Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun

Transkript

1 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun År 2012 Caroline Rehnberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eleonora Hjalmarsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering Inger Adolfsson Socialchef

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Patientsäkerhets- och kvalitetsarbete 7 Uppföljning genom egenkontroll 9 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Hantering av klagomål och synpunkter 12 Samverkan med patienter och närstående 12 Måluppfyllelse 13 Resultat 18 Övergripande mål och strategier för kommande år 23 Utvecklingsområden 24 2

3 Bakgrund Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 har från och med ersatt Lagen om yrkesverksamhet för Hälso- och sjukvårdens område. Lagen ger vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra att vårdskador uppstår. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast 1 mars varje år av vilken det ska framgå: 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som uppnåtts. Övergripande mål och strategier Socialnämndens mål 2012 Socialnämndens värdegrund ska vara styrande i allt arbete inom förvaltningen. Matsituationen inom förvaltningens verksamheter ska vara trivsam och även ett tillfälle till samvaro för den enskilde om den själv vill. Anhöriga till enskilda erbjuds eget stöd, enskilt eller i grupp. Barn som bedöms ha behov av förebyggande och tidiga insatser erbjuds gruppverksamhet, enskilda samtal, familjecentral eller andra öppna insatser. Äldreomsorgsplanen Införa hemrehabilitering (bedrivits i projektform sedan 2006 och har 2011 permanentats i och med att en heltidstjänst arbetsterapeut har inrättats) Införa stödteam för dementa (har bedrivits i projektform sedan Beslut om att det ska permanentas från 2012 har tagits under Två 75% underskötersketjänster har inrättats fr.o.m ) Nationella kvalitetsregister prestationsersättning mål 2012 Prestationsersättning fördelas till de kommuner och landsting som registrerar 70% eller fler i Svenska palliativregistret Ytterligare prestationsersättning fördelas till de kommuner och landsting som uppnått 70% täckningsgrad i palliativregistret och som också registrerat 60% eller fler genomförda brytpunktssamtal 3

4 Prestationsersättning fördelas till de kommuner och landsting som där samtliga relevanta verksamheter påbörjat registrering i Senior Alert Ytterligare prestationsersättning fördelas till de kommuner där 90% eller fler av de äldre som bor i SÄBO erhållit en riskbedömning i Senior Alert Prestationsersättning fördelas till de kommuner som inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom och registrerar i BPSDregistret (Beteendemässiga och Psykiska symtom vid demens) 4

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämnden har beslutat om ansvarsfördelningen för patientsäkerhetsarbetet under Socialnämnden Vårdgivaren tillika Socialnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. (Patientsäkerhetslagen 2010:659) Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. (SOSFS 2011:9) Denna föreskrift ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse som ska vara klar 1 mars årligen. Vårdgivaren ska fortlöpande dokumentera arbetet med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och bör varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. (SOSFS 2011:9) Stab Socialchef och tillika verksamhetschef för hälso- och sjukvården, medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering har ett övergripande ansvar för kravet på kvalitet, hög patientsäkerhet och god vård. I ansvaret ligger också att göra en patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse bl.a. utifrån enhetschefernas dokumentation om hur patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet under föregående kalenderår utvecklats, säkrats och bedrivits samt vilka resultat som uppnåtts. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för patientsäkerhet, kvalitet och god vård inom sitt verksamhetsområde. Respektive enhetschef ansvarar för att dokumentera hur patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet under föregående kalenderår utvecklats, säkrats och bedrivits samt vilka resultat som uppnåtts. Enhetschefen ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Övrig personal All personal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet och kvalitet upprätthålls genom att arbeta i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet och medverka i verksamhetens patientsäkerhetsoch kvalitetsarbete. 5

6 Struktur för uppföljning/utvärdering Verksamhetens resultat analyseras och diskuteras utifrån mål och budget på socialnämndens och ledningsgruppens sammanträden De olika kvalitetsredovisningarna t.ex. egna och nationella brukarundersökningar, öppna jämförelser, äldreguiden, kommunens kvalitet i korthet används i planering av mål och budget för verksamheten Verksamhetsberättelser görs årligen som uppföljning av de olika enheternas verksamhet Uppföljning från föregående års patientsäkerhetsberättelse Egenkontroller 6

