Stockholmsregionens infrastruktur- och bebyggelseutveckling under 60 år

Transkript

1 Stockholmsregionens infrastruktur- och bebyggelseutveckling under 60 år Färgfabriken 12 februari 2013 Göran Johnson Textoplan 1

2 Fem regionplaner, plan och verklighet Regionplan 1958 (till 1990) Regionplan 1973 (till 1985) Regionplan 1978 (till 1990) Regionplan 1991 (till 2020) ca 30 år 12 år 12 år ca 30 år RUFS 2001 (till 2030) ca 30 år 2

3 Fem regionplaner, plan och verklighet Markanvändning bebyggelse Befolkning Sysselsättning Bostäder Trafik 3

4 Regionplan 1958 Kartbilaga B Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, enfamiljshus Centrumbildande verksamheter Industriell verksamhet, hamnar, bangårdar Offentliga institutioner Större begravningsplatser 4

5 Regionplan Markreservationer norra och södra länsdelen Bostäder, högre grad av markutnyttjande Bostäder, lägre grad av markutnyttjande Arbetsplatser, högre grad av markutnyttjande Arbetsplatser, lägre grad av markutnyttjande Fritidsbebyggelse Jord- och skogsbruk Rekreationsområden Militära områden Flygfält Utredningsområde

6 Regionplan 1978 Markreservationer (norra och) södra länsdelen Bostäder, högre grad av markanvändning Bostäder, lägre grad av markanvändning Arbetsplatser Fritidshus Blandområden Jordbruk Skogsbruk Friluftsliv Friluftsliv- och naturområde Militärt område Flygplats 6 Utredningsområde

7 Regionplan 1991 Markanvändning Bebyggelsezon Regionala utbyggnadsområden, utbyggnad Regionala utbyggnadsområden, reservat Bevarandeområden Bevarandeområden, vetenskaplig naturvård och ekologi Bevarandeområden, kulturminnesvård 7

8 RUFS 2001 Markreservationer Regionala och delregionala stadskärnor Regional stadsbygd med utbyggnadspotential Övrig regional stadsbygd Regional terminal mm Regional grönstruktur Övrig landsbygd Befintlig bebyggelse utanför regional stadsbygd 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 5 regionplaner, planlagd markyta, 1000-tal hektar, 13

14 Befolkningens storlek Rufs 2001 RP 73 RP 91 RP 78 RP 58 14

15 Sysselsättningens storlek RP 91 RP 73 Rufs 2001 RP 78 RP 58 15

16 Bostadsbestånd RP 73 RP 78 Rufs 2001 RP 91 RP 58 16

17 Regionplan 1958 Tunnelbanor Hässelby- Älvsjö/Farsta Strand/Bagarmossen Vårby gård/fruängen- Experimentalfältet Hallonbergen/Råsunda- Skärsätra Pendeltåg Genomgående tåg på egna spår utom Sthlm S-Sthlm C 17

18 Regionplan 1958 Vägnät Ringen Rådmansleden Bogesundsleden Årstaleden Skarpnäcksleden Brännkyrkaleden-Salemsvägen förbi Glömsta Enköpingsvägen mot Frösunda, Frösunda-Karlberg Huvudstaleden 18

19 Regionplan 1973 Bannät Tunnelbanor till Alboda, Täby, eventuellt till Flemingsberg, Nacka och Bollmora Ny järnväg över Järvafältet till Uppsalaoch Västeråsbanan samt Grödingebanan 19

20 Regionplan 1973 Vägnät Norra länken, Södra länken led på Järvafältet, m fl Håll öppet för Inre tvärleden Sollentuna-Danderyd Kungshattsleden, Norrortsleden, Österleden Flottsbroleden m fl 20

21 Regionplan 1978 Banor Sundbybergsgrenen Täby Grödingebanan Reservat för eventuell utbyggnad av ytterligare spår, bl a Skarpnäck 21

22 Regionplan 1978 Vägar Klarastrandsleden-Söderleden E18 Barkarby-Rinkeby Huvudstaleden Arningevägen Norrtäljevägen Värmdövägen Nynäsvägen 22

23 Regionplan 1991 Kollektivtrafik Årsta-Centralen Mälarbanan Svealandsbanan Mörby-Täby Hjulsta-Barkarby Tvärbanan Yttre tvärbanor 23

24 Regionplan 1991 Vägar Norra länken Södra länken Österleden Västerleden Södertörnsleden Norrortsleden E18 Barkarby-Rinkeby Nynäsvägen m fl 24

25 RUFS 2001 Kollektivtrafik Sthlm S-Tomteboda Nynäsbanan Södertälje S- Södertälje C Tvärbanan till Solna, Kista och Slussen Solna-Roslags Näsby Odenplan-Karolinska mm 25

26 RUFS 2001 Vägar Norra länken Södra länken E18 Hjulsta-Kista Nynäsvägen Norrortsleden Södertörnsleden m m 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 Väginvesteringar, mkr per år Ca 20 % ca 10 % ca 5 % 31

32 Totalt, sammanfattning 32

33 Slutsatser - bebyggelse Regionplan 1958 underskattade behovet av mark för ny bebyggelse. För övriga regionplaner har avvikelserna varit marginella. Fram till 1990 dominerade nyexploatering på obebyggd mark. Efter 1990 har förtätning av redan bebyggda områden ökat. Alla regionplaner har missat den snabba regionutspridningen och utglesningen centralt fram till mitten av 1980-talet liksom den därpå följande förtätningen centralt i regionen. 33

34 Slutsatser befolkning och sysselsättning Underskattning av den faktiska befolkningsutvecklingen (utom Regionplan 1973) Regionplan 1973, Regionplan 1991 och RUFS 2001, har fångat den faktiska sysselsättningsutvecklingen (övriga två har underskattat den). Underskattning av strukturomvandlingen från industri- till tjänstesamhälle, av den offentliga sektorns expansion och av kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. 34

35 Slutsatser bostäder Hyggliga uppskattningar av det framtida bostadsbeståndet (utom Regionplan 1958) Överskattning av bostadsavgång som beror på rivning och ombyggnad Underskattning av permanentningen av fritidshus. Genomförandet av bostadsbyggandet har underlättats av statliga och kommunala insatser till exempel statliga lån och bidrag, samt olika förhandlingar och politiska överenskommelser. 35

36 Fem regionplaner, plan och verklighet - Bostadsbyggande Stor-Stockholms planeringsnämnd Aktionsprogram för bostadsförsörjningen och Miljonprogrammet BOSS-utredningen Mats Hulths Bostadsdelegation Ulf Adelsohns regeringsuppdrag 2001 Mats Hellströms bostadsuppdrag

37 Slutsatser - trafik Genomförandet av trafikinfrastrukturen försvårades under och 1980-talet av minskande statliga anslag. Regionplan 1991 har varit mest framgångsrik med avseende på hur föreslagen trafikinfrastruktur har byggts ut eller är under utbyggnad. Genomförandet av trafikförslagen i regionplanerna har underlättats av olika statliga förhandlingsöverenskommelser. 37

38 Fem regionplaner - Trafikutredningar och förhandlingsöverenskommelser Stor-Stockholms trafikutredning av år 1949 Hörjelöverenskommelsen 1964 Landstingets kollektivtrafikutredning (LAKU) 1975 Strängöverenskommelsen 1983 Dennisöverenskommelsen 1992 Stockholmsberedningen Cederschiöldsöverenskommelsen

39 Slutsatser planeringsprocess och planutformning Regionplanerna har till alltför stor del behandlat tillskott och nyexploatering och till alltför liten del pågående förändringar i det befintliga. Regionplanernas tidshorisont bör inte sättas för kort. Vid långsiktiga bedömningar kan man lättare bortse från kortsiktiga svängningar. En rullande regionplanering, där delar av planen successivt förnyas och uppdateras är ett sätt att hantera denna genuina osäkerhet om framtiden. 39

40 Slutsatser planeringsprocess och planutformning Genomförande underlättas om planerna förankras redan under planeringsprocessen, men förankringsarbetet behöver fortsätta även sedan planen är klar. Genomförande underlättas av att politiska överenskommelser sker om innehåll och genomförande. Genomförande underlättas av om det finns breda och stabila politiska majoriteter bakom dem. 40

41 Minervas uggla flyger först i skymningen Genom studiet av historien kan förstå hur allting hänger samman. Däremot kan vi inte uttala oss med visshet om framtiden. Det är först när vi kan se tillbaka på det som varit som vi kan nå genuin kunskap, det vill säga den klokhet och lärdom som Minervas uggla står för. Först när saker redan har inträffat har vi en ugglelik förmåga att förklara vad det var som skedde. 41 Gudinnan Minerva