INTRODUKTION VARFÖR LÖNAR DET FÖR DITT FÖRETAG ATT ANSTÄLLA EN UTLÄNDSK PRAKTIKANT? ALLMÄNT OM PRAKTIK VID VASA YRKESHÖGSKOLA

Transkript

1 INTERNATIONAL TRAINEE HANDBOOK DÅ DITT FÖRETAG VILL ANSTÄLLA EN UTLÄNDSK PRAKTIKANT FRÅN VASA YRKESHÖGSKOLA

2 INNEHÅLL INTRODUKTION VARFÖR LÖNAR DET FÖR DITT FÖRETAG ATT ANSTÄLLA EN UTLÄNDSK PRAKTIKANT? ALLMÄNT OM PRAKTIK VID VASA YRKESHÖGSKOLA PRAKTIK ENLIGT UTBILDNINGSPROGRAM DEGREE PROGRAMME IN INTERNATIONAL BUSINESS DEGREE PROGRAMME IN TOURISM DEGREE PROGRAMME IN INFORMATION TECHNOLOGY OFFICIELLA ÄRENDEN VID ANSTÄLLNING AV UTLÄNDSKA PRAKTIKANTER BESKATTNING FÖRSÄKRING ARBETSAVTAL OCH LÖN ARBETS- OCH UPPEHÅLLSTILLSTÅND SJUKDOMSFALL ANSVAR OCH PLIKTER DEN MÅNGKULTURELLA ARBETSGEMENSKAPEN ARBETSTEAM ELLER INDIVIDUALISTER PRECISION ELLER FLEXIBILTET DIREKT ELLER INDIREKT KOMMUNIKATION OLIKHET ÄR RIKEDOM UTLÄNDSKA PRAKTIKANTERS ERFARENHETER AV FINLÄNDSKA ARBETSPLATSER FINLÄNDSKA ARBETSGIVARES ERFAREHETER AV UTLÄNDSKA PRAKTIKANTER...20 KÄLLOR... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. 2

3 INTRODUKTION Vasa yrkeshögskola erbjuder utbildning samt forsknings- och utvecklingstjänster inom teknik och kommunikation, företagsekonomi och turism samt social- och hälsovård. Vår flerspråkiga och internationella yrkeshögskola har ca 3500 studenter och en fast anställd personal på 240 personer. Vår verksamhetsidé är att utbilda studenter för arbetslivets behov. Våra högskoleexamina är internationellt konkurrenskraftiga och skapar betydande mervärde i den tvåspråkiga Vasaregionen. Internationalism är en viktig del av vår yrkeshögskola och därför samarbetar vi också med högskolor i olika delar av världen. Utöver det internationella europeiska samarbetet är i synnerhet studentutbytet mellan högskolorna i Asien. För närvarande studerar ungefär 200 utländska examens- och utbytesstudenter från 40 olika länder vid Vasa yrkeshögskola. Vasa som centrum för export av högteknologi samt turiststad erbjuder utmärkta ramar för praktiken som ingår i examen. Våra utländska studenter är trots allt en resurs som näringslivet i Vasaregionen inte hittills tagit vara på i någon större utsträckning. De senaste åren har vi strävat efter att förbättra de utländska examensstudenternas chanser att utföra sin praktik i Vasatrakten. Syftet med denna International Trainee Handbook är att sänka tröskeln för ert företag att anställa en utländsk praktikant samt informera om praktiska ärenden som berör anställningen. 3

4 1. VARFÖR LÖNAR DET FÖR DITT FÖRETAG ATT ANSTÄLLA EN UTLÄNDSK PRAKTIKANT? En utländsk praktikant kan komma till nytta då företaget expanderar sin verksamhet utomlands eller deltar i internationella sammanhang. Företaget kan delta i internationell verksamhet och skapa kontakter utomlands på lång sikt. Personalen får möjlighet att förbättra sin språkkunskap och dessutom bekanta sig med en ny kultur. Utländska praktikanter kan stärka sina kunskaper i finska i vardagliga situationer tillsammans med företagspersonalen. Ni har möjligheten att få nya språkkunskaper till ert förfogande. Olika kulturella bakgrunder berikar er verksamhetsmiljö framförallt om företagets expanderar på den internationella marknaden. Genom att delta i den internationella praktiken bygger ni upp bilden av företaget som en aktiv arbetsgivare som följer med sin tid då behovet av flexibel arbetskraft växer. De idéer och den kunskap som en utländsk praktikant tillför företaget kan vara mycket viktiga för företagets utveckling. En utländsk praktikant kan erbjuda er kännedom om sitt hemland och sin världsdel samt kontakter. En utländsk praktikant är ett gott val för projektliknande uppgifter. Ert företag kan få idéer om hur man utvecklar en tidigare produkt eller en helt ny sådan, eller verksamhetsmodell för att passa behoven på en specifik marknad. 4

5 2. ALLMÄNT OM PRAKTIK VID VASA YRKESHÖGSKOLA Vid Vasa yrkeshögskola är det möjligt att studera på engelska inom tre olika utbildningsprogram; International Business, Tourism och Information Technology. Varje examen omfattar praktik. Praktiken ger studenterna arbetserfarenhet. Beroende på utbildningsområde skaffar man sig arbetserfarenhet under studieårens sommarmånader och/ eller under en period som reserverats speciellt för praktiken under läsårets terminer. I första hand är det studenten själv som ansvarar för att hitta en praktikplats. Under praktiken bekantar sig studenten med begreppen, realiteterna och arbetsuppgifterna i sin yrkesbransch och tillämpar både teoretiska såväl som praktiska kunskaper. Praktiken ökar studenternas beredskap och motivation för att lära sig det egna yrket samt utvecklar fackkunskapen. Samtidigt lär studenten känna organisationens verksamhet, organisationskultur, arbetsfördelning, sociala förhållanden samt tränas i att arbeta som del av en grupp. Syftet med praktiken är att främja internationalism, företagsamhet och ett yrkesetiskt tänkesätt. Praktiken ska alltid vara handledd praktik vars mål är att studenten ska få fördjupa sig i centrala praktiska arbetsuppgifter som relaterar till yrkesstudierna samt tillämpa sina kunskaper och färdigheter i arbetslivet. I handledd praktik ska även ingå praktikinstruering, d.v.s. en praktikplan/-avtal om den förestående praktikperioden och likaså en praktikrapport om slutförd praktik. En utvärdering av arbetsuppgifterna är en naturlig del av praktikhandledningen. Handledningen på arbetsplatsen ges av arbetsgivaren. För praktiken ges även ett arbetsintyg. Praktiken ska vara heldagsarbete. Studiepoängens och praktikveckornas motsvarigheter: 30 sp motsvarar 20 veckors praktik 20 sp motsvarar 13 veckors praktik 10 sp motsvarar 7 veckors praktik Praktiken kan bestå av ren yrkespraktik eller vara indelad enligt följande: 1. Grundpraktik ger 10 studiepoäng 2. Yrkespraktik ger minst 20 studiepoäng 5

6 2.1 PRAKTIK ENLIGT UTBILDNINGSPROGRAM Praktikperioderna inom olika utbildningsprogram skiljer sig åt en aning. Nedan presenteras olika utbildningsprogram, praktikarrangemang samt potentiella goda praktikantplatser för studenterna DEGREE PROGRAMME IN INTERNATIONAL BUSINESS Bachelor of Business Administration (BBA) 210 cr Studenterna inom programmet International Business kan arbeta med krävande arbetsuppgifter vilka fodrar expertkunskaper även på chefsnivå inom den offentliga såväl som den privata sektorn i Finland eller utomlands. Arbetsuppgifterna kan beröra marknadsföring, export och import, spedition, logistik eller förtullning. Alla studier avläggs på engelska och utbildningsprogrammet förbereder studenterna på utmanande internationella uppgifter. International Business- gruppen består av olika nationaliteter från hela världen och därför är studenterna vana vid att fungera tillsammans med människor från olika kulturer. Studierna innehåller praktiska individuella samt grupparbeten. Som komplement till undervisningen och resurs i övningsarbetena används Internet, olika dataprogram samt bibliotekets databaser. Studierna fokuseras på internationell marknadsföring, utrikeshandel samt internationella verksamhetsmiljöer. Under studietiden ska studenterna arbeta eller utbildas åtminstone tre månader utomlands. Mer information om innehållet i utbildningsprogrammet finns på webbadressen nedan. Studieplan för International Business PRAKTIK Godkännande av praktik förutsätter att praktiken varit tillräckligt lång samt att arbetsuppgifterna varit relevanta samt att studenten gjort upp en rapport om sin yrkespraktik. Grundpraktik, 10 sp. I programmet International Business innebär grundpraktiken erfarenhet som införskaffats inom branschen, t.ex. genom olika kundbetjänings- och försäljningsuppgifter. Yrkespraktik, 20 sp. Yrkespraktik innebär att praktiken ska utföras i ett företag som har internationell verksamhet och i vilket studenterna kan utnyttja de färdigheter de lärt sig. Praktiken utförs under studierna under en period som reserverats speciellt för detta syfte. Tiden för yrkespraktik Foreign Trade: Vårterminen under tredje studieåret (period 4) höstterminen under fjärde studieåret (period 1) German Business module: Vårterminen under andra och tredje studieåret (3 år i ett tyskspråkigt land, inleds i period 4) 10 veckor Möjliga platser för yrkespraktik: Internationella marknadsförings- och exportuppgifter, internationella inköps- och importuppgifter, uppgifter som berör spedition, logistik och förtullning, uppgifter i banker och 6

7 finansinrättningar som berör utlandsbetalningar och finansiering, arbete inom Finpro, handelskamrar och motsvarande organisationer. Praktikplan/ -avtal Praktikplanen/ -avtalet ska göras upp på en blankett innan praktikperioden inleds och denna blankett lämnas för godkännande till läraren som ansvarar för praktiken. Om arbetsuppgifterna avviker från det som man tidigare kommit överens om, ska läraren godkänna de nya arbetsuppgifterna innan praktiken inleds eller fortsätter. Studenten själv definierar målet för sin professionella tillväxt under praktikperioden. Parterna som ingår praktikavtalet är studenten, arbetsgivaren och yrkeshögskolan. Rapport och godkännande Studenten skriver en rapport om sin praktikperiod. Rapporten ska beskriva praktikplatsen och de egna arbetsuppgifterna samt innehålla en självutvärdering i vilken studenten bedömer hur väl målen för praktiken uppfylldes. Arbetsgivarens kontaktperson godkänner rapporten med sin underskrift innan den lämnas till läraren som ansvarar för praktiken. Rapporten returneras till läraren senast en månad efter avslutad praktik. Kriteriet för godkänd praktik är utöver praktikrapporten även ett arbets-/praktikintyg som utställts av arbetsgivaren. Av intyget ska framgå datum för praktiktiden samt en detaljerad beskrivning av arbetsuppgifterna. I allmänhet vill praktikanten också få sin prestation bedömd och då ska arbetsgivaren också stå till tjänst med en sådan bedömning. Vid eventuella problemsituationer eller vid övriga ärenden kan ert företag kontakta praktikkoordinatorn för företagsekonomienheten. Anneli Brink, Business Economics (International Business) Phone: GSM: Fax: anneli.brink@puv.fi 7

8 2.1.2 DEGREE PROGRAMME IN TOURISM Tourism, Bachelor of Hospitality Management 210 cr Utbildningsprogrammet Tourism ger studenterna praktiska och teoretiska färdigheter inom turism- och restaurangbranschen. Studenterna kan arbeta med chefs- utvecklings- och expertuppgifter eller som självständiga företagare. Studenter som inriktat sig på turism sysselsätts ofta i nationella och internationella turismorganisationer, resebyråer, turismföretag samt expertorganisationer. Studenter som specialiserar sig på restaurangtjänster arbetar på hotell, restauranger samt företag inom livsmedels- och restaurangbranschen. I studierna drar man nytta av samarbete med företag i branschen bl.a. genom olika projektarbeten samt slutarbeten. Mer information om innehållet i utbildningsprogrammet finns på webbadressen nedan. Studieplan Tourism PRAKTIK Godkännande av praktik förutsätter att praktiken varit tillräckligt lång samt att arbetsuppgifterna varit relevanta samt att studenten gjort upp en rapport om sin yrkespraktik. Grundpraktik, 10 sp. Grundpraktiken avser erfarenhet som inhämtats genom arbetsuppgifter inom turism- och restaurangbranschen. Studenten kan avlägga praktiken efter första studieåret. Yrkespraktik, 20 sp. Yrkespraktik innebär att studenten utför sin praktik enligt sitt specialiseringsområde genom att arbeta med arbetsuppgifter inom turism- och restaurangbranschen. Om möjligt rekommenderas studenten att arbeta på olika platser och gärna även med förmansuppgifter. Praktiken utförs för åtminstone 10 studiepoäng under studierna under en period som reserverats speciellt för detta syfte. Tiden för yrkespraktik Vårterminen under andra studieåret (period 4 och 5) Möjliga platser för yrkespraktik: Turism: Turismföretag (transportföretag, företag som erbjuder programservice samt logiföretag såvida arbetsuppgifterna är tillräckligt mångsidiga och inte är desamma som arbetsuppgifterna inom kosthållningsbranschen), resebyråer (IATA-rättigheter rekommenderas), researrangörer, turismorganisationer (nationella, internationella, regionala och lokala) expertorganisationer inom turismbranschen, utveckling och forskning samt projekt. Restaurangtjänster: Restauranger med A- eller B-rättigheter, övriga restauranger: förmansuppgifter, mångsidiga affärsföretag inom kosthållningsbranschen, logirörelser med reception, högklassiga lägerområden, förmansuppgifter inbegripande housekeeping-uppgifter på hotell, matproduktionsuppgifter i restaurangkök, produktplanering samt utvecklingsuppgifter i livsmedelsindustrin. 8

9 Praktikplan/ -avtal Praktikplanen/ -avtalet ska göras upp på en blankett innan praktikperioden inleds och denna blankett lämnas för godkännande till läraren som ansvarar för praktiken. Om arbetsuppgifterna avviker från det som man tidigare kommit överens om, ska läraren godkänna de nya arbetsuppgifterna innan praktiken inleds eller fortsätter. Studenten själv definierar målet för sin professionella tillväxt under praktikperioden. Parterna som ingår praktikavtalet är studenten, arbetsgivaren och yrkeshögskolan. Rapport och godkännande Studenten skriver en rapport om sin praktikperiod. Rapporten ska beskriva praktikplatsen och de egna arbetsuppgifterna samt innehålla en självutvärdering i vilken studenten bedömer hur väl målen för praktiken uppfylldes. Arbetsgivarens kontaktperson godkänner rapporten med sin underskrift innan den lämnas till läraren som ansvarar för praktiken. Rapporten returneras till läraren senast en månad efter avslutad praktik. Kriteriet för godkänd praktik är utöver praktikrapporten även ett arbets-/praktikintyg som utställts av arbetsgivaren. Av intyget ska framgå datum för praktiktiden samt en detaljerad beskrivning av arbetsuppgifterna. Vid eventuella problemsituationer eller vid övriga ärenden kan ert företag kontakta praktikkoordinatorn för turismenheten. Kirsi Salomaa, Hotel and Restaurant Business (Tourism) Phone: GSM: Fax: kirsi.salomaa@puv.fi 9

10 2.1.3 DEGREE PROGRAMME IN INFORMATION TECHNOLOGY Information Technology, Bachelor of Engineering 240 cr Målet för utbildningsprogrammet Information Technology är att förbereda studenterna för krävande uppgifter inom den egna branschen och träna dem till att anpassa sig till nya situationer p.g.a. den snabba utvecklingen i IT-branschen. Under det första året fördjupar sig studenterna i PC-funktioner med hjälp av dataspel och mikrostöd. Under det andra studieåret koncentrerar sig studenterna på problem som anknyter till apparatur och spelprogrammering. Efter grundstudierna kan studenterna specialisera sig på programvaruteknik, datateknik, datakommunikationsteknik, projektverksamhet inom datateknik eller på produktionsekonomi. I untbildningen utnyttjas de moderna forskningslaboratorierna i Technobotnia för att utveckla studenternas praktiska färdigheter. IT-ingenjörerna kan arbeta med planering, forskning, produktion, marknadsföring eller produktutveckling inom branschen eller som självständiga företagare. Genom att delta i olika projekt får studenterna kontakt med arbetslivet redan under studierna. Mer information om innehållet i utbildningsprogrammet finns på webbadressen nedan. Studieplan Information Technology PRAKTIK Grundpraktik, 10 sp. Grundpraktiken avser erfarenhet som skaffats genom arbetsuppgifter inom den tekniska branschen. Syftet med praktiken är att öka studenternas förtrogenhet med arbetslivet och dess regler. Lämpliga arbetsuppgifter för grundpraktiken är montörarbete eller att som lärling arbeta med installation, service och reparation samt yrkes- och assistentarbete på byggnadsplatser. Yrkespraktik, 20 sp. Med yrkespraktik avses arbete som erhållits inom den datatekniska branschen. Studenterna rekommenderas att avlägga sin yrkespraktik i slutet av sin utbildning och den till innehållet består av arbetsledning, planering, utveckling eller övriga motsvarande uppgifter. Förutsättningen för godkänd praktik är att personen som handleder praktiken på arbetsplatsen har avlagt minst en teknikerexamen. Syftet med yrkespraktiken är att ge studenterna en möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken och utveckla beredskapen för självständigt arbete. Under praktiken fördjupar studenterna sig i något av utbildningsprogrammets specialiseringsalternativ. Praktiken fördjupar studenternas färdigheter, förbereder dem på arbetsuppgifterna i branschen samt stöder och kompletterar studierna inom utbildningsprogrammet. Studenterna rekommenderas att välja en praktikplats som främjar de personliga karriärplanerna. Tiden för yrkespraktiken Sommarloven samt vårterminen under fjärde studieåret Möjliga platser för yrkespraktik: Instrumentavdelningar och forskningslaboratorier inom industrin, elektronik-, data- och automationsföretag, forskningsinrättningar, teleinrättningar, radio- och televisionsföretag, programvaruföretag, datakommunikationscenter samt ingenjörsbyråer. 10

11 Praktikplan/ -avtal Praktikplanen/ -avtalet ska göras upp på en blankett innan praktikperioden inleds och denna blankett lämnas för godkännande till läraren som ansvarar för praktiken. En kopia av godkänd praktikplan lämnas till praktikkoordinatorn. Rapport och godkännande Studenten skriver en rapport om sin praktikperiod. Rapporten returneras till läraren som ansvarar för praktiken senast en månad efter avslutad praktik. Kriteriet för godkänd praktik är utöver praktikrapporten även ett arbets-/praktikintyg som utställts av arbetsgivaren vilket innehåller en tillräckligt utförlig beskrivning av arbetsuppgifterna. Vid eventuella problemsituationer eller vid övriga ärenden kan ert företag kontakta praktikkoordinatorn för teknikenheten. Jouko Pakka, Technology and Communication (Information Technology) Phone: GSM: Fax: jouko.pakka@puv.fi 11

12 3. OFFICIELLA ÄRENDEN VID ANSTÄLLNING AV UTLÄNDSKA PRAKTIKANTER 3.1 BESKATTNING Utländska praktikanter betalar skatt för arbete som utförs i Finland. Beskattningen begränsas för dem som uppehåller sig i landet högst ett halvår medan de som stannar en längre tidsperiod beskattas enligt normal praxis. Arbetspraktiken vid Vasa yrkeshögskola räcker högst fem (5) månader och den indelas i grundpraktik och yrkespraktik. Arbetsgivaren har ansvar för sedvanliga pensions- och sociala avgifter då det är fråga om lokal praktik. Arbete under 6 månader i Finland En praktikant vars praktik varar under sex månader i Finland får tjäna 510 euro per månad skattefritt: för den del som överstiger beloppet betalas 35% källskatt. Om studentens bruttoinkomst är 1000 under en månad, dras 510 euro först av, d.v.s =490. Källskatten på 35% dras från beloppet på 490. Studenten själv hämtar ett skattekort från skattebyrån. Mer information om beskattning av utländska anställda finns på webbadressen nedan. Utländska studenter och praktikanter: Information för arbetsgivaren Arbete över 6 månader i Finland Utländska medborgare som arbetar över ett halvår beskattas på samma sätt som permanent bosatta. Arbetstagaren själv hämtar ett skattekort från skattebyrån för förskottsinnehållning. Finland har slutit beskattningsavtal med ett flertal länder vilket sänker beskattningen av praktikanter. Läs mer om ämnet på nedanstående länk. Beskattning av utländska medborgare 3.2 FÖRSÄKRING Den lagstadgade olycksfallförsäkringen är enligt undervisningsplanen i kraft under arbetspraktiken samt då studenten förflyttar sig utan avvikelser mellan studieinrättningen eller sin bostad till en praktikplats utanför läroinrättningen vilken anvisats av utbildningsarrangören. Försäkringen är i kraft enligt gällande villkor vid tidpunkten då avtalet ingåtts. Om studenterna får lön för praktikperioden är det fråga om ett arbetsförhållande och då gäller arbetsgivarens lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkring för studenternas del. I sådana fall är utländska praktikanter liksom finländska arbetstagare försäkrade av arbetsgivaren. Dessutom råds praktikanterna att ta en försäkring för sjukdoms- och olycksfall under fritiden. I regel tar praktikanterna själva sådana försäkringar i sina hemländer. 3.3 ARBETSAVTAL OCH LÖN Arbetsgivaren och studenten kan antingen ingå ett tidsbestämt arbetsavtal i vilket fall parternas skyldigheter och rättigheter definieras i arbetsavtalet (arbetsförhållandets längd, lön, tillägg, semester, o.s.v.) eller ett praktikavtal. Ifall det sistnämnda ingås följer studenten de allmänna reglerna på arbetsplatsen samt överenskomna tider. Samma krav på arbetsskydd gäller både finländska och utländska anställda. Arbetsgivaren skall också instruera och vägleda alla anställda tillräckligt väl i deras arbetsuppgifter. Man ska även förklara vad som står i arbetskontraktet. Utländska praktikanter har samma rättigheter som finländska praktikanter, t.ex. rätten till två semesterdagar per arbetsmånad. För eventuella övertidstimmar betalas lön eller ges övertidsledighet. 12

13 3.4 ARBETS- OCH UPPEHÅLLSTILLSTÅND Yrkeshögskolans utländska examensstudenter som utför sin praktik vid ert företag behöver inget arbetstillstånd eftersom praktiken ingår i deras examen. I studenternas uppehållstillstånd ingår arbetstillstånd. Information om utländska anställda som inte studerar i Finland finns på webbadressen nedan. Tillstånd och registrering för utländska arbetstagare 3.5. SJUKDOMSFALL Samma förordningar gäller för utländska och finländska praktikanter som blivit sjuka. Om en praktikant insjuknar och arbetsförhållandet har varat under 1 månad är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön under sjukledigheten. Om arbetsförhållandet varat över en månad aka arbetsgivaren betala för sju dagars sjukledighet. Senast när praktikanter insjuknar eller råkar ut för olyckor kan det komma fram att dessa saknar försäkring. Avsaknad av försäkring kan stå praktikanterna dyrt i synnerhet om de inte är medborgare i ett EU-land. Medborgare i EU-länder får sjukvård till samma pris som finländare om de har med sig en E-111 blankett, vilka fås från motsvarigheten till FPA i deras hemländer. 13

14 4. ANSVAR OCH PLIKTER Arbetsgivarens ansvar och plikter Praktikanten får under hela praktikperioden vägledning i sitt arbete och även feedback på det av praktikhandledaren samt andra medlemmar i arbetsgemenskapen. Arbetsgivaren ansvarar för att praktikanten får bekanta sig med uppgifterna och spelreglerna på arbetsplatsen. Praktikanten ska få veta vem som fungerar som arbetsoch handledare samt till vem han/hon kan vända sig till med frågor. Arbetsgivaren ska ge praktikanten ett arbets-/praktikintyg i vilket tiden för praktiken framgår samt arbetsuppgifterna beskrivs noggrant. Arbetsgivaren utvärderar studentens arbetsprestationer och resultat. Praktikantens ansvar och plikter Praktikanten ska utföra de givna arbetsuppgifterna så bra och omsorgsfullt som möjligt. Praktikanten ska be om hjälp då oklarheter uppstår i arbetet. Praktikanten binder sig till reglerna för arbetsgemenskapen. 14

15 5. DEN MÅNGKULTURELLA ARBETSGEMENSKAPEN Mångkulturella arbetsplatser hör till vardagen eftersom företagen opererar globalt och allt fler organisationer vill öka sina chanser på den internationella marknaden genom att anställa utlänningar. Då kulturerna möts är det bra att släppa onödiga fördomar och förhålla sig flexibelt till situationer som går ut på växelverkan. Man behöver inte sträva efter att undvika de kollisioner som garanterat kommer att uppstå. En öppen atmosfär som tillåter att båda parterna ibland klantar till det är viktig. Om det uppstår konflikter i mångkulturella arbetsgemenskaper kan orsaken vara kulturella missuppfattningar. Konflikten kan bero på missförstånd till följd av olika sätt att göra saker eller på att man verkligen har olika synsätt på något. Det här är ändå ingenting att bli förskräckt över eftersom man genom tiderna alltid haft olika åsikter om hur man bäst sköter saker oberoende av vilken kulturell bakgrund folk haft. Man kan aldrig fullt uppnå mångkulturell kompetens eftersom kulturernas värld är så rik och ständigt föränderlig att en enda organisation aldrig kan förstå alla livsstilar, värderingar och traditioner i hela världen. Därför avser man med mångkulturell kompetens i en organisation framför allt öppenhet för att lära sig av andra kulturer och att synliggöra kulturella seder och bruk inom den egna organisationen så att representanter för andra kulturer kan förstå företagets verksamhetsprinciper. Genom att klargöra gemensamma spelregler kommer man långt i många situationer. 5.1 ARBETSTEAM ELLER INDIVIDUALISTER Beroende på om en arbetstagare har levt i en kollektivistisk eller individualistisk kultur har hon/han ett olikt sätt förhålla sig till många saker på arbetsplatsen. Företrädare för en individcentrerade kulturer siktar på personliga topprestationer medan representanter för gemenskapscentrerade kulturer stävar efter att genom sina insatser öka uppskattningen av den egna gruppen. Skillnaden i hur man värderar individualitet och kollektivism kan komma fram i t.ex. konkurrenssituationer. En japansk arbetstagare är t.ex. inte själv ansvarig för sitt arbete utan det är arbetsteamet som är grundenheten. I en kollektivistisk kultur grundas bandet till arbetsplatsen på en moralisk pliktkänsla medan det i en individualistisk kultur grundas på ett avtal. Det är också värt att notera att det även i ledarskap finns skillnader mellan kollektivistiska och individualistiska kulturer. I kollektivistiska länder är man vana vid att makten är koncentrerad till ledningen och att organisationer är mycket hierarkiska. Därför kan en företrädare för en kollektivistisk kultur vänta sig enväldigt beteende och förmynderi av sina chefer på arbetsplatsen, så som klara befallningar och exakta instruktioner i arbetet. Kontakterna är oftast formella och artighet uppskattas. Stor distans mellan anställda och personer i maktposition förekommer bl.a. i arabländer, ställvis i Asien, Afrika och Sydamerika. Personer som kommer från kulturer som värdesätter jämlikhet tar gärna ansvar för sitt arbete och relationerna mellan förmän och underställda är avslappnade. 5.2 PRECISION ELLER FLEXIBILITET Skillnader i sättet att uppfatta tid kan framkomma på många olika sätt på arbetet. Exakthet är t.ex. inte det högsta goda i alla kulturer eller så kan uppfattningen om exakthet variera. I vissa kulturer är kl. nio detsamma som halv tio medan fem minuters skillnad i Finland har stor betydelse. Även uppfattningen om det rätta sättet att använda tiden kan skilja sig åt rejält. Finländarnas sätt att fatta beslut kan tolkas som snabbt och ibland också kreativt medan man i Asien föredrar att ta längre tid på sig att fatta beslut och inom mer formella ramar. Tidsuppfattningen i olika kulturer skiljer sig även åt i då det gäller att stå ut med osäkerhet. I kulturer som uppskattar säkerhet är många saker normativt styrda; det finns många regler och bestämmelser och dessa ska åtföljas. Däremot är det inte så stor sak att bryta mot reglerna i kulturer där man tål osäkerhet väldigt väl. Då är det inte viktigt om man kommer i 15

16 tid till arbetet, man kan ju alltid stanna efter att den officiella arbetstiden är slut ifall arbetet fortfarande skulle vara på hälft. I kulturer som värdesätter precision och systematik upplevs oväntade förändringar som stressiga. I mindre organiserade kulturer behandlas överraskande situationer mer flexibelt. Olika kulturer skiljer sig alltså även i fråga om hur man värdesätter exakthet eller flexibilitet gällande arbetstider, kontrakt eller mötestider. I stället för exakthet anses det bättre att dra ut på tidtabellen och göra arbetet ordentligt. Skillnader i tidsuppfattning kan även framkomma vid mötesförberedelser. Personer som kommer från kulturer med parallell tidsuppfattning förbereder sig nödvändigtvis inte för möten och sammankomster i förväg utan skickar ut kallelser, föredragningslistor och annat material strax innan mötet. I kollektivistiska kulturer går relationer före arbetet och därför kan arbetstagaren t.ex. bli förhindrad att komma till jobbet om någon släkting blir sjuk. Personer från kulturer med parallell tidsuppfattning kan också ofta betjäna flera kunder samtidigt vilket kan kännas oartigt för en person som kommer från en kultur med linjär tidsuppfattning. Det är viktigt att man gör upp spelregler för dylika saker i arbetsgemenskapen och att man tydliggör dessa för anställda men en annan kulturell bakgrund. 5.3 DIREKT ELLER INDIREKT KOMMUNIKATION Det finns kulturskillnader beträffande hur direkt eller indirekt man kommunicerar vilket kan ta sig uttryck i arbetslivet i situationer som berör instruktioner, order och feedback. En talare som använder sig av en direkt uttrycksstil formulerar sig öppet om sin syn på saker och ting, berättar utan omsvep om sina önskemål och behov medan det egentliga budskapet hos en talare använder sig av en indirekt samtalsstil döljer sig mellan raderna. Direkt feedback liksom även att öppet uttrycka sin åsikt kan te sig förvirrande för någon med olik kulturell bakgrund eftersom det i en del kulturer kan vara ett viktigare element i kommunikationen att behålla ansiktet än att förmedla information. Det är viktigt att var och en talar klarspråk så att bestämningar som ordentligt, för mycket, lagom, länge, lite får en gemensam betydelse. Man uttrycker även känslor på olika sätt i olika kulturer. En del är vana vid att öppet uttrycka känslotillstånd medan andra har ett neutralare sätt att göra det. För människor som kommer från öppna kulturer kan neutralitet upplevas som att de andra inte riktigt engagerade eller intresserade av det de gör. I många kulturer kan finländarnas sätt att titta ner eller låta blicken vandra tolkas som oartigt eller opålitligt. Ofta kommer människor från kollektivistiska kulturer mycket närmare sin samtalspartner fysiskt än man gör i bl.a. Finland. I många kulturer undviker man också tystnad och det är artigt att avbryta andra eftersom man då visar intresse. Betydelsen hos symboler och tecken varierar enormt mellan olika kulturer. Ofta är det viktigt att känna igen tecken i vardagen och arbetslivet. Det här kan jämföras med hur viktigt det är att veta vilken betydelse färgen på olika trafikljus betyder. Även på arbetsplatsen kan det finnas symboler eller teckenspråk vars betydelse man måste delge personer ur främmande kulturer. Ofta har olika yrkesgrupper också ett eget fackspråk. 5.4 OLIKHET ÄR RIKEDOM Att arbeta i en mångkulturell miljö är utmanande men berikande. Förutom att man lär sig om en främmande kultur ser man ofta nya sidor i sin egen kultur och hos sig själv. Internationaliseringen har även medfört att det är lika viktigt att ha förmågan att arbeta i en mångkulturell arbetsmiljö som att professionell kompetens. Det första steget till mångfald på arbetsplatsen kunde vara att anställa en utländsk praktikant. 16

17 6. UTLÄNDSKA PRAKTIKANTERS ERFARENHETER AV FINLÄNDSKA ARBETSPLATSER Raimonda Siugzdaite, expert inom programmeringsbranschen, Wapice Direkt kontakt med Wapice vd lönade sig Raimonda Siugzdaite från Litauen kom till Vasa yrkeshögskola för att studera datateknik efter att hon avlagt en magisterexamen i teknologi vid det tekniska universitetet Vilnius Gediminas Hon gjorde sin praktik i programmeringsföretaget Wapice och fortsätter att jobba där. Raimondas karriär vid Wapice började då en av lärarnas vid Vasa yrkeshögskola uppmanat henne att kontakta Wapices vd Pasi Tuominen. Jag kontaktade personligen vd Pasi Tuominen som förslog att jag skulle komma på arbetsintervju. Efter intervjun erbjöd han mig arbete. Raimonda var positivt överraskad eftersom hon visste att det är svårt för utlänningar att få jobb i Finland och dessutom fick hon lön under sin praktik. Raimonda tror sig förstå varför finska arbetsgivare inte alltid är så ivriga att rekrytera utlänningar: i den finländska kulturen vill man att arbetet ska löpa tryggt och regelbundet. Arbetsgivarna förhåller sig lite tvivelaktigt till människor med olika bakgrund och ibland till och med rädda för att möta sådana. Vägen från dubbel främling till fast anställd vid Wapice Raimonda är verkligen nöjd med sin arbetsplats vid Wapice. Visst var det lite svårt i början att komma in i ett finskt företag eftersom arbetskamraterna var lite försiktiga och blyga. Min situation var också speciell eftersom det företaget bara arbetade två kvinnor utöver mig själv. Raimonda beskriver sig själv som en dubbel främling eftersom hon inte bara var utlänning utan också kvinna. Arbetsspråket på Wapice är engelska och många av kunderna använder också engelska. Jag förstår också finska ganska bra redan. Arbetsteamets möten går på finska och jag kan alltid fråga om det är något jag inte förstår. Det är en bonus att behärska finska men det är inte huvudsaken i jobbet. Viktigare är det att kunna klara sig med språket i vardagssituationer. Själv är jag motiverad att lära mig finska och jag hade önskat mig fler kurser i finska under studierna. Men allt underlättas av att finländare verkligen är flexibla och deras engelska är mycket god. Wapice värdesätter kunskap Jag har inte arbetat med liknande uppgifter i mitt hemland och därför är det svårt för mig att jämföra den finska och den litauiska arbetskulturen. Den mest märkbara skillnaden är ändå hur finländska arbetsgivare tar hand om sina anställda. På Wapice gör vi saker tillsammans även utanför arbetstiden, t.ex. slalomresor, bastukvällar och julfester. Och dessutom står arbetsgivaren för kostnaderna. Den största skillnaden ligger alltså i ledarskapet. Då Raimonda började arbeta på Wapice tyckte hon att alla anställda var otroligt professionella och jobbade väldigt flitigt. Det här upplevde hon som rätt så pressande men snart märkte hon i alla fall att hon hängde med i tempot och det emellanåt också är lugnare. 17

18 Till en början skyggade hon lite för finländarnas effektiva arbetssätt och deras starka yrkeskunskap. I Finland värdesätts kunskap. Om man kan sitt arbete är det inga problem att bli anställd i det landet. Man måste kunna marknadsföra sig själv under arbetsintervjun. Ett starkt CV och ett intyg över avlagda studieprestationer säger mycket om ditt kunnande och om dig själv som person. Viktigt att utvecklas i sitt yrke Raimonda tog examen som teknologie magister vid sitt hemuniversitet i Litauen och i de studierna koncentrerade man sig mycket mer på datorapparaturen och dess uppbyggnad medan studierna vid Vasa yrkeshögskola var mer praktiskt inriktade och fokuserades på dataprogrammen. Något som jag lärt mig under studierna är att arbeta självständigt och organisera och analysera mitt eget arbete. Det här har jag haft nytta av i det här jobbet. Raimonda hann inte bygga upp så stora förväntningar inför jobbet hos Wapice utan hon var bara nöjd att hon hittat ett arbete i sin egen bransch. Mitt främsta mål var att utvecklas i mitt yrke och jag hade stort behov att fp nya erfarenheter. Jag ville också i praktiken tillämpa det jag lärt mig i skolan. Raimondas planerar att stanna kvar i Finland. Jag trivs och är lycklig i Finland. Allt är så logiskt och välorganiserat här och därför tänker jag bli kvar. Hon ser det inte som något problem att hennes familj bor i Litauen eftersom resan dit bara tar tre timmar och det numera finns goda kommunikationsredskap som e-post och skype. Eftersom arbetet på Wapice är timbaserat kan jag t.ex. ta en vecka ledigt ibland och hälsa på familjen i Litauen. Moe Swan, restaurangchefspraktikant, Eurest Finland,ABB:s personalrestaurang i Vasa Jag ville starta ett eget företag i Vasa och därför lämnade jag andra arbetsuppdrag, Moe Swan från Burma i Sydost-Asien utförde praktiken som hörde till utbildningsprogrammet i turism och kosthållning vid ABB:s personalrestaurang Eurest Finland där han arbetade som restaurangchef. Nu driver han sitt eget importföretag i Vasa genom vilket han köper in olika exotiska utländska produkter. Under 2002 studerade Moe ett år på kocklinjen vid Vasa yrkesinstitut tills han bestämde sig för att sikta på en högre examen och sökte in till Vasa yrkeshögskola. Praktiken gav även Moe Sommarjobb Redan under tiden i yrkesinstitutet sökte Moe sommarjobb på Eurest Finland vid ABB i Vasa och fick också löfte om det. Det uppstod en del komplikationer eftersom en av Eurest Finlandkedjans restauranger stängdes och då var man tvungna att erbjuda de uppsagda anställda nya jobb inom kedjan. Men för Moe innebar löftet om sommarjobbet tidigare att han hade goda chanser att få en ny anställning under tiden som yh-praktikant eftersom han redan träffat den dåvarande restaurangchefen Tuula Roimela. Till slut fick Moe en praktikplats och dessutom var 18

19 det fråga om att fungera som restaurangchef. Jag berättade vilka färdigheter jag hade och på vilket sätt jag skulle kunna tillföra företaget mervärde. Tuula önskade mig välkommen som praktikant vilket senare även gav mig sommarjobb. Jag fick 505 euro i månadslön under praktiktiden eftersom jag också fick studiestöd. Under sommaren fick jag normal lön. Finskakunskaperna förbättrades under praktiken Moe tycker att arbetsmiljön i Finland är väldigt god och trygg. Han upplevde även arbetsavtalen och försäkringsskyddet som något positivt. Arbetet tyckte han var jäktigt då han skulle var på många ställen samtidigt och lära sig flera olika saker så att han i framtiden skulle kunna ha chefsuppgifter. Jag talade mycket finska under praktiken eftersom många i personalen inte talade någon engelska. Det var bra för mig för nu driver jag mitt eget företag i Vasa. Det är svårt att kunna fungera i Finland om man inte kan språket. Praktiken gav goda grunder för att starta eget Skillnaden mellan finsk arbetskultur och arbetet i hans hemland är att Finland är ett utvecklat land och Burma har just börjat utvecklas. Moe anser också att många saker är mycket mer officiella och regelbundna i Finland än i Burma och arbetsplatsen är också mer tryggad. I mitt hemland kan man få höra att du behövs inte längre här. Beskattning och försäkring är också nya begrepp för mig. Moe ville arbeta som restaurangchef specifikt och det fick han också. Många andra restauranger erbjöd endast assistentjobb. Jag visste redan under studietiden att jag skulle bli företagare eftersom det är svårt att hitta arbete som invandrare i Finland. Därför ville jag veta hur man gör saker och ting här i landet och hur man leder ett företag. Med tanke på min nuvarande karriär som företagare var det otroligt nyttigt att beställa råvaror till restaurangen och att planera de olika funktionerna där. Det var också trevligt att jobba i en liten restaurang och jag tror också att det är lättare att få en praktikantplats som förman i mindre restauranger. Skolkunskaperna kom till nytta i arbetslivet Jag tycker att jag hade stor nytta i arbetet av det jag studerat. Jag var tvungen att planera menyerna och tänka noga på hur mycket som skulle behövas av varje ingrediens. Kurserna som berörde företagsledning och restaurangekonomi var mycket nyttiga. Jag fick också användning för det jag lärt mig i skolan om marknadsföring, bl.a. föreslog jag att man skulle publicera menyerna för två veckor framöver på Internet. Även Moe planerar att stanna i Finland. Jag älskar det här landet. Det är så tryggt här. I mitt eget land krigar man om politiska frågor. Jag vill utvidga min företagsverksamhet i Finland och jag tänker också öppna en asiatisk restaurang. Jag tycker om Finland för att här har alla lika rättigheter och alla behandlas jämlikt. Just nu är allt väldigt bra i mitt liv. Jag gifte mig för två månader sedan och i framtiden skulle jag vilja ha två barn. 19

20 7. FINLÄNDSKA ARBETSGIVARES ERFAREHETER AV UTLÄNDSKA PRAKTIKANTER Pasi Tuominen, verkställande direktör, Wapice Hos Wapice är det kunskap och resultat som är avgörande, inte nationalitet Pasi Tuominen är verkställande direktör på Wapice Oy. Företaget erbjuder sina kunder mjukvaruexpeerttjänster som skapar mervärde. Verksamheten växer och expanderar konstant. På Wapice tycker man att Vasa yrkeshögskola är en god kanal att hitta utländska kompetenta mjukvaruexperter med en hurtig arbetsattityd. I det här företaget är man medvetna om att det kommer att bli brist på kompetent arbetskraft i framtiden. Vid Wapice har man samma anställningskriterier för utlänningar och finländare. Vi hoppas att personer vi anställer ska passa in i organisationen och utvecklas till kvalificerade medarbetare som kan fungera i våra kundprojekt och att de för med sig sin kunskap till Wapice. Det är också nödvändigt att behärska engelska i jobbet. Mjukvarukännedom och engelska relevanta vid valet av praktikanter Wapice strävar efter att anställa personer som har utvecklingskapacitet och vilja att binda sig till företaget eftersom informationssäkerheten är högt prioriterad och man också från företagets sida binder tid och kapital till att lära upp nyanställda arbetstagare. Ny personal utbildas alltid på samma sätt oavsett om de är praktikanter eller anställda. Jag tänker inte i på människor som praktikanter utan istället på långsiktig rekrytering. Praktikanter kan vara praktikanter en kort tid men rätt snabbt övergår de till att jobba med verkliga arbetsuppgifter. Då man tar in praktikanter på Wapice är kravet alltid en viss grundutbildning. Skolframgången är ett kriterium eftersom den korrelerar med inlärningskapaciteten. Kunskap om mjukvaror är också väsentligt samt även den tidigare nämnda engelskan eftersom det är vårt huvudspråk med kunderna. Raimonda blev anställd hos oss och hon har fyllt sin funktion Pasi Tuominen tycker att Vasa yrkeshögskola skötte sin del väl. Utländska praktikanter har på eget initiativ frågat efter arbete på Wapice efter att de uppmanats till det på yrkeshögskolan. De har också skaffat sig ett skattekort själva. Om Raimonda säger Tuominen att hon är en social person som anpassat sig lätt trots att vi bara var karlar här på företaget. Hon har klarat sig riktigt fint och hennes kunskaper i engelska har varit en fördel. Pasi Tuominen berättar även att Raimonda har gjort en del programvaror och haft olika it-arbetsuppgifter bl.a. underhåll och att hon klarat av det bra. Hon har hela tiden vuxit i sin uppgift och i sitt ansvar, jag kan bara säga goda saker om henne. Utländska anställda ger Wapice mervärde och ses som en resurs Vi är intresserade av sådana praktikanter i fortsättningen som har möjlighet växa in i företagets arbetsuppgifter och binda sig till vår organisation även efter praktiktiden. Eftersom vi just nu är en väldigt internationell organisation och många av våra kunder också använder engelska som affärsspråk, är det inget problem att anställa utländska medarbetare. För närvarande kommer medarbetarna på Wapice från Bosnien, Polen, Lettland och Litauen. Tidvis har vi också haft folk från Kina. 20

21 Pasi Tuominen uppmanar andra företag att ta utländska praktikanter men han tycker att det är lättare för stora organisationer att göra det än för små. Självklart är det alltid omständligare att anställa utländsk arbetskraft än finländsk p.g.a. kultur- och språkskillnader men å andra sidan är det här en rikedom. Det viktigaste är ändå medarbetarnas kunskaper och färdigheter samt att de kan berätta vad de gör och varför just på det viset. På företaget tycker vi att det varit jättetrevligt att ha utländska medarbetare och vi upplever att det här är en resurs som skapar mervärde i verksamheten. Vi anser även att Raimondas och alla andra utländska anställdas engelskakunskaper förbättrar hela organisationens språkkunskaper. Tuula Roimela, restaurangchef, Eurest Finland personalrestaurang vid ABB, Vasa Tuula Roimela var restaurangchef vid ABB:s personalrestaurang Eurest, Finland under Moe Swans praktiktid. Eurest är ett internationellt dotterbolag i Compass Group-koncernen. Bolaget är verksamt i 60 länder och personalen uppgår till Eurest Finland har i Finland koncentrerat sig på personalrestauranger. Moe kallar mig sin mamma i Finland. Vi utvecklade en öppen och förtroendefull relation under Moes praktiktid. Att göra misstag är del av inlärning och praktik På Eurest vill man att studenterna lär sig nya saker under praktikperioden och de får något att tänka på inför de nya utmaningar de möter. Utgångspunkten är alltid att praktikanten har rätt att göra misstag. Jag anser att misstag är grunden till inlärning. Det väsentliga är hur man kan korrigera sina misstag och bli medveten om varför misstaget skedde. Praktikanter måste själv få prova på olika sysslor och man måste lita på dem. I början av praktiken måste man vara noga med att betona arbetssäkerheten. När praktikanterna börjar arbeta hos Eurest Finland måste de alltid ha ett hygienpass och låta ta ett salmonellaprov. Vi utgår från att vi tillsammans med praktikanterna bygger vi upp grunden i deras yrkeskunnande. Då jag har anställt praktikanter vare sig det varit fråga om utländska eller finska sådana har jag börjat på deras villkor. Jag försöker redan under intervjutillfället testa de sökandes motivation. Det är lätt att ta in praktikanter till Eurest Finland eftersom det i våra restauranger finns olika typer av sysslor som passar för nybörjare såväl som för längre hunna. Arbetsuppgifterna ges enligt vad man kan. Förmannen ska kunna överblicka restaurangverksamheten i dess helhet Moe tog själv hand om alla behövliga papper och kontakter som behövdes inför praktiken och för mig som representant för arbetsgivaren var det inga som helst besvär. Moe fick ett visstidskontrakt och han hade samma förmåner och plikter som alla andra anställda. Tuula Roimela och Moe Swan kom direkt i början överens om en ram för hur praktiken skulle framskrida. Avsikten var att Moe skulle vikariera Tuula under hennes semester. Moe skulle alltså lära sig alla praktiska uppgifter som hörde ihop med förmanspositionen och sedan ansvara för dem. Månaden då Moe fungerade som förman förlöpte bra. Moe är mycket motiverad och han har klara mål. Jag tyckte att det var en mycket fin egenskap hos Moe att 21

22 han verkligen ville veta i detalj hur saker och ting fungerade och att han ville lära sig något nytt här. Han frågade också om han var osäker. För att man ska kunna fungera som förman i en restaurang av den här storleken måste man veta vilka arbetsmoment ingår i varje del av restaurangen och vilken tid en arbetsuppgift ska vara slutförd eftersom vi hela tiden måste hålla koll på klockan. Moe arbetade sig igenom alla olika arbetsmoment och lärde sig på så sätt rutinerna i varje del av restaurangen. Då man har fått en helhetsbild av verksamheten är det också lättare att inneha chefsuppgifter. Huvudsaken är ett gott slutresultat Enligt Roimelas erfarenheter brukas utländska praktikanter uppleva finländarnas kommunikationsstil som brysk och rak eftersom ordet please inte ingår i varken finskan eller svenskan. Hon understryker också att arbetsgemenskapen ska ta emot praktikanter med gott sinne och att hela personalen ska förbinda sig att vägleda dem. Vi har haft många personer med olika kulturell bakgrund på vår arbetsplats och därför är vi vana vid att fungera tillsammans med olika slags människor. Vi hoppas också att utländska anställda godtar vårt sätt att arbeta och anpassar sig till det. Jag accepterar att alla har sin egen stil att göra saker och tycker att ett gott slutresultat är det viktigaste. Tuula Roimela anser att man klarar av många situationer också utan goda språkkunskaper. På Eurest har folk t.ex. förklarat saker genom att rita vad de menar. Moes mångsidiga språkkunskaper var en stor fördel i kundbetjäningen eftersom ABB är ett globalt företag och därför kommer matgästerna från hela världen. Moe talade en god finska och lärde sig hela tiden mer under praktiktiden. Eftersom jag inte talar engelska måste vi klara oss på finska. I köket hade språkkunskaperna inte särskilt stor betydelse för där kan man ju visa hur något ska gå till. Moes datakunskap kom till nytta Jag upplever att praktik är växelverkan, det är inte bara ett givande utan man får också mycket av praktikanterna. De hämtar alltid med sig ny kunskap och nya arbetssätt till arbetsgemenskapen och då kan man också ifrågasätta sina egen invanda rutiner. Roimela prisar också Moe datakunskap. Moes datakunskaper var till stor nytta för oss eftersom uppföljningsmetoderna, inventarierna och rapporteringen i vårt företag sköts med hjälp av datorn Han lärde även mig nya lättare sätt att använda datorn. Själv gillar jag mer att arbeta med händerna och det var roligt att Moe hjälpte mig med tekniken. Moe fick också åka till Helsingfors under två veckor för att mata in nya recept i dataregistret och även det här uppdraget gick bra och effektivt. Det enda som störde Roimela var att Moe inte fick chansen att introducera sitt hemlands rika matkultur i restaurangen. Det var meningen att ordna en specialvecka med maträtter ur olika kulturer men den blev inte av. Tuula Roimela tycker att man kunde ta tag i den här chansen i alla restauranger där man har utländska anställda. Eurest anställer utländska praktikanter även i framtiden De olika enheterna inom Eurest Finland samarbetar och den kunskap som finns inom företaget delas av alla enheter. Internationalism är också något som präglar företaget. Även i fortsättningen kan utländska praktikanter fråga om praktikplatser vid Eurest-restaurangerna. I Helsingfors finns det större ställen där det är lättare att ta in ny personal. Vid Eurest uppskattas fackkunskap (och denna behöver inte vara finsk sådan), individualitet (alla behöver inte vara stöpta i samma form) och arbetsinsatsen. Vad kan vara bättre än att kunna låta sin personlighet känneteckna arbetet säger Roimela. 22

23 Jag rekommenderar absolut andra företag att ta utländska praktikanter. De ger företaget och personalen väldigt mycket. Man måste också komma ihåg att praktikanterna också ska få något och det kräver att man själv satsar lite mer. 23

24 KÄLLOR LITTERATUR Liisa Salo-Lee, Raija Malmberg, Raimo Halinoja, Me ja muut, kulttuurienvälinen viestintä Geert Hofstede, Kulttuurit ja organisaatiot, mielen ohjelmointi 24