7 Patientsäkerhets- och kvalitetsarbete utifrån rutiner och riktlinjer i ledningssystemet Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet. Ledningssystem för kvalitet I socialförvaltningen pågår sedan 2009 ett kontinuerligt arbete med att bygga upp ett ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2011:9. Ledningssystemet finns på kommunens intranät. Avvikelser Under 2012 har ett nytt avvikelsesystem byggts upp i ProCapita. Uppstart av detta sker under 1:a kvartalet En ny avvikelserutin har upprättats i samband med detta. Hygien Basala hygienrutiner finns och ska följas av all personal inom vård- och omsorg. Hygienronder genomförs på särskilt boende 1g/år. Hygienombud ska göra stickprovskontroller för hur de basala hygienrutinerna efterföljs. All personal inom vård- och omsorg ska använda arbetskläder. Nutrition En nutritionspolicy för särskilda boenden är beslutad i socialnämnden. Denna är kopplad till målet att matsituationen inom förvaltningens verksamheter ska vara trivsam och även ett tillfälle för samvaro. Ett nutritionsprojekt i samarbete med Örebro universitet påbörjades hösten 2011 och kommer pågå till E-hälsa Under våren 2012 började e-legitimationer användas för säker inloggning i det nya ordinationsverktyget för läkemedel - Pascal, Nationell Patient Översikt (NPÖ), och Meddix. Kvalitetsregister Det är ett pågående systematiskt kvalitetsarbete sedan 2011 i verksamheterna med kvalitetsregistren Senior Alert (i Senior Alert görs riskbedömningar, åtgärder och utvärdering angående trycksår, fall, undernäring och munhälsa) och Svenska palliativregistret gick demensboendet Norra Bergen med i BPSD-registret som är ett arbetssätt vid BPSD-symtom (Beteendemässiga och Psykiska symtom vid demens) 7

8 Skydds- och begränsningsåtgärder Ny riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder introducerades i verksamheten. Riskanalys ska göras vid varje enskilt ärende. Alla avdelningar på särskilt boende SoL ska vara bemannade nattetid. Läkemedel Kvalitetsrevision av läkemedelshanteringen görs 1g/år och påvisade brister ska åtgärdas av ansvarig sjuksköterska/chef. Internkontroll på narkotikaklassade och övriga särskilda läkemedel görs varje månad och påvisade brister ska åtgärdas av ansvarig sjuksköterska/chef. Under 2012 har en ny rutin för läkemedelsgenomgångar introducerats i verksamheten. Kompetens Undersköterskekompetens ska vara grundutbildningen för anställning i vård- och omsorg. All personal på enheterna ska ha lyftkörkort. Utbildning erbjuds nyanställd personal 2g/år. Kunskapstest för diabetes och insulingivning ska genomföras innan delegering för insulingivning kan bli aktuell. Legitimerad personal genomför vid behov vårdlagsutbildningar för att höja personalens kompetens. Introduktion av semestervikarier sker inför varje sommarsemester. Under En ny rutin om introduktion av nyanställd personal påbörjades under Den innebär att introduktion av nyanställd personal ska ske 4 gånger per år. Egenvård En ny riktlinje och rutin för egenvårdsbedömningar introducerades i verksamheten. Dokumentation En ny riktlinje för informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården introducerades i verksamheten. 8

9 Uppföljning genom egenkontroll Socialnämnd och Ledningsgrupp Verksamhetens resultat analyseras och diskuteras utifrån mål och budget på socialnämndens och ledningsgruppens sammanträden. De olika kvalitetsredovisningarna t.ex egna och nationella brukarundersökningar, öppna jämförelser, äldreguiden och kommunens kvalitet i korthet och resultat från kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativa registrat och BPSD används i planering av mål och budget för verksamheten. Verksamhetsberättelser görs årligen som uppföljning av de olika enheternas verksamhet. Teamträffar Syftet med teamträffarna är att få en gemensam helhetsbild av brukarens behov och insatser och hur insatserna ska utföras och regelbundet följas upp. Genomförandeplaner och hälsoplaner ska aktualiseras, upprättas och uppdateras. På teamträffar ska avvikelser och åtgärder till förbättringar diskuteras och analyseras. Erfarenhetsåterföring till hela personalgruppen ska ske på arbetsplatsträffar eller liknande. Inom hemtjänsten har man under 2012 haft kontinuerliga storteamsträffar med brukarfokus och teamutveckling. Hela personalgruppen enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast har deltagit. Senior Alert med riskbedömning, åtgärder och uppföljning för fall, trycksår, undernäring och munhälsa ska initieras och följas upp på teamträff. Uppföljning och utvärdering efter dödsfall ska ske samt registrering i Svenska palliativregistret. Uppföljning av avvikelser Enhetschefen har ett övergripande ansvar för att uppföljningar blir gjorda och om avvikelser av liknande art upprepar sig ska utredning göras av teamledningsgruppen. Teamledningsgruppen ska analysera de övergripande avvikelserna på området/enheten. På individnivå: Följs beslutade åtgärder? Har åtgärderna haft effekt? Behöver andra åtgärder sättas in? På övergripande nivå på enheten: Har förändringar gjorts utifrån analyser av avvikelserna? Följs beslutade åtgärder? Har åtgärderna haft effekt? Behöver andra åtgärder sättas in? Enhetschef ansvarar tillsammans med sjuksköterska och arbetsterapeut för att informera om åtgärder och återföra erfarenheter från avvikelserapporteringen till personalen på enheten regelbundet. MAS/MAR/Socialchef gör årligen övergripande för hela socialförvaltningen en uppföljning av avvikelser i en patientsäkerhetsberättelse. 9

10 Checklista för uppföljning av patientsäkerhetsarbetet En checklista för uppföljning av patientsäkerhetsarbetet utifrån rutiner i ledningssystemet kopplat till handlingsplan för kommande år ska lämnas in från varje enhetschef i socialförvaltningen en gång per år i januari. Handlingsplan ska upprättas vid behov av förbättringar. Enhetscheferna ska också i verksamhetsberättelsen redogöra skriftligt för patientsäkerhetsarbetet. Journalgranskning För att följa upp dokumentationens kvalitet inom kommunens hälso- och sjukvård ska journalgranskningar göras. Arbetsterapeuters och sjuksköterskors journaldokumentation granskas 1g/året för att säkerställa dokumentationen, hitta förbättringsområden och få en kvalitetsutveckling i syfte att tillförsäkra patienten en god och säker vård. Loggkontroller Loggkontroller för upptäckt av felaktig eller obehörig åtkomst till personuppgifter utförs i dokumentationssystemet ProCapita varje månad genom stickprov. Synpunkter och klagomål Sammanställning av inkomna synpunkter och klagomål med vidtagna åtgärder redovisas på ledningsgrupp och socialnämnd. Varje enskilt klagomål utreds av ansvarig chef och tas upp på APT, återrapport av vidtagna åtgärder socialnämnden. Medicintekniska produkter Funktionskontroll av medicinteknisk utrustning görs av ansvariga arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Besiktning av personlyftar görs en gång per år. Hygien Hygienronder ska genomföras en gång per år på särskilda boenden. Uppföljning sker via internkontroll. Hygienombud ska utföra stickprovskontroller under året. Läkemedel Internkontroll sker en gång i månaden på narkotikaklassade och övriga särskilda läkemedel från kontrollansvariga sjuksköterskor på särskilda boenden, hemsjukvårdsområdena och korttidsavdelningen. Sammanställning görs av MAS en gång per år till förvaltningschef. Kvalitetsrevision av läkemedelsförråd och en kvalitetsdiskussion med sjuksköterskor omkring läkemedel görs årligen av MAS från annan 10

11 kommun. Kvalitetsgranskningsprotokoll förs och åtgärder tas upp med berörda enhetschefer och sjuksköterskor. Kvalitetsledningssystemet Internkontroll utförs på att rutiner i ledningssystemet årligen uppdateras. Brukarundersökningar I maj 2012 gjordes en egen brukarundersökning inom särskilt boende och hemtjänst i Askersund. I augusti 2012 gjordes en nationell brukarundersökning för personer över 65år i särskilt boende och hemtjänst vars resultat publicerades i december Följs upp på APT, ledningsgrupp, socialnämnd och kommunala pensionärsrådet. Samverkan för att förebygga vårdskador En välfungerande samverkansstruktur mellan vårdgivare finns etablerad genom Regionförbundet Örebro. Samverkan sker både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. Ett flertal nätverk är etablerade där man arbetar med samverkansöverenskommelser och utvecklingsfrågor. Gemensamma riktlinjer och överenskommelser mellan vårdgivare finns på Samverkansportalen-OVK Lokalt finns även en väl fungerande samverkan mellan Askersunds kommun och Askersunds vårdcentral. Vård- och omsorgscollege är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan arbetsliv inom vård och omsorg och utbildningsanordnare. I länet används informationsöverföringssystemet Meddix för vårdplaneringsprocessen. Arbetet med anhörigstöd startade upp Stöd kan ges individuellt och i grupp. En broschyr togs fram där det står vad kommunen kan ge för anhörigstöd. En mässa anordnades i maj 2012 där det erbjöds olika typer av föreläsningar. Olika studiecirklar har erbjudits till anhöriga. Under året har ett antal föreläsningar speciellt riktade till anhöriga genomförts. Kontinuerliga träffar med KPR-kommunala pensionärsrådet och KHRkommunala handikapprådet. Riskanalys Riskanalys, handlingsplan och konsekvensbeskrivning utifrån patientsäