chauffören få stopp på fordonet utan kanar emot M som träffas av lastbilens bakre del, i höjd med bakaxeln, och kastas ut i diket. Lastbilen krockar därefter med räddningstjänstens tankbil (5040) och fort- Brandmannen får åka akut till i Kristianstad där det konstateras att han haft otrolig tur som klarat sig med enbart skråmor och blåmärken. 16 RÄDDNINGSLEDAREN NR

17 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Trafi kolyckor med egen personal Skiss över fordonsuppställningen. sätter sedan över mötande trafiks vägbana och kör ner i diket. Lastbilschauffören skadads inte fysiskt. M får åka akut in till sjukhuset i Kristianstad där det konstateras att han haft otrolig tur som klarat sig med enbart skråmor och blåmärken som följd. Olyckan i Olofström visar tydligt att riskerna för räddningspersonal är stora i samband med trafikolyckor. Viktiga slutsatser från olycksutredning Efter olyckan genomfördes en olycksutredning. Nedan presenteras de viktigaste slutsatserna ifrån denna. Vid trafikolyckor är den högsta prioriteringen för räddningstjänstens personal att»säkra olycksplatsen«. Ett av de viktigaste momenten i säkrandet av olycksplatsen är avspärrningen, i syfte att förhindra att andra trafikanter orsakar ytterligare skada på olycksplatsen. Avspärrningen sker på olika sätt beroende på situation och kan göras med både fysiska och symboliska hinder. Det händer dock allt för ofta att trafikanter inte respekterar symboliska hinder utan försöker ta sig förbi olycksplatsen trots röda lampor och avspärrningsband. För att helt säkra olycksplatsen krävs således att räddningstjänstens fordon placeras på ett sådant sätt att det inte finns möjlighet för trafikanter att passera. Räddningstjänsten Västra Blekinge har, efter olyckan, varit tydliga med att informera personalen om att»hel avspärrning«alltid ska tillämpas i inledningsskedet vid trafikolyckor. Hel avspärrning ska hållas så länge räddningsledaren bedömer att behovet finns. Ofta får räddningspersonal dirigera trafik efter olyckans akuta skede. Till stor del beror dirigeringsarbetet på polisens, i många fall, sena ankomst till olycksplatsen. Vi har nu beslutat Lastbilen lyckades inte stanna i det hala väglaget utan körde ner i diket. att dirigering enbart ska ske om räddningsledaren bedömer att det kan göras på ett, förhållandevis, säkert sätt. Ytterligare farthinder har köpts in för att möjliggöra säkrare trafikdirigering. Dialogen med polisen fortsätter i syfte att föra upp problematiken även på deras agenda. Stor vikt kommer läggas på avspärrningsmomentet vid framtida trafikolycksövningar, där vi även tagit fram ett utbildningsmaterial som avser just avspärrningar. Önskvärt är om vissa trafikolycksövningar kan genomföras i verklig miljö i större utsträckning. Mina egna tankar Olyckan i Olofström visar tydligt att riskerna för räddningspersonal är stora i samband med trafikolyckor. Räddningspersonalen har under de senaste åren»drillats i«hur viktigt det är att få vägarna hinderfria så fort som möjligt. Räddningsledaren ska kunna motivera sitt beslut om helavspärrning under en längre tid, precis som hen ska kunna motivera alla andra beslut som tas under en räddningsinsats. Samtidigt, tror jag, är det viktigt att poängtera att det är legitimt att ta beslut som orsakar samhällsekonomiska konsekvenser, i de fall man anser att risk erna är stora. Vår egen säkerhet får aldrig åsidosättas på grund av detta! TEXT: Melissa Millbourn, räddningschef, Räddningstjänsten Västra Blekinge FOTO: Räddningstjänsten Västra Blekinge För dig som arbetar med samhällssäkerhet och krisberedskap Vårt sårbara samhälle Hantera krisen i samverkan Vår osäkra omvärld Nu kan du anmäla dig! Huvudpartners Mediapartner #samsak15 RÄDDNINGSLEDAREN NR

18 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Trafikolyckor med egen personal Tät dimma, stark kyla och halt väglag orsakade trafikolycka med 75 fordon. Två brandmän skadade vid stor trafikolycka Den 5 januari i Skåne var det mycket kallt, termometern visade på -16 grader och stora dimbankar fanns i området kring Tranarpsbron, 2 mil nordväst om Helsingborg på E4. TRAFIKOLYCKA TRANARPSBRON Tid: Plats: Tranarpsbron, Klippans kommun Utredare: Anna Andersson Carlin, Räddningstjänsten Syd, Mattias Sjöström, Räddningstjänsten Halmstad På bron var det väldigt halt med i princip isgata och siktför hållandena förändrades snabbt från helt klart till kompakt dimma med 20 meters sikt. Larm trafikolycka Räddningstjänsten i Åstorp får under förmiddagen larm om en förmodad trafikolycka på E4 Tranarpsbron. Olyckan 18 RÄDDNINGSLEDAREN NR

19 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Trafi kolyckor med egen personal inte genom att alla beslutsfattare samlades tillsammans. Det skedde endast 15 minuter innan presskonferensen skulle ske i insatsens slutskede. Räddningsledaren uttalade att ledningsplats var vid dennes bil, dock samlades man aldrig där för genomgångar utan detta skedde spontant på olycksplatsen. Det utfärdades ingen tydlig riskbedömning från någon högre ledningsnivå och ingen riskbedömning kommunicerades till övriga organisationer på plats. Såväl lastbilar som personbilar var inblandade i olyckan. är inte allvarlig och man lämnar relativt snabbt. På ledningscentralen hals i Helsingborg får man snart därefter in nya larm om en större trafikolycka på Tranarpsbron. Enligt uppringarna är flera lastbilar inblandade och det är dimmigt och halt på platsen. Strax efter klockan elva påbörjas utlarmning av ett stort antal ambulanser och räddningstjänstresurser. Första styrka Räddningsstyrkan från Åstorp är de som först anländer till olycksplatsen från söder på den norrgående vägbanan. Tankbilen som är med för avspärrning kör in i framförvarande lastbil och två brandmän skadas. Första lägesrapport som lämnas vittnar om att det är dimmigt och halt samt att olyckan fortsätter att växa. Nästa styrka som anländer kommer från Klippan, de ankommer norrifrån och stannar i höjd med olyckan i andra körfältet. Styrkeledaren lämnar bilen för att varna andra trafikanter och blir påkörd av en lastbil. Polis och ambulans Första ambulans på plats blir ledningsambulans och parkerar strax bakom den krockade tankbilen. En andra ambulans anländer i motsatt körfält och stannar vid Klippans brandbil. Strax efter att man stannat blir ambulansen påkörd av en lastbil och personalen skadas. Polisen försöker spärra av en bit innan olycksplatsen för att förhindra att olyckan växer ytterligare. En växande olycka Trafikolyckan på Tranarpsbron startade i norrgående körfält och växte i takt med att fler fordon krockade in i framförvarande. En stund in i olyckan börjar bilar även krocka i motsatt körriktning (södergående). Även här växte olyckan då fordon körde in i krocken. Olyckan ses som en av de största i Sverige. Bron är ca 600 meter lång och som högst 15 meter ovan mark. Körbanorna är separerade på varsin bro och avståndet mellan är cirka 7 meter. Detta omöjliggör evakuering och räddningsinsats mellan körbanorna. Omfattning Totalt spände olycksplatsen över 400 meter på respektive körbana. Ett stort antal tunga fordon var inblandade, dock inga fordon med farligt gods. Sammanlagt var 75 fordon inblandade i olyckan. En person omkom och 40 personer skadades. Inget fordon gick av bron och broräckena höll, dock blev de kraftigt utbucklade. Efter cirka 3,5 timmar var samtliga skadade och oskadade borttransporterade från olycksplatsen. Samverkan och ledning På skadeplats utövades ledningen främst inom de egna organisationerna. Samverkan mellan beslutsfattare skedde genom enskilda samtal vid flera tillfällen men Reflektion Vid insatser där flera organisationer samverkar för att uppfylla ett mål behöver ledningsfunktionerna träffas regelbundet. Ledningsmöten med tydlig struktur och mål/syfte behövs för att ge en gemensam bild av insatsen och vad respektive organisation arbetar med. Arbetsmiljön på skadeplats förändras ständigt och det är nödvändigt att genomföra löpande riskbedömningar. Riskbedömningen ska inte stanna inom organisationen utan behöver kommuniceras till samverkande parter. Erfarenheter Fordonsplacering och vägavstängning är ett viktigt inledande moment vid trafikolyckor. Extra viktigt att tänka på risker kring detta vid halt väglag och dålig sikt. Vid större olyckor som denna ställs höga krav på räddningsledaren så att arbetsmiljön samordnas. En riskbedömning över arbetsplatsen ska kommuniceras till samverkande myndigheters ledande befattningar. Medarbetare som varit inblandade i svåra eller annorlunda olyckor är sårbara för nonchalanta kommentarer från kollegor som inte närvarat vid arbetet med olyckan. Viktigt att kollegor mellan arbetsplatser och inom arbetsplatser har stor ödmjukhet och empati för varandra. Efter denna typ av olycka är det viktigt att debriefing genomförs. Alla inblandade från sos-operatörer till räddningspersonal, ambulans och polis ska fångas upp. TEXT: Evelina Edström, brandingenjör Storstockholms Brandförsvar FOTO: Helsingborgs brandförsvar RÄDDNINGSLEDAREN NR

20 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Trafikolyckor med egen personal TRAFIKOLYCKA MED TÅGSTOPP Tid: Utredare: Lars-Göran Nyhlén, Räddningstjänsten Medelpad TRAFIKOLYCKA Tid: Utredare: Jonny Gladh, Räddningstjänsten Mjölby TRAFIKOLYCKA Tid: Utredare: Magnus Lundqvist, Räddningstjänsten Karlstadsregionen På förmiddagen den 3 september inträffar en trafikolycka på Dalagatan i Sundsvall. En bil som ska stanna för bommarna vid järnvägen blir påkörd i sidan av en annan bil. Inre befäl begär tågstopp under räddningstjänstens framkörning. När de kommer fram åker ett tåg förbi olycksplatsen. Insats Räddningspersonalen börjar vårda den skadade i bilen och strax därefter tar ambulanspersonalen över. Då kommer ännu ett tåg åkandes förbi olycksplatsen. Det viktiga att utreda i denna olycka är inte trafikolyckan i sig utan det faktum att tågen fortsatte att passera trotts begärt tågstopp. Upphävt tågstopp Det finns rutiner för hur tågstopp ska utföras inom organisationen, dock sker det väldigt sällan och i detta fall följdes inte fastslagen rutin. Inga namnkvittenser utväxlades och ett tag in i in satsen meddelar polisen till driftledningen för tågtrafiken att det inte finns något hinder på spåren. Tågtrafiken släpps på trots att räddningstjänsten och ambulansen fortfarande arbetar på skadeplatsen. Händelsen medförde en förhöjd risk för räddningspersonal och den skadade. Erfarenheter Ta fram en bättre rutin mellan räddningstjänst och driftledning på Trafikverket för hur tågstopp och räddningsfrånkoppling ska begäras. Information till Polisen kring arbete vid tågspår samt vem som är räddningsledare och dess befogenheter. Trafikverket bör revidera sina rutiner så att en annan organisation inte kan upphäva ett tågstopp. På kvällen den 9 augusti inkommer larm om trafikolycka till räddningstjänsten i Mjölby. Det är en personbil som kolliderat med en personbil med släp. Personbilen har träffat släpet vilket slagits av och vält, därefter har bilen frontalkrockat med ett träd. Två cyklister som cyklade bakom personbilen med släp prejades ner i diket av släpet och ena cyklisten fick delar av lasten över sig. Insats En ledig medarbetare från räddningstjänsten blev vittne till olyckan och kunde påbörja sjukvårdsarbete på platsen samt inventera olyckan till SOS. Dock fick första enhet dåligt med information kring skadeläget och olyckans position under framkörning. En mycket kort vindruterapport lämnades troligtvis pga. stress. Läget för föraren till personbilen som krockat med trädet var kritiskt och fick plockas ut genom att klippa taket på bilen. Ena cyklisten hade dragit på sig lindriga skador. Erfarenheter Detaljerad och värdefull information som lämnats av uppringare till SOS har inte vidareförmedlats till räddningstjänsten varken vid utlarmning eller under framkörning. Detta medförde att personalen inte var beredda på vad de skulle möta på olycksplatsen. På ankommande tankenhet saknades sjukvårdshandskar av gummi/latex. Vid aktuell olycka kom chauffören att vårda och vara behjälplig efter avspärrning. För att skydda sig använde chauffören sina arbetshandskar vilka blev blodiga. Det är inte bra att använda tyghandskar då de inte ger samma skydd mot blodsmitta samt att de är smutsiga. Sjukvårdshandskar bör placeras i alla fordon. Larm inkommer till räddningstjänsten på tisdag förmiddag. En personbil och en lastbil har kolliderat på väg 63 vid Vallargärdet. Under framkörningen vid en vänstersväng kolliderar en personbil med släckbil 101. Strax efter anländer släckbil 111 som också är på väg till bilolyckan. Insats RCB befinner sig kvar på station och får via medlyssning besked om olyckan med bil 101. Denne tar beslut om att bil 111 ska fortsätta till den första trafikolyckan. Från olycksplatsen meddelas dock att bil 111 behöver stanna kvar. Det fattas beslut om att skicka annan personal till den första trafikolyckan och att 111 kan stanna kvar. Brandmästaren anländer själv till den första trafik olyckan och konstaterar att föraren till person bilen är allvarligt skadad. Till denna olycka skickas istället deltidsstyrkan från Molkom samt ytterligare bilar från Karlstad. Fördröjning av insats I personbilen som krockade med brandbilen skadades en kvinna lindrigt och ett barn i babyskydd klarade sig oskadd. Ingen av brandmännen fick några fysiska skador. Olyckan med släckbilen leder till en fördröjd insats på första trafikolyckan. Personen som krockat med lastbilen avlider senare. Fördröjningen av insatsen påverkade inte utgången av olyckan. Erfarenheter Enligt rutiner är det RCB som fördelar förbundets resurser när det är flera samtidiga olyckor. Denna rutin följdes inte vid aktuell insats. Viktigt med tidiga och detaljerade lägesrapporter från olycksplats för att kunna fatta beslut. Att man frångick rutinerna berodde troligtvis på det emotionella engagemang som uppstod i och med att de drabbade var kollegor. Läs mer på utkiken.net/ Trafikep i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 20 RÄDDNINGSLEDAREN NR