Tillägg till översiktsplan Eslövs kommun gällande VINDKRAFT
|
|
- Lovisa Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillägg till översiktsplan Eslövs kommun gällande VINDKRAFT UTSTÄLLNINGSHANDLING - November 2011 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 1
2 Styrgrupp för Tematiskt tillägg vindkraft: LÖPANDE Kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU) genom: Ordförande Cecilia Lind (s), Vice ordförande, Henrik Wöhlecke (m) Ledamöter Lena Emilsson (s), Tony Hansson (s), Annette Linander (c) samt ersättare Bernt Nilsson (s), Lars Månsson (s), Håkan Svensson-Sixbo (v), Karin Reinisch (m), Ingemar Jeppsson (c) Projektansvariga: Ingela Lunqvist förvaltningschef, Anna Lyhagen stadsbyggnadschef, Stadsbyggnad, Miljö och Samhällsbyggnad, Eslövs kommun Projektgrupp: Gulistan Batak, planarkitekt (projektledare) Cecilia Damén, kartassistent, Torsten Helander, stadsarkitekt, Kenneth Kallin, miljöinspektör, Anna-Carin Linusson, kommunekolog, Anna Lyhagen, stadsbyggnadschef Anna- Mary Foltyn (projektledare för fram samrådshandlingen) Utställningen för Tematiskt tillägg till översiktsplan Eslövs kommun Tema Vindkraft är utsänt på utställning under perioden 7 november 2011 till och med 9 januari Eventuella yttranden och synpunkter ska senast den 9 januari 2012 ha inkommit till: Eslövs kommun Miljö- och samhällsbyggnad, Stadsbyggnad Eslöv Vid frågor kontakta Miljö och Samhällsbyggnad, Stadsbyggnad på telefon (växel) För aktuell information se: 2
3 Innehåll BAKGRUND 4 Uppdrag 4 Syfte 4 Mål 4 Avgränsning 4 Sammanfattning och läsanvisning 5 Planeringsprocessen 5 Ändrad lagstiftning 6 VINDKRAFT 9 Nationella mål 9 Regionala mål 9 Lokala miljömål 9 Befintliga verk i Eslövs kommun 10 Grannkommuners vindkraftsplaner 12 VINDKRAFTVERK 13 Anläggning 13 Storskaliga vertikala vindkraftverk 13 FÖRUTSÄTTNINGAR 15 Vindförutsättningar/vindkartering 15 Bebyggelse och tätorter 16 Tekniska förutsättningar 16 Riksintresse för vindbruk 18 Väg och järnväg 18 Totalförsvarets intressen 18 Luftfartens intressen 20 Radio och kommunikation 20 Gasledningar 21 Förutsättningar att ansluta till elnät 21 Kulturmiljöintressen 23 Naturmiljöintressen 26 Landskapstyper och visuell tålighet 33 Miljö- och hälsoeffekter 36 Mellankommunala intressen 38 AVGRÄNSNING AV VINDKRAFTSOMRÅDEN 41 OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT 46 Områden lämpliga för vindkraft 47 Områden olämpliga för vindkraft 62 RIKTLINJER FÖR EFTERFÖLJANDE PRÖVNING 64 Generella bestämmelser 64 Riktlinjer för stora verk 64 Riktlinjer för mindre verk 68 LITTERATUR 71 MKB 73 3
4 Bakgrund Att öka användningen av förnybara källor är ett av de viktigaste medlen för att minska våra utsläpp och för att lyckas med omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vindkraft är förnybart och från utsläppssynpunkt ett av de bästa energiproduktionsalternativen. I Eslövs kommun finns det idag 48 st etablerade vindkraftverk. Det finns också ett antal ansökningar för både individuella verk och större grupper. Därför ser kommunen nu ett behov av att förbättra beslutsunderlaget för hur ärendehanteringen och den framtida utvecklingen av vindkraft bör ske. För att genomföra projektet har Eslövs kommun beviljats medel från Boverket. Uppdrag Miljö och Samhällsbyggnad har upprättat föreliggande förslag till vindkraftsplan. Kommunstyrelsen uppdrog , 22, åt Miljö och Samhällsbyggnad att klarlägga förutsättningarna för vindkraftsetableringar genom ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Det tematiska tillägget ersätter, då det blir antaget, den del i kommunövergripande översiktsplanen (ÖP) från 2001 som avser vindkraft. Syfte Det tematiska tilläggets syfte är att utreda möjligheter för en utbyggnad vindkraften inom Eslövs kommun och därigenom stärka en långsiktigt hållbar energiproduktion. Tillägget utgör även ett kunskapsunderlag till stöd för framtida ärendehantering genom att ta fram riktlinjer. Den mellankommunala samordningen ska underlättas och förslaget och dess konsekvenser ska kommuniceras på ett enkelt och tydligt sätt till grannkommuner, exploatörer och allmänhet. Mål Målet med detta tematiska tillägg till översiktsplanen är att kunna få till stånd en ökad styrning i frågan om vindkraft. Planförslaget ska redovisa lämpliga för vindkraft. Eslövs kommun är en av Sveriges 84 ekokommuner. Kommunen vill därmed främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn med en tydlig koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet. Detta tematiska tillägg till översiktplan gällande vindkraft är ett av kommunens tydliga steg i den riktningen. Avgränsning Det tematiska tillägget avgränsas till att enbart hantera vindkraft. Tillägget upprättas enligt förfarande som gäller för översiktsplan (för mer information se beskrivningen av Planeringsprocessen under Läshänvisningar). Tillägget avgränsas geografiskt till Eslövs kommungräns. Vissa frågor är dock av sådan karaktär att ett större område behöver beaktas, till exempel landskapspåverkan i närheten till angränsande kommuner. Förslaget utgår från en utveckling av vindkraften med dagens dominerande vindkraftstyp och avser kommersiella vindkraftverk. Kommunens riktlinjer för gårdsverk redovisas under kapitel Riktlinjer för efterföljande prövning. Planen detaljstuderar inte föreslagna områden gällande buller- och visuella störningar eller hur föreslagna områden kan byggas ut etappvis. Planen redogör inte för kommunens energipolitiska mål. För dessa hänvisas till den nya energiplanen som är under framtagande. Planens tidshorisont sträcker sig till Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
5 Sammanfattning och läsanvisning Eslövs kommun har tagit fram en samrådshandling för översiktsplan gällande vindkraft i form av ett tematiskt tillägg till kommunomfattande översiktsplan, ÖP Syftet med planen är att föreslå prioriterade områden för vindkraftsutbyggnad inom Eslövs kommun samt även ange riktlinjer för lokalisering, utformning och prövning. Planen har utifrån allmänna intressen, befintliga planer och bestämmelser analyserat kommunens förutsättningar för etablering av vindkraft. Planförslaget anger kommunens ställningstagande i fråga om vindkraftetablering för hela kommunens landyta. Utställningsförslaget redovisar: - lämpliga områden för vindkraft Sammanlagt 22 områden pekas ut som prioriterade för vindkraft. Vid etablering av vindkraft inom område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller anläggningar, ska lämpligheten prövas genom detaljplan enligt 5 kap 1 PBL (Plan- och bygglagen). Planeringsprocessen Vad är en ÖP? Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunen. Planen kan innehålla kommunens vision och vara dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Arbetet med en översiktsplan kan indelas i olika planeringsskeden, program, samråd, utställning, antagande och aktualitetsprövning. Tillägg till översiktsplan En kommunomfattande översiktsplan kan ändras eller kompletteras genom ett tillägg. Detta innebär till exempel att en planeringsfråga där redovisning och ställningstagande saknas eller bedöms inaktuell behandlas över hela kommunens yta. Genom att arbeta med tillägg till översiktsplanen kan planen hållas aktuell i väntan på en omarbetning. Frågor som kan behandlas genom tillägg till översiktsplanen är bland annat vindkraft. Översiktsplanen samt fördjupningar och tillägg är ett samlat beslutsunderlag, som belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Den är också ett handlingsprogram, som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen i kommunens olika delar. Planen ska redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Både översiktsplanen och eventuella fördjupningar eller tillägg är vägledande, såväl när kommunen upprättar detaljplaner, områdesbestämmelser och/eller prövar bygglov enligt plan- och bygglagen, som när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen t. ex. tillståndsprövning gällande vindkraft som länsstyrelsen ansvarar för. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Ett tematiskt tillägg till översiktsplan som hanterar vindkraftsfrågan har ändå i praktiken en stor tyngd i efterföljande prövningar enligt MB (Miljöbalken) och PBL (Plan- och bygglagen). Miljökonsekvensbeskrivning PROGRAM SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE Statuspil som visar det tematiska tilläggets läge i planprocessen. I utställningen (detta skede) ställs planen ut för granskning, vilket innebär att allmänheten, berörda myndigheter, föreningar och kommunala förvaltningar mm. har möjligheter att lämna synpunkter på innehållet. Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 5
6 I Miljöbalken finns krav på att göra en miljöbedömning för de planer vars genomförande kan antas leda till en betydande miljöpåverkan. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och att resultaten av beskrivningen och samråden beaktas i beslutsprocessen. För översiktsplaner ska alltid en miljöbedömning göras. Syftet med bedömningen är att integrera miljöfrågor och bredda beslutsunderlaget vad gäller konsekvenser vid planens genomförande. Ändrad lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avsikten med lagändringarna är att undvika dubbelprövning av vindkraftsärenden. De nya bestämmelserna innebär bland annat att det inte längre är vindkraftverkens sammanlagda uteffekt som avgör om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig utan vindkraftverkens antal och höjd i meter. Enligt Plan- och bygglagen krävs bygglov för vindkraftverk som är högre än 20 meter eller om vindturbindiametern är över 3 meter. Bygglov krävs också vid fast montering på byggnad och om verket placeras närmare tomtgräns än verkets höjd över marken. Om vindkraftsetableringen har tillstånd enligt Miljöbalken krävs inte något bygglov. Däremot krävs alltid en bygganmälan till kommunen (Se tabell på nästa sida). Anmälningsplikt Anmälan enligt miljöbalken ska göras för enstaka vindkraftverk som är högre än 50 meter (inklusive rotorblad), två eller fler verk som står tillsammans eller ett verk som kommer att stå tillsammans med ett befintligt verk. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns en bestämmelse om vad en anmälan om vindkraft ska innehålla och att kommunerna i lämplig omfattning ska handlägga en anmälan tillsammans med ett bygglovsärende. Bygglov krävs. Om kommunen bedömer att en anmälningspliktig anläggning kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan kan verksamhetsutövaren Bygglov VERKTYP Miniverk Gårdsverk Vindkraftverk Medelstort verk Stort verk Vertikala verk HÖJD upp till 20m m m ca m över 150m m Behandlas i kapitlet: Riktlinjer för efterföljande prövning Analyser och ställningstaganden avser dessa typer av verk Analyser och ställningstaganden har relevans även för vertikala verk, men avstånd mellan verk och dyl 6 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
7 föreläggas att söka tillstånd för anläggningen. I dessa fall infaller automatiskt krav om miljökonsekvensbeskrivning i tillståndsärendet. Detaljplan När vindkraftverk planeras i områden där det finns stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar ska prövning av etableringen ske i en detaljplan enligt Plan- och bygglagen. Tillståndsplikt Länsstyrelsen ska enligt Miljöbalken pröva anläggningar med minst två vindkraftverk där varje verk är högre än 150 meter, inklusive rotorblad, eller anläggningar med sju eller fler verk där varje verk är högre än 120 meter. Bygglov krävs då ej. Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar innehåller ett obligatoriskt krav på miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftverk som kräver tillstånd. I miljötillståndsprövningen kommer lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Kommunen ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt Miljöbalken, det vill säga större verk eller vindkraftparker. Om kommunen väljer att inte ta ställning eller är tveksam kan tillstånd inte ges. Detta kan ske utan särskild motivering. Beslutet att inte till- styrka kan inte överklagas. Motsatsen gäller däremot för godkännanden av vindkraftverk som kan överklagas. Är kommunen negativ till en etablering bör den avge sin uppfattning redan under samrådsprocessen för tillståndsansökan, detta för att underlätta tillståndsprocessen. Regeringen kan tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Övrig tillståndsprövning Förutom den vanliga prövningen enligt MB och PBL kan det finnas situationer då en ansökan även måste prövas mot kulturminneslagen (KML), miljöbalkens regler enligt 7 kap MB (t.ex. Natura 2000) samt strandskydd. Den som vill dra en ledning över en annans fastighet måste komma överens med fastighetsägaren eller ha ledningsrätt från Lantmäteriet. Anläggningarnas storlek Prövning MB Reglering PBL - Två eller fler verk med totalhöjd över 150 m - Sju eller fler verk med totalhöjd över 120 m Vindkraftverk >20 m eller med en vindturbin > 3 m Tillstånd Länsstyrelsen Anmälan om ansökan gäller mer än ett verk är > 50 m Bygganmälan (+ev. detaljplan) Kommunen Bygglov och bygganmälan om tillstånd inte finns enl. MB (+ev. detaljplan) Kommunen Tabell 1. Gränser för prövningsregler enligt MB och PBL Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 7
8
9 Vindkraft Skåne är ett län med bra vindförhållanden och ett av de län med fl est uppförda vindkraftverk. I Skåne finns drygt 290 vindkraftverk som är i drift. Med ett antagande om att ett hushåll använder 5000 kwh el per år så täcker verkens produktion, på 0,81 terawattimmar, användningen hos hushåll (Länsstyrelsen i Skåne län 2010). Nationella mål Utbyggnad av vindkraft är en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. År 2009 antog riksdagen den nationella planeringsramen som innebär att det ska finnas planmässiga förutsättningar till att producera 30 TWh, varav 20 TWh på land, fram till Den nationella planeringsramen innebär att utbyggnaden av vindkraftverk ska främjas och därmed ges högre prioritet än tidigare. Regionala mål Länsstyrelsen har beslutat om ett delmål inom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ( ). Detta mål strävar efter att produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år Lokala miljömål Eslövs kommun har brutit ner de nationella målen till kommunnivå, genom att kommunfullmäktige 2006 fastställde reviderade miljömål för Eslövs kommun. Målet är att vindkraften ska vara fullt utbyggd år 2020 och ska ha 40 till 70 MW installerad effekt. Idag finns ungefär 65,5 MW installerad i kommunen. Detta mål är redan uppnått och ett nytt behöver tas fram. Planeringsram för år 2020 Energimyndigheten föreslår att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara på 30 TWh, varav 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat till havs (i vattenområden). Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från knappt 900 till stycken beroende på effekt. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet. Källa: Energimyndigheten 2010 Elförbrukning i Eslövs kommun Enligt SCB (Statistiska Central Byrån) var Eslövs kommuns totala elenergiförbrukning MWh år I dagsläget ger vindkraften, inom Eslövs kommun, ren energi på 114 GWh (2009 års siffror från energibolag) vilket motsvarar drygt 40 procent av energianvändningen (enligt siffror från SCB gällande Eslövs totala elenergianvändning 2008). Total elförbrukning i Eslövs kommun (MWh) Tabell 1. Total elanvändning i Eslövs kommun åren 1990, 2004 och 2008 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 9
10 Befintliga verk inom Eslövs kommun Eslöv ställer sig positiv till vindkraft som en alternativ energikälla och vill satsa mer på denna energiform i framtiden då det finns möjlighet till att ytterligare öka kapaciteten. Eslövs kommun bidrar med en stor del av länets vindkraftsproduktion då 48 verk finns i kommunen idag. Detta ger en årsproduktion på 114 GWh (2009). Inom Ringsjö Energi ABs område: 95 GWh (37 verk). Inom Skånska Energi AB: 19 GWh (10 verk). Se karta: Elförsörjning, ledningsnät och vindkraftverk s. 21. Installerad effekt och antal vindkraftverk i Skåne län, år 2009 Installerad effekt (MW) 332,6 Antal vindkraftverk 283 st Eslövs kommun är rankad trea bland Sveriges kommuner, med mest installerad effekt samt antal vindkraftverk, år Installerad effekt (MW) 55,8 Antal vindkraftverk 46 Källa: Energimyndigheten 2008 Ett vindkraftverk på 1 MW kan varje år: producera MWh hushållsel till 500 villor spara utvinning av ton kol minska CO2-utsläpp med ton minska SO-utsläpp med ca 3 ton minska NO-utsläpp med ca 2,5 ton Källa: SOU 1999:75 Rätt plats för vindkraften 10 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
11 Befintliga verk indelade efter effektgrad 2 MW eller mer under 1 MW Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 11
12 Grannkommuners vindkraftsplaner Flera angränsande kommuner till Eslövs kommun har just uppdaterat eller håller på att ta fram en ny vindkraftspolicy eller tillägg till översiktsplanen. Grannkommunerna har haft möjlighet att lämna synpunkter på förelsagna områden för vindkraft i Eslövs kommun. Klippan Klippans kommun har inga intresseområden för vindkraft angränsande till Eslövs kommun enligt Översiktsplan 2002, Klippans kommun, antagen av kommunfullmäktige Policydokument kommer framledes att tas fram. Klippans kommun har inget att invända mot föreslagna områden för vindkraft i Eslövs kommun. Klippans kommun informerar dock om att det är viktigt att hänsyn tas till Ljungbyheds flygplats utveckling. Vindkraftsetableringen får inte innebära att flygverksamheten drabbas av restriktioner som påtagligt försvårar utnyttjandet av flygplatsen. Höör Höörs kommun har arbetat fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som har antagits av Kommunfullmäktige den 1 september Höörs kommun framför att det är viktigt med en mellankommunal dialog och samråd vid behandling av vindkraftsärenden nära kommungräns, då vindkraftverken kan ge en påverkan över kommungränsen. Området i Kungshult som pekas ut som lämpligt för vindkraft gränsar till Pugerup i Höörs kommun. Hörby I vindkraftspolicy för Hörby kommun finns möjliga områden för större vindkraftsetableringar redovisade. Dessa områden angränsar inte direkt till Eslövs kommungräns. Sjöbo Sjöbo kommun arbetar med att ta fram ett tematiskt tillägg gällande vindkraft. Förslaget befinner sig i utställningsskedet. Eslövs kommun har inte yttrat sig i samrådsskedet. Sjöbo kommun har inget att erinra mot föreslagna områden för vindkraft i Eslövs kommun. Lund Lunds kommuns översiktsplan tar ställning till vindkraftsetablering inom kommunen. Lunds kommun har inget erinran mot föreslagna områden för vindkraft i Eslövs kommun. Kävlinge Kävlinge kommun har i sin vindkraftspolicy gjort ställningstagandet att neka vindkraftsetablering inom kommunen. Kävlinge kommun ställer sig negativt till de förslagna områden för vindkraft i kommungränsen med bla motivet att det stör landskapsbilden. Eslövs kommun samt grannkommuner Hörby kommun har inget att erinra mot föreslagna områden för vindkraft i Eslövs kommun. 12 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
13 Vindkraftverk Svalöv Svalöv har tagit ställning till vindkraftsetablering i sin kommunövergripande översiktsplan antagen En spridd utbyggnad av vindkraftverk större än 500 kw bör ej ske inom kommunen. Svalövs kommun har inget att erinra om de områden Eslövs kommun pekar ut för vindkraftsetablering. Svalövs kommun förutsätter att mellankommunala intressen beaktas i föreslaget område som gränsar till Svalövs kommun. Allmän information Underlag om var befintliga verk och beviljade verk är belägna i grannkommunerna har inte samlats in fullständigt då detta underlag inte finns att delge digitalt enligt grannkommunerna. Detta kommer skyndsamt tillföras planen allteftersom materialet delges Eslövs kommun. Vindkraftverket består av fundament, torn, rotor med rotorblad och maskinhus. Tornet är oftast konformat och tillverkat av stål eller betong i vita eller grå nyanser. Energi produceras när vind sätter fart på rotorn, som är kopplad till en generator som alstrar elektricitet. Ett normalt vindkraftverk kan producera el upp till 6000 av årets 8760 timmar. Effekten varierar beroende på vindstyrkan. Moderna vindkraftverk blir allt större, tystare och effektivare. Ett stort vindkraftverk utvinner mer energi eftersom det blåser mer på högre höjd. På land kommer antagligen många verk ha en effekt på 1-3 MW även framöver, eftersom transport av större verk utgör begränsningen. Ofta byggs ett par vindkraftverk i grupp, eftersom det lönar sig att sprida etableringskostnaderna för bl.a. byggkranar på flera verk. Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är år, men man räknar ofta med en avskrivingsperiod på hälften, d.v.s år. När ett vindkraftverk tjänat ut kan det demonteras utan att lämna några större spår efter sig. Anläggning Tornet förankras oftast i marken med hjälp av ett fundament av betong. Fundamentet har en diameter på ca m med ett djup av 2-3 meter och täcks med ett jordlager. Utöver det tillkommer transformatorstation, vägar, mötesplatser och parkeringsutrymme. En uppställningsplats på ca 2000 m2 krävs vid varje vindkraftverk. När vindkraftverket väl är på plats upptar det en yta på mellan kvadratmeter. Om man uppför flera vindkraftverk tillsammans måste de stå med ett visst avstånd, eftersom vinden bromsas upp när ett vindkraftverk utvinner energi. På land handlar det om ett avstånd på 4-6 rotordiameters avstånd mellan verken. Ett verk med 2 MW effekt har en rotordiameter på cirka meter. Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 13
