BESLUT. Sid DEFINITIONER 3

Transkript

1 1 (74) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tillstånd enligt miljöbalken för militär och civil verksamhet vid Bodens Södra skjutfält med övningsområdena Pagla, Heden och Torrkölen, artilleriöar samt skjutbanor vid Rödberget och Pagla Sid DEFINITIONER 3 BESLUT 4 Tillstånd Bodens Södra skjutfält 4 Tillstånd Övningsområden, artilleriöar, skjutbanor vid Pagla och Rödberget 5 Villkor för verksamheten 6 Skjutfältet 7 Övningsområdena Heden, Pagla och Torrkölen 9 Artilleriöar 10 Skjutbanor 10 Övriga villkor 11 Utredningsvillkor 13 Provisorisk föreskrift 13 Delegering av beslut om villkor 13 Miljökonsekvensbeskrivningen 14 Tidpunkt när beslutet börjar gälla 14 Igångsättningstid 14 Delgivning 14 UPPLYSNINGAR 14 Avgift 14 Tillsyn 14 Egenkontroll 14 Miljörapport 15 Kulturmiljö 15 Samråd 15 Övrigt 15 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 15 Försvarsmaktens yrkanden 15 Försvarsmaktens beskrivning av verksamheten och dess lokalisering 23 Försvarsmaktens beskrivning av verksamhetens inverkan på miljön 34 Försvarsmaktens beskrivning av hur hänsynsreglerna iakttas 40 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 2 (74) Sid HANDLÄGGNING AV ÄRENDET 42 Yttranden 42 Försvarsmaktens synpunkter 50 Ytterligare synpunkter och yttranden 56 Offentligt möte 56 Komplettering med skjutbanor vid Pagla och Rödberget 56 MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BEDÖMNING 56 Bakgrund 56 Prövningen allmänt 57 Prövning av militär verksamhet Utgångspunkter 58 Tillåtlighet 59 Restriktioner 62 s bedömning av hur hänsynsreglerna iakttas 66 s sammanfattande bedömning 72 Miljökonsekvensbeskrivningen 72 Tidpunkt när beslutet börjar gälla 73 Igångsättningstid 73 Delgivning av beslutet 73 HUR MAN ÖVERKLAGAR 74

3 3 (74) DEFINITIONER Skjutdag med skjutdag förstås i detta beslut dag då militär eller civil verksamhet inkluderande skjutning, sprängning etc. pågår under ett helt eller delar av ett dygn Vardag helgfri måndag till fredag. Helgdag lördag och söndag och officiella helgdagar. Vardagsnatt natt mellan vardagar och mellan söndag och måndag, eller helgdag och efterkommande vardag. Helgnatt natt mellan lördag och söndag eller mellan två helgdagar samt natt mellan fredag och lördag eller natt mellan vardag och helgdag. Artilleri tyngre eldrörsvapen som kanon, haubits eller granatkastare. Flygfarkoster flygplan typ JAS 39 Gripen eller motsvarande, helikopter och obemannade flygplan. Övningsdygn dygn när flygverksamhet pågår vid Skjutfältet, när flygfarkoster ingående i övning kör över fältet eller när övning med ammunition från flygfarkoster sker. Låghöjd flyghöjd under 400 meter över marken. Sprängning fritt i fält sprängning utanför iordningsställda sprängplatser. Finkalibrig ammunition kaliber < 20 mm. Grovkalibrig ammunition kaliber 20 mm.

4 4 (74) Försvarsmakten Miljöprövningsenheten LedR Pl ENKÖPING Tillstånd enligt miljöbalken för militär och civil verksamhet vid Bodens Södra skjutfält med övningsområdena Pagla, Heden och Torrkölen, artilleriöar samt skjutbanor vid Rödberget och Pagla Verksamhetskod 92.10, C Koordinater enligt SWEREF 99 Område N E Bodens Södra Heden Pagla Torrkölen Rödbergets skjutbanor BESLUT Tillstånd Bodens Södra skjutfält Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation lämnar Försvarsmakten, , tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till militär övningsverksamhet samt civil skjutverksamhet på Bodens Södra skjutfält (nedan Skjutfältet) i Bodens, Luleå och Älvsbyns kommuner. Tillståndet omfattar: Skjutområden/skjutplatser, skjutbana, issprängplatser, vägbankssprängningsplats, anläggning för strid i bebyggelse, samt övrig i ansökan beskriven verksamhet.

5 5 (74) Enligt följande: Verksamheten på Skjutfältet får bedrivas inom en årlig totalram av skott finkalibrig ammunition och skott grovkalibrig ammunition (inklusive försöksverksamhet på nya vapensystem och flygverksamhet). Verksamheten omfattar även bruk av handgranater, minor och sprängladdningar. Skjutfältets avgränsning med tillståndsgiven markutökning framgår av bilaga 1. Lokalisering av utbildningsanordningar framgår av bilaga 2. Verksamheten på Skjutfältet får bedrivas under högst 155 skjutdagar i medeltal per kalenderår under en rullande femårsperiod. Under ett enskilt kalenderår får verksamheten bedrivas under maximalt 225 skjutdagar. Verksamhet som utgörs av lösskjutning med finkalibrig ammunition (lösa skott och ammunitionseffekter) får bedrivas under högst 225 skjutdagar per kalenderår och omfatta maximalt skott per kalenderår. Denna verksamhet är därmed undantagen från ovanstående begränsning i form av högsta antal skjutdagar i medeltal under en femårsperiod. Sprängning får bedrivas i vatten vid issprängplatser. Övningar med flygfarkoster får ske under maximalt 40 övningsdygn per kalenderår, varav högst 15 övningsdygn på låghöjd. Försöksverksamhet med nya vapensystem får bedrivas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. De i bilaga 1 markerade områdena utanför Skjutfältet får användas som risk- eller skjutområde. Tillstånd Övningsområden, artilleriöar, skjutbanor vid Pagla och Rödberget Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation lämnar även Försvarsmakten tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till militär övningsverksamhet, civil skjutverksamhet och övrig verksamhet på övningsområdena Heden, Pagla och Torrkölen samt inom artilleriöar belägna i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner. Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken lämnas även till skjutverksamhet vid skjutbanorna inom Pagla övningsområde och vid Rödbergets skjutbanor. Tillståndet omfattar: Övningsområden Övningsområdenas avgränsning framgår av bilaga 3.

