redovisning av statens uppdrag till exportrådet Verksamhetsåret 2012 Stockholm

Transkript

1 redovisning av statens uppdrag till exportrådet Verksamhetsåret 2012 Stockholm

2

3 Innehåll 1. INLEDNING 4 1:1 Utvecklingen i omvärlden och läget för svensk export 5 1:2 Statens årsuppdrag Mål och resultat 8 2. GRUNDLÄGGANDE EXPORTSERVICE 14 2:1 Förfrågningar, information och analys 14 2:2 Allmänt Sverigefrämjande 16 2:3 Samverkan med övriga handels- och investeringsfrämjande aktörer KOMPETENSUTVECKLING FÖR FÖRETAG 25 3:1 Grundläggande rådgivning i Sverige till småföretag/regional exportrådgivning 25 3:2 Seminarier och avgiftsbelagda nättjänster RIKTADE INSATSER FÖR INTERNATIONELLT AFFÄRSFRÄMJANDE 28 4:1 Riktade främjarinsatser på utlandsmarknader 28 4:2 Det svenska deltagandet i världsutställningen Expo :3 Riktade insatser för små företag 31 4:4 Affärsområden och branschuppdrag 34 4:5 Övriga branschaktiviteter 44 4:6 Internationellt upphandlade och finansierade affärer SÄRSKILDA RIKTADE EXPORTFRÄMJANDE INSATSER 48 5:1 Bakgrund och inledning 48 5:2 Internationalisering av små och medelstora företag 51 5:3 Affärsinriktade marknadsaktiviteter inom framtidsbranscher 55 5:4 Insatser med fokus på tillväxtländer 57 5:5 Exportfrämjande verksamhet i Irak FÖRETAGSSPECIFIK AFFÄRSUTVECKLING KOMMUNIKATION OCH PUBLIC AFFAIRS CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY (CSR) ÖVRIG VERKSAMHET BUSINESS SWEDEN Samgående av Invest Sweden och Exportrådet PERSONAL EKONOMI; FÖRDELNING/ALLOKERING AV MEDEL 72 Bilagor Organisationsöversikt Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag Översikt riktade insatser för internationellt affärsfrämjande Översikt särskilda riktade exportfrämjande insatser Disposition av det statliga årsuppdraget

4 1. INLEDNING Exportrådet ägs gemensamt av den svenska staten och det svenska näringslivet. Staten representeras av Utrikesdepartementet och näringslivet av Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Exportrådet tillhandahåller professionella tjänster och har ett statligt finansierat uppdrag att främja svensk export. Verksamheten i Sverige bedrivs vid huvudkontoret i Stockholm och av regionala exportrådgivare i varje region. På huvudkontoret finns central exportservice som förmedlar marknadsinformation och ger rådgivning vid frågor från företag och andra intressenter. Ute i världen finns Exportrådet med svenska och utländska medarbetare på ca 60 marknader i samarbete med svenska ambassader, konsulat och handelskammare. Statens uppdrag till Exportrådet 2012 innebar att verksamheten under året skulle bidra till ökad export, i första hand för små och medelstora företag, och i övrigt ge stöd till företag med svenskt intresse i deras internationella affärsutveckling. Uppdraget formuleras också som att exportfrämjandet ska bedrivas i harmoni med mål och inriktning för det samlade Sverigefrämjandet och i nära samverkan, såväl centralt som på fältet, med andra aktörer med uppdrag att verka för svenska ekonomiska intressen i utlandet och för en attraktiv bild av Sverige. För 2012 ingick också i uppdraget att föra samman Exportrådets verksamhet med Invest Swedens investeringsfrämjande. En del i det arbetet har varit att utarbeta formerna för den nya organisationen, Sveriges export- och investeringsfrämjande, samt att namnge och utforma marknadsföringen av den nya organisationen. Bakgrunden till sammanslagningen är att handels- och investeringsfrämjandet är avgörande för att säkra Sveriges position som en framgångsrik handelsnation och en viktig aktör på den globala marknaden. Svensk ekonomi är i hög grad beroende av internationell handel. Välståndet bygger på en väl fungerande export och kompetensdrivna investeringar. Med det utvidgade uppdraget för den nya organisationen som den centrala statliga aktören inom Sverige-, export- och investeringsfrämjande, följer en ny möjlighet att formulera och kommunicera ett starkare varumärke för Sverige. Sammanslagningen innebär synergieffekter för ett integrerat export- och investeringsfrämjande. Ett samlat grepp över främjarverksamheten innebär en tydligare och ännu mer kraftfull möjlighet att främja Sverige. I den här rapporten redovisas hur Exportrådet har förvaltat årsuppdraget från staten, enligt regeringens riktlinjer för budgetåret 2012, avseende Sveriges Exportråd. 4

5 1:1 UTVECKLINGEN I OMVÄRLDEN OCH LÄGET FÖR SVENSK EXPORT UTVECKLINGEN I OMVÄRLDEN Tillväxten i världsekonomin dämpades 2012, och världens BNP ökade med endast 2,5 procent i fasta priser. OECD prognostiserade i november världshandelns ökning till 2,8 procent. Handeln har långsiktigt ökat betydligt snabbare än BNP, vilket innebär att internationell handel har påverkats negativt under året. Västeuropa gick in i en recession under 2012, efter endast två års positiv tillväxt. Under första halvåret avtog aktiviteten också i USA men vände därefter åter upp. Sysselsättningen ökade stadigt under hösten. I BRIC-länderna har tillväxten fortsatt på hög nivå men har varit lägre än tidigare. Utvecklingen är följande region för region. Västeuropa utom Norden Tyskland, den största ekonomin med i grunden stark konkurrenskraft saktade in under årets lopp. Hushållen oroar sig för skuldkrisen och har dämpat sin konsumtion, trots stigande reala inkomster. Arbetsmarknaden har dock förblivit relativt stark och arbetslösheten ligger långt under EU-genomsnittet. Storbritannien drabbades hårt av lågkonjunkturen och det höga budgetunderskottet tvingade fram betydande åtstramningar. Efter tre kvartal med fallande BNP förstärktes ekonomin under tredje kvartalet, men föll åter tillbaka under det fjärde kvartalet. Ett cykliskt omslag i positiv riktning verkar ändå troligt under Frankrikes ekonomi försämrades och tillväxten var negativ de två första kvartalen Tredje kvartalet gav endast ett marginellt positivt utfall för BNP-tillväxten. Landet har ett besvärande budgetunderskott men har undvikit att dras in i skuldoron. Italien brottas med sviterna av för höga kostnadsökningar och en relativt svag produktivitetsutveckling i näringslivet. Den höga statsskulden orsakade att landet drogs in i skuldkrisen, trots att budgetunderskottet inte var så stort. Tillväxten har varit kraftigt negativ under 2012, men mot slutet av året gick räntorna på statsobligationer ned. Återhämtningen dröjer förmodligen ytterligare ett tag. Exportindustrin är den främsta positiva faktorn. Spanien brottas med sviterna av en kraschad byggmarknad. Det kommer att ta lång tid innan bostadsmarknaden kan återhämta sig. Man har haft svårt att få kontroll över den ökande statsskulden. En positiv exportutveckling är ljusglimten som kan bidra till att situationen så småningom stabiliserar sig. Norden De nordiska grannländerna står för en viktig del av svensk export. Fram till den ekonomiska krisen hade regionen en tillväxt som var över det europeiska genomsnittet. Både Danmark och Finland drabbades hårt av den ekonomiska krisen, medan Norge med sina olje- och gasfyndigheter inte var så sårbart. Danmark har haft svårt att få igång en återhämtning. Konsumtionen är svag. I Finland blev tillväxten en av de högsta i EU under 2011, men under 2012 har aktiviteten fallit tillbaka. I Norge har fastlandsekonomin expanderat i snabb takt samtidigt som offshoreinvesteringarna också ökar. Den expansiva penningpolitiken har satt fart på bostadsmarknaden och hushållen ökar sin konsumtion. Norge har goda utsikter att den närmaste tiden bli en av ekonomierna med högst tillväxt i Västeuropa. 5

6 Centraleuropa Regionen är beroende av export till Västeuropa och västeuropeiska banker dominerar finansmarknaden. Centraleuropa har drabbats negativt av den svaga utvecklingen i Väst europa. Polen hade länge en bättre ekonomisk utveckling än de andra ekonomierna i Centraleuropa. Ekonomin saktade dock in under 2012 och det finns utrymme för en mer expansiv penningpolitik. Tjeckien har tvingats föra en stram ekonomisk politik och ekonomin gick 2012 in i en recession. Ungerns ekonomi fortsätter att brottas med stora svårigheter. Nya åtstramningar i början av 2012 ledde till en kraftig nedgång. Rumäniens ekonomi gick 2012 åter in i en recession inte långt efter den förra. Utländska direktinvesteringar strömmar dock in. Östeuropa och Turkiet Rysslands ekonomi fortsätter att expandera men takten gick ned något under 2012, trots en gynnsam utveckling på oljemarknaden. Konsumtionsefterfrågan var relativt stark under året. Rysslands inträde i WTO skapar förhoppningar om ökad handel. Ukraina drabbades hårt av finanskrisen och återhämtningen blev kortvarig. Under andra halvåret 2012 har det ekonomiska läget åter försämrats. Skuldsituationen är bekymrande och en liberalisering av valutan skulle förmodligen leda till en depreciering. Även 2013 hotar att bli bekymmersamt. De tre baltiska länderna som alla drabbades mycket hårt av finanskrisen har däremot haft en positiv utveckling över förväntan under Bäst ser läget ut i Estland som dessutom har statsfinanser i mycket gott skick. I både Estland och Lettland har man kunnat ta tillbaka en del tidigare åtstramningar och sänkt skatterna. I Turkiet har den starka expansionen kommit av sig efter en tids överhettning. Politiken har stramats åt och det är troligt att ekonomin åter kommer att ta fart. Nordamerika Återhämtningen från finanskrisen har varit ovanligt trög i USA och det har funnits farhågor för en ny nedgång. Under loppet av 2012 stärktes emellertid aktiviteten. Arbetslösheten minskade och konsumtionen ökade, om än i relativt måttligt tempo. Viktigt är att bostadsmarknaden har vänt. I början av januari 2013 nådde man också en uppgörelse om tillfälliga skattelättnader. Det innebär en viss finanspolitisk åtstramning under 2013 som förmodligen kommer att hålla tillbaka tillväxten något. Det mesta tyder på att USA kommer att leda den internationella konjunkturåterhämtningen. Kanada liksom Mexiko är starkt beroende av den amerikanska konjunkturen. Konjunkturen i Kanada släpar något efter USA och man är också besvärad av en bubbla på bostadsmarknaden som håller på att pysa ur. Mexikos tillverkningsindustri har stärkt sin ställning sedan finanskrisen och aktiviteten utvecklades väl under Dessa länders ekonomier bör ta ytterligare fart när tillväxten blir starkare i USA. Asien Tillväxten dämpades i Kina under Åtstramningarna för att komma åt en för stark kredittillväxt och bubblan på fastighetsmarknaden var viktiga faktorer bakom den svagare utvecklingen. Samtidigt har det ökade kostnadsläget i Kina dämpat inkommande investeringar. Exporten har också dämpats av den svagare internationella efterfrågan. Inflationen har gått kommit ned och ekonomin har vänt upp. Aktiviteten bör öka i något snabbare takt under Japans ekonomi återhämtade sig snabbt efter jordbävningen våren 2011, men har sedan åter backat. Den starka yenen har pressat exportindustrin, samtidigt som statsskuldproblematiken oroar hushållen. Konflikten med Kina om Senkakuöarna störde de japanska företagens leverantörskedjor. Utsikterna har dämpats. Taiwan och Korea är exportberoende och konjunkturkänsliga ekonomier som påverkades av dämpningen i Kina och andra tillväxtekonomier under 2012 men bör åter förstärkas. ASEAN-länderna som hade en snabb återhämtning efter finanskrisen, har fortsatt att utvecklas relativt väl. Thailand drabbades hösten 2011 av en översvämningskatastrof som fick stora negativa konsekvenser för ekonomin, men ekonomin vände därefter åter upp. Indonesien mottar allt mer utländska investeringar och trenden är mycket lovande. 6

7 I Indien ledde hög inflation och åtstramningar till markant lägre tillväxt under Rupien har fallit tillbaka, vilket fått negativa effekter för export till landet. Tillväxten bör åter ta fart, men det är osäkert om man åter kommer att nå den tillväxttakt man hade före finanskrisen. Oceanien Australien har en längre tid utvecklats över genomsnittet för OECD. Man har gynnats av suget efter råvaror. En mer expansiv penningpolitik kompenserar för avmattningen i den internationella efterfrågan. Syd- och Centralamerika Brasiliens ekonomi uppvisade en rejäl svacka under 2011 och första halvåret Överhettning och en stark real pressade näringslivet. Centralbanken har sänkt styrräntan, realen försvagades och aktiviteten började åter ta fart under andra halvåret i fjol. Argentina som länge gynnades av stigande priser på sina exportprodukter har drabbats av effekterna av en stigande inflation och en populistisk ekonomisk politik. Det finns ändå goda förutsättningar för en hyfsad utveckling under Mellanöstern och Nordafrika Regionen har haft en blandad utveckling, med god aktivitet på en del håll och politiskt betingade problem på andra håll. Bojkotten mot Iran har drabbat landets ekonomi avsevärt samtidigt som den bidragit till att hålla uppe oljepriserna. Saudiarabien, världens största oljeexportör uppvisar en stark ekonomisk utveckling. Förenade Arabemiraten har kunnat öka oljeproduktionen och de negativa effekterna av fastighetsbubblan i Dubai har ebbat ut. Irak har lyckats öka sin oljeproduktion och den ekonomiska situationen ser mycket lovande ut. Egypten har däremot haft svårt att återfå sin stabilitet. Ekonomin växer åter, men i långsam takt. Afrika söder om Sahara Regionen klarade finanskrisen relativt väl, då råvaru- och livsmedelspriser inte fallit så kraftigt. Prisutvecklingen för regionens exportprodukter förblev relativt gynnsam under 2012 och utländska direktinvesteringar strömmar in. Aktiviteten bör fortsätta att utvecklas väl, men man har inte lyckats komma tillbaka till de tillväxttal som regionen hade Den största ekonomin Sydafrika har dessutom haft en tämligen svag utveckling. Stigande energipriser har urholkat hushållens köpkraft. Ekonomin växer, men har svårt att suga upp det stigande arbetsutbudet. Regeringen har initierat stora infrastrukturprojekt för att öka sysselsättningen. SVENSK EXPORT OCH INTERNATIONALISERING 2012 blev ett svagt exportår för Sverige. I skrivande stund finns inte utfallet i fasta priser, men varuexporten föll tillbaka med 4 procent i värde. Vikande exportpriser i svenska kronor på grund av valutakursutvecklingen gör att volymutvecklingen inte bör ha varit lika negativ. Så gott som samtliga sektorer inom varuexporten backade procentuellt under Ett undantag var exporten av livsmedel som ökade. Exporten av raffinerade oljeprodukter ökade också, men där är förädlingsvärdet begränsat. Tjänsteexporten utvecklades positivt. En stor del av tjänsteexporten består av affärstjänster och royalties vilket visar att de svenska företagen ökar sina inkomster från verksamhet internationellt. Turistintäkterna utvecklades också positivt under Man kan förvänta sig endast en liten förbättring av exporten under 2013 då världsekonomin fortfarande kommer att vara svag. 7

8 1:2 STATENS ÅRSUPPDRAG MÅL OCH RESULTAT Exportrådets verksamhet ska enligt regeringens riktlinjer bidra till ökad export, i första hand för små och medelstora företag, och i övrigt ge stöd till företag med svenskt intresse i deras internationella affärsutveckling. De aktiviteter som Exportrådet arrangerar som helt eller delvis finansieras av staten utgör en viktig del i erbjudandet, framför allt för mindre företag som därmed ges möjlighet till internationalisering. Under 2012 ökade statens årsuppdrag till Exportrådet jämfört med föregående år, från 183 till 213 Mkr. Ökningen består i huvudsak av medel som tillförts från staten som ett resultat av överenskommelsen mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna för en särskild satsning på riktade exportfrämjande åtgärder. Satsningen inriktas mot att främja exporten i små och medelstora företag och främja handeln med BRIC-länderna samt Irak. Satsningen inriktas mot särskilt viktiga framtidsbranscher som kreativa näringar, energieffektivisering och miljöteknik. För 2012 har 50 Mkr avsatts för denna satsning. Regeringens årsuppdrag till Exportrådet omfattar: Grundläggande exportservice: Information och svar på förfrågningar; grundläggande exportteknisk rådgivning; generellt näringslivsfrämjande på internationella marknader. Kompetensutveckling för företag: Rådgivning i Sverige till små och medelstora företag; regional exportrådgivning; information i Sverige om internationella marknader. Riktat exportfrämjande: Särskilda exportförberedande insatser på internationella marknader små och medelstora företag; riktade främjandeaktiviteter på sådana marknader; internationell marknadsföring av strategiska sektorer; internationellt upphandlade affärer. Särskilda riktade exportfrämjande åtgärder: Särskild satsning på att främja exporten i små och medelstora företag och att främja handeln med BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) och andra prioriterade länder samt Irak; särskild inriktning på framtidsbranscher. Regeringen gav i november 2011 Exportrådet uppdraget att leda och genomföra projektet med svenska deltagandet vid världsutställningen EXPO 2012 i Yeosu i Sydkorea. Av årsuppdragets totala 213 Mkr från staten avser 2 Mkr delfinansiering för Sveriges deltagande, därutöver utgick ett extra anslag om 7 Mkr. Läs mer om världsutställningen i kapitel 4.2 Det svenska deltagandet i världsutställningen EXPO I december 2012 beslutade regeringen att inom ramen för årsuppdraget för 2012 ge Exportrådet rätt att använda medel för särskilda övergångskostnader som är hänförliga till sammanslagningen med Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden). För mer information om samgåendet läs mer i kapital 10 - Business Sweden - Samgående av Invest Sweden och Exportrådet. Därtill beslutade regeringen den 12 juli om MoU-kontoret vid Sveriges ambassad i Washington. Läs mer i kapitel 4.4 Övriga branschaktiviteter för mer information. 8

9 Exportrådets omsättning under 2012 uppgick till 611 Mkr, jämfört med 542 Mkr Hur verksamheten fördelar sig på olika områden och hur stor andel som är finansierat av årsuppdraget framgår av tabellen nedan; Exportrådets totala verksamhet Grundläggande Exportservice varav DSU Kompetensutveckling för företag varav DSU Exportfrämjande varav DSU Företagsspecifik affärsutveckling varav DSU 0 0 Totalt Varav DSU Grundläggande Exportservice Inom Grundläggande Exportservice erbjuder Exportrådet avgiftsfritt ett antal tjänster och information till företag och andra intressenter. Verksamheten bedrivs både vid Exportrådets utlandskontor och i Sverige. Antalet direkta förfrågningar har fortsatt att minska vilket är i linje med den målsättning Exportrådet satte upp Tanken är att kunderna ska kunna söka svaret på Exportrådets hemsida där antal besök stadigt ökat (se nedan). Grundläggande Exportservice Antal direktförfrågningar Antal besökare på hemsidan, snitt per månad Arbetet med en ny webbplats för den nya organisationen påbörjades under året och lanseras i januari I övrigt har Exportrådet under 2012 fortsatt det CSR-arbete som påbörjades 2011 och gjort en uppgradering av säkerhetsarbetet. De utökade medlen för 2012 innebär också att Exportrådet kan upprätta en strategiskt viktig närvaro på ett antal marknader där affärs-verksamheten är låg eller mycket låg. Kompetensutveckling för företag Verksamhetsåret 2012 var ett år med rekordhög aktivitet för den regionala verksamheten. Den regionala närvaron har förstärkts med fler rådgivare genom ökade anslag vilket innebar en möjlighet att träffa fler företag än tidigare år. Antalet kontakter för rådgivning till småföretag ökade under året med 40 procent från till Ökningen förklaras av de utökade resurserna och att den svåra konjunkturen kräver fler möten för att hitta motiverade småföretag som vill satsa på export. Av den totala ökningen i antal kontakter så stod de extra regionala exportrådgivarna för 85 procent. Kompetensutveckling för företag Antal kontakter för rådgivning till småföretag

10 De riktade insatserna för företagare med utländsk bakgrund som samordnas med regeringens projekt Kosmopolit, har bidragit till fortsatt utveckling av befintliga nätverk av företagare med personlig erfarenhet av särskilda marknader som skulle kunna ge ett mervärde till den allmänna strävan att öka små och medelstora företags exportförmåga. Under året har ett flertal seminarier, workshops och affärsdelegationer genomförts, se nedan. Kosmopolit 2012, typ av aktivitet Antal tillfällen Antal Deltagare Seminarier Workshops Affärsmatchningar Affärsdelegationer 3 34 Översikt - Internationellt affärsfrämjande Under 2012 genomfördes totalt 165 affärsfrämjande aktiviteter med finansiering från det statliga uppdraget om 100 Tkr eller mer. Främjaraktiviteterna speglar såväl de affärsmöjligheter som identifieras vid Exportrådets kontor i fält såväl som svenska företags behov och efterfrågan. De särskilt riktade främjaraktiviteterna har fokuserats på tillväxtmarknader och framtidsbranscher och under året genomfördes 64 aktiviteter samt 101 riktade främjaraktiviteter. Alla större aktiviteter redovisas översiktligt i bilaga 2, 3 och 4. Exportrådets affärsfrämjande aktiviteter består av tre delar; Delegationer Seminarier och Mässor Affärsanalyser Totalt har drygt 1200 företag deltagit i Exportrådets aktiviteter, varav drygt 37 procent är små och medelstora företag. I Exportrådets 21 delegationer deltog totalt 210 företag varav 61 var små och medelstora företag (29 procent) och på Exportrådets 98 seminarier och mässor deltog totalt 1059 företag varav 407 var små och medelstora företag (38 procent). Totalt genomfördes 46 affärsanalyser, ofta som ett försteg till en delegation eller seminarium. Affärsfrämjande aktiviteter fördelar sig mellan det statliga grund uppdraget och det särskilda uppdraget enligt tabeller nedan. Affärsfrämjande aktiviteter med finansiering ur det statliga uppdraget Typ av affärsfrämjande aktiviteter Antal aktiviteter Deltagande företag Varav deltagande SME Delegationer Seminarer / Mässor Analyser 27 N/A N/A Totalt Affärsfrämjande aktiviteter med finansiering ur det särskilt riktade uppdraget Typ av affärsfrämjande aktiviteter Antal aktiviteter Deltagande företag Varav deltagande SME Delegationer Seminarer / Mässor Analyser 19 N/A N/A Totalt Man kan konstatera att aktiviteter inom de särskilt riktade främjarinsatserna har fler 10

11 deltagare per aktivitet. Deltagandet av små och medelstora företag är totalt sett i nivå, men med ett högre genomsnittligt deltagande av små och medelstora företag i de särskilt riktade delegationerna, cirka 35 procent jämfört med 27 procent. Inom de särskilt riktade främjaraktiviteter har aktiviteterna ett affärsnära innehåll medan övriga aktiviteter även innehåller mer inslag av allmänt Sverigefrämjande och ett bredare anslag. Analyser kopplat till övriga aktiviteter var också fler bland de särskilt riktade aktiviteterna. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att mer allmänna främjaraktiviteterna lämpar sig bäst i seminarieform för att nå störst företagsintresse medan mer specifika, riktade och vassa delegationer attraherar mest företagsintresse. Delegationerna 2012 har genomförts med följande delegationsledning: Delegationstyper Statsbesök Statsminister delegation Handelsminister delegation Ss Handel delegation Övr. Ministrar delegation Näringslivs delegation Främjar aktiviteterna har utförts med fokus på internationella affärsmöjligheter i huvudsak och fördelar sig mellan Exportrådets åtta affärsområden. Främjaraktiviteter i övrigt berörde mer marknad specifika, generella internationaliseringsfrågor eller ämnen av mer Sverige främjarkaraktär. Främjaraktiviteterna ur det statliga uppdraget fördelat på affärsområde/ämne: Främjaraktiviteter per Affärsområde Kreativa näringar Säkerhet ICT Livsmedel Sjuk och hälsovård Transport system Verkstadsindustri Miljöteknik & Energi Marknadsspecifik Delegationer Seminarier / Mässor Affärsanalyser Totalt Fördelning i % 7% 1% 9% 7% 18% 2% 7% 14% 34% Främjaraktiviteterna ur det särskilt riktade främjar uppdraget fördelat på affärsområde/ ämne: Främjaraktiviteter per Affärsområde Kreativa näringar Säkerhet ICT Livsmedel Sjuk och hälsovård Transport system Verkstadsindustri Miljöteknik & Energi Marknadsspecifik Delegationer Seminarier / Mässor Affärsanalyser Totalt Fördelning i % 25% 5% 9% 2% 18% 5% 5% 25% 9% 11

