PM TÄTORTSANALYS TILLHÖRANDE JÄRNVÄGSUTREDNING

Transkript

1 PM TÄTORTSANALYS TILLHÖRANDE JÄRNVÄGSUTREDNING Simrishamnsbanan, delen Malmö Tomelilla Malmö stad, Burlövs kommun, Staffanstorps kommun, Lunds kommun, Sjöbo kommun och Tomelilla kommun i Skåne län SAMRÅDSHANDLING MARS 2013 Uppdragsnummer:

2 Titel: PM Tätortsanalys tillhörande järnvägsutredning Uppdrag: Simrishamnsbanan, Järnvägsutredning Malmö Tomelilla Uppdragsnummer: Datum: Mars 2013 Version: 0.2 Utgivare: Trafikverket Region Syd Trafikverkets kontaktperson: Torbjörn Sundgren Konsult: Ramböll Sverige AB Konsultens uppdragsnummer: Konsultens kontaktperson: Bo Asplind Foto på framsidan: Befintlig järnväg genom Tomelilla Foto av Ramböll Sverige AB

3 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och metod SIMRISHAMNSBANAN MÅL TÄTORTER SOM OMFATTAS AV ANALYSEN SYFTE METOD 4 2 Regionala samband TÄTORTERNAS ATTRAKTIVITET RESMÖJLIGHETER TÄTORTERNAS KÄNSLIGHET OCH POTENTIAL MALMÖ KIRSEBERG STAFFANSTORP DALBY VEBERÖD SJÖBO TOMELILLA 26 Litteratur och referenser

4 1 Bakgrund, syfte och metod Denna PM är ett kunskapsunderlag för studier och utvärdering av alternativa korridorer i järnvägsutredningen för Simrishamnsbanan mellan Malmö och Tomelilla. Tätortsanalysen har gjorts i ett inledande skede och kommer att i vissa delar inarbetas i huvudrapporten för utredningen. 1.1 SIMRISHAMNSBANAN MÅL I arbetet med järnvägsutredningen har följande ändamål och projektmål formulerats. Ändamål Simrishamnsbanan är en planerad järnväg för persontrafik mellan Malmö och Simrishamn med stationer i Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo och Tomelilla. Simrishamnsbanan ska skapa förutsättningar för en långsiktigt ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling genom att: Stärka utvecklingen av en flerkärnig ortsstruktur i södra Skåne så att förutsättningarna för regional tillväxt och balans mellan olika delar av Skåne förbättras. Öka tillgängligheten till arbetsplatser, utbildning och bostäder inom regionen. Minska miljö- och klimatpåverkan inom transportsektorn genom ökad andel resor med kollektiva färdmedel. 1.2 TÄTORTER SOM OMFATTAS AV ANALYSEN Järnvägsutredningen för Simrishamnsbanan omfattar delen Malmö Tomelilla. Tätortsanalysen omfattar de tänkta stationsorterna Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo och Tommelilla utmed denna del av banan. 1.3 SYFTE Tätortsanalysen utgör underlag till järnvägsutredningen och har till syfte att beskriva och analysera geografiska förutsättningar, historisk utveckling, nuvarande funktioner och strukturer samt framtida planerad utveckling för stationsorterna utmed Simrishamnsbanan. Dessutom görs en kortfattad analys av hur en ny järnväg och station kommer att påverka orternas funktioner och strukturer. Denna analys kommer att utvecklas i järnvägsutredningen. 1.4 METOD Tätortsanalysen är indelad i tre tematiska delar: geografisk ram, tätortsstruktur och utvecklingstrend. Som underlag för beskrivning och analys har kommunens översiktsplaner använts och i vissa fall planprogram för detaljplan. För den historiska tillbakablicken har ortofoto (flygbilder) från 1940-talet studerats och jämförts med dagens kartor. Underlag för kartanalysen är Lantmäteriets ekonomiska karta och terrängkarta. För att lyfta fram de skilda förutsättningarna som orterna har utmed järnvägsstråket har det lagts vikt vid att göra samtliga analyser och kartredovisningar enligt samma kriterier trots att underlagen varierat. I det inledande avsnittet om tätorterna i ett regionalt sammanhang framgår att förutsättningarna skiljer sig åt, vilket också varit en del av analysarbetet Geografisk ram Tätortens läge och placering beskrivs i sitt landskapliga sammanhang. Detta utgörs ofta av naturområden och jordbruksmarker som är en stor del av tätorternas befintliga tillgångar och är värden som behöver förvaltas Tätortsstruktur Tätorterna har haft en stark tillväxt under andra hälften av 1900-talet. Orternas ursprung och historia kan ha betydelse för ortens identitet och kan stärka ortens struktur. Ortens befintliga funktioner och dess strukturer utgör grund för bedömningar om hur olika platser och funktioner hänger samman, samt var rörelsestråk, målpunkter och möjliga barriär finns Utvecklingstrend Denna del visar tätortens befintliga struktur och kommunens planering för framtiden. Här redovisas även koppling ar och funktioner som kan utvecklas alternativt behöver bevaras i relation till valet av järnvägslinje och stationsläge. Projektmål Järnvägen ska lokaliseras och utformas så att: Projektet blir samhällsekonomiskt effektivt. Regionens långsiktiga strategier och utvecklingsplaner stärks. Restiden mellan Malmö och Simrishamn med tåg blir cirka 60 minuter. Anpassningen till landskapet blir god. Landskapets övergripande funktioner och samband för närrekreation, flora och fauna inte bryts. Anpassningen till områden med högt bevarandevärde blir god. Tillgängligheten inom tätorterna blir god och barriäreffekter motverkas. Stationerna blir attraktiva bytespunkter som stärker utvecklingen av tätorterna samt den regionala kollektivtrafiken. Fortsatt rationellt jord- och skogsbruk möjliggörs. Säkerheten i korsningspunkter med vägar blir hög. 4