6 6 (74) Verksamheten vid, respektive övningsområde, får bedrivas inom en årlig totalram av: 30 skjutdagar och 50 skott artilleri inom Hedens övningsområde, 140 skjutdagar (exklusive skjutbanorna) och 50 skott artilleri inom Pagla övningsområde, 7 skjutdagar och 99 skott artilleri inom Torrkölens övningsområde. Verksamhet som utgörs av lösskjutning med finkalibrig ammunition (lösa skott och ammunitionseffekter) får omfatta maximalt skott per kalenderår och övningsområde. Artilleriöar Verksamhet vid varierande skjutplatser inom artilleriöar belägna utanför Skjutfältet, inom en årlig totalram av 15 skjutdagar och 75 skott artilleri per artilleriö. Artilleriöarnas avgränsning framgår av bilaga 4. Skjutbanor Verksamhet vid två skjutbanor vid Gammelbyn samt vid Skidskyttebanan belägna inom Pagla övningsområde, inom en årlig totalram av: 240 skjutdagar och skott finkalibrig skarp ammunition på Gammelbyns två skjutbanor och 240 skjutdagar och skott finkalibrig skarp ammunition på Skidskyttebanan. Verksamhet vid sex skjutbanor vid Rödberget, inom en årlig totalram av: 250 skjutdagar och skott finkalibrig skarp ammunition. Tillståndet gäller tillsvidare. Ansökan i övrigt avslås. Villkor för verksamheten 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa mark-, vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Försvarsmakten angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig. Om Försvarsmakten överväger en förändring i verksamheten eller dess bedrivande ska Försvarsmakten samråda med tillsynsmyndigheten.

7 7 (74) Skjutfältet 2. Verksamheten fritt i fält för skjutning med fin- och grovkalibriga vapen med skarp ammunition, övriga vapen och ammunition samt försöksverksamhet på nya vapensystem får genomföras enligt följande. Maximal fördelning av skjutdagar "fritt i fält" på Skjutfältet under ett kalenderår.* Vardagar (mån-fre) Helgdagar (lör-sön, helgdag) Fritt i fält *Totalt får Skjutfältet användas under maximalt 225 skjutdagar under ett enskilt kalenderår. Dessa får fördelas på maximalt 225 vardagar dagtid och av dessa får 60 förläggas till kvällstid och 20 till nattetid. Av de maximalt tillåtna 225 skjutdagarna får maximalt 40 skjutdagar förläggas till helgdagar dagtid och av dessa får 15 förläggas till kvällstid och 4 till nattetid. Fördelas alla 225 skjutdagarna till vardagar får alltså inga helgdagar utnyttjas. 3. Ammunitionsförbrukningen för kaliberbunden ammunition fritt i fält i skjutområden i antal skarpa skott under ett kalenderår, inklusive försöksverksamhet och flygverksamhet (exklusive skjutbanan vid Understberget och anläggning för strid i bebyggelse) begränsas till följande. Kaliberbunden ammunitionsförbrukning "fritt i fält" på Skjutfältet Finkalibrigt Grovkalibrigt Fritt i fält område Fritt i fält område Summa I område 1 och 3 (framgår av bilaga 1) får skjutning med grovkalibrig ammunition endast ske vardagar kl och helgdagar kl Vid sprängning fritt i fält får markeringsladdningar på högst 1 kg per laddning användas. I område 1 och 3 får detta endast ske vardagar kl och helgdagar kl Härutöver får maximalt 250 minor sprängas fritt i fält per kalenderår. Sprängning av minor får endast utföras vardagar och helgdagar, kl

8 8 (74) 6. Verksamheten vid Understbergets skjutbana får per kalenderår maximalt omfatta 225 skjutdagar och högst skott finkalibrig skarp ammunition per kalenderår fördelat i tid enligt nedan. Maximal fördelning av skjutdagar vid Understbergets skjutbana under ett kalenderår. Vardagar (mån-fre) dagtid kvällstid nattetid Helgdagar (lör.-sön, helgdag) dagtid kvällstid nattetid Verksamheten vid anläggningen för strid i bebyggelse får per kalenderår maximalt omfatta 225 skjutdagar och skjutning med skott finkalibrig skarp ammunition, skott grovkalibrig skarp ammunition samt kast med handgranater fördelat i tid enligt nedan. Maximal fördelning av skjutdagar vid anläggningen för strid i bebyggelse under ett kalenderår. Vardagar (mån-fre) dagtid kvällstid nattetid Helgdagar (lör-sön, helgdag) dagtid kvällstid nattetid Verksamheten vid Hattmyrans vägbankssprängningsplats får bedrivas under högst 25 skjutdagar per kalenderår. Maximalt får 25 fördämda laddningar upp till kg sprängas per kalenderår, varav maximalt 10 laddningar får sprängas vardagar kl och maximalt 5 laddningar får sprängas helgdagar kl Sprängning får inte utföras vardagar och helgdagar kl och inte heller helgdagar kl

9 9 (74) 9. Verksamheten vid utbildningsplatserna för issprängning och sprängning i öppet vatten, Tosktjärn, Kallasjön och Svartsjön får genomföras under maximalt 20 skjutdagar per kalenderår och plats. Endast fördämda laddningar får sprängas. Fördelning framgår nedan. Maximal laddningsvikt och antal tillfällen vid utbildningsplatser för issprängning och sprängning i öppet vatten under ett kalenderår. Antal laddningar om högst 150 kg Fördämda laddningar Tosktjärn 60 st Fördämda laddningar Kallasjön 30 st Fördämda laddningar Svartsjön 30 st Vardagar (mån-fre) dagtid Helgdagar (lör-sön, helgdag) dagtid Skjutning med skarpa artillerigranater mot målplatserna Vargstigen och Centralkröken får endast ske vardagar kl samt helgdagar kl Övningar med flygfarkoster på låghöjd får genomföras endast vardagar, kl Övningar får endast ske i områdena 7-17, se bilaga 1. Övningsområdena Heden, Pagla och Torrkölen 12. Fördelning av skjutdagar framgår nedan. Maximal fördelning av skjutdagar vid Heden, Pagla och Torrkölens övningsområden under ett kalenderår. Vardagar (mån-fre) Helgdagar (lör-sön, helgd) Heden Pagla Torrkölen Heden Följande verksamheter får genomföras inom Hedens övningsområde: skjutning med artilleri endast dagtid kl , bruk av övrig ammunition såsom lys, rök och dylikt, lösskjutning.

10 10 (74) Pagla Skjutning med artilleri får endast ske från den norra delen av området, norr om vägen som delar området från Vittjärv till Gammelbyn. Följande verksamheter får genomföras inom Pagla övningsområde (exklusive verksamhet vid skjutbanorna): skjutning med artilleri, nattetid får skjutning med artilleri endast ske fem nätter per kalenderår under vardagar kl , bruk av övrig ammunition såsom lys, rök och dylikt, försöksverksamhet med nya vapensystem, lösskjutning. Torrkölen Följande verksamheter får genomföras inom Torrkölens övningsområde: skjutning med artilleri bruk av övrig ammunition såsom lys, rök och dylikt, försöksverksamhet med nya vapensystem, lösskjutning. Artilleriöar 13. Fördelning av skjutdagar framgår nedan. Maximal fördelning av skjutdagar för respektive artilleriö under ett kalenderår. Vardagar (mån-fre) Helgdagar (lör-sön, helgd) Artilleriöar Skjutbanor 14. Verksamheten vid skjutbanorna inom Pagla övningsområde får fördelas i tid enligt följande tabell. Maximal fördelning av skjutdagar vid Gammelbyns två skjutbanor och Skidskyttebanan under ett kalenderår. Vardagar (mån-fre) Helgdagar (lör-sön, helgd) Verksamheten vid skjutbanorna vid Rödberget får fördelas i tid enligt följande tabell. Maximal fördelning av skjutdagar vid Rödbergets skjutbanor under ett kalenderår. Vardagar (mån-fre) Helgdagar (lör-sön, helgdag)

11 11 (74) Övriga villkor Gäller för Skjutfältet, övningsområdena, artilleriöarna och skjutbanorna. Anmälan 16. Försvarsmakten ska senast sex veckor före verksamheten påbörjas anmäla till tillsynsmyndigheten: att en artilleriö ska användas för artilleriskjutning, att flygverksamhet ska bedrivas och att artilleriskjutning ska ske från övningsområdena Pagla eller Heden. Av anmälan ska framgå lokalisering av valda skjutplatser och vid vilka tider skjutning kommer att ske samt omfattningen av verksamheten. Tillsynsmyndigheten får föreskriva ytterligare försiktighetsmått om så krävs, se delegation D1, D2 och D Försvarsmakten ska senast sex veckor före verksamheten påbörjas anmäla till tillsynsmyndigheten att en större sammanhållen övning, som sträcker sig över minst fem dagar, ska ske. Av anmälan bör omfattningen av övningen framgå, se delegation D1, D2 och D Innan Försvarsmakten bedriver försöksverksamhet med nya vapensystem ska anmälan ske till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får, om så är erforderligt av bullerskäl, föreskriva var och vid vilka tider verksamheten får bedrivas, se delegation D4. Information 19. Försvarsmakten ska lämna information till allmänheten när en artilleriö ska användas för artilleriskjutning, att flygverksamhet ska bedrivas och att artilleriskjutning ska ske från övningsområdena Pagla eller Heden. Tillsynsmyndigheten får föreskriva om hur informationen ska utformas och inom vilken tid den ska lämnas, se delegation D Försvarsmakten ska informera allmänheten om när en större sammanhållen övning, som sträcker sig över minst fem dagar ska ske. Tillsynsmyndigheten får föreskriva om hur informationen ska utformas och inom vilken tid den ska lämnas, se delegation D Försvarsmakten ska informera allmänheten om när skjutning ska ske mot målplatser inom skjutfältet, såsom exempelvis Vargstigen, Centralkröken, Stubbheden och Klöstermyran. Tillsynsmyndigheten får föreskriva om hur informationen ska utformas och inom vilken tid den ska lämnas, se delegation D Försvarsmakten ska vid infarterna till Skjutfältet och övningsområdena tydligt informera om vilka regler som gäller för besök på fältet och de kontaktuppgifter som anges i informationen ska vara aktuella. Försvarsmakten ska upprätta rutiner för att tillse att dessa uppgifter hålls uppdaterade.

12 12 (74) Natur 23. Övningsverksamhet får inte skada nyckelbiotoper utsedda av Skogsstyrelsen och utpekade vid länsstyrelsens inventering. 24. Körning med stridsfordon får i huvudsak endast ske utmed de befintliga stridsfordonsstråken. När nya stridsfordonsstråk ska anläggas ska samråd ske med tillsynsmyndigheten som ska godkänna anläggandet av nya stridsfordonsstråk, se delegation D6. Vatten 25. Vandringshinder får inte uppkomma vid anläggande av nya vägtrummor eller uppförande av annan anläggning i vatten. Kulturmiljö/Fornlämningar 26. Försvarsmakten ska tydligt utmärka fornlämningar i terrängen. Skjutfältsråd 27. Skjutfältsråd ska upprättas och rådet ska sammanträda åtminstone två gånger per kalenderår. Försvarsmakten ska inbjuda till sammanträde i rådet och representanter från berörda kommuner, länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, intilliggande byar, berörda samebyar samt andra berörda ska erbjudas möjlighet att delta. 28. Samråd med berörda samebyar ska ske åtminstone en gång per kalenderår där bland annat tidpunkt för nyttjande av flyttleder kan diskuteras. Kemikalier och avfall 29. Kemiska produkter, farligt avfall och annat avfall ska hanteras på sådant sätt att risken minimeras för förorening av mark, luft och vatten, se delegation D7. Övrigt 30. Försvarsmakten ska kartlägga bullerstörningarna och bullerpåverkan från verksamheten och rapportera resultatet, till tillsynsmyndigheten varje kalenderår. I rapporten ska framgå hur stor påverkan är, hur stor spridningen av bullret är och hur den faktiska bullerpåverkan förhåller sig till de riktvärden och riktlinjer som är framtagna av Naturvårdsverket och regeringen, med en förklaring till de faktiska förhållanden som uppstått. I redovisningen ska även framgå antalet skjutdagar och mängden skott som förbrukats under året. 31. Verksamheten ska bedrivas så att risken minimeras för att olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår på grund av damning. Uppstår olägenheter på grund av damning från verksamheten ska åtgärder snarast vidtas för att förebygga eller förhindra fortsatt damning. Efterbehandling 32. I god tid innan verksamheten upphör ska anmälan inklusive tidplan och åtgärdsplan inlämnas till tillsynsmyndigheten angående hur området ska efterbehandlas avseende

13 13 (74) markföroreningar och annan återställning i terrängen. Återställning ska ske så att området utan restriktioner åtminstone kan användas för friluftsändamål. Utredningsvillkor Vibrationer och luftstötvågor U1. Försvarsmakten ska utreda påverkan från verksamheten vad gäller vibrationer och luftstötvågor. Utredningen, med förslag till slutliga villkor, ska redovisas och inlämnas, till miljöprövningsdelegationen senast två år efter att detta beslut vunnit laga kraft. Rödbergets skjutbanor U2. Försvarsmakten ska utreda vilka bullerdämpande åtgärder som kan vidtas för att minska störningarna från fyra av de skjutbanor som finns vid Rödberget. Detta gäller PEK, Norra, Mellersta och Södra skjutbanorna. Försvarsmakten ska ange kostnader för dessa åtgärder och vilken bullernivå som kan uppnås vid bostäder efter vidtagande av åtgärder. Försvarsmakten ska även undersöka andra möjligheter till att minska bullerstörningarna från skjutbanorna, främst kvälls- och nattetid, exempelvis genom bullerdämpande åtgärder på vapen eller restriktioner i tid för användandet av vissa vapentyper. Utredningen, med förslag till slutliga villkor, ska redovisas och inlämnas till miljöprövningsdelegationen senast två år efter att detta beslut vunnit laga kraft. Vatten U3. Försvarsmakten ska utföra en inventering av befintliga vägtrummor och dammar, som utgör vandringshinder, inom Skjutfältet. Inventeringen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast två år efter att detta beslut vunnit laga kraft. Provisorisk föreskrift P1. Verksamheten får inte föranleda att vibrationshastigheten vid bostäder, som riktvärde, överstiger värdet 4 mm/s, uttryckt som toppvärde i vertikalled mätt i sockel. Verksamheten får inte heller ge upphov till luftstötvågor som vid bostäder överstiger värdet 120 Pa, uttryckt som frifältsvärde. Mätningar ska utföras vid närmaste bostäder åtminstone två gånger per kalenderår eller på begäran av tillsynsmyndigheten. Mätningarna utförs lämpligast när sprängningar utförs vid vägbanksprängningsplats, vid sprängning i öppet vatten, vid sprängning av minor eller när artilleri skjuter mot målplatser inom Skjutfältet. De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning enligt svensk standard, för närvarande SS eller motsvarande. Delegering av beslut om villkor överlåter med stöd av 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa ytterligare villkor beträffande: D1. Försiktighetsmått vid bedrivande av flygverksamhet. D2 Försiktighetsmått vid artilleriskjutning från övningsområdena Pagla och Heden. D3. Lokalisering av skjutplatser och övriga försiktighetsmått vid nyttjande av artilleriöar.

14 14 (74) D4. Plats och vid vilka tider försöksverksamhet med nya vapensystem får förekomma. D5. Utformning av information till allmänheten angående, nyttjande av artilleriöar, när flygverksamhet bedrivs, när artilleriskjutning planeras på övningsområdena Pagla eller Heden, när större sammanhållen övning ska ske och när skjutning ska ske mot målplatser inom skjutfältet. D6. Naturvårdshänsyn inom avgränsade särskilt värdefulla områden och hur utmärkning av dessa särskilt värdefulla områden ska utföras för att undvika påverkan på naturvärdena i området. D7. Hantering av kemiska produkter, farligt avfall och annat avfall. Miljökonsekvensbeskrivningen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Tidpunkt när beslutet börjar gälla Detta tillstånd får tas i anspråk när det vunnit laga kraft. Igångsättningstid Eftersom verksamheten pågår fastställer inte miljöprövningsdelegationen någon viss tid inom vilket den med detta tillstånd avsedda verksamheten ska ha satts igång. Delgivning beslutar att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelsedelgivning. UPPLYSNINGAR Avgift Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska Försvarsmakten betala en årlig avgift som länsstyrelsen senare kommer att besluta om. Avgiften kommer att årligen debiteras Försvarsmakten med början året efter detta beslut meddelats. Tillsyn Den myndighet som har tillsyn enligt tillsynsförordningen (2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken kommer att kontrollera att Försvarsmakten följer detta beslut. För närvarande är Generalläkaren tillsynsmyndighet. Egenkontroll erinrar om att Försvarsmakten enligt 26 kap. 19 miljöbalken samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll är skyldig att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka och förebygga

15 15 (74) olägenheter för människors hälsa eller miljön samt i övrigt iaktta vad som sägs i bestämmelserna för egenkontrollen. Försvarsmakten ska lämna förslag till kontrollprogram om tillsynsmyndigheten begär detta. Miljörapport Varje år före utgången av mars månad ska Försvarsmakten lämna en miljörapport avseende föregående kalenderår till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 20 miljöbalken. Kulturmiljö Det är förbjudet enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Ingrepp i fornlämning får ske endast efter länsstyrelsens tillstånd. Samråd Verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt miljöbalken men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska enligt 12 kap 6 miljöbalken anmälas till länsstyrelsen för samråd. Övrigt påminner om att detta tillstånd inte befriar Försvarsmakten från skyldigheten att rätta sig efter vad som föreskrivs i andra bestämmelser. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Försvarsmakten ansöker om tillstånd enligt miljöbalken 9 kap. för verksamhet på Skjutfältet, Bodens kommun. Verksamheten omfattas inte av gällande tillstånd. Ansökan omfattar också frivillig prövning av verksamheten vid övningsområdena Heden, Pagla och Torrkölen samt artilleriöar. Tillstånd yrkas även för skjutbanor vid Pagla övningsområde och Rödberget. Ansökan omfattar i huvudsak befintlig verksamhet. Försvarsmaktens yrkanden Allmänt Ansökan omfattar tillståndspliktig verksamhet, prövningskod B på Skjutfältet samt frivillig prövning av verksamhet på övningsområdena Heden, Pagla och Torrkölen och skjutning med artilleri från artilleriöar. Ansökan omfattar även verksamhet vid skjutbanorna vid Pagla övningsområde och Rödberget. Den ordinarie verksamhetens omfattning kan variera mellan olika år, beroende på variation i utbildning, uppdrag och uppgifter. Omfattningen beskrivs därför som en total ram, utvisande den maximala verksamhet som kan komma att bedrivas under ett år. Skjutfältet är indelat i 17 områden. Område utgör för närvarande riskområde. Under förutsättning att mark köps in eller avtal om marknyttjande sker kommer verksamheten att bedrivas inom fler områden. Verksamhet kommer då att bedrivas inom Skjutfältets alla 17 områden samt i en markutökning utanför det idag etablerade Skjut-

16 16 (74) fältet. Vid en eventuell utökning kommer verksamhet att omfördelas till de nya områdena inom yrkad ram. Områdesindelning av Skjutfältet. Sökt verksamhet Skjutfältet Försvarsmakten yrkar tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken: att bibehålla och nyttja befintliga skjutområden/skjutplatser, skjutbana, handgranatbana, sprängplatser, vägbankssprängningsplats, anläggning för strid i bebyggelse samt övrig verksamhet, inom en årlig totalram av 225 skjutdagar, skott finkalibrig ammunition och ca grovkalibrig ammunition samt handgranater, minor och sprängladdningar (exklusive försöksverksamhet och flygverksamhet). Inom ramen har samtliga planerade verksamheter inkluderats, dvs. även polisen och civila skytteföreningars verksamheter. att bibehålla sprängning i vattnet vid issprängplatser. att bibehålla övningar med ammunition från flygfarkoster 50 dygn per år varav max 35 dygn på låghöjd.

17 17 (74) att bibehålla försöksverksamhet på nya vapensystem. att efter avtal med markägare nyttja eventuell utökning av övningsområdet som riskeller skjutområde inom den ovan redovisade totalramen. Heden, Pagla och Torrkölen Försvarsmakten yrkar tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken: att bibehålla och nyttja befintliga övningsområden samt övrig verksamhet och lösskjutning inom en årlig totalram av 50 dygn för Heden, 170 dygn för Pagla samt 7 dygn för Torrkölen, ca skott lös ammunition och ammunitionseffekter samt 99 skott artilleri per område. Verksamhet på artilleriöar Försvarsmakten yrkar tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken: att nyttja varierande skjutplatser inom artilleriöar, utanför Skjutfältet, inom en årlig totalram av 15 skjutdagar och 99 skott per område. Totalt 297 skott under 45 dygn. Skjutbanor Pagla och Rödberget Försvarsmakten yrkar tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken: Pagla att bibehålla och bedriva verksamhet på två skjutbanor vid Gammelbyn samt Skidskyttebanan, inom en årlig totalram av 240 skjutdagar och ca skott finkalibrig skarp ammunition på Gammelbyns skjutbanor och skott på Skidskyttebanan. Rödberget att bibehålla och bedriva verksamhet på sex skjutbanor vid Rödberget, inom en årlig totalram av 300 skjutdagar och ca skott finkalibrig skarp ammunition. Markutökning Område är inhyrda markområden. För dessa markområden har i olika avtal reglerats vad Försvarsmakten får göra på respektive markområde. I huvudsak nyttjas alla områden som riskområde. Detta innebär att försvarsmakten ej får använda dessa områden som skjutområden (målområde). Ett skjutområde är det område mot vilket nedslag tillåts, med hänsyn tagen till terräng och måluppsättning. Dessa områden är inhyrda markområden med olika avtal om vad man får göra på markområdet. Ansökan med beskriven verksamhet omfattar den planerade markutökningen.

18 18 (74) Skjutfältet med planerad markutökning (blå rastrering), blå linje markerar gränsen för övningsområdet, röd linje markerar Skjutfältsgränsen. Försvarsmaktens förslag till villkor Den yttre ram för verksamheten som anges i ansökan innebär att Försvarsmakten ålagt sig största möjliga begränsning som utgör Försvarsmaktens avvägning mellan övningsbehoven och miljökraven. Begränsningen bygger på de numera konstaterade utbildningsbehoven. Allmänt villkor Försvarsmakten föreslår följande lydelse för ett allmänt villkor: Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med vad Försvarsmakten angett och åtagit sig i tillståndsansökan. Särskilda villkor, Skjutfältet Försvarsmakten föreslår följande särskilda villkor: Verksamheten på skjutområden och fasta utbildningsanordningar får genomföras enligt följande.

19 19 (74) Fördelning av skjutdagar Skjutfältet, fritt i fält samt fasta utbildningsanordningar. Vardagar (mån-fre) under året max 175 Helgdagar (lör-sön, helgdag) under året max Fritt i fält Understbergets skjutbana Strid i bebyggelse Vägbankssprängning Sprängning Svartsjön Issprängning Kallasjön Issprängning Tosktjärn Fasta utbildningsanordningar inom Skjutfältet. Befintlig verksamhet fritt i fält på Skjutfältet Verksamheten fritt i fält för skjutning med skarp ammunition till fin- och grovkalibriga vapen, övriga vapen/ ammunition samt försöksverksamhet på nya vapensystem får genomföras enligt följande:

20 20 (74) Skjutdagar "fritt i fält" Skjutfältet Vardagar (mån-fre) under året max 175 Helgdagar (lör-sön, helgdag) under året max Fritt i fält Ammunitionsförbrukningen för kaliberbunden ammunition fritt i fält i skjutområden i antal skarpa skott under ett år (exklusive skjutbanan, andra fasta utbildningsanordningar, försöksverksamhet och flygverksamhet) begränsas till: Kaliberbunden ammunitionsförbrukning "fritt i fält" Skjutfältet Finkalibrigt Grovkalibrigt Fritt i fält område Fritt i fält område Summa I område 3 sker skjutning med artilleri från ett område vid Stenbacken. I område 5 sker skjutning med artilleri från ett område vid Furuknösen. Befintlig sprängning fritt i fält Vid sprängning fritt i fält får markeringsladdningar på högst 1 kg per laddning, handgranater samt 250 st minor per år användas. Befintlig verksamhet med flygfarkoster Verksamheten med flygfarkoster får omfatta högst 50 dygn per år, varav högst 35 dygn på låghöjd. Övningar under kväll, natt och helg får genomförs vid enstaka tillfällen. Övningar skall i huvudsak koncentreras till den södra delen av Skjutfältet, område Befintlig skjutbana Verksamheten vid Understberget skjutbana får omfatta högst 225 dygn per år och finkalibriga skott fördelat enligt nedan: Verksamhet vid Understbergets skjutbana Vardagar (mån-fre) under året högst 175 skjutdagar dagtid kvällstid nattetid Helgdagar (lör-sön, helgdag) under året högst 50 skjutdagar dagtid kvällstid nattetid

21 21 (74) Befintlig anläggning för strid i bebyggelse Verksamheten vid anläggningen för strid i bebyggelse får omfatta högst 225 dygn per år för kast med handgranater samt skjutning med skott finkalibrig ammunition och skott grovkalibrig ammunition fördelat enligt nedan: Verksamhet vid Strid i bebyggelse anläggning Vardagar (mån-fre) under året högst 175 skjutdagar dagtid kvällstid nattetid Helgdagar (lör-sön, helgdag) under året högst 50 skjutdagar dagtid kvällstid nattetid Befintlig vägbanksprängningsplats Verksamheten vid Hattmyrans vägbanksprängningsplats får omfatta högst 25 dygn per år och 25 fördämda laddningar upp till kg fördelat enligt nedan: Verksamhet vid Hattmyrans vägbanksprängningsplats Vardagar (mån-fre) under året högst 20 dagar Dagtid Kvällstid Helgdagar (lör-sön, helgdag) under året högst 5 dagar Dagtid Befintliga utbildningsplatser för sprängning Verksamheten vid utbildningsplatserna för issprängning, Tosktjärn, Kallasjön och Svartsjön får genomföras under högst 20 dygn per år och plats för sprängning av fördämda laddningar enligt nedanstående. I Svartsjön får, i begränsad omfattning, sprängning i vattnet genomföras. Laddningsvikt och antal tillfällen vid utbildningsplatser för sprängning. 150 kg Fördämda laddningar Tosktjärn 60 st Fördämda laddningar Kallasjön 30 st Fördämda laddningar Svartsjön 30 st Vardagar (mån-fre) under året högst 15 dagar dagtid Helgdagar (lör-sön, helgdag) under året högst 5 dagar dagtid

22 22 (74) Särskilda villkor, Heden, Pagla och Torrkölen Den befintliga verksamheten vid övningsområdena Heden, Pagla och Torrkölen får omfatta högst följande antal skjutdagar per år, Heden 50 dygn, Pagla 170 dygn och Torrkölen 7 dygn fördelat enligt nedan: Fördelning av verksamhet vid Heden, Pagla och Torrkölen. Vardagar (mån-fre) under året Helgdagar (lör-sön, helgd) under året Heden Pagla Torrkölen Följande verksamheter får genomföras: skjutning med högst 99 skott artilleri per område och år bruk av övrig ammunition såsom lys, rök och dylikt försöksverksamhet på nya vapensystem lösskjutning På Pagla ska skjutning med artilleri ske från den norra delen av området. Särskilda villkor, artilleriöar Artilleriskjutning från varierande skjutplatser inom de tre artilleriöarna utanför Boden Södra skjutfält får omfatta högst 99 skott under 15 dygn per år och område. Totalt 297 skott per år under 45 dygn fördelat enligt nedan: Fördelning av verksamhet från artilleriöar. Vardagar (mån-fre) under året Helgdagar (lör-sön, helgd) under året Artilleriöar* *Antal dagar avser per artilleriö. Särskilda villkor, lösskjutning, Skjutfältet Verksamhet med lösskjutning får årligen omfatta högst 225 dygn och cirka lösa skott och ammunitionseffekter inom övnings- och skjutområdena. Skjutbanor Pagla Verksamheten på skjutbanorna fördelas i tid enligt följande tabell. Högst 6 tillfällen vid tävlingar Gammelbyns skjutbanor och Skidskyttebanan, antalet dygn. Vardagar (mån-fre) under året Helgdagar (lör-sön, helgd) under året Kl Kl Kl Kl Kl Kl

23 23 (74) Fördelningen av antalet skott bedöms vara följande. Gammelbyn Västra Gammelbyn Mellersta Skidskyttebanan SUMMA skott skott skott skott Rödbergets skjutbanor Verksamheten på skjutbanorna fördelas i tid enligt följande tabell. Högst 6 tillfällen vid tävlingar Rödbergets skjutbanor. Vardagar (mån-fre) Helgdagar (lör-sön, helgdag) Fördelningen av antalet skott bedöms vara följande. Rödberget PEK skott Rödberget Norra skott Rödberget Mellersta skott Rödberget Södra skott Rödberget korthåll samt pistolbana skott SUMMA skott Gällande begränsningar i tider på skjutbanorna vid Rödberget samt i Paglaområdet. Inga nattskjutningar dvs. mellan kl Begränsningarna i tid gäller inte för skjutning med pistol samt med ammunition 22 long. För Rödbergets korthållsbana samt pistolbana gäller dessutom att skjutning med kaliber 7,62/Ak4 endast får genomföras måndag-fredag kl samt lör-, sön- och helgdag kl Försvarsmaktens beskrivning av verksamheten och dess lokalisering Lokalisering Skjutfältets norra del ligger strax söder om Bodens tätort och sträcker sig ner till Klöverträsk. Hedens övningsområde är beläget cirka 7 km väster om Boden. Pagla ligger cirka 3 km norr om Boden. Torrkölen är beläget cirka 4 km öster om Boden. Alternativa lokaliseringar av den befintliga verksamheten är ej aktuell att redovisa. Någon alternativ lokalisering för verksamheten på Skjutfältet finns inte. Försvarsmakten vill här hänvisa till 6 kap 7 punkten 4 miljöbalken samt prop. 1997/98:45 del 2 Miljöbalk och författningskommentar, sid 63 andra stycket. I detta fall föreligger de förutsättningar som anges i propositionen och det är därför inte meningsfullt att ange alternativ plats för verksamheten. Skjutfältet är en nödvändig produktionsresurs för Försvarsmakten och förbanden i Boden.

24 24 (74) Översiktskarta, övnings- och skjutfält kring Boden. Blått markerar gränsen för övningsområdet, rött markerar Skjutfältsgränsen. Områdesbeskrivning Skjutfältet I den norra delen av fältet närmast Luleälv domineras landskapet av flack terräng med vidsträckta sandiga hedområden. I den sydligaste delen av hedområdet finns ett system av mindre sjöar och tjärnar. Den norra delen domineras av isälvsavlagringar och vid Råbäcken finns en större grustäkt. Omkring 4 km söderut i höjd med Understberget/Väderkvarnshöjden skiftar terrängen karaktär och övergår till kuperad moränmark där vegetationen domineras av barrskog. Här finns gott om myrområden och ett flertal sjöar, tjärnar, åar och mindre vattendrag. Här finns flera områden med stort naturmiljöintresse och vegetationen domineras av barrskog. Fältet gränsar till stora sammanhängande skogsområden. Pagla Området vid Pagla består av kuperad bergig skogsterräng belägen mellan sjöarna Bodträsket, Buddbyträsket, Vittjärvsträsket och Lule älv. I områdets nordöstra del är terrängen brant sluttande ner mot Buddbyträsket. I området finns stora friluftsanläggningar med bl.a. skidstadion. Heden Hedens skjutområde består av ett flackt flygfält omringat av skogsmarker.

25 25 (74) Torrkölen Övningsområde är beläget öster om Bodens centrala delar. Riksintressen och planfrågor Totalförsvaret Övnings- och skjutfälten vid Boden är områden som är av riksintresse för totalförsvaret enligt miljöbalken 3 kap 9 andra stycket. Fälten med sina bullerutbredningsområden utgör områden där det hävdas riksintresse. Totalförsvarets intressen innebär begränsningar för nybebyggelse i direkt närhet till fältet. Riksintresset innebär att skjutfältsområdet utgör en nödvändig resurs för utbildning av värnpliktiga och befäl. Verksamheten innebär en omgivningspåverkan genom buller från skjut- och sprängverksamhet samt från helikoptrar och flygplan. Kulturmiljö Delar av Skjutfältet och Pagla omfattas av områden med värdefull kulturmiljö. Kasernområdet, Rödberget och Slumpberget ingår i Bodens fästning som är ett riksintresse för kulturmiljövården och berör delar av Skjutfältet och delar av Paglaområdet. Bodens fästning består av hela, sammanhållna miljöer samt en rad enskilda byggnader av högt värde. Sammantaget har Bodens fästning ett stort kulturhistoriskt värde, och flera objekt inom Bodens fästning har blivit klassade som statliga byggnadsminnesmärken. Inom Skjutfältet finns även flera kända forn- och kulturlämningar som utgörs av boplatser, fångstgropar, skärvstensförekomster och bebyggelselämningar. Rennäring Det finns flyttleder som är av riksintresse för rennäringen inom Skjutfältet. Planfrågor I översiktsplanerna för de kommuner, Boden, Luleå och Älvsbyn, som är berörda av övnings- och skjutfälten anges fälten som av riksintresseområden för totalförsvaret. Större delen av Skjutfältet ligger inom Bodens kommun. Bodens översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige men arbetet med en översyn av planen pågår dock för närvarande. De områden som berör övnings- och skjutfälten omfattas inte av någon fördjupad översiktsplan eller detaljplan. Inom Skjutfältet finns dock två områden där Bodens kommun upprättar områdesbestämmelser. Det ena området är avsatt för en halkkörningsbana och det andra området är avsatt för en folkracebana. Historik År 1894 påbörjades inköp av mark för blivande Bodens fästning. Dessa områden införskaffades från hemman i Bodens, Vittjärvs, Svartbyns och Hedens byar. I detta skede började man bygga Bodens fästning på den tidigare inköpta och överförda marken. Allt sedan dess har man i omgångar inköpt mer mark till dagens läge. De senaste större förändringarna av Skjutfältet genomfördes under 1980-talet. Hedens flygbas uppfördes under slutet av 1950-talet och togs i bruk av F Basen var en viktig del i den dåvarande krigsorganisationen. Flygvapnet nyttjade även basen som plats för vinterutbildning för flygförband från södra delar av Sverige. I sam-

26 26 (74) band med att flygvapnet övergick till flygplanet Viggen flyttades verksamheten till flygbasen i Vidsel. Hedenbasen utgör i nuläget ett av markområdena i Bodens garnison. Pagla har ingått i Bodens fästning och hade i början på 1900-talet ett par för den tiden långskjutande batterier. Dåvarande uppgift var bland annat att kunna skjuta mot Luleå älv. Senare byggdes skjutbanor i området som efter ett flertal moderniseringar fortfarande nyttjas av förbanden i Bodens garnison. Området utgör idag ett av Bodens garnisons områden. Området hyser sen flera år tillbaka en anläggning för längdskidåkning samt skidskytte och är ett populärt friluftsområde. Torrkölen planerades tidigt att ingå som en del av Bodens fästning. I 1903 års planering var avsikten att Torrkölen skulle bli en framskjuten del av befästningsarbetet. År 1905 avbröts arbetet till förmån för andra delar av Bodens fästning. Området har därefter utgjort ett av garnisonens övningsområden. Övnings och skjutfälten i Bodens garnison Bodens Södra övnings- och skjutfält ger möjlighet att öva med försvarsmaktssammansatta förband inom mark och luft samt insatsstyrkor. Området består av en blandning av myr- och skogslandskap och fältet ger varierande möjligheter att öva olika typer av stridskrafter, vilket är en förutsättning för att utbilda och samöva Försvarsmaktens olika förmågor. De landbaserade och flygande enheterna är baserade i eller i nära anslutning till området vilket ger naturliga samövningsmöjligheter. Utgångspunkter för framtida verksamhet Under överskådlig tid kommer Försvarsmaktens utbildningsverksamhet att ha som huvudsaklig uppgift att utbilda förband i förmåga till väpnad strid. I yrkandet för Bodens garnisons samlade övnings- och skjutfältsområde har Försvarsmakten tagit höjd för ökat utbildningsbehov inför internationella insatser och förändrad övningsverksamhet bl.a. för hemvärnsförband. Bodenområdet utgör en mycket viktig del av Försvarsmaktens övnings- och skjutfältsverksamhet. Internationell verksamhet Sverige har valt ett större deltagande i ett internationellt sammanhang. Utländska förband kommer i framtiden beredas möjlighet att i större utsträckning förlägga utbildning i landet. Skjutfälten i norra Sverige är då av särskilt intresse med subarktiskt klimat, vinter och snö. EU-stridsgrupp Försvarsmakten kommer inom ramen för Europeiska Unionen (EU) att utveckla, utbilda och beredskapsställa enheter ingående en stridsgrupp bestående av totalt man. Styrkan kommer att bestå av personal från länder inom EU. Storleken på övade enheter kommer över tiden att variera från mindre enheter till hel stridsgrupp. Övningar med förbandet kommer att ske på olika platser i landet. Under den närmaste tioårsperioden planeras stridsgruppen utbildas vart tredje år. Organisation Försvarsmaktens föreskrifter om verksamheten vid Försvarsmakten (verksamhetsordning) anger ansvariga chefer för objekt med tillståndspliktig verksamhet. Chefen för I 19 ansvarar bl.a. för Skjutfältet samt Heden, Pagla och Torrkölen. Nyttjare till Försvarsmaktens områden runt Boden omfattar i dagsläget bland annat följande enheter och

27 27 (74) organisationer. I 19 och A9, hemvärn- och frivilligorganisationen innehållande bl.a. Norrbottensgruppen, F21, skyddc, helikopterflottiljen, nationella insatsförband, internationella förband, Polisen, Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, landsting och kommuner. Verksamhetens omfattning Verksamhetens omfattning varierar mellan olika år. Under samma kalenderdag kan verksamhet pågå vid olika utbildningsanordningar under dagtid, kvällstid och nattetid. Den sökta verksamheten utgör en ram för den största omfattningen som kan förekomma under ett enskilt år. Skjutfältet Det totala behovet för skjutning med grov- och finkalibrig skarp och lös ammunition samt försöksverksamhet på nya vapensystem är för Skjutfältet 225 dygn per år fördelat enligt det förslag till villkor som Försvarsmakten lämnat, se ovan. Skjutfältet är indelat i skjutområden Område utgör för närvarande riskområde. Under förutsättning att mark köps in/avtalas kommer skott omfördelas från redan befintliga områden till de nya områdena. Detta inkluderar även att nuvarande riskområden görs om till skjutområden. I område 3 sker skjutning med artilleri från ett område vid Stenbacken. I område 5 sker skjutning med artilleri från ett område vid Furuknösen. Verksamheten består även av befintliga övningar med ammunition från flygfarkoster 50 dygn per år varav max 35 dygn på låghöjd. Övningar under kväll, natt och helg genomförs vid enstaka tillfällen. Dessa övningar genomförs i huvudsak på södra delen av fältet, område Försöksverksamhet på nya vapensystem förekommer, det kan eventuellt handla om några få gånger per år. Vad försök med nya vapensystem innebär mer precist är svårt att formulera. Försöksverksamheten drivs i första hand genom försvarsindustrin samt Försvarets Materialverk och omfattas främst av försök med nya ammunitionstyper men kan även innebära försök och tester av nya vapensystem. Det kan röra sig om t ex testskjutningar med ny typ av stridsfordon. Jämför med Archer-systemet som i praktiken är en Haubits monterad på ett dumperchassi istället för frigående. Kalibern är densamma men sättet att ta sig fram i terrängen skiljer sig. I ett senare led i testverksamheten kan försöksmaterielen/ammunitionen prövas genom nyttjande i förbandsverksamhet. Övningar med övrig ammunition såsom lys, rök och dylikt inom hela fältet. Sprängning av minor (max 250 minor per år), markeringsladdningar (normalvikt 125 g till högst 1 kg per laddning) och handgranater inom hela fältet. Röjning (sprängning) av oexploderad ammunition. Försvarsmakten har behov av i förevisningssyfte spränga alla sorters minor. Laddningsvikten varierar från 0,7 kg till 75,0 kg. Där förevisningar med laddningsvikter över 5,0 kg sker på speciellt anvisad plats (Centralkröken). Dessa förevisningar sker i huvudsak under dagtid. Ex på minor är Försvarsladdningar (0,7-0,9 kg), stridsvagnsminor (5,0-10,0 kg), fordonsminor (1,5-9,5 kg) och minröjningsormar (17,0-75,0 kg). Sker dessa

28 28 (74) minsprängningar i utbildningssyfte, görs detta på befintliga sprängplatser Kusträsk skjutfält. Understbergets skjutbana Skjutbana Understberget används för skjutning med skarp ammunition till finkalibriga vapen, omfattande finkalibriga skott under 225 skjutdagar per år. Strid i bebyggelse Strid i bebyggelseanläggningar (område 7 och 8) för kast med handgranater samt skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition nyttjas inom en total ram av 225 dygn per år. Vägbankssprängningsplats Vägbanksprängningsplats, Hattmyrans vägbankssprängningsplats (område 11), för sprängning av fördämda laddningar nyttjas under högst 25 dygn per år och 25 fördämda laddningar upp till kg. Utbildningsplatser för sprängning Bibehållande av tre utbildningsplatser för issprängning, Tosktjärn (område 5), Kallasjön (område 3) och Svartsjön (område 1) för sprängning av fördämda laddningar under 20 dygn per år och plats. I Svartsjön yrkas tillstånd för sprängning i vattnet. Lösskjutningsövningar Det totala behovet är 225 dygn per år inom, i för fritt i fält, angiven totalram. Ammunitionsförbrukning uppskattas totalt till cirka lösa skott och ammunitionseffekter per år. Områdena Heden, Pagla och Torrkölen Ramen för den årliga verksamheten på Heden, Pagla och Torrkölen innefattar: skjutning med 99 skott artilleri per område övrig ammunition såsom lys, rök och dylikt försöksverksamhet på nya vapensystem lösskjutning Den totala ramen för Heden är 50 dygn per år, för Pagla 170 dygn per år samt för Torrkölen 7 dygn per år. Hedens övningsområde

29 29 (74) Pagla övningsområde Torrkölens övningsområde Artilleriöar Verksamheten omfattar skjutning med artilleri från varierande skjutplatser inom tre olika områden, artilleriöar, utanför Skjutfältet, mot Boden Södra målområde inom en ram av 99 skott under 15 dygn per år och område. Totalt 297 skott per år under 45 dygn. Avtal om nyttjande av skjutplatser tecknas för varje övningstillfälle. Artilleriöar

30 30 (74) Skjutbanor på Pagla övningsområde och vid Rödberget Utifrån antalet anställda soldater, officerare och de krav som ställs på personlig färdighet har behovet av antalet skjutdagar på skjutbanorna beräknats. Detta omfattar även civila föreningars verksamhet på skjutbanorna. Fördelningen av ammunitionstyper bedöms vara 5,56 mm ca 75 % 7,62 mm ca 8 % Övriga, t.ex. 22. Long, 6,5 mm, 9 mm, 12,7 mm ca 17 % Skjutbanor Pagla På Pagla övningsområde finns följande skjutbanor: Gammelbyn Västra skjutbanan Gammelbyn Mellersta skjutbanan Skidskyttebanan Skjutbanorna är 300 m långa. De är inte utrustade med några skjuthallar. Exempel på vapen som används är AK4, AK5 och pistol. Fördelningen mellan skjutavstånden varierar. Skidskyttebanan nyttjas främst av elever vid skidskyttegymnasiet. På Pagla skidskyttebana får endast ammunition 22 long användas. Skjutbanornas läge på övningsfältet framgår av nedanstående karta. Pagla övningsområde med skjutbanor Rödbergets skjutbanor På Rödberget finns sex skjutbanor. Skjutbanornas läge i anslutning till nordöstra delen av Skjutfältet framgår av nedanstående karta.

31 31 (74) Rödbergets skjutbanor Vapen som används på dessa skjutbanor är AK4, AK5 och pistol. Grundläggande militär utbildning Sedan ansökan inlämnades år 2008 är den allmänna värnplikten genom riksdagsbeslut 2009 och 2010 vilandeförklarad i fredstid. Försvarsmakten kommer för framtiden enbart att ha anställda soldater, som har helt andra krav på övningsmoment, användningsfrekvensen på skjutfält etc. än de värnpliktiga haft. Sökt verksamhet motsvarar detta behov. Grundläggande militär utbildning är en utbildning om 12 veckor för all personal som ska ingå i Försvarsmakten som hemvärnssoldat, anställd soldat eller officer. Utbildningen syftar till att den som genomgått utbildningen ska ha grundläggande förmåga att agera som soldat i ett antal olika situationer i flera konfliktnivåer (från fred till krig). Utbildningen är hårt reglerad av Försvarsmakten centralt i syfte att all personal ska genomföra en kvalitetssäkrad utbildning och att personal utbildad på olika orter vid olika tidpunkter ska ha samma bas i utbildningen. Friheten att lokalt anpassa schemaläggning av verksamheten är mycket begränsad. Av styrningarna framgår att utbildningen är 12 veckor lång och att eleverna har fem lediga helger. Det innebär i praktiken att utbildningen planeras genomföras huvudsakligen i ett så kallat 10-4 system (10 dagar utbildning och därefter 4 dagar ledighet). Eftersom utbildningsstart är styrd till en måndag kommer utbildningens olika faser falla ut naturligt. Det innebär således att utbildningen i huvudsak pågår varannan helg. Dessutom är vissa delar såsom fysisk träning, ledarskap/gruppdynamik, försvarskunskap och verksamhetssäkerhet knutna till vissa veckodagar för att skapa rätt stegring i utbildning och ta hänsyn till soldatens utveckling. Utöver detta kommer faktorer som påverkar schemaläggning av enskilda utbildningspass till en viss tidpunkt på dygnet eller i en viss följd. Exempel på detta är att en färdigutbildad soldat förväntas kunna genomföra vissa stridsmoment under dagsljus men även i skymning/mörker. Ett annat exempel är att ordningsföljden på många utbildningspass är hårt reglerad, till exempel får man inte genomföra ett kast med skarp handgranat om man inte före ge-