Budget 2008 samt verksamhetsplan

Transkript

1 Budget 2008 samt verksamhetsplan Upprättad: Antagen av direktionen: Reviderad: Version: 1,0 Handläggare: Ks Nerikes Brandkår Tillsammans med andra skapar vi trygghet!

2 Innehållsförteckning Kapitel Sida 1. Allmänt 3 2. Vision Verksamhetsidé - Mål 3 3. Uppgifter enligt lagar och avtal 4 4. Systematiskt arbetsmiljöarbete 6 5. Organisation 7 6. Brandchefen 8 7. Räddningsenheten 9 8. Skyddsenheten Administrativ service Budgetprocessen Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget/kassaflödesanalys Investeringsbudget Intern kontroll 30 2

3 1. Allmänt Nerikes Brandkår bildades 1998 då Örebro, Kumla, Hallsbergs och Lekebergs kommuner beslutade att samverka inom räddningstjänsten. År 2001 blev Laxå kommun medlem och året därpå, 2002, blev även Askersunds kommun medlem i kommunalförbundet. Först då gjorde Nerikes Brandkår skäl för namnet eftersom det var först då som samtliga kommuner i Närke var medlemmar. Förbundets uppgift enligt förbundsordningen är att svara för räddningstjänst samt skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Sådana händelser kan inträffa såväl i fred som under höjd beredskap. Exempel då kommunal räddningstjänst blir aktuell: bilbränder, bygdebränder, båtolyckor, räddning av djur, drunkningstillbud, farligt godsolyckor, gruvolyckor, gräsbränder, hissnödlägen, järnvägsolyckor, oljeskador, ras, skogsbränder, soteldar, trafikolyckor och översvämningar. Inom Nerikes Brandkår finns 315 personer verksamma. 2. Vision Verksamhetsidé Övergripande mål Samhället eftersträvar ett ökat skydd mot olyckor. Det känns därför naturligt att vår vision är: - Ett olycksfritt samhälle! Arbetet kan inte utföras isolerat av olika aktörer utan måste ske i största möjliga samverkan för att uppnå bästa möjliga resultat. Vår verksamhetsidé är därför: - Tillsammans med andra skapar vi trygghet! Ovan nämnda verksamhetsidé är inte unik för enbart vårt förbund, utan är en följd av lagstiftning på området. Vi betonar dock samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång. Vi avser då samverkan med såväl ägande kommuner som andra organisationer såsom polis, ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Verksamhetsidén ligger till grund för de övergripande målen. I målen anger förbundet vad man vill uppnå med verksamheten. Vi har valt att formulera oss i fem övergripande mål som sedan i sin tur kan brytas ner i verksamhetsmål och aktiviteter under respektive område. 3

4 Övergripande mål för Nerikes Brandkår: Verksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Vi ska underlätta för medborgarna att själv ta ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Konsekvenserna av olyckor minskar i och med att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld och tar lärdom av inträffade händelser. Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik. Medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. 3. Nerikes Brandkårs uppgifter enligt lagar, förordningar och avtal Enligt lag och förordning om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande: Räddningstjänst. Förebygga bränder och verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Ge rådgivning och information åt den enskilde. Se till att sotning och brandskyddskontroll genomförs. Utföra olycksundersökningar Drygt räddningstjänstinsatser genomförs varje år vid våra 18 brandstationer. 75 % av dessa insatser genomförs av styrkorna i Örebro och Byrsta. Sammanlagt finns 63 man i beredskap dygnet runt. Tillsammans med sex räddningsvärn kan i praktiken oftast 100 man finnas tillgängliga. Det skadeförebyggande arbetet omfattar ca ärenden per år inom följande områden: granskning av översikts-, detalj-, trafik-, miljö- och energiplaner, granskning av nybyggnader, om- och tillbyggnader, riskanalyser och rådgivning, tillsyner och besiktningar, brandfarliga och explosiva varor, tillstånd för farliga arbeten och offentliga föreställningar, säkerhetsvakttjänst. En viktig del inom vår verksamhet är att ge information och utbildning till allmänheten, företag och organisationer. Denna del har ökat år från år. 4

5 Enligt lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande: Utöva tillsyn hos dem som hanterar brandfarliga varor. Utfärda tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Ge råd och information. Enligt lagen om extraordinära händelser: Stabs- och ledningsverksamhet vid större händelser. Säkerställa kommunikation mellan brandkårens ledningsutrymme/sos Alarm och kommunernas krisorganisationer. Bistå medlemskommunerna med planeringsarbete, riskanalysarbete m.m. Enligt avtal med grannkommuner och övriga räddningstjänstansvariga myndigheter: Samarbetsavtal med Örebro flygplats. Bistå förbundets grannkommuner med kommunal räddningstjänst. Bistå länsstyrelsens organisation samt deras räddningstjänstorganisation vid svåra påfrestningar i samhället. Enligt avtal med Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB och Vägverket: Restvärdesskydd under och efter räddningstjänstinsatsen. Rengöring och sanering av vägbanan efter trafikolyckor. Enligt avtal med Atlas Copco: Utbildning samt förebyggande brandskydd vid företagets fabrik i Örebro. Enligt avtal med SAKAB Insatsplanering, utbildning av personal, kontroll och kontinuerlig tillsyn av brandskyddsutrustning samt rådgivning vid upprättande av skyddsföreskrifter m.m. Enligt avtal med vissa större företag: Leasing och tillsyn av andningsutrustning samt utbildning. Enligt avtal med Risbergska skolan, Örebro kommun: Gymnasieutbildning i räddningstjänst, miljö och säkerhet. Enligt avtal med Alléskolan, Sydnärkes utbildningsförbund: Gymnasieutbildning i räddningstjänst, Byrsta. Enligt avtal med Örebro läns landsting: Hjärtstoppsverksamhet vid tätorterna Hallsberg och Kumla. Bistå med sjuktransport i terräng. 5

6 4. Systematiskt arbetsmiljöarbete Inom Nerikes Brandkår ska arbetsmiljöarbetet i största möjliga omfattning integreras i den dagliga verksamheten. Detta innebär att arbetsmiljöarbetet integreras i arbetet på våra brandstationer, på skadeplats i samband med räddningsinsatser samt vid myndighetsutövning och andra uppdrag. Generellt ska säkerhets- och arbetsmiljöfrågor ha hög prioritet inom Nerikes Brandkår, särskilt mot bakgrund av att personalen vid olika typer av räddningsinsatser kan komma att utsättas för komplexa och svåra situationer. En god arbetsmiljö skapar förutsättningar för att personalen trivs och fungerar väl i sitt arbete, vilket även medför en tryggare och säkrare arbetsplats. Nerikes Brandkår ska vara en jämställd arbetsplats där både kvinnor och män, oavsett ålder, etnisk tillhörighet och livssituation, ska trivas och kunna utvecklas i sitt arbete. Arbetsplatsträffarna utgör basen i arbetsmiljöarbetet. Syftet med dem är bl.a. att öka delaktigheten samt bättre möjligheter att påverka det egna arbetet. Utöver detta är personalen delaktig i utvecklingen av verksamheten genom förändringsarbeten i projektform i grupperna. Under 2008 ska Nerikes Brandkår verka för att inträffade tillbud i högre grad anmäls, tillbudsblanketter ska göras mer tillgängliga, uppföljning med åtgärder ska redovisas i ledningsgrupp och verksamhetsråd. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att mål ska finnas för arbetet med arbetsmiljön, risker och brister i arbetsmiljön ska kartläggas, analyseras och vid behov åtgärdas, handlingsplaner ska upprättas årligen, utredningar och dokumentation av arbetsskador, ohälsa och tillbud ska utföras så att lämpliga åtgärder kan vidtas, alla anställda i Nerikes Brandkår inser betydelsen av att vi är varandras arbetsmiljö. Följande aktiviteter ska genomföras under De finns även redovisade under räddning, personalhantering och administration. Anordna minst 2 träffar per år för insatsledare. Anordna minst 2 träffar per år för inre befäl. Genomföra gruppförändringar i Byrsta och Örebro. Genomföra minst 6 verksamhetsråd (samverkansmöten) per år. Alla grupper på heltidsstationerna ska ha arbetsplatsträffar varje månad. Utarbeta ett lokalt FAS avtal (förnyelse-arbetsmiljö-samverkansarbete). Skriva en jämställdhetspolicy och uppdatera jämställdhetsplanen. Dokumentera hur och när medarbetarsamtal ska genomföras. Förnya material som kan vara ett stöd under samtalet. Revidera drogpolicyn. 6

7 5. Organisation Direktionen är det högsta beslutande organet i Nerikes Brandkår. Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt en förbundsordning samt reglemente för direktionen, som sätter de yttersta ramarna för arbetet vid Nerikes Brandkår. Revisionen är vald av fullmäktige i respektive kommun och har till uppgift att granska direktionen och verksamheten vid Nerikes Brandkår. Den högsta beslutande tjänstemannen är brandchefen. Till sin hjälp har han tre chefer som ansvarar för sina respektive områden. Organisationen som visas nedan är en ansvarsorganisation där ansvariga för vissa strategiska områden har pekats ut. Allt arbete bedrivs förbundsövergripande och personalen arbetar i olika verksamhetsområden på ett flexibelt vis där kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Revisionen Direktionen Brandchef P-O Staberyd Administrativ service Karin Sundelius Skydd Kommunansvarig Örebro/Lekeberg Ulf Smedberg Räddning Anders Larsson Kommunansvarig Hallsberg/Laxå Thomas Bjerke Kommunansvarig Kumla/Askersund Mattias Heimdahl Uppdragsutbildning Thomas Nilsson Teknikprojekt Ingvar Eriksson Personalhantering Jan Nordin Operativ planering Anna Henningsson Kenneth Thorstensson Underhåll och service Roger Eriksson Christer Sundqvist Kommunansvarig: Ansvarig för kontakterna med respektive kommun samt handläggare i alla förkommande ärenden. Utbildning och metodutveckling Magnus Djursvik 7

8 6. Brandchefen Nerikes Brandkår har nu funnits i 10 år. Detta ska givetvis uppmärksammas under Med en liten blick i backspegeln kan noteras att mycket har förändrats under de gångna åren. Exempel på detta är ny brandstation i Byrsta 2005, samarbete mellan SOS Alarm och inre befäl, gemensam syn på olycksförebyggande verksamhet, införande av förstärkningsstyrkor, satsningar på teknik och fordon, räddningsgymnasium vid två brandstationer, hjärtstoppsverksamhet, ökade satsningar vid miljöolyckor och trafikolyckor, samt ökat samarbete med medlemskommunerna. Olika effektiviseringar har möjliggjort denna utveckling. Medborgarens behov styr utvecklingen och inriktningen på brandkårens verksamhet. Mycket talar för att Statens Räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för Psykologiskt Försvar slås ihop till en gemensam myndighet. Detta står nu klart efter att alla remisser om det nya lagförslaget har kommit in under hösten Syftet är att ha en gemensam myndighet för hela hotskalan, från vardagsolyckor till kriser och krig. På sikt kanske även en gemensam lagstiftning kommer, som kan underlätta förståelsen och tillämpningen av det som rör vardagsolyckor och kriser. Det är många som framfört synpunkter på förslaget att förändra utbildningssystemet för räddningstjänstens personal. Idag finns fyra skolor. Enligt förslaget ska utbildningsanläggningen vid Rosersberg utanför Stockholm och skolan i Skövde tas bort. Detta kan inte accepteras i och med att reseavstånden ökar för räddningstjänsterna i mellansverige om man ska resa till Sandö och Revinge Mycket talar därför för att mer utbildning får förläggas lokalt eller regionalt i framtiden. En annan framtidsfråga som är viktig för räddningstjänsten och för kommunernas krishanteringsförmåga är det nya radiosystemet Rakel. Rakel är ett nationellt system för räddningstjänsten, Polisen, landstingen, kommunerna, elkraftproducenter och många statliga myndigheter. Radiosystemet har tagits fram för att få ett robust system som även kan fungera i kriser vid exempelvis strömavbrott. Rakel innebär också en ökad möjlighet till samverkan eftersom alla har möjlighet att prata med varandra. En annan fördel är att radiosystemet är svårt att avlyssna. Tyvärr finns det även en nackdel och det är höga driftkostnader och kostsamma nyinvesteringsbehov. Enligt plan kommer Örebro län att få tillgång till Rakelsystemet under 2008/2009. På olika sätt försöker nu staten att få igång systemet med många användare så att kostnaderna hålls nere. Den exakta prisbilden har inte presenterats ännu. Under 2008 kommer förhoppningsvis en ökad samverkan att äga rum mellan räddningstjänsterna i Örebro län. Starten på detta kom under 2007 då ett samverkansavtal tecknades mellan berörda räddningstjänster. Flera andra län har drivit dessa frågor på ett bättre sätt än vad som skett i Örebro län. En anledning till detta är att två stora kommunalförbund finns i länet, där samverkan i sig är betydligt mer utvecklad än motsvarande avtalssamverkan. Trots detta känns det angeläget att påbörja olika arbeten för att få till stånd en ökad samverkan som kan förbättra situationen då den hjälpsökande hör av sig vid inträffade olyckor. En sådan samverkan ska även finnas för olycksförebyggande arbete. För att bli framgångsrika i all verksamhet som Nerikes Brandkår bedriver, bör våra värderingar främst präglas av enkelhet, handling och omtanke! 8

9 7. Verksamhetsplan Funktion: Räddning Ansvarig: Anders Larsson Beskrivning av områdets uppgifter Räddning samordnar all verksamhet som rör områdena: Personalhantering utryckning Operativ planering Utbildning och utveckling Teknik Funktionen ansvarar för all utryckningspersonal, såväl hel- som deltid, vid de 18 brandstationerna i förbundet. Vår främsta uppgift är att planera verksamhet och beredskap så att vi samordnar resurserna så effektivt som möjligt. Antalet utryckningar inom förbundet uppgår till cirka per år, där cirka 75 % av utryckningarna täcks av Byrsta och Örebro. Vid Nerikes Brandkår finns idag cirka 40 st större brandfordon samt ca 30 st mindre fordon (personbilar, buss och lätt lastbil). En speciell fordonsplan, antagen av förbundets direktion, är upprättad för att utbyte ska ske i en jämn takt. I samband med bränder och trafikolyckor utför personalen restvärdesräddning och vägsanering genom avtal med Larmtjänst respektive Vägverket. Bemanning 1 vice brandchef 1 brandingenjör 7 brandinspektörer 1 vaktmästare Utryckningspersonal personer: Heltid: 99 Deltid: 135 Värn: 70 Framtiden Nerikes Brandkår är nu inne i en mer förvaltande fas efter de stora förändringar som skedde under 2005, Byrstas tillkomst och integreringen av SOS Alarm. Förbundet känns stabilt och inga större förändringar är att vänta. Kraft ska nu läggas på att skapa rutiner i verksamheten, öka delaktigheten samt integrera förebyggande och räddning mer än idag. Alla anställda måste vara med och skapa rutinerna inom Nerikes Brandkår. Brandmannen kommer att finnas i många skepnader, arbetande med såväl utryckning som förebyggande och utbildning. Den digitala tekniken med kartor, positionering och navigering kommer att utvecklas ytterligare. Ett led i detta är att Räddningsverket har genomfört en Stab och ledningsutredning där man föreslår åtgärder för att leda större insatser. Det kommer sannolikt att innebära investeringar för reservkraft och digital utrustning på våra stationer. För att finansiera detta kommer det att krävas omprioriteringar i budgeten. Eventuellt kommer projektet att pågå under 2 år,

10 Vi kommer att arbeta med styrkeuppbyggnad på skadeplatsen för att utnyttja alla resurser så effektivt som möjligt. Detta ställer stora krav på den strategiska planeringen vid utryckning. Det är nödvändigt att vi förbättrar vår uppföljning och dokumentation från genomförda insatser för att i framtiden på ett bättre sätt ta lärdom av utförda insatser. 7.1 Områdesansvar: Operativ planering Ansvarig: Anna Henningsson Beskrivning av områdets uppgifter Tillsammans med samverkande organ skapa rutiner så att människor som vistas inom Nerikes Brandkårs utryckningsområde och som drabbas av olyckshändelse får så snabb och kvalificerad hjälp som möjligt. Bemanning 1 brandingenjör 1 brandinspektör Berörd utryckningspersonal Aktiviteter 2008 Regelbundet följa upp och utvärdera utalarmeringen tillsammans med SOS-Alarm. Tillsammans med SOS-Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålles inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Genomför gemensam utbildning för inre befäl och SOS-operatörer. Genomför minst en större samverkansövning med våra samverkande myndigheter. Utveckla flexibla objektsanknutna larmplaner när Zenit möjliggör detta. Utbilda ledningsbefäl i Regional samverkan. (RSK-kurs) Utvärdera FIP-enheten (första insatsperson) i Askersund. Utvärdera IVPA-enheten (i väntan på ambulans) i Byrsta. Utvärdera upprättad statistik för utryckningsverksamheten. Framtiden I framtiden måste vi anpassa oss till en flexiblare utryckningsorganisation där styrkeuppbyggnaden sker först ute på skadeplatsen. Vi har mindre och snabbare enheter som ska samordnas och ledas på ett effektivt sätt. Det kommer att ställa stora krav på en fungerande kommunikation och ett aktivt strategiskt tänkande. 10

11 7.2 Områdesansvar: Teknik Ansvarig: Ingvar Eriksson Beskrivning av områdets uppgifter Att ansvara för all drift och underhåll av brandkårens fordon, båtar, brandstationer, data-, teleoch larmutrustningar, skyddskläder och övrig räddningstjänstutrustning. Bemanning 1 brandinspektör Aktiviteter 2008 Verkställa beslutade investeringar. Förse samtliga brandstationer inom Nerikes Brandkår med skylt Nerikes Brandkår. Utrusta fordonen 104, 601, 110, 118 och 510 med navigationsstöd. Upprätta plan för fördelning av slang inom Nerikes Brandkår. Bygga om befintliga släckbilar 101 och 102 enligt standard. Utvärdera mekanikerfunktionen i verkstaden. Förse örebrostationen med fler skärmar för utalarmeringstext. Inhandla motorspel och vagga till rappelleringen. Temperatur- och vindmätardisplay placeras i vagnhallen Örebro. Ny avfettningstvätt anskaffas till verkstaden i Örebro. Projektera breddning av balkong i köket i Örebro. Skapa rutiner för förrådshanteringen inom Nerikes Brandkår. Pelarborrmaskin köps in till Byrsta. Nytt jordningsdon köps in till Byrsta. Utreda behovet och driften av tvättmaskiner i Örebro och Byrsta. Utreda kostnaderna för solskydd på kontoret i Byrsta. Projektera inköp av plotter till Askersundsbåten. Köpa ny båtmotor till Askersunds lilla båt. Askersund utrustas enligt Nivå 1 för trafikolyckor. Hjortkvarns släckbil kompletteras med kupevärmare för trafikolyckor. Utred brandpost vid Garphyttans brandstation. Köp in minst 30 larmställ och 30 hjälmar för utbyte efter behov. Framtiden Att på sikt likforma fordonsstandarden på våra deltidsstationer, vilket gör att antalet fordon kommer att kunna reduceras i framtiden. Förbättra den personliga skyddsutrustningen så att samma standard gäller för hela Nerikes Brandkår. Att studera ny teknik för brandsläckning som kan ge fördelar i släckteknik. 11

12 7.3 Områdesansvar: Personalhantering Ansvarig: Jan Nordin Beskrivning av områdets uppgifter Området ansvarar för all personalhantering inom Nerikes Brandkår. Detta innebär ansvar för företagshälsovård, rehabilitering, personalplanering, rekrytering, personalrepresentation och uppvaktning. Ansvaret för det övergripande arbetsmiljöarbetet åligger vice brandchef för Räddning. Bemanning 2 brandinspektörer Samtliga arbetsledare Aktiviteter 2008 Planera beredskapen i skiftlagen så att antalet extra pass minskar. Arbeta aktivt för att antalet övertidstimmar ska minska. Planera bemanningen så antalet uttagna semesterdagar ökar. Anordna minst 6 lagansvarigträffar per år. Anordna minst 2 träffar med insatsledare IL per år. Anordna minst 2 träffar med inre befäl per år. Upprätta utbildningsplan för inre befäl/insatsledare. Anställa fler kvinnliga brandmän. Genomföra gruppförändringar i Byrsta och Örebro. Genomföra skyddsronder på samtliga brandstationer. Genomföra minst 6 verksamhetsråd per år (samverkansmöten). Alla grupper ska genomföra arbetsplatsträffar varje månad. Totalt 5 sängar per år byts i Byrsta/Örebro. Framtiden Vi måste arbeta aktivt med att skapa en gemensam värdegrund för framtiden inom Nerikes Brandkår. En gemensam värdegrund är nödvändig för att alla ska känna en delaktighet i verksamheten. De närmaste åren har vi många pensionsavgångar vilket kräver en god planering för att bibehålla kompetensen i organisationen. Vi måste hitta en lämplig kombination av kompetenser i sammansättningen av vår utryckningspersonal. 12

13 7.4 Områdesansvar: Utbildning och metodutveckling Ansvarig: Magnus Djursvik Beskrivning av områdets uppgifter Utbildning och kompetensutveckling av all hel- och deltidspersonal samt räddningsvärn. Ansvar för övningsanläggningar. Övergripande metodutveckling för räddningstjänsten. Bemanning 2 brandinspektörer på halvtid. 2 blandbrandmän på halvtid. Instruktörer från vaktstyrkorna. Aktiviteter 2008 All utryckningspersonal ska genomföra rökdykningsutbildning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS. Planera och genomföra minst 6 ledningsövningar per år. Se till att brandpersonal som saknar Fri väg eller C-körkort får körkortsutbildning. Upprätta plan för kompetensutveckling. Genomföra minst en preparandutbildning per år. Genomföra minst en RDL-utbildning per år Årligen upprätta övningsprogram för heltid omfattande 175 tim/år. Årligen upprätta övningsprogram för deltid omfattande 50 tim/år. Planera och genomför utbildning för IVPA, i väntan på ambulans, så att kompetens och delegationer bibehålls. Utveckla utbildningssamverkan med andra kårer. Årligen göra en utbildningsaktivitet med instruktörer. Framtiden I takt med ny kunskap och teknik verka för att personalen får den utbildning som krävs. Verka för ytterligare samverkan för att stärka samarbetet med andra organisationer som deltar i samhällets räddningstjänst. 13

14 8. Verksamhetsplan Funktion Ansvarig: Skydd Ulf Smedberg Beskrivning av uppgifter Skyddsverksamheten omfattar tre områden: Myndighetsutövning Extern verksamhet Uppdragsutbildning Den skadeförebyggande verksamheten ska i takt med samhällets utveckling förebygga nya risker. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, rådgivning och utbildning riktad till näringsliv, stat och kommun samt till medborgare. Utöver detta handhar även den olycksförebyggande verksamheten uppgifter beträffande tillsyn och tillstånd för brandfarlig vara samt handläggning av ärenden inom sotningsverksamheten. Bemanning Myndighetsutövning och extern verksamhet 1 vice brandchef 2 brandingenjörer, varav en riskingenjör 6 brandinspektörer, varav 3 i blandtjänst Uppdragsutbildning 4 brandinspektörer, varav 3 i blandtjänst 2 brandförmän varav 1 i blandtjänst 1 brandman Personal från utryckningsstyrkan Även andra anställda inom Nerikes Brandkår deltar i olika förebyggande aktiviteter. Verksamhetsmål för den skadeförebyggande verksamheten Öka medborgarnas kunskaper om risker för olyckor samt hur man förebygger dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenserna av anlagda bränder. Erbjuda en gymnasial fördjupningsutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet. I skälig omfattning klarlägga olyckor, olycksförlopp samt hur insatser genomförs. Utveckla verksamheten utifrån erfarenheter från olycksförloppsutredningar, brandorsaksutredningar etc. Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Personsäkerheten i allmänna lokaler ska vara betryggande med avseende på brand. Systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas i alla verksamheter. Hanteringen av farliga ämnen vid riskfyllda verksamheter ska ske säkert. Människor som dagligen vistas i närheten av riskfyllda verksamheter ska vara medvetna om riskerna och hur de ska skydda sig i händelse av olycka. Verksamheters hantering av brandfarliga varor ska ske på så sätt att riskerna för olyckor, med avseende på människa, miljö och egendom, förebyggs och begränsas. 14

15 Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Framtiden Allmänt Att förebygga olika typer av olyckor är komplext och kan inte göras av endast en förvaltning. Om man ser vilka aktörer som har mandat och möjlighet att förebygga t.ex. trafikolyckor, vilket är en olycka som föranleder räddningsinsats, kommer man snart fram till att räddningstjänsten har en väldigt liten del däri. Det olycksförebyggande arbete som räddningstjänsten i dagens läge kan bidra med är endast erfarenheter i plan- och byggskedet samt erfarenheter från räddningsinsatser. Det räcker inte långt om man vill minska sannolikheten för att t.ex. trafikolyckor inträffar och även minska konsekvenserna av dem. Det olycksförebyggande arbete som gör den stora skillnaden ligger förmodligen på helt andra förvaltningar, exempelvis Tekniska förvaltningen. Detta synsätt kan även appliceras på många andra typer av olyckor. Samarbetet mellan Nerikes Brandkår och medlemskommunerna ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och göra att man upptäcker frågor/problem som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta skapas bäst genom kontinuerliga sammankomster i arbetsgrupper. De tvärsektoriella klyftor som lätt kan uppstå mellan förvaltningar ska minimeras genom personliga kontakter och gemensamma mål. Nerikes Brandkår ska medverka i kommunernas arbetsgrupper som en katalysator och som sakkunnig gällande räddningstjänst. Nerikes Brandkår som organisation har stor kompetens när det gäller konsekvensminskande åtgärder och annat olycksförebyggande arbete. Denna kompetens bör föras ut i medlemskommunerna via arbetsgrupperna, för att senare kunna tillämpas i praktiska åtgärdsprogram. I lagen om skydd mot olyckor finns inte längre begreppen brandsyn och annan brandsyn. Detaljstyrningen som funnits kring brandsynen har upphört. Ett nytt tillsynssystem som i större utsträckning betonar den enskildes ansvar har sedan flera år tillbaka ersatt brandsynen. Framtidens tillsyn ska vara behovsanpassad och rikta sig mot de ägare och nyttjanderättshavare som har ett större behov av vägledning. Mer vägledning kring den skriftliga redogörelsen behövs. Skriftlig redogörelse är en av de faktabakgrunder som ligger till grund för om tillsynsbesök ska genomföras. För att ägare och nyttjanderättshavare ska kunna ta sitt ansvar enligt lagstiftningen, kommer efterfrågan på utbildningar inom brandskyddsområdet att öka. Att kunna redovisa de insatser och de skydds/riskobjekt som Nerikes Brandkår tar hand om är avgörande för att kunna göra förebyggande insatser där det krävs mest. Översyn av bestämmelserna om hantering och import av brandfarliga och explosiva varor Lagen om brandfarliga och explosiva varor (1988:868) med tillhörande förordning har inte efter sin tillkomst i tillräcklig utsträckning anpassats till utvecklingen på området. Regeringen beslutade den 21 oktober 2004 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av lagen och den därtill hörande förordningen. 15

16 Förslag enligt utredningen Tillståndsgivning för hantering av explosiva varor, som i dag handläggs av polismyndigheten, föreslås flytta över till kommunerna. På det viset uppstår en samordningsfördel. Därtill föreslås kommunerna bli tillståndsmyndighet vid ansökan om sprängning och användning av pyrotekniska varor. Detta eftersom tillstånd annars kommer att behövas från fler myndigheter vid sådan verksamhet, eftersom sökanden även hanterar explosiva varor. Utifrån samma argument föreslås att explosiva varor, som har ett samband med ett vapentillstånd, undantas från tillståndsplikten enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, i de fall prövning sker enligt vapenlagen. För att likformighet vid tillståndshandläggningen ska uppnås föreslås en reglering som tydliggör vad en tillståndsprövning ska innehålla. En tillståndsmyndighet ska som huvudregel också vara tillsynsmyndighet. På det viset uppnås effektivitetsvinster då man tar tillvara den kunskap och information som tillståndsmyndigheten har samt effektiviserar arbetsuppgifterna och rutinerna då tillstånd och tillsyn ofta går hand i hand. Därtill kommer att det enligt utredningens mening är rimligt att tillståndsmyndighetens ansvar omfattar även rätten och skyldigheten att utöva tillsyn. Den nya lagen om brandfarliga och explosiva varor planeras att träda i kraft 1 juli Områdesansvar: Skydd mot olyckor Ansvariga: Thomas Bjerke/Mattias Heimdahl Beskrivning av områdets uppgifter Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Syftet med tillsyn är att förebygga bränder och andra olyckor som kan drabba människor, egendom och miljö. Nerikes Brandkårs tillsyn av brandskyddet är en del av det generella kommunala tillsynsansvaret enligt Lagen om skydd mot olyckor. Enligt lagen har Nerikes Brandkår rätt att göra tillsynsbesök överallt och vid alla tillfällen när behov finns. Den enskilde har alltid det yttersta ansvaret för sitt brandskydd. Detta innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Förutom kontroll av det fysiska brandskyddet vid tillsyn, arbetar tillsynsförrättarna för att ägaren/nyttjanderättshavaren själv ska ta fram en organisation som bland annat har till uppgift att planera, leda och följa upp brandskyddsarbetet. Organisationen ska formas så att brandskyddsarbetet integreras i den övriga verksamheten. På så sätt ökar engagemanget och motivationen hos personalen. Tillsyn över farlig verksamhet Enligt Lagen om skydd mot olyckor är ägaren eller utövaren av verksamheten i en anläggning, där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap för att hindra eller begränsa sådana skador. Det är länsstyrelsen som beslutar om vilka anläggningar som ska omfattas av detta krav, och sedan är det Nerikes Brandkår som utför tillsynen vid dessa anläggningar. Länsstyrelsen har bedömt att 8 anläggningar inom verkningsområdet för Nerikes Brandkår har farlig verksamhet. Tillstånd för hantering av brandfarlig vara 16

17 Vid hantering av stora mängder brandfarliga vätskor och gaser krävs tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillståndshandläggningen verkställs av Nerikes Brandkår på delegation från medlemskommunerna. Handläggningen består av granskning av underlag, avstämning mot lagstiftningen samt avsyning av anläggningen. Avsyningen är en form av besiktning som sker på plats i anläggningen och är en bedömning av om anläggningen uppfyller kraven i gällande lagstiftning. Tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor Nerikes Brandkår är även tillsynsmyndighet för hantering av brandfarliga varor och kontrollerar att hanteringen uppfyller de säkerhetskrav som anges i gällande föreskrifter. En verksamhet kan vara både tillsynsobjekt enligt Lagen om skydd mot olyckor och samtidigt vara tillsynsobjekt enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Olycksundersökning Efter en räddningsinsats ska Nerikes Brandkår se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts, så kallad olycksundersökning. Syftet med undersökningarna är att återföra erfarenheter från räddningsinsatser till den egna och andra berörda organisationer för att förbättra vår egna och andras förmåga att arbeta med skydd mot olyckor. Beroende på olyckans art och storlek anpassas omfattningen på undersökningsarbetet. Vidare bedrivs brandorsaksutredning på uppdrag av Statens räddningsverk, vilket också genererar erfarenheter som kan användas inom både den operativa och förebyggande verksamheten. Riskhanteringsarbete Nerikes Brandkår gör riskanalyser som är knutna till speciella risktyper (exempelvis trafik). Detta är sammanfattande dokument som beskriver det aktuella läget rörande material, beredskap, risktopografi etc. knutna till den aktuella risktypen. Vid sidan av de riskanalyser som utförs klassificeras de objekt som finns i tillsynsregistret med avseende på risk för skada på liv, miljö och egendom. När arbetet att klassificera alla objekt är klart kan det bli möjligt att presentera förbundets riskbild på en digital karta. Att presentera denna typ av information på en digital karta kallas GIS (Geografiska informationssystem). En grafisk presentation av förbundets riskbild kan vara till hjälp såväl vid analyser och strategiska beslut, som vid allmänna presentationer av läget i förbundet. Plan- och byggprocessen Vid behandling av planärenden ska byggnadsnämnderna skicka ärendet på remiss till Nerikes Brandkår för yttrande. Nerikes Brandkår granskar förslaget avseende brandskydd och säkerhet i området. Bedömningen görs dels via register och arkivmaterial, men baseras även på erfarenheter. Nerikes Brandkår deltar i byggprocessen genom att vara byggnadsnämnden behjälplig. Detta kan yttra sig i medverkan vid samråd, yttrande på remisser etc. Sotning Nerikes Brandkår ansvarar för att sotningsverksamheten inom kommunerna utförs enligt bestämmelserna i Lagen om skydd mot olyckor. Grundprincipen är den att förbundet ska ansvara för såväl sotning som brandskyddskontroll. Lagen ger emellertid utrymme för förbundet att låta en fastighetsägare själv, eller via någon annan, utföra sotning inom den egna fastigheten. En förutsättning för detta är att sotningen kan ske på ett, ur brandskyddssynpunkt, betryggande sätt. Tjänster åt externa kunder 17

18 Nerikes Brandkår utför tjänster åt Atlas Copco via avtal. Företaget köper 25 % av en brandmästartjänst för assistans med brandskyddsarbetet. Även SAKAB har avtal om tjänster från Nerikes Brandkår. Aktiviteter för 2008 Utföra ca 550 tillsyner per år. Genomföra minst två tillsyner per år på anläggningar som av länsstyrelsen är bedömda som farlig verksamhet Utreda alla dödsolyckor under året. Utreda 25 större eller speciella händelser. Utreda alla händelser i erforderlig omfattning under ett i förväg bestämt dygn. Utföra 14 brandorsaksutredningar åt Statens Räddningsverk. Driftsätta GIS för att lättare kunna presentera statistik och erfarenheter för allmänheten samt den egna verksamheten. Framtiden Tillsynsverksamheten kommer i framtiden att vara behovsanpassad och grunda sig på statistik, skriftliga redogörelser och erfarenhet. Trender i samhället och klimatet i övrigt kommer att styra var och i vilken omfattning tematillsyner genomförs. Rutiner för tillsyn av farlig verksamhet ska vidareutvecklas och förfinas för att på ett modernt sätt harmonisera med Lagen om skydd mot olyckor. Allt fler bensinstationer konverterar sina anläggningar till att även omfatta distribution av etanol (E85). Eftersom riskerna med etanol ser annorlunda ut än med bensin så måste bensinstationerna söka nytt tillstånd till hantering av brandfarlig vara. Bensinstationerna måste även genomföra vissa säkerhetshöjande åtgärder för att uppnå tillfredsställande säkerhetsnivå. Erfarenhetsåterföring från olycksundersökningar ska förbättras och organiseras för att utveckla verksamheten. Erfarenheter från olyckor får inte stanna hos utredaren utan ska kommuniceras ut i organisationen. GIS ska i framtiden hjälpa Nerikes Brandkår att göra bättre bedömningar av risk och sårbarhet inom samhällsplaneringen. 18

19 8.2 Områdesansvar: Uppdragsutbildning Ansvarig: Tomas Nilsson Beskrivning av områdets uppgifter Uppdragsutbildningen består bland annat av räddningsgymnasiet, externa utbildningar, PRAO-verksamhet samt arbete med att höja brandskyddsnivån hos enskilda, företag och organisationer. Räddningsgymnasiet är i Örebro ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risbergska gymnasiet och omfattar för närvarande 137 elever i tre olika klasser. På stationen i Byrsta är räddningsgymnasiet ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Alléskolan i Hallsberg och omfattar för närvarande 54 elever i två olika klasser. Höstterminen -08 börjar ytterligare en klass med 32 elever i Byrsta. Nerikes Brandkår driver klasserna i Örebro genom 2 brandinspektörstjänster, varav 1 i blandtjänst, och i Byrsta genom 1 brandinspektörstjänst i blandtjänst och 1 brandförmanstjänst i blandtjänst, samt externa föreläsare med specialkompetens. Eleverna utbildas ca 2,5 timmar per vecka på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom samt samverkan, ledarskap och psykologi. Uppdragsutbildningar erbjuds i form av grundläggande brandkunskap, heta arbeten, företagsanpassade utbildningar, L-ABCDE samt hjärt-lungräddning. Utbildningarna genomförs i alla sex medlemskommuner och riktar sig till bland annat föreningar, skolor, vård/omsorg, industri, handel, hotell, kommunala verksamheter och verksamheter med publika lokaler. Information till hyresgäst- och bostadsrättsföreningar genomförs för att höja brandskyddsnivån för enskilda i deras boende. Uppdragsutbildningen bedrivs av 1 brandförman, 1 brandman och 1 brandinspektör i blandtjänst. Många tips och goda råd kan man även få via Nerikes Brandkårs hemsida, både för företag och privatpersoner Anlagd brand är ett projekt som syftar till att ge elever i årskurs 6 ökad förståelse kring samhällets problem med anlagda bränder. Utbildningen bedrivs av instruktörer från skiftgående personal. PRAO-verksamheten är årligen återkommande (vår- och hösttermin) och en mycket uppskattad aktivitet för elever i årskurs 8. Instruktörer under PRAO-veckan är elever från räddningsgymnasiets årskurs 3. Bemanning: 4 brandinspektörer varav 3 i blandtjänst 2 brandförmän varav 1 i blandtjänst 1 brandman Personal från utryckningsstyrkan Aktiviteter

20 Planerad kursverksamhet: Kurstyp Målgrupp Antal Elever Anlagd brand Skolelever år Allmän Företag m.m brandkunskap Allmän Vård/omsorg brandkunskap Heta arbeten Svetsare, takläggare m.m Ansvarig för Brandskyddsombud 2 40 brandskyddet Anläggningsskötare - Anläggningsskötare 2 30 Automatiskt brandlarm Information Bostads- och hyresgästföreningar Studiebesök Örebro Allmänheten Studiebesök Byrsta Allmänheten PRAO-vecka Örebro Skolelever år PRAO-vecka Byrsta Skolelever år Summa: Framtiden Räddningsgymnasiet fortsätter att expandera tack vare utbildningens popularitet. Framtidens arbete kommer till stor del att vara inriktat på att kunna bibehålla en hög standard på utbildningen trots att elevantalet ökar. Detta kommer att kräva ökade resurser i form av lokalyta samt insatser från personalen. Efterfrågan på specialanpassade kurser har ökat, vilket medför att vi hela tiden måste se till att utbildningsmaterialet förändras till att passa den målgrupp som har beställt kursen. Då efterfrågan på våra kurser och utbildningar ökar, ställs större krav på samordning, vår utrustning, våra lokalers tillgänglighet samt på fler utbildare/instruktörer. För att möta den ökande belastningen måste övningsområde, lektionssalar samt utbildningsmaterial hela tiden utvecklas och förbättras. 20

21 9. Verksamhetsplan Administrativ service Ansvarig: Karin Sundelius Beskrivning av områdets uppgifter Inom funktionen handläggs ärenden rörande förbundets ekonomi-, personal-, informationsoch kanslifunktion. Arbetet innebär att utföra arbetsuppgifter inom dessa områden, att följa utvecklingen och att omsätta förändringar i praktiken inom Nerikes Brandkår. Förbundet förfogar över egna system för ekonomi, personaladministration och löner. Funktionen svarar dessutom för redovisning och fakturering åt Örebro läns brandskyddsförening samt Örebro läns brandskyddsförening Utbildning AB, samt åt dessa även administration av utbildning för Heta arbeten och Anlagd brand. Bemanning: Funktion administration har 5,5 tjänster: 1 administrativ chef 1 personalassistent 1 ekonomiassistent 1 informationsassistent 1 assistent 0,5 informatör (köp från Örebro kommun) Aktiviteter 2008 Påbörja decentralisering av löneregistreringen. Fortsätta arbetet med att ta fram dokumenthanteringsplan. Fortsätta arbetet med att dokumentera ekonomisystemet. Utarbeta ett lokalt FAS avtal. Under 2008 ska fokus läggas på nedanstående aktiviteter: Skriva en jämställdhetspolicy och uppdatera jämställdhetsplanen. Dokumentera hur och när medarbetarsamtal ska genomföras. Förnya material som kan vara ett stöd under samtalet. Revidera drogpolicy Framtiden För att klara av vårt uppdrag inom funktionen Administrativ service - ekonomi-, kansli- och personalfrågor - och kunna möta förändringar inom området krävs: Kontinuerlig kompetensutveckling. Omvärldsbevakning av förändringar och utveckling inom området, t.ex. e-handel. Utökat samarbete via nätverk med andra kommunalförbund - genom samarbete kan vi stötta varandra och hjälpa till vid t.ex. långvarig frånvaro, och bredda vår kompetens inom området. God intern kommunikation som främjar kunskap, delaktighet och dialog. Detta är grunden för vår externa information, som bidrar till att främja tryggheten i samhället och förtroendet för räddningstjänsten. 21

22 10. Budgetprocessen och finansiella målsättningar Balanskrav Förbundets resultat 2006 enligt balanskravet var negativt med 2,5 mnkr. Underskottet berodde inte på för höga kostnader i verksamheten utan på högre kostnader för pensioner, framförallt på ränteförändringen som gjordes för att värdesäkra pensionerna. Ränteförändringen innebar en ökad kostnad med 2,6 mnkr för Nerikes Brandkår. I årsredovisningen för 2006 hänvisades diskussionen om hantering av underskottet för 2006 till budgetarbetet för Det var för att hinna få mer information om utvecklingen av kostnaderna för pensioner, eftersom det har varit det stora problemet de senaste åren. Den senaste prognosen för pensioner som baseras på den nya beräkningsmodellen, visar att kostnaden de närmaste åren kommer att vara på en betydligt lägre nivå än i bokslut för Det innebär att förbundet klarar det ekonomiskt med en uppräkning av kommunbidraget med 3%. Det finns inget syfte för ett kommunalförbund att bygga upp ett stort eget kapital. Däremot kan det vara bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter och variationer i utryckningsverksamheten. Det kan därför vara lämpligt att återställa 2006 års underskott på 2,5 mnkr under flera års tid. God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att förbundet ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Både för verksamheten och för ekonomin ska det finnas mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär för Nerikes Brandkår att förbundet använder sina resurser för att bedriva verksamheten effektivt och miljömedvetet i största samverkan utifrån medborgarnas behov. Det är ett av de övergripande målen för brandkåren. För att uppfylla målet om att bedriva verksamheten effektivt finns det bland annat en fordonsplan för utbyte av fordon. I den regleras hur och när fordonen ska bytas ut och hur fordonen förflyttas inom förbundet. Genom samverkan i förbundet har medlemskommunerna sparat mycket pengar på att det har gått att minska antalet fordon genom samverkan. De övergripande målen är nedbrutna till aktiviteter på de olika enheterna. Inom området personalhantering inom räddning finns det aktiviteter som är kopplade till god ekonomisk hushållning. Det är planera beredskapen i skiftlagen så att antalet extra pass minskar och arbeta aktivt för att antalet övertidstimmar ska minska. Ett mål för den förebyggande verksamheten är att Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenser av anlagda bränder. Utifrån medborgarnas perspektiv är det målet kopplat till god ekonomisk hushållning eftersom anlagda bränder är förenade med höga kostnader. 22

23 Finansiella målsättningar Förbundet har två mål för ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det är att: Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av verksamhetens nettokostnader för att skapa en buffert för variationer i utryckningsverksamheten. Investeringarna ska finansieras med egna medel. Budgetprocessen Förbundet har träffat förbundsmedlemmarnas ekonomichefer vid fyra tillfällen under 2007 och redogjort för förbundets ekonomiska ställning och resultat. Ett problem för förbundet är att avsättningarna har tagit en allt större del av kommunbidraget de senaste åren. För att till viss del kompensera detta samt kommande löneökningar, har kommunerna räknat upp kommunbidraget med med 3 % i budget 2008 och med 2,5 % för åren Budgeten har tagits fram under perioden april-oktober och beslutas av direktionen i december. I budgetarbetet för 2008 har ambitionen varit att öka personalens delaktighet och även ge en bättre återkoppling till personalen på de önskemål som kommit in. Det har skett genom information och återkoppling på möten med olika personalgrupper t.ex. lagansvariga och stationschefer. 23

24 11. Resultatbudget/plan Budget 2008, verksamhetsplan Resultaträkning Budget Förslag Förslag Förslag Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader *varav pensionsskuldsökning *varav löneskatt på pensionsskuld Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiell kostnad pensionsskuld Resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter framgår av tabellen nedan. Avgifterna har som mest uppräknats med ca 3 %. Intäkt Utfall 2006 Budget 2007 Förslag 2008 Plan 2009 Plan 2010 Avtal ang. tjänster Automatiska brandlarm Uppdragsutbildning Myndighetsutövning Övriga intäkter Räddningstjänst och teknisk service SUMMA

25 Verksamhetens kostnader I budget 2008 har inga generella uppjusteringar skett av priser. Avstämning har skett gentemot bokslut 2006 prognos 2007 samt de förslag som kommit från medarbetarna under hösten. Verksamhetens kostnader vid Nerikes Brandkår framgår av tabellen nedan: Typ av kostnad Utfall 2006 Budget 2007 Förslag 2008 Plan 2009 Plan 2010 Löner heltid Löner deltid och värn Lokaler Pensionsskuld heltid Operativ planering och SOS Materiel och förbrukning Fordon Förbundsgemensamma kostnader Direktion, revision och övergripande Personal- och företagshälsovård Utbildning och utveckling Stationsdrift Datorkostnader, hemsida, intranät Larm och sambandsutrustning Rakel Extern verksamhet Myndighetsutövning Summa kostnader Pensioner Kostnaden har beräknats av KPA, och har fördelats i enlighet med de upprättade finansieringsavtalen. Dessa innebär att respektive kommun svarar för pensionerna intjänade t.o.m , förbundet därefter. Förutom Laxå och Askersunds kommuner som har tillkommit senare och där ansvaret övergår per 31 december året före inträdet. Pensionsutbetalningar och nyintjänande del har belastat verksamhetens kostnader, medan ränteuppräkningen återfinns bland finansiella kostnader. Löneskatt på de framtida pensionerna har även belastat verksamhetens kostnader. Avskrivningar För de fordon och inventarier som förbundet övertog från förbundsmedlemmarna belastas förbundet med planenliga avskrivningar. För nyinvesteringar påbörjas avskrivning enligt plan, månaden efter att investeringen har tagits i bruk och beräknas enligt Kommunförbundets rekommendationer, vilket innebär bl.a: Utryckningsfordon Personbilar Räddningsinventarier 10 år 5 år 3-5 år 25

26 Under 2007 gjordes de sista avskrivningarna för Örebro och Kumla kommuner. Det är tre medlemskommuner kvar och där skrivs det sista av för Askersunds kommun år 2010, för Laxå kommun år 2012 och för Hallsbergs kommun år Avskrivningarna fördelat per kommun framgår av tabellen nedan: Kommun Utfall 2006 Budget 2007 Förslag 2008 Plan 2009 Plan 2010 Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Laxå Askersund Summa Avskrivningar nya investeringar Summa Finansiella kostnader Posten avser räntekostnader till förbundsmedlemmarna för de fordon och inventarier som förbundet övertog vid bildandet av förbundet. Inga lån har tagits upp för de investeringar som gjorts t.o.m Inga nya lån beräknas tas upp under planeringsperioden. Kommun Utfall 2006 Budget 2007 Förslag 2008 Plan 2009 Plan 2010 Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Laxå Askersund Summa Nya lån Summa Finansiella intäkter De finansiella intäkterna består av avkastningen på placerade medel och ränta på rörelsekontot. Under 2008 är det 4 mnkr i aktieindexobligationer som faller ut under året, 3 mnkr under 2009 och 5 mnkr under Avkastningen på dessa blir inte känd förrän det är dags för återbetalning. 26