5 2 Regionala samband Simrishamnsbanan utgör en framtida järnvägsförbindelse mellan Simrishamn och Malmö med kopplingar till Lund och Köpenhamn. Banan förväntas stärka utvecklingen av en flerkärnig ortsstruktur i södra Skåne så att förutsättningarna för regional tillväxt och balans mellan olika delar av Skåne förbättras. Den kommer att öka tillgängligheten till arbetsplatser, utbildning och bostäder inom regionen. Stationsorterna utmed banan kommer att påverkas beroende på avståndet från Malmö och ort ens nuvarande roll och struktur. För de orter som ligger längst från Malmö (Tomelilla, Sjöbo och kanske Veberöd) innebär järnvägen i första hand att avstånden till Malmö och Lund blir mindre. För Staffanstorp och Dalby medför Simrishamnsbanan också att Köpenhamn kommer inom rimligt pendlingsavstånd. Kommunerna som ligger inom Öresundsregionen kring Malmö/Köpenhamn har också mer expansiva utvecklingsstrategier än de kommuner som ligger längre från Malmö. Detta ger olika förutsättningar för stadsutveckling, bland annat i anslutning till stationerna. Tätorternas koppling till det omgivande landskapet varierar mycket. Det kan bero på ortens historia men också på närheten till Malmö. Tätorter som ligger inom regioncentrum är starkt beroende av det vägnät och kollektivtrafiksystem som kopplar ihop orten med övriga målpunkter inom området (Malmö, Lund, Köpenhamn). För Tomelilla, Sjöbo och Veberöd är det istället kopplingen med omgivande landsbygd (ortens territorium ) som är viktig för tätorternas funktion. 2.1 TÄTORTERNAS ATTRAKTIVITET Tätorterna har olika attraktivitet såsom identitet och historisk bakgrund, närhet till handel och arbetstillfällen, omgivande landskap med mera. Attraktiv bostadsort kommer förmodligen att vara den parameter som påverkas mest av en ny järnväg. Förbättrade transportmöjligheter kan också medföra etableringar av handel och andra verksamheter, som inte är platsberoende, vilket ytterligare ökar orternas attraktivitet. Järnvägen kommer att öka tätorternas attraktivitet men den kommer inte att ändra orternas grundegenskaper. Sjöbos attraktivitet kommer till exempel fortfarande att grunda sig på att här finns möjlighet att bo i hus nära naturen till en relativt låg kostnad. Malmö kommer att fortsätta vara ett regioncentrum med tillgång till kultur, brett handelsutbud och många verksamheter, vilket attraherar många människor. Påverkan av en järnväg varierar beroende på omgivningens egenskaper och känslighet. En barriäreffekt vid Kirseberg, som är den femte tätaste stadsmiljön i Skåne (dag och nattbefolkning), upplevs troligen helt annorlunda än i Sjöbo, som har en småskalig struktur och lugnare boendemiljöer. Toleransen för barriäreffekter är oftast högre i tätbefolkade urbana miljöer än i mindre orter där de främsta attraktionsvärdena är knutna till boendemiljöer, rekreation och turism. För Tomelilla, som efterhand har blivit mindre attraktivt för etablering av verksamheter, gäller liknande förutsättningar som för Sjöbo. Kommunen håller nu på att utveckla ett sammanhängande turistområde kring Tosselilla Sommarland och Fyledalen. En barriär eller intrång i detta område skulle medföra betydligt större negativa konsekvenser för orten som helhet än om ett verksamhetsområde i Malmö eller Staffanstorp skulle påverkas på samma sätt. 2.2 RESMÖJLIGHETER En viktig målsättning för Simrishamnsbanan är att restiden mellan Simrishamn och Malmö förkortas så att den regionala arbetsmarknaden utvidgas geografiskt. Samtidigt innebär en ny järnväg att resmöjligheterna inom regioncentrum förbättras, särskilt om det finns bra kopplingar till annan kollektivtrafik. Detta innebär att det finns olika krav på lokalisering och utformning av stationerna, bland annat med hänsyn till anslutande kollektivtrafik och möjligheter till pendelparkering. 2.3 TÄTORTERNAS KÄNSLIGHET OCH POTENTIAL För Tomelilla, Sjöbo och Veberöd är kopplingen med omgivande landsbygd (ortens territorium ) viktig. Det finns många enskilda bostadshus utanför tätorten och ett finmaskigt vägnät förbinder dessa med tätorten. En järnvägsdragning utanför tätorten kan innebära större negativa konsekvenser för de orter som ligger på långt avstånd från Malmö än i orter inom Öresundsregionens centrala delar eftersom järnvägen påverkar det finmaskiga vägnätet. I Sjöbo och Tomelilla kan också nedläggning av de busslinjer, som ersätts med tågtrafik, bidra till att den omgivande landsbygden försvagas. Utredningsområdet och framtida stationsorter utmed Simrishamnsbanan delen Malmö Tomelilla. 5

6 3 Analys och trend 3.1 MALMÖ KIRSEBERG Geografisk ram Kirseberg är beläget på en höjd i de norra delarna av Malmö, cirka 3 km från centrum, och benämns i folkmun Backarna. Söderut utgör nivåskillnaden en avgränsning av stadsdelen. Runt Kirseberg finns öppna ytor som inte är tillgängliga för allmänheten såsom infrastruktur, impedimentytor, ruderatmarker och verksamhetsområden. Kirsebergs grönstruktur utgår från Beijers park mot området kring nu nedlagda Malmö Östra sjukhus. Grönområdet är viktigt och är det enda rekreationsområdet som finns i stadsdelen utanför kvartersmark. Området längs Sege å ligger på andra sidan Inre Ringvägen och är svårtillgängligt för närboende. Landskapet utanför de bebyggda delarna består av odlingsmark och storskaliga infrastrukturanläggningar. Österut ligger Yttre Ringvägen som utöver Inre Ringvägen utgör ytterligare en barriär mot det vidsträckta odlingslandskapet som sträcker sig ända fram till Dalby. Tätortsstruktur Kirseberg utvecklades utmed den gamla vägen mot Staffanstorp (se karta) vilken utgjorde Malmös östra entré. Den äldsta bevarade bostadsbebyggelsen härstammar från och 1870-talen. Kirseberg var en av de arbetarförorter som vid den här tiden växte upp på olika ställen utanför Malmö. Idag är Kirseberg avskild från sin omgivning av vägar, motorvägar, järnvägar och industrimark. Kirseberg bebyggelsen kommer från flera olika tidsepoker och har en varierande karaktär. Bebyggelsen en blandning av bostäder, verksamheter och handel som motsvarar en småstad snarare än en förort. Service utbud är i huvudsak lokaliserat längs Vattenverksvägen. En stort serviceutbud finns även i det närliggande köpcentrumet Entré och området runt Värnhemstorget, som ligger strax väster om Kontinentalbanan. Utvecklingen av Kirseberg har under de senaste 60 åren blivit inåtriktad och består av förtätningsåtgärder. En relativt stor förvandlingsprocess har påbörjats de senaste åren bland annat i det gamla sjuk- husområdet där Malmö stad tillsammans Ekocentrum utveckla ett hållbara stadsutvecklingsprojekt med Sege park. Befolkningen i Kirseberg har en hög andel unga vuxna och studenter. Bostadskvarteren upplevs trygga och är ett billigt och centralt alternativ jämfört med andra stadsdelar. Utvecklingstrend Kirseberg förväntas på sikt genomgå en kraftig förändring i form av stora utvecklingsprojekt. Framför allt är det ny, blandad stadsbebyggelse som planeras tillkomma inom området med de gamla järnvägverkstäderna, men även järnvägsnära områden väster om Kontinentalbanan kommer att studeras för ny tillkommande bebyggelse. Målsättningen är att förbättra sammankopplingen mellan Malmö stad och Kirseberg med ett kraftigt stadsutvecklingsprojekt som integrerar bebyggelsestruktur i form av tät blandstad med en stor kollektivtrafiksatsning vid Öster värns stationsområde. Dessa processer bör ske parallellt. En utökning av bostäder i området får till följd att stadsdelen behöver öppnas upp. I annat fall kan inoch utpendling bli problematisk, stadsdelens attraktivitet försämras och otryggheten öka. De centrumfunktioner som idag finns längs Vattenverksvägen kommer att påverkas av att stora mängder ny bebyggelse lokaliseras söder om Södra Bulltoftavägen. Men om Vattenverksvägen är riktad till en lokal försörjning kommer de nya utvecklingsområdena att riktas mot ett mer regionalt sammanhang i anslutning till Kontinental banan. Man kan önska att attraktiviteten och serviceutbudet genom det nya stadsutvecklingsprojektet kommer att ge nya möjligheter för kompletterande service funktioner längs Vattenverksvägen och Södra Bulltoftavägen. Bristen på grönytor måste beaktas och befintliga parker göras mer tillgängliga. Det gäller inte bara Beijers Park och parken inom det gamla sjukhusområdet (MÖS) utan även Ellstorpsparken väster om Kontinentalbanan. Nya parker måste skapas och kontaktmöjligheterna med det utanförliggande landskapet studeras för att bättre sammanlänka Kirseberg med sina omgivningar, och på så vis österut komplettera med motsvarande öppning som kommer att ske västerut mot Malmö stad och Östervärns stationsområde. Tänkbar påverkan av Simrishamnsbanan Simrishamnsbanan kan utgöra en viktig del av stadsutvecklingen genom att i sin längdsträckning medverka till en bättre koppling mellan Kirseberg och Malmö centrum västerut och öppna stråket längs Sege å österut. Simris- hamnsbanan kommer att bidra till att göra Östervärn ännu mer attraktivt. För resenärerna kommer stationen att fungera som en hubb mellan Malmö centrum och Skåneregionen. För kommunen är kvalitet och integrering av Simrishamnsbanan med det planerade statsutvecklingsprojektet viktigt för Kirseberg och dess koppling till stadskärnan. Den barriäreffekt som järnvägen medför inom stadsdelen kan dock motverka önskade kopplingar mellan Kirseberg och dess omgivning. Simrishamnsbanans läge i profil kan bli avgörande för framtida stadsutveckling, genom att minska eller öka barriäreffekten. 6

7 Malmö Kirseberg: Geografisk ram 7

8 Malmö Kirseberg: Tätortsstruktur 8

9 Malmö Kirseberg: Utvecklingstrend 9

10 3.2 STAFFANSTORP Geografisk ram Staffanstorp ligger mitt i det öppna slättlandskapet som sträcker sig från Malmö mot Dalby och Lund. Området är förmodligen ett av de äldsta odlade områdena i Skåne. Norr om Staffanstorp ligger Gullåkra mosse som utgör en gräns för tätorten norrut. I en sänka söder om orten finns Grevie där gammal agrar boendestruktur ligger kvar i anslutning till Nevishögs gamla kyrka. Staffanstorps grönstruktur består av flera gröna kilar av parkmark i anslutning till bostäder. Vid det gamla sockerbruket ligger kommunens högsta punkt samt ett grönområde med direkt anslutning till stadskärnan. Den gamla järnvägen är ett tillgängligt stråk som sträcker sig genom hela tätorten. Tätortsstruktur Från att ha varit två jordbruksbyar, Stanstorp och Brågarp, utvecklades Staffanstorp efterhand till ett mindre stationssamhälle då linjen Malmö Simrishamn här korsade den redan byggda järnvägen Lund Trelleborg. Orten växer efterhand kring stationen med bostäder på en sida av järnvägstråket och sockerbruket på andra sidan. Under och 1970-talen tredubblade kommunen sin befolkning. De bostäder som då tillkom var miljonprogrammens villaområden. Kvarter riktade mot stora gröna oaser och trafikseparerade lösningar med fotgängare och cyklister i fokus skapade boendekvalitetet. Staffanstorp hade tidigare ett splittrat tätortscentrum med mellanliggande stora öppna ytor samt låg och gles bebyggelse. Under 1990-talet tillkom ny centrumbebyggelse i rutnätsmönster och med stadskvarter som tidigare inte funnits på orten. Projektet engagerade kommunen tidigt i en förvandlingsprocess. Till skillnad från många andra orter som utvecklades kraftig under 1960-, och 1980-talet skapades i Staffanstorp en riktig centrumkänsla. Detta har som konsekvens idag att kommunen fortfarande erbjuder bra boendekvalitet och drabbas inte av ett generellt bebyggelseförfall vilket karakteriserar miljonprogramsutvecklingen. Genom att förvandla sockerbruket till en ny stadsdel fortsätter kommunen sin omvandlings- och förtätningsprocess i centrum. Detta kommer att öka kommunens attraktivitet, skapa bättre förutsättningar för verksamhet och service och erbjuda ett levande alternativ till en sovstad i utkanten av Malmö. Utvecklingstrend Kommunen är, med sitt läge och med en planerad bostadsproduktion av 500 bostäder/år, i en utvecklingsfas som är karaktäristisk för orter i nära anslutning till storstäder. Här finns villor som är billigare än i storstäderna och lägenheter med attraktivt läge nära bra kollektivtrafikförbindelser. Staffanstorp har en expansiv strategi för att möta efterfrågan på villor men också en förtätningsstrategi som kommer att ske framföralt i sockerbruksområdet, med utbyggnaden av Sockerstaden i kombination med förbättrad kollektivtrafik. I ett långsiktigt perspektiv har orten begränsade utbyggnadsmöjligheter. På norra sidan ligger Gullåkra mosse och i öster och väster verksamhetsområden som kan skapa svårigheter för en snabb förvandlingsprocess. Ortens expansion kan därför lättare ske söderut och mot sydost, genom att tätorten binds samman med Nevishög. Detta kan skapa möjligheter för att knyta den snabbväxande tätorten till Nevishögs befintliga struktur och förankra framtida starka utvecklingar som kommer att ske. Tänkbar påverkan av Simrishamnsbanan Simrishamnsbanan är en del i såväl kommunens som regionens utveckling. Den kommer att vara en länk mellan tätorterna, med kopplingar till andra färdmedel som buss, spårvagn eller duospårsystem. Två alternativa lokaliseringar av järnvägen och stationen finns: Det första alternativet är genom tätorten. Då kommer barriärfrågorna att vara väsentliga. Gamla Simrishamnsbanan som då blir banvall ligger mycket nära inpå bebyggelsen. Fördelarna med att ha en station vid Sockerstaden får ställas mot de nackdelar som finns med att ha tågtrafik passerande genom tätorten. Det andra alternativet är söder om tätorten. För att integrera stationsanläggningen i orten krävs att Staffanstorp utvecklas så att ny bebyggelse kommer till stånd mellan tätorten och Nevishög. Den omfattande utvecklingen kommer att påverka resemöjligheterna i tätorten och kommer att kräva ett nytänkande avseende kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. Framtida möjliga kopplingat till ett spårvagnssystem genom Staffanstorp mot Lund eller duo-spårsystem är nödvändiga för att vara attraktivt för en stadsutvecklingslösning. 10

11 Staffanstorp: Geografisk ram 11

12 Staffanstorp: Tätortsstruktur 12

13 Staffanstorp: Utvecklingstrend 13

14 3.3 DALBY Geografisk ram Dalby tätort ligger i övergången mellan det låglänta odlings landskapet på Lundaslätten och mosaiklandskapet på Romeleåsen. Den äldsta delen av tätorten ligger högt och samlat invid Dalby medeltida kyrka, som har viktiga historiska kopplingar till omgivande bygd. Vyn mot Dalby från slätten och väg 11 präglas av kyrkan på höjden. Från Dalby har man vackra utblickar mot slätten och Malmö. Romeleåsen skiljer den exploaterade delen av i regionen från den mer landsbygdspräglade delen. Dessa förhållanden ger också intressanta naturmiljöer i anslutning till bostadsområden i Dalby. Naturområdena är också viktiga rekreationsområden för boende i Lund. Tätortsstruktur Sedan länge har området kring Dalby varit befolkat. Orten ligger där fem landsvägar möttes. På 1060-talet var Dalby kyrka biskopssäte, men övergick senare till att vara en klosteranläggning, vilken var avsevärt större än dagens kyrkbyggnad. År 1658 blev Skåne svenskt och Dalby blev tingsplats vilket gav orten en viktig roll i regionen. Dalby utvecklades framför allt under industrialiseringen med olika typer av verksamheter, bland annat spritfabrik, kvarn, bryggeri och tegelbruk. Kopplingen till järnvägen innebar att ett stationssamhälle utvecklades. Idag ligger tätorten i utkanten av regioncentrum Malmö/Köpenhamn. Detta innebär att orten erbjuder ett attraktivt läge, med höga boende och historiska kvaliteter och tillgång till en stor arbetsmarknad. Orten har utvecklats i flera olika etapper runt om kyrkan. Norrut mot Dalby Söderskog med en stadsplan som följer terrängen och söderut med en traditionell utveckling längs vägar som efterhand blivit kvarter. Orten har vissa begränsningar för framtida utbyggnad. Norrut av skyddade naturområden, västerut av stenbrottet, söderut och österut av kraftiga topografiska skillnader. Kontakten med slättlandskapet är också en del av Dalbys identitet. Utvecklingstrend Med läget i regionen, tillgängligheten och ortens historia erbjuder Dalby en attraktiv boendemiljö. Två trender kan skönjas i Dalbys utveckling. Den ena utvecklingstrenden är kopplad till järnvägen och spårväg till Lund (Lundalänken). Konsekvenserna av detta blir att kommunens attraktivitet ökar kraftigt genom bättre tillgång till den stora regionala arbetsmarknaden i Malmö, Köpenhamn och Lund. Projektet har för syfte att utöka Dalby centrum genom att bygga tätt i direkt anslutning till befintligt centrum. Det finns goda möjlig heter att utveckla Dalby centrum. Det går att skapa en naturlig koppling mellan de planerade områdena söder ut och inte minst förvandla det gamla industriområdet till en ny attraktiv stadsdel i enlighet med kommunens planer. Den andra trenden kompletterar den första genom att förtäta området i anslutning till ett framtida utvecklat centrum. Framtida planer syftar till att förtäta områdena i anslutning till Hällestadsvägen och Veberöds vägen fram till stenbrottet och mot skogsområdet norrut. Tänkbar påverkan av Simrishamnsbanan Simrishamnsbanan och Lundalänken kommer att medföra en omfattande förändring i orten. Utformningen av dessa anläggningar behöver hanteras omsorgsfullt eftersom de berör den symboliska landskapsbild som kännetecknar Dalby och skapar Dalbys entré. Järnvägen och spårvägen utgör grund för att förstärka tätorten och skapa attraktivitet för handel och bostadsområden i anslutning till stationen. Det är dock inte säkert att Dalbyborna kan utgöra tillräckligt marknadsunderlag för denna handelsutbyggnad. Simrishamnsbanan innebär att Dalby blir en regional bytespunkt i kollektivtrafiksystemet. I anslutning till stationen bör det finnas pendelparkeringar, vilket kan förstärka underlaget för nya handelsetableringar. Utvecklingen av stationsområdet måste hanteras med varsamhet då ortens entré har historisk och symbolisk betydelse och relationen till tätortens karaktär är känslig. Stationen är strategiskt viktig för tätortens utvecklingsmöjligheter. Den behöver hanteras med omsorg för att integreras med den historiska delen. 14

15 Dalby: Geografisk ram 15

16 Dalby: Tätortsstruktur 16

17 Dalby: Utvecklingstrend 17

18 3.4 VEBERÖD Geografisk ram Veberöd är beläget på gränsen mellan Romeleåsens markanta beskogade höjder och Vombsjösänkans flacka öppna marker med odling och bete samt våtmarker. Den gröna kopplingen mellan Veberöd och Romeleåsen i riktningarna syd till väst är en av ortens starkaste kvaliteter. Veberödsborna kan lätt nå Idalaskogen strax söder om tätorten och andra rekreationsområden på Romeleåsen. Väg 11 utgör en barriär mot Vombsjösänkan och dess rekreativa värden såsom Vombsjön, Vombs fure och Krankesjön. Den gamla banvallen utgör idag en grön länk som förbinder Veberöd med Romeleåsen i väster och landskapet kring Klingavälsån i öster. I de östra delarna av Veberöd, kring den befintliga banvallen, finns även ortens stadsskog som idag utgör en viktig resurs för vardagsmotion i form av löparspår, fritidsverksamhet, barns närliggande lekytor och för förskoleverksamhet. Veberöd är idag känt för de stora naturvärden som omger orten. Tätortsstruktur Veberöd har ett relativt litet centrum beläget där de äldre vägarna mellan Dalby Sjöbo och Dörröd Skurup korsar varandra. Genom centrum rinner Veberödsbäcken i nordlig riktning, från Romeleåsen ner mot Vombsjösänkan längs den gamla järnvägens öst västliga sträckning. Veberöd är känt sedan 1510-talet som sockencentrum med kyrka och förmodligen medeltid ursprung. Tätorten utvecklades efter att Malmö Tomelilla järnväg färdigställts år 1893 och Veberöds station anlagts. Efter järnvägens tillkomst etablerades flera industrier i Veberöd. Den största var tegelbruket, som var beläget i samhällets västra del. Dessutom fanns stärkelsefabrik och garveri i Veberöd. Bruket lades ned 1974 men orten såg trots det en stor expansion av villabebyggelse under talet. Till skillnad från övriga orter längs sträckan har Veberöd växt radiellt, vilket innebär att orten är mindre sammahållen och istället spretar ut i landskapet. Detta gör att gröna länkar letar sig långt in mot centrum. Norrut från centrum mot väg 11 ligger idag ett glest exploaterat verksamhetsområde med främst lätta indust rier och viss handel. Närheten till väg 11 är en förutsättning för verksamheterna. I övriga riktningar från centrum består Veberöd till största delen av villabebyggelse. Utanför den sammanhängande bebyggelsen har det sedan mitten på 1900-talet skett en icke detaljplanelagd ut veckling av landsbygdsbebyggelse åt sydväst mot Romeleåsen. Utvecklingstrend Idag är exploateringstrycket i Veberöd lågt. Några detaljplaner förbereder orten för exploatering. Vidare planering och skapande av visioner för orten inväntar valet av stationsläge för Simrishamnsbanan. Ortens attraktivitet består av dess gröna kvaliteter och förhållandevis korta avstånd till regioncentrum Malmö/Lund. Kortare restider kommer troligen att innebära bland annat stigande bostadspriser. Den gamla banvallen har utvecklingspotential och skulle kunna användas för att tydligare länka samman Veberöd med Romele åsens rekreationsmarker. Ortens gröna värden utgör en resurs som behöver bevaras och utvecklas för att långsiktigt öka ortens attraktivitet i regionen. Tänkbar påverkan av Simrishamnsbanan De gröna stråken från centrum och ut i landskapet är och kommer att vara viktiga för ortens framtida struktur och attraktivitet, vilket bör beaktas vid lokalisering av Simrishamnsbanan genom eller utanför Veberöd. Båda alternativen medför stora potentialer för tätorten beroende på vilken tidshorisont man syftar på. Det centrala alternativet skapar stor potential idag genom att det berör störst andel av befolkning i tätorten och är lockande för handelsetableringar i anslutning till stationen. Detta måste ses i ljuset av nackdelarna att tåget går mitt igenom ett bostadsområde och skapar stora fysiska och visuella barriäreffekter. Det norra alternativet berör i dagsläget en mindre befolkningsandel i orten men kan vara mer intressant i en framtid. Avstånden från de mest avlägsna bostadsområdena upplevs idag som problematisk men anslutning till väg E11 medför stora möjligheter till framtida företagsetableringar. Veberöd ligger i den närmaste zonen i anslutning till det större och attraktiva regioncentrum och lockar många att ha Veberöd som bostadsort. Attraktiviteten att bosätta sig här kommer att öka vilket gör det möjligt att förtäta området mellan det norra stationsläget och befintligt centrum. Detta alternativ skapar möjlighet för tätorten att samordna bostadsutbyggnad och utveckling av arbetsplatser i anslutning till stationen. Dessutom minskar barriäreffekterna i de centrala delarna. 18

19 Veberöd: Geografisk ram 19

20 Veberöd: Tätortsstruktur 20

21 Veberöd: Utvecklingstrend 21

22 3.5 SJÖBO Geografisk ram Sjöbo tätort ligger som på en tröskel i landskapet. Höjdskillnaderna i topografin utgör en viktig del av tätortens särdrag. Olika typer av landskapliga miljöer möts i närheten av tätorten och skapar en naturlig ram för ortens utveckling. Klingavälsåns övre lopp ligger söder om tätorten Sjöbo. Ån följer en öppen flack dalgång med betesmarker. Åsumsån utgör en tydlig gräns mot norr och erbjuder ett vackert dalgångslandskap som mynnar ut i Vombsjön. Det högre liggande området mellan dessa två dalgångar markeras av branta slänter och skogspartier. Väster om tätorten ligger ett skogsområde med koppling till Vombs fure. Österut ligger den huvudsakligen barrskogsklädda Sjöbo Ora, vilken används som friluftsskog för Sjöboborna. Området har stora värden då det ger tillgång till natur i direkt anslutning till tätortens kärna. Tätortsstruktur Sjöbo tätort har en stark koppling med den omgivande landsbygden. Sjöbo var redan innan tågets ankomst i slutet av 1800-talet en centralort i Färs härad med sitt strategiska läge vid en viktig landsvägskorsning, med gästgivaregård, tingshus och marknad. Industrins framväxt grundade sig på jordbrukets behov, handel och hantverk och utbyggnaden av tätorten skedde parallellt med järnvägsbyggandet. Näringslivet i kommunen präglas fortfarande av jordbruket. Tätortens lokalisering i förhållande till regioncentrum Malmö/Lund blev attraktivt för byggföretag samt fritiderbjudande kopplat till golf och hästverksamhet. Jordbruksbyn vid korsningen av Väster-, Norre- och Södergatan växte under mitten av 1800-talet. Utbyggnaden av orten skedde initialt utmed dessa vägar. År 1898, när Sjöbo fick status som municipalsamhälle, fanns det drygt 900 invånare i orten. Häradsekonomiska kartan från 1915 visar upp en detaljerad och ambitiös stadsplan som bland annat bekräftar hur viktig tågets ankomst var för tätortsutvecklingen. Stadsplanen präglar fortfarande ortens utseende och struktur med en stadsmässighet som framträder bland annat längs Västergatan. Tätortens naturliga avgränsningar och lokalisering medför att det finns färre potentiella områden för stora utbyggnadsprojekt i utkanten av tätorten. Kommunens strategi är därför att förtäta befintliga områden och i första hand omkring den före detta stationen där omvandling av industrimark planeras för att bli bostäder. Dessutom planerar man att koppla Svansjös sommarby till kommunens vatten och avlopp, vilket troligen kommer att bidra till fler permanenta bostäder i området. Två viktiga områden är planerade för nya bostäder väster och öster om tätorten. Området norr om Sjöbo Ora är viktigt för kommunen eftersom det ligger i direkt anslutning till tätorten och på det viset utvidgar centrums area. Området som är planerat västerut har mindre koppling till tätortens centrum. Utvecklingstrend Sjöbos attraktivitet består i att det finns bostäder nära naturen till relativt låg kostnad. Tätorten kan på längre sikt drabbas av konkurrens genom inflyttning till landsbygden utanför. Detta gör att planerade bostadsområden vid Sjöbo Ora, som har ett attraktivt läge nära natur och i anslutning till centrum, utgör värdefulla bidrag för att lyfta fram Sjöbo tätort. Bostadsproduktionen är i genomsnitt bostäder per år. Kommunen vill förtäta och omvandla tomma industriytor till bostäder vilket emellertid kan ta lång tid med dagens långsamma expansion. För att tätorten ska kunna växa behövs också nya områden i anslutning till Sjöbo Ora. Dessa områden kan erbjuda en naturnära miljö i anslutning till tätortskärnan. Kopplingen till Sjöbo Ora är värdefull för Sjöbo som tätort. Tänkbar påverkan av Simrishamnsbanan Simrishamnsbanans tillkomst är en viktig förutsättning för kommunens utveckling. Den planerade förtätningen av stadskärnan kan inte genomföras utan en förbättring av kollektivtrafiken till regioncentrum Malmö/Lund. Sjöbo kan vara den tätort som kommer att få mest nytta av Simrishamnsbanan. Familjer som vill ha naturnära boende men som också behöver en snabb förbindelse till region centrumen Malmö/Köpenhamn och Lund kan lockas hit. Därför är området strax norr om Sjöbo Ora viktigt för tätortens expansion. Ett stationsläge utanför tätorten kan innebära en motsatt effekt vilket försämrar tätortens kvalitet. Om centrum och station separeras för mycket kan man inte dra nytta av det trafikflöde eller de förbättrade villkoren för etablering av näringsliv i centrum som Simrishamnsbanan kan generera. Dessutom försvårar avståndet och nivåskillnaden mellan tätort och station för gång- och cykel trafik, vilket i sin tur medför sämre villkor för bostadsetablering i centrum. 22

23 Sjöbo: Geografisk ram 23

24 Sjöbo: Geografisk avgränsning 24

25 Sjöbo: Utvecklingstrend 25

26 3.6 TOMELILLA Geografisk ram I Södra mellanbygdens mjukt böljande jordbrukslandskap, strax nordost om Fyledalens branta beskogade ravin, ligger Tomelilla. Den goda jordkvaliteten runt Tomelilla medför relativt hög avkastning för jordbruket. I åkerlandskapet finns enstaka mindre skogsbestånd eller dungar som är svårtillgängliga för allmänheten då kringliggande åkrar utgör barriärer, men som bidrar till landskapets karaktär. Tomelilla har två huvudsakliga friluftsområden. I den sydöstra och östra utkanten av staden ligger Skogsbacken som är ett skogsbevuxet område kring Välabäcken. Området är lättillgängligt från tätorten och är av stor betydelse för vardagsrekreation. Frånkopplat från orten, men i dess närhet västerut, ligger Kronoskogen tillsammans med Tosselilla sommarland. Detta är en större skog som fortsätter mot väster ner i Fyledalen. Tätortsstruktur Tomelilla är, i likhet med Sjöbo, en centralort med småstadsliv. Detta understryks av Tomelillas särpräglade centrum vars gator sprider sig radiellt och symmetriskt ut från det centrala stationsläget och kantas av det tidiga nitton hundratalets påkostade husfasader. Tomelilla har en gräns för bostadsbebyggelse i norr, där ett industriområde är lokaliserat. I öster gränsar staden till ett mångskiftande landskap med vattendrag, Skogsbacken, mindre verksamhetsområden och en golfbana. Mellan Tosselilla/Fyledalen och Tomelillas västra gräns finns ett mer homogent och öppet åkerslandskap. I denna tätortsgräns planeras för närvarande en förtätning så att bebyggelsen får ett mer distinkt möte med åkerlandskapet. Tomelilla har en historiskt stark koppling till Tryde i nordväst. Vägen till Tryde går parallellt med väg 11:s infart till Tomelilla. Kring denna väg, och i riktningarna öst till norr om Tomelilla finns det en äldre struktur av jordbruk med spridda gårdar. Under senare tid har dock detta område urbaniserats genom att friliggande bostadshus byggts i åkerlandskapet. Utvecklingstrend Det är tydligt att det sker en gradvis och långsam utbyggnad av friliggande villor på landet. Detta visar att det är lantliga värden såsom natur, tystnad och småskaliga bystrukturer som lockar folk att flytta till kommunen och som därmed är ekonomiskt drivande aspekter. I dagsläget har kommunen inga avsikter, att utöver vad som kan komma att ske i samband med en ny översiktsplan, utarbeta någon policy för hur det lantliga boendet ska styras. Det är brist på lägenheter i Tomelilla och man planerar för ny bebyggelse inne i Tomelilla tätort främst för äldre som är i behov av att flytta till ett enklare boende inom kommunen. Behovet av att förstärka centrum med ytterligare bostäder är starkt. Det finns visioner och planer på att ytterligare utveckla Tosselilla sommarland som turistmål. Kommunen vill gärna se en starkare koppling mellan Tomelilla tätort och Tosselilla sommarland med planerade nya verksamheter i anslutning till sommarland och Kronoskogsområde. Kommunen har ambitionen att knyta Kronoskogen och dess närområden närmare Tomelilla samhälle så att Kronoskogsområdet blir mer tillgängligt och får ökad betydelse för boende i Tomelilla. Det omgivande åkerlandskapet med högt klassade jordar kan innebära en begränsning för staden att växa och expandera. Tänkbar påverkan av Simrishamnsbanan Simrishamnsbanans tillkomst är en viktig förutsättning för kommunens utveckling. Den planerade förtätningen av stadskärnan kan inte genomföras utan en förbättring av kollektivtrafiken till regioncentrum Malmö/Lund. En koppling mellan Tomelilla tätort, Tosselilla och Kronoskogen innebär en möjlig utveckling för kommunen vilket bör beaktas vid val Simrishamnsbanans väg in i Tomelilla station. Simrishamnsbanans tillkomst kommer förmodligen att innebära två olika typer av konsekvenser för kommun. Den första består av ökad attraktivitet hos Tosselilla Sommarland som har en stor del utländska besökare och som kommer att närma sig till regioncentrum Köpenhamn/Malmö. Det blir möjligt att planera dagsutflykter från Köpenhamn och en delar av Danmark. Ett sammahängande projekt i anslutning till Fyledalen/Österlen med övernattningsmöjligheter i området kan ge bra förutsättningar för helgutflykter och öka andelen besökare i Tomelilla med omnejd. Den andra typen av konsekvenser består i en ökad attraktivitet på bostadsmarknaden i anslutning till framtida verksamheter. Närheten till Malmö kan öka attraktiviteten avseende friluftsliv och rekreation i regionen och regionen skulle kunna upplevas som ett friluftsområde till Malmö (Detta är en trend som redan är på gång för Sjöbos del med hästgårdar och golf ). Familjer som kommer att etablera sig i Tomelilla kommer förmodligen att göra det på grund av jobbmöjlighet, prisvärda hus och närhet till naturen. 26

27 Tomelilla: Geografisk ram 27

28 Tomelilla: Tätortsstruktur 28

29 Tomelilla: Utvecklingstrend 29

30 Litteratur och referenser SKRIFTLIGA KÄLLOR Slutrapport förstudie Simrishamnsbanan delen Dalby- Tomelilla( -Simrishamn) Trafikverket Förstudie Slutrapport Simrishamnsbanan Malmö- Dalby Banverket 2006 Livskraftiga orter som en effekt av ESS och MAXI IV Region Skåne 2012 Kommunernas översiktsplaner SSSV, Samverkan Skåne Sydväst dec 2008 Malmö kommun Översiktsplan för Malmö 2005, Antagen februari 2006 Burlövs kommun Översiktsplan -98 Burlövs kommun Staffanstorps kommun Översiktsplan för Staffanstorp: Framtidens kommun Perspektiv 2038, Staffanstorps kommun, Aktuell och gällande, Beslut av kommunfullmäktige Tomelilla kommun Översiktsplan för Tomelilla kommun. Antagandehandling Planprogram för Skånes Sommarland m.m., Tomelilla kommun DIGITALA KÄLLOR Infrastrukturplanering runt ESS/MAX IV på kort, medellång och lång sikt ta1samhnllsplanering_och_transportinfrastruktur_mats_ petersson_ pdf MUNTLIGA KÄLLOR Vid möte med Christian Rydén GRAFISKA KÄLLOR Alla foton från Ramböll Sverige AB om inget annat anges. Alla flygfoton/flygbiler från Trafikverket. Kartmaterial/underlagskartor till framtagna kartor från Lantmäteriet. Inriktning för Sockerstan, Staffanstorps kommun, Godkänd av kommunstyrelsen Grönplan för Staffanstorp och Hjärup Lunds kommun Översiktsplan för Lunds kommun - Antagen av kommunfullmäktige Fördjupning av översiktsplanen för Dalby. Lunds kommun. Antagen december Sjöbo kommun Översiktsplan för Sjöbo kommun, ÖP Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan, Sjöbo kommun. Vindkraft i Sjöbo kommun, tematiskt tillägg till översiktsplanen. Antagandehandling oktober Fördjupning av översiktsplanen för Sjöbo tätort, Sjöbo kommun. Samrådshandling juni Fördjupad översiktsplan för Grimstofta söder, Sjöbo kommun

31

32 Trafikverket, Malmö. Besöksadress: Nordenskiöldsgatan 4. Telefon : , Texttelefon: