Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.

Transkript

1 1 Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/ Innehåll Översikt över ändringar i förslaget i förhållande till tidigare remissförslag och övergripande kommentarer Skattekompletteringen Landskapsandel för socialvården och utjämning av höga kostnader Landskapsandel för grundskola och träningsundervisning Övriga delar (kultur, medis) Analys Sammanfattning Yttrande Bilagor... 17

2 2 Ålands kommunförbund konstaterar att Ålands Landskapsregering lagt fram ett förslag till landskapsandelssystem som sett till funktionsprincipen till stora delar liknar det system som under sommaren 2016 var ute på remiss till kommunerna, dock med några avvikelser. De synpunkter som Ålands kommunförbund framförde i remissrundan har inte i någon nämnvärd utsträckning beaktats, inte heller den avvikande åsikt som förbundsdirektören fogade till den slutrapport som överlämnade till Ålands Landskapsregering i oktober Översikt över ändringar i förslaget i förhållande till tidigare remissförslag och övergripande kommentarer. 1 Skattekompletteringen Övergripande benämningar och hänvisningar har ändrat och beräkningssättet har i någon utsträckning förenklats jämfört med tidigare. Den största avvikelsen i förhållande till tidigare förslag är att samfundsskatteintäkterna omräknas till samfundsskatteören genom att man använder den genomsnittliga inkomstskattesatsen i landskapet snarare än kommunens inkomstskattesats för det aktuella året. Detta innebär i någon utsträckning en förbättring jämfört med tidigare förslag eftersom alla kommuners samfundsskatteintäkter beaktas på enahanda grunder vilket är motiverat eftersom kommunen inte har befogenheter att påverka samfundsskattesatsen eller kommunernas andel av samfundsskatten. Kommunens inkomstskattesats påverkar fortsättningsvis hur kommunalinkomstskatten påverkar skattekompletteringen och den kopplingen är mera naturligt eftersom den nivå som utgör basen för beräkningen är inkomst som motsvara debiterad skatt

3 3 2 Landskapsandel för socialvården och utjämning av höga kostnader Den största avvikelsen mellan lagförslaget och det tidigare remissförslaget är att träningsundervisningen inte beaktas i utjämningen av höga kostnader utan ingår i landskapsandelen för grundskolan med en särskild beräkningsprincip. Principerna för utjämning av kostnader är alltjämt de samma, däremot är terminologin till vissa delar ny och förvirrande, och ändringar i statistikklassificeringar har ökat risken för fel i utjämningen. 3 Landskapsandel för grundskola och träningsundervisning Principen för landskapsandelen för grundskolan är den samma som i remissförslaget, däremot har skett en viss omkalibrering av hur ersättningarna utgår. Den stora förändringen är hur träningsundervisningen ersätts och hur detta påverkar ersättningsgraden för den service som produceras. 4 Övriga delar (kultur, medis) Inga förändringar till förslaget jämför med remissversion 2016.

4 4 5 Analys Skattekompletteringen Skattekompletteringens uträkning har i någon utsträckning klargjorts, och skattekompletteringens proportioner har definierats till % av totalsumman i landskapsandelssystemet. Det begränsar, i teorin, möjligheterna till missbruk av systemet genom att manipulera den uppräkningsfaktor som används för skattekompletteringen. Inget hindrar dock att landskapsregeringen minskar totalsumman i landskapsandelssystemet genom t.ex. budgetlag såsom man vid ett flertal tillfällen har gjort, och det gör att man kan ifrågasätta betydelsen av skrivningen såsom den framgår av 23 förslaget till Landskapslag om landskapsandelar till kommunerna. Skattekraft / invånare Skattekomplettering 1,18 /invånare Kompletterad skattekraft/invånare Brändö ,81 749, ,73 Eckerö , , ,29 Finström , , ,26 Föglö ,60 845, ,91 Geta , , ,53 Hammarland , , ,97 Jomala ,09 531, ,06 Kumlinge , , ,56 Kökar , , ,04 Lemland ,83 756, ,38 Lumparland ,26 870, ,41 Saltvik ,88 759, ,59 Sottunga ,63 474, ,92 Sund , , ,04 Vårdö , , ,31 Mariehamn ,51 28, ,61 ÅLAND ,95 543, ,26 Kompensation för avdrag i kommunalbeskattningen saknas alltjämt Samma konstaterande gäller olika former av inskränkningar i kommunernas beskattningsrätt, vilka senast gjorts inför år 2017 genom utökade avdrag i kommunalbeskattningen, när olika avdrag utökades till en uppskattad kostnad för de åländska kommunerna om 4 me eller drygt 4,2 % av intäkterna från kommunalinkomstskatten enligt 2015 år nivå. Tidigare har Ålands Landskapsregering upphört att kompensera de åländska kommunerna för sådana avdrag i beskattningen om Ålands Lagting har beslutat om, vilka minskar kommunernas skatteintäkter med uppskattningsvis 2 me årligen. Kompensation för ändringar i avdrag i kommunalbeskattningen har ansetts ligga utanför detta förslag till landskapsandelssystem. Ålands kommunförbund har tidigare framför krav om att lag om kompensation för avdrag bör framläggas samtidigt som förslaget till nytt Landskapsandelssystem, detta eftersom det inte ankommer på kommunerna att driva konjunkturpolitik eller att genom ändringar i skattesystemet frammana önskade beteenden hos invånarna i riket eller landskapet.

5 5 Ålands kommunförbund kräver att Ålands Landskapsregering redogör för hur man avser att kompensera det Åländska kommunerna som grupp för inskränkningar i beskattningsrätten till den del dessa gäller kommunalbeskattning som är Åländsk behörighet. Detta är speciellt viktigt i den situation som kommer att uppstå från och med , när de Åländska kommunernas uppgiftshelhet kommer att vara betydligt mera omfattande än i rikets kommuner. Landskapsandelen för socialvård samt utjämning av höga kostnader inom samordnad socialtjänst Den kritik som Ålands kommunförbund framfört angående speciellt utjämningen av höga kostnader har inte beaktats i lagförslaget. Socialsektorn på Ålands omspänner totalt 75,4 me enligt verksamhetsstatistiken för år 2015, fördelat på 17 olika verksamhetsformer(13 år 2014 och tidigare), varav 9 är sådana att de, sannolikt, skall utjämnas Barnomsorg i daghem Familjedagvård för barn Övrig barndagvård Vård på inrättning och familjehem inom barnskyddet Öppenvårdstjänster inom barnskyddet 542 Övr. öppenvårdstjänster för barn o fam Institutionsvård för äldre Bo.service för äldre med heldygnsoms Övriga tjänster för äldre Institutionsvård för handikappade 440 Bo.service för handikapp. m. heldygnsoms Annan service för handikappade Hemservice Verksamhet i sysselsättningssyfte Specialtjänster inom missbrukarvården 512 Övrig socialvård Socialsektorn totalt Kst-områden

6 6 KOSTNADSFÖRDELNING SOCIALSEKTORN 2014 ÅLAND Specialtjänster inom Verksamhet i Övrig socialvård missbrukarvården sysselsättningssyfte 4 % 1 % 2 % Hemservice 11 % Barnomsorg i daghem 26 % Annan service för handikappade 6 % Bo.service för handikapp. m. heldygnsoms. 10 % Institutionsvård för handikappade Övriga tjänster för 1 % äldre 2 % Bo.service för äldre med heldygnsoms. 14 % Institutionsvård för äldre 14 % Familjedagvård för barn 1 % Övrig barndagvård 4 % Vård på inrättning och familjehem inom Öppenvårdstjänster barnskyddet inom Övr. barnskyddet 3 % öppenvårdstjänster 1 % för barn o fam 1 % Översikt över hur socialsektorns 17 verksamhetsområden bidrar till totalkostnaden % Av dessa 75,4 me utgör 21,4 me sådana kostnader som skall utjämnas enlig förslaget till lag. De svagheter i utjämningens mekanismer som tidigare påtalats kvarstår. Dessa är huvudsakligen att kompensationen för höga kostnader minskar ersättningsgraden för de uppgiftsområden, majoriteten av kostnaderna eller 54 me av 75,4, som inte utjämnas. Detta leder till situationer där kommunernas lagstadgade uppgifter inte ersätts på enahanda grunder och där ersättningen för den service som kommunerna enligt lag är skyldiga att tillhandahålla, men som inte utjämnas, påverkas av faktorer som står utanför enskild kommuns kontroll. Nya osäkerhetsmoment har tillförts eftersom grunden för utjämning av kostnader är verkställda kostnader och där har verksamhetsstatistikens klassificeringar ändrat från och med 2015 och detta gäller i synnerhet för de uppgiftsområden som berörs av utjämningen.

7 7 Som exempel kan ges specialomsorgen, som t.o.m utgjorde en kolumn i statistiken utgör från och med 2015 tre olika kolumner, vars definitioner är allt annat än klara. Översikt över socialsektorns statistik och förändringarna 2015 ÅSUB Iris Åkerberg Detta skapar utrymme för fel i verksamhetsstatistiken och leder lett till att fel i en enskild kommuns statistikföring påverkar automatiskt hur alla kommuners landskapsandelar och utjämning påverkas. På grund av ändringen i statistikföringen från 2015, viken i sin tur kan härledas till rikets nya socialvårdslag inte är i kraft i Landskapet Åland, finns skillnader mellan kommunernas bokföring, kommunernas verksamhetsmetoder och laggrunden för den och statistikföringen. Med andra ord är systemkonstruktionen sådan att det med till förvissning gränsande sannolikhet kommer att uppstå fel som påverkar fördelningen av landskapsandelar. 65 % år Andel Bruttobelopp Kostnader 2015 Egenandel Andel Normkostnad Skillnad Utjämnas Landskapsandel netto Brändö 312 1,50 % , ,20 % , , , ,60 Eckerö 651 3,12 % , ,40 % , , , ,32 Finström ,66 % , ,96 % , , , ,55 Föglö 360 1,73 % , ,96 % , , , ,00 Geta 348 1,67 % , ,15 % , , , ,10 Hammarland ,31 % , ,59 % , , , ,48 Jomala ,86 % , ,02 % , , , ,79 Kumlinge 204 0,98 % , ,49 % , , , ,70 Kökar 158 0,76 % , ,14 % , , , ,82 Lemland ,13 % , ,15 % , , , ,64 Lumparland 267 1,28 % , ,76 % , , , ,48 Saltvik ,17 % , ,50 % , , , ,98 Sottunga 62 0,30 % 5 168, ,02 % , , , ,02 Sund 722 3,46 % , ,83 % , , , ,48 Vårdö 291 1,40 % , ,85 % , , , ,32 Mariehamn ,66 % , ,02 % , , , ,85 Åland ,00 % , % , ,03 Uträkning av socialsektorns utjämning enligt förslaget.

8 8 Effekterna av landskapsandelen för socialvård och utjämningen 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % -20 % -40 % Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarl and Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparla nd Saltvik Sottunga Sund Vårdö , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 3566, , , Marieha mn Åland

9 9 Kostnadsutjämningen innebär att 11 av kommunerna betalar till de 5 som har högre kostnader än normkostnaden för 7-64 åringar. Utjämningen sker mot beloppet av landskapsandelar för socialvården ör 0-6åring, åringar, åringar och 85 + Tabellen ovan beskriver utöver effekterna av utjämningen även hur respektive åldersgrupp bidrar till beräkningen av landskapsandelen för socialvården. För t.ex. Kökar är utjämningen proportionellt lika stor som den summa som kommunen borde erhålla för åldersgrupperna år och år, dvs nästan hela underlaget för äldreomsorgen. I flera kommuner är utjämningens kostnadseffekt större än den landskapsandel som kommunen erhåller för åldersgruppen 0-6 år dvs för barnomsorgen i kommunen. Ålands Landskapsregering gör ansatser att i framställningen och i presentationerna frikoppla landskapsandelen från de lagstadgade uppgifterna, vilket dock faller på eget grepp eftersom beräkningen av landskapsandelen görs på basen av befolkningen och basbelopp eller normkostnader, vilka skall spegla kostnaderna för att producera servicen. Landskapsandel för grundskolan Systematiken i förslaget är den samma som i remissversionen 2016 med undantag för några smärre justeringar. I huvudsak har ersättningen för lägre antal elever ökat något men även ersättningen per elev i intervallet 150+ antal elever har justerats något Problemen uppstår i intervallet och , där ersättningarna sjunker förhållandevis kraftigt trots att eventuella stordriftsfördelar ännu vid det elevantalet inte inträtt. Basbeloopp 9 829,46 Intervall, personer % 34 % 37 % % 4 423, , , % 2 752, , , % 1 965, , , % 786, , , % 393,18 668,40 727, ,5 % 245,74 417,75 454, ,5 % 245,74 417,75 454, ,5 % 245,74 417,75 454, ,5 % 245,74 417,75 454, ,5 % 245,74 417,75 454, ,5 % 245,74 417,75 454,61 LSA per elev enligt intervall och landskapsandelsprocent med 2017 års basbelopp

10 10 Ersättning för elev i träningsundervisningen utgår enligt särskilt basbelopp vilket i sin tur grundar sig på ½ budgeterad kostnad per elev inom träningsundervisningen. Detta basbelopp är för , i landskapsregeringens räkneark anges beloppet på oklara grunder till I förhållande till totalsummor för landskapsandelen för grundskola är ersättningen för träningsundervisningen både betydande och snedvridande. LSA GRUNDSKOLAN LSA STR TOTALT Brändö , ,04 Eckerö , , ,82 Finström , , ,19 Föglö , ,99 Geta , , ,15 Hammarland , , ,58 Jomala , , ,49 Kumlinge , ,49 Kökar , ,68 Lemland , , ,59 Lumparland , ,78 Saltvik , , ,64 Sottunga , ,08 Sund , ,64 Vårdö , , ,97 Mariehamn , , ,41 Åland , , ,54 LSA per kommun med 2017 års basbelopp och systematik enligt lagförslag Ersättningen i snitt per elev med ett underlag om 3208 elever blir För träningsundervisningen är ersättningen enligt fastslagna basbelopp e/ elev. Förhållandet är sådant att ersättningen för en träningselev är närmare 20 gånger högre än för en normalelev. Kostnaden för en träningselev är uppskattningsvis 4 gånger högre än för en normalelev sett till verkliga kostnader. Framställt på ett annat sätt utgör ersättningen för träningselever uppskattningsvis 12 % av totalsumman, när antalet elever utgör 0,69 %.

11 11 För vissa kommuner utgör ersättningen för träningselever ca 30 % av totalsumman för landskapsandelen för grundskola + träningsundervisning vilket är orimligt i förhållande till hur grundskoleverksamheten bedrivs 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Proportioner Landskapsandel för grundskolan LSA GRUNDSKOLAN LSA STR Det bör noteras att det inte syns några spår i förslaget till lag av de synpunkter som Ålands kommunförbund har framfört och som gäller skolskjutskostnadernas påverkan på elevkostnaderna och kostnaderna för elever med anpassad undervisning och hur andelen av elever med anpassad undervisning varierar mellan kommuner, skolor och årskullar och hur detta påverkar kommunen möjligheter att täcka kostnaderna för undervisningen. Ersättningen för en normalelev utgör i snitt 15 % av basbeloppet (1439 e av 9829 e) men varierar i betydande grad mellan kommunerna beroende på hur många elever som finns i kommunen. Kultur, medis Systemet är till dessa delar ytterst förenklat och fordrar inga ytterligare kommentarer. Eventuellt kan man ifrågasätta att en landskapsandel för ungdomsarbetet inte föreslås ingå.

12 12 6 Sammanfattning Landskapsregeringen avser att minska totalsumman i landskapsandelssystemet med 4 me från och med jämfört med år Detta sker samtidigt som landskapsandelssystemet ändras i grunden och på ett sätt som kommer att försätta flera kommuner i allvarliga ekonomiska trångmål redan från och med ingången av år Detta sker utan att Lr verkställt några av de utlovade uppgiftsminskningarna som kommunerna efterfrågat, och i en situation där Ålands Landskapsregering aviserar en förändring av kommunstrukturen, potentiellt redan från och med och där Landskapsregeringen antyder att man avser att genomföra förändringen mot kommunernas vilja. Därtill pågår en rad stora reformer, inte minst rikets landskaps- och Social- och Hälsovårdsreform som överför beskattningsrätten från kommunerna till staten och som påverkar de Åländska kommunerna på ett sätt som ännu inte är helt klarlagt.

13 13 Applicering av förändringen Även om jämförelsen inte är 100%-igt korrekt kan man applicera den intäktsminskning och omfördelning av resurserna som landskapsandelssystemet medför på kommunernas bokslut för år 2015 för att beskriva effekterna av förändringen. De beräknade landskapsandelarna per kommun har applicerats i 2015 års resultaträkningar såsom dessa framgår av ÅSUB:s databas. Inga andra ändringar har gjort. Det som jämförs är årsbidraget. Slutsumman i de provberäkningar som Ålands kommunförbund genomfört landar på 32,2 me, vilket ger en något mera dramatisk förändring än den som Ålands Landskapsregering avser att genomföra. Landskapsandelar år 2017 uppgår till 36,9 me. Uppställningen beaktar inte den övergångstid som finns i förslaget, utan visar den tänkta totala förändringen %-enheter %-enheter Effekt på årsbidrag e/invånare Inkomstkattesats som kompenserar förändring Förändring Brändö - 253,62-539,62 20,07 3,32 Eckerö - 195,71-209,32 19,93 1,43 Finström 218,06 86,46 20,02 0,52 Föglö - 400,98-723,79 22,00 4,75 Geta - 338,56-677,12 23,16 5,66 Hammarland - 507,33-330,08 19,47 2,22 Jomala - 305,11-65,64 17,35 0,35 Kumlinge - 167,80-529,35 22,32 3,32 Kökar - 276, ,58 26,34 6,59 Lemland - 629,41-316,13 18,59 1,84 Lumparland - 46,45-116,70 20,19 0,69 Saltvik - 868,01-474,58 19,68 2,93 Sottunga - 112, ,99 23,70 5,70 Sund - 231,81-224,84 20,94 1,44 Vårdö - 100,68-228,30 20,66 1,66 Mariehamn ,25-97,40 18,23 0,48 Åland ,96-183,93 18,76 1,02 Effekterna av förändringen är i extremfallen (Sottunga, Kökar) större än 1000 /invånare i intäktsbortfall. Enligt denna beräkning finns det endast en kommun som vinner på reformen, Finström, med ca 86 /invånare. Omvandlat till kommunal inkomstskatt måst uttaxeringen justeras med upp till 6,5 %-enheter i de mest drabbade kommunerna för att uppväga förändringen. Skattetrycket totalt i landskapet skulle öka från 17,74 (medelskattesats år 2015) till 18,76

14 14 För att ytterligare inskärpa proportionerna så kan man ställa inbesparingen i relation till kommunerna verksamhetskostnader Verksamhetskostnader /invånare Inbesparingsbehov /invånare Inbesparing i % av verksamhetskostnader Brändö , ,30 % Eckerö , ,39 % Finström , ,84 % Föglö , ,36 % Geta , ,33 % Hammarland , ,03 % Jomala , ,42 % Kumlinge , ,65 % Kökar , ,47 % Lemland , ,22 % Lumparland , ,98 % Saltvik , ,68 % Sottunga , ,31 % Sund , ,89 % Vårdö , ,34 % Mariehamn , ,70 % Åland , ,39 % För de mest drabbade kommunerna finns inga realistiska möjligheter att åstadkomma inbesparingar i denna storleksordning på kort sikt.

15 15 7 Yttrande Ålands kommunförbund motsätter sig förslaget till nytt landskapsandelssystem i den form som det framlagts. Följande ändringar måste göras om förslaget skall kunna accepteras. 1. Ålands Landskapsregering måste framlägga förslag om hur inskränkningar i kommunens beskattningsrätt som skett genom riksavdrag och åländska avdrag skall kompenseras. Utan förslag om kompensation för avdrag kommer förslaget till landskapsandelssystem att innebära en historierevision, och de avdrag som införts eller utökats kommer att glömmas bort och inte på något sätt beaktas i landskapsandelssystemet. Trots att landskapsregeringen gärna hävdar motsatsen så ankommer det inte på de åländska kommunerna att bedriva konjunkturpolitik. 2. Ålands kommunförbund motsätter sig en minskning av ersättningsnivån i landskapsandelssystemet med närmare 11 % från 2017 till Ålands Landskapsregering har inte presenterat några möjligheter till minskningar av kommunernas uppgiftshelhet som tillnärmelsevis skulle motsvara minskningen i finansiering trots tidigare löften. Det är Ålands kommunförbunds uppfattning att en minskning av finansieringen i denna storleksordning med endast drygt ett halvt års framförhållning definitivt strider mot den kommunala finansieringsprincipen. 3. Utjämningen av höga kostnader är felkonstruerad och skapar ojämlika förutsättningar för kommunerna att bedriva lagstadgad verksamhet inom socialsektorn. De synpunkter och förändringsförslag som Ålands kommunförbund har framförts har inte beaktats trots att Åkf påpekat det orimliga i att kommunerna, som följd av utjämningens konstruktion, förväntas upprätthålla barnomsorg och äldreomsorg utan att det finns en påvisbar landskapsandel för dessa verksamheter. Ytterligare är utjämningens konstruktion sådan att det med säkerhet kommer att uppstå betydande fel i kommunerna landskapsandelar. 4. Landskapsandelen för grundskolan är felkalibrerad speciellt när det gäller intervallet elever och elever där ersättningarna per elev sjunker i en takt som inte står i proportion till eventuella inbesparingar som följd av stordriftsfördelar. Ytterligare är finansieringen av träningsundervisningen snedvridande för hela grundskolans landskapsandel, eftersom ersättningen per träningselev är närmare 20 ggr högre än för en normalelev i snitt. Ytterligare har inte de synpunkter som Åkf framför angående behov av att beakta skolskjutsar samt elever med anpassad undervisning i systemet tagits i beaktande vilket återigen skapar ojämlika förutsättningar för att bedriva lagstadgad verksamhet.

16 16 Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/ Håkan Lundberg Förbundsstyrelsens ordförande Magnus Sandberg Förbundsdirektör

17 8 Bilagor 17

18 18

19 19 Finansiering enligt invånare (2015 års skatteintäkter + förslag tilll LSA / invånare Skattekomplettering Per invånare Socialvård per invånare Grundskola per invånare Medis Kultur per invånare Skattekraft per invånare

20 Totalt Skattekomplettering Socialvården Grundskola Medis Kultur Totalt Per invånare 470 Brändö , , , , , , Eckerö , , , , , , Finström , , , , , , Föglö , , , , , , Geta , , , , , , Hammarland , , , , , , Jomala , , , , ,26 862, Kumlinge , , , , , , Kökar , , , , , , Lemland , , , , , , Lumparland , , , , , , Saltvik , , , , , ,82 99 Sottunga , , , , , , Sund , , , , , , Vårdö , , , , , , Mariehamn , , , , , ,70 547, ÅLAND , , , , , , ,96 20

21 SKATTEKRAFT FÖRDELAD PÅ SKATESLAG , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Förvärvsinkomstskatt Samfundsskatt

22 Skattekraft / invånare Skattekomplettering 1,18 /invånare Kompletterad skattekraft/invånare Brändö ,81 749, ,73 Eckerö , , ,29 Finström , , ,26 Föglö ,60 845, ,91 Geta , , ,53 Hammarland , , ,97 Jomala ,09 531, ,06 Kumlinge , , ,56 Kökar , , ,04 Lemland ,83 756, ,38 Lumparland ,26 870, ,41 Saltvik ,88 759, ,59 Sottunga ,63 474, ,92 Sund , , ,04 Vårdö , , ,31 Mariehamn ,51 28, ,61 ÅLAND ,95 543, ,26 22

23 23 Socialvården totalt /invånare Brändö ,07 559,25 Eckerö ,24 659,28 Finström ,72 242,69 Föglö ,75 574,28 Geta ,24 751,20 Hammarland ,72 180,91 Jomala ,13 197,95 Kumlinge ,12 738,54 Kökar ,31 368,75 Lemland ,50 171,91 Lumparland ,71 187,10 Saltvik ,05 226,99 Sottunga ,71 665,22 Sund ,27 477,10 Vårdö ,24 796,87 Mariehamn ,73 406,83 Åland ,52 348,94

24 24 LSA GRUNDSKOLAN LSA STR TOTALT /invånare Brändö , ,04 696,43 Eckerö , , ,82 315,20 Finström , , ,19 191,85 Föglö , ,99 723,90 Geta , , ,15 526,45 Hammarland , , ,58 260,44 Jomala , , ,49 100,95 Kumlinge , ,49 490,47 Kökar , ,68 851,03 Lemland , , ,59 180,81 Lumparland , ,78 513,70 Saltvik , , ,64 186,82 Sottunga , ,08 247,97 Sund , ,64 285,64 Vårdö , , ,97 804,00 Mariehamn , , ,41 67,70 Åland , , ,54 185,06

25 25 Skattekomplettering Skattekraft Finansiering Verksamhetbidrag "Årsbidrag" Per invånare per invånare per invånare per invånare per invånare Brändö 751, , , ,38 Eckerö 1 304, , , ,64 Finström 1 033, , , ,28 Föglö 855, , , ,89 Geta 1 646, , , ,65 Hammarland 1 111, , , ,04 Jomala 544, , , ,29 Kumlinge 1 039, , , ,22 Kökar 1 328, , , ,19 Lemland 764, , , ,64 Lumparland 841, , , ,96 Saltvik 763, , , ,43 Sottunga 459, , , ,90 Sund 1 187, , , ,11 Vårdö 1 537, , , ,65 Mariehamn 28, , , ,08 ÅLAND 548, , , ,86