12 Främjaraktiviteterna fördelar sig på region. Totalt ser man att procentuellt ligger flest aktiviteter på Västeuropa och Amerikas, men att i Asien är nästan 2/3 av alla aktiviteter från de särskilt riktade medlen. Främjaraktiviteter per region, fördelning % Region Varav spec Västeuropa Östeuropa Asien Centralasien, Balkan, Mellanöstern och Afrika Amerikas De särskilt riktade främjaraktiviteterna fokuserade på de innovativa affärskoncepten inom respektive affärsområde vilka refereras till som Framtidsbranscher samt branscher som visar särskilt god potential som exportnäring. De stora skillnaderna är att de särskilt riktade aktiviteterna till större grad inriktar på främst de Kreativa näringarna och Miljöteknik samt även Säkerhet. I övrigt följer branscherna samma procentuella fördelning i princip. Fokusområden för främjaraktiviteterna totalt 2012 har varit Miljöteknik & Energi, Hälso Sjukvård och de Kreativa näringarna. Småföretagsprogrammet 2012 har varit ett osäkert år för många mindre företag vilket märks tydligt vad gäller deltagande i småföretagstjänsterna Marknadsvalsanalys och AffärsChans (se avsnitt 4.3). Två nya tjänster har tagits fram under året som komplement till dessa; Steps to Export Voices (se även avsnitt 3.1) och Business Support Office Small Companies/sälj- och marknadsstöd en tjänst som finansierats genom Särskilda exportfrämjande insatser (se avsnitt 5.2). Antal genomförda projekt och antal deltagande företag sammanfattas nedan; Småföretagsprogrammet, antal genomförda projekt och antal deltagande företag Typ av tjänst Antal projekt/ moduler Antal företag Support Office Small Companies AffärsChans Voice Marknadsvalsanalys 8 8 Under året har en effektmätning genomförts av tjänsterna inom Småföretagsprogrammet. Sammanlagt genomfördes 400 intervjuer med slumpmässigt valda företag samt 100 intervjuer med en kontrollgrupp som inte använt sig av någon av dessa eller någon annan av Exportrådets tjänster. Resultatet visade bl.a. att; drygt en tredjedel av företagen har gjort affärer inom en tvåårsperiod 85 procent av företagen tror att deras affärer kommer att öka de närmaste två åren jämfört med 63 procent av företagen i kontrollgruppen 60 procent av de företagen anger att de har etablerat sig utomlands det totala antalet anställda har ökat med 13 procent under jämfört med kontrollgruppen som har oförändrat antal anställda. En första avstämning har gjorts vad gäller effekterna av Business Support Office Small 12

13 Companies och resultaten är goda, av företagen anses; 94 procent har blivit hjälpta i sin internationaliseringsprocess, d.v.s. etablerat partnerskap och/eller fått in sina produkter och tjänster på marknaden 34 procent har gjort minst en exportaffär och 73 procent bedöms ha goda chanser att göra en exportaffär i framtiden. Då tjänsten nyligen införts finns det självklara begränsningar i möjligheten att mäta effekten av utfallet vilket kommer att göras i samband med effektmätningarna av Småföretagsprogrammet som helhet. För mer information se avsnitt 4.3 Riktade insatser för små företag samt 5.2 Internationalisering av små och medelstora företag. Företagsspecifik affärsutveckling Under året har efterfrågan på Exportrådets tjänster varit relativt god trots en svag konjunktur för många företag. Antalet konsultuppdrag har ökat, dock har de totala konsultintäkterna minskat. Minskningen jämfört med föregående år förklaras av ökningen av det riktade främjandet. 13

14 2. grundläggande EXPORTSERVICE 2:1 FÖRFRÅGNINGAR, INFORMATION OCH ANALYS Inom verksamhetsområdet Grundläggande exportservice utför Exportrådet ett antal tjänster som tack vare finansiering från statens årsuppdrag kan erbjudas avgiftsfritt för företag och andra intressenter. Verksamheten, som också omfattar informationsinsamling och analys, bedrivs både vid Exportrådets utlandskontor och i Sverige inom avdelningen Business Analysis & Information. Genom denna verksamhet kan Exportrådet erbjuda kunderna grundläggande marknadsinformation och exportteknisk rådgivning genom att svara på frågor, att identifiera affärsmöjligheter och att producera s.k. fact packs och andra nätbaserade tjänster. Grundläggande information kan erbjudas om: Export och import Länder/ekonomi Branscher/företag/produkter Statistik Export- och importregler EU:s frihandelsavtal Dokumentkrav Produkt- och förpackningskrav Betalnings- och leveransvillkor Finansiering och offentlig upphandling Transportkunskap E-handel Prioriterade kunder är svenska företag som exporterar, importerar eller ska etablera sig utomlands samt utländska företag som avser att importera från Sverige. Frågor kommer in via hemsidan, per telefon eller e-post och de besvaras i någon form inom 48 timmar. Målsättningen är att ett avgiftsfritt svar som maximalt tar två timmars arbete per kund ska kunna levereras. Målsättningen har varit att antalet direkta förfrågningar ska minska genom att kunderna istället söker svar på sina frågor i den s.k. FAQ-databasen (Frequently Asked Questions) på Exportrådets hemsida. Sedan 2007 har antalet direkta förfrågningar minskat från till cirka under Av dessa hanterade de centrala funktionerna i Sverige ca och utlandskontoren resterande Varje månad görs ca sökningar i FAQ-databasen på hemsidan. 14

15 Exportrådet i Sverige registrerade under året ett 50-tal frågor avseende import. De flesta av dessa frågor kom antingen från utländska företag som vill sälja till Sverige eller från svenska företag som har importtekniska frågor. Exportrådets kontor i utlandet registrerade under samma period ca 120 importfrågor. Antalet registrerade frågor fortsätter att minska. Vad gäller förfrågningar från utländska exportföretag som vill sälja till Sverige hänvisas de till Östsvenska Handelskammarens tjänst Chamber Trade. Ett mål är att fördjupa kontakten med Exportrådets kunder inom de exporttekniska ämnesområdena. Som ett led i det arbetet deltog Exportrådet på årets Tulldag som utställare. Inom området Trade Facilitation har Exportrådet därmed, under senare tid, kunnat attrahera ett ökande antal intressanta kommersiella uppdrag. Under året har samarbetet fördjupats mellan några av Exportrådets affärsområden och regioner som tillsammans arrangerat kundseminarium delvis finansierade av företagen. Förenkling av handelsprocedurer av skilda slag, såsom tullprocedurer, produktkrav, certifieringsförfaranden, frihandelsregler etc., är angelägen för världshandeln, inte minst för Sverige som ett starkt handelsberoende land. Exportrådet följer det internationella handelsprocedurarbetet och är engagerat på olika sätt i organisationer som UN/CEFACT, de europeiska exportrådsorganisationernas sammanslutning ETPO, samverkansgrupper med Tullverket, Handelsprocedurrådet (SWEPRO) och tvistlösningsfunktionen SOLVIT inom Kommerskollegium, vilket ger Exportrådet värdefull kunskap till sin egen rådgivning, samtidigt som Exportrådet i sin tur på olika sätt kan bidra med erfarenheter till kollegor inom dessa organisationer. 15

16 2:2 ALLMÄNT SVERIGEFRÄMJANDE Som en del i utförandet av uppdraget från staten deltar utlandskontoren och organisationen i Sverige i planering och genomförande av besök och delegationer från och till Sverige. Utlandskontoren engageras också i lokalt samarbete kring främjandeaktiviteter tillsammans med utlandsmyndigheterna och andra Sverigefrämjande aktörer (Invest Sweden, VisitSweden AB, Svenska Institutet, bilaterala handelskammare, dotterbolagsföreningar, etc.). Exportrådets organisation i Sverige deltar på motsvarande sätt i Sverigefrämjandet genom fortlöpande samarbete i anslutning till löpande kontakter och samverkan med UD:s regionenheter. Exportrådets utlandskontor har under 2012 medverkat i en rad Sverigefrämjande aktiviteter som handelsdagar, dotterbolagsträffar och riktade marknadsseminarier. Under året har Exportrådet medverkat i följande större aktiviteter: Statsbesök i Sydkorea HM Konungen och HM Drottningen genomförde ett statsbesök i Sydkorea den 30 maj 1 juni. Regeringen representerades av näringsminister Annie Lööf och barn- och äldreminister Maria Larsson. I samband med detta organiserade Exportrådet en näringslivsdelegation under ledning av ordföranden för Svenskt Näringsliv, Kenneth Bengtsson. Statsbesöket genomfördes under tiden för världsutställningen i Yeosu och delegationen besökte tillsammans med kungaparet utställningen. Programmet för delegationen inleddes i Seoul den 29 maj och innehöll seminarier, ett CEO Round Table med höga beslutsfattare från Sydkoreas mest inflytelserika företag, officiella kontakter och besök på koreanska företag. Innovation och internationell handel stod i centrum under programmet. Statsbesöket utgjorde ett unikt tillfälle att skapa positiv uppmärksamhet kring Sverige och svenska företag med möjlighet att förstärka företagens position och varumärken på den sydkoreanska marknaden. Det svenska besöket väckte intresse i såväl svenska som koreanska medier. Läs mer i avsnitt 4.2 om världsutställningen EXPO. Besök av Makedoniens premiärminister I samband med att Makedoniens premiärminister Nikola Gruevski besök i Stockholm bjöd Exportrådet tillsammans med Makedoniens ambassad i Stockholm in till ett affärs- och investeringsseminarium om Makedonien på Grand Hôtel den 4 juni. Efter seminariet gavs tillfälle till personliga kontakter med premiärministern och hans två medföljande ministrar samt chefen för investerings- och exportfrämjandet i Makedonien. Seminariet fokuserade på sektorerna fordonsindustri, elektronik, IT/telekom, infrastruktur samt miljö och turism. Förutom premiärministern och representanter för Makedoniens regering och näringsliv, medverkade bland annat Exportrådets VD Ulf Berg och handelsminister Ewa Björling. Mongoliets president på besök I samband med att Mongoliets president H E Tsakhiagiin Elbegdorj besökte Sverige, tillsammans med en omfattande affärsmannadelegation (ca 60 personer), arrangerade Exportrådet den 10 oktober på Rosenbad Mongolia- Sweden Business Forum med fokus på hur svenska företag kan utveckla sina affärer i Mongoliet. Huvudsaklig branschinriktning var gruvindustri samt infrastruktur där ett fyrtiotal svenska företag var representerade. Handelsminister Ewa Björling inledningstalade och besöket låg väl i tid inför den planerade svenska delegationsresan till Mongoliet och Kina i november, som leddes av statssekreterare Gunnar Oom. Statsministern till Burma/Myanmar och Indonesien den november I samband med att statsminister Fredrik Reinfeldt och handelsminister Ewa Björling besökte Burma/Myanmar arrangerade Näringslivets Internationella Råd (NIR) en fact finding delegation, vilken leddes av Erik Belfrage, ordförande NIR. Därefter gick resan vidare till Indonesien tillsammans med statsministern, handelsministern och företagsrepresentanter. I Indonesien anslöt ytterligare företagsrepresentanter för att 16

