Håll Skärgården Ren rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

Transkript

1 Håll Skärgården Ren rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 Håll Skärgården Ren rf, som grundades år 1969, är en miljöorganisation för båtfarare och andra som färdas på vatten. Föreningens mål är att skapa sådana förutsättningar för olika aktiviteter till sjöss att vattenmiljön belastas så lite som möjligt. Håll Skärgården Ren upprätthåller avfallshanteringsservice för båtfarare som drivs av föreningens egna servicebåtar med besättningar. För avfallsservicen kan man betala en frivillig årlig bruksavgift Sopsälle-dekalen. Dessutom strävar föreningen efter att genom sin miljöfostran förbättra båtfararnas och hamnarnas kunskaper om båtlivets och hamnverksamhetens miljökonsekvenser, bl.a. i fråga om toalettavfall, bottenfärger, övriga utsläpp och säkerhet. Föreningen har över medlemmar. I anslutning till föreningen drivs också två aktiebolag: KLARA Skärgårdens Renhållning Ab och Skärgården Ren Produkter Ab. Håll Skärgården Ren rf deltar också aktivt i den verksamhet som bedrivs av den internationella stiftelsen för miljöfostran (Foundation for Environmental Education), i synnerhet i verksamheten inom programmen Blå Flagg och Grön Flagg. Under kommande år deltar Håll Skärgården Ren rf aktivt i miljöskyddet inom Östersjön. Fån år 2005 till slutet av år 2007 var föreningen ansvarig för att inom ramen för projektet Baltic SeaBreeze koordinera miljöupplysningen i gästhamnarna och båtklubbarna samt utveckla deras verksamhet i Östersjöländerna (Finland, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Lettland, Estland och Ryssland). Målet med projektet var att höja båtfararnas och själva båthobbyns profil och standard i enlighet med principerna för hållbar utveckling. AVFALLSHANTERINGSVERKSAMHET OCH MILJÖFOSTRAN INOM FYRA VERK- SAMHETSOMRÅDEN SÖDRA-FINLAND Håll Skärgården Ren rf:s huvudkontor finns på kanslibåten Arkkipelagus i Åbo. Verksamheten styrs av miljöcertifikatet ISO 14001; detta innebär att mål har uppställts för Arkkipelagus och områdets servicebåt Jumbo-Roope bl.a. beträffande förbrukning, utsläpp och säkerhet. Områdets avfallshanteringstjänster för båtfarare sträcker sig från Dalsbruk till Luvia. En del av sopterminalerna är gemensamma med KLARA Skärgårdens Renhållning Ab, och på somrarna anordnas även särskilda insamlingar av farligt avfall och järnskrot i samarbete med KLARA. Dessutom svarade Jumbo-Roope bl.a. för avfallshanteringen inom Åbo stads friluftsområden Vepsarn och Maisor. Den största förändringen i avfallshanteringen i området var förflyttningen av områdets andra servicebåt till Kotka, så att hela verksamheten koncentrerades till Jumbo-Roope. Verksamhetsperioden visade att det är en stor utmaning och kräver noggrann planering att arbeta med en enda båt. Att båtens hjälpmotor gick sönder på hösten orsakade en del problem, men lyckligtvis inträffade detta efter den brådaste säsongen. Vi koordinerar föreningens miljöfostrande verksamhet och utbildning och den internationella Blå Flagg-kampanjen i området. I området pågick år 2007 tre separata projekt: Projektet om medborgardeltagande inom vattenvården i samarbete med Pro Skärgårdshavet (Syd-västra Finlands miljöcentral) och Egentliga Finlands Agendakontor (Mål 2-programmet), Projektet för avloppsfria allmänna toaletter i samarbete med Biolan och KLARA Skärgårdens Renhållning Ab samt det internationella, treåriga projektet Baltic SeaBreeze, som ingår i EU:s Östersjöprogram Interreg IIIB.

2 Håll Skärgården Ren rf anordnade sitt redan traditionella hamnseminarium , denna gång i Estland. Teman för seminariet var hamnverksamhetsplanering, hantering av farligt avfall och bl.a. oljeutsläpp i hamnarna samt hamnarnas möjligheter att bilda nätverk. Ett trettiotal representanter för båtklubbar, gästhamnar samt kommuner och städer deltog och fick också besöka gästhamnarna på Estlands nordkust: Pirita, Kalev, Toila, Vergi, Loksa, Tapurla och Kaberneeme. THåll Skärgården Ren rf:s huvudkontor finns på kanslibåten Arkkipelagus i Åbo. Verksamheten styrs av miljöcertifikatet ISO 14001; detta innebär att mål har uppställts för Arkkipelagus och områdets servicebåt Jumbo-Roope bl.a. beträffande förbrukning, utsläpp och säkerhet. Områdets avfallshanteringstjänster för båtfarare sträcker sig från Dalsbruk till Luvia. En del av sopterminalerna är gemensamma med KLARA Skärgårdens Renhållning Ab, och på somrarna anordnas även särskilda insamlingar av farligt avfall och järnskrot i samarbete med KLARA. Dessutom svarade Jumbo-Roope bl.a. för avfallshanteringen inom Åbo stads friluftsområden Vepsarn och Maisor. Den största förändringen i avfallshanteringen i området var förflyttningen av områdets andra servicebåt till Kotka, så att hela verksamheten koncentrerades till Jumbo-Roope. Verksamhetsperioden visade att det är en stor utmaning och kräver noggrann planering att arbeta med en enda båt. Att båtens hjälpmotor gick sönder på hösten orsakade en del problem, men lyckligtvis inträffade detta efter den brådaste säsongen. Vi koordinerar föreningens miljöfostrande verksamhet och utbildning och den internationella Blå Flagg-kampanjen i området. I området pågick år 2007 tre separata projekt: Projektet om medborgardeltagande inom vattenvården i samarbete med Pro Skärgårdshavet (Syd- -västra Finlands miljöcentral) och Egentliga Finlands Agendakontor (Mål 2-programmet), Projektet för avloppsfria allmänna toaletter i samarbete med Biolan och KLARA Skärgårdens Renhållning Ab samt det internationella, treåriga projektet Baltic SeaBreeze, som ingår i EU:s Östersjöprogram Interreg IIIB. Under verksamhetsåret deltog föreningen i mässan Båt 07 i Helsingfors i februari, där skyddet av Östersjön hade en framträdande roll. Håll Skärgården Ren rf medverkade i avdelningen Ett rent Östersjön, som var gemensam för olika organisationer och myndigheter som arbetar för ett renare Östersjön. På avdelningen förevisades verket Crime Scene 2 Det förorenade Östersjön. Skulptören Marjukka Korhonens och fotokonstnären Sari Poijärvis konstverk tog ställning till ett alltmer förorenat Östersjön nu och i framtiden. Konstverket bestod av havsvattenprov, ett bestånd av blågröna alger samt förorenat bottensediment. På sin egen mässavdelning presenterade Håll Skärgården Ren rf sin verksamhet och gav båtfarare råd i hur man utgör en så liten miljöbelastning som möjligt då man rör sig till sjöss. På föreningens mässavdelning hade man också möjlighet att testa hur en sugtömningspump för toalettavfall fungerar i praktiken. Dessutom deltog föreningen i Infratech-mässan och Åbomässan som samarbetspartner till Turun Osuuskauppa. ÖSTRA FINSKA VIKEN Verksamhetsområdet omfattar östra Finska viken från Santio/Hurppu passkontroll till Sib-

3 till Fallholmen i Lillfjärden. Distriktskansliet ligger i Kotka. Avfallshanteringsarbetet sköts av servicebåten Roopetar. Distriktschefen för verksamhetsområdet är också skeppare för fartyget. Säsongen inleddes i mitten av april med service av Roopetar. Servicen av båten fortsatte efter sjösättningen, men underhållsåtgärderna vid verksamhetsställena kom igång omedelbart och det var naturligtvis huvudsaken med tanke på verksamheten. Basverksamheten följde samma linjer som tidigare år, men verksamhetsvolymen ökade avsevärt i Kotka och området öster om Kotka. Samarbetsprojektet för ögruppen Nuokot-Majasaari, som initierades av Fredrikshamn, fick verkligen båtfararna att förena sina krafter. Det låg i båtfolkets intresse att förbättra verksamhetsförutsättningarna i området. I projektet deltog båtklubbar och segelsällskap från Fredrikshamn och Kotka samt den frivilliga sjöräddningen från bägge städerna. Håll Skärgården Ren rf var med om att starta projektet, transporterade material med servicebåten och med en pråm som vi bogserade och deltog som talkoarbetare, delvis också som projektmakare och konstruktionsleverantör. Huvudansvaret för konstruktionsleveranserna låg hos aktörerna i den ekonomiska regionen. I detta projekt lyckades vi samla olika aktörer i området. För Fredrikshamns stads del startades också första gången i samarbete med föreningen en kampanj för insamling av farligt avfall och skrot på öarna Kuorsalo och Tammio. På land var Kuusakoski Oy en värdefull samarbetspartner. Erfarenheterna var så goda att samarbetet med säkerhet kan fortsätta, och kampanjen på öarna kan också eventuellt breddas. Systemet för tömning av septiktankar i Santio kunde fås tillgängligt för båtfararna genast i början av säsongen. Efterfrågan var stor och responsen god. Anläggningen fungerade bra och utnyttjades även i trafiken till och från Saima kanal samt bl.a. i fritidsbåtarnas gränstrafik. Håll Skärgården Ren rf har nyttjanderättsavtal för septikservicen vid Hurppu gränsbevakningsstation/santio passkontroll och fr.o.m. år 2008 blir Finska vikens sjöbevakningssektion avtalspart. Tidigare avtalspart var Gränsbevakningsväsendet/Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion. Sugtömningssystemet finansierades med septikpengar som miljöministeriet beviljat Håll Skärgården Ren rf. Den aktiva verksamheten i Kotka med omnejd fortsatte och förutom de normala underhållsåtgärderna fortgick även de separata insamlingarna på Kuutsalo och Aspö. Det tycks finnas gott om material att samla in, såväl farligt avfall, el- och elektronikskrot som metallskrot och blandat avfall. De separata insamlingarna i Kotka tog fyra arbetsdagar. Dessutom medverkade föreningen med sin servicebåt på de evenemang för allmänheten som hölls på Lehmäsaari. Under denna säsong sysselsatte sugtömningsanläggningarna föreningen mer än någonsin; vi svarade för service, reparation och tömning. I juli fick vi dessutom den första tillräckligt stora flytande sugtömningsanläggningen till Kotka. Anläggningen genomgick ett effektivt test i Kotka under TSR 07/Havsdagarna, då användarna var många. Testet visade att den nya anläggningen fungerar bra. Sommaren 2008 placeras den i viken vid Nuokot, som har blivit ett allt populärare utflyktsmål bland båtfarare. Anläggningen är planerad så att den ska kunna ligga i is över vintern. På Maretarium i Kotka anordnades under TSR 07 ett seminarium om båtliv och båtturism med temat Med båt till Ryssland. Västerut åkte vi efter behov, och de mest långväga service-/byggarbetena gjordes i Sibbo. Nylands rekreationsområdesförening är sedan länge vår samarbetspartner i skärgårdsregionen Strömfors-Lovisa-Pellinge-Borgå-Sibbo. I området företogs också ett flertal separata insamlingar. Den viktigaste händelsen på lång sikt var att vi denna säsong fick en ny servicebåt till östra Finska viken. M/s Roope, som tidigare tjänst-

4 Körplanen för registrering och uppföljning och körplanen enligt tidtabell, vilka slogs fast på våren, infördes i den omfattning det var möjligt på basis av uppföljningshistorien. Registrerings- och uppföljningssystemet är klart och producerar uppföljningsdata för planeringen. Även samarbetspartnerna har varit nöjda med de jämförelsedata de fått, vilka också underlättar deras arbete när framtida lösningar planeras. gjorde i Åbo skärgård, flyttades till Kotka i augusti. Den tidigare servicebåten m/s Roopetar överläts till Päijänne. Den nya båten ger bättre möjligheter att utveckla och bredda verksamheten i området. INSJÖFINLAND Saimens, Päijännes och Birkalands vattenområden Kartläggningen av behovet av utfärdshamnar inom Insjöfinlands område kunde slutföras senaste verksamhetsperiod. Syftet med kartläggningen var att utreda utfärdshamnnätets täckning och servicenivå. För Saimens del är situationen relativt bra. I området från Villmanstrand till S:t Michels och Nyslott är utfärdshamnnätet synnerligen täckande och servicen på hög nivå. Norr om Nyslott är nätverket ännu inte helt täckande. Där finns stora vattenområden som har bara ett fåtal utfärdshamnar eller helt saknar sådana. I Päijännes vattendrag är sträckan Lahtis-Jyväskylä välbyggd och nästan täckande, och servicenivån är god. Norr om Jyväskylä är utfärdshamnnätet nästan obefintligt. Utredningen visade också att de vattenområden där utfärdshamnnätet är täckande och servicenivån hög lockar båtlag långväga ifrån, ända från havsområdena. Rekryteringskampanjen i Insjöfinland, som inleddes 2004, nådde sin tredje fas Under kampanjen har vi också lyckats skapa ett närmare samarbete med båtklubbar och segelsällskap. Arbetet för att rekrytera medlemmar tar dock inte slut här, utan fortsätter under vintern. Under verksamhetsperioden medverkade vi i ett flertal projekt och projektplaner. Sommarens största projekt var att reparera det tredelade staketet till Piispanhuvila (Saimens rekreationsområdesförening) enligt museiverkets instruktioner. I det nya utfärdshamnprojektet Kaposaari deltar miljöcentralen, Kristina kommun och Saimens rekreationsområdesförening; HSR rf deltar i planeringen. Planerna slutfördes och finansiering anordnades, och Kaposaari kommer sannolikt att verkställas 2008 om inga besvär anförs över projektet. Inbjudna av Södra Karelens rekreationsområdesstiftelse åkte vi på ett studiebesök till Satamosaari utfärdshamn. Med oss hade vi Kuopio stads skogsavdelning, som upprätthåller utfärdshamnarna i Kallavesiområdet. För transporten stod servicebåten Roope-Saimaa, som svarar för underhållet av stiftelsens serviceobjekt. Under besöket bekantade vi oss med utfärdshamnen och dess service. Styrelsen för Päijänne rekreationsområdesförening åkte ut med Roopetar för att besöka de utfärdshamnar som föreningen upprätthåller. Under två dagar besökte vi nästan alla föreningens serviceobjekt och kartlade samtidigt uppgifterna samt behovet av förbättringar och ändringar i utfärdshamnarna. Styrelsen för Saimens rekreationsområdesförening besökte Rokansaari utfärdshamn. Alla byggnader (cirka 13 st.) inspekterades och bedömdes i fråga om både skick och behov av reparationer. Avfallsbelastningen i de olika vattenområdena är nästan densamma som föregående period; vedmängden ökar i jämn takt varje period tack vare nya brasplatser och bastur. Reparationsoch iståndsättningsarbetena i hamnarna är på

5 bo. Nylands rekreationsområdesförening är sedan länge vår samarbetspartner i skärgårdsregionen Strömfors-Lovisa-Pellinge-Borgå- Sibbo. I området företogs också ett flertal separata insamlingar. Den viktigaste händelsen på lång sikt var att vi denna säsong fick en ny servicebåt till östra Finska viken. M/s Roope, som tidigare tjänstgjorde i Åbo skärgård, flyttades till Kotka i augusti. Den tidigare servicebåten m/s Roopetar överläts till Päijänne. Den nya båten ger bättre möjligheter att utveckla och bredda verksamheten i området. Birkalands vattenområde Håll Skärgården Ren rf har en relativt etablerad verksamhet i Birkaland och insjömiljön hålls i skick med hjälp av några aktiva medlemmar. Friluftsområdena på öarna och holmarna har nu snyggats upp; under verksamhetsåren har tiotals båtlass med skräp och avfall fraktats bort. Föreningen har i samband med olika båtevenemang strävat efter att öka båtfararnas miljömedvetenhet. Omkring 200 personer med intresse för båtliv och insjönatur bekantade sig med Håll Skärgården Ren rf:s verksamhet på olika evenemang i Birkaland på sommaren. För dem som rör sig på Näsijärvi förbättrades möjligheterna att tömma båtarnas septiktankar avsevärt då Håll Skärgården Ren rf placerade en ny flytande sugtömningsanläggning i Murole kanalcafés hamn. Anläggningen finansierades huvudsakligen med miljöministeriets understöd, men i projektet deltog också Ruovesi och Vilppula kommuner, Ylöjärvi stad och Birkalands rekreationsområdesförening samt företagaren på Murole kanalcafé, Jyrki Niska. Anläggningen är nödvändig eftersom båtfarare från många kommuner i Birkaland tar en tur på Murole kanal. Aktiva medlemmar i Håll Skärgården Ren rf Birkaland fanns på plats varje lördag i juli och instruerade båtfararna i hur anläggningen används. BOTTNISKA VIKEN Bottniska vikens verksamhetsområde sträcker sig från Iin Röyttä längst inne i Bottenviken till Kristinestad. Två servicebåtar svarar för områdets avfallshantering: Roope-Botnia och Roope Icat. Roope Icat sköter huvudsakligen avfallshanteringen i Jakobstad, Karleby och Larsmo skärgård. Roope-Botnia sköter under den egentliga verksamhetsperioden avfallshanteringen i området från Jakobstad till Korsholm. Dessutom sköter särskilda servicemän Sop- Sälle-terminalerna i Kristinestad, på Gåshällan, i Maxmo, i Nykarleby och på Iin Röyttä. Roope Icat företar på beställning dagsturer ut till områdets upplevelseholmar. Det år 2004 påbörjade samarbetet med de lokala avfallshanteringsföretagen Ekorosk och Stormossen fortsatte som tidigare. Mot en överenskommen årsavgift kan både den bofasta befolkningen och sommargästerna på öarna använda områdets Sop-Sälle-terminaler. Dessutom anordnar Håll Skärgården Ren rf årligen separata insamlingar av metallskrot tillsammans med Ekorosk och Stormossen. I april deltog Håll Skärgården Ren rf i den österbottniska Stormässan. PROJEKTVERKSAMHET Vattenfolk ett ESF-finansierat EUprojekt Projektet Vattenfolk inleddes och medverkande var förutom Håll Skärgården Ren rf även programmet Pro Skärgårdshavet och Egentliga Finlands Agenda 21. Projektet finansierades delvis av Europeiska socialfonden, ESF. Ursprungligen skulle projektet avslutas , men det förlängdes till Håll Skärgården Ren rf:s målgrupp i projektet var båtfarare och andra som rör sig till sjöss. Målgruppen begränsade sig inte enbart till båtfarare som är bosatta i projektområdet utan inkluderade alla båtfarare som färdas på Skärgårdshavet. För att nå även skärgårdskommunernas bofasta befolkning och som-

6 margäster i projektverksamheten, informationen och miljöfostringsarbetet ingick föreningen ett samarbetsavtal med KLARA Skärgårdens Renhållning Ab. Inom ramen för detta avtal svarade KLARA under projektets gång för miljöfostran och information som riktades till den bofasta befolkningen och fritidsbosättningen. På sin webbplats upprätthöll och uppdaterade föreningen under hela projekttiden ett avsnitt med miljökunskap, där vi lyfte fram teman och aktuell information om vattenmiljön. År 2007 producerades inom projektet ett pysselhäfte på svenska och finska för barn och ungdomar, Valttis strandäventyr, som är avsett att uppmuntra barnen att lära sig mer om livet i havet och på stranden. Enskilda människors möjligheter att påverka lyftes fram i många medier. I projektet ingick dessutom, med undantag av år 2007, den årliga roddtävlingen Aurinkosoutu i Nådendal. Evenemanget genomfördes i samarbete med Nådendals och Reso städer, Spahotell Nådendal och Nesteen Soutajat. Målet med evenemanget var att lyfta fram Skärgårdshavets tillstånd och den enskilda människans möjligheter att förbättra det. Under projektets gång hölls flera olika utbildningar som lockade många aktiva deltagare. Under utbildningarna och seminarierna instruerade man om uppföljning av vattentillståndet på eget initiativ och tog upp miljöfrågor som är aktuella för båtfararna, såsom septikavfallshantering, avfallssortering, målning av båtbottnar, allemansrätten och lagstiftning. På KLA- RAs evenemang var temat förutom uppföljningen av vattentillståndet även hanteringen av avloppsvatten i glesbygder. Evenemangen var cirka 1,5 3 timmar långa. Under perioden januari juli 2007 var deltagarantalet nästan 600: Båt 07-utställning i Helsingfors 11.2 & 17.2 utbildning i samband med Helsingfors båtmässa. 52 deltagare 16.6 Kärrabuktens byaråds sommarmarknad. KLARA deltog med ett eget stånd där man informerade om hantering av avloppsvatten och avfall. Cirka 120 besökare 19.6 Miljödag på församlingen Henrikin seurakuntas 10-läger i Kunstenniemi. 180 deltagare 30.6 Fiskmarknad i Dalsbruk, evenemang för kommunens sommargäster. KLARAs representant svarade på frågor om avfallshantering. 35 deltagare 4.7 Miljöseminarium i Iniö. KLARAs representant föreläste om avfallshanteringen i skärgården och KLARAs avloppsvattenservice. 30 deltagare 12.7 & 19.7 Radio Vega Åbolands temaradioprogram Sopväktarna. Ett informativt en timmes program dit invånarna kunde ringa och ställa frågor KLARAs flytande utställning på m/s Jumbo-Roope. Experter på avloppsvatten, vattenskydd samt torrtoaletter och komposterare medverkade Houtskärs gästhamn. Separat seminarium på Näsby torg. Cirka 100 besökare 21.7 Skärgårdscentret, Korpoström. Cirka 80 besökare 29.7 S:t Olofsmarknad i Nagu. KLARA medverkade med rådgivning om avfall och avloppsvatten. Projektet Saaristomeri.info Håll Skärgården Ren rf deltar i det av Åbo yrkeshögskola samordnade Skärgårdshavsprojektet Saaristomeri.info. Projektet finansieras med medel av Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands landskapsprogram, handlingslinje 5: Tryggandet av vattenskyddet och naturens mångfald samt en ren miljö. Efter Skärgårdshavets år konstaterades att man för att kunna effektivisera skyddet av Skärgårdshavet utöver konkreta vattenskyddsinvesteringar fortsättningsvis behöver information, miljöfostran och medborgardebatter om Skärgårdshavets framtidsutsikter, nödvändiga skyddsåtgärder och människors möjligheter att påverka Skärgårdshavets tillstånd. Till behovet av medborgardebatt och aktivering hänvisade även temaårets beskyddare, republikens president Tarja Halonen i sitt tal på temaårets

7 avslutning i januari Den centrala kommunikationskanalen för temaåret Skärgårdshavet 2006 var webbplatsen, som lades ner efter temaårets slut. Den nya webbportalen som ska byggas för projektet Saaristomeri.info kommer att erbjuda en ny kanal för debatt om Skärgårdshavet där olika synvinklar får träda fram. Dessa webbsidor behandlar Skärgårdshavet och skyddet av havet ur ett brett perspektiv som omfattar såväl näringsliv, forskning, rekreation, vattenskydd som övrig miljövård. Sidorna består av nyhets- och debattforum, bloggar dvs. webbdagböcker, kolumner, bild- och infoarkiv samt miljöuppföljningsforum. Alla medborgare är välkomna att skriva till sidorna, ställa frågor och observera miljön, men i synnerhet i det inledande skedet satsar man särskilt på att mobilisera båtfolket. Målet med webbplatsen för Saaristomeri.info är att förbättra medborgarnas miljökunskaper och miljömedvetenhet. Det uppnås genom att man möter medborgarnas behov av information, erbjuder möjligheter att medverka, aktiverar till skyddsarbete och förmedlar medborgarnas åsikter och observationer till myndigheterna. För att få igång miljöuppföljningsdelen kommer man att i synnerhet aktivera dem som rör sig till sjöss. Båtfararna rör sig över vidsträckta områden och deras observationer kan gynna forskningen, bl.a. när det gäller blågröna alger. Håll Skärgården Ren rf fungerar som projektsamarbetspartner för detta aktiveringsarbete. Föreningen deltar i projektet med stöd av ett avtal om köpta tjänster. Projektet avslutas Projekt för avloppsfria allmänna toaletter Avsikten med projektet för allmänna toaletter, som startade våren 2006 och engagerade Biolan Oy, Håll Skärgården Ren rf, KLARA Skärgårdens Renhållning Ab samt forststyrelsen, var att utreda de goda och dåliga egenskaperna hos de nuvarande avloppsfria allmänna toaletterna, önskemålen bland de personer som svarar för anskaffningen och servicen av toaletterna samt möjligheterna att minska toaletternas miljökonsekvenser. Utredningsarbetet pågick i samarbete med de andra projektparterna under sommaren och hösten Under år 2007 sammanträdde samarbetsgruppen en gång, 8.2, då man lämnade en mellanrapport. Byggandet av prototypen för den nya toalettmodellen försenades rejält till följd av underleverantörens leveranssvårigheter och den kunde färdigställas först i november Testandet av toaletterna och testrapporterna sköts fram till sommaren 2008 trots att projektet avslutas redan i slutet av år Förlängning har beviljats för skrivandet och inlämnandet av rapporten till slutet av sommaren Baltic SeaBreeze Baltic Seabreeze är ett treårigt projekt som ingår i EU:s Interreg IIIB Östersjöprogram och som inleddes i januari 2005 och avslutas i december I projektet medverkade 33 partner från alla Östersjöländer. Projektet koordinerades av stiftelsen Håll Sverige Rent. Huvudmålet för projektet var att förbättra tillståndet i Östersjön genom att sprida information om hur man i vattenmiljön kan agera i enlighet med principerna för en hållbar utveckling. Projektet bestod av tre verksamhetshelheter, varav HSR rf koordinerade helheten Marine Strategic Partnership. Denna verksamhetshelhet strävade efter att utveckla båthamnarna inom projektområdet, bl.a. genom att utbilda hamnpersonal och genom att informera om best practiceexempel ( bästa praxis ). Till Finlands best practice-hamn valdes Blå Flagg-hamnen i Korpilahti. Ett viktigt mål var att öka samarbetet mellan båthamnarna i Östersjöområdet och främja nätverksbildning, förbättra hamnarnas verksamhetsförutsättningar och utbilda hamnpersonalen. Också båtfararna fick information i form av broschyrer, båtklubbsbesök och olika evenemang. I projektområdet ingick Blå Flaggprogrammet i verksamhetshelheten WP 1, som koordinerades av Håll Skärgården Ren rf. Projektet lyftes fram inom alla Håll Skärgården Ren rf:s verksamhetsområden, på Helsingfors båtmässa, regionala fritidsmässor och Infratech-mässan i Åbo. Hamnseminariet för hamninnehavare hölls i mars. Samtidigt utgav Sjöfartsverket de säkerhetsföreskrifter för småbåtshamnar som utarbetats under projektet. Hamnhandboken, som är avsedd för hamnarnas utvecklingsarbete, utkom på våren. Den kan läsas i sin helhet på föreningens webbplats.

8 I samband med Tall Ships Race hölls i Kotka den 20 juli ett seminarium om miljösamarbete och båtturism till Ryssland. På seminariet berättade Håll Skärgården Ren rf:s distriktsansvarige för östra Finska viken, Seppo Turja, om föreningens arbete i norra delen av Finska viken, Aija Bäckström talade om föreningens samarbete med aktörer i S:t Petersburgsregionen, John Nurminens Stiftelses informatör Saara Kankaanrinta redogjorde för arbetet med att rena S:t Petersburgs avloppsvatten och seglaren Juha Markus berättade om eskadrar till ryska sidan i Kotka Sailings regi. En stor representation för båtturismen i S:t Petersburg kom till seminariet för att berätta om vad staden har att erbjuda båtfarare och om vilka förberedelser man bör vidta om man vill resa till S:t Petersburg med båt. På plats fanns Kristina Dergatjova, direktören för Rysslands första Blå Flagghamn Frankardi, sjörättsexperten Igor Kalinin samt vice ordföranden för S:t Petersburgs stads kommitté för sjö- och flodturism Andrej Berezkin, som själv deltog i tävlingen som skeppare på s/y Bylina. Slutkonferensen för BSB-projektet hölls i Nådendal och Åbo I konferensen deltog över 40 personer från nästan alla länder i Östersjöregionen. På slutseminariet fick Baltic Sea- Breeze projektpriset Baltic 21 Lighthouse. INTERNATIONELL VERKSAMHET Håll Skärgården Ren rf är aktiv internationellt. Föreningen är medlem i den internationella stiftelsen för miljöfostran, Fee, som bl.a. leder programmen Blå Flagg och Grön Flagg. Grön Flagg-programmet koordineras i Finland av Sällskapet för miljöfostran i Finland; Håll Skärgården Ren rf är den nationella koordinatorn för programmet Blå Flagg. I Sverige bedriver föreningen ett nära samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent och i Estland med föreningen Hoia Eesti Merd! Blå Flagg-programmet Blå Flagg-programmet är väl etablerat i Finland som ett viktigt miljö- och säkerhetsverktyg för hamnar och badstränder. År 2007 hade Finland 26 Blå Flagg-hamnar och sex Blå Flagg-badstränder. Hamnarna var: Tervasaari i Fredrikshamn, Meriniemi i Kotka, Skeppsbron i Lovisa, Helsingfors Segelsällskap och Helsingfors Segelklubb, Ekenäs gästhamn, Östra hamnen i Hangö, Hangöby hamn, Dalsbruk i Dragsfjärd, Kalkholm i Pargas, Turun Pursiseuras gästhamn i Åbo, Venekeskus i Pargas, Airisto gästhamn, Nådendals gästhamn, Pakkahuone i Nystad, Wasa Segelförening, Uleninranta i Kemi, Vilppulankoski gästhamn i Vilppula, Laivaranta i Virdois, Laivaranta i Heinola, Laivaranta i Korpilahti, gästhamnen Lutakko i Jyväskylä, gästhamnarna i S:t Michel och Anttola, Puumalansalmi och Veneilykeskus Kulkemus i Sulkava. Blå Flagg-badstränder var Blåbärslandet, Degerö, Munksnäs och Kallviksudden i Helsingfors samt Top Camping Hiekkasärkät i Kalajoki och badhotellets strand i Heinola. Blåflaggorna hissades den 5 juni. Liksom under de två föregående åren har Blå Flagg även år 2007 utgjort en del av det för Östersjöstaterna gemensamma treåriga projektet Baltic SeaBreeze inom ramen för programmet Interreg III B. Finansieringen av Blå Flagg-programmet år 2007 täcktes till stor del via projektet Baltic SeaBreeze. Projektet avslutas varefter nya finansieringskanaler måste hittas. Genom detta projekt understöddes särskilt marknadsföringen av individuell Blå Flagg för båtfarare, och cirka 80 personer undertecknade en Blå Flagg-förbindelse under år Det totala antalet Blå Flagg-båtfarare uppgår till omkring 430. Korpilahti Blå Flagg-hamn utsågs till Finlands representant i Baltic SeaBreeze-projektets program Best Practice Marina. Blå Flagg-kommittén arrangerade en utbildningsdag för badstrandsinnehavarna i Helsingfors I utbildningen deltog omkring 20 personer från både nuvarande Blå Flagg-badstränder och badstränder som aspirerar på Blå Flagg-utmärkelse. Utbildningen fokuserade särskilt på att klargöra det nya badvattendirektivets krav i praktiken. Blå Flagg-programmet marknadsfördes bl.a. genom att det presenterades på Båt 07-mässan, HSR rf:s hamnseminarium , Infratech-mässan i Åbo samt programmets egen webbplats som startades på våren. På webbplatsen finns mycket information om själva Blå Flagg-programmet samt information enkom för Blå Flagg-hamnar och -badstränder. I början av säsongen gjordes heltäckande kontrollbesök på alla Blå Flagg-platser. De största bristerna framkom i framläggandet av

9 den kravenliga miljö- och säkerhetsinformationen. Bristerna kunde i regel avhjälpas innan den egentliga säsongen började. I augusti sändes ett brev till nästan alla kommuner i Finland där man inbjöd kommuner och badstränder till Blå Flagg-programmet. Adresserna erhölls av Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund och omkring 250 brev skickades ut. Endast ett fåtal mottagare tog kontakt. I Blå Flagg-kommittén deltog år 2007 representanter för följande organisationer: HSR rf, Finlands miljöcentral, Finska Campingplatser rf, Merikarhut-Sjöbjörnarna rf, Centralen för turistfrämjande, miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Båtförbund/Finlands Seglarförbund, Finlands Simundervisnings- och livräddningsförbund. Ordförande för Blå Flaggkommittén var Anne-Christine Jansson. Kommittén sammanträdde tre gånger under år 2007: 8.3, 24.5 och FINANSIERING Finansieringsbasen för Håll Skärgården Ren rf är det årliga verksamhetsunderstöd som beviljas av miljöministeriet, kommunala understöd samt medelanskaffningen av medlemmar och företag. Även projektverksamhetens andel av finansieringen var betydande. År 2007 beviljade miljöministeriet Håll Skärgården Ren rf ett anslag på euro. Anslaget inkluderade ett särskilt anslag på euro för förbättring av nätverket för sugtömning av toalettavfall. Det av miljöministeriet beviljade anslaget är, vid sidan av medlemsavgifterna, det viktigaste sättet på vilket man basfinansierar den avfallshante-ringsverksamhet och miljöfostran som föreningen utför i våra viktigaste vattenområden. Miljöministeriet gjorde kontroll- och studiebesök på Skärgårdshavet i juni. Under resan fick ministeriets representanter bl.a. lära sig om flytande sugtömningsanläggningar samt besöka Trunsö notstuga. Samarbetsgruppen för septikfrågor Miljöministeriet tillsatte en samarbetsgrupp för septikfrågor som koordinator för realiseringen av platser för mottagning av toalettavfallsvatten från båtar under tiden Samarbetsgruppen består av företrädare för miljöministeriet, Finlands Båtförbund, miljöcentralerna i Sydvästra Finland, Nyland och Sydöstra Fin-land samt Håll Skärgården Ren rf (Rolf Karrento och Aija Bäckström, som är sekreterare för gruppen). Samarbetsgruppens uppgift är att göra framställningar om de principer enligt vilka det för ändamålet avsedda understödet borde riktas. Dessutom ska samarbetsgruppen i mån av möjlighet utvärdera och främja utvecklingen av ett så täckande mottagningsnätverk som möjligt. Arbetsgruppen ska också utnyttja sin sakkunskap genom att föreslå objekt där understödet från staten i första hand borde sättas in. År 2007 beviljades Håll Skärgården Ren rf i likhet med föregående år ett understöd på euro för byggandet av sugtömningsstationer för toalettavfall från båtar på sådana platser för vilka ingen annan finansiär kan åläggas ansvaret. Med hjälp av detta understöddes anskaffningen av två sugtömningsanläggningar till Bottniska viken (Korsholm, Djupkastet och Larsmo kommun, Sonamo), en till Skärgårdshavet (Högsåra, Dragsfjärd), en till östra Finska viken (Fredrikshamn, Nuokot) samt en till Näsijärvi, vid Murole kanal i Ruovesi. Dessutom iståndsätts sju gamla flytande anläggningar i Insjöfinlands område med hjälp av detta anslag. År 2006 beviljade miljöministeriet via vattenförsörjningsbidragen ett öronmärkt understöd på euro särskilt för anskaffning av sugtömningsanläggningar, och dessa medel stod ännu delvis till förfogande år Allt som allt anskaffades ett trettiotal nya sugtömningsanläggningar med miljöcentralernas pengar.

10 Medlemmar I december 2007 fanns medlemmar i föreningens register. De senaste åren har medlemsantalet ökat i en långsammare takt. De vanligaste orsakerna till att utträda ur föreningen är att man kommit till åren eller upphört med båtlivet, varvid man inte längre har behov av föreningens Sälle-service. Även föreningar och sammanslutningar kan understöda föreningens verksamhet genom att bli stödjande medlemmar och betala en årlig medlemsavgift för stödjande medlemmar (300 euro). I slutet av år 2007 hade föreningen 117 stödjande medlemmar. verksamhetsområden till två med distriktschefer som ansvariga för verksamheten. Dessutom har föreningen tillsatt en ledningsgrupp, som sammanträdde första gången i november Under år 2007 sammanträdde ledningsgruppen tre gånger. Ledningsgruppen har i uppgift att på riksnivå övervaka och utveckla föreningens verksamhet inom alla delområden såväl inom avfallshantering som inom information och miljöfostran. År 2007 hade Håll Skärgården Ren rf samarbetsavtal med följande företag. Andelslaget Varuboden, A-Laiturit Oy, Aspo Oyj, Audico Systems Oy, Auraprint Oy, Oy Beweship Ab, Biolan Oy, Coffee Please Suomi Oy, DNV Sertification Oy/ Ab, Felix Abba Oy Ab, Fortum Abp, Georgia- Pacific Finland Oy, Hansaprint Ab, Helvar Merca Oy Ab, Inhan Tehtaat Oy Ab, Kuusakoski Oy, Mepratuote Oy, Meptek Oy, Mobimar Ab, Molok Oy, Painoprisma Oy, Oy Poutapilvi web design Ab, Rederi Engship Ab, Rettig Group Oy Ab BORE, Rolac Oy, Rolls-Royce Oy Ab, Scandic Hotels Oy, Schenker Express Oy, Seligson & Co Fondbolag Abp, SITA Finland Oy Ab, Suomen P A Segenmark, Suur-Seudun Osuuskauppa, Tallink Silja Oy, Tamglass Lämpölasi Oy, Tekmanni Oy, Tekmanni Service Oy, Teknos Oy, Teleframe, Turun Lukko Oy, Turun Osuuskauppa, Veritas, V&S Finland Ab, Vainion Liikenne Oy, Volvo Penta Europe, Wärtsilä Finland Oy, Åbo Energi Ab, Åbonejdens Andelsbank. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION Den högsta beslutanderätten i föreningen innehas av årsmötet. Medlemmar i Håll Skärgården Ren rf:s styrelse var år 2007: Bo Lindholm (ordf., kommundirektör, Nagu), Ilkka Niva (advokat, Åbo), Alf Norrgård (VD, Vasa), Klas Nyström (kommundirektör, Dragsfjärd), Carl Slotte (VD, Helsingfors) och Bengt Westerholm (VD, Vanda). Styrelsen sammanträdde sex gånger under år Förutom styrelsen sammanträdde en arbetsgrupp bestående av tre medlemmar som har i uppgift att bereda ärenden för styrelsen. Föreningens årsmöte hölls i april i Tavastehus. I början av år 2007 ändrades Håll Skärgården Ren rf:s organisation; då sammanslogs bl.a. fyra