Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem

Transkript

1 ENKÄTSAMMANSTÄLLNING Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

2 SAMMANFATTNING Fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem kartläggs i denna rapport mot bakgrund av införandet av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. En enkät riktad till personalen inom dessa verksamheter har visat på både generella och specifika behov. Målgrupper med speciella behov kan ofta relateras till profession snarare än verksamhet. Här nedan sammanfattas de större generella behoven. Områden inom de nationella riktlinjerna med större behov: Förebyggande arbete Tidig upptäckt Utredning/bedömning av klientens/patients hjälpbehov Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk Psykosocial behandling vid alkoholproblem Aktuell forskning Kunskapsområden där mer än 40% av de svarande ser behov: Samsjuklighet Aktuell forskning Missbruk och beroende av narkotika Beroendemekanismer Droger/drogkunskap Anhöriga till personer med missbruk och beroende Barn till personer med missbruk och beroende De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård Utrednings- och behandlingsområden med större behov: Återfallsprevention Kort intervention/motiverande intervju KBT

3 INNEHÅLL BAKGRUND... 5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 7 RESPONDENTERNA... 9 KUNSKAPSOMRÅDEN UTREDNINGS- OCH BEHANDLINGSMETODER SAMVERKAN OCH KOMPETENSPLAN SAMMANFATTANDE ANALYS... 45

4

5 BAKGRUND Följande rapport redovisar resultaten av en kartläggning av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem. Rapporten är genomförd på uppdrag av SIKTA, Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, och är ett samverkansprojekt mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. De två aktörerna har fått statliga medel till ett 3-årigt projekt för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna har utarbetats till följd av att antalet personer med missbruks- och beroendeproblem har ökat, att missbruks- och beroendevårdens struktur snabbt har ändrats samt att det i vården finns stora regionala skillnader över landet. 1 Syftet med riktlinjerna är att göra vården tydligare och mer enhetlig. Med tanke på att insatserna sker inom många olika typer av verksamheter och med flera olika huvudmän, innebär det också att stora skillnader finns i traditioner, kompetenser och synsätt. För att möjliggöra implementeringen av riktlinjerna har Socialstyrelsen pekat ut tre väsentliga områden: 2 Kompetensutveckling inom missbruks- och beroendevård Organisation av missbruks- och beroendevård Ekonomi och kostnadseffektivitet Under den första punkten inryms denna undersökning. Tanken är att personalens utbildnings- och kompetensnivå ska inventeras och utbildningsbehoven kartläggas. Om behov finns och om så är möjligt inom ramen för projekttiden, anordnas utbildning, stöd och handledning. 3 Mot denna bakgrund fick enheten för kompetensutveckling och utvärdering på Malmö högskola i november 2008, uppdraget att kartlägga behovet av utbildning avseende missbruks- och beroendevård i Skåne. Uppdraget innebar att i samråd med projektledarna för SIKTA, ta fram underlag för en enkätundersökning till berörda personer i Skåne. Vidare innebar uppdraget att genomföra kartläggningen i form av en webb-baserad enkätundersökning till den målgrupp som identifieras av SIKTA. 1 Socialstyrelsen (2007), Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2 Projektdirektiv SIKTA (2008) 3 Projektdirektiv SIKTA (2008) 5

6 Uppdraget skulle avslutas med en sammanställning och övergripande analys av det insamlade materialet som sedan skulle presenteras för projektorganisationen genom skriftlig rapport. Rapporten skulle visa på behovet av gemensamma utbildningar och identifiering av målgrupper för olika utbildningar. Detta görs i föreliggande slutrapport. 6

7 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I följande avsnitt redovisas hur undersökningen genomförts. I slutet bifogas också läsanvisningar för att bättre förstå undersökningens resultat. Ansats och innehåll Uppdraget var alltså att genomföra en webb-baserad enkätundersökning kring det upplevda fortbildningsbehovet hos anställda som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem i Skånes kommuners verksamheter, och Region Skånes hälso- och sjukvård. De anställda delades in i två grupper, chefer respektive personal. De tidigare skulle uttala sig om en verksamhets fortbildningsbehov, de senare om sina egna. Två enkäter skapades alltså, en för chefer, en för anställda. Enkäten innehöll tre delar. Den första efterfrågade bakgrundsvariabler hos den svarande: utbildningsbakgrund, typ av verksamhet, huvudsaklig inriktning på verksamheten och i vilken kommun verksamheten låg. Den andra delen var enkätens huvuddel. I den fanns frågor om vilken typ av kunskap den svarande skulle vilja ha mer kunskap om, och i vilka utrednings- och behandlingsmetoder denne ansåg sig behöva fortbildning. Befintliga kunskaper och metoder efterfrågades också. Cheferna svarade utifrån verksamhetens behov. Frågorna var utformade som flervalsfrågor där man kryssade för ett visst kunskapsområde eller metod som man ansåg sig ha behov av. Behovet värderades alltså inte som ganska stort eller mycket stort, då det intressanta har varit att få en översikt av om behov föreligger eller ej, snarare än att gå in på detaljnivå. Om det kunskapsområde eller den metod man ansåg sig eller sin verksamhet vara i behov av inte fanns med, var det också möjligt att skriva in det under annat. Den tredje delen fanns endast i chefsenkäten. Där fanns frågor huruvida en kompetensplan för personalen finns i verksamheten, frågor om hur samverkan och uppföljning skett, och hur ett eventuellt fortbildningsbehov tillgodoses i dagsläget. Distribution och svarsfrekvens Enkäten var aktiv från den 8 mars 2009 till den 20 april 2009, alltså i sex veckor. Webbadresserna till enkäten distribuerades via e-post, adresserna tillhandahölls av SIKTAs projektpersonal. Efter att enskilda adresser varit obrukbara, några tillkommit, och ett tiotal pappersenkäter distribuerats till respondenter utan e-postadresser, blev svarsfrekvensen som nedan. 7

8 Enkät Antal svarande/antal utskick Andel svarande, % Personal 602/ % Chef 121/ % Ett tiotal respondenter tillkom under undersökningens gång, då exempelvis nyanställda inte hade hunnit komma med i personallistor. På samma sätt föll respondenter ifrån då de inte längre arbetade i en verksamhet med missbruks- eller beroendevårdsanknytning, men likväl hade samma e-postadress. Den information om respondenterna som fanns tillgänglig innan enkäterna skickades ut var om respondenten tillhörde Region Skåne eller den kommunala socialtjänsten. I tabellen nedan visas hur svaren fördelat över de två organisationerna, jämfört med hur fördelningen sett ut för alla de som fick enkäten. Personalenkät: Verksamhet Andel av svarande, % Andel av ursprungspopulation, % Region Skåne 45 % 52 % Kommunal socialtjänst 55 % 48 % Chefsenkät: Verksamhet Andel av svarande, % Andel av ursprungspopulation, % Region Skåne 48 % 48 % Kommunal socialtjänst 52 % 52 % Med avseende på organisationstillhörighet är chefernas svar representativa för cheferna som grupp. Andelen chefer i Region Skåne som svarat i jämförelse med chefer i kommunal socialtjänst är alltså lika stor som andelen som enkäten skickades till, 48 %. För personalenkäten är fördelningen annorlunda. Här utgör Region Skånes personal 45 % av de svarande, trots att de utgjorde 52 % av de som fick enkäten. Region Skånes personal har alltså besvarat undersökningen i mindre utsträckning än den kommunala socialtjänsten. Bearbetning och analys Svaren exporterades till dataprogrammet SPSS där de bearbetades och sammanställdes i frekvenstabeller och genom korsskörningar. De senare skedde genom att sätta de olika bakgrundsvariablerna, del ett i enkäterna, i relation till övriga frågor för att se vilka grupper av respondenter som svarade på olika sätt. Läsanvisningar Resultaten från de två enkäterna kommer att presenteras parallellt för att ge både personals och chefers syn på samma kunskapsbehov. För att skilja resultaten åt benämns fortsättningsvis de svarande av personalenkäten som anställda eller personal och de svarande av chefsenkäten som chefer. Att ha i minnet är att resultaten i rapporten är upplevt kunskapsbehov hos en respondent. Dock uttalar sig cheferna om hur de upplever verksamhetens och i förlängningen dess personals kunskapsbehov. 8

9 RESPONDENTERNA Avsnittet bakgrundsvariabler redovisar de svar som återfinns i den första delen i enkäterna. Det är frågor som rör respondenternas verksamhet och kommuntillhörighet. Utbildningsbakgrund Respondenternas utbildningsbakgrund fördelar sig enligt diagrammen nedan. Bland cheferna är socionom (45%) och sjuksköterska (39%) de vanligaste utbildningsbakgrunderna. Under Annan återfinns exempelvis beteendevetare och behandlingsassistenter. Bland personalen är socionom den allra vanligaste utbildningsbakgrunden (42%) följt av sjuksköterska och skötare. Under Annan återfinns behandlingspedagoger och behandlingsassistenter (ca 3%), fritidsledare, arbetsterapeuter, beteendevetare, undersköterskor m fl. 9

10 Typ av verksamhet Respondenterna fördelade sig på Kommunal socialtjänst, Psykiatri och Beroendesjukvård enligt nedanstående diagram. Den kommunala socialtjänsten dominerar både bland personal och bland chefer. 10

11 Huvudsaklig inriktning på verksamhet Utifrån nedanstående diagram kan sägas att Öppenvård är huvudsaklig inriktning i mer än varannan verksamhet som respondenterna är verksamma i. Cheferna markerar fler inriktningar som ens verksamhet har (flera alternativ är möjliga att välja). Detta kan bero på att denne har bättre överblick över verksamhetens innehåll, eller att det bland cheferna helt enkelt finns fler från de verksamheterna. Annan huvudsaklig inriktning uppgår i chefsenkäten till 20%, och i personalenkäten till 14%. Bland cheferna är de kompletterande inriktningarna väldigt olika, de som återkommer är boendelösningar och individ och familjeomsorg. I personalenkäten är det fler inriktningar som är återkommande, förvisso för att de 14 procenten utgörs av 84 respondenter mot chefsenkätens 20 procent som är 24 respondenter. Annan huvudsaklig inriktning innehåller i personalenkäten främst avgiftning, boendestöd, ekonomiskt bistånd, motivationsarbete och samtalsterapi. Kommun i vilken arbetsplatsen ligger Nedanstående diagram visar fördelningen av de svarande per kommun. De kommuner som har haft 1 eller ingen respondent i chefsenkäten, och 6 eller färre respondenter i personalenkäten, har samlats i en gemensam stapel i början av respektive diagram. De kommuner som haft en eller ingen respondent i chefsenkäten är: Burlöv (1), Höör (0), Kävlinge (1), Lomma (1), Perstorp (1) och Staffanstorp(1). 11

12 De kommuner som haft sex eller färre respondenter i personalenkäten är: Bromölla (6), Burlöv (2), Eslöv (5), Höganäs (3), Hörby (4), Höör (3), Kävlinge (4), Lomma (3), Svalöv (6), Örkelljunga (6) och Östra Göinge (6). Det bör noteras att det som efterfrågades i enkäten var den kommun där arbetsplatsen låg. Det var därför möjligt att markera flera kommuner, då en arbetsplats kunde ligga i flera kommuner, liksom man kunde arbeta i två olika kommuner, vilket påpekades av enskilda respondenter. I övrigt kan säga att de större städerna som förväntat har fler respondenter. För Malmö finns kompletterande diagram som ytterligare preciserar geografisk tillhörighet. 12

13 13

14 KUNSKAPSOMRÅDEN Den andra delen i enkäterna är huvuddelen, där behov inom kunskapsområden och av metoder kartläggs. Här redovisas svaren på frågorna: Har du kännedom om vad Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård 2007 innehåller? (både chef och personal) Om nej, inom vilka områden behöver du mer kunskap? (endast personal) Anser du att personalen i din verksamhet har tillräcklig kompetens för att utifrån sitt uppdrag tillgodose brukarnas behov? (endast chef) Inom vilka områden skulle fortbildning förbättra möjligheterna för personalen att erbjuda brukarna bästa möjliga vård? (endast chef) Utifrån ditt uppdrag, inom vilka områden skulle fortbildning förbättra möjligheterna att erbjuda brukarna bästa möjliga vård? (endast personal) Kännedomen om innehållet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Frågan huruvida respondenten har kännedom om vad Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007 innehåller, ställdes i både chefsenkät och personalenkät. Svaren visar att cheferna i mycket högre utsträckning menar att de har kunskap om innehållet i riktlinjerna. Bland cheferna instämmer 85% (ja, i hög grad eller ja, delvis) medan motsvarande siffra för personalen är 66%. 14

15 I chefernas fall är det den kommunala socialtjänsten och beroendesjukvården som anser sig ha störst kännedom om innehållet i riktlinjerna med en instämmandegrad på 92% respektive 100 %, mot 71% för psykiatrin. Vad gäller inriktning på verksamheten eller utbildningsbakgrund kan inte skillnader ses. De kommuner med fler än 10 svarande på chefsenkäten har följande instämmandegrad (ja, i hög grad eller ja, delvis): Helsingborg 77% Kristianstad 91% Lund 50% Malmö 94%, Bland personalen är främst det läkare (73%) och sjuksköterskor (73%) som anser sig ha kunskap om innehållet i riktlinjerna, medan skötare (46%) och psykologer (58%) inte anser sig vara lika välinformerade. Socionomer, socialpedagoger och anställda med annan utbildningsbakgrund ligger kring genomsnittet på 66%. Det är personalen i psykiatrin som anser sig ha minst kunskap om innehållet i riktlinjerna, 51% svarar ja, i hög grad eller ja, delvis. Motsvarande siffra för beroendesjukvården är 83%, och 69% för den kommunala socialtjänsten. Utifrån inriktning på verksamheten är det slutenvården som utmärker sig för att inte anse sig ha kunskap om innehållet (52% säger ja, i hög grad eller ja, delvis). Utredning, öppenvård, behandling och rehabilitering ligger alla kring genomsnittet. De kommuner med fler än 10 svarande i personalenkäten, som utmärker sig för att ha en stor kunskap (ja, i hög grad eller ja, delvis) om innehållet i riktlinjerna är: Bjuv 87% Båstad 83% 15

16 Helsingborg 76% Klippan 83% Och de som anser sig ha mindre kunskap: Hässleholm 55% Lund 57 % Simrishamn 39% Sjöbo 57% Trelleborg 54% Ystad 55% Inom Malmö är instämmandegraden (bland de med fler än 10 svarande) hög för Södra Innerstaden (81%), Rosengård (78%) och bland de som arbetar stadsdelsövergripande (84%), och lägre för Kirseberg (58%) och Västra innerstaden (60%). De som arbetar inom Region Skåne i Malmö ligger på 70%. Om nej, inom vilka områden behöver du mer kunskap? Personalenkäten innehöll dessutom följdfrågan Om, nej, inom vilka områden behöver du mer kunskap?, där de som svarat nej, i mindre grad eller nej, inte alls kunde precisera sitt behov inom de nya riktlinjerna. Dessa var 206 st. Dock fyllde också många som instämde in helt eller delvis, i denna följdfråga. Detta kan ses som en felkonstruktion i enkäten, men visar också på ett stort behov av kunskap om innehållet i riktlinjerna även hos dem som anser sig ha kunskap om dem. Resultaten visas i två diagram nedan, där det vänstra visar behovet hos dem som svarat nej, och det högra visar behovet hos samtliga respondenter i personalenkäten. Båda redovisas i procentform, men alltså med olika populationer. Vid en jämförelse kan det konstateras att den högra, större gruppen ser ett större behov av aktuell forskning. Där ingår alltså också personer som anser att de har helt eller delvis god kännedom om innehållet i riktlinjerna. Om den mindre gruppen studeras, den som ansåg sig ha mindre eller ingen kunskap alls om riktlinjerna, kan man se att 45% av respondenterna villa ha mer kunskap inom sex av nio kunskapsområden (se diagram på nästa sida). Områdena kan också sättas i relation till utbildning: Socionomer den grupp som säger sig vara i störst behov av kunskap kring aktuell forskning. Samtliga grupper vill i hög utsträckning ha kunskap kring utredning och psykosocial behandling av narkotikamissbruk och alkoholmissbruk. Läkare vill ha större kunskap kring läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk, vilket socialpedagoger inte alls är intresserade av. 16

17 Under annan finns 27 svar. De två grupperingar som kan göras är olika typer av beroende och missbruk (annat missbruk, sexmissbruk, spelberoende), och svar som betonar att så mycket fortbildning som möjligt är nödvändig. I förhållande till den typ av verksamhet kan följande iakttagelser göras: Psykiatrin är relativt sett mer intresserad av kunskap kring läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk och utredning/bedömning av patienters hjälpbehov. Kommunal socialtjänst är relativt sett intresserade av psykosocial behandling vid narkotikamissbruk och aktuell forskning. Beroendesjukvården är intresserad av psykosocial behandling vid narkotikamissbruk och aktuell forskning. Den mindre gruppen (206 personer) i relation till kommun och huvudsaklig inriktning på verksamheten beskrivs i tabellen nedan område för område. Då underlaget är för stort för att här återge i sin helhet redovisas endast de kommuner och områden som avviker från det samlade resultatet ovan. Kommuner och inriktningar med stort behov i tabellen är de som har ett relativt sett större behov än genomsnittet. Endast kommuner med fler än 5 respondenter inräknade (12 kommuner), kommuner med få respondenter skrivs i absoluta tal. 17

18 Kunskapsområde (genomsnittligt behov bland 206 respondenter med störst behov) Inriktning på verksamheten med relativt stort behov Kommuner med relativt stort behov Förebyggande arbete (45%) Landskrona (4/7) Simrishamn (53%) Sjöbo (4 av 6) Trelleborg (60%) Ystad (53%) Ängelholm (6 av 9) Tidig upptäckt (48%) Utredning (62%) Rehabilitering (60%) Landskrona (4 av 7) Trelleborg (75%) Utredning/bedömning av klientens/patientens hjälpbehov (58%) Slutenvård (69%) Hässleholm (72%) Lund (68%) Simrishamn (68%) Trelleborg (75%) Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk (60%) Slutenvård (78%) Kristianstad (68%) Lund (64%) Trelleborg (70%) Malmö: Region Skåne (67%) Läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk (36%) Slutenvård (53%) Landskrona (5 av 7) Malmö (68%) Sjöbo (3 av 6) Trelleborg (50%) Ystad (53%) Psykosocial behandling vid alkoholproblem (49%) Slutenvård (61%) Landskrona (4 av 7) Trelleborg (70%) Ystad (71%) Läkemedelsbehandling vid alkoholproblem (30%) Slutenvård (41%) Rehabilitering (40%) Sjöbo (3 av 6) Trelleborg (50%) Ystad (53%) Systematisk dokumentation och uppföljning (32%) Hässleholm (44%) Sjöbo (4 av 6) Ystad (41%) Malmö: Region Skåne (39%) Aktuell forskning (49%) Hässleholm (64%) Landskrona (4 av 7) 18

19 Slutenvården återkommer med ett relativt sett stort behov kring Utredning/bedömning av klientens/patientens hjälpbehov, Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk, Läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk, Psykosocial behandling vid alkoholproblem och Läkemedelsbehandling vid alkoholproblem. Bland huvudinriktningarna har slutenvården alltså klart störst behov. Kommunvis återkommer samma kommuner med större behov än andra; Trelleborg finns med inom sju kunskapsområden, Landskrona inom fem, Ystad inom fyra och Hässleholm inom tre. 19

20 20

21 Kunkapsområden med behov av fortbildning Nästa moment i enkäterna var att både chefer och personal skulle svara på vilken fortbildning som skulle förbättra möjligheterna att erbjuda brukarna bästa möjliga vård. Frågorna var dock utformade olika, cheferna skulle besvara frågan utifrån verksamhetens personal, personalen skulle besvara frågan utifrån sig själv. Därför redovisas svaren var för sig. Chefsenkät Innan cheferna redovisade det upplevda behovet av fortbildning, fick de svara på huruvida personalen i deras verksamhet har tillräcklig kompetens för att utifrån sitt uppdrag tillgodose brukarnas behov. Svaren redovisas i diagrammet nedan. Det är endast 13% av de svarande cheferna som svarar nej, i mindre grad eller nej, inte alls. De negativa svaren återfinns främst i psykiatrin från chefer som är läkare eller sjuksköterskor. Slutenvården är den inriktning på verksamheten som sticker ut mest med negativa svar (28% svarar nej, i mindre grad eller nej, inte alls). Följdfrågan var inom vilka områden fortbildning skulle förbättra möjligheterna för personalen att erbjuda brukarna bästa möjliga vård. Svarsalternativen var indelade i två kluster med namnen kunskaper i beroendelära som och kunskaper kring där det första var mer specifikt och det andra mer generellt. Svaren från cheferna visas i diagrammet nedan. 21

22 Diagrammet visar samtliga chefer. De sju första kategorierna visar kunskaper kring beroendelära. Inom detta kluster är samsjuklighet området med det allra största värdet (63%). I svarsklustret under med mer generellt hållna områden är behoven störst inom uppföljning/utvärdering och kunskap inom de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården. De som svarade nej på föregående fråga (huruvida man anser att personalen har tillräcklig kompetens för att tillgodose brukarnas behov) upplever att personalen har ett större behov av kunskaper kring lagstiftning, missbruk och beroende av alkohol och missbruk och beroende av narkotika. De kunskapsområden som ryms under Annat kring beroendelära (13 svar) är exempelvis kontinuerlig uppdatering bemötande och missbuksbehandling. Under Annat ryms fem svar, exempelvis utvecklingspsykologi och bättre förståelse för de villkor som gäller för organisationsgrannar, utbildningar som skapar samsyn och förståelse för hur vi tillsammans i kommun och region gör en gemensam insatts bäst. Sätts resultaten i relation till typ av verksamhet blir fördelningen som i tabellen nedan. Procenttalen anger där hur stor del av exempelvis psykiatrins chefer som vill ha fortbildning för personalen inom ett visst område. De tre mest efterfrågade områdena presenteras (fullständigt diagram finns på s 24) 22

23 Typ av verksamhet Chefer Områden där fortbildning för personalen skulle förbättra bästa möjliga vård för brukarna andel inom typen av verksamhet Kommunal socialtjänst (63 svarande) Samsjuklighet 60% Uppföljning/utvärdering 59% Aktuell forskning 59% Beroendemekanismer 48% Nationella riktlinjer 43% Psykiatri (49 svarande) Samsjuklighet 76% Nationella riktlinjer 74% Lagstiftning 61% Uppföljning/utvärdering 55% Beroendemekanismer 53% Beroendevård (9 svarande) Aktuell forskning 44% Samsjuklighet 33% Annat kring beroendelära 33% Uppföljning/utvärdering 33% Områdena i relation till den huvudsakliga inriktningen på verksamheten redovisas på samma sätt: Huvudsaklig inriktning på verksamheten Chefer Områden där fortbildning för personalen skulle förbättra bästa möjliga vård för brukarna andel inom huvudinriktning av verksamhet Öppenvård (68 svarande) Samsjuklighet 68% Uppföljning/utvärdering 65% Aktuell forskning 54% Slutenvård (40 svarande) Samsjuklighet 65% Nationella riktlinjer 65% Lagstiftning 53% Uppföljning/utvärdering 53% Utredning (9 svarande) Aktuell forskning 65% Samsjuklighet 63% Uppföljning/utvärdering 59% Behandling (40 svarande) Uppföljning/utvärdering 75% Aktuell forskning 68% Samsjuklighet 63% Nationella riktlinjer 63% 23

24 Rehabilitering (19 svarande) Uppföljning/utvärdering 79% Samsjuklighet 74% Beroendemekanismer 58% 24

25 Personalenkät Personalen besvarade frågan, utifrån ditt uppdrag, inom vilka områden skulle fortbildning förbättra möjligheterna att erbjuda brukarna bästa möjliga vård? Svaren skiljer sig på vissa punkter från de svar som cheferna gav om verksamheternas personal (diagrammet återges ytterligare en gång här, samma som på s 22 ovan). I personalenkäten är behovet större av fortbildning kring framför allt: Beroendemekanismer Droger/drogkunskap Missbruk och beroende av narkotika Missbruk och beroende av alkohol Självläkning I chefenkäten är det upplevda behovet hos personalen större kring: Samsjuklighet Lagstiftning Utvärdering/uppföljning De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård 25

26 I relation till typ av verksamhet, huvudsaklig inriktning på verksamhet, utbildningsbakgrund och kommun blir fortbildningsområden där någon av bakgrundsvariablerna avviker från genomsnittet, enligt tabellen nedan. På grund av materialets storlek lyfts endast behov som är större än genomsnittet fram. Tabellen läses så att kolumnen längst till vänster innehåller alla olika kunskapsområden. Ett kunskapsområde vägs sedan mot en kolumn, exempelvis typ av verksamhet. I den rutan finns de typer av verksamheter som har ett relativt sett större behov av just det kunskapsområdet än genomsnittet. Återfinns en verksamhet inte i kolumnen typ av verksamhet överensstämmer den alltså med genomsnittet. Exempelvis finns ingen specificerad verksamhet under Samsjuklighet, det innebär att alla typer av verksamheter har ungefär samma behov av fortbildning, dvs. 57% av de svarande. Kunskapsområde Typ av Huvudsaklig Utbildningsbakgrund Kommun verksamhet inriktning på (genomsnittsbehov) verksamheten (Kommuner med 5 eller färre respondenter exkluderas då det är missvisande att generalisera utifrån ett sådant litet underlag) Droger/drogkunskap (43%) Psykiatri 51% Rehabilitering 53% Skötare 52% Hässleholm 62% Kristianstad 49% Landskrona 48% Simrishamn 55% Sjöbo 50% Skurup 70% Tomelilla 70% Ystad 61% Beroendemekanismer (58%) Rehabilitering 71% Båstad 67% Hässleholm 62% Kristianstad 61% Simrishamn 61% Skurup 80% Tomelilla 60% Trelleborg 63% Ystad 61% Malmö: Centrum 60% Malmö: Region Skåne 64% 26

27 Missbruk och beroende av narkotika (46%) Slutenvård 61% Skötare 56% Läkare 57% Landskrona 57% Malmö 46% Simrishamn 52% Sjöbo 57% Skurup 80% Tomelilla 70% Trelleborg 61% Ystad 71% Malmö: Region Skåne 57% Missbruk och beroende av alkohol (38%) Slutenvård 55% Skötare 51% Sjöbo 70% Tomelilla 60% Trelleborg 56% Ystad 61% Samsjuklighet (57%) Utredning 67% Rehabilitering 68% Socialpedagog 71% Socionom 67% Bjuv 80% Landskrona 71% Osby 73% Sjöbo 79% Skurup 90% Tomelilla 70% Trelleborg 70% Ängelholm 69% Malmö: Centrum 70% Malmö: S Innerst 73% Gravida kvinnor (20%) Sjuksköterska 29% Läkare 37% Bjuv 33% Landskrona 88% Sjöbo 36% Malmö: Centrum 40% Anhöriga till personer med missbruk och beroende (44%) Rehabilitering 61% Skötare 53% Kristianstad 59% Simrishamn 58% Ystad 55% Malmö: Kirseberg 67% Barn till personer med missbruk och beroende (43%) Slutenvård 51% Trelleborg 58% Lagstiftning (28%) Psykiatri 37% Sjuksköterska 37% Läkare 37% Trelleborg 42% 27

28 Uppföljning/utvärdering (38%) Slutenvård 47% Behandling 47% Rehabilitering 48% Landskrona 62% Malmö: Centrum 50% De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (43%) Psykiatri 50% Slutenvård 56% Skötare 59% Läkare 53% Landskrona 57% Simrishamn 55% Sjöbo 57% Skurup 60% Tomelilla 70% Malmö: S Innerst 64% Malmö: Region Skåne 57% Självläkning (37%) Landskrona 62% Tomelilla 60% Trelleborg 54% Brukarorganisationers arbete (21%) Landskrona 33% Trelleborg 33% Aktuell forskning (54%) Psykolog 79% Bjuv 67% Osby 64% Malmö: S Innerst 64% Mycket kan sägas om tabellens resultat. Angående typ av verksamhet är det endast psykiatrin som har ett relativt sett större behov inom vissa kunskapsområden (droger/ drogkunskap, lagstiftning, de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård), annars har alla tre verksamhetstyper likartade kunskapsbehov. Inom huvudsaklig inriktning på verksamheten är det framför allt slutenvården och rehabiliteringen som har de större behoven. Utifrån utbildningsbakgrund är det främst skötare, sjuksköterskor och läkare som har avvikande större behov, ofta inom samma kunskapsområde. Stora populationsgrupper lyser med sin frånvaro. Exempelvis är Lund och Malmö sällsynta i kolumnen längst till höger. Detta då dessa två grupper tillsammans utgör 40% av respondenterna i personalenkäten, och därför oftast ligger nära genomsnittet. Samma gäller för socionomer som med 43% sällan hamnar långt ifrån genomsnittet. 28

29 UTREDNINGS- OCH BEHANDLINGSMETODER Vid sidan av kunskapsområden frågades chefer och personal om vilka metoder som förekom och användes i arbetet: Vilka metoder använder ni i er verksamhet idag? Vilka metoder använder du i ditt arbete idag? (personal) Vilka metoder är du utbildad i? (personal) I vilka utrednings- och behandlingsmetoder anser du att personalen behöver fortbildning? I vilka utrednings- och behandlingsmetoder anser du dig behöva fortbildning? (personal) Alla frågor hade samma svarsalternativ, nämligen de olika metoder som vanligtvis förekommer i verksamheter med personer med missbruks- och beroendeproblem. Skillnaden mellan de två enkäterna är alltså att personalen redogör för metoder de själva har behov av fortbildning kring, de metoder man har utbildning i, och de man använder i verksamheten. Cheferna redogör för de behov som dennes verksamhet har (personalen) och vilka metoder som används. Då de två enkäterna här har tydliga beröringspunkter ska resultaten vävas samman i stor utsträckning. Diagrammen på nästa sida visar de övergripande svaren på alla fem frågor som ställdes kring utrednings- och behandlingsmetoder. Vilka metoder används idag? De två första diagrammen från vänster visar vilka metoder som används idag. Cheferna uttalar sig om en hel verksamhet där flera metoder används, personalen uttalar sig om vilka metoder som denne själv använder, vilka kan antas vara färre. Därför kan det vara riskabelt att jämföra chefers svar med personalens, då de kan säga olika saker. 29

30

31 Chef vilka metoder använder ni er av i er verksamhet idag? Andel i % Personal Vilka metoder använder du i ditt arbete idag? Andel i % Personal Vilka metoder är du utbildad i? Andel i % Chef I vilka utrednings- och behandlingsmetoder anser du att personalen behöver fortbildning? Andel i % Personal I vilka utrednings- och behandlingsmetoder anser du dig behöva fortbildning? Andel i % 31

32

33 Några saker kan ändå poängteras vid en jämförelse: Kort intervention/motiverande intervju är den mest använda metoden i båda enkäterna. Återfallsprevention, Kognitiv beteendeterapi, ASI och AUDIT är alla metoder som ca 20% av personalen använder idag. Återfallsprevention, Kognitiv beteendeterapi, ASI, ADAD, AUDIT, DUDIT och HAP, är alla metoder där en mycket större andel av cheferna instämmer, relativt personalen. 1 Metoder där personalen är mer instämmande än cheferna är CRA, DOK och Annat. Det är dock inte stora skillnader som i föregående punkt. Under Annat finner vi i personalenkäten hela 119 svar, 20% av respondenterna anger andra metoder än de som efterfrågas som alternativ. Bland mest återkommande svar finns: Lösningsfokuserad metod/samtal/synsätt/terapi (30 svar) Integrerad utvärdering (5 svar) Psykodynamisk metod (5 svar) MI (3 svar) I följande tabell presenteras de metoder som används idag, uppdelat på typ av verksamhet, huvudsaklig inriktning på verksamheten och utbildningsbakgrund. Som tidigare nämnt så kan inte hela materialet sammanställas inom dessa ramar, varför endast de resultat som är större än genomsnittet visas, alltså i det där fallet där metoder använd mer än genomsnittet. Om exempelvis en inriktning på en verksamhet inte kan hittas under dess kolumn, innebär det att dess resultat inte avviker nämnvärt från helhetsresultatet ovan, eller ligger under det. Observera också att resultaten för båda enkäterna finns i tabellen. Andelen användare av en metod för chefsenkäten respektive personalenkäten visas genom två procenttal, (X%/Y%), där det första är chefer och det andra är personal. 1 I synnerhet ASI som drygt 40% av cheferna menar används i verksamheterna, men där endast 25% av personalen menar att de använder den. Detta behöver dock inte vara oförenligt då alla verksamheter kan använda en metod, även om inte all personal gör det. 33

34 Metod: Typ av verksamhet Huvudsaklig Utbildningsbakgrund Kommun Vilka metoder inriktning på använder ni i er verksamheten (endast 5 läkare, 3 (Endast personal, och verksamhet skötare, och 2 endast idag? psykologer bland personalgrupper över Vilka metoder cheferna, därför 10 respondenter) använder du i ditt exkluderas dessa från arbete idag?(personal) chefsandelen i denna kolumn ) Genomsnitt (chef resp. personal) Återfallsprevention Beroendesjukvård Rehabilitering Sjuksköterska 42% Helsingborg 38% (30/25%) 67/42% 42/37% Klippan 42% Psykolog 47% (pers) Landskrona 33% Malmö 33% Trelleborg 44% Malmö: Centrum - 40% Malmö: S innerst 44% Malmö: Kirseberg 33% Malmö: Stadsdelsövergr 63% Malmö: Region Skåne 50% Kort Beroendesjukvård Rehabilitering Socionom 50% Bjuv 60% intervention/motiverande 78/62% 53% Helsingborg 62% intervju (43/41%) Klippan 58% Landskrona 52% Malmö 59% Malmö: Centrum - 90% Malmö: S innerst 82% Malmö: Kirseberg 50% Malmö: Region Skåne 66% KBT (32/23%) Beroendesjukvård Öppenvård 46% Läkare 30% (pers) Landskrona 33% 56% Sjuksköterska 31% Trelleborg 40% Psykiatri 45/31% Slutenvård (pers) Malmö: Centrum - 40% 43/33% Socialpedagog 38% Malmö: S innerst 36% Behandling (pers) Malmö: Stadsdelsövergr 43/32% Psykolog 32% (pers) 41% Rehabilitering Malmö: Region Skåne 53/31% 34% 34

35 CRA (1%) Landskrona 29% Malmö: Centrum - 10% (1 person) ASI (43/24%) Kommunal Socialtjänst 65/39% Utredning 74/52% Socionom 74/44% Bjuv 60% Klippan 42% Landskrona 52% Sjöbo 43% Ängelholm 62% Malmö: Centrum 60% Malmö: S innerst 55% DOK (3/6%) Beroendesjukvård 12% (pers) Behandling 10% Rehabilitering 16% Lund 12% Malmö 10% Malmö: Centrum 10% Malmö: S innerst 9% Malmö: V innerst 10% ADAD (12/5%) Utredning 22% Socionom 26% Landskrona 10% Sjöbo 29% Malmö: S innerst 9% Malmö: V innerst 20% Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende (4/6%) Båstad 25% Kristianstad 10% Behandling för barn till personer med missbruk/beroende (9/3%) Utredning 17% Behandling 39% (pers) Socionom 19% Audit (31/18%) Beroendesjukvård 44% Öppenvård 38% Rehabilitering 27% (pers) Läkare 47% (pers) Klippan 33% Sjöbo 29% Skurup 40% Trelleborg 42% Simrishamn 26% Malmö: Centrum 40% Malmö: S innerst 36% Dudit (18/11%) Skurup 20% Trelleborg 37% Malmö: Centrum 40% Malmö: S innerst 27% Malmö: Kirseberg 25% 35

36 Malmö: V innerst 30% Malmö: Region Skåne 20% Psykologiska Psykiatri 25% Öppenvård 19% Sjuksköterska 21% Klippan 17% bedömningsinstrument Beroendesjukvård Trelleborg 16% (13/9%) 22% Slutenvård 23% Läkare 20% (pers) Malmö: S innerst 18% Psykolog 63% (pers) Malmö: Kirseberg Rehabilitering 17% 37% Malmö: V innerst 30% Hap (11/5%) Behandling 20% Socialpedagoger 11% (pers) Bjuv 20% Båstad 17% Genom tabellen kan man se ledtrådar till i vilket sammanhang en viss metod används med avseende på profession, kommun och verksamhet. Återfallsprevention och kort intervention/motiverande intervju används i relativt hög grad inom beroendesjukvård och rehabilitering. Återfallsprevention används främst av sjuksköterskor och psykologer. KBT är den metod där många har en relativt hög användning, andra en relativt låg. CRA, familjeterapi med fokus på missbruk och beroende och dudit har en ganska låg generell användning och inga stora variationer kan ses i relation till verksamhet eller profession. ASI har en hög användning i kommunal socialtjänst för socionomer i verksamheter med inriktning på utredning i exempelvis Malmö stad. Audit används i hög grad inom öppenvård och rehabilitering och av läkare. Dessa är några av tendenserna ovan. Cheferna har i genomsnitt angett att 2,7 utredningsoch behandlingsmetoder används i respektive verksamhet. Personalen har angett att de använder i genomsnitt 2,0 metoder, de har alltså valt i genomsnitt två alternativ per person. Skillnaden kan som tidigare nämnt bero på att personalen i en verksamhet inte använder verksamhetens alla metoder. Vilka metoder är personalen utbildad i? I det tredje diagrammet från vänster på sidan 31 visas de metoder som personalen är utbildad i. De stämmer väl överens med det mönster som finns i svaren från föregående fråga, de metoder som personalen använder i sitt arbete. Kort intervention/motiverande intervju, KBT, audit och återfallsprevention används mer än vad personalen är utbildad till. I ASI är fler personer utbildade än vad metoden används. 36

37 Nedan görs en relativt kortfattad redovisningen av de metoder som personalen är utbildad i, i fråga om verksamhet och utbildningsbakgrund. Endast metoder där mer än 15% av personalen är utbildad visas. Typ av verksamhet Kommunal socialtjänst ASI (41%) Kort intervention/motiverande intervju (38%) Psykiatrin KBT (28%) Audit (25%) Kort intervention/motiverande intervju (20%) Dudit (15%) Beroendesjukvården Kort intervention/motiverande intervju (49%) Återfallsprevention (29%) KBT (28%) ASI (19%) Huvudsaklig inriktning på verksamheten Öppenvården Kort intervention/motiverande intervju (34%) KBT (26%) ASI (25%) Audit (19%) Återfallsprevention (18%) Slutenvård Kort intervention/motiverande intervju (38%) KBT (36%) Audit (21%) Utredning ASI (53%) Kort intervention/motiverande intervju (38%) Audit (16%) Behandling Kort intervention/motiverande intervju (40%) Återfallsprevention (26%) KBT (26%) ASI (25%) Audit (20%) Dudit (15%) Rehabilitering Kort intervention/motiverande intervju (31%) KBT (29%) Återfallsprevention (27%) Audit (23%) Dudit (16%) 37

38 Utbildningsbakgrund Läkare KBT (43%) Audit (40%) Sjuksköterska Kort intervention/motiverande intervju (45%) KBT (29%) Återfallsprevention (28%) ASI (18%) Skötare Kort intervention/motiverande intervju (32%) KBT (22%) Socionom ASI (48%) Kort intervention/motiverande intervju (37%) Socialpedagog Kort intervention/motiverande intervju (42%) KBT (29%) ASI (25%) Psykolog Psykologiska bedömningsinstrument (58%) Kort intervention/motiverande intervju (42%) KBT (37%) ASI (32%) Återfallsprevention (27%) Audit (16%) I psykiatrin och beroendesjukvården är fler än 15% av personalen utbildad i fyra metoder, i kommunal socialtjänst två. Ser man till inriktning på verksamhet är det en relativt jämn fördelning över inriktningarna. Tvärtom gäller utbildningsbakgrunden. Vilka metoder man är utbildad i är alltså mer professionsanknutet än verksamhetsanknutet. I vilka metoder behövs fortbildning? Mot bakgrund av de tidigare frågorna kring utrednings- och behandlingsmetoder avslutas nu denna del med frågorna kring behovet av fortbildning. Det samlade resultatet kan redan ses i diagrammen på s 31. Där ser man att: Hälften av respondenterna i båda enkäterna ser behov av fortbildning inom återfallsprevention. Drygt 40% av respondenterna i båda enkäterna ser behov av fortbildning inom KBT. Cheferna menar att 50% av personalen har behov av fortbildning inom kort intervention/motiverande intervju, medan 38% av personalen tycker det. 38

39 Personalen ligger synbart högre ifråga om Hap, Psykologiska bedömningsinstrument och familjeterapi med fokus på missbruk och beroende. Cheferna anser däremot i högre utsträckning än personalen, att det finns behov av fortbildning inom Audit, Dudit och ASI. Det kan tilläggas att chefer och personal ser ett nästan lika stort behov om man ser till utrednings- och behandlingsmetoder totalt. Cheferna har markerat i snitt 3,4 metoder, personalen 3,3 metoder per respondent. Dessa övergripande resultat sätts nu återigen i relation till typ av verksamhet, inriktning på verksamhet och utbildningsbakgrund. Detta görs på samma sätt som tidigare, alltså genom en tabell som lyfter fram de metoder som i en viss undergrupp, t ex socionomer, har en större efterfrågan. Procentsatsen är alltså den andel personer av en viss grupp som upplever ett behov av fortbildning i en viss metod. Metod: Typ av verksamhet Huvudsaklig Utbildningsbakgrund Kommun I vilka utrednings- inriktning på och verksamheten (endast 5 läkare, 3 (Endast personal, och behandlingsmetoder skötare, och 2 endast anser du att psykologer bland personalgrupper över personalen behöver cheferna, därför 10 respondenter) fortbildning? exkluderas dessa från I vilka utrednings- chefsandelen i denna och kolumn ) behandlingsmetoder anser du dig behöva fortbildning?(persona l) Genomsnitt (chef resp. personal) Återfallsprevention Psykiatri 65% Öppenvård 63% Sjuksköterska 66% Hässleholm 60% (51/51%) Landskrona 71% Rehabilitering 74% Malmö S Innerstaden 64% Kort Psykiatri 69% Slutenvård 68% Sjuksköterska 68% Lund 53% intervention/motiverand Beroendesjukvård Simrishamn 52% e intervju (52/38%) 67% Läkare- 47% (pers) Sjöbo 64% Skötare 48% (pers) Skurup 70% Tomelilla 70% 39

40 KBT (40/44%) Beroendesjukvård Slutenvård 50% Sjuksköterska 53% Trelleborg 61% 67/52% Ängelholm 62% Psykiatri 49% Behandling 48% Malmö S Innerstaden 64% Rehabilitering 63% Malmö Kirseberg 58% CRA (7/11%) Psykolog 21% (pers) Båstad 25% Landskrona 29% ASI (20/15%) Behandling 30% Rehabilitering 32% Läkare 37% (pers) DOK (18/18%) Behandling 25% Rehabilitering 32% Läkare 33% (pers) Sjuksköterska 25% (pers) Båstad 33% Landskrona 33% ADAD (10/17%) Rehabilitering 21% Läkare 40% (pers) Psykolog 26% (pers) Familjeterapi med Öppenvård 28% Socialpedagog 33% Helsingborg 36% fokus på missbruk och (pers) Landskrona 38% beroende (20/25%) Behandling 30% Sjöbo 36% Tomelilla 50% Rehabilitering 32% Malmö Stadsdelsövergripande 50% Behandling för barn till Psykiatri 28% (pers) Slutenvård 20/27% Båstad 33% personer med Behandling 20% Trelleborg 37% missbruk/beroende Malmö V Innerstaden (12/20%) Rehabilitering 21% 38% Audit (30/15%) Psykiatri 47% Slutenvård 48% Rehabilitering 42% Sjuksköterska 40% Landskrona 33% Skurup 50% Dudit (24/14%) Psykiatri 40% Rehabilitering 37% Sjuksköterska 36% Psykologiska Utredning 37% Psykolog 63% (pers) Bjuv 40% bedömningsinstrument Behandling 35% Socialpedagog 38% Båstad 41% (26/28%) (pers) Ängelholm 39% 40

41 Rehabilitering Malmö: Centrum 50% 53/40% Malmö S Innerstaden 64% Hap (21/31%) Kommunal socialtjänst Utredning 28% Läkare 57% (pers) Malmö: Centrum 50% 30% Behandling 30% Malmö S Innerstaden Beroendesjukvård 64% 33% Rehabilitering 32% Malmö Region Skåne 39% Intressant med ovanstående tabell är att personalens svar är likriktade med avseende på typ av verksamhet och huvudsaklig inriktning på verksamhet. Det är psykiatrin och slutenvården som har större behov av fortbildning inom behandling för barn till personer med missbruk/beroende, det är beroendevården som har större behov av KBT, och det rehabiliteringen som har större behov av psykologiska bedömningsinstrument. Personalens svar är alltså ganska lika med avseende på verksamhet. Det är annars chefernas uppfattningar om vad personalen behöver för kunskap som är mer varierande från verksamhet till verksamhet. Personalens behov verkar i mycket större utsträckning vara kopplat till deras utbildningsbakgrund: Läkare har ett relativt sett större behov av fortbildning inom Kort intervention/motiverande intervju, ASI, DOK, ADAD, och Hap. Psykologer har större behov av fortbildning inom psykologiska bedömningsinstrument och ADAD. Socialpedagoger har större behov av fortbildning inom Psykologiska bedömningsinstrument och Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende. Socionomerna utgör 42% av respondenterna i personalenkäten, och ligger nära genomsnittet. De har inget relativt större behov. Skötare har bara ett relativt större behov kort intervention/motiverande intervju, i övrigt ligger de oftast under genomsnittet. Sjuksköterskorna har inget relativt större behov. 41

42 SAMVERKAN OCH KOMPETENSPLAN Den tredje delen fanns endast i chefenkäten, och innehöll frågor kring kompetensplaner, samverkan och hur man i dagsläget tillgodoser fortbildningsbehov. Kompetensplan 48% av cheferna har en verksamhetsplan för personalen, 43 % har det inte. Resterande 9% (11 respondenter) vet inte. Inga mönster kan ses utifrån utbildningsbakgrund. Kompetensplaner är en aning vanligare i kommunal socialtjänst (52% ja) än psykiatri (45% ja). Endast tre av nio chefer för beroendesjukvården har en kompetensplan, de övriga svarar nej eller vet ej. Kompetensplanen är vanligast förekommande inom utredning (54%) och behandling (65%), medan övriga ligger mellan 43% och drygt 50%. Samverkan Tre frågor kring samverkan ställdes i chefsenkäten % av cheferna menar att det finns rutiner för samverkan mellan kommunen och Region Skåne. Bland dessa är det främst psykiatrin som svara ja (75%) på om det finns rutiner, medan kommunal socialtjänst ligger på 52% och beroendesjukvården ligger på 68% (endast nio svarande). Samtliga huvudinriktningar på verksamheten ligger mellan 63-73% instämmandegrad. 2. Den andra samverkansfrågan var huruvida det fanns interna rutiner för samverkan. 79% svarade ja, 13% nej och 8% vet ej. Svaren per verksamhetstyp är jämnstora, från kommunal socialtjänst (83%) till psykiatrin (76%) och beroendesjukvården där emellan (7/9). Av inriktningarna är det behandling (93%) och rehabilitering (90%) som har högst värden. 3. Den tredje frågan gäller om systematisk dokumentation och uppföljning av verksamheten sker. Där svarar knappt hälften (48%) ja. Fördelningen på verksamhet är 52% för kommunal socialtjänst, 39% för psykiatrin, och 6/9 för beroendesjukvården. Vad gäller inriktning på verksamheten är det inom behandling (73%) och rehabilitering (63%) som systematisk dokumentation och uppföljning är vanligast förekommande. Förekomsten inom öppenvård (54%), slutenvård (48%) och utredning (46%) är lägre. Utbildningsvis ligger de två stora chefsgrupperna, sjuksköterska och socionom, under genomsnittet med 40% respektive 44%. Det är de övriga grupperna läkare, skötare, psykolog och annan (beteendevetare, behandlingsassistenter) som höjer snittet. Ingen av dessa grupper har över 10 respondenter. 42

43 En uppföljande fråga fanns till den tredje samverkansfrågan; om systematisk dokumentation och uppföljning av verksamheten sker, beskriv hur. 45 personer svarade, vilket är 78% av de som svarade ja på föregående fråga. Av dessa beskriver olika antal personer dokumentationen och uppföljningen på olika sätt. Observera att detta är en sammanställning av svaren och inte en förteckning av vilka uppföljningsinstrument som de olika verksamheterna har. Ett svar kan dessutom innehålla flera av punkterna nedan. 15 svar Verksamhetsplan eller annan verksamhetsövergripande måluppfyllelse och redovisning. 8 svar ASI som instrument för utvärdering och uppföljning 7 svar Balanserade styrkort 7 svar Uppföljning av brukare tillsammans med utredare (Uppföljande ASIintervju avses ej) 6 svar Olika instrument som IKM-DOK, IVD, DOK, ORS 4 svar Integrerad Utvärdering 3 svar Vetenskapligt utformade uppföljningsinstrument eller forskningssamarbete. Hur tillgodoses fortbildningsbehov? Befintliga fortbildningsbehov tillgodoses enligt diagrammet nedan. Flera alternativ var valbara. Privata aktörer är det vanligaste alternativet, följt av Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och insatser inom den egna kommunen. Därefter kommer Universitet och högskolor. Under annat finner vi exempelvis internutbildning och Länsstyrelsen. Som syns i det kompletterande diagrammet finns skillnader mellan olika typer av verksamheter. Den kommunala socialtjänsten förlitar sig mest på Kommunförbundet Skåne, privata aktörer eller ordnar det inom den egna kommunen. Psykiatrin använder sig istället främst av Region Skåne, privata aktörer och högskola och universitet är hälften så mycket använda. Slutligen har vi beroendesjukvården där universitet och högskola är mest anlitade vid fortbildningsbehov, sedan Region Skåne (baserat på 9 chefer i beroendesjukvården). Inom alla inriktningar (öppenvård, slutenvård, behandling, utredning och rehabilitering) använder ca 60 % av verksamheterna privata aktörer för att tillgodose fortbildningsbehov. Det är bara slutenvård och behandling som har ett mer populärt alternativ, Region Skåne. Rehabilitering är den enda inriktningen där ingen respondent kryssar för tillgodoses ej. Slutenvård är den enda inriktningen där inom den egna kommunen ligger kring 20%, i övriga inriktningar är den minst 40%. 43

44 44

45 SAMMANFATTANDE ANALYS Ovanstående genomgång av enkätsvaren ska nu sättas i ett sammanhang där behov kan generaliseras till gemensamma utbildningar, men också visa på målgrupper med speciella behov. Resultatredovisningens har exempelvis pekat på stora generella behov som angår en stor majoritet av personalen, men också på behov som enskilda yrkesgrupper gett uttryck för. Denna övergripande analys är därför en slags sammanfattning av de generella och de enskilda behov som varit särskilt tydliga bland resultaten. De redovisas under tre rubriker, kunskap kring nationella riktlinjer, kunskapsområden och utrednings- och behandlingsmetoder. Under varje rubrik presenteras aktuella behov utifrån behov av gemensamma utbildningar och målgrupper med speciella behov. Kunskap kring nationella riktlinjer Behov av gemensamma utbildningar I det generella perspektivet är det viktigt att hitta behov som är gemensamma för stora grupper av personal. 45% av respondenterna som inte anser sig ha tillräcklig kunskap om innehållet i riktlinjerna, vill ha mer kunskap inom sex av nio kunskapsområden. De behov som återkommer inom alla yrkesgrupper är: Förebyggande arbete Tidig upptäckt Utredning/bedömning av klientens/patients hjälpbehov Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk Psykosocial behandling vid alkoholproblem Aktuell forskning Tittar man på behovet hos hela gruppen (602 respondenter) kvarstår samma behovsområden, men ligger istället kring 25-35%. Målgrupper med speciella behov Både personal och chefer i psykiatrin anser sig ha mindre kunskap kring de nationella riktlinjerna än respondenterna i de andra verksamhetstyperna. Yrkesvis är det skötare och psykologer som anser sig veta mindre kring innehållet. Socionomer är den grupp som är i allra störst behov av kunskap kring aktuell forskning. Läkare vill i mycket hög grad ha utbildning i läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk. I övrigt ser behoven relativt lika ut mellan yrkesgrupperna. 45

46 Bland inriktningarna har slutenvården störst behov: Utredning/bedömning av klientens/patientens hjälpbehov Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk Läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk Psykosocial behandling vid alkoholproblem Läkemedelsbehandling vid alkoholproblem Slutligen finns flera kommuner som utmärker sig för större särskilda behov (se tabell s 18): Trelleborg Landskrona Ystad Hässleholm Kunskapsområden Behov av gemensamma utbildningar En mycket stor del av cheferna (87%) anser att personalen i hög eller viss grad har tillräcklig kompetens för att i sitt uppdrag tillgodose brukarnas behov. Alla chefer med avseende på verksamhetstyp och inriktning på verksamheten uppger samsjuklighet, aktuell forskning och uppföljning/utvärdering bland de största behoven. Mer än 40 % av personalen som grupp ser behov av fortbildning inom nedanstående områden, vilket är 10 av 14 möjliga områden: Samsjuklighet Aktuell forskning Missbruk och beroende av narkotika Beroendemekanismer Droger/drogkunskap De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård Anhöriga till personer med missbruk och beroende Barn till personer med missbruk och beroende Målgrupper med speciella behov Personalens behov är relativt jämnt fördelade över verksamhetstyp, där psykiatrin möjligen har större behov av drogkunskap och kunskap kring nationella riktlinjer. Bland inriktningarna utmärker sig Rehabiliteringen som har ett större behov inom uppföljning/utvärdering, anhöriga till personer med missbruk och beroende, samsjuklighet, beroendemekanismer och droger/drogkunskap. Också slutenvården är överrepresenterat (se tabell på s 26-28). Yrkesvis är det sjuksköterskor, läkare och särskilt skötare som har större behov än andra grupper inom exempelvis De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård Lagstiftning 46