Å va vill du då? Ett studiematerial för framtiden Socialdemokraterna i Region Skåne. ABF Skåne

Transkript

1 Å va vill du då? ABF Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne Ett studiematerial för framtiden... 1

2 Innehållsförteckning Tyck till och påverka politiken i vår region!...3 Region Skåne...6 Regional utveckling vad är det?...7 Nya jobb...8 Infrastruktur...9 Skånetrafiken Skånsk miljöpolitik Skånskt friluftsliv Kultur Hälso- och sjukvården hur styrs den? Solidarisk finansiering kräver prioriteringar Sjukvården och marknaden Sjukvårdens utmaningar Patientens rätt i vården Skånsk Livskraft vård och hälsa Primärvården Akutvård Psykiatri Läkemedel Tandvård Habilitering och hjälpmedel Det regionala självstyret En socialdemokratisk politik i Region Skåne Tyck till och påverka politiken i vår region! Socialdemokraterna är ett folkrörelseparti och som sådant vill vi lyssna och ta till oss synpunkter från både medlemmar och allmänheten när vi formar vår politik. Det material som du nu håller i din hand är ett studie- och rådslagsmaterial från Socialdemokraterna i Region Skåne. Syftet med materialet är dels att fördjupa diskussionen om regionalpolitiska frågor i Skåne, dels att tjäna som en del i underlaget till en revidering av socialdemokraternas Skåneprogram. Materialet består av fyra olika delar: Regional utveckling Hälso- och sjukvård Regionalt självstyre Sammanfattning över politiskt viktiga frågor Varje del består av avsnitt som ger en kortfattad nulägesbeskrivning av ett särskilt område. Avsnitten avslutas med tips på var man kan hitta mer information och en rad olika diskussionsfrågor. Du kan använda materialet till en längre studiecirkel där ett eller flera avsnitt diskuteras vid varje tillfälle. Kom ihåg att anmäla studiecirkeln till närmaste ABF-avdelning. Bedriver din arbetarekommun, förening, avdelning etc. redan studiecirklar, är detta ett material som du enkelt kan integrera i den befintliga verksamheten. 2 3

3 Det går även bra att diskutera materialet på t.ex. ett medlemsmöte eller dylikt. Som enskild person är du också välkommen att lämna dina synpunkter till oss. Det ena sättet utesluter inte det andra. Det viktiga är att svaren skickas in skriftligt till oss, så vi kan använda dem som stöd när vi fortsätter att utveckla vår politik i regionen. Önskar ni mer bakgrundsmaterial, medverkan från någon av våra regionpolitiker, hjälp med ytterligare fördjupning eller studiehandledning kontakta oss för vi ställer gärna upp. För oss socialdemokrater är det nödvändigt, men också en del i vårt vardagsarbete, att ta till oss signaler om hur sjukvården kan utvecklas och hur en god regional utveckling kan skapas. På så sätt förankras vår politik för en god välfärd. Därför hoppas vi skapa en dialog om dessa frågor under en längre tid framöver. För oss är det viktigt att lyssna på vad du tycker. Skicka era svar senast den 30 september 2009 till: Socialdemokraterna Region Skåne KRISTIANSTAD Telefon: / E-post: Ida.J.Johansson@skane.se / Heidi.LaineLundgren@skane.se eller till: Socialdemokraterna i Skåne Olof Palmes Plats MALMÖ Telefon: E-post: Stefan.M.Pettersson@skane.se Heléne Fritzon Ordförande för Socialdemokraterna i Skåne Uno Aldegren Gruppledare för Socialdemokraterna i Region Skåne 4 5

4 Region Skåne Region Skåne startades den 1 januari 1999 genom en sammanslagning av landstingen i Kristianstad län och Malmöhus län samt delar av Malmö stads dåvarande verksamhet (främst sjukvården). Regionen skiljer sig från andra landsting genom att den även ansvarar för frågor som normalt sköts av länsstyrelsen och andra statliga myndigheter. Region Skåne verksamhet omfattar: Sjukvård Tandvård Kultur Kollektivtrafik Regionala utvecklingsfrågor Det utökade ansvaret har Region Skåne på prov. Riksdagen har beslutat att Skåne och Västra Götaland på försök skall vara s. k. regionala självstyrelseorgan. Socialdemokraterna i Skåne har varit pådrivande i skapandet av Region Skåne ända sedan frågan väcktes för ungefär 20 år sedan. Efter att försöksverksamheten med regionalt självstyre inleddes har inställningen varit att försöket skall permanentas (läs mer om frågan under avsnittet Det regionala självstyret). Skåne Befolkning: 1,2 miljoner invånare Antal kommuner: 33 Region Skåne Antal medarbetare februari 2007: cirka ( kvinnor, män) Skattesats: 10,39 kronor Omslutning: cirka 24 miljarder kronor Regional utveckling vad är det? På samma sätt som Sveriges andra landsting har Region Skåne ansvar för hälso- och sjukvård, den regionala kollektivtrafiken och visst ansvar för regional kultur. Det som först och främst skiljer Region Skåne från andra landsting är att riksdagen gett regionen ett ökat inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna. Det innebär att Region Skåne till skillnad från andra landsting även ansvarar för: fördelning av statliga regionalpolitiska pengar, regional planering av vägar och järnvägar samt fördelning av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. Dessutom har Region Skåne mandat att företräda Skåne i omvärlden. Det innebär att regionens valda politiker officiellt företräder Skåne. Detta är en roll som länsstyrelserna och landshövdingarna har i andra delar av landet. Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne, som antogs 1999, byggde på visionen om ett livskraftigt Skåne och de fyra övergripande målen om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Under början av mandatperioden genomfördes en omfattande revision av detta, och 2004 antog regionfullmäktige ett nytt program. Kvar fanns de fyra övergripande målen från Läs mer: Vad är regional utveckling för dig? Vad tycker du om visionen om ett livskraftigt Skåne och de fyra övergripande målen om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans? 6 7

5 Nya jobb I Region Skånes regionala utvecklingsansvar ingår bl. a. näringslivsutveckling. Syftet är att direkt eller indirekt stärka den skånska arbetsmarkanden. I dagsläget handlar insatserna till stor del om affärs-, företags-, kompetens- och produktutveckling. Arbetet handlar bl.a. om att stärka de branscher som har stor utvecklingspotential. De gäller särskilt forskningsintensiva branscher såsom telekom och life science (t.ex. läkemedel och medicinsk teknik). Men även miljöteknik och delar av livsmedelindustrin anses ha en stor potential. Rent allmänt sker även ett arbete med att stärka kompetensen bland småföretagare, att stödja kvinnligt företagande och att hjälpa växande småföretag att handskas med de ändrade förutsättningar som fler anställda ger. Andra områden som fått mycket uppmärksamhet från regionen är filmsektorn och marknadsföringen av Skåne. Stödet till filmen riktar sig främst till Film i Skåne. Marknadsföringsverksamheten sker genom regionens marknadsföringskoncern, vars tre dotterbolag ansvarar för främjandet av turism, evenemang respektive investeringar. Satsningen på upplevelseindustrin (t.ex. filmproduktion), evenemang och turism skapar många jobb, och hänger ihop. Stödet till produktionen av Wallanderfilmerna har inte bara gett jobb inom filmproduktion, den har även skapat s.k. Wallanderturism. Läs mer: Hur bör regionen arbeta för att skapa fler jobb? Hur kan det befintliga näringslivet utvecklas med regionens hjälp? Infrastruktur Skånes infrastruktur är viktig inte bara för utvecklingen i regionen, utan även för Öresundsregionen och hela Sverige. En mycket stor del av det gods och de personer som skall till och från Sverige passerar Skåne. Därför är Skånes vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar inte bara ett skånskt intresse. Planeringen av den skånska infrastrukturen styrs främst av de två nationella planerna för väg respektive järnväg och av Skånes regionala transportinfrastrukturplan den s.k. RTI-planen. Den senare fastställdes av regionfullmäktige 2004 efter att regionen tillsammans med kommunerna och andra berörda aktörer arbetat fram en gemensam inställning. Infrastrukturplanerna är långsiktiga och gäller från 2004 till Redan nu pågår dock framtagandet av nästa omgång planer. De skall gälla för perioden och fastställas En av de mest debatterade frågorna under senare år är utbyggnaden av E22 till motorväg. Bakgrunden till debatten är att stora delar av den planerade utbyggnaden ströks för att finansiera infrastrukturen till bilindustrin i Trollhättan (det s.k. Trollhättepaketet). I Skåne försvann investeringar för 700 miljoner. Detta är en siffra som dock måste sättas i relation till de ungefär fem miljarder som försvann i Skåne när Banverket och Vägverket på regeringens uppdrag sommaren 2007 reviderade sina planer. Neddragningen innebar att ett stort antal väg- och järnvägsbyggen sköts på framtiden. 8 9

6 På järnvägssidan betraktas normalt fyra spår mellan Malmö och Lund som den viktigaste nya investeringen i Skåne. Dagens dubbelspår klarar inte av tätare turer. Men på grund av oenighet mellan Banverket och främst Burlövs kommun, har denna utbyggnad dragit ur på tiden. Oenigheten har främst handlat om de störningar (buller och barriäreffekter), som järnvägen skapar. Kommunen vill ha en tunnel under Åkarp, medan Banverket anser att det skulle bli för dyrt. E22 och fyra spår mellan Malmö Lund visar båda att de pengar staten avsätter för investeringar i infrastruktur inte täcker behoven. Detta är inte bara ett skånskt problem. I hela Sverige pågår en debatt om hur finansieringen skall ordnas. Genom kommunal/ regional medfinansiering, genom offentlig-privat samverkan (s.k. OPS), genom lån eller genom att staten skjuter till mer pengar. OPS är ett sätt att upphandla och genomföra exempelvis väg- eller järnvägsbyggen. Det kan innebära att ett nytt vägavsnitt handlas upp av en entreprenör, som inte bara skall bygga utan även underhålla vägen. Detta driftsansvar kan innebära långa kontrakt som sträcker sig över flera årtionden. Bland fördelarna finns att den som bygger vägen också har ett långsiktigt ansvar efteråt. Men kritiken bl.a. från socialdemokraterna i regionen har pekat på att OPS i sig inte innebär några nya pengar till infrastrukturen. Risken är också stor att regioner, kommuner etc. långsiktigt binder sina ekonomiska resurser genom de långa kontrakt som OPS förutsätter. Läs mer: Vilka nya infrastrukturprojekt anser du att Skåne behöver? Hur skall de finansieras? Är det rätt att satsa mer pengar på infrastruktur än idag? Är det rätt att kommunala beslut kan stoppa väg- eller järnvägsobjekt som staten vill genomföra? Skånetrafiken Skånetrafiken är Region Skånes förvaltning för kollektivtrafik. För många skåningar är de resor som erbjuds det enda resealternativet. Dessutom bidrar kollektivtrafiken till färre bilar på våra vägar och ökad trafiksäkerhet. Kollektivtrafiken utvecklas i en alltmer miljövänlig riktning. En stor del av stadstrafikens bussar drivs med naturgas eller biogas och i Landskrona kör trådbussar. Den som reser kollektivt i Skåne har antagligen inte undgått de senaste årens stora resandeökning. När Skånetrafikens verksamhet startade 1999 gjordes ungefär 70 miljoner resor hade antalet ökat till drygt 120 miljoner. Detta är en positiv utveckling som måste vårdas. På många populära sträckor är det nu trångt. Trängsel riskerar att få många att välja bort kollektivtrafiken. Därför har många nya bussar och Öresundståg köpts in togs dessutom beslut om att köpa in 49 nya Pågatåg, vilka skall börja levereras Denna upphandling är värd 2,2 miljarder kronor, vilket gör den till Region Skånes största enskilda investering någonsin. Undersökningar visar att kollektivtrafikens kvalitet (såsom turtäthet och punktlighet) är viktiga anledningar till varför många fortfarande föredrar bilen. Idag sker cirka procent av alla resor i Skåne kollektivt. Motsvarande siffra för bilen är procent. Skall fler välja kollektivt behövs det därför göras mer för att förbättra kvaliteten. Foto: Skånetrafiken/Kasper Dudzik Nya fordon kan dock inte själva lösa alla problem, många gånger behövs det också investeringar i ny infrastruktur (exempelvis järnväg). Detta är dock inget som regionen råder själv över, utan det kräver även statlig medverkan

7 En annan faktor som styr människors vilja att resa kollektiv är priset. Ungefär 2/3 av kostnaden för resorna täcks av biljettpriset. Resterande del täcks av skattemedel. Under den förra mandatperioden höjdes åldersgränsen för barn- och ungdomsbiljetten från 16 till 19 år. Samtidigt beslutades att barn åker gratis till den dagen de fyller sju år. Före valet i september 2006 fattade regionfullmäktige även beslut om att införa en studeranderabatt som skulle reducera priset för studenter med 30 procent. Men efter valförlusten rev den nya borgerliga majoriteten upp beslutet innan det hunnits genomföras. Läs mer: Är du nöjd med kollektivtrafiken som den fungerar idag? Vill du se förändringar i linjeutbudet? Idag bär vissa linjer sig själv genom biljettintäkterna, medan andra är subventionerade av skattebetalarna. Hur mycket är rimligt att resenären betalar för en resa? Vad tycker du om rabatter för vissa grupper, såsom barn och studenter? Skånsk miljöpolitik Skåne är en av Sveriges mest befolkningstäta regioner med ungefär 1,2 miljoner invånare. Mer än var åttonde svensk är skåning och den andelen kommer att öka enligt befolkningsprognoserna. Ungefär människor bor i de västra delarna av Skåne, vilket innebär att miljöbelastningen där är större, bl.a. genom trafiken. Den fysiska planeringen, naturresurshållandet och byggandet i Skåne måste utgå från ekologisk hållbarhet. För det interna miljöarbetet antog Region Skåne under den förra mandatperioden ett reviderat miljöprogram för Det innehåller följande övergripande mål: 1. Miljöhänsyn skall ingå som en naturlig komponent i inköp, upphandling och beslutsprocesser. 2. Fortsatt satsning skall göras på att certifiera miljöledningssystemet enligt ISO inom Region Skåne samt att integrera miljöfrågorna i den ordinarie verksamhetsstyrningen. 3. Miljöbelastningen från transporter i regionen skall minska. 4. Energin skall användas effektivare. 5. Avfallsmängden skall minska och återvinningen skall öka. 6. Kemikalie- och läkemedelsutsläppen skall minska. 7. Hållbar konsumtion materialutnyttjandet skall bli mer resurssnålt och kretsloppsanpassat. 8. Region Skåne skall bidra till att kunskaper kring samspelet mellan människor, hälsa och miljön tas fram och sprids. 9. Region Skåne vill bli en tydlig och respekterad aktör på miljöområdet. Andra beslut som fattats är att öka de ekologiska varornas andel av livsmedelsbudgeten och minska lustgasanvändningen inom sjukvården och tandvården. De senaste åren har användningen av dessa klimatpåverkande gaser minskat. Men Region Skånes miljöarbete sker inte enbart internt. Skånetrafiken är ett exempel på en verksamhet som i sig är positiv för miljön. Kollektivtrafiken minskar skadliga utsläpp och medverkar till bättre trafiksäkerhet. Skåne behöver en välutvecklad kollektivtrafik. Det är en av förutsättningarna för att regionen skall kunna fortsätta att växa hållbart

8 En stor del av det gods som skall till och från Sverige passerar Skåne. Vårt resande och våra transporter är rent allmänt en högst väsentlig faktor när det gäller utsläpp av klimatstörande koldioxid. När regionens infrastruktur planeras är ett av socialdemokratins mål att järnvägens andel av transporterna ökar. För att skydda den känsliga Östersjön är Region Skåne bl.a. engagerad i EU-projektet Baltic Master. Genom samverkan med andra kustregioner i södra Östersjön är målet att öka den regionala och lokala beredskapen samt att sätta press på andra intressenter att agera för säkrare sjötrafik. Läs mer: Vilka miljöfrågor anser du vara viktigast? Det sägs ofta att en omställning till ett hållbart samhälle kräver en förändring av vår livsstil. Anser du att det stämmer? Och hur bör vi då ändra vårt sätt att leva? Är det några frågor som du anser att Region Skåne skall arbeta särskilt med? Skånskt friluftsliv Region Skåne erbjuder genom flera stiftelser strövområden på 20 platser i Skåne. Regionen är också huvudman för Skåneleden, som utgörs av 100 mil vandringsleder. Regionens engagemang i strövområden skall ge bra friluftsliv och fina naturupplevelser. Dessutom är det skånska landskapet och dess värden en stor tillgång för naturturism och landsbygdsutveckling. Därmed bidrar strövområdena även till tillväxt och arbetstillfällen. För att göra strövområdena tillgängliga för alla, sker ett kontinuerligt arbete för att tillgänglighetsanpassa områdena. För att förhindra en utförsäljning av Skånes skogar, vilket de borgerliga partierna förordade, bildades 2004 stiftelsen Skånska Landskap. Detta skedde när socialdemokraterna styrde Region Skåne, och syftet var att förhindra att skogarna såldes och avverkades av kommersiella intressen. En annan viktig fråga för socialdemokraterna är att öka andelen skolbarn som ges möjlighet att vandra på Skåneleden. Frågan har drivits i flera år. Läs mer: Är det viktigt med regionala strövområden? Vilka förbättringar hade du velat se för att förbättra det skånska friluftslivet? 14 15

9 Kultur Region Skåne, genom sin förvaltning Kultur Skåne, arbetar främst inom kärnområdena teater, dans, musik, film, konst, museer, kulturarv, arkiv, litteratur, bibliotek, folkbildning och kulturpedagogik. I egen regi bedrivs Regionbibliotek Skåne, Kultur Skånes konstkansli och Kulturutveckling Barn och Unga. Kultur Skåne driver även Kultur i vården tillsammans med Kommunförbundet Skåne. Region Skåne äger också Malmö Opera och Musikteater samt Skånes Dansteater. I verksamheten ingår att stödja och stärka utvecklingen av kulturlivet i Skåne. Detta sker bl.a. genom bidrag till kulturinstitutioner, kulturorganisationer och det fria kulturlivet. Det regionala självstyret innebär att Region Skåne fördelar statsbidragen till de regionala kulturinstitutionerna. Storleken på dessa är ungefär 150 miljoner kronor (2008). Socialdemokraterna i Region Skåne anser att ett rikt kulturliv gör Skåne attraktivt. Därför vill vi öka tillgången till kultur. Alla måste få möjlighet att utveckla sin kreativitet dels för att kunna sovra, kombinera och ta del av kunskap, dels för att demokratin skall utvecklas. Det viktigaste skälet är dock att kulturen utvecklar oss som människor. Vid sidan av tillgänglighet prioriterar vi folkbildning och satsningar på barn och unga. Därför vill vi bl.a. öka stödet till studieförbunden. Läs mer: Hur ser din kulturkonsumtion ut? Region Skåne är bara en av flera aktörer i det skånska kulturlivet. Kommunerna spelar t.ex. en viktig roll. Vilken roll tycker du att regionen skall ta på sig? Hur ser du på de prioriteringar som socialdemokraterna gör idag (d.v.s. tillgänglighet, folkbildning samt barn och unga)? Hälso- och sjukvården hur styrs den? Ansvaret för sjukvården är uppdelat mellan stat, landsting/regioner och kommuner. Riksdagen ansvarar för lagstiftningen på området, där den viktigaste lagen är hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen är den statliga myndighet som har till uppgift att samla in och sprida kunskaper på området, utöva tillsyn, ta fram nationella riktlinjer samt samla in och lagra statistik. Landsting och regioner är utförare av merparten av hälso- och sjukvården. Landsting/ region driver själv, eller handlar upp, bl.a. sjukhus, vårdcentraler och ambulanssjukvård. Detta finansieras i huvudsak med hjälp av skatteintäkter och statsbidrag, men även i viss utsträckning av patientavgifter. Kommunernas ansvar rör bl.a. äldrevården upp till sjuksköterskenivå och boendestöd för kroniskt sjuka. Sjukvårdens organisering i landsting har ofta varit ifrågasatt, framförallt från moderat håll. Många menar att en uppdelning där kommunerna driver primärvården och staten sjukhusen skulle vara bättre. Ansvarskommittén föreslår i sitt betänkande att man istället bildar större regioner för att ge sjukvården ökade möjligheter att utvecklas. Läs mer: > kommuner & landsting > landsting & regioner Hur ser du på sjukvårdens organisering? Hur kan de olika aktörerna samverka på ett bra sätt? 16 17

10 Solidarisk finansiering kräver prioriteringar Alla som bor i Sverige omfattas av den allmänna sjukförsäkringen som ger rätt till vård vid skada eller sjukdom och rätt till ersättning om man på grund av sin sjukdom tvingas vara borta från sitt arbete. Sjukvården finansieras i huvudsak via landstingsskatten, medan staten ansvarar för ekonomisk ersättning vid sjukdom. I hälso- och sjukvårdslagen slås fast att sjukvården skall fördelas efter medicinska behov. Den som har mest akut vårdbehov skall ha vård först. Vem som har störst behov avgörs av de bedömningar som läkare och övrig vårdpersonal gör. I vissa fall görs bedömningen att det inte föreligger något behov av sjukvårdens insatser. Ingrepp av estetisk karaktär prioriteras bort och kräver ofta att den enskilde själv betalar för sin behandling. Ett annat exempel är behandling och hjälpmedel vid vanliga synförsämringar. Däremot omfattas behandling och hjälpmedel vid hörselförsämringar av det allmänna vårdutbudet. Tandvård finansieras för unga, men inte i så stor utsträckning för vuxna. Det är föremål för ständiga diskussioner vad som borde finansieras solidariskt och vad som hellre borde finansieras av den enskilde. Ständiga prioriteringar pågår även inom politiken. En satsning på ett ställe innebär att en annan satsning får stå tillbaka. Valen görs utifrån vad som anses mest angeläget. Läs mer: Fundera på hur en prioritering inom vården kan se ut. Vad skall inte finansieras solidariskt? Kan den enskilde uppleva ett vårdbehov som inte finns? Fundera även på hur en politisk prioritering skulle kunna se ut. Prova själv att lista fem önskvärda satsningar och tänk dig att du bara kan genomföra två. Sjukvården och marknaden Motsatsen till en solidariskt finansierad sjukvård som styrs demokratiskt och fördelas efter behov är en privat finansierad sjukvård som styrs av kapitalintressen och fördelas efter marknadens principer. Det är lätt att tänka sig att sjukvården då fördelas enligt liknande mönster som vilka andra varor som helst på marknaden. Den bästa vården till de som kan betala för den och i värsta fall ingen vård alls för de som har ont om pengar. Här finns såklart flera mellanlägen. Man kan t.ex. tänka sig en modell med ett solidariskt finansierat grundutbud där mer avancerad vård betalas av den enskilde. Men oavsett vilken modell man väljer verkar det stå klart att ju mer marknadsstyrning som finns i vården, desto mindre jämlik blir fördelningen av sjukvård inom befolkningen. I Sverige finns två typer av privat vård. Den som finansieras privat och den som finansieras offentligt. För den helt privata vårdsektorn, som ännu är väldigt liten i Sverige, gäller inte några regler om behovsstyrning eller likabehandling. Den läkare/vårdföretag som vill öppna verksamhet och sälja vårdtjänster till den som vill betala för sig har rätt och möjlighet att göra så. Privata vårdföretag kan även sälja vård till landsting och kommuner. Det sker genom upphandling och regleras via avtal och för denna verksamhet gäller hälso- och sjukvårdslagen. Region Skåne har cirka 850 olika avtal med privata vårdgivare idag. Den socialdemokratiska regeringen införde en s.k. stopplag på sjukvårdens område. Lagen förbjöd offentligt finansierade sjukhus att samtidigt ta emot patienter som betalade privat, s.k. blandfinansiering. Denna stopplag har tagits bort av den borgerliga regeringen. Det innebär att det är möjligt för ett vårdföretag som tar över driften av ett offentligt sjukhus att också ta emot privata försäkringspatienter. Dessa patienter kan då hamna i en egen kö vid sidan av, då de inte omfattas av bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen. Foto: Skånetrafiken/Kasper Dudzik 18 19

11 Stopplagen innebar även ett förbud mot att sälja ut universitetssjukhusen, ett krav för samtliga landsting att ha minst ett sjukhus i offentlig drift samt förbud för de företag som bedriver offentligt finansierad vård att ta ut vinst på verksamheten. I sammanfattning innebar stopplagen ett försök att begränsa marknadens påverkan på sjukvårdens utveckling och fördelning. Mot stopplagen kan invändas att den inskränker det kommunala självstyret. Svensk sjukvård dras med problem i form av en, i internationella jämförelser, dålig tillgänglighet. Svårast att komma till upplever människor att de har på sin vårdcentral. Att stärka patientens ställning i framförallt den nära vården, med större möjligheter att välja bort det som inte fungerar, har därför blivit en viktig del av den socialdemokratiska sjukvårdspolitiken. Genom att dessutom koppla en del av vårdenheternas (offentliga som privata) intäkter till patientens val skapas starkare incitament att ge patienterna gott bemötande och service. Läs mer: > vår politik > A till Ö > sjukvård > dokument > utredningar > SOU 2004:16 / 2007:95 > hitta rätt i vården > privata vårdgivare Vilka fördelar ser du med privat, respektive offentlig sjukvård? Behöver vi mer eller mindre konkurrensutsättning av vården i Sverige? Är ett återinförande av stopplagen önskvärt? Hur stärker vi patientens ställning i vården, utan att tumma på den demokratiska styrningen? Sjukvårdens utmaningar Den offentliga sjukvården utmanas nu från flera håll. Låt oss titta på några av dessa: 1. Sjukvårdens egen utveckling Genom framgångsrik forskning och utveckling kan vi idag bota och behandla allt fler sjukdomar. Flera av de nya metoderna för diagnostik och behandling innebär stora kostnader i form av nya läkemedel, ny medicinteknisk utrustning och ny röntgenteknik. 2. Demografin Människor lever allt längre, dels på grund av ett alltmer utvecklat välfärdssamhälle och dels på grund av sjukvårdens förmåga att behandla och bota fler. Det innebär att människor hinner ha fler sjukdomar under sin livstid, men också att vi får allt fler äldre i samhället, vilket är den grupp som står för en klar majoritet av samhällets vårdkostnader. 3. Högre krav från patienterna Det har under tid skett en tydlig utveckling mot att patienterna har börjat ställa allt hårdare krav på sjukvården. Både på den service som erbjuds och på möjligheten att själv påverka sin sjukvård. 4. Personalbrist Inom flera yrkeskategorier, främst inom vissa läkarspecialiteter, råder det brist på utbildad personal. Det gäller t.ex. psykiatriker och allmänläkare. Att få fram en färdig specialist tar minst 12 år. 5. Dålig tillgänglighet I internationella jämförelser har Sverige en sjukvård som i kvalitetshänseende är bäst i världen, men vi är samtidigt sämst i Europa på tillgänglighet. Att människor inte kommer till när de är sjuka riskerar att urholka förtroendet för sjukvården Läs mer: > kommuner & landsting > landsting & regioner > ekonomi & framtid Diskutera sjukvårdens utmaningar. Hur tycker ni att en strategi för framtiden kan se ut? Hur säkrar vi en solidariskt finansierad sjukvård som fördelas efter behov, samtidigt som vi försöker hantera de utmaningar vi ställs inför? 20 21

12 Patientens rätt i vården Alla som vistas i Sverige har rätt att, vid ett upplevt behov, få en medicinsk bedömning av sitt sjukdomstillstånd. Det finns således ingen automatisk rätt till behandling, utan denna rätt är beroende av vilken bedömning vårdpersonalen gör. Patienten har ett fritt vårdval, innebärande att man alltid kan välja att gå till en annan läkare eller annan vårdcentral/sjukhus om man är missnöjd med bemötande eller behandling. För att säkerställa att patienten får vård inom rimlig tid finns en vårdgaranti, Siffrorna står för; kontakt med primärvården samma dag, läkarbesök inom primärvården inom 7 dagar, besök på specialistmottagning max 90 dagar efter remiss och påbörjad behandling max 90 dagar efter diagnos. Däremot omfattar inte garantin tiden från första besök till diagnos. Den omfattar inte heller akutsjukvården. Om vårdgarantin inte uppfylls skall ansvarigt landsting/region hjälpa patienten till annan vårdgivare, samt stå för kostnaderna. För de patienter som upplever sig felaktigt behandlade i sjukvården finns patientnämnden som företräder patienten i vården. Om frågan gäller medicinsk felbehandling finns på nationell nivå hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, patientskadenämnden och läkemedelsskadenämnden. För de allra flesta vanligare diagnoser finns patient- och brukarorganisationer som driver opinion för patienternas intressen. Läs mer: > patientens rätt Hur kan patientens rätt i vården stärkas? Hur tycker du att dagens vårdgaranti fungerar? Vilka krav anser du att man som patient skall kunna ställa på den gemensamt finansierade vården? Skånsk Livskraft vård och hälsa 2004 nåddes en historisk överenskommelse mellan samtliga partier som fanns representerade i regionfullmäktige. Överenskommelsen gällde en gemensam syn på hur den skånska sjukvården skall utvecklas framöver. Arbetet fick namnet Skånsk Livskraft vård och hälsa. Skånsk Livskraft innebär i huvudsak att vården delades in i fyra logiker (delar). Specialiserad akutsjukvård, planerad specialiserad vård (planerade operationer), högspecialiserad vård och närsjukvård. Närsjukvården är den vård som människor behöver ofta och nära. Den är ett delat ansvar mellan primärvården, sjukhusvården och den kommunala hälso- och sjukvården. I närsjukvården hanteras vanliga sjukdomar och symptom som drabbar många människor, men också mindre vanliga sjukdomar som likväl ställer krav på närhet till vårdgivaren. Denna vård måste finnas tillgänglig för alla överallt. Alla kommer vid ett flertal tillfällen i livet i kontakt med någon del av närsjukvården. Det är relativt få gånger i livet som de flesta av oss är i behov av den specialiserade vården (såväl akut som planerad). Vid dessa tillfällen får patienterna åka något längre för att få vård. Det blir mer omständligt för patienten vid själva resan, men kvaliteten och säkerheten i vården kan på ett helt annat sätt upprätthållas om vi koncentrerar verksamheten till något eller några ställen. Det beror huvudsakligen på att behandlande läkare kommer att ha ett större patientunderlag för den aktuella behandlingen och därmed ha en helt annan möjlighet att specialisera sig. De allra flesta skulle nog, om de ställdes inför valet, välja den mest erfarna läkaren att utföra en operation på sig själv. En viktig bonus är att denna specialisering även möjliggör en kraftigt ökad produktion, när verksamheterna slipper ställa om mellan olika typer av behandlingar i så stor utsträckning. Att koncentrera den lågfrekventa vården och förstärka närsjukvården innebar att utförandet av mycket av den planerade vården lades ut på de mindre sjukhusen som var för sig profilerades inom något område. Ängelholm, Trelleborg och Hässleholm blev ortopediska center, Landskrona profilerades mot ögon och allmän kirurgi medan Ystad profilerades som ett kvinnosjukhus. Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad har alla status som fullständiga akutsjukhus. Det tionde sjukhuset, Simrishamn, drivs av en privat entreprenör och är ett renodlat närsjukhus. Det som normalt kallas högspecialiserad vård är mellan sex till tio procent av skåningarnas vårdkonsumtion. Detta är i huvudsak verksamhet som är koncentrerat till sjukhusen i Lund och Malmö. Skånsk Livskraft beslutet innebär att man kraftsamlar kring den högspecialiserade vården genom att samordna och profilera de båda sjukhusens 22 23

13 Primärvården Det vanligaste sättet att komma i kontakt med primärvården är genom att besöka sin vårdcentral. I Region Skåne finns cirka 110 vårdcentraler i offentlig regi och därutöver finns cirka 35 privata familjeläkarenheter. Primärvården Skåne omfattar även bl.a. sjukvårdsrådgivningen 1177 samt hembesöksverksamhet. För en förbättrad tillgänglighet i närsjukvården måste primärvården byggas ut. Det innebär dels att fler vårdcentraler måste etableras, men det betyder också att varje vårdcentral måste kunna ta om hand fler patienters sjukdomstillstånd. En dålig tillgänglighet innebär att patienterna söker sin vård någon annanstans, exempelvis på sjukhusens akutmottagningar, trots att de egentligen borde kunna behandlas i primärvården. verksamheter. Detta för att kunna erbjuda medborgarna i regionen absolut spetskompetens inom forskning och den högspecialiserade vården. Under åren har det skett förändringar mellan sjukhusen och för närvarande pågår det ytterliggare diskussioner mellan Lund och Malmö. Parallellt med denna utveckling inom sjukhusvården måste närsjukvården förstärkas. Det innebär en utbyggnad av primärvården (se nästa sida), men minst lika viktigt är att utveckla samarbetet mellan närsjukvårdens olika aktörer. Den patient som behöver vårdinsatser inom såväl regionens som kommunernas ansvarsområden skall inte själv behöva hålla reda på vilken huvudman som ansvarar för vad. Region Skåne och kommunerna ansvarar tillsammans för att patienterna upplever en sammanhållen och högkvalitativ vårdkedja genom hela sitt sjukdomsförlopp. Läs mer: Håller du med om principerna för Skånsk Livskraft vård och hälsa? Är det bra att sjukhusen specialiserar sig inom sina områden? Eller borde alla sjukhus göra allt? Är det tydligt vad närsjukvård innebär? Vet du var gränsen mellan kommunens och regionens ansvar för patienterna går? Är det viktigt att veta? I beslutet om Skånsk Livskraft vård och hälsa fanns en inriktning om att på sikt föra över resurser, såväl ekonomiska som personella, från sjukhusen till primärvården. Målet är att allt fler patienter skall få en god vård på lägsta möjliga nivå, till gagn för såväl patient som verksamhet. Då måste många av de specialiteter som idag endast finns på sjukhusens specialistmottagningar komma ut på vårdcentralerna. Det kan bl.a. handla om reumatologer, ortopeder och geriatriker. Det är också väldigt viktigt med en ökad psykiatrisk kompetens för att möta den ökande psykiska ohälsan i samhället. Servicen inom primärvården har fått hård kritik. Många klagar på långa väntetider i telefon, om man alls kommer fram, och att bemötandet när man väl kommer till vårdcentralen ofta brister. Under lång tid har olika politiska majoriteter försökt att komma till rätta med dessa brister. Man har justerat ersättningssystem för att hitta den rätta balansen mellan ersättning för områdesansvar, patientens val och produktion. Man har introducerat olika arbetsmodeller för ett effektivare arbetssätt och bättre bemötande. Man har satsat en del pengar för ökad personaltäthet. Bristerna har emellertid bestått. Samtidigt finns det naturligtvis gott om exempel på välfungerande vårdcentraler i Skåne. Nu pågår det på många håll i landet ett arbete med att införa olika valmöjlighetsmodeller i primärvården (detta kallas för kundvalsmodeller). En vårdvalsmodell går enkelt uttryckt ut på att pengarna i systemet följer patienten. Syftet med denna modell är att införa tydliga incitament för att ge god service och gott bemötande. Först ut med en sådan modell var landstinget Halland. I Skåne pågår ett utvecklingsarbete, kallat Vårdval Skåne, för ett eventuellt införande av en liknande modell här

14 Fördelen med en patientstyrd modell är att patienten och dennes val får en central roll i primärvårdens utformning. Att utforma verksamheten efter patienternas önskemål är det som på sikt ger intäkter till enheterna. En risk med systemet kan vara att patienten får en för stark roll där läkare inte vågar säga nej när patienten kräver längre sjukskrivning eller ett särskilt läkemedel. Det är välkänt att människors hälsa påverkas av sociala förhållanden. Därför har vi socialdemokrater under arbetets gång krävt att den vårdpeng som följer med patienten i systemet måste vara viktad på ett sådant sätt att den tar hänsyn till sociala faktorer, vilket skulle innebära en stor skillnad jämfört med de andra landsting som infört kundvalsmodeller i primärvården. Läs mer: Var behövs det nya vårdcentraler i Skåne? Vilka typer av läkare borde man kunna träffa på sin vårdcentral? Vad tycker du är viktigt för att sätta patienten i centrum och utveckla primärvården i Skåne? Akutvård Region Skåne har fyra fullständiga akutsjukhus (Ystad är att betrakta som ett nästan fullvärdigt akutsjukhus) med full beredskap för i princip vad som helst dygnet runt. Dessa är lokaliserade i Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad. På övriga sjukhus finns en närakut som har öppet dagtid och i vissa fall även nattetid. Under de senaste åren har trycket på akutmottagningarna ökat kraftigt. Ingen vet egentligen riktigt varför det är så, men följden har blivit en bristande tillgänglighet på framförallt de stora akutmottagningarna. Ibland tvingas människor vänta i åtta till tio timmar på vård. Det har satt igång ett stort arbete för en förbättrad akutvård i Skåne. Beslut har tagits om stora investeringar i nya och större lokaler. I många fall har den bristande tillgängligheten varit en direkt följd av underdimensionerade lokaler. Dessa nybyggen tar dock lång tid att genomföra. Därutöver har en triagehandbok tagits fram (triage betyder ungefär sortering av patienter till rätt vårdnivå), man har börjat införa särskilda akutläkare och särskilda närsjukvårdsavdelningar har inrättats för direktinläggning av patienter från den kommunala hälso- och sjukvården. Viktigt för tillgängligheten inom akutvården är även tillgängligheten inom primärvården. Av alla som söker vård på de stora akutmottagningarna tillhör endast cirka 1/3 de s.k. prioritetsgrupperna 1 och 2, d.v.s. patienter i behov av omedelbart eller snabbt omhändertagande. Övriga har åkommor som lika bra eller bättre skulle kunna tas om hand inom primärvården eller med enklare vårdinsatser. I detta ligger en stor utmaning för sjukvården. Läs mer: > specialiserad akutsjukvård Vart vänder du dig i första hand när du känner dig dålig? Hur får man människor att söka vård på rätt nivå? Hur tycker du att tillgängligheten inom akutsjukvården kan förbättras? 26 27

15 Psykiatri Efter en del uppmärksammade händelser i bl.a. Stockholm hamnade psykiatrins tillstånd under luppen. Regeringen tillsatte kort därefter en nationell psykiatriutredning under ledning av Anders Milton. Slutbetänkandet kom i slutet av En ökande psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Det ställer allt högre krav på vården av de psykiskt sjuka. Miltonutredningen slog fast att den svenska psykiatrin behöver en nationell plan och strategi för att komma till rätta med de brister som finns. Förbättringsområdena som identifierades är bl.a. följande: Psykiatrin måste arbeta mer efter beprövad vetenskap. Psykiatrin är underdimensionerad och måste tilldelas mer pengar (12 miljarder fram till 2015). Psykiatrins huvudmän måste bli bättre på styrning och uppdragsgivning. Psykiatrin lider av brist på utbildad personal. Patienters och anhörigas roll i vården måste stärkas. Arbetet måste inriktas på tidig upptäckt av psykisk ohälsa, vilket möjliggör tidiga insatser. Det ger störst chans att vända en negativ trend för den enskilde. Det krävs en tydligare inriktning på rehabilitering och återgång i arbete för den psykiskt sjuke. Det måste finnas ett flexiblare utbud av olika vårdformer för att bättre kunna möta den enskildes behov. Mellan slutenvård, som innebär intensiv vård 24 timmar om dygnet, och öppenvård, som innebär samtalsterapi och/eller medicinering finns alldeles för lite möjligheter. Genom att skapa fler så kallade mellanvårdsformer kan vården på ett bättre sätt anpassas till patientens särskilda behov. Någon kanske behöver vård och stöd del av dag och andra bara någon dag i veckan. Att bygga upp ett flexiblare vårdutbud som kan ge vård och stöd på rätt nivå kommer sannolikt på sikt att minska behovet av (den dyrare) slutenvården. Läs mer: > vi arbetar med > vård & omsorg > psykisk hälsa Den nationella psykiatriutredningen har satt fart på utvecklingsarbetet inom psykiatrin. I texten ovan nämns några av de områden som kräver åtgärder. Hur ser du på dessa? Vilken del av psykiatrin anser du måste vara högst prioriterad? Det krävs alltså både en rejäl resurssatsning och ett övergripande arbete för att förändra och förbättra psykiatrins arbetssätt. Psykiatrins utveckling under de fyra senaste decennierna har gått mot alltmer vård inom öppenvården och ute i samhället. Psykiskt sjuka skall ges möjlighet till att själva forma sina egna liv och inte bo på institution, mer än i absoluta nödfall. Ett stort ansvar har därmed lagts på kommunerna. Därför måste arbetet framöver inriktas på bättre samverkan mellan psykiatrin, kommunernas skola och socialtjänst. Då kan man uppnå såväl tidig upptäckt som tidiga och nära insatser i vardagen. Lika viktigt är att det finns god psykiatrisk kompetens redan i första linjens sjukvård (t.ex. på vårdcentralerna). Det är nödvändigt att det inom primärvården byggs upp en god kompetens att arbeta med och identifiera psykisk ohälsa. Då blir också ingången i sjukvården för den psykiskt sjuke tydlig och enkel

