Den nya Polismyndigheten. Information om polisregion Nord

Transkript

1 Den nya Polismyndigheten Information om polisregion Nord

2 INNEHÅLL Bakgrund- en sammanhållen polis Inriktningsbeslut... 5 Polisregioner...5 Polisområden...6 Lokalpolisområden Huvuddragen i den nya polismyndigheten...6 Beslut om inplacering...7 Polismyndighetens styrmodell...9 Nationellt sakkunnigansvar...9 Polisregion Nord Ledning Geografisk indelning...11 Brottslighet...13 Trygghetsundersökning...13 Omvärldsanalys - Region Nord Infrastruktur och samhälle...14 Befolkning...14 Arbetsmarknad och näringsliv...14 Kommunikationer...20 Klimat och miljö...20 Bilaga: Organisationsbilder Utgivare: Polismyndigheten, Polisregion Nord, Box 463, Umeå PRN-R-2015/1-SWE Sammanställt av Berit Lind. Layout: Kommunikationsenheten region Nord. Upplaga: 1 Datum: , reviderad Foto: Polismyndigheten, Lars Hedelin samt internt region Nord Källhänvisning: Beslut och dokument från Polissamordningen.se Omvärldsanalys för polisregion Nord

3 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION POLISREGION NORD BAKGRUND Bakgrund - en sammanhållen polis Den 1 januari 2015 ombildades den svenska polisorganisationen till en nationell myndighet, Polismyndigheten. Bakgrunden till ombildningen är betänkandet En sammanhållen svensk polis. Arbetet med att ena 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium till en gemensam myndighet påbörjades december Regeringen gav då den särskilde utredaren Thomas Rolén i uppdrag att genomföra ombildningen till den 1 januari En genomförandekommitté, under Thomas Roléns ledning, omsatte direktivet i en arbetsplan. Planen var indelad i sju faser med strategiska beslut för att bygga den nya myndigheten steg för steg. Meningen med den fasindelade tidsplanen var att tidigt kunna ge medarbetare och samverkanspartners besked om i vilken ordning arbetet skulle genomföras och när besluten skulle fattas. Planen innehöll också hundratals projekt inom IT 1, HR 2, ekonomi, juridik och kommunikation för att säkra myndighetsbildningen. Särskilt intensivt var arbetet inom IT, med flera hundra olika system i de olika myndigheterna, och inom HR med verksamhetsövergång för medarbetare och rekrytering av nya chefer. Förberedelsearbetet har involverat ca polisanställda, under olika perioder, för att ta fram beslutsunderlag och säkerställa ombildningen. Arbetsgrupperna har letts av den särskilde utredaren Thomas Rolén och genomförandekommittén med som mest 20 medarbetare. Inriktningsbeslut I oktober 2013 fattades ett inriktningsbeslut av den särskilde utredaren, där den nya polismyndighetens övergripande organisatoriska struktur fastställdes. Polismyndigheten delades in i sju regionala avdelningar som benämndes polisregioner, samt sju nationella avdelningar: operativa avdelningen, ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, IT-avdelningen, kommunikationsavdelningen, rättsavdelningen och utvecklingsavdelningen. Avdelningen för särskilda utredningar organiserades tydligt skild från övrig verksamhet. Det beslutades att de nationella stödavdelningarna skulle ha ett funktionsansvar. De kommande regionpolischeferna gavs i uppdrag att ta fram förslag till geografisk underindelning av polisregioner. 1 Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för områdena inom datateknik och telekommunikation 2 Human resources personalfrågor, personalavdelningen En viktig målsättningen i beslutet var att styrning och uppföljning av verksamheten i den nya polismyndigheten i högre grad ska fokusera på resultat i form av effekter och kvalitet utifrån ett medborgarperspektiv. Utformningen av de nationella målen ska stärka förutsättningarna att arbeta lokalt med den lokala problembilden. Utgångspunkten i beslutet är sex beslutsnivåer där rikspolischefen är nivå 6 och medarbetaren nivå 1. På nationell och regional nivå ska det finnas strategiska och operativa ledningsgrupper. Även inom polisområden, lokalpolisområden och nationella avdelningar ska ledningsgrupper finnas. Beslutet förordade även att det på sikt ska finnas en ledningscentral 3 och ett kontaktcenter 4 i varje polisregion. Polisregioner De sju polisregionerna, Nord, Mitt, Bergslagen, Stockholm, Öst, Väst och Syd, har ett helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Ansvaret omfattar såväl utredningsverksamhet som brottsförebyggande verksamhet och service, om inte annat bestäms i särskild ordning. Polisregionen leds av en regionpolischef. För att leda och styra verksamheten får regionpolischefen stöd från de nationella stödavdelningarna. Inom varje polisregion ska det finnas kompetens inom bland annat ekonomi, HR, kommunikation och juridik. Polisregionerna har så långt det är möjligt och effektivt, en liknande organisatorisk grundstruktur. Enligt beslutet kan dock regionala anpassningar kunna göras utifrån verksamhetsskäl eller geografiska skäl. Verksamheten ska byggas underifrån vilket innebär att uppgifter och beslutsbefogenheter ska placeras på lägsta ändamålsenliga nivå om inte särskilda skäl talar mot detta. Genom att det lokalt bedrivna arbetet är utgångspunkt för polisens verksamhet skapas goda förutsättningar för tillgänglighet och kontakt med medborgarna. Utöver grunduppdraget tilldelas flera polisregioner ett nationellt ansvar för viss verksamhet med nära koppling till den kärnverksamhet som bedrivs lokalt och regionalt, exempelvis händelsestyrd och brottsförebyggande verksamhet, fjällräddning, polishundtjänsten, polisrytteriet och sjöpolisen. 3 Kommunikationscentral/ledningscentral är den länsgemensamma avdelning som har ansvar för den minutoperativa, händelsestyrda verksamheten 4 Polisens kontaktcenter, öppet dygnet och året runt för polisanmälningar, tipsmottagning och allmänna frågor samt för att söka en person eller funktion inom Polisen 4 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 5

4 POLISREGION NORD POLISREGION NORD Polisområden Polisregionerna delas in i polisområden, som ska ha förmågan att leda, samordna och följa upp den operativa verksamheten samt ansvara för brottssamordning 5. Inom polisområdet ska det, dygnet runt, finnas förmåga att leda den yttre verksamheten samt förmåga att leda och genomföra initiala utredningsåtgärder. De sju polisregionernas geografiska indelning i polisområden som gäller från den 1 januari 2015: Regioner Bergslagen Mitt Nord Stockholm Syd Väst Öst Polisområden Dalarna, Värmland, Örebro Gävleborg, Uppsala, Västmanland Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland City, Gotland, Nacka, Norrort, Roslagen, Söderort,Södertälje, Södertörn, Västerort Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Malmö, Mellersta Skåne, Nordvästra Skåne, Nordöstra Skåne, Södra Skåne Fyrbodal, Halland, Skaraborg, Storgöteborg, Älvsborg Jönköping, Södermanland, Östergötland 7 regioner 35 polisområden Polisområdena ska ansvara för utredningsverksamhet och brottsofferverksamhet, chefen för polisområdet ska ha ett tydligt resultatansvar. Polisområdena ska ha förmåga att samordna planering av personaluttag till ingripandeverksamhet och andra områdesgemensamma åtaganden gentemot regionen. Inom polisområdet ska även service ges till allmänheten. Lokalpolisområden Lokalpolisområdet ska utgöra basen för polisens verksamhet. Med detta som utgångspunkt ska det finnas en övergripande förmåga att bland annat bedriva ingripandeverksamhet och viss utredningsverksamhet. Lokalpolisområdet ska vidare ha förmåga att bedriva trafiksäkerhetsarbete. Utifrån den lokala problembilden ska polisen i samverkan med kommunen även ha förmåga att arbeta mot grov 5 Funktion som utifrån en helhetssyn samordnar och fördelar myndighetens brottsutredningar. I brottssamordningen ingår de tre komponenterna ärendesamordning, operativ brottsanalys och forensisk analys och organiserad brottslighet i ett lokalt perspektiv. Andra viktiga delar av uppdraget är det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet samt åtgärder mot ungdomars brottslighet och arbete med stöd till brottsoffer. Lokalpolisområdet ska även ha förmåga att tillhandahålla viss service och tillståndshantering som kräver geografisk närhet och som har nära koppling till allmänheten. All verksamhet på lokalpolisområdesnivå ska bedrivas utifrån ett medborgarperspektiv. Chefen för lokalpolisområdet ska ha ett tydligt resultatansvar. Detta kräver att effekter av utfört arbete kontinuerligt följs upp och utvärderas samt läggas till grund för planering och prioritering av verksamheten i området. Det ska på lokalpolisområdesnivå också finnas en förmåga att säkerställa och utveckla samverkan med berörda kommuner och andra lokala aktörer. Denna förmåga ska vara anpassad till lokala förutsättningar vad gäller problembild, befolkningsunderlag, geografiska avstånd och antal kommuner i lokalpolisområdet. Huvuddragen i den nya polismyndigheten I maj 2014 fattades beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation. I beslutet återfinns fördelning av ansvar och uppgifter mellan de organisatoriska enheterna, om formerna för ledning och styrning och skisser på organisationen. Polismyndigheten leds av rikspolischefen, vars kansli bland annat ska ha funktioner för uppföljning och samordning av verksamheten. I beslutet beskrivs även regionskansliets ansvarsområden. Regionkansliet ska, förutom att stödja regionpolischefen, planera och följa upp verksamheten på övergripande nivå, ansvara för omvärldsbevakning, verksamhets- och säkerhetsskydd, samt ansvara för den interna servicen i regionen. Nationella operativa avdelningen, nationellt forensiskt centrum tillsammans med polisregionerna utgör tillsammans polismyndighetens kärnverksamhet. Polismyndighetens kärnverksamhet ska utföras nära medborgarna. Den nationella operativa avdelningen ska ha ett övergripande ansvar, processansvar, för polisverksamheten i hela landet. Verksamheten ska byggas underifrån vilket ska återspeglas i hur medel fördelas inom organisationen. Lokalpolisområdet ska utgöra basen för polismyndighetens verksamhet och målet ska vara att mer än hälften av en polisregions verksamhet ska bedrivas inom lokalpolisområdet. 6 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 7

5 POLISREGION NORD POLISREGION NORD Den lokala samverkan med kommunerna och andra aktörer ska utvecklas. Det är regionpolischefernas uppdrag att säkerställa att den beslutade organisationen leder till en förstärkt lokal polisverksamhet i form av närvaro och tillgänglighet. För att säkerställa kontinuitet och lokal förankring ska det för varje kommun finnas en polisiär funktion som för lokalpolischefens räkning driver samverkan med kommunen och lokalsamhället i övrigt. För att fånga medborgarnas och intresseorganisationernas synpunkter och förslag ska medborgardialogar vara en del i processen för att kunna ta fram lokala medborgarlöften. Sådana löften ska ta sin utgångpunkt i den lokala problembilden och ska bidra till att skapa engagemang för ett tryggt lokalsamhälle såväl bland medarbetare som bland medborgare. Genom dialog och närvaro i lokalsamhället får medborgarna insyn och delaktighet i polisverksamheten. Detta förväntas öka förståelsen för polismyndighetens uppdrag, ambitioner och prioriteringar, samt förstärka medborgarnas förtroende för polismyndigheten. Polismyndighetens styrmodell Den tillträdande nationella ledningsgruppen arbetade under hösten 2014 fram en gemensam styrmodell för den nya polismyndigheten. Styrmodellen ska stödja genomförandet av ombildningen till en sammanhållen polismyndighet och de intentioner som statsmakterna har med reformen, bl a att verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. Den ska även leda till ökad flexibilitet och ett mer effektivt resursutnyttjande. Styrmodellen ska vara applicerbar på hela polisen för att garantera en röd tråd från verksamhetsidé till enskilda aktiviteter samt tydliggöra förflyttningen närmare medborgarna. Styrmodellen ska bidra till dialog och öka förståelsen för inriktningen av verksamheten. Styrmodellen kan bäst illusterars genom måltavlan, där kärnan är medborgarna de polisen finns till för. I de givna förutsättningarna ingår bland annat de kriminalpolitiska målen, att minska brottsligheten och öka tryggheten, och målet för rättsväsendet, den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Verksamhetsplanen för 2015 är kortfattad och ska ge förutsättningar för anpassning för den lokala problembilden och ge förutsättningar att arbeta underifrån. Medarbetare och chefer på olika organisatoriska nivåer ska fylla verksamhetsplanen med innehåll. Styrmodellen ger möjlighet att använda utvecklingskraften som finns hos medarbetarna både deras kunskap om medborgarna och den lokala problembilden medarbetardriven utveckling. Nationellt sakkunnigansvar I Polismyndigheten finns en utvecklingsavdelning som ska leda och styra det strategiska utvecklingsarbetet i myndigheten. Det innebär ett ansvar för att samordna och Polismyndighetens måltavla prioritera utvecklingsbehoven inom polismyndigheten. Verksamheten ska bedrivas genom sju utvecklingscentrum, geografiskt placerade i varje region. Det regionala utvecklingscentrat i polisregion Nord ansvarar för: Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete (glesbygd) Brottsoffer- och personsäkerhetsarbete Räddningstjänst CBRN-E * CBRNE är en förkortning för kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen och under detta begrepp samlas det krisberedskapsarbete som har med farliga ämnen att göra. Medborgarnas insyn i polisens verksamhet kommer att säkerställas på lokal nivå genom regionpolisråd och på nationell nivå genom ett nationellt insynsråd. I råden ska det finnas representanter från samtliga riksdagspartier. Verksamhetsidén Närmare medborgarna, mer tillgängliga och tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati. Beslut om inplacering I augusti 2014 fattades beslut om preliminär verksamhetsövergång för polisanställda. Verksamhetsövergången innebar att samtliga polisanställda som hade en anställning som sträckte sig över årsskiftet 2014/15 fick en preliminär inplacering i den nya organisationen. Organisationstillhörigheten grundade sig på framtagna nationella principer där medarbetarna placerades i grupper i storleksordningen 8-15 medarbetare med lika arbetsuppgifter. Medarbetare som arbetar med ekonomi, HR, kommunikation, juridik och IT flyttades till de nationella avdelningarna, vid tveksamheter tillämpades principen att arbetsuppgiften utfördes till minst 51 procent. Inga befintliga chefer, förutom de som redan erhållit chefsuppdrag, fick en inplacering som chef. Efter beslut om inplaceringen startade ett arbete med att utse tillfälliga chefer för de nästan grupper om medarbetare som skapats. Beslutet om att utse tillfälliga chefer var nödvändigt då rekrytering av ordinarie chefer inte hanns med innan årsskiftet. De tillfälliga cheferna fick ett förordnande som gällde, till dess att ordinarie chef utsatts, dock längst till och med 31 december De långsiktiga målen ska gå att tydligt spåra till verksamhetsidén. De ska vara färre än tidigare och hållbara under tre år. De nio strategiska initiativen: 1. Regionsledningscentraler (RLC) och geografisk indelning. 2. Mer än hälften av resurserna i regionen i lokalpolisområdena. 3. Medborgarlöften och lokal samverkan 4. Utredningsverksamheten. 5. Organiserad brottslighet 6. Grundläggande fri och rättigheter 7. Mobila IT-lösningar 8. Medborgarmöten 9. Medarbetardrivet utvecklingsarbete Polismyndighetens styrmodell kan bäst illusterars genom måltavlan, där kärnan är medborgarna de polisen finns till för. 8 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 9

6 POLISREGION NORD POLISREGION NORD Polisregion Nord Ledning Polisregion Nord utgörs av de fyra nordligaste tidigare polismyndigheterna, och tillika länen, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Umeå är utsedd, enligt beslut, till regionens huvudort. Klas Johansson är utsedd till regionpolischef. Till sin hjälp har han Micael Säll Lindahl som biträdande regionpolischef. Micael Säll Lindahl är processägare för brottsutredningsverksamheten i regionen. Hans uppdrag är att leda, styra och följa upp utredningsprocessen, så att ett tydligare ledningsansvar finns för utredningsresultaten i den nya polismyndigheten. Klas Johansson, Regionpolischef Micael Säll Lindahl Bitr. Regionpolischef Övriga i regionledningsgruppen är: Agneta Säll Lindahl, chef regionkansli Pontus Fälldin, chef operativa enheten Thomas Nilsson, chef utredningsenheten Håkan Karlsson, chef polisområde Norrbotten Lars Wahlberg, chef polisområde Västerbotten Stefan Liljenberg, chef polisområde Västernorrland Stephen Jerand, chef polisområde Jämtland Bengt Jansson, chef underrättelsegruppen För de nationella avdelningarna återfinns i regionen: Pernilla Filén, chef HR Nord Marie Wiklander, tf chef Ekonomi Nord Mats-Ove Edvinsson, tf chef Rättsavdelningen Nord Börje Öhman, tf chef Kommunikationsavdelningen Nord Krister Sandqvist, chef utvecklingscentrum Nord Geografisk indelning I inriktningsbeslutet från oktober 2013 beslutades om den geografiska indelningen av polisregion Nord med fyra polisområden. Den särskilde utredaren Thomas Rolén angav i beslutet om att det kunde finnas anledning för regionpolischefen att förändra indelningen så att den skulle bli mer ändamålsenlig. En partsgemensam arbetsgrupp, med deltagare från hela regionen, arbetade under hösten 2014 fram ett förslag till en geografisk indelning för polisregion Nord. Förslaget blev beslutat av den tillträdande nationella ledningsgruppen. Förslaget bygger på lokalpolisområdets bärkraft och den förmåga som krävs för respektive uppdrag uppfylls. Vidare tas hänsyn till rekryteringsproblematiken och att samverkan med externa aktörer ska fungera som tidigare. Beslutet innebär ingen förändring av polisområdesindelningen, som fortsattt är fyra polisområden, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Däremot sker en förändring vad avser indelningen av lokalpolisområdena. Indelning av polisområden i lokalpolisområden Polisområde Lokalpolisområde Huvudort Norrbotten Norra Lappland Luleå/Boden Östra Norrbotten Piteå Älvdal Kiruna Luleå Kalix Piteå Västerbotten Skellefteå Umeå Södra Lappland Skellefteå Umeå Lycksele Jämtland Östersund Jämtland/Härjedalen Östersund Östersund Västernorrland Norra Ångermanland Södra Ångermanland Medelpad Örnsköldsvik Härnösand Sundsvall 10 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 11

7 POLISREGION NORD POLISREGION NORD Brottslighet I Sverige anmäldes under förra året ca 1,4 miljoner brott. Av dessa anmäldes ca 6 procent i regionen. Alla fyra län har en brottslighet som ligger under riksgenomsnittet. I en rangordning gjord av Brottsförebyggande rådet över län och brottslighet, återfinns regionens fyra län på de fem sista platserna, d v s där minst brott anmäls per invånare. Den vanligaste brottstypen i regionen är stöldbrott som uppgår till ca 34 procent av alla brott som anmäls. Andelen i riket är något högre. Övriga brott som finns i större omfattning är hot- och kränkningar, bedrägerier och narkotikabrott som uppgår till ca 10 procent vardera av samtliga brott som anmäls. Samma andelar återfinns även på riket för dessa brottstyper. Tillgreppsbrott Organiserade grupper fortsätter att begå olika former av tillgreppsbrott där i stort sett alla medlemsländer inom EU är drabbade. Brotten består av tillgrepp av fordon, diesel, bostadsinbrott, butikstölder, väpnade rån, metallstölder och stölder av godslaster under transport. Straffen är oftast relativt låga och vinsterna stora vilket gör brottsligheten attraktiv för kriminella grupper. De grupper som ägnar sig åt tillgreppsbrott tenderar att vara mycket rörliga över stora geografiska områden och består oftast av ett mindre antal personer. Metallstölder och då särskilt koppar har blivit en viktig fråga för EU:s medlemsländer de senaste åren. Även i regionen sker en hel del metallstölder, vanligtvis koppar men även andra metaller. Förutom metallskrot som stjäls från återvinningscentraler stjäls även kopparkabel från pågående infrastrukturprojekt. Vid några tillfällen har stölder skett från anläggningar med samhällsviktig verksamhet, vilket orsakat stora konsekvenser då t ex telenätet drabbats av långvariga avbrott. Den metall som stjäls förs antingen ut ur landet eller säljs till mindre nogräknade skrothandlare. Antalet tillgrepp av metall håller en realtivt stadig nivå, variationer kan främst kopplas till det aktuella kopparpriset på världsmarknaden. Dieselstölder fortsätter att vara ett problem. Modus har sett ut likadant över tid, det är oftast mindre mängder som stjäls genom slangning från arbetsfordon med olåsta tanklock. Ofta sker stölderna från skogsmaskiner och liknande fordon, vilka står uppställda i ensligt belägna och obevakade områden. Även om antalet storskaliga stölder varierar så genomförs fortfarande sådana tillgrepp där tusentals liter stjäls vid varje tillfälle. Här är det ofta tankstationer i industriområden eller mindre samhällen som drabbas. Sett över tid har dock de stora stölderna med manipulering av bränslepumpar minskat i antal de senaste åren, mycket beroende på de polisiära insatser som genomförts. Antalet anmälda brott i villa har under många års tid följt en normalbild, där de stora topparna vanligtvis infaller under höstmånaderna (september december). En avvikande trend har dock setts under de fyra sista månaderna 2014, då kraftiga ökningar skedde i alla fyra län i regionen. Trenden med ett stort antal villainbrott ser ut att fortsätta under 2015, men anledningarna till ökningarna har ännu inte kunnat fastslås. Den minskning av antalet villainbrott som skedde 2012, visar dock att de operativa polisiära insatser 6 som då genomfördes både regionalt och nationellt hade goda effekter. Droger Tillgången på droger i regionen verkar vara fortsatt god. Enligt den information som finns i polisiära register samt av annan information är cannabis vanligast förekommande följt av amfetamin samt narkotikaklassade läkemedel. Detta återspeglas också i de beslag som görs av polis och tull. Tillströmningen av yngre användare av cannabis har varit stor de senaste åren. Tillgången varierar dock inom länen främst beroende på om vissa stora leverantörer avtjänar fängelsestraff eller inte. Antalet uppgifter om odlingar har ökat de senaste åren och det förekommer att både större och mindre odlingar påträffas. Under 2013 gjordes närmare 50 anmälningar om odlingar och fram till november 2014 hade nästa lika många gjorts. Många av de större odlingarna har påträffats i ensligt belägna hus eller i närheten av mindre orter. Odlingar förekommer i hela regionen och totalt har närmare 1200 plantor påträffats. Tillgången av tyngre droger, såsom opium och heroin är relativt sporadisk. Subutex är en betydligt vanligare opiat och har många yngre användare. Subutex är ett läkemedel som idag används vid behandling av opiatmissbrukare. Tanken med preparatet är att det skall vara ett substitut för heroin och att det ska tas med hjälp av ett organiserat subutexprogram. Den beroende ska under programmets gång successivt trappa ner i användandet för att slutligen bli helt drogfri. I Västerbotten görs bedömningen att länets subutexprogrammet har bidragit till drogens spridning. Även i övriga län ser man att användandet av subutex ökar. Information som finns tillgänglig indikerar att missbruket av subutex och andra opiater är mer utspritt än vad polisiära register visar. 6 Insatsen Auriga som bedrevs i den tidigare organisationen i Nordsam under 2012 mot bostadsinbrott 12 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 13

8 POLISREGION NORD POLISREGION NORD Kokain är inte särskilt vanligt förekommande i regionen och de fall det finns information om tillgängligheten är det de större orterna som nämns. Internet används allt mer för marknadsföring och distribution av både droger och prekursorer, beståndsdelarna som gör substanser till narkotika. Bland den växande andel av de droger som distribueras via internet återfinns både nya ännu ej utredda droger och traditionella droger som är under kontroll sedan tidigare. Användandet av spice har blivit allt vanligare i regionen, där beställningar oftast sker via internet och leveranserna sker med posten. Det förekommer också uppgifter om att tillverkning sker i regionen. Människohandel I regionen inkommer generellt sett väldigt få anmälningar av människohandel. Antalet tips som lämnas till polisen är heller inte särskilt stort. De misstankar som vanligtvis finns gäller människohandel för arbete med utnyttjande av utländsk arbetskraft till låga eller svarta löner. I övrigt brukar anmälningar och tips röra misstänkt prostitution/ koppleri, men här är det oftast mycket svårt att avgöra om det faktiskt handlar om människohandel eller vanlig prostitution. Barnpornografi Under de senaste tre åren har antalet anmälda sexualbrott mot barn i regionen varit ungefär desamma i antal, där de flesta brottsrubriceringar gäller fullbordade väldtäkter och sexuellt ofredande. Samma sak vad gäller barnpornografibrotten. I den sistnämnda kategorin finns sannolikt ett stort mörkertal. Det kan förväntas att barnpornografibrotten kommer att öka de kommande åren. Bedömningen görs ur ett globalt perspektiv då det kan antas att även regionen kommer att drabbas av den internationella ökningen. Miljöbrott Ekosystemen hotas av allvarlig och gränsöverskridande organiserad brottlighet, där miljöbrotten involverar illegal skogsavverkning, tjuvjakt och handel med en stor mängd arter, illegalt fiske, illegal gruvdrift och dumpning av farligt avfall i naturen. Den globala illegala handeln med vilda djur och växter är omfattande. Det är ett snabbt växande hot mot miljön, men även mot staters säkerhet och en hållbar utveckling. Det har bedömts att penningvärdet på den organiserade miljöbrottsligheten uppgår till mellan 70 och 213 miljarder USD per år. När det gäller handel med hotade arter är EU fortfarande en av de viktigaste marknaderna med handel med exempelvis noshörningshorn, elefantbetar och rovfåglar. I ett globalt perspektiv är den illegala handeln med hotade djur och växter ett mycket omfattande och växande problem som drabbar biotyper runt om i världen. I regionen är det främst fågelägg som är åtråvärda för samlare och plockas ur bon, t ex från kungsörn och havsörn, men det är oklart hur omfattande den illegala verksamheten är. Som exempel kan nämnas att ett enda jaktfalksägg kan betinga summor för flera miljoner kronor på den illegala marknaden. Äggen används bland annat för uppfödning av jaktfalkar i länder söder om Medelhavet. Det pågår för närvarande en kampanj, Öppet öga, som drivs i samverkan mellan Länsstyrelserna, Polisen, Kustbevakningen, Tullverket och Naturvårdsverket. Kampanjens syfte är att öka uppmärksamheten på artskyddsbrott och därmed förhindra att dessa brott begås. I miljöbrotten ingår också illegal jakt på de fem stora rovdjuren i Sverige, där det i regionen görs 40-talet anmälningar per år. Vanligtvis är det björnåtlar eller dödade kungsörnar som påträffas. Endast i undantagsfall går det att knyta någon gärningsman till brotten. I region Nord har problematiken gällande gränsöverskridande avfallstransporter kartlags under de senaste åren. Inledningsvis studerades brister vid små och medelstora företag, men bristerna var av mindre betydelse. Arbetet har därför inriktats mot att undersöka flödet av avfall och det har konstaterats att det finns omfattande läckage av avfall och en del av detta är kopplat till grov organiserad brottslighet. Avfall i form av uttjänta fordon och fordonsdelar transporteras regelbundet till södra Sverige och vidare till bland annat Hamburg för vidare utskeppning till Afrika. Innehållet i transporterna har konstaterats utgöra farligt avfall då fordonen inte tömts på oljor eller bränsle. Även annat avfall i form av t ex bildäck, bilbatterier, gamla elmotorer och elektronikskrot transporteras och förs regelbundet ut ur regionen. Gärningsmännen tigger, köper eller byter till sig skrot på t ex bensinstationer och däckföretag, men i många fall finns även uppgifter om stölder hos företag eller återvinningscentraler. Det finns ett stort mörkertal över omfattningen, efter endast en bråkdel av transporterna blir stoppade och kontrollerade. Det är känt att delar av skrotet förs ut till Baltikum, antingen för att återanvändas eller säljas som skrot. Ekonomisk brottslighet De vanligaste ekobrotten är, och kommer sannolikt att fortsätta vara, svartarbete med bl a oredovisade arbetsgivaravgifter, olika typer av bokföringsbrott och ej upprättade eller felaktiga årsredovisningar. De branscher som är aktuella är de kontantintensiva, dvs hotell- och restaurangbranschen, städ-, transport-, handel- samt rivnings-/ bygg- och saneringsföretag. Enligt Ekobrottsmyndigheten kan det noteras att ett antal av de misstänkta återfinns i fastighetsbranschen samt kultur-, media- och skrotbranschen. Andra näringar som nämns i norra Sverige är gruv- och skogsindustri samt bärbranschen. Kontokortsbedrägerier är en brottslighet som innebär låga risker samtidigt som den genererar stora vinster. Det har beräknats att bedrägerierna genererar en årlig inkomst på omkring 1,5 miljarder euro för den organiserade brottsligheten. Under 2011 utgjordes 60 procent av bedrägerierna av så kallade card-not-present-bedrägerier (CNP), dvs betalning via telefon eller Internet utan att beställaren rent fysiskt har tillgång till ett betal- eller kreditkort, man har uppgifter om kortnummer m m. Den fortsatta ökningen av internetbetalningar kommer sannolikt att innebära fler CNP- bedrägerier. Skimning 7 har aldrig varit särskilt vanligt förekommande i regionen, till skillnad mot andra delar av landet. Däremot förekommer växlingsbedrägerier regelbundet, antingen fullbordade eller försök till sådana. Brott som ökat i omfattning är häleri och bedrägerier kopplade till bluffakturor. När det gäller häleribrotten utgör Blocket och Tradera viktiga arenor. Både omfattning och utbredning är relativt stor i regionen, men mörkertalet är troligen betydande. 7 Skimning eller smygkopiering, av engelskas skimming, en form av kontokortsbedrägeri där någon olovligen använder en speciell avläsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ett kontokort. Informationen läggs sedan över på ett annat kort. 11% utsatta för brott Trygghetsundersökning, Region Nord 12% oro för inbrott 91% trygga ute 62% högt förtroende polisen Trygghetsundersökning Den senaste nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet visar att befolkningen i polisregion Nord känner sig trygga och har stort förtroende för polisen. Resultaten visar att den upplevda tryggheten i regionen fortfarande är mycket hög liksom förtroendet för polisen. När det gäller brott mot enskild person (t ex misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier och trakasserier) har polisregion Nord sett över tid en mindre andel utsatta jämfört med riket. Egendomsbrott (t ex bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld) i regionen har legat under riksgenomsnittet sedan första mätningen 2006 och årets undersökning visar att det skett en minskning sett över tid och polisregionen har dessutom den lägsta siffran jämfört med övriga polisregioner. Inom regionen är förtroendet för Polisen och rättsväsendet som helhet fortfarande på en hög nivå jämfört med riksgenomsnittet. Regionen ligger under riksgenomsnittet vad avser andel av befolkningen som är utsatt för brott, 11 % (Riket 12 % ) Regionen har landets lägsta andel personer som ganska eller mycket ofta är oroliga för bostadsinbrott, 12 % (Riket 16 %) 91 % av regionens befolkning känner sig trygga när de vistas ute på kvällen (Riket 85 %) 62 % av regionens befolkning har högt förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete (Riket 60 %) - Jag är glad över det förtroende som befolkningen i regionen känner för polisen, men det innebär inte att vi slår oss till ro. Vi kommer att fortsätta arbetet med att minska brottslighet och öka tryggheten, säger regionpolischef Klas Johansson 14 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 15

9 OMVÄRLDSANALYS OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys - Region nord Infrastruktur och samhälle Polisregion Nord utgör ca 55 procent av Sveriges yta och här bor 9 procent av Sveriges befolkning. Till ytan är Norrbotten det största länet följt av (i fallande ordning) Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Regionen har två nationsgränser; i Norrbotten mot Finland och Norge och i Västerbotten och Jämtland mot Norge. Befolkning Folkmängd i länen den 31 december 2014 och förändring i jämförelse med 31 december 1988: Län Folkmängd Förändring* Norrbotten ,4% Jämtland ,0% Västerbotten ,8% Västernorrland ,6% Summa ,0% *Förändring sedan 1988 Befolkningen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland har den största koncentrationen i kustområdena, medan i Jämtland är befolkningen koncentrerad till Östersundsområdet. Koncentration av befolkning i regionen till större tätorter samt till universitets- och högskoleorter väntas fortsätta. Av Sveriges 30 kommuner som är glesast befolkade återfinns 26 inom regionen. Utflyttningen från framför allt vissa fjäll- och inlandskommuner får ett flertal effekter. En av dem är sjunkande huspriser i glesbygdskommunerna, där flera i regionen har bland de lägsta priserna i Sverige. År 2013 gick det till exempel att köpa ett småhus för ett snittpris lägre än kronor i Överkalix, Ånge, Dorotea, Norsjö, Sorsele och Åsele. Å andra sidan har marknaden öppnats för utländska köpare, de senaste åren har antalet fritidshus som ägs av utländska personer ökat stadigt. Åttio procent av de utländska ägarna kommer från Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Utrikesfödda Antalet utrikesfödda ökar i regionen, de senaste fem åren med 24 procent. Utrikesfödda uppgår totalt sett till 9,1 procent av den totala andelen invånare i regionen, den högsta andelen återfinns i Norrbottens län. Den utrikes födda befolkningen representerar alla världsdelar, men det går tydligt att se hur konflikter och andra händelser påverkar asylsökanden och invandringen. För närvarande sker strömningar från bland annat Syrien, Afghanistan och Eritrea. Under 2014 ökade asylsökanden från Ukraina markant. Sverige tar för närvarande emot 50 procent av alla asylsökande i EU, och det finns inga skäl att anta att det kommer att minska i någon väsentlig del. Detta kommer att medföra ett ökat behov av boenden över hela landet. Under året har det rapporterats om ett flertal anläggningar som förbereds eller byggs om till asylboenden, bland annat hotell och vandrarhem runt om i regionen. Arbetsmarknad och näringsliv Andel arbetslösa i Sverige uppgick vid årsskiftet till 7,3 procent av befolkningen i åldersgruppen år. Andelen i regionen skiljer sig inte nämnvärt, andelen per län är mellan 6,4 procent och 7,7 procent, där Västerbottens län har den lägsta andelen och Jämtlands län den högsta. Råvaruindustrin dominerar näringslivet i regionen, där malm, stål, skog och vattenkraft är viktiga inte bara för regionen men även för Sverige. I Jämtland finns inga större industrier, men utöver skogsnäringen är turism en viktig basnäring. Sverige är den dominerande gruvnationen i Europa och ledande leverantör av järnmalm, koppar, zink, bly, guld och silver. Sverige står genom gruvproduktionen i Kiruna och Malmberget för ca 90 procent av den totala järnmalmsutvinningen inom EU. Potentialen för nya malmfynd bedöms som god och flera gruvor uppges ha malmreserver för 20 års brytning. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor. Luleå är en av världens ledande tillverkare av stål. I och med det ökande behovet av stål inom bygg- och infrastrukturprojekt, främst i världens tillväxtekonomier, har efterfrågan på järnmalm stigit kraftigt under den senaste tioårsperioden. Sveriges enda producent av primäraluminium, Kubikenborg Aluminium AB, har sin enda fabrik belägen i Sundsvall. Anläggningen producerar idag ton aluminium per år, varav hälften exporteras utomlands. I Norr- och Västerbotten finns för närvarande tretton arbetsställen inom gruvindustrin med ca arbetare, där övervägande delen arbetar i Norrbotten. Det finns ett visst missnöje och motstånd gentemot gruvindustrin. Den ökade prospekterings- och gruvverksamheten innebär att känsliga våtmarker och andra naturområden exploateras eller drabbas av en, i värsta fall, omfattande miljöförstöring. Även rennäringen på verkas eller riskerar att påverkas då prospekteringen och gruvbrytningen sker i områden där rennäring bedrivs. Därför har många samebyar överklagat Bergstatens beslut om att bevilja prospektering i områden där det finns känslig natur eller där rennäring bedrivs. Flera lokala protestnätverk och aktionsgrupper över hela Sverige har börjat samverka i sitt motstånd mot regeringens gruv- och mineralpolitik. Omkring hälften av den svenska skogsmarksarealen återfinns i norra Sverige. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) var totalt personer sysselsatta inom skogbruket i regionen 2011, de flesta i Västerbotten. Sverige är världens tredje största exportör sammantaget av massa, papper och sågade trävaror. Skogindustrin sysselsätter exempelvis i Västernorrland 30 procent av den totala andelen sysselsatta i länet. När det gäller produktionsvärdets andel, är skogsindustrins andel i Västernorrland 48 procent. I regionen finns totalt jordbruksföretag med närmare sysselsatta De huvudsakliga grödorna som odlas i regionen är slåtter- och betesvall och till vis del spannmål och matpotatis. Större delen av jordbruken bedrivs i kustområdet, i Jämtland runt Storsjön och längs älvdalarna. Klimatet i regionen skapar goda förutsättningar för att bedriva ett miljövänligt jordbruk och spridningen av handelsgödsel är låg. Det kalla klimatet medför också att användningen av bekämpningsmedel är liten i jämförelse med andra delar av Sverige och EU. Ungefär hälften av länens jordbruk bedriver också någon form av djurhållning, som i huvudsak är inriktad på mjölkoch köttproduktion. Både Norrbotten och Västerbotten är mer än självförsörjande på mjölk. Getnäringen i Jämtland är väl utvecklad och utgör ett starkt fäste för getproduktionen i landet. Rennäringen sysselsätter personer i regionen, en siffra som varit konstant de senaste åtta åren. Antal renar uppgår till ca Antal samebyar i Sverige är 51, de allra flesta i regionen. I regionen finns även ett stort antal större fiskodlingar, som odlar framför allt röding, regnbåge och lax. Endast ett fåtal