Akademiskt primärvårdscentrum. fortbildningskatalog 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademiskt primärvårdscentrum. fortbildningskatalog 2015"

Transkript

1 Akademiskt primärvårdscentrum fortbildningskatalog 2015

2 Diabetes 7 Diabetes i primärvården 7 Grupputbildning för vuxna med diabetes 8 Starta diabetesmottagning 9 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes 9 Interprofessionellt forum om diabetesvård 10 Matlådan i byrålådan? Att handskas med utmaningar vid behandling av personer med diabetes och demens 10 Mat vid diabetes vad är det som gäller? 11 Specialdesignad kurs för ST-läkare diabetes i primärvården 11 Specialdesignad kurs för ST-läkare insulinbehandling vid typ 2-diabetes 12 Diabeteskurs för fotterapeuter steg 1 12 Diabeteskurs för fotterapeuter steg 2 Astma & KOL 14 KOL diagnos och behandling 14 Astma och allergisk rinit 15 Nationellt spirometrikörkort Levnadsvanor 17 Kom igång med Fysisk aktivitet på recept, FaR 17 FaR för barn och ungdom 18 När vikten väger över 18 Lära för livet empowerment 19 Hur kan du på bästa sätt stödja patienter med ohälsosamma levnadsvanor? 19 Rådgivning vid ohälsosamma matvanor MOTIVERANDE samtal 21 Grundkurs i Motiverande samtal 21 Fördjupningskurs i Motiverande samtal 22 Motiverande samtal i grupp med vuxna och/eller barn 22 Grunderna i Motiverande samtal för läkare 23 MI-forum 23 MI-ambassadör REHABILITERING 25 Lär dig driva artrosskola! 26 Bedömning av arbetsförmåga introduktion i att använda WRI, AWP, AWC och WEIS 27 Kognitivt stöd 27 Tema demens bemötande, kommunikation och tidiga sjukdomstecken 28 Handrehabilitering, arbetsförmågebedömningar och demens 28 Fortbildningsaktivitet yoga Äldres hälsa 30 Aktuell kompetens om demens 31 Hälsosamtal med personer som är 75 år 32 Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården 33 Förebygg undernäring och förskriv kosttillägg rätt

3 Psykisk ohälsa 35 Psykiatrisk diagnostik och behandling i primärvården för läkare 35 Kompetenscentrum psykisk ohälsa KRIS-OCH KATASTROFPSYKOLOGI 37 Utbildning för medlemmar i PKL-gruppen 37 Utbildning för krisstödjare övrigt 39 Effektiv omvårdnadsdokumentation 39 Kursen för dig som vill handleda AT- och ST-läkare 40 Mindfulness och compassion för primärvården fördjupning BOKA VI KOMMER 42 Seminarier på er arbetsplats NÄTVERK 48 Lokala fortbildningar för distriktsläkare och distriktssköterskor 49 Övriga nätverk för kompetensutveckling Uppdragsutbildningar Motiverande samtal (MI) med patienter i primärvård, 7,5 hp Interprofessionell primärvårdsrehabilitering inom neurologi, 7,5 hp Diabetes i primärvården, 7,5 hp Diabetesteamet i primärvården bästa möjliga vård för patienter med diabetes, 7,5 hp Vetenskap i vårdens vardag fortbildning2015 Akademiskt primärvårdscentrum, APC, trädde i kraft den 1 januari 2015 då Centrum för allmänmedicin och de Akademiska vårdcentralernas nätverk gick samman. Det nya centrumet ska, oberoende av driftsform, arbeta med utbildning, forskning och utveckling för studenter och personal i primärvården i nära samverkan med olika aktörer inom hälso- och sjukvården, universitet, högskolor och andra. Akademiskt primärvårdscentrum ska ha en stark förankring inom primärvård med frågeställningar som förenar hög vetenskaplig klass med patient- och samhällsnytta. På kan du läsa mer om oss. 04

4 Välkommen till ett nytt år med ny kunskap! I den här katalogen hittar du fortbildningar som Akademiskt primärvårdscentrum, APC, erbjuder under Vi inriktar oss på att ta fram specialiserade och skräddarsydda utbildningar för alla yrkesgrupper. Fortbildningsaktiviteterna spänner över områden som diabetes, astma och KOL, Motiverande samtal, verktyg för livsstilsförändring och Fysisk aktivitet på recept till demens, nutrition och att driva artrosskola. Vi erbjuder även en mängd fortbildningar i lokala nätverk samt uppdragsutbildningar i samarbete med Karolinska Institutet. Fortbildningarna riktar sig främst till hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt eller privat driven primärvård som har avtal med Stockholms läns landsting 1. I mån av plats finns möjlighet för övrig hälso- och sjukvårdspersonal att delta mot särskild kursavgift 2. Våra utbildare lever upp till höga krav, både vad gäller kunskap och pedagogik. Målet med våra utbildningar är att stärka dig i din yrkesroll och att du får nya perspektiv med fokus på kvalitet i varje möte med patienten. Så här anmäler du dig Du anmäler dig till fortbildningarna via Där hittar du även fler utbildningar och aktuell information. Avbokning av kurs ska ske senast en vecka före kursstart. Vid sen eller utebliven avbokning debiteras hela kursavgiften (kostnadsfria kurser 500 kr, exklusive moms). Kursplats kan överlåtas efter kontakt med kursansvarig. Vi förbehåller oss rätten att ställa in kurser med för få anmälda (senast 14 dagar före kursstart). Diabetes 1 Undantaget fortbildningsaktiviteter som gäller Fysisk aktivitet på recept (FaR) och handlingsprogrammet för övervikt (HPÖ), kris- och katastrofpsykologi samt uppdragsutbildningar. 2 För information om särskild kursavgift kontakta respektive kursansvarig. fortbildning fortbildningdiabetes 06

5 Diabetes i primärvården Kursen är värdefull för dig som arbetar med personer med diabetes på vårdcentralen. Syftet är att stärka dig i din yrkesroll och ge dig nya perspektiv med fokus på kvalitet i varje möte med diabetespatienten. Läkare, sjuksköterskor och diabetesteam i primärvården. Diabetessjukdomen, behandling och komplikationer. Mat och diabetes. Pedagogik/patientutbildning. Organisation av diabetesmottagning. Diabetes ur ett kulturellt perspektiv. Rond med patientbeskrivningar. förklara diabetessjukdomen, orsaker, diagnoskriterier, behandling och komplikationer identifiera egenvårdsbehov och planera åtgärder visa hur man initierar kvalitetsarbete inom diabetesvården på arbetsplatsen identifiera omvårdnadsbehov för äldre personer med diabetes / /3 eller 5-8/ / kr, exklusive moms. Kursmaterial ingår. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Marianne Pegelow, e-post: marianne.pegelow@sll.se. Du vet väl... att Akademiskt primärvårdscentrum i samarbete med Karolinska Institutet även erbjuder diabeteskurs med högskolepoäng? Läs mer på sidan 53. Grupputbildning för vuxna med diabetes Forskning visar att vuxna med diabetes som genomgått grupputbildning förbättrar sin livskvalitet och metabola kontroll. Enligt nationellt programråd/skl bör grupputbildning erbjudas till alla med diabetes inom ett år från sjukdomsdebut samt fortlöpande. I kursen ingår en fördjupning i att leda grupper samt planera ett eget utvecklingsarbete med att starta grupputbildning. Sjuksköterskor och diabetesteam i primärvården. Vuxenpedagogik. Gruppdynamik. Grupputbildningsmaterial. Praktiska övningar. känna till och reflektera över vuxenlärande planera och genomföra utbildning för vuxna med diabetes utvärdera utbildningsinsatsen regelbundet och systematiskt. och plats 19/3 Akademisk vårdcentral Liljeholmen. 23/4 Akademisk vårdcentral Liljeholmen. 18/5 Samtliga dagar kl sfri. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Marianne Pegelow, e-post: marianne.pegelow@sll.se. fortbildningdiabetes fortbildningdiabetes Starta diabetesmottagning För att starta en diabetesmottagning i primärvården krävs kunskap om såväl aktuella riktlinjer som hur det praktiska arbetet kan läggas upp. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder en eftermiddagskurs för att underlätta att komma igång med en kvalitetssäkrad diabetesmottagning. Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården med diabetesansvar. Organisation. Nationella diabetesregistret (NDR). Vårdutvecklingsplan för diabetesansvariga distriktssköterskor/sjuksköterskor i primärvården. Kvalitetsarbete. Vi hjälper er komma igång med en kvalitetssäkrad diabetesmottagning! Efter kursen ska deltagarna: känna till vilka dokument som styr diabetesvården ha kunskap om hur arbetet kan läggas upp känna till hur ett lokalt vårdprogram för diabetes kan skrivas utifrån föreslagna exempel förstå vikten av att skapa väntelistor för kallelse till exempelvis årsbesök och ögonbottenfotografering ha kunskap om de diabeteshjälpmedel som behöver finnas på mottagningen för demonstration och distribution till patienterna kunna utvärdera och diskutera vårdcentralernas statistik utifrån NDR, Nationella diabetesregistret, samt känna till de vanligaste problemen. 5/3 eller 22/9, kl kr, exklusive moms. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Kaija Seijboldt, e-post: kaija.seijboldt@sll.se

6 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes För att patienten ska uppnå optimala behandlingsresultat behövs i många fall insulin. Denna industrioberoende kurs ger dig kunskap och tips om hur du startar och följer upp insulinbehandling. Läkare och sjuksköterskor i primärvården. Insulinbehandling och strategier. Patientutbildning. Omvårdnad. identifiera individuella behov av insulinbehandling hos personer med typ 2-diabetes föreslå och starta insulinbehandling samt motivera vald behandling tillämpa forskningsresultat och nationella riktlinjer gällande insulinbehandling. och plats 19/3 Akademisk vårdcentral Jakobsberg. 21/5 Akademisk vårdcentral Hässelby/Akalla. 14/10 Akademisk vårdcentral Liljeholmen. 2/12 Akademisk vårdcentral Gustavsberg kr, exklusive moms. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Kaija Seijboldt, e-post: kaija.seijboldt@sll.se. Interprofessionellt forum om diabetesvård Vi bjuder in till ett återkommande interprofessionellt seminarium kring ett aktuellt ämne som rör diabetesvården. Du finner uppdaterad information på vår hemsida, Alla yrkesgrupper i primärvården. Datum 24/3, kl Inte fastställd än, för mer information se sfri. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Kaija Seijbolt, e-post: kaija.seijboldt@sll.se. Marianne Pegelow, e-post: marianne.pegelow@sll.se. fortbildningdiabetes fortbildningdiabetes Matlådan i garderoben? Att handskas med utmaningar vid behandling av personer med diabetes och demens Cirka 40 procent av alla personer med diabetes är 70 år eller äldre. Personer med diabetes har högre risk att drabbas av arterioskleros och hypoglykemi, som i sin tur ökar risken för demens. Därför måste vården uppmärksamma diabetesrelaterade problem vid omvårdnad och behandling av äldre och demens. Läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården. Demenssjukdomen. Diabetes och demens. Målvärden till äldre. Matens betydelse. Omvårdnad. Betydelsen av att arbeta interprofessionellt. förklara de specifika problem som kan uppstå hos personer med diabetes och demens identifiera och planera individuella omvårdnadsmål för personer med diabetes och demens tillvarata olika yrkeskompetenser i primärvårdsteamet för att patienten ska erbjudas god och säker vård. 5/5, kl kr, exklusive moms. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Kaija Seijboldt, e-post: kaija.seijboldt@sll.se. Många bra tips att ge till patienter. Alla bör gå kursen! Mat vid diabetes vad är det som gäller? Livsstilsförändring gällande mat och fysisk aktivitet är basen i behandling av typ 2- diabetes. Men vilken mat är det som kan rekommenderas vid diabetes? Känner du dig osäker på vad du ska säga till dina patienter? Kursen tar upp grundläggande kostråd, nya rön och Socialstyrelsens vägledning. Vårdpersonal i primärvården som träffar personer med diabetes. Grundläggande kostråd och bakgrunden till dessa. Kolhydrater, fiber och fett. Nya rön. Efter kursen ska deltagarna kunna redogöra för vilken mat som kan rekommenderas vid diabetes. 18/3 eller 19/10, kl sfri. Kursdeltagare Mat vid diabetes Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Monica Pehrsson, e-post: monica.pehrsson@sll.se

7 Specialdesignad kurs för ST-läkare diabetes i primärvården Det här är en komprimerad tredagarskurs speciellt framtagen för ST-läkare. Den innehåller allt du behöver veta om diabetes. ST-läkare inom allmänmedicin i primärvården. Diabetessjukdomen, behandling och komplikationer. Organisation. Samarbete med diabetessjuksköterska/ distriktssköterska. förklara diabetessjukdomen, orsaker, diagnoskriterier och komplikationer tillämpa aktuella behandlingsprinciper beskriva och resonera kring betydelsen av levnadsvanor vid diabetes identifiera egenvårdsbehov och planera åtgärder visa hur man initierar kvalitetsarbete inom diabetesvården på arbetsplatsen. 6-8/ kr, exklusive moms. Kontakta Alexandre Wajngot, e-post: alexandre.wajngot@sll.se. Specialdesignad kurs för STläkare insulinbehandling vid typ 2-diabetes Var det några år sedan du gick kursen diabetes i primärvården? Då är det hög tid att fylla på med nya kunskaper. ST-läkare inom allmänmedicin i primärvården. Insulinbehandling och strategier. Utbildning för personer med diabetes. Patientbeskrivningar. identifiera patienter som behöver insulin föreslå och starta insulinbehandling samt motivera vald behandling tillämpa forskningsresultat och nationella riktlinjer gällande insulinbehandling ha kännedom om diabeteshjälpmedel utifrån nationella riktlinjer. 9/ kr, exklusive moms. Kurslitteratur ingår. Kontakta Alexandre Wajngot, e-post: alexandre.wajngot@sll.se. Diabeteskurs för fotterapeuter steg 1 Alla personer med diabetes har rätt att få sina fötter undersökta varje år, oavsett var man bor i landet. På denna kurs lär du dig hur du kan upptäcka förändringar på fötterna genom att göra en enkel fotstatus med hjälp av stämgaffel, monofilament och doppler. Vi testar blodsocker, lär oss mer om matens betydelse och hur en bra sko är uppbyggd. Fotterapeuter i primärvården. Diabetessjukdomen, behandling och komplikationer. Egenvård vid diabetes. Fotstatus. Praktiska övningar. Dokumentation. förklara vilka förändringar på foten som är vanliga vid diabetes och hur man förebygger dessa beskriva och motivera egenvårdsbehandling individuellt och i grupp tillämpa och praktiskt utföra fotstatus och dokumentera resultatet förklara fotterapeutens roll i teamet /1 eller 9-12/ kr, exklusive moms. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Ann Lindström, tfn: , e-post: ann.lindstrom@sll.se. Diabeteskurs för fotterapeuter steg 2 Nervskada med fotproblem, en vanlig följd av långvarig diabetes, ökar risken för skador och sår. På denna kurs får du ta del av kunniga föreläsare med långvarig erfarenhet av patienter med fotkomplikationer. Vi fördjupar oss i diabetes och behandling, cirkulationen, diabetiska fotsår, hudsjukdomar, ortopedtekniska hjälpmedel, smärta och avslutar med diskussion kring kvalitetssäkring av fotsjukvården. Fotterapeuter i primärvården som gått steg 1-utbildningen eller motsvarande. Diabetessjukdomen. Fotkomplikationer. Biomekanik och ortopedtekniska hjälpmedel. Fotterapeuten i vårdkedjan. sammanfatta diabetessjukdomen upptäcka och förklara fotkomplikationer argumentera för ortopedtekniska hjälpmedel identifiera fotterapeutens roll i vårdkedjan. 28/9-1/ kr, exklusive moms. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Ann Lindström, tfn: , e-post: ann.lindstrom@sll.se. fortbildningdiabetes 11 fortbildningdiabetes 12

8 KOL diagnos och behandling Astma och allergisk rinit Astma & KOL Cirka personer har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), men många har inte fått en diagnos. Det är viktigt att kunna diagnostisera KOL-sjukdomen tidigt för att erbjuda patienten rätt vård och stoppa negativ sjukdomsutveckling. Kunskap och strukturerat arbetssätt krävs för att ta hand om dessa patienter på bästa sätt. Interprofessionellt samarbete behövs för att optimera behandlingen. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och kuratorer i primärvården. Utredning och diagnos. Patientbeskrivningar. Medicinsk behandling och vård. Rehabilitering: Paramedicinsk behandling. Efter kursen ska deltagarna ha ökad kunskap om: utredning, diagnos, omvårdnad och behandling av patienter med KOL den paramedicinska behandlingen av KOL teamarbetet kring patienter med KOL. Luisa Escuder Miquel, specialist i allmänmedicin och Maria Rosengren, distriktssköterska. Båda är vårdutvecklingsledare inom astma, allergi, KOL och tobak. Även andra föreläsare inom KOLrehabilitering deltar. 3/2 eller 22/10, båda dagarna kl Cirka 10 procent av befolkningen drabbas av astma. Majoriteten tas om hand i primärvården. Att diagnostisera astma, sätta in adekvat behandling och följa upp effekten är viktigt för att spara onödigt lidande och förebygga komplikationer. Trots detta är det fortfarande många med astma som inte har fått diagnos eller rätt behandling. Senare års forskning har visat att 80 procent av patienterna med astma också har rinit. Rinit kan försämra astmasjukdomen och påverka patientens livskvalitet negativt. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården. Astma: Utredning, diagnos och behandling. Luftvägsallergier: Utredning, diagnos och behandling. Hela luftvägen: Om samspel mellan de övre och de nedre luftvägarna. Efter kursen ska deltagarna ha ökad kunskap om och förståelse för: utredning, diagnos, omvårdnad och behandling av patienter med astma och allergisk rinit samspelet mellan de övre och nedre luftvägarna teamarbetet kring patienter med astma. Luisa Escuder Miquel, specialist i allmänmedicin och Maria Rosengren, distriktssköterska. Båda är vårdutvecklingsledare inom astma, allergi, KOL och tobak. 21/10, kl kr, exklusive moms. fortbildningastma&kol 13 fortbildningastma&kol 14 Kontakta Luisa Escuder Miquel, e-post: luisa.escuder-miquel@sll.se eller Maria Rosengren, e-post: maria.rosengren@sll.se kr, exklusive moms. Kontakta Luisa Escuder Miquel, e-post: luisa.escuder-miquel@sll.se eller Maria Rosengren, e-post: maria.rosengren@sll.se.

9 Nationellt spirometrikörkort Spirometri tillsammans med anamnes och kliniska undersökningsfynd kan ofta ge korrekt diagnos vid astma och KOL, vilket är en förutsättning för rätt behandling av patienten. Tolkning av spirometriresultat kräver kunskap och träning. Syftet med kursen är att kvalitetssäkra lungfunktionsmätningar från patientinformation och undersökningsprocedur till tolkning av spirometriresultatet. Läkare och sjuksköterskor i primärvården. Kursplanen omfattar två dagar, med teori den första dagen och praktik andra dagen. Tolkning av spirometrikurvor ingår och även träning av tolkningen ingår under handledning. Efter kursen ska deltagarna ha ökad kunskap om och förståelse för: tolkning av spirometriresultatet utifrån givna referensvärden hur man utför en spirometri med hög kvalitet samt handhavande och kvalitetssäkring av spirometern patientinformation och undervisning i samband med en spirometri. Luisa Escuder Miquel, specialist i allmänmedicin och Maria Rosengren, distriktssköterska. Båda är vårdutvecklingsledare inom astma, allergi, KOL och tobak /2 eller 1-2/6 eller 24-25/9. Samtliga dagar kl kr, exklusive moms. Kontakta Luisa Escuder Miquel, e-post: luisa.escuder-miquel@sll.se eller Maria Rosengren, e-post: maria.rosengren@sll.se. Levnadsvanor Inspirerande och kunniga lärare! Nu vet jag mer vad jag ska göra, när och varför. Kursdeltagare Nationellt spirometrikörkort fortbildningastma&kol 15 fortbildninglevnadsvanor 16

10 Kom igång med Fysisk aktivitet på recept, FaR Vill du börja använda fysisk aktivitet och FaR i ditt dagliga kliniska arbete? Här får du den vetenskapliga bakgrunden för fysisk aktivitet som prevention och behandling. Du får kunskap om FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), metoden FaR samt en introduktion i Motiverande samtal. Legitimerad vårdpersonal. Senaste nytt om fysisk aktivitet. FaR, vetenskaplig bakgrund. FYSS-/FaR-metoden. Evidens för FaR vid hjärt-och kärlsjukdom, diabetes, psykisk ohälsa och smärta. Bedöma intensitet. Kunskap om FaR-ledarnätverket. Kommunikation/MI och empowerment. känna till evidensen för fysisk aktivitet vid de vanligaste folksjukdomarna identifiera patienter som har behov av en ökad nivå av fysisk aktivitet tillämpa metoden FaR känna till betydelsen av motiverande samtalsteknik vid beteendeförändring /1, 23-24/4 eller 13-14/10. sfri. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Ann Hafström, e-post: ann.hafstrom@sll.se eller Eva Flygare Wallén, e-post: eva.flygare-wallen@sll.se. NYHET: FaR för barn och ungdom Jobbar du med barn och ungdom i landstingets hälso- och sjukvård eller i elevhälsan och tror att FaR kan vara ett verktyg för dig? Anmäl dig till vår nyaste satsning - en utbildning som stöttar dig i arbetet med FaR för barn och ungdom. Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med barn och ungdom. Elevhälsans personal. FaR-metoden. Vad gäller enligt barnkonventionen? Vilka barn och ungdomar kan FaR förskrivas till? (FYSS 2015/Stockholms läns landstings rekommendationer) Hur ett samtal utifrån metoden FaR genomförs. Vem tar emot barn och ungdomar i friskvården? Barn och föräldrars upplevelse av FaR. Efter kursen ska deltagarna: kunna tillämpa metoden FaR till barn och ungdomar känna till betydelsen av motiverande samtalsteknik vid beteendeförändring ha kunskap om Stockholms FaR-ledarnätverk. 27/3. sfri. Kontakta Ann Hafström, e-post: ann.hafstrom@sll.se eller Eva Flygare Wallén, e-post: eva.flygare-wallen@sll.se. fortbildninglevnadsvanor fortbildninglevnadsvanor NYHET: När vikten väger över Vi erbjuder en ny utbildning för att förbättra arbetet utifrån handlingsprogrammet mot övervikt och fetma (HPÖ). Syftet är att ge dig verktyg för rådgivning kring fysisk aktivitet och mat för att vården ska bli mer effektiv och hjälpsam för patienter med övervikt och fetma. Utbildningen består av halva kursdagar kombinerat med webb-uppgifter och inleds med två pass för hela din enhet (på enheten om möjligt). Legitimerad vårdpersonal. Gärna flera yrkesgrupper från samma vårdenhet. Vetenskapligt stöd för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet bli trygg i din rådgivning. Verktyg som underlättar för dig i arbetet med patienten. Metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR), du lär dig förskriva FaR. Moment som efter kursslut leder till igångsättning av de nya kunskaperna på den egna arbetsplatsen. tillämpa handlingsprogrammet för övervikt och fetma på ändamålsenligt sätt tillämpa metoden FaR förstå betydelsen av motiverande samtalsteknik vid beteendeförändring identifiera patienter som har behov av en ökad nivå av fysisk aktivitet och/eller förändra sina matvanor känna trygghet i rådgivning om mat känna till evidensen för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet ha fått konkreta verktyg för att arbeta strukturerat på arbetsplatsen. och plats Datum och plats inte fastställt ännu. För mer information se sfri. Kontakta Eva Flygare Wallén, e-post: eva.flygare-wallen@sll.se. Lära för livet empowerment Tycker du att det är svårt att hjälpa patienter att gå ner i vikt, börja röra på sig, sluta röka kort sagt ändra livsstil? Har du funderat över din pedagogik eller dina metoder vid motiveringsarbete? Här får du lära mer om empowerment som lyfts fram i de nationella riktlinjerna för diabetesvården. Vårdpersonal i primärvården som arbetar med att påverka levnadsvanor och beteende. Empowermentstrategier och pedagogik. Gruppövningar/inspelningar. redogöra för skillnaden mellan att förmedla information och ge råd för att stödja patienten i arbetet med att förändra sitt beteende utforma ett sätt att hjälpa patienten att reflektera, sätta mål och lösa problem tillämpa teorierna bakom och en modell för beteendeförändring reflektera över egna värderingar och förhållningssätt i mötet med patienter som behöver ändra sin livsstil. 7-8/9 + 5/ kr, exklusive moms. Anmäl dig senast en månad före kursstart via Kontakta Nouha Saleh-Stattin, e-post: nouha.saleh-stattin@sll.se. Fetma hos barn och ungdomar Vi erbjuder utbildningar och stöd. Kontakta oss för mer information: eva.flygare-wallen@sll.se. eller sofia.trygg-lycke@sll.se

11 Hur kan du på bästa sätt stödja patienter med ohälsosamma levnadsvanor? I Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder lyfts enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal fram som effektiva metoder för att främja goda levnadsvanor. Under kursen får du möjlighet att med kollegor diskutera hur du organiserar och strukturerar ditt arbete för goda levnadsvanor. Utbildningen är ett samarbete mellan Hälsomottagningen Södertälje och Akademiskt primärvårdscentrum. Rådgivning vid ohälsosamma matvanor Vid ohälsosamma matvanor rekommenderar Socialstyrelsen kvalificerad rådgivning. Känner du dig osäker på vad du ska säga till dina patienter och hur du ska lägga upp en behandling? På denna kurs går vi igenom de aktuella råden om mat, framförallt vid överviktsrelaterad problematik, och du får prova på olika verktyg i det praktiska arbetet. Alla i primärvården. All vårdpersonal i primärvården. Gärna minst två kursdeltagare från samma vårdenhet. : Dag 1: Riskbruk alkohol och tobaksavvänjning. Dag 2: Fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Hemuppgift före kursstart: undersöka förutsättningar och resurser för arbete med levnadsvanor på enheten. Efter genomförd kurs ska deltagarna kunna: ge enkla råd alternativt genomföra ett rådgivande samtal med patienter som behöver förändra sina levnadsvanor identifiera verksamhetens behov och resurser i arbete med levnadsvanor implementera handlingsplanen för arbete med levnadsvanor på enheten. och plats 10-11/2 inte fastställt ännu, för mer information se /9 Akademisk vårdcentral Jakobsberg. Samtliga dagar kl Lena Lundh, FPU-ledare, Susanne Hellström, vårdutvecklingsledare, riskbruk och alkohol samt personal från hälsomottagningen Södertälje. sfri. Kontakta Lena Lundh, tfn: , e-post: lena.k.lund@sll.se. Aktuella råd om mat, framförallt vid överviktsrelaterad problematik. Olika verktyg i det praktiska arbetet. Handlingsprogram övervikt och fetma. Efter kursen ska deltagarna: känna till Sociastyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ha kunskap om gällande råd om mat och kunna applicera dem i mötet med patienten ha kännedom om olika verktyg i det patientcentrerade samtalet ha förståelse om hur man jobbar med en KBTinriktad metod och kunna genomföra ett rådgivande samtal med patienter som har ohälsosamma matvanor. Liselotte Kuehn Krylborn, distriktssköterska, MScN, vårdutvecklingsledare inom övervikt, Monica Pehrsson, leg. dietist, MSc, Lena Lundh, distriktssköterska, MScN, doktorand. 24/3 + 8/4 + halvdag 12/5 + halvdag 26/5 eller 16/9 + 23/9 + halvdag 7/10 + halvdag 4/11. sfri. Kontakta Monica Pehrsson, e-post: monica.pehrsson@sll.se. fortbildninglevnadsvanor fortbildningmi Våra uppskattade utbildningar i Motiverande samtal (MI) fortsätter under Motiverande samtal 19 20

12 Grundkurs i Motiverande samtal Motiverande samtal (MI) är en evidensbaserad samtalsmetod för att hjälpa människor till en förändring. Här får du en grundlig genomgång och praktisk tillämpning av metoden där du kan hjälpa en patient att uppmärksamma problem och hitta sin egen drivkraft till förändring. Personal i primärvården. Teori, förhållningssätt och teknik. Samtalsövningar och rollspel. Hemuppgift med transkribering och kodning av två samtal. tillämpa MI på grundläggande nivå redogöra för teorier och begrepp i MI: samtalets fyra processer, samtalsfärdigheter, ambivalens, förändringsprat, status qou och dissonans utföra grundläggande kodning enligt MITI 3.1 och CLAMI redogöra för utveckling av egen MI-kompetens. Susanne Hellström, Liselotte Kuehn Krylborn, Sofia Trygg Lycke, vårdutvecklingsledare och utbildare i MI. Medlemmar i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). och plats 3 ½ dagsutbildning + 2 dagars självständigt arbete /1 + 4/3 + em 21/5 + hemarbete: 17/2 + 5/5 eller 20-21/8 + 17/9 + em 15/12 + hemarbete: 7/9 + 24/11. Samtliga kurstillfällen på APC, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg kr, exklusive moms. Priset inkluderar kurslitteratur och möjlighet till fortsatt handledning. Kontakta Susanne Hellström, tfn: , e-post: susanne.m.hellstrom@sll.se. Fördjupningskurs i Motiverande samtal Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod i stadig utveckling. Den här kursen vänder sig till dig som gått grundkurs i MI, och känner att du vill utvecklas vidare. Vi fördjupar oss i de senaste forskningsresultaten och tar del av kunskap från det internationella nätverket MINT. Kursen riktar sig till dig som redan gått MIgrundutbildning. Uppdatering av MI-kunskaper utifrån nya MI-3- boken. Uppdatering och praktisk övning i kodning. Praktiska övningar där olika MI-färdigheter tränas. Träning i att ge och få återkoppling på samtal. Hemuppgift med inspelning, transkribering och kodning av ett samtal. tillämpa MI på fördjupad nivå granska och ge återkoppling på samtal. Susanne Hellström, Liselotte Kuehn Krylborn, Sofia Trygg Lycke, vårdutvecklingsledare och utbildare i MI. Medlemmar i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). och plats 9/3 + em 23/4 eller 22/9 + em 20/10. Samtliga kurstillfällen på APC, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg kr, exklusive moms. Kontakta Susanne Hellström, tfn: , e-post: susanne.m.hellstrom@sll.se. Boka vi kommer! Vi handleder er i Motiverande samtal på vårdcentralen. Läs mer på sidan 44. Motiverande samtal i grupp med vuxna och/eller barn Kursen vänder sig till dig som har gått grundkurs i MI och arbetar med eller planerar att arbeta med grupper, exempelvis tobaksavvänjning eller viktminskning. Teori varvas med rollspel där du praktiskt använder dina färdigheter. All vård- och rehabiliteringspersonal i primärvården som genomgått grundutbildning i MI. Hur MI-andan, förhållningssättet samt MIfärdigheterna kan användas i gruppledarrollen. Möjligheter och utmaningar med att arbeta i grupp. Uppdelning i grupper där alla deltagare får träna gruppledarrollen. Varje grupp har stöd av en kursledare i processen. I kursen ingår startpaket vi kommer ut till er enhet och stödjer er i att starta MI i grupp enligt era önskemål. Efter kursen ska deltagarna kunna använda MI i grupp. Kursledare Susanne Hellström, Liselotte Kuehn Krylborn, Sofia Trygg Lycke, vårdutvecklingsledare och utbildare i MI. Medlemmar i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). och plats 2-3/11. inte fastställd än, för mer information se kr, exklusive moms. Grunderna i Motiverande samtal för läkare Denna tvådagarskurs vänder sig till dig som är ST-läkare eller specialist i allmänmedicin inom primärvården, och vill lära mer om grunderna i Motiverande samtal, MI. MI är framförallt användbar i arbetet med levnadsvanor. ST-läkare i allmänmedicin samt specialister i allmänmedicin, i primärvården. Grundläggande teori om MI som metod. Grundläggande evidens om MI som metod. Praktiska övningar. känna till evidensen för MI förstå och arbeta i MI-andan med det specifika förhållningssättet initiera och använda samtalsfärdigheter som ingår i MI. Maria Wolf, specialist i allmänmedicin och vårdutvecklingsledare, samt andra föreläsare. Hösten Datum inte fastställt än, se APC, Alfred Nobels Allé 12, Flemingsberg. sfri. fortbildningmi fortbildningmi Kontakta Susanne Hellström, tfn: , e-post: susanne.m.hellstrom@sll.se. Kontakta Maria Wolf, e-post: maria.wolf@sll.se

13 MI-forum MI-kunskaper inlärda på grundutbildningen är färskvara. MI-forum ger dig möjlighet att ta del av nyheter inom samtalsmetoden samt utväxla erfarenheter med dina kollegor. En chans att upprätthålla din MI-kompetens! NYHET: MI-ambassadör Endagarskurs för dig som har avancerad kompetens i MI och använder samtalsmetoden kliniskt. Kursen ger dig stöd i att coacha kollegor i MI. All personal i primärvården som gått grundutbildning i MI. Nyheter i MI. Möjlighet till direkt återkoppling på eget inspelat samtal, rollspel och övningar. Efter kursen ska deltagarna ha utvecklat sina MI-kunskaper. och plats 18/2 Akademisk vårdcentral Hässelby/Akalla. 6/5 Akademisk vårdcentral Gustavsberg. 2/9 Akademisk vårdcentral Jakobsberg. 11/11 Akademisk vårdcentral Liljeholmen. Varje träff tar 2 timmar, kl Ansvariga Susanne Hellström, Liselotte Kuehn Krylborn, Sofia Trygg Lycke, vårdutvecklingsledare och utbildare i MI. Medlemmar i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). All personal i primärvården, som gått Motiverande samtal 7,5 högskolepoäng eller motsvarande. Möjlighet till direkt återkoppling på eget inspelat samtal. Kamratledd coachning enskilt och i grupp. Övningar att ta hem. Efter kursdagen: Stöd på kliniken för att komma igång. Efter kursen ska deltagarna kunna coacha kollegor i MI. och plats 18/3 Akademisk vårdcentral Mörby. 6/10 Akademisk vårdcentral Mörby. Samtliga datum kl Ansvariga Susanne Hellström, Liselotte Kuehn Krylborn, Sofia Trygg Lycke, vårdutvecklingsledare och utbildare i MI. Medlemmar i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). Rehabilitering sfri. Ingår i kostnaden för grundutbildningen i MI. Kontakta Susanne Hellström, tfn: , e-post: susanne.m.hellstrom@sll.se. sfri. Kontakta Susanne Hellström, tfn: , e-post: susanne.m.hellstrom@sll.se. Jag har redan börjat använda MI. Blir bättre samtal, kommer längre i samtalen. Patienterna är mer nöjda. Kursdeltagare Grundkurs i Motiverande samtal fortbildningmi 23 fortbildningrehabilitering 24

14 Lär dig driva artrosskola! Med hjälp av BOA (bättre omhändertagande vid artros) har du som arbetsterapeut och sjukgymnast nu möjlighet att lära dig hur man driver en artrosskola och använder BOA-registret. BOA syftar till att de behandlingsrekommendationer som finns nationellt och internationellt ska följas i praktiken. Målet är att minska ohälsa och sjukskrivning hos patienter med artros i höft, knä och hand. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster i primärvården. Upplägg av artrosskolan hur, vad och varför. Grundläggande registerkunskap och hälsoekonomi. Utvärdering av artrosskolan vad och varför samt utvärderingsinstrument BOA. Praktiska moment. Efter kursen ska deltagarna: självständigt kunna driva och utvärdera artrosskola ha kunskap om mål och syfte med Nationella kvalitetsregister känna till rutiner för anslutning och registrering i BOA-registret. Carina Torstensson, leg. sjukgymnast, med dr, Göran Garellick, ortoped, med dr och Pernilla Chowdary, leg. arbetsterapeut, sjukgymnast verksam i artrosskolan samt artrosinformatör från Reumatikerförbundet /4, kl samt kl Alfred Nobels allé 23, plan 2, sal s-214, Flemingsberg kr, exklusive moms. Kontakta Anne Claesson, e-post: anne.claesson@sll.se. Proffsiga föreläsningar och mycket bra upplägg Kursdeltagare Lär dig driva artrosskola! Bedömning av arbetsförmåga Introduktion i att använda WRI, AWP, AWC och WEIS Denna tvådagarskurs vänder sig till dig som ska börja utföra arbetsförmågebedömningar. Du får en introduktion av bedömningsinstrument som används vid utredning av arbetsförmåga. Arbetsterapeuter i primärvården. Genomgång av följande bedömningsinstrument: Worker Role Interview (WRI). Assessment of Work Performance (AWP). Assessment of Work Characteristics (AWC). The Work Enviroment Impact Scale (WEIS). teoretiska utgångspunkter vid bedömning av arbetsförmåga bedömningsinstrumenten, deras användningsområden och teoretiska förankring samt forskning som bedrivs kring instrumenten tillämpa bedömningsinstrumenten utifrån inspelade observationer/intervjuer. Elin Ekbladh och Jan Sandqvist, leg. arbetsterapeuter och universitetslektorer. Inte fastställt ännu. För mer information se sfri. Information Kontakta Karin Björklund, e-post: karin.b.bjorklund@sll.se. Intressant och inspirerande. Kan inte bli bättre! Kursdeltagare Arbetsförmågebedömning fortbildningrehabilitering 25 fortbildningrehabilitering 26

15 Kognitivt stöd Det här är en grund- och fördjupningskurs om evidensbaserat kognitivt stöd utifrån aktuella patientgrupper i primärvården. Vi diskuterar olika lösningar utifrån konkreta exempel och får en guidning i visningslägenheten på StoCKK, Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Arbetsterapeuter i primärvården. Inledning med teori om kognitivt stöd och evidens kring detta. Konkreta exempel på kognitivt stöd vid en guidning i visningslägenheten, då det ges tillfälle att prova de exempel som finns. Diskussion i mindre grupper utifrån frågor som uppkommit. Presentation om StoCKKs resurser och hur deras resurser kan användas. teorier om kognitivt stöd och praktiska lösningar utifrån aktuella patientgrupper i primärvården. Datum inte fastställt ännu. För mer information se Rosenlunds sjukhus, ingång huvudentrén. Tema demens bemötande, kommunikation och tidiga sjukdomstecken En interprofessionell fortbildningseftermiddag inom primärvården. Ta chansen att tillsammans med kollegor lära mer om och diskutera hur vi bäst kan kommunicera och bemöta en person med demenssjukdom. Här får du även veta mer om senaste demensforskningen. All personal i primärvården. Kommunikation och bemötande av patienter med demenssjukdom. Luktbortfall som tidigt sjukdomstecken för demenssjukdom. Gruppdiskussioner. känna till strategier för bemötande och kommunikation känna till aktuell forskning om luktbortfall som tidigt tecken på demenssjukdom. 24/3, kl Handrehabilitering, arbetsförmågebedömningar och demens Dessa fortbildningsaktiviteter vänder sig till arbetsterapeuter inom primärvården. Utifrån evidens inom respektive område diskuterar och reflekterar vi med kolleger och sakkunniga. Arbetsterapeuter i primärvården. Handrehabilitering: 17/4 och 15/10. Arbetsförmåga: 11/5 och 3/12. Demens: 27/4 och 12/11. APC, Alfred Nobels allè 12, Flemingsberg. sfri. Kontakta Karin Björklund, e-post: karin.b.bjorklund@sll.se. Fortbildningsaktivitet yoga Intresset för medicinsk yoga ökar. Det här är en fortbildningsaktivitet för dig som är sjukgymnast i primärvården. Uppdatera dig om och diskutera senaste forskningsrönen. Sjukgymnaster i primärvården. 28/1. APC, Alfred Nobels allè 12, Flemingsberg. sfri. Kontakta Anne Claesson, e-post: anne.claesson@sll.se. 600 kr, exklusive moms. sfri. Information Kontakta Karin Björklund, e-post: karin.b.bjorklund@sll.se. Information Kontakta Karin Björklund, e-post: karin.b.bjorklund@sll.se. Anne Claesson, e-post: anne.claesson@sll.se. Åsa von Berens, e-post: asa.vonberens@sll.se. fortbildningrehabilitering fortbildningrehabilitering 27 28

16 Aktuell kompetens om demens Det är viktigt med utredning vid demenssjukdom och att det sker i ett tidigt skede. Många patienter söker inte vård trots symtom som i vissa fall leder till svårigheter att klara sitt vardagliga liv. Utbildningen erbjuds i samarbete med lokala minnesmottagningar vid geriatriska kliniker samt stadsdelsförvaltningar inom Stockholms Stad. Den utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer och patientbeskrivningar. Distriktsläkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer och sjukgymnaster i primärvården som möter personer med demenssjukdom eller deras närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. MMSE (MMT). Diagnostik och handläggning. Behandlingsstrategier. Läkemedel. Samverkan. Anhörigstöd. och plats Inte fastställt ännu. För mer information se sfri. Kontakta Liisa Samuelsson, e-post: riitta-liisa.samuelsson@sll.se. arbeta utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom initiera utredning, behandling och insättande av adekvata insatser utifrån den demenssjukes behov utföra MMSE (MMT) och klocktestet på ett standardiserat sätt tillvarata olika yrkeskompetenser för att ge vård av hög kvalitet. Äldres hälsa fortbildningäldreshälsa fortbildningäldreshälsa Lärorikt. Bra med gruppsamtal och infallsvinklar från olika yrkesgrupper Kursdeltagare Aktuell kompetens om demens 29 30

17 Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården webbprogram eller teamfortbildning Hälsosamtal med personer som är 75 år Alla personer som bor i Stockholms län och fyller 75 år erbjuds ett hälsosamtal under året. Samtalet som äger rum i hemmet, ges i en öppen, men strukturerad dialog. Syftet är att diskutera och reflektera över den äldres hälsosituation, stärka den äldres egna resurser och egenvårdsmotivation samt skapa kontakt och trygghet inför eventuella framtida behov. Distriktssköterskor i primärvården. Äldres hälsa. Beslutsgrund för hälsosamtal. Praktiska övningar såsom genomförande av hälsosamtal. Vårdutvecklingsledare på Akademiskt primärvårdscentrum. 16/4 + 20/5 eller 16/ /11. Dag 2 är en halvdag. Givande diskussioner och praktiska övningar. Inspirerande att fördjupa sig i förebyggande arbete. Kursdeltagare Hälsosamtal med personer som är 75 år Nutritionsproblem är vanligt bland patienter med kronisk obotlig sjukdom. De svårast sjuka är särskilt utsatta och i behov av lindrande vård. Det är därför av stor betydelse att omvårdnadsansvariga distriktssköterskor och medicinskt ansvariga distriktsläkare inom den basala hemsjukvården identifierar patientens behov och problem med mat och näring. Kursen ges som webbprogram och teamfortbildning. Distriktssköterskor/sjuksköterskor och distriktsläkare/läkare i primärvården som vårdar patienter i den basala hemsjukvården samt distriktssköterskestuderande och ST-läkare inom allmänmedicin. Vetenskaplig kunskap om nutritionens betydelse. Näringsproblem hos patienter med obotlig sjukdom. Teorier och förhållningssätt vid palliativ vård. Särskilja patientens nutritionsbehov i tidigt och sent palliativt skede. Individuellt utformad nutritionsvård inom basal hemsjukvård. Ansvarsområden och samarbete. Arrangör Akademiskt primärvårdscentrum i samarbete med Stockholms sjukhem. Både webbprogrammet och teamutbildningen är kostnadsfria. (gäller både webbprogram och teamutbildning). Kontakta Erika Berggren, e-post: erika.berggren@sll.se. Mycket bra med fokus på teamet. Behöver fortsätta arbeta med detta! Kursdeltagare Teamfortbildning Efter utbildningen ska deltagarna kunna: genomföra ett hälsosamtal utifrån Akademiskt primärvårdscentrums vårdutvecklingsplan identifiera och förklara förhållanden i närmiljön som främjar hälsa och förebygger ohälsa hos personer som är 75 år dokumentera enligt aktuella styrdokument och gällande riktlinjer bedöma hälsoresurser och egenvårdsförmåga samt stödja och följa upp hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. sfri. Kontakta Lena Lundh, tfn: , e-post: lena.k.lund@sll.se. fortbildningäldreshälsa fortbildningäldreshälsa Kursen som webbprogram Utbildningsform Självstudier via webbprogram, där patienten går från tidigt till sent palliativt skede med vård till livets slut. En introduktion om nutritionens betydelse för patienter med behov av palliativ vård (en PDF-del som kan skrivas ut). Patientbeskrivningar och interaktiva frågor. bedöma vilka nutritionsåtgärder som är aktuella utifrån patientens behov och i olika skeenden den egna professionens ansvarsområde, betydelsen av ett interprofessionellt samarbete samt vikten av samverkan och att samordna vårdinsatser. Teamfortbildning via webb och seminarium Utbildningsform Fortbildning enligt en ny modell som sker i tre steg inom fyra veckor. 1. Webbaserad fortbildning/självstudier (cirka en timme). 2. Praktisk övning i hemsjukvården (MNA). 3. Case-seminarium på vårdcentralen (cirka 2 timmar). uppmärksamma, identifiera och bedöma patientens näringstillstånd bedöma vilka nutritionsåtgärder som är aktuella utifrån patientens behov och i olika skeenden lindra patientens nutritionsrelaterade symtom den egna professionens ansvarsområde, betydelsen av ett interprofessionellt samarbete samt vikten av samverkan och att samordna vårdinsatser

18 Förebygg undernäring och förskriv kosttillägg rätt Undernäring är ett vanligt problem bland äldre, särskilt bland dem med flera sjukdomar. Det finns mycket att vinna på att tidigt upptäcka och behandla undernäring. Målet med kursen är att du som distriktssköterska bland annat ska kunna genomföra en nutritionsbedömning, sätta in lämpliga åtgärder och vid behov förskriva rätt kosttillägg. Du blir också rustad för att lösa problem som du kan möta i ditt arbete. Distriktssköterskor (med specialistsjuksköterskeexamen) i primärvården. l Rutiner för identifiering, analys, åtgärder och uppföljning vid nutritionsproblem. l Näringsbehov, måltidsordning och berikning av maten. l Utbud av kosttillägg och förskrivningsrutiner. l Diskussion, analys och reflektion över patientens nutritionsproblem utifrån en studieuppgift. l identifiera risk för undernäring l bedöma och analysera den äldres nutritions problem samt planera och utföra åtgärder i sam- råd med patienten l förskriva kosttillägg l följa upp och utvärdera åtgärder. Psykisk ohälsa Josefin Appelstam, leg. dietist, Monica Pehrsson, leg. dietist, vårdutvecklingsledare och Liisa Samuelsson, distriktssköterska, vårdutvecklingsledare. 5/2 + 24/3. Kursen omfattar 2,5 dagar, datum för uppföljning bestäms vid kursstart. sfri. Kontakta Liisa Samuelsson, tfn: , e-post: riitta-liisa.samuelsson@sll.se. Konkret och användbart innehåll och bra verktyg. Tänker på ett nytt sätt kring nutrition! Kursdeltagare Förebygg undernäring och förskriv kosttillägg rätt fortbildningpsykiskohälsa fortbildningäldreshälsa 33 34

19 NYHET: Psykiatrisk diagnostik och behandling i primärvården för läkare Patienter med depression och psykisk ohälsa är mycket vanliga på vårdcentralen. Kursen vänder sig till dig som är läkare och som vill bli bättre på att ställa rätt diagnos och därmed kunna erbjuda optimal läkemedelsbehandling och andra stödinsatser. Särskild tonvikt kommer att läggas vid depression och ångesttillstånd. Läkare i primärvården. Kursen uppfyller delar av delmål 1 och 2 för ST-läkare. Psykiatrisk diagnostik: metoder, evidens. Diagnosens betydelse för behandling och vårdnivå. Falldiskussioner. Diagnostik med MINI, tolkning, praktisk övning. Behandling, grunder läkemedelsbehandling och principer för KBT och terapeutiska metoder. Efter kursens ska deltagarna kunna: välja adekvata bedömningsmetoder för psykiatrisk diagnostik i primärvården genomföra psykiatrisk diagnostik och bedöma differentialdiagnostik och komorbiditet baserat på MINI uppmärksamma varningssignaler för differentialdiagnostiskt relevanta tillstånd och agera adekvat välja rätt medicinsk behandling utifrån strukturerad psykiatrisk diagnostik. och plats En första introducerande heldag samt en uppföljande halvdag. Datum och plats inte fastställt ännu. Se Arrangör Gustavsbergs vårdcentral i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum. Kompetenscentrum: Psykisk ohälsa Kompetenscentrum psykisk ohälsa är förlagt vid Gustavsbergs vårdcentral inom Stockholms läns sjukvårdsområde. Vi erbjuder utbildning om psykisk ohälsa till alla vårdcentraler i länet, oavsett driftsform. Teamet består av distriktssköterska, distriktsläkare och psykolog och vi vänder oss till alla personalkategorier i primärvården. Vi kommer till er på vårdcentralen eller inom exempelvis fortbildningsnätverk, ST-Forum, eller det som passar era behov. För mer information kontakta: sandra.af.winklerfelthammarberg@sll.se. Kris & katastrofpsykologi sfri. Kontakta Sandra af Winklerfelt, e-post: sandra.af.winklerfelt-hammarberg@sll.se. fortbildningpsykiskohälsa 35 fortbildningkris&katastrof 36

20 Utbildning för medlemmar i PKL-gruppen Den här utbildningen riktar sig till dig som ska ingå i PKL-gruppen. Kursen, som är totalt sex dagar, avslutas med en katastrofövning. Deltagarna får även en kort ledarutbildning som inkluderar stabsarbete. Personer som ska ingå i akutsjukhusens PKLledningsgrupper. Förkunskap: Utbildning för krisstödjare till PKL. Psykiska reaktioner under och efter en stor olycka eller katastrof hos direkt drabbade och sjukvårdspersonal. Riskbedömning för utveckling av allvarlig psykisk ohälsa. Sjukvårdens katastrofmedicinska organisation. Att leda och samordna psykologiska stödinsatser på ett sjukhus. Att ha mediakontakt. Katastrofövning. Syftet med utbildningen är att förbereda personerna för arbetet med att leda och samordna psykologiska och sociala stödinsatser ge kursdeltagarna aktuell psykotraumatologisk kunskap få insikt i landstingets krisorganisation, förutsättningar och begränsningar för stödinsatser., plats och kostnad Kursen går cirka en gång vartannat år. på Kursen är 3 x 2 dagar. Utbildning för krisstödjare Denna tredagarskurs är avsedd för dig som ska bistå med akut krisstöd. Utöver teoretisk kunskap övas du i din funktion som krisstödjare genom rollspel då du får möta en akut krisdrabbad person. I en annan övning tränas du i att besvara telefonsamtal från krisdrabbade personer (motspel via figuranter). En fjärde påbyggnadsdag arbetar vi med motspel i telefon. Kursen vänder sig till PKL-gruppens krisstödjare. En särskild inbjudan går ut via PKL-ledarna. Det specifika med katastrofer, likheter och skillnader mellan den lilla olyckan och den stora katastrofen. Uppgifter för krisstödspersoner vid stor olycka/ katastrof. Traumatiska och posttraumatiska stressreaktioner hos drabbade. Riskfaktorer för utveckling av psykiska besvär efter olyckor och katastrofer. Krisstöd och bedömning av behov av uppföljande kontakter. Att beakta barns behov. Att arbeta under extraordinära omständigheter. Traumatiska stressreaktioner hos sjukvårdspersonal. Stöd i arbetet för resurspersoner. Katastroforganisationen i Stockholms läns landsting. PKL-organisationen. Att ge kursdeltagarna en gemensam grund när det gäller plats/funktion i organisationen, förståelse för samverkan samt kunskaper för en aktiv insats som krisstödsperson i Stockholms läns landstings psykologiska katastrofberedskap inom akutsjukvården. Övrigt sfri. Görs genom respektive PKL-ledare. Information kommer att läggas ut på www. akademisktprimärvårdscentrum.se/kris-katastrof. Kontakta Charlotte Therup Svedenlöf, e-post: charlotte.therup-svedenlof@sll.se. och plats Datum inte fastställt ännu, se Lokaler hos APC, Kris- & katastrofpsykologi, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. sfri. Görs genom respektive PKL-ledare. Information kommer att läggas ut på www. akademisktprimärvårdscentrum.se/kris-katastrof. Kontakta Charlotte Therup Svedenlöf, e-post: charlotte.therup-svedenlof@sll.se. fortbildningkris&katastrof fortbildningövrigt 37 38

Akademiskt primärvårdscentrum. fortbildningskatalog 2015

Akademiskt primärvårdscentrum. fortbildningskatalog 2015 Akademiskt primärvårdscentrum fortbildningskatalog 2015 Innehåll Diabetes 7 Diabetes i primärvården 7 Grupputbildning för vuxna med diabetes 8 Starta diabetesmottagning 9 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2015 Innehåll Diabetes 7 7 8 9 9 10 10 11 11 12 12 Diabetes i primärvården Grupputbildning för vuxna med diabetes Starta

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2014 Vetenskap i vårdens vardag Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. CeFAM

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. CeFAM Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2013 Vetenskap i vårdens vardag Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildningsoch forskningscentrumet

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Diabetesteamet i primärvården

Diabetesteamet i primärvården Diabetesteamet i primärvården - En webbaserad distansutbildning för läkare och sjuksköterskor Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Övervikt och fetma 2017

Övervikt och fetma 2017 Övervikt och fetma 2017 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Risker, genetisk känslighet och resultat av olika behandlingsmetoder vad kan vi lära från aktuell forskning? Uppdatera

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet Psykisk ohälsa i primär- och företagshälsovården Stress hur påverkar långvarig stress den psykiska hälsan aktuell forskning! Sömnproblem hur kan du hjälpa patienten? Konkreta råd att ge och förslag på

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients

Läs mer

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra

Läs mer

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Medicinska fakulteten DSKN42, Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv, 12 högskolepoäng Health and Ill-health in the Perspective of a Life Cycle, 12 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

Diabetesteamet i primärvården

Diabetesteamet i primärvården Diabetesteamet i primärvården Webbaserad distansutbildning för läkare och sjuksköterskor VT 2017 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet

Läs mer

Mötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Onsdag 9 oktober

Mötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Onsdag 9 oktober Mötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Onsdag 9 oktober 13.30-16.00 Information om FaR-nätverket Målet är att det ska finnas en FaR-ansvarig på varje vårdcentral i Göteborg som

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM4350 Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 högskolepoäng Nursing in health and illness, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för vårdvetenskap

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Utbildning för samtal om bra matvanor

Utbildning för samtal om bra matvanor Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) Graduate Diploma in Elderly Care Specialist Nursing II, 60 ECTS Dnr 4540/01-395

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Kurskatalog - Uppdragsutbildning

Kurskatalog - Uppdragsutbildning Kurskatalog - Uppdragsutbildning Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hösten 2010 Skapad av: Harrieth Thunberg Sjöström & Annika Johansson/Sept 2009 Innehåll & kurser SFS 2002:760 Förordning om uppdragsutbildning

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016. Medicinska fakulteten DSKN43, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, 13,5 högskolepoäng Health and Ill-Health in Children and Adolescents, 13.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Anm ra 5 be en o s 0 kr c

Anm ra 5 be en o s 0 kr c Anmäl dig senast 24 oktober och spara 500 kr! KOL & Astma Senaste nytt inom forskning och aktuell behandling! Spirometri utförande, tolkning och diagnostisering! Så bygger du upp en fungerande Astma- och

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD BAKGRUND Riksföreningen mot Smärta har i samverkan med Svensk

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti 2017. Regeringen föreskriver att bilaga 2

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

AKTP12, Specifik omvårdnad med inriktning akutsjukvård II, 15 högskolepoäng Advanced Emergency Nursing II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

AKTP12, Specifik omvårdnad med inriktning akutsjukvård II, 15 högskolepoäng Advanced Emergency Nursing II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten AKTP12, Specifik omvårdnad med inriktning akutsjukvård II, 15 högskolepoäng Advanced Emergency Nursing II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus.

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus. Unik konferens för dig som diabetessjuksköterska! Diabetes 2012 Diabetessjuksköterskans roll i vården! Senaste forskningen så kan du implementera nya rön och råd i ditt vardagliga arbete! Fysisk aktivitet

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Omvårdnad vid komplexa situationer I

Omvårdnad vid komplexa situationer I DNR LIU-2015-02321 1(6) Omvårdnad vid komplexa situationer I Programkurs 22.5 hp Nursing in Complex Situations I 8SKG51 Gäller från: 2019 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå

Läs mer