17 delta i Exportrådets näringslivsdelegation. På programmet de första två dagarna i Burma/Myanmar stod framför allt möten med representanter för regeringen, medan det i Indonesien genomfördes möten med Indonesiens president, diskussioner med representanter för indonesiska företag och besök hos Sveriges ambassadör i Indonesien. I delegationen till Indonesien deltog representanter från bl a ABB, Carl Bennet AB, EKN, Ericsson, Saab, Scania, SEK, Tetra Pak och Volvo. SVERIGEBILDEN I UTLANDET En tydlig bild av Sverige utomlands, och kunskap i omvärlden om svenska företag och innovationer är centralt och underlättar för svenska företag att göra affärer. Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet där Exportrådet, Invest Sweden, Näringsdepartementet, Svenska institutet, Utrikesdepartementet och VisitSweden ingår har utvecklat en gemensam plattform för Sverigebilden, som ligger till grund för utlandskontorens Sverigefrämjande. Sverigebilden är baserad på den kombination av gemensamma värderingar som står ut i ett internationellt perspektiv och som ger Sverige en unik, attraktiv position som är välgrundad i den svenska historien och samtiden. På uppdrag av regeringen arbetar Exportrådet med branschspecifika kommunikationskoncept som har sin grund i den svenska varumärkesplattformen. Koncepten fungerar som plattformar för samarbete mellan officiella svenska aktörer när Exportrådet genom olika aktiviteter presenterar det gemensamma svenska erbjudandet inom varje industri. Syftet är att attrahera intresse för svenska lösningar mot målgruppen internationella opinionsledare och beslutsfattare. Dessa plattformar är SymbioCity (energi- och miljöteknik), SymbioCare (Life Science), Try Swedish! (Livsmedel, samarbete med Visit Sweden), SymbioCreate (kreativa näringar, utvecklat av Svenska Institutet) och Vision Zero Initiative (Vägsäkerhet). Läs mer om detta i kapitel 7. Kommunikation och Public Affairs. UTLANDSBILDEN I SVERIGE Exportrådet har under 2012 gjort insatser för att sprida kunskap och informerat svenska företag om affärsmöjligheter på intressanta marknader. Ett element i att ge fler företag en trygghet i sina utlandssatsningar är Exportrådets utlandspersonals besök hos företag i Sverige. Sådan direkt dialog ger tillfällen till inledande rådgivning och inspiration till exportsatsningar. Information och kunskap om affärsmöjligheter har också förmedlats via en lång rad marknadsinriktade sammankomster och seminarier som under verksamhetsåret genomförts i Sverige. Inte sällan genomförs dessa arrangemang i samarbete med ambassadörer eller andra företrädare för utrikesförvaltningen på respektive marknad. Sådana informationsträffar har gett bra tillfällen att informera om affärsmöjligheter, kulturskillnader och hur man på respektive marknad kan undvika risker och ta sig förbi svårigheter. 17

18 2:3 SAMVERKAN MED ÖVRIGA HANDELS- OCH INVESTERINGSFRÄMJANDE AKTÖRER Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening om Exportrådet ska Exportrådet samarbeta med andra aktörer, som med statliga medel genomför eller låter genomföra exportfrämjande insatser. UTRIKESFÖRVALTNINGEN Det är ett gemensamt ansvar för Utrikesförvaltningen och Exportrådet att ge svenska företag ändamålsenlig och professionell vägledning på utlandsmarknaderna. Utlandskontorens samspel med utrikesförvaltningen och andra främjandeaktörer beskrivs i sammanställningen över 2012 års främjandeaktiviteter i bilaga 4. Samarbetet mellan Exportrådets utlandskontor och utlandsmyndigheterna på respektive marknader är mycket viktigt. Återkommande kontakt- och planeringsträffar hålls på platser där det finns både utlandsmyndighet och exportrådskontor. Löpande kontakter förekommer mellan UD:s geografiska främjare och berörda kontorschefer och handelssekreterare. Exportrådet medverkar i utbildning för UD:s personal. Under 2012 genomfördes sådana utbildningstillfällen i samband med bland annat utbildning för UD:s lokalanställda, för UD:s utsända främjare och för UD:s Diplomatprogram. SAMVERKAN I HANDELSHINDERFRÅGOR Exportrådets kontor medverkar i utlandsmyndigheternas bevakning av regler och krav som kan innebära onödiga och otillåtna hinder för handeln och som kan ge systematiska svårigheter för svenska företag att konkurrera på rättvisa villkor. Nedan följer några exempel som illustrerar detta arbete. Argentina Från och med den 1 januari 2012 måste all import föregås av en importdeklaration, en så kallad DJAI (declaración jurada anticipada de importación). Deklarationen är en form av ansökan som måste vara godkänd innan varorna kan skickas från utlandet. Värdet på betalningen i deklarationen (DJAI) ska dessutom först registreras i ett valutautväxlingsregister som är kopplat till både centralbanken och det argentinska skatteverket (AFIP). Den sistnämnda myndigheten ska se till att det belopp som importören vill överföra till utlandet har en viss relation till det kapital som företaget äger. Inköp av utländsk valuta tillåts nämligen inte över gränsen, varvid utbetalning således kan stoppas. Det innebär att DJAI i praktiken fungerar som en ansökan om tillstånd för import och en ansökan om tillstånd för utförsel av valuta. Exportrådet har tillsammans med ambassaden och den svensk-argentinska handelskammaren arbetat aktivt med att ge stöd till svenska företag lokalt, samt till leverantörer som exporterat till Sverige och som på ett eller annat sätt behövt anpassa sig till det nya regelverket. Mexiko Registrering av läkemedel har identifierats som ett handelshinder. Tillsammans med UD har Exportrådet besökt Cofepris (beslutande organ) för att diskutera frågan och lyfta konkreta fall där svenska läkemedelsbolag fått vänta orimligt länge på svar. Norge Liksom tidigare år upplevs i många fall problem vid export till Norge på grund av att landet inte är medlem i EU. Problemen upplevs som handelshinder utan att de rent tekniskt kan betecknas som sådana. Att sända personal till Norge är ett sådant exempel och den 19 juni genomfördes ett bemanningsevent i Stavanger där bemannings- och konsultföretag träffade såväl kunder som experter inom området. Vidare är hantering av moms och skatt problematisk för de svenska företagen. Exportrådet i Norge har en väl upparbetad kompetens och 18

19 bistår med mycket rådgivning för att underlätta för företagen. Exportrådet arbetar kontinuerligt med området och har även under 2012 genomfört kompetenshöjande åtgärder för att vägleda de svenska företagen bättre. Utbildningsseminarium har genomförts tillsammans med KPMG och en dialog hålls med Tollvesenet och övriga involverade myndigheter i Norge (såsom Skatteetaten och Statens Landbruksforvaltning) som även har besökts under året. Förenade Arabemiraten I Förenade Arabemiraten måste man ha en lokal partner för att sälja sina produkter. Många arbetar därför via distributörer. Samma regel gäller för etablering av bolag i landet. Lagarna kräver en lokal partner som äger minst 51 procent av bolaget. Alternativet är att etablera bolaget i en av landets många frizoner där företag kan ha 100 procent utländskt ägandeskap. Egypten Kravet på arabisk märkning av produkter före import till Egypten har sedan en längre tid varit ett stort handelshinder för utländska företag. Exportrådet har i samarbete med svenska ambassaden samt övriga EU-ambassader haft löpande diskussioner med EU-delegationen i Egypten. Myndigheterna har på senare tid inkluderat fler och fler produktkategorier, som ej behöver arabisk märkning vid import, vilket har och kommer fortsätta att öppna upp landet för utländska företag och investeringar. Kina Ett av målen för Exportrådet i Kina är att arbeta för att handelsbarriärer inom prioriterade sektorer lyfts. Inom ramen för detta samarbete har kontoret i Peking under 2012 arbetat tillsammans med svenska ambassaden för att uppmärksamma konkreta handelshinder och föra upp dessa i politiska och bilaterala möten. Taiwan Taiwan har officiellt uttryckt intresse av att europeiska företag ska investera i och arbeta med biogas. Dock kan utländska företag inte äga distribution av energi (gas) vilket hindrar företagen att gå in på marknaden. Det finns vidare exempel på att om det av politiska skäl inte går att ha ett direkt handelshinder så kan man i Taiwan se till att justera en standard så att det, även om det går att importera varan, inte går att använda den. Om det inte är möjligt att tekniskt hindra en produkt att komma in, så kan man administrativt förhindra den genom att förhala eller försena de inspektioner och tillstånd som behövs. Dessa hinder är de svåraste att sätta fingret på för de gömmer sig i administrationen. Ukraina De handelshinder Exportrådet konfronterats med under året gäller uteblivna betalningar, och problem med momsåterbäring samt det ukrainska tullverket. Tillsammans med ambassadören har varje enskilt fall lyfts upp på central nivå genom officiella brev och möten. Några av nedan angivna fall är under bearbetning. Uteblivna betalningar till svensk leverantör av vägmarkeringar på grund av budgetrestriktioner av statliga Vägverket i Ukraina Geveko Problem med momsåterbäring för SKFs verksamhet i Ukraina Problem med tullverket för leverans av särläkemedel till patient på barnsjukhus Swedish Orphan Biovitrum Kanada Förflyttning av svensk personal till Kanada och olika typer av certifieringar forsätter att vara de främsta handelshindren för svenska företag. Kanadensiska certifieringsorganisationer tar inte hänsyn till om produkten är certifierad i Europa. Processen för att få en produkt godkänd är också komplicerad, kostsam och tidsödande. Detta är ett speciellt handelshinder för små och medelstora företag, som ibland avstår från affärsmöjligheter i Kanada på grund av detta hinder. Inom vissa industrier är förfarandet dock enklare som inom medicinteknik där Health Canada ansvarar för godkännandeprocessen. Verkstadsindustrin är med CSA (Canadian Standards Association) det område som anses vara mest komplicerat. Kanada förväntas också föreslås implementera EU:s lagar på tobaksområdet. 19

20 Marocko Under året har Exportrådet i Marocko uppmärksammat den påtänkta nya lagen om nationell preferens vid särskilda typer av statliga upphandlingar, främst inom byggsektorn, där utländska anbud i vissa fall skulle betraktas som 15 procent dyrare om det fanns identiska nationella anbud. Information har vidarebefordrats till ambassaden, och Exportrådet Marocko har lyft frågan hos EU-delegationen i Rabat för vidare åtgärd. Serbien Kontoret i Belgrad har under året tagit emot ett flertal förfrågningar från svenska företag som på ett eller annat sätt har upplevt handelshinder. Dessa har huvudsakligen handlat om tullärenden, t.ex. diskutabla beskattningar och avgifter, okunskap om import av varor producerade utanför EU (oftast tredjeland) samt i vissa fall även korruption. Vid fall där det svenska företaget har krävts på dokument som i vanliga fall inte är nödvändiga samt fall där det har uppkommit frågor om beskattningssatser, har Exportrådet tagit hjälp av sina kontakter på serbiska Tullverket som har försett Exportrådet med förstahandsinformation. Polen I likhet med föregående år är det största hindret i Polen den polska byråkratin som fortfarande utgör ett problem för svenska företag, men där Exportrådets kontor erbjuder stöd åt företagen. Spanien Flera svenska företag har under året drabbats av långa betalningstider från sina spanska kunder. Exportrådet har tillsammans med ambassadören besökt flera spanska kommuner och uttryckt sin oro över detta. Bulgarien Korruption och byråkrati är fortfarande stora hinder för svenska företag som vill komma in på den bulgariska marknaden. FLERPARTSSAMVERKAN I FÖRETAGENS INTRESSE Sedan flera år har Exportrådet, tillsammans med EKN, SEK, Swedfund och ALMI, ett nära samarbete för att på olika sätt förena sina kompetenser. Ett resultat av samarbetet är Exportlånet, där SEK står för kapitalet, EKN står för garantin, ALMI står som förmedlande och administrativt ansvarig aktör och samtliga inklusive Exportrådet står för marknadsföring. Under året lanserades en förbättrad version. Under 2012 har samma aktörer fortsatt att hålla ett stort antal finansieringsseminarier i form av ett gemensamt exempel för att visa hur ett företag som vill expandera internationellt kan erhålla olika typer av finansiering, beroende på var i affärsprocessen det befinner sig, från innovationsstadiet till att expandera en befintlig etablering utomlands. Detta praktiska exempel har presenterats vid olika bransch- och landseminarier, på STC Academy och för studenter på ett flertal olika universitet. De har även fortsatt sin samverkan med Jönköping International Business School (JIBS), för att ge studenter överblick och insyn i det svenska systemet för stöd till företags internationella affärsutveckling. Kursen som genomfördes första gången i februari 2011 har arrangerats vid några tillfällen även under Arbete har också inletts med att introducera liknande kursverksamhet vid andra högskolor i Sverige. Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet (NSU) Exportrådet har på samma sätt som tidigare, medverkat i samarbetet kring profileringen av Sverige som nation och varumärke inom ramen för Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet (NSU). Under 2012 har Exportrådet medverkat i arbetet att vidareutveckla kommunikationsplattformen för Sverigebilden till en gemensam strategi och handlingsplan i NSU. Strategin är avsedd att användas för gemensamma aktiviteter kring Sverigebilden inom NSU. Den är också avsedd att användas av varje NSU-organisation. Strategin ska även aktivt kommuniceras till och användas av andra aktörer utanför NSU, som näringsliv och regionala aktörer. 20