14
15 Förutsättningar och ställningstagande Vindkraften är en utsläppsfri och förnybar energiform, som kräver utrymme och tillgång till vind och elnät. På land finns det stora områden som har tillräcklig vind för elproduktion genom vindkraftverk. Det beror på att dagens verk är högre än tidigare med en höjd på över 100 meter. Höga vindkraft verk kan fånga upp vinden över trädhöjd, vilket gör att även områden inne i landet är intressanta. Eslövs kommun har idag relativt goda vindförutsättningar för moderna vindkraftverk. Detta gör att antalet ansökningar förväntas öka i områden som tidigare inte varit gynnsamma för vindbruk. Vindkartering Meterologiska institutionen vid Uppsala universitet har, på uppdrag av Energimyndigheten, tagit fram vindresursberäkningar för hela landet som ett underlag för vindkraftplanering. Årsmedelvinden finns beräknad för höjderna 49, 72 och 103 meter ovan nollplansförskjutningen. Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovan mark, utan ungefär i höjd med trädtopparna (i de fall området är skogklätt). Energimyndighetens kriterium för riksårsmedelvinden för riksintresse ligger på 6,5 m/s på 72 meters höjd. Vindkrav Vindkraftverk är normalt i gång och producerar el vid vindhastigheter mellan 4 och 25 meter per sekund. Vid svagare och starkare vind stoppas verket. Den maximala effekten, den så kallade märkeffekten på verket, uppnås vanligtvis vid vindstyrkor på meter per sekund. Om vindhastigheten är högre låter man bladen släppa förbi en del av vinden för att anpassa vindens kraft till maxeffekten på verkets generator. Vindkraftverk kan vid optimala förutsättningar producera el under mer än 98 procent av årets timmar. Det är viktigt att vindkraftverk placeras där det blåser mycket. Det blåser mer under Årsmedelvind m/s på 72 m över nollplansförskjutningen Årsmedelvind m/s på 103 m över nollplansförskjutningen Kartbilderna till vänster redovisar ett utsnitt från Energimyndighetens vindkartering från Eslövs kommungräns är markerad med svart kontur. Sammanfattningsvis kan sägas att vindförhållandena tydligt ökar över kullar/ bergstoppar och längs med kusten. Källa: Energimyndigheten Uppsala Universitet 2009 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 15
16 vinterhalvåret, vilket gör att vindkraftverkens produktion följer elbehovet under året. (Källa: boken Vindkraft i teori och praktik ) Vindens hastighet påverkas av terrängens karaktär. Ju större friktionen är desto mer bromsas vinden. Vinden bromsas upp av träd, byggnader och andra hinder. Vindkraftverk kan även utgöra hinder för varandra genom att rotorerna fångar upp vindens rörelseenergi. Denna effekt kallas för parkeffekt. På grund av denna effekt kan inte vindkraftverken placeras för tätt. För att undvika parkeffekt krävs ett visst avstånd mellan vindkraftverken. Hur många rotordiametersavstånd som krävs mellan verken beror till stor del på vindförutsättningarna, platsens topografi och verkens storlek. Ställningstagande Tillgången på vind är en avgörande fråga. Vindtillgången bedöms som relativt god inom hela kommunen varför inga områden i detta avseende kan betraktas som ointressanta för vindkraftsutbyggnad. Bebyggelse och tätorter Eslövs kommun kännetecknas av att bebyggelsen på landsbygden är både spridd och tät. Närheten till bebyggelsen är därför en begränsande faktor. Ett avstånd krävs mellan vindkraftverk och bostäder för att säkerställa rimlig ljudnivå, skuggförhållanden och ev. visuell störning. Därför utgör bostäder och verksamheter den enskilt största begränsningen för utbyggnad av vindkraft. Kartan Bebyggelse visar varje känd befintlig bostad med en radie på 500 meter runt denna. Schablonavstånden som redovisas på karta Schablonavstånd är valda utifrån erfarenheter gjorda i tidigare planeringssituationer och tillståndsprövningar. Syftet med schablonavstånden är att kunna identifiera områden, som kan vara av intresse för vindkraftsproduktion, utan att det kommer i konflikt med bostadsintresset. Observera att dessa schablonavstånd inte ska förväxlas med skyddsavstånd. Den mer noggranna prövningen, som kan ange skyddsavstånd i förhållande till exempelvis buller och skuggning, måste göras i samband med efterföljande prövning. Ställningstagande Efterföljande prövning ska utgå från gällande riktvärden och rekommenderade skyddsavstånd avseende buller, skuggeffekter etc. (se vidare under Miljö- och hälsoeffekter ) Tekniska förutsättningar Det är ekonomiskt fördelaktigt att bygga flera verk på en gång i form av grupper av verk eller vindkraftsparker. För optimalt utnyttjande av vindenergin krävs placering av verk på ett visst avstånd beroende på verkens storlek, terrängens utseende samt placering av verk i förhållande till varandra. På land behövs 4-6 rotordiametersavstånd mellan verken. För en vindkraftspark kan ytbehovet beräknas till 0,1-0,2 km2 per 1 MW effekt, beroende på hur terrängen ser ut. Ett verk med 2 MW effekt har en rotordiameter på cirka meter. 16 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
17 Bebyggelse Bebyggelse schablonavstånd 500 m till befintliga bostäder 2011 Buffertzon kring tätort 1 km (Eslövs tätort 2 km) Utöver schablonsavstånd på 500 m till befintliga bostäder tar detta tematiska tillägg hänsyn till en bufferttzon kring Eslövs tätort på på 2 km och 1 km för de större tätorterna enligt ÖP Avståndet gäller från planerade utbyggnadsområden i ÖP 2001 och innehåller inte utpekade utredningsområden. Detta redovisas inte på karta. Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 17
18 Riksintresse för vindbruk Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är angivna som riksintressen för vindbruk. Efter en översyn anger Energimyndigheten år 2008 fler och större områden. Det är nu 423 områden i 20 län som tillsammans utgör drygt två procent av Sveriges yta. Inom Eslövs kommun finns ett mindre riksintresseområde för vindbruk söder om västra Ringsjön. Grundkarta, Lantmäteriverket: Gävle Medgivande I2007/ meters djupkarta, SGU, publicerat med tillstånd. Väg och järnväg Bygglovspliktiga byggnader, inklusive vindkraftverk, får enligt plan- och bygglagen inte placeras så att de påverkar trafiksäkerheten. Enligt Trafikverket bör avstånd mellan vindkraftverk och allmän väg vara totalhöjden, dock minst 50 meter. Minsta avstånd till järnväg ska vara totalhöjden +20 meter från närmaste spårmitt, dock minst 50 meter. Det finns även risk för störning av radiotrafiken, därför måste varje placering bedömas individuellt i samråd med Trafikverket och andra berörda. ÖP 2001 redovisar ett reservat för ev. framtida kommunikations/ledningsstråk som kan behövas på lång sikt för att t. ex. flytta viss genomgående järnvägstrafik. Reservatet bör hållas fritt från bebyggelse och anläggningar som kan försvåra genomförandet. Riksintresse för kommunikationer inom Eslövs kommun: Södra stambanan Rååbanan Väg E22 Väg 23 Av säkerhetsskäl kopplade till tågtrafikledning och kontaktledningar bör avstånd mellan järnvägsbank/kontaktledning vara minst vindkraftverkets totalhöjd, d.v.s. tornhöjden + halva rotorbladsdiametern. Trafikverket håller på med utbyggnaden av ett nytt signal- och trafikledningssystem, ERTMS. Det innebär att GSM-R kommer att användas för informationsöverföring via radio. De radio- och telemaster som är nödvändiga för järnvägens drift är inte alltid belägna vid järnvägen. Alla detaljplaner och bygglov som rör vindkraftverk med totalhöjd över 50 meter belägna inom 30 km eller under 50 meter placerade inom 500 meter från järnvägen bör remitteras till Trafikverket för granskning. Transport vid anläggande av vindkraft Eftersom vindkraftsutbyggnad i regel förutsätter såväl tunga som långa transporter på vägnätet rekommenderas exploatören att i ett tidigt skede kontakta Trafikverkets dispenshandläggare. Ställningstagande Vid efterföljande prövning ska samråd ske med Trafikverket. Totalförsvarets intressen Vindkraftverk kan på olika sätt störa försvarets intressen, dels som fysiska hinder för luftfart o.dyl., dels kan de påverka tekniska system som radar och radiolänkar. Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 a andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Huvuddelen 18 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
19 Infrastruktur MSA-ytor Kristianstads flygplats Ängeholms flygplats Malmö- Sturup flygplats Ljungbyhed flygplats Hindersfri yta Små flygplatser Samtliga flygplatsers hinderfrihetsområden är olämpliga för vindkraftsutbyggnad Väg Riksintresse väg Riksintresse järnväg Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 19
20 av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset, även Eslövs kommun. Inga kända militära anläggningar finns inom Eslövs kommun. Eslövs kommun berörs dock av omgivningspåverkan från riksintresse Revinge övningsfält med skjutbana. Dels avser det buller, dels krav på hinderfrihet. För detta område gäller att Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede gällande plan- och bygglovärenden då objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom tätort remitteras till Försvarsmakten. Väderradar Inga väderradar finns inom Eslövs kommun och påverkar inte väderradarnas skyddsavstånd som försvarsmakten föreskriver. Ställningstagande Samråd ska ske med Försvarsmakten i samtliga skeden, från översiktlig planering till och med tillståndsgivning. - Löberöd/Sebbarp flygplats (skyddsområde 2,7 km) Redovisning av MSA-ytor samt hinderfrihetszoner framgår av karta Infrastruktur (s.19). Markering av byggnader och objekt Den 1 oktober 2008 trädde Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) i kraft. Enligt de nya föreskrifterna ska alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45 meter i övrigt meddelas Transportstyrelsen som beslutar om och, i förekommande fall, hur föremålet ska markeras. Ställningstagande Samtliga flygplatsers hindersfrihetsområden undantas från utpekande för vindbruk. All vindkraft måste i efterföljande prövning samrådas med den flygplats, för vilken aktuell MSA-yta berörs. Luftfartens intressen MSA-ytor När ett flygplan ska starta eller landa på en flygplats måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. MSA- yta (Minimum Sector Altitude) ska fastställas för alla flygplatser där det finns instrumentinflygningsprocedurer. MSA- ytan är flygplatsens största yta och är styrande för procedurerna. Ytan består av en cirkel med radien 55 km, som utgår från respektive landningshjälpmedels mittpunkt. Planområdet kan påverkas av följande flygplatser: - Malmö-Sturup (MSA-yta) - Kristianstad (MSA-yta), - Ängelholm/Helsingborg (MSA-yta), - Ljungbyhed (MSA-yta), - Eslövs flygplats (skyddsområde 3km) Radio och kommunikation Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag av regeringen att införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet Rakel för skydd och säkerhet. Vid den fortsatta planeringen av vindkraften inom redovisade områden bör kontakt tas med MSB: s enhet för infrastruktur Rakel så att vindkraftverkens placering inte blir något hinder för radiokommunikationssystemet. Luftburna kraftnät och telenät Säkerhetsavståndet till kraftnät bör vara verkets totala höjd, dock minst 100 meter. I vissa lägen kan vindkraftverk medföra kraftiga störningar på radio- och teleutrustning. Eventuellt kan man behöva flytta och ersätta befintligt radiooch telenät. Driften av vindkraftverket kräver tillgång till fast eller mobilt telenät. 20 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
21 Ställningstagande Samråd bör ske med Post- och telestyrelsen vid efterföljande prövning. Gasledningar Från gasledning bör ett säkerhetsavstånd på 1,5 gånger verkets totalhöjd hållas. Hänsyn ska tas till nedgrävda ledningar. Ställningstagande I samband med efterföljande tillståndsgivning prövas lämpliga avstånd till respektive ledningar. Förutsättningar för anslutning till elnät En viktig förutsättning för utbyggnad av vindkraften är att den producerade elen kan anslutas och levereras till elnätet. En viktig faktor vid vindkraftsplanering är avståndet från vindkraftverken till kraftledningar med lämplig spänningsnivå. Generellt gäller att ju större vindkraftpark, desto högre spänningsnivå är det lämpligt att ansluta till. För att det ska vara möjligt att ansluta vindkraftverk till elnätet i en viss punkt krävs bland annat att nätet har tillräckligt stor kapacitet och att nätet är tillräckligt starkt. Inför anslutning av vindkraft måste även andra faktorer, som exempelvis vindkraftverkens påverkan på elkvaliteten i nätet, undersökas. Elnätet i Sverige är uppdelat i tre nivåer, ett nationalt stamnät samt regionala och lokala nät. Stamnätet med spänningsnivåer kv och tillhörande transformator- och kopplingsstationer täcker i princip hela Sverige. De regionala näten kopplar ihop stamnätet med lokalnäten och vissa större mottagare av el. Viktiga faktorer som bör beaktas vid planering och lokalisering av vindkraft är närhet till elnätet samt elnätets kapacitet. En förutsättning är att det blir ekonomiskt lönsamt att ansluta vindkraftverken till elnätet. Utbyggnadsområdens produktion bör ses i förhållande till kostnaden för ledningsdragning och anslutning till elnätet. Hur mycket vindkraft som kan anslutas till ett elnät beror på elnätets spänning och ledningarnas dimensioner. I varje enskilt anslutningsärende måste nätägaren utföra beräkningar och analyser för att undersöka huruvida det finns kapacitet i nätet samt hur vindkraftverken påverkar elnätet. Elnätsföretagens utbyggnad av kraftledningar sker ofta i växelverkan med kommunal planering; de påverkas av planeringsprocessen men har även visst inflytande över den. I Eslövs kommun förekommer ett stamnät på kv som ägs av Svenska Kraftnät, regionnät med en spänning på kv vilka ägs av E.ON Elnät Sverige AB och distributionsnät på kv, vilka ägs av Kraftringen Nät AB (Ringsjö Energi varumärke), E.ON Elnät AB och Skånska Energi AB. För att kunna ansluta vindkraftverk till elnäten krävs transformatorer vilka bekostas av vindkraftexploatören. Beroende av verkets typ kan transformatorn monteras i tornet eller på marken intill verket. Flera mindre verk kan anslutas till en gemensam transformator, medan verk på 500 kw och uppåt brukar ha egna. Kartbilden med titeln Elförsörjning, ledningsnät och vindkraftverk visar stam- och regionnätet inom Eslövs kommun (s.22). Ställningstagande Vid efterföljande beslut bör möjligheter till anslutning prövas. Man bör eftersträva att ledningar i första hand dras i mark eller i befintliga ledningsstråk. Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 21
22 Elförsörjning, ledningsnät och vindkraftverk Regionnät 130kV Stamnät Gasledning E.ON AB KREAB AB Ringsjö Energi AB Skånska Energi AB Befintliga verk (48 st) 22 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
23 Riksintressen för kulturmiljövård och naturvård Det finns fl era olika typer av riksintressen. Motiveringen till varför områdena utsetts till riksintresse framgår under respektive område. Generellt sett har natur- och kulturmiljövård mycket gemensamt. Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehåller bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden, där riksintressena finns. Riksintressen kan ha olika syften där vissa syftar till att bevara utpekade värden medan andra riksintressen syftar till att säkerställa möjligheten att exploatera utpekade markområden och naturresurser. Riksintressen har inte något formellt skydd på samma sätt som skyddade områden enligt 7 kap MB. Kommunerna är i översiktsplaneringen skyldiga att redovisa hur riksintressena ska tillgodoses. För att tillgodose ett riksintresse ska planering inte ske som kan påtagligt skada de värden, eller påtagligt försvåra nyttjandet av de resurser, som utgör riksintresset. Ett område kan dock vara av riksintresse för flera inbördes motstridiga riksintressen, till exempel järnväg och friluftsliv. I ett sådant fall ska kommunen i sin översiktsplan ta ställning till vilken användning som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig allmänt god resurshushållning, d.v.s vilket riksintresse som bör ges företräde framför ett annat. Totalförsvarets riksintressen ges alltid företräde vid en sådan avvägning. Den slutliga bedömningen av ett exploateringsföretags påverkan på riksintressen sker först vid prövning eller tillståndsgivning. Kommunens översiktsplan används som underlag vid en sådan bedömning. Riksintresse för kulturmiljövården (MB 3 kap, 6 ) Riksintresse för kulturminnesvården regleras enligt Miljöbalkens 3 kapitel och ska skyddas från påtaglig skada. Områden av riksintressen för kulturmiljövård (K) inom Eslövs kommun är: Bosjökloster-Stockamöllan (K37) Dalgångsbygd och slottslandskap kring Rönneå och Västra Ringsjön med förhistorisk bosättnings och brukningskontinuitet som präglas av medeltidens kloster (Bosjökloster) och dess verksamhet samt senare profan storgodsbildning där främst slottet format bebyggelsen och odlingslandskapet efter 1800-talets allt rationellare brukningsmetoder. Lämningar efter stenbrytning som har rötter i medeltiden. Rönneås betydelse som kraftkälla åskådliggörs bland annat i Möllerikets många kvarnanläggningar. Trolleholm (K31) Vidsträckt slotts- och odlingslandskap kring Trolleholm slott av medeltida ursprung som under 1800-talets slut omdanats i en kontinental- och medeltidsinspirerad blandstil. Västra Strö-Trollenäs (K53) Slottslandskap med förhistorisk kontinuitet kring Trollenäs slott av medeltida ursprung där godsförvaltningen genom århundraden satt sin prägel på landskapets utformning och den kringliggande till slottet knutna bebyggelsen och underlydande byoch kyrkomiljöerna. Ellinge-Västra Sallerup (K63) Dalgångsbygd och slottslandskap kring Bråån och Ellinge slott där godsförvaltningen sedan medeltiden satt sin prägel på såväl landskapets som bebyggelsens gestaltning samt de till slottet hörande underlydande gårdarna. Skarhult (K58) Slottslandskap kring Skarhults slott beläget i övergångszonen mellan slätt- och skogsbygd där godsförvaltningen sedan århundraden satt sin prägel på såväl landskapets som bebyggelsens gestaltning och de till slottet hörande arrendegårdarna och kyrkan. Hviderup (K45) Vidsträckt slotts- och odlingslandskap kring Kävlingeån med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet som sedan stormaktstiden präglats av godsförvaltningen vid slotten Svenstorp och Hviderup samt Flyinge kungsgård och de spår förvaltningen lämnat på såväl landskapets utformning som på bebyggelsens och kyrkornas utveckling inom området. Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 23
24 Övedskloster-Tullebo (K100) Slotts- och odlingslandskap utmed Vombsjön med förhistorisk bosättningskontinuitet, som sedan medeltiden präglats av klostret och senare godsförvaltningen vid Övedskloster och de spår i såväl landskap som bebyggelse som förvaltning genom århundrade bidragit till. Bebyggelsen har ett betydande arkitektur- och socialhistoriskt intresse. Eslöv (K182) Stadsmiljö järnvägsstad som visar järnvägen och industrialismens betydelse för den moderna tätortsutvecklingen, hur en hållplats på den rena landsbygden successivt utvecklas till planmässigt uppbyggt stationssamhälle och så småningom stad. (Riksintresset finns ännu ej digitalt. Redovisas ej i karta på sid. 25) Övriga kulturmiljöintressen; länsstyrelsens kulturmiljöprogram, kyrkobyggnader, fasta fornlämningar Regional kulturmiljö Inom planområdet återfinns ett flertal områden som ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram (se karta Kulturmiljöintressen och landsapsbild ), kyrkobyggnader (se karta Bebyggelse ) samt en mängd fasta fornlämningar. För kyrkor anges i samband med utpekande av lämpliga områden för vindkraft ska ett schablonavstånd om 500 meter eftersträvas. Av kommunens värdefulla kulturmiljöer har Länsstyrelsen i sitt kulturmiljöprogram lyft 13 miljöer som särskilt värdefulla, av dessa ingår fyra stycken i olika kulturmiljöstråk. De utpekade miljöerna visar alla på någon typ av kulturhistoriskt värde. Det kan vara historiska värden eller upplevelsevärden. De uppvisar ett eller flera av begreppen kvalitet, autencitet, pedagogiskt värde, sällsynthet och/eller representativitet. Områden av riksintresse för kulturmiljövård (Länsstyrelsen i Skåne län. Planeringsunderlag 2005) För Eslövs del ingår följande områden: Eslöv Hammarlunda-Harlösa-Hjularöd-Revingehed- Silvåkra Svenstorp-Örtofta-Ellinge-Skarhult- Gårdstånga Löberöd Trollenäs-Västra Strö Ageröd-Bosjökloster-Stockamällan Marieholm Östra Karaby Brååns dalgång Kävlingeån (kulturmiljöstråk) Södra stambanan (kulturmiljöstråk) Ystad-Eslövs järnväg (kulturmiljöstråk) Rönneå (kulturmiljöstråk) Fornminnen Vid etablering av vindkraftverk inom och i anslutning till fornlämningsområden ska samråd ske med Länsstyrelsen samt kan en särskilt tillståndsansökan enligt 2 kap. Kulturminneslagen krävas. För fasta fornlämningar ska skyddsav- 24 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