minkfarmar finns kvar, både fiskodlingar och minkfarmar har varit utsatta för hot och sabotage de senaste åren. 8 Tallolja är en restprodukt som utvinns ur svartlut i massabruken. Sedan förädlas talloljan till råtalldiesel 9 Lonely Planet Publications (vanligtvis benämnd Lonely Planet) är ett bokförlag som ger ut resehandböcker om länder och platser i världen Behovet av förnyelsebar energi ökar och alternativa transporter behövs för att minska utsläppen. I regionen finns goda möjligheter att utveckla affärsmöjligheter inom vind, vatten och bioenergi. Ett företag i Piteå upparbetar tallolja som är en restprodukt ur massaprocessen. Råtalldieseln 8 levereras till ett bioraffinaderi i Göteborg som omvandlar oljan till förnyelsebar diesel som sedan säljs av ett av de större bensinbolagen i Sverige. Företaget i Piteå kan tillverka m3 råtalldiesel om året vilket innebär en minskning av koldioxidutsläppen med ton om året, lika mycket som utsläppen från bilar. Vindkraft Älvarna i de fyra länen i regionen producerar närmare 80 procent av all vattenkraft i Sverige, men norra Sverige har också goda förutsättningar för vindkraft. Stora markområden med låg befolkningskoncentration gör regionen till ett intressant område för vindkraftsproduktion i stor skala. I dagsläget finns 528 vindkraftverk som producerar ca 28 procent av all vindkraft i Sverige. Sommaren 2013 inleddes byggandet av Europas största landbaserade vindkraftspark i Markbygden väster om Piteå, där det planeras för vindkraftverk. Det är ett av de största planerade industriprojekten inom EU, med en investering på drygt 70 miljarder kronor. Vindkraften ses dock inte positivt av alla. Vid projekteringar och förslag till nya vindkraftverk riktas ofta kritik mot lokaliseringarna och att vindkraftparkerna kommer att störa renbetet, jakten eller hota arter som kungs- och havsörn. Även hot mot andra värden aktualiseras, som tex att vindkraftparkerna kommer att orsaka skador på skyddsvärd natur. Turistnäring Turistnäringen är den bransch som vid sidan om gruvnäringen vuxit kraftigast de senaste åren, även om tillväxten avstannat något, främst på grund av den oroliga världsekonomin. Norra Sverige har goda förutsättningar att ta en del av tillväxten inom turismen då efterfrågan är som störst inom naturturism. Naturen i norra Sverige är i många avseenden unik i ett globalt perspektiv. I regionen finns Europas största vildmark med ett flertal orörda älvar. Av Sveriges 29 nationalparker finns 11 i regionen. Enligt FN-organet World Tourism Organisation (UNTWO) kommer natur- och kulturturismen att svara för 20 procent av allt resande i framtiden. Lonely Planet 9 har rankat norrskensturism i Abisko som nr 1 av världens mest lysande upplevelse (The world s most illuminating experiences) med anledning av att FN utnämnt år 2015 till The year of the light. 16 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 17

10 OMVÄRLDSANALYS OMVÄRLDSANALYS Under 2014 hade regionen gästnätter, vilket är en ökning med från året innan. Av de fyra länen har Jämtland flest gästnätter, där Härjedalen och Åre är starkt bidragande. I Åre finns drygt 60-talet utskänkningsställen vilket gör orten till ett av de mest krogtäta områdena i Sverige. År 2009 var den totala omsättningen inom hotell och camping i Åre högst i landet och inom restaurangnäringen näst högst. När Svensk handel rankade de tio kommuner som var mest framgångrika när det gäller besöksnärigen hamnade Åre på en andra plats, Härjedalen på femte och Arjeplog på tionde plats. Shoppingturism blir allt vanligare och är en av de bidragande orsakerna till handelns tillväxt. Shoppingturism är mest frekvent i gränskommunerna, främst mot Norge och Finland. Norrmännen kommer till Sverige för att handla dagligvaror, där alla varugrupper är betydligt billigare i Sverige. I dag finns flera kommuner med väletablerade butiker och shoppingområden som attraherar norska köpare, som t ex Storlien där butikerna enligt uppgifter från 2013 omsätter 300 miljoner kronor. De finska besökarna handlar mer sällanköpsvaror än dagligvaror, men reser till Sverige i huvudsak för att shoppa, ett fenomen som märks tydligt i Haparanda, där IKEA öppnade ett varuhus Förutom de finländska besökarna i Haparandaområdet märks en växande rysk marknad. Ryska turister spenderar näst mest av alla besökare i Sverige, och Haparanda kommun har sett en potential i den ryska kundgruppen och därför ordnat en kurs för företagare i ryska, vilken var näst intill fulltecknad. Höga kusten området i Västernorrland, där landhöjningen är den största av det här slaget i världen, blev utnämnt till ett världsarvområde av UNESCO 10 år År 2006 utvidgades detta världsarv med Kvarken mellan Västerbotten och Österbotten och heter sedan dess Höga kusten/ Kvarken. Under de senaste åren har Höga kusten tillsammans med Gotland blivit ett av Sveriges snabbast växande besöksmål. Den 130 km långa kustremsan erbjuder imponerande naturupplevelser, aktiviteter och äventyr för besökare i alla åldrar och med olika intressen. 10 UNESCO, United Nations educational scientific cultural organization 11 National Aeronautics and Space Administration (NASA), USA:s federala myndighet för rymdfart Testverksamhet I regionen finns unika möjligheter för att bedriva test- och övningsverksamhet i kallt klimat. Dessa förutsättningar har bidragit till att regionen och främst Norrbotten byggt upp en betydande kompetens på området. Testverksamheten omsätter drygt 300 miljoner kronor hos entreprenörerna och 700 miljoner kronor i stödjande verksamhet som t ex logi och restauranger. Investeringsviljan i teststrukturen är god och ligger i nivån på en miljard kronor. Internationella storföretag som Bosch, Daimler Chrysler, Hyundai Motors och BMW har hittills investerat drygt 400 miljoner kronor i regionen. Ingenstans i de områden i världen som erbjuder testverksamhet återfinns denna koncentration av tillverkare. Försvarsmakten bedriver i Norrbotten en relativt omfattande övningsverksamhet. Övningarna involverar ofta både markförband och flygande resurser. Särskilt flygövningsverksamheten har ökat i Norrbotten de sista åren. Årligen arrangeras eller deltar Sverige i övningar med andra länder, såväl inom som utanför Norden. Luleå F 21 i Luleå kommer att vara en av baserna för det som beskrivs som världens största flygövning under Övningen ACE 15 (Artic challenge exercise) startar den 25 maj och pågår måndag till torsdag under två veckors tid. Övningen är en uppföljare till ACE 13 för två år sedan. Flygområdet utgörs av i stort sett hela Västerbotten och Norrbotten samt delar av norra Finland och norra Norge. Luleå, Bodö och Rovaniemi blir huvudbaser för övningen. Totalt 115 flygplan från åtta olika länder deltar. Cirka personer kommer att delta i övningen. Bara i Luleå med omnejd har cirka gästnätter bokats på olika hotell. Flygplatsen i Kiruna har en särställning genom att den är belägen i arktiskt klimat och utgör numera bas för både testverksamhet och forskning. NASA 11 har genomfört ozonforskning vid ett flertal tillfällen, brittiska Met Office har bedrivit väderforskning. Volvo har förlagt sin testverksamhet av både personbilar och lastbilar till flygplatsen. I Lycksele har ett företag etablerat ett utbildningscentrum för flygsäkerhet. Även tågtrafiken, som drabbas av stora och många störningar som orsakas av snö, kyla och hårt väder utreder möjligheten att etablera en testanläggning i Norrbotten där den gamla Haparandabanan skulle kunna användas. En förstudie har genomförts för att undersöka om en nedlagd järnvägslinje mellan Jörn och Arvidsjaur skulle kunna användas för samma ändamål. Serverhallar I Luleå invigde Facebook sommaren 2013 sin första och största serverhall utanför USA. Ytterligare en är under uppbyggnad. Att etableringen skedde i Luleå beror på företagets krav på kallt klimat för att kyla servrarna och tillgång till grön el från vattenkraft samt ett stabilt elnät. Fullt utbyggd kommer servrarna i anläggningen kräva mer el 18 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 19

11 OMVÄRLDSANALYS BILAGA: REGION NORDS ORGANISATON Organisation Polismyndigheten än SSAB 12 :s stålverk. I Boden har Bitcoinsbolaget 13 KNC Miner redan tidigare etablerat sig och nu senast aviserade Hydro 66, ett brittiskt bolag som säljer datakapacitet att de kommer att investera i nya dataserverhallar i Boden. Kommunikationer Möjligheten till goda kommunikationer är en viktig del av intrastrukturen i regionen. Avstånden är oftast långa mellan orterna, vilket t ex innebär att biltätheten i vissa områden är långt högre än både riks- och länsgenomsnitten i övriga Sverige. Fungerande vägar, järnvägar och flygförbindelser är viktiga inte bara för privatpersoner utan också för regionens industrier och företag. Omdragningen av E4:an i Sundsvall, som varit det största europeiska broprojekt som startats under 2000-talet, färdigställdes i december Projektet som sysselsatt ca personer från 16 länder omfattar 20 km ny E4, fem trafikplatser och 33 broar, den största är en meter lång bro över Sundsvallsfjärden. Järnvägsnätet utgörs i regionen av Stambanan genom övre Norrland, Inlandsbanan och delar av Ådalsbanan samt Botniabanan. Därutöver finns ett antal tvärbanor i västoch östlig riktning. Förbindelser till Norge och Finland utgörs av Mittbanan, Malmbanan och Haparandabanan. Alla järnvägssträckor i regionen är enkelspåriga och generellt är järnvägsnätet byggt med lägre standard än i övriga delar av landet, vilket bl a medför lägre tillåtna tågvikter och lägre hastigheter. En stor andel av järnvägstrafiken utgörs av godstrafik som domineras av malm, stål och skogsprodukter, som utgör två tredjedelar av godsvolymerna. För den planerade Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå finns ännu inget beslut om när den ska byggas. En byggnation av Norrbotniabanan skulle minska restiden mellan kustremsans större orter väsentligt. Det finns sexton flygplatser i regionen, varav fyra är statliga och övriga kommunala. Av Sveriges 10 största flygplatser, baserat på antal passagerare, återfinns fyra inom regionen. Såväl Luleå som Umeå flygplatser har passerat miljonstrecket för antal resande per år. Flera av regionens flygplatser har reguljärflyg till utländska destinationer, till det kommer charteravgångar under vissa delar av året. Ett flertal Europavägar korsar regionen, E4, E8, E10, E12, E14 och E45. Många av sträckorna har stora brister trafiksäkerhetsmässigt, Motormännen klassar E10:an som den tredje trafikfarligaste vägsträckan i Sverige transporterades 276 miljoner ton gods på våra vägar i Sverige, i regionen 41 miljoner ton. Vägarna används även för transittrafik. I regionen finns sju större hamnar som nästan uteslutande används för godstransporter. Totalt hanterades 16 miljoner ton gods, vilket är ca 20 procent av allt gods som hanteras i svenska hamnar. 80 procent är gods från gruv- och skogsindustrin. Hamnarna i Piteå och Husum hanterar mest skogsprodukter och hamnen i Luleå mest malm. Hamnen i Luleå är Sveriges nordligaste och den största i regionen, räknat i tonnage på mängden gods. Luleå hamn är också hemmahamn för de fyra största statsisbrytarna som assisterar längs hela Norrlandskusten. Umeå hamn är den nordligaste containerhamnen och den åttonde största i Sverige. Umeå hamn är också den enda i regionen som har utrikes passagerartrafik genom färjeförbindelsen med Vasa i Finland. Passagerarantalet har ökat med 250 procent sedan 2011, i jämförelse med övriga svenska hamnar där ökningen legat på ca 15 procent. Klimat och miljö Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt. Fortsatta förändringar är att vänta och även om förändringen sker i begränsad omfattning kan det påverka samhället och naturmiljön. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Översvämningarna kan också drabba låglänta kuststräckor på grund av stigande havsnivåer. Skärpta miljökrav har bland annat medfört miljöcertifiering av produkter och ett ökat producentansvar. Genom krav på återvinning och återanvändning kan efterfrågan på returtransporter komma att öka. Under 2013 uppkom i Sverige 152 miljoner ton avfall, av dessa kom 4,2 miljoner ton från hushåll, 18 miljoner ton från verksamheter och 129 miljoner ton vid utvinning av mineral. Resterande 20 miljoner ton behandlas vid avfallsbehandlingsanläggningar. Energiåtervinningen är större än den inhemska tillgången på brännbart avfall, och därför importeras en del avfall. Organisation Polisregion Nord Operativa enheten 12 SSAB AB, tidigare Svenskt Stål AB, är en stålkoncern som idag är Nordens största tillverkare av handelsstål 13 Bitcoin är en helt ny typ av valuta, Bitcoin är baserad på kryptoteknik och använder sig av assymetrisk kryptering för att signera transaktioner 20 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD DEN NYA POLISMYNDIGHETEN - INFORMATION OM REGION NORD 21