16 Läkemedel Kostnaden för läkemedel delas av konsument, landsting och stat. Konsumenten betalar själv för läkemedel som inhandlas utan recept, samt en egenavgift för subventionerade receptläkemedel, upp till 1800 kronor per år. Staten finansierar genom ett generellt statsbidrag till landstingssektorn nästan hela subventionen för läkemedel på recept (läkemedelsförmånen) uppgick dessa bidrag till 21,5 miljarder kronor. Landstingen har budget- och uppföljningsansvaret för läkemedelsförmånen och betalningsskyldighet om kostnaden överstiger statsbidraget. I Region Skåne tvingades man betala 86 miljoner av egna pengar till läkemedelsförmånen 2006, att jämföra med totala kostnaden på 2777 miljoner. Landstingen finansierar även själva de läkemedel som används inom slutenvården. Utvecklingen på läkemedelsområdet går väldigt fort och framförallt inom reumatikervården och cancervården har på senare tid introducerats många nya dyra läkemedel, med god behandlande effekt. Dessa kan kosta flera miljoner kronor per patient och år och har satt fart på kostnadsutvecklingen. Att ge fler patienter tillgång till dessa läkemedel innebär en stor utmaning för den offentliga vården. Läkemedelskostnader skall emellertid ses ur flera perspektiv. Dels ersätter de annan behandling som annars också hade kostat, dels kan bättre läkemedel innebära att färre behöver gå sjukskrivna. Läs mer: > vi arbetar med > vård & omsorg > hälso- & sjukvård > läkemedel En enskild patient kan med hjälp av dyr läkemedelsbehandling få den bästa vården. Samtidigt krymper det ekonomiska utrymmet att hjälpa många andra. Hur bör man resonera när sådana prioriteringar görs? Hur kan sjukvården generellt hantera utvecklingen som gör allt dyrare behandlingar möjliga? Tandvård Tandvård är idag gratis för barn- och ungdomar upp till och med 19 år. För vuxna är tandvården ofta en ekonomisk fråga. Nödvändiga ingrepp kan resultera i väldigt höga kostnader, vilket får till följd att alla inte har råd att köpa sig den tandvård de behöver. Tandvårdstaxan i Region Skåne har under flera år haft en låg uppräkning i förhållande till kostnaderna. Under 2007 föreslog Socialdemokraterna i Region Skåne en höjning av taxan med nio procent och att prislistan kopplas till en årlig indexuppräckning som följer höjningarna på nationell nivå. Ur avgiftshänseende för patienten föreslogs även ett fast avgiftssystem. Förslaget röstades ner och istället valde den borgerliga majoriteten i regionen att oavkortat höja taxan med 13 procent. Effektiv tandvård och god tandhälsa handlar till stor del om att bedriva ett förebyggande arbete och abonnemangstandvården eller den s.k. frisktandvården utgör en utmärkt grund för detta. Idag är frisktandvården begränsad till en viss åldersgrupp, men för att den skall få fullt genomslag bör den utsökas och omfatta alla vuxna. Under 2008 genomförs en ny tandvårdreform i Sverige. Enligt Folktandvården i Skåne, som gjort en analys av tandvårdreformen, får den negativa effekter på frisktandvården. De grupper som är i störst behov av förebyggande tandvård är de som hamnar utanför systemet. Endast två av tio patienter får billigare tandvård. Förslaget från den förra regeringen var mer fördelaktigt för patienten, både för en vanlig undersökning (max 200 kronor och avgiftsfri upp till och med 24 år) och för dyrare behandlingar (subventioneringar med upp till 90 procent av kostnaden). Läs mer: Partiet utreder möjligheten att jämställa kostnaden för ett tandvårdsbesök med ett sjukhusbesök, vad anser du om detta? Vad tycker du om att dyrare behandlingar subventioneras eller att vissa åldersgrupper prioriteras? T.ex. finns ett högkostnadsskydd för pensionärer över 65 år

17 Habilitering och hjälpmedel Idag har personer med funktionshinder inte samma möjligheter som andra att utbilda sig, arbeta, delta i kultur- och föreningslivet, m.m. Rätten till fullt deltagande på lika villkor i samhällslivet är en demokratisk fråga. Regionens handikappolitiska program (som nu är under revidering) fastställer därför att handikapperspektivet skall genomsyra all verksamhet i Region Skåne. Region Skåne arbetar fortlöpande med att fullfölja riksdagens antagna handlingsplan om att allmänna platser skall vara tillgängliga för alla senast T.ex. har ett stort arbete lagts ner på att tillgängliggöra buss- och tågtrafik för kunder med rörelsehinder, syn- eller hörselproblem. I Skåne växer behovet av tolkinsatser för döva, hörselskadade och dövblinda personer. Det är mycket angeläget att öka möjligheterna till tolk eftersom det förbättrar chanserna till ett aktivt deltagande i samhällslivet. I detta arbete är barn och ungdomar en prioriterad grupp. Under 2007 provades mer än hörapparater ut och idag är antalet hörapparatanvändare i Skåne över För att klara av att minska köerna till hörapparatutprovning införs 2008 en kundvalsmodell som ger kunden möjlighet att själv välja en auktoriserad utförare (godkänd av regionen utifrån särskilda kriterier) för utprovning av hörapparater. Skånes taltidning är en viktig nyhetskälla för synskadade i Skåne. Sedan valet 2006 har tidningens framtid varit osäker, men våren 2008 lyckades vi övertyga den borgerliga majoriteten om dess betydelse och att den även i fortsättningen ska finansieras av regionen. Det ekonomiska stödet till handikapporganisationerna i regionen är i jämförelse med övriga Sverige lågt. Det bör därför höjas och därefter följa en årlig indexering. Läs mer: Vad tycker du om tillgängligheten i regionens lokaler/ i kollektivtrafiken? Hur tycker du att vi ska utforma stödet till handikapporganisationerna? 32 33

18 Det regionala självstyret Den s.k. Ansvarskommittén lämnad under våren 2007 fram en statlig utredning som har debatterats mycket i Sverige. Förslagen går i korthet ut på att: Sex till nio direktvalda regionkommuner skall inrättas. Dessa ersätter dagens 21 landsting. Förutom ett övertagande av ansvaret för hälso- och sjukvården ges regionkommunerna även ett samlat uppdrag inom regional utveckling och tillväxt. Samtidigt skall staten organiseras i sex til nio nya län vilka sammanfaller med regionkommunerna. Dessa blir också grundmodellen för indelningen av statliga myndigheter. För de nya regionerna har ett antal kriterier satts upp: a) Befolkningen bör ligga på en till två miljoner. b) Ett universitets-/regionsjukhus (i Skåne finns idag ett i Lund och ett i Malmö). c) Minst ett universitet. d) De förväntade arbetsmarknadsregionerna 2030, d.v.s. pendlingsområdena, skall utgöra byggstenar. De bör inte delas. e) Indelningen skall så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. Det som Ansvarskommittén föreslagit är i stort vad som redan idag gäller för Region Skåne. Frågan är dock viktig att diskutera även här. Dels eftersom förslaget skulle innebära att det skånska försöket med självstyre permanentas. Dels eftersom det är relevant att diskutera Skåne som en del av en större region. Även om Skåne möter de kriterier som satts upp av Ansvarskommittén, så gör inte våra grannlän det. Därför kan det vara både i deras och i Skåne intresse att diskutera en framtida regionindelning. Utifrån ett skånskt perspektiv är det också viktigt att känna till att den högspecialiserade sjukvården vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö även vänder sig till patienter från Halland, Kronoberg och Blekinge. Skulle dessa län i framtiden ingå i andra regioner (med egna universitetssjukhus) är det inte säkert att deras koppling till den skånska sjukvården kan bevaras. En annan viktig utveckling som skett under de senaste åren är att södra Sverige knutits allt tätare samman genom Öresundstågstrafiken. Detta är delvis en konsekvens av att det blir allt vanligare med pendling över länsgränserna. Vad tycker du om det regionala självstyret i Skåne? Kan denna modell fungera i resten av landet? Vilka ansvarsområden borde regionerna ha? Hur ser du på att Skåne kan komma att ingå i en större region? Läs mer:

19 En socialdemokratisk politik i Region Skåne I Region Skåne har majoriteten skiftat vid varje val sedan bildandet styrdes regionen av en borgerlig majoritet med stöd av främlingsfientliga Skånes väl styrde en vänstermajoritet bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Från 2006 års val är det åter borgerlig majoritet, denna gång i samverkan med miljöpartiet. De många maktskiftena påverkar av naturliga skäl den förda politiken. Den som kommer till makten får med nödvändighet en lång startsträcka och den förda politiken kommer ofta att handla om att bromsa effekterna av den andres politik. I det klimatet är långsiktiga blocköverskridande överenskommelser i centrala utvecklingsfrågor viktiga för att skapa arbetsro i verksamheten. Exempel på detta är Skånsk Livskraft vård och hälsa. Här berörs några av de frågor som varit viktiga för socialdemokraterna i opposition och majoritet i Region Skåne. En långsiktigt hållbar ekonomi När vi kom till makten 2002 tog vi över en ekonomi i fritt fall. Budgetunderskottet 2002 blev 1,7 miljarder kronor. Det egna kapitalet var helt förbrukat och regionen levde på lånade pengar. Kostnadsökningarna var uppe i tio procent per år, vilket försvårade situationen ytterligare. Det var nödvändigt att sanera ekonomin och med ganska tuffa beslut gjordes detta. Beslut om anställningsstopp och investeringsstopp, men samtidigt med löftet att ingen skulle förlora jobbet, gjorde att vi på tre år kunde få ekonomin på fötter och 2005 gick regionen för första gången med överskott. Men för att ha en långsiktigt stark ekonomi är det viktigt att regionen också uppfyller det som brukar kallar god ekonomisk hushållning. Det innebär bl.a. överskottsmål på två procent av intäkterna. Dit nådde vi inte, men det var inte heller planerat så. En politik för en starkare ekonomi måste ske på så lång sikt att verksamheterna inte drabbas på ett oacceptabelt sätt. Utveckla Skåne Ett självklart mål med den socialdemokratiska utvecklingspolitiken är full sysselsättning. Det är med den utgångspunkten som vi tar oss an arbetet med att utveckla Skåne. I vår politik ryms ekonomisk, social och kulturell tillväxt i ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi ser en god miljö och strävan efter ett miljöanpassat samhälle som viktiga drivkrafter för byggandet av ett bättre Skåne. Dessutom har Skåne under de senaste decennierna blivit en alltmer integrerad arbetsmarknad. För att denna utveckling skall kunna fortsätta är förbättringar i infrastrukturen och kollektivtrafiken viktiga. Vi vill därför bl.a. stärka kollektivtrafiken så att det blir enkelt, smidigt, miljövänligt och billigt att resa från bostad till arbete eller utbildning. Detta gäller i hela Skåne och vi vill bl.a. utveckla Pågatågstrafiken i nordöstra Skåne. Vi arbetar också för att det skall införas en studeranderabatt inom Skånetrafiken. Den skulle göra det goda utbildningsutbudet i regionen tillgängligt för fler. En viktig inriktning för socialdemokraternas näringspolitik i Skåne är kunskap. Det handlar om stöd åt kompetensutveckling och kompetensöverföring inom vissa branscher, men det handlar också om forskning. Det behövs generellt större satsningar inom forskning och utveckling. Vi jobbar därför aktivt för att få den internationella forskningsanläggningen ESS lokaliserad till Lund. Något som är unikt för Skåne är läget vid Öresund. Öresundsregionen är en dynamisk gränsregion med en positiv ekonomisk utveckling och goda tillväxtförutsättningar. Därför anser vi att det är viktigt med ett gott samarbete mellan Skåne och Själland. Det sker idag bl.a. i Öresundskommittén där politiker från bägge sidor av sundet samarbetar i exempelvis frågor som rör arbetsmarknad, infrastruktur och kultur