25 Kulturmiljöintressen och landskapsbild Riksintresse kulturmiljövård + Eslövs tätort Regionalt värdefulla kulturmiljöstråk Regionalt värdefulla kulturmiljöer Landskapsbildsskydd Värdefull landskapsbild enl. ÖP 2001 Eslövs tätort är riksintresse för kulturmiljö men är ej redovisat på karta. Kyrka Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 25
26 stånd implementeras vilka regleras enligt kulturminneslagen. I detta dokument finns det inte möjlighet att redovisa samtliga fornlämningar som är kända i kommunen. För mer detaljerad information över förekomsten av kända fornlämningar i Eslövs kommun hänvisas till Skogsstyrelsen kartservice och Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem FMIS, Ställningstagande Placering av eventuella verk ska vara sådan att fornminnen och anläggningar förknippade med riksintresset inte skadas. Riksintressen för naturvård Riksintresse för naturvården samt Natura 2000-områden (MB 3kap, 6 samt 7 kap, ). Riksintresse för naturvården regleras enligt 3 kapitlet MB och ska skyddas från påtaglig skada. Eslövs kommun har tagit fram ett naturvårdsprogram som behandlar riksintressena i detalj. Den fungerar som ett stöd i planeringen jämsides med översiktsplanen för Eslövs kommun Områden av riksintresse för naturvård (N) inom Eslövs kommun är: Rönneås dalgång - Ageröds mosse(n40) Riksintresse avseende geovetenskap, odlingslandskapet (naturbetesmark, flora) samt vattendraget (fauna). Det som berör Eslövs kommun av riksintresset är huvudsakligen Rönne åns dalgång. Dalgången visar ett representativt odlingslandskap i mellanbygden med mindre åkrar, naturbetesmarker, sötvattenstrandängar och öppna hagmarker. Områden av riksintresse för naturvård (Länsstyrelsen i Skåne län. Planeringsunderlag 2005) Hemmingsberga (N54) Riksintresse avseende odlingslandskap (naturbetesmark). Området visar ett representativt odlingslandskap i mellanbygd, varierat och mosaikartat. Här finns små gårdar och ängs- och hagmarker omväxlat med mindre åkrar. Bråån (N55) Kanjon i silurskifferberggrund som är rik på fossil. Ädellövskog med i princip alla landets bokskogstyper representerade. Östra Strö fälad och Abullahagen är representativa naturbetesmarker med öppen hagmark, blandlövhage och buskrik utmark. Här återfinns art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som kattfot och vårstarr. Bråån har ett rikt fiskbestånd av bl.a. öring. Två sårbara fiskarter förekommer i Bråån, grönling och sandkrypare. Ån härbärgerar även tjockskalig målarmussla och den lilla toppiga hattsnäckan. Borstbäcken - Skartofta ängar - Torpaklint - Helvetesgraven - Frualid (N84) 26 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
27 Riksintresse avseende geovetenskap, vattendrag, ädellövskog (flora och fauna) och berör huvudsakligen Borstbäcken i Eslövs kommun. Den sedimentär berggrund med colonusskiffer framträder tydligt i den djupt nedskurna dalgången. Dalgången branta sluttningar är bevuxna ädelövskog av bok, ängs- och hedskogstyper. Längs bäcken breder sumpskogar av al ut sig tillsammans med fuktlövskogar av ask. Vegetationen är artrik man hittar bland annat den naturminnesmärkta lundvivan. Här finns gott om vilt. Ställningstagande Placering av eventuella verk ska vara sådan att värdena förknippade med riksintresset inte skadas. Natura 2000 områden Natura 2000-områden är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv och har en bevarandeplan. I planen beskrivs vad som ska skyddas, vilka åtgärder som behövs och hur åtgärderna ska genomföras. Områden som ingår i Natura 2000 är av riksintresse och intrång regleras enligt Miljöbalken kap.4 1. De växt- och djurarter och livsmiljöer som enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) är särskilt angelägna att skydda i nätverket Natura 2000 har förtecknats enligt detta direktivs bilaga 1 och enskilda arter i bilaga 2. Inom Eslövs kommun finns tre Natura 2000-områden utsedda enligt habitatdirektivet: Natura 2000-områden utsedda enligt habitatdirektivet. (Länsstyrelsen i Skåne län. Planeringsunderlag 2005). Andra naturvårdsintressen Ramsarkonventionen Ramsarkonventionen även kallad Convention of wetlands eller våtmarkskonventionen syftar till att skydda våtmarker ur ett globalt perspektiv, särskilt som livsmiljöer för vattenlevande fåglar. I Lunds kommun finns ett större sådant våtmarksområde som sträcker sig från Krankesjön och Vomsjön och vidare söderöver. Vid Vombsjön berör det även Eslövs kommun. Abullahagen Billingemölla Borstbäcken Våtmarksområden av internationell betydelse (Länsstyrelsen i Skåne län, planeringsunderlag 2003) Ramsarområden med blått ovan. Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 27
28 Naturintressen och friluftsliv Riksintresse ( 3 kap 1 samt 7 kap Natura 2000 (4 kap 1 samt 7 kap MB) Naturreservat (7 kap 4-8 MB) Strandskydd (7 kap MB) Ramsarområde Opåverkat område enl. ÖP2001 Område lämpat för friluftsliv enl. ÖP Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun
29 Naturreservat Naturreservat regleras enligt 7 kapitlet MB och syftet med att utpeka naturreservat är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Utpekade naturreservat inom Eslövs kommun är som följer: Abullahagen Billingemölla Bosarps Jär Borstbäcken Eslövs allmänning Biotopskyddsområde Mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får förklaras som biotopskyddsområde. Regeringen har beslutat att följande mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark utgör biotopskyddsområden. Alléer Källor med omgivande våtmark Odlingsrösen Pilevallar Småvatten och våtmarker Stenmurar Åkerholmar Biotopskyddet innebär ett förbud mot att bedriva verksamheter eller utföra åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl. Områden med höga naturvärden enligt Naturvårdsplan för Eslövs kommun I naturvårdsprogrammet finns drygt 70 områden utvalda för sina höga naturvärden. De finns spridda i kommunen men med tyngdpunkt i de norra delarna. Områden som valts ut för att ingå i kommunens naturvårdsprogram indelade i tre naturvärdesklasser. Tätortsnära natur År 2003 färdigställde Länsstyrelsen i Skåne programmet, Närmare till naturen i Skåne. Programmet är ett underlag för kommunerna, länsstyrelsen och Region Skåne i arbetet att långsiktigt skydda och utveckla de mest värdefulla områdena för naturvård och friluftsliv och därmed bidra till att miljömålet En god bebyggd miljö uppfylls. I Eslövs kommun har följande områden pekats ut (nummer inom parentes refererar till områdesnumret i rapporten); Ringsjöområdet (49) Rönneåns övre dalgång (51) Saxåns dalgång (72) Gyabjär (75) Stavröds mosse och Snärjet (76) Kävlingeåns dalgång (79) Brååns dalgång (80) Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 29
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs meroch utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.
FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merTillägg till översiktsplan Eslövs kommun gällande Vindkraft
Tillägg till översiktsplan Eslövs kommun gällande Vindkraft Samrådshandling - februari 2011 Tematiskt tillägg till översiktsplan Vindkraft Eslövs kommun 1 Styrgrupp för Tematiskt tillägg vindkraft: LÖPANDE
Läs merVindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:
HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merI nedanstående tabell sammanfattas planförslaget.
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan och verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merKommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merJacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.
2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 7 samordning av intressen
del 7 samordning av intressen 53 7 INTRESSEN SOM MER ELLER MINDRE KRÄVER SAMORDNING MED VINDKRAFT 7.1 Områden olämpliga för vindkraftutbyggnad Bedömningen har gjorts att inom följande områden ska värdena
Läs merBoverket och vindkraften
Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att
Läs merAntagandehandling
Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.
Läs merSammanfattning. Bilaga
Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering
Läs merVindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
Läs merVINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN
D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011
www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet
Läs merMiljöprocessutredningen (M 2007:04)
(M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare
Läs merBYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN
BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller
Läs mer40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st
Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh
Läs merVindkraft i Ånge kommun
Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Planförslag Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga 2: Områdesbeskrivningar
Läs merPrövning av vindkraft
Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Skövde 2009-09-30 Göteborg 2009-10-01 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Läs merPM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merPlan och marklagstiftning
Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års
Läs merNya regler för vindkraft
Nya regler för vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Halmstad 2009-12-01 1 Nytt om vindkraft Nya regler den 1 augusti 2009 SOU 2008:86 Prövning av vindkraft Prop 2008/09:146 Prövning av vindkraft
Läs merHandläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17
del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 3 VINDKRAFT I TINGSRYDS KOMMUN IDENTIFIERING AV MÖJLIGA OM- RÅDEN FÖR VINDKRAFT Utifrån de övergripande analyserna i kapitel 5, 6 och 7 har ett antal
Läs merUtstallningsutlatande_Vindkraft.doc. Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker
Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker Innehållsförteckning Utställningsutlåtande vad är det?... 2 Hur har utställningen gått till?...
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merÖversiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merÖversiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:
2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd
Läs merPlanering av markanvändning
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merVindkraft i Ånge kommun
Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys
Läs mer4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap
Läs merVINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN
VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...
Läs merDETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Läs merVindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens
Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merSynpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Läs merVad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla
Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret
Läs merVindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG
Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merVindbruk i Västra Götalands län. Magnus Nårdal Miljöskyddsenheten
Vindbruk i Västra Götalands län Magnus Nårdal Miljöskyddsenheten 9 dec 2010 Potential och utveckling för Vindkraft i Västra Götalands län Länsstyrelsens arbete Prövning av vindkraftverk 9 dec 2010 Potential
Läs mer3. Vindkraftsplanering i Tanum
3. Vindkraftsplanering i Tanum 3.1 Tidigare skeden och ställningstaganden I ett inledande skede i arbetet med den nya vindkraftsplanen för Tanum utarbetades ett antal grundläggande planeringsprinciper.
Läs merSamråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?
Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet
Läs merPlanering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs mer1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merVindkraft i Mark 8 mars 2012. Välkomna!
Vindkraft i Mark 8 mars 2012 Välkomna! Vindkraft i Mark Deltagare från kommunen: Haleh Lindqvist Kommunchef Tord Lundborg Chef Bygg och miljökontoret Annika Elm Miljöinspektör Svante Brandin Kommunbiolog
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merVindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT
Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?
Läs merTematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: VINDKRAFT Samrådsförslag 110209
Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: VINDKRAFT Samrådsförslag 110209 Medverkande Simrishamns kommun Projektgrupp: Anna Thott, samhällsbyggnadschef, projektledare Eva Ferlinger, planchef
Läs merOlika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Läs merVindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag
ANTAGANDEHANDLING Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag 1. Bakgrund och utgångspunkter Syftet med vindbruksplanen är att visa på förutsättningarna för ny vindkraft i Östra Göinge kommun och att
Läs merTillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål
ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Läs mervindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt
Läs merTEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02
TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 VINDBRUK Bollebygds kommun Västra Götalands län Samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning 2010-11-04 rev. 2010-11-08 Samrådshandlingen godkändes av kommunstyrelsen 2010-11-04
Läs merGötene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV
!" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV
Läs merFramtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28
Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Läs merKv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Läs merCIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov
2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15
Datum 2018-04-17 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2018-363 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merMellankommunal och regional planering i samarbete. Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008
Mellankommunal och regional planering i samarbete Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Två exempel: Kalmarsund och Öland Hav och land Många förfrågningar Motstående
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs merDetaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merVäsman. Storstensberget Fjällberget Gropberget
Väsman Boberget Saxberget Storstensberget Fjällberget Gropberget Fördjupningar av översiktsplanen Orrberget - Stensvedberget Kommunen har aldrig krävt detaljplan för vindkraft Fjällberget - Saxberget
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Läs merBEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Läs merMiljöprocessutredningen (M 2007:04)
(M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10
Datum 2017-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0213 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merBedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Läs merKommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Läs merGranskningsyttrande över tillägg till översiktsplan för vindkraft i Bräcke kommun
1 (6) Granskningsyttrande Datum Diarienummer Samhällsenheten 2017-03-22 401-243-17 Bräcke kommun Hantverksgatan 25 Box 190 840 60 BRÄCKE Granskningsyttrande över tillägg till översiktsplan för vindkraft
Läs merRöbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning
Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs mer1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Läs merSäliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merSTRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD Borlänge 16 april 2019 2019-04-17 1 Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad Åtgärd inom Miljömålsrådet. Drivs gemensamt av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Läs mer