Nyhetsbrev. Nr:

Transkript

1 Nyhetsbrev Nr: Innehåll Barn i samhällsvård MI-nätverk Brukarinflytande Uppföljningssamordning Ensamkommande flyktingbarn BBIC-rapport Praktikerperspektiv på FoU FoU-chefen har ordet Kalendarium

2 Inledning Det här Nyhetsbrevet kommer att orientera Er i vilka frågor som för tillfället sysselsatt/sätter FoU. Några av frågorna som sammanfattas i det här numret är uttryck för behov som uppstått i vardagen i nordvästkommunerna. Exempel på det är frågeställningen vilka effekter har placeringar av barn i samhällsvård, undersöka behovet av att bilda ett MI-nätverk samt den ständigt återkommande frågan om brukarinflytande. Andra frågor som FoU arbetar med är mer länkade till nationella frågor inom det sociala arbetet som behovet av att utveckla former för uppföljning av arbetet samt EFS-projektet Ensamkommande flyktingbarn. Annat som också tas upp i det här numret är presentation av en rapport som gjorts av FoU-Nordväst som rör implementeringen av BBIC (Barns Behov i Centrum). Frågan som ställts i rapporten är bland annat vad anser socialsekreterarna inom barn och ungdomsvården om BBIC, vilka är de som skall omsätta Socialstyrelsens propåer i sin vardag. Avslutningsvis förmedlas ännu ett praktikerperspektiv samt den stående punkten FoU-chefen har ordet. Barn i samhällsvård om forskning och uppföljning Under hösten 2011 kom signaler från nordvästkommunerna om att det vore angeläget att FoU anordnade ett seminarium kring temat Vilka effekter har samhällsvården? Detta resulterade i att Marie Sallnäs, professor vid Institutionen för socialt i Stockholm, inbjöds till ett seminarium som genomfördes i februari. Inledning Effekter av samhällsvård har under många år varit en central fråga för socialtjänstens Individ och familjeomsorg. I synnerhet i det tidevarv som vi nu lever i har uppföljning och effekter av insatser fått stort fokus. En huvudfråga i dessa diskussioner är om samhällets resurser används på rätt sätt och gagnar insatserna brukarna. Nedan sammanfattas huvuddragen i seminariet. Hur står det till med samhällsvården? Diskussionen om samhällsvården fick förnyad aktualitet i samband med Vanvårdsutredningen (SOU 2009:99) samt Upprättelseutredningen (2011:9) vilka båda beskriver hemska interiörer från samhällsvården. En viktig fråga i sammanhanget är samhällsvårdens roll över huvud taget. Samhällsvård som sådan är djupt rotad i det svenska samhället och ett viktigt påpekande är att samhällsvård i stor utsträckning styrs av normer som ligger utanför forskningen. Beslut om samhällsvård är grundat på vad som vid en viss tidpunkt anses vara en lämplig uppväxtmiljö. Det går inte heller att utesluta att placeringstiden i sig kan ha ett värde för dem som placeras oavsett utfall på sikt. Forskningens uppgift är att undersöka och problematisera vården vilket också har ett värde för att kunna utveckla samhällsvården. I den forskning som gjorts, vilket är en viktig iakttagelse, är att det noterats skillnader i förhållandena för barn och ungdomar som placerats i familjehem jämfört med placeringar i HVB-hem. Skillnaderna består i att barn och ungdomar i familjehem har mer tillgång till vuxenstöd och materiella resurser i jämförelse med barn som är placerade i HVB-hem. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att HVB-vården är betydligt kostsammare för kommunerna jämfört med placeringarna i familjehem.

3 Vilka placeras? Annat som diskuterades vid seminariet var vilka målgrupper (av barn) som riskerar samhällsvård. Vid genomgång av registerdata gällande under vilka förhållanden som de placerade barnen levt under innan placering har noterats följande: Barn som växer upp med en ensamstående lågutbildad, arbetslös mamma som tidvis eller helt lever på försörjningsstöd löper större risk att bli placerade jämfört med barn som växt upp med två föräldrar som har högskoleutbildning och arbete. Hur kan samhällsvården förbättras? Det är viktigt med en välutvecklad tillsynsapparat och att placeringarna följs upp lokalt helt enkelt att det görs en systematisk informationsinsamling som möjliggör analyser på lokal nivå. Punkter att beakta vid värdering och uppföljning av dygnsvård: skola och utbildning, de ungas hälsa, vilken tillgång till resurser erbjuder vårdmiljön, sammanbrott, involvering av nätverk, hjälp med familjekontakter (glöm inte syskon), eftervård, fokus på problemen, behandlas barn och ungdomar väl. Avslutningsvis Skola och utbildning har i olika rapporteringar liksom vid det här seminariet lyfts fram som centralt. Social rapport (2010) betonade att avbruten grundskola/gymnasium är en indikator för framtida utanförskap. Vid seminariet lyftes fram ett lästräningsprojekt Paired reading för barn i familjehem som pågår. Det är brittiska erfarenheter som håller på att översättas till svenska förhållanden. Huddinge, Sundbyberg, Västerås, Linköping och Jönköping ingår i projektet som designas och följs upp av Bo Vinnerljung, professor vid Institutionen för socialt arbete, i Stockholm, och Marie Sallnäs. Idén är att i vardagen på familjehemmen bygga in regelbunden lästräning det vill säga familjehemsföräldrarna och de placerade barnen läser tillsammans. Barnen får själva välja vad de läser. De brittiska erfarenheterna är mycket positiva eftersom det lett till att skolprestationerna ökat. Om resultaten blir lika positiva i Sverige kommer modellen att spridas till andra kommuner. marie.sallnas@socarb.su.se MI-nätverk På initiativ av FoU-rådet genomfördes i februari ett möte på FoU vars syfte var att undersöka om det finns ett intresse för att starta ett MI-nätverk. Ett 20-tal socialsekreterare från nordvästkommunerna kom och en försiktig bedömning är att intresse finns men frågan är syftet och under vilka former. Ett nytt möte är inplanerat i maj. FoU:s roll så här långt är att ha sammankallat samt upplåtit plats för mötet. Brukarinflytande En viktig fråga för nordvästkommunerna, liksom för andra kommuner i Sverige, är att utveckla former för brukarinflytande. Men, den stora frågan är hur gör man? På initiativ från FoU-rådet genomförde FoU- Nordväst i mars ett seminarium med temat Från utanförskap till medinflytande. Till seminariet hade representanter från Nynäshamns kommuns Arbete och Rehabliteringsenhet inbjudits. Enheten sorterar organisatoriskt under Försörjningsstödet. Brukarinflytande med reellt innehåll Sedan några år tillbaka har inletts en process i syfte att involvera brukarna/klienterna i arbetet med att förändra sin situation. Arbete och Rehabilitering arbetar framför allt med dem som, av olika skäl, står långt från arbetsmarknaden. Kännetecknande för stora delar av gruppen är utanförskap och vanmakt. Med denna utgångspunkt utanförskap påbörjades

4 inom enheten ett systematiskt arbete som syftade till inkludering i stället för exkludering. Hur blev detta möjligt, jo, man mötte brukaren där han/hon befann sig. Enheten blev ett dagligt sammanhang en fast punkt att gå till. Insatserna som erbjuds är inte arbeten i gängse mening utan olika funktioner/ansvarsuppgifter som att exempelvis ingå i brukarkonsulentrådet eller i informationsgruppen. I brukarkonsulentrådet som träffas en gång i månaden ingår brukare och personal och i detta forum tas frågor upp som är relevanta för brukarna. Ett konkret exempel på brukarkonsulentrådets arbete är att den tidigare schabloniserade elkostnaden i försörjningsstödet har tagits bort. Idag tas hänsyn till den faktiska elförbrukningen. Brukarkonsulentrådet har också status som remissinstans. De brukarrepresentanter som var med vid seminariet uppgav att deltagandet i brukarkonsulentrådet haft stor betydelse för dem de har blivit sedda, lyssnade till och bekräftade. Informationsmöten för nya klienter på försörjningsstöd genomförs 2 gånger och vid dessa tillfällen är en brukarkonsult med. Andra exempel på brukares medverkan är att de deltar i en informationsskapargrupp som jobbar med att förbättra kommunens hemsida och att skapa en informationsvägg i öppna mottagningen. På gång är även att bilda föreningen Fritt Fram, som bara består av brukare. Iden är att föreningen ska ingå partnerskap med kommunen och ha funktionen som påverkansinstans och syftet är även att hjälpa personer att komma ut i egen försörjning. Vad har arbetet lett till? Som tidigare nämndes är att bli lyssnad till, bli sedd och bekräftad centralt. För personalen har arbetet inneburit att man i mångt och mycket har ifrågasatt sina tidigare arbetssätt. Det har även lett till en högre grad av transparens. Försörjningsstödet må vara reglerat av lagar, riktlinjer och ekonomi men inom dessa ramar är det möjligt göra mycket som att utveckla utredningsarbetet och arbetsmetoderna. Vad har varit viktigt? Det går inte nog att betona att det varit av stor betydelse att arbetsmodellen haft stort stöd bland politikerna. De har regelbundet informerats om det pågående utvecklingsarbetet. Likaså har det varit viktigt att cheferna varit med på tåget. Inspirationskällor Brukarna, kanske ett alltför enkelt svar men det enkla kan vara svårt nog samt den erfarenhetsbaserade kunskap om mötet/ möten med människor som personalen bar med sig in i arbetet. Avslutningsvis Vill ni veta mera, och låta er inspireras, av utvecklingsarbetet inom Arbete och Rehabilitering går det bra att kontakta: anne.gustavsson@nynashamn.se (KBT-konsulent) malin.sjodin@nynashamn.se (Rehab-konsulent) Uppföljningssamordning Från och med årsskiftet har FoU-Nordväst en nyinrättad tjänst för uppföljningssamordning. Tjänsten, som delas av Martin Åberg och Anders Arnsvik, syftar till att stödja kommunerna i arbetet med att följa upp det vardagliga arbetet på ett mer systematiskt sätt. För FoU:s del påbörjas detta arbete med att träffa ledningsgrupperna i samtliga kommuner för att informera om uppdraget. Hittills har vi hunnit besöka fyra kommuner i detta ärende. Inledningsvis kommer även en kartläggning av befintliga uppföljningsformer att genomföras. Resultatet av kartläggningen kommer att läggas ut på

5 hemsidan, som numera har en särskild sida för uppföljningsfrågor. Kontaktpersoner på FoU: Ensamkommande flyktingbarn Vid årsskiftet avslutades ett treårigt forskningsprojekt om ensamkommande flyktingbarn som har skett i samarbete mellan FoU-Nordväst, FoU-Södertörn och FoU-Nordost. I studien undersöks mottagandet av barnen och deras livssituation, utifrån barnens och socialtjänstens perspektiv. Några av resultaten är att barnens livsvärld den första tiden i Sverige kännetecknas av en mångdimensionell otrygghet och ensamhet, som riskerar att förstärkas av karaktären på mottagandet. Barnen efterlyser närmare relationer och kämpar med upplevelser av utanförskap. I kommunernas arbete kan vi se ett balanserande mellan att bygga upp en specifik kompetens för arbetet med denna målgrupp, och att inte särbehandla dem i förhållande till andra barn och ungdomar. Metoder och rutiner upplevs inte passa denna målgrupp, då den skiljer sig från de barn och ungdomar som man är van att möta inom socialtjänsten. Enskilda socialarbetare förefaller ofta lämnas ensamma med att hantera dessa dilemman. I det sociala arbetets praktik förefaller ambitionen att fokusera nuet, det friska och normala få stor betydelse medan barnens bakgrund ofta förblir dold för socialtjänsten. Resultaten av rapporten, samt frågor om hur vi kan gå vidare i den fortsättningsstudie som beviljats från EU:s flyktingfond, presenteras på ett seminarium den 9 maj (se kalendariet). Då kommer också en tryckt version av rapporten att finnas tillgänglig. Kontaktperson på FoU: asa.backlund@socarb.su.se BBiC-rapport En medarbetare på FoU, Tore Svendsen har gjort en fördjupningsrapport om BBiC. Skälet till rapporten är att kommunerna under många år satsat tid och resurser i att utbilda personal i syfte att implementera BBiC i kommunerna. FoU har följt utvecklingsarbetet. En central fråga idag att ställa är hur fungerar det i praktiken. Nedan följer ett sammandrag av rapporten som fick titeln Det finns hur många fördelar som helst, bara man har tid. Socialstyrelsen har sedan 1999 framgångsrikt implementerat handläggnings- och dokumentationssystemet Barns Behov i Centrum (BBIC) i de svenska kommunernas sociala barnavård. Det finns flera studier av implementeringsarbetet, men det saknas till stor del kunskap om hur BBICkonceptet används i det praktiska utredningsarbetet. Utfallet av en teori, en metod eller en strukturerad utredningsmanual är beroende av hur de operationaliseras i praktisk verklighet och det är därför angeläget att granska och undersöka hur den enskilde socialsekreteraren tänker när det gäller användandet av de samma. Den utgivna studien undersöker vilka inställningar och förhållningssätt handläggare inom socialförvaltningarnas familjeenheter i ett urval av Stockholms nordvästkommuner har till BBIC som arbetsinstrument i ett utredningsarbete och vilka möjliga effekter BBIC kan ha för vidare handläggning och insatser i barnavårdsärenden. Resultatet baseras på 10 fokusgruppsintervjuer med sammantaget 56 handläggare inom tre kommuner, Sigtuna, Järfälla och Sundbyberg.

6 Ett huvudresultat visar att handläggarna hade en pragmatisk inställning till BBIC och att förståelsen för och det praktiska användandet av BBIC-konceptet visade på stora variationer och olikheter mellan olika handläggare. Det fanns stora skillnader både i tolkningar av det ideologiska innehållet av BBIC och i sättet att använda konceptet på. En fråga blir om BBIC verkligen kan garantera rättsäkerheten i barnavårdsutredningar? tore.svendsen@socarb.su.se Praktikerperspektiv på FoU Under denna vinjett kommer FoU- Nordväst återkommande i Nyhetsbreven förmedla ett praktikerperspektiv på vad samarbetet med FoU-Nordväst inneburit. Den här gången beskriver Familjepoolen Nordväst: Familjepoolen Nordväst har som uppdrag att rekrytera familjehem och kontaktfamiljer samt att erbjuda utbildning för dem. Det är svårt att hitta familjer som är beredda att öppna sitt hem för de barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo kvar i sina ursprungsfamiljer. Framförallt är det svårt att rekrytera familjer till tonåringar som oftast vill eller har behov av att bo kvar i Stockholmsområdet. Det medför bl.a. att endast privata alternativ återstår vilket innebär en avsevärt högre kostnad till likvärdig kvalité. Familjehemsvården har den senaste tiden stått i fokus med anledning av barnskyddsutredningen och vanvårdsutredningen. Det har medfört utvecklingsarbete i såväl de enskilda kommunerna som på ett nationellt plan. För att lyckas hitta fler familjehem och för att bli mer attraktiva uppdragsgivare beslutade socialchefsnätverket i nordväst att ge i uppdrag till Familjepoolen att tillsammans med berörda enhetschefer; - att föreslå gemensamma lösningar för att lyckas rekrytera familjehem och att behålla dem - att belysa kvalitets- och resursfrågan kring familjehemsvården Uppdraget påbörjades under hösten Vi bestämde inledningsvis att vi ville fråga dem som verkligen berörs av vårt arbete - nämligen familjerna som i dagsläget har uppdrag om deras uppfattning, önskemål och behov. Vi gav i uppdrag till FoU att genomföra en enkätundersökning. Syftet var också, förutom det ovannämnda, att få en överblick av våra uppdragstagare (ålder, kön, civilstånd, utbildningsnivå m.m.). Intentionen var att resultatet skulle vara en grund i det fortsatta gemensamma arbetet. Tillsammans med FoU och utvecklingsledaren i Sollentuna utformades enkäten till familjehemmen. Vid ett flertal tillfällen resonerade vi oss fram till enkätens uppbyggnad, vilka frågor som behövde besvaras och hur dessa skulle ställas. Det var betydelsefullt att vi från verksamheterna tillsammans med FoU kom fram till enkätens utformning. Forskningsperspektivet vävdes på så vis samman med det verksamhetsnära perspektivet på ett bra sätt. FoU har ansvarat för datainsamlingen, bearbetning av material samt analys. Utifrån analysen har vi fått ny kunskap. Vissa av våra hypoteser har bekräftats, andra inte, vissa svar har fått oss att vilja ställa fler frågor. Det som framkommit är viktig information för oss som rekryterar och utbildar familjehem men också för de handläggare som arbetar med det fortlöpande stödet och kontakten till familjehemmen. Exempelvis antyder resultatet att de familjehem som är ensamstående är något mindre nöjda med omfattningen av kontakten med socialtjänsten.

7 Nu fortsätter vårt gemensamma arbete med fokusgrupper tillsammans med familjehemmen som svarat på enkäten för att ytterligare fördjupa materialet. Förhoppningen är att vi gemensamt i nordväst ska kunna sätta en standard för familjevården och bli mer konkurrenskraftiga. För att gå vidare i processen att kvalitetshöja familjehemsvården är det nu dags att ta nästa steg. För att möjliggöra detta är FoUs delaktighet och engagemang en förutsättning. Vi själva hade inte kunnat samla in, bearbeta och analysera materialet på det sätt som FoUs medarbetare hjälpt oss med. Denna positiva erfarenhet av samarbete har medfört att vi i Gula villan i Sollentuna fortsätter vårt samarbete med FoU Nordväst - denna gång kring uppföljning i vardagen med fokus på Jourhemspoolen. Vi ser med tillförsikt fram emot detta arbete. Maria Klemets Hellberg, enhetschef maria.klemets@sollentuna.se Jourhemspoolen och Familjepoolen Nordväst FoU-chefen har ordet Under det senaste halvåret har FoU- Nordväst publicerat två forskningsrapporter och två ytterligare är på gång. Det tycker jag är glädjande. Det är mycket arbete som ligger bakom en forskningsrapport, mer än man kanske tror om man inte själv prövat på någon gång, och det är en härlig känsla när rapporten är färdigskriven, tryckt och distribuerad. De två nu publicerade rapporterna behandlar BBiC och är ett bra exempel på hur vi på FoU-Nordväst strävar efter att arbeta. Vi ser det som vår uppgift att tillsammans med praktiker kritiskt granska olika metoder eller verktyg som implementeras i kommunerna antingen med hjälp av statliga eller regionala medel eller på annat sätt. Att kritiskt granska betyder inte att man är kritisk i meningen negativ utan att man försöker belysa ett fenomen utifrån olika aspekter och sedan se vilka konsekvenser detta kan få. Tanken är att en sådan genomlysning ska vara till hjälp för kommunerna i deras utveckling av verksamheten och alltså i slutänden komma brukarna till del. I en sådan genomlysning är det centralt att få med, synliggöra och tydliggöra olika gruppers tankar och upplevelser. I den senast publicerade rapporten, skriven av Tore Svendsen, är det socialarbetarnas röster som gestaltas. I en kommande rapport som författats av Anders Arnsvik är det klienterna eller brukarna som berättar om sina upplevelser. Denna rapport är en skildring av ett antal hemlösa missbrukares väg ur missbruk och hemlöshet. Rapporten bidrar med mycket viktig kunskap om på vilket sätt socialtjänsten skulle kunna jobba med denna grupp. En evidens- eller kunskapsbaserad praktik, som vi föredrar att benämna det, bygger på att olika former av kunskap integreras och utgör grunden för utvecklingen av det praktiska sociala arbetet. Som alla vet är detta en oerhört svår uppgift som vi alla kämpar med på olika sätt. FoU:s bidrag är exempelvis att bedriva forskningsprojekt, som beskrivits ovan, och på detta sätt göra olika gruppers röster hörda. Ett annat exempel är att anordna seminarier som beskrivits i detta nyhetsblad. På seminariet med Marie Sallnäs är det forskarens röst som hörs. På det andra seminariet är det socialarbetarnas och brukarnas. Vi kommer att fortsätta att jobba på detta sätt i strävan att ge röst åt och hjälpa till att formulera olika gruppers kunskap och behov. Den största utmaningen just nu, om jag uppfattat olika signaler rätt, är att lyfta fram brukarna och deras upplevelser, deras kunskap och deras behov. Hur det kan göras på bästa sätt är för oss på FoU- Nordväst en stor utmaning, och som vi i

8 dialog med kommunerna försöker finna bra metoder för. Rapporter Forskningsrapport 2012:1 Socialarbetares förhållningssätt till BBIC Författare: Tore Svendsen. Länk nedan: 2_1_bbic.pdf Kalendarium Presentation av två aktuella forskningsrapporter båda med utgångspunkt från BBIC (Barns Behov I Centrum): Tisdag 24 april 2012 kl Med barnet eller blanketter i centrum? Föreläsare: Maria Gladh, socialpedagog/ master i socialt arbete samt särskolesamordnare i Sollentuna kommun. Socialarbetares förhållningssätt till BBIC: Det finns hur många fördelar som helst, bara man har tid. Föreläsare: Tore Svendsen, lärare vid Socialhögskolan, Stockholms universitet. Plats: Solna fullmäktigesal Plats: Westmanska palatset, rum Bryggarkungen. Adress: Holländarggatan 17, Stockholm Torsdag 10 maj kl Information för nyanställda Föreläsare: Lisbeth Eriksson / Anders Arnsvik Plats: FoU-Nordväst, Oppegårdsstråket 12, Sollentuna För övrig information om seminarierna samt anmälningsförfarande hänvisas till Kalendariet på FoU:s hemsida, Titta gärna in på FoU- Nordvästs hemsida! Hemsidan innehåller information om FoU- Nordvästs syfte, mål och inriktning samt beskrivning av verksamheten. Vidare finns forskningsrapporter, övriga rapporter och utvärderingar fördelat på verksamhetsområdena. Annat som finns är nyhetsbrev, kalendarium över våra seminarier mm, mm Seminarium: Ensamkommande flyktingbarn. Lisbeth Eriksson, FoU-chef Anders Arnsvik, FoU-medarbetare Onsdag 9 maj 2012 kl Att ha många människor omkring sig men ändå vara ensam om flyktingbarn som kommer till Sverige utan föräldrar. Program: Se FoU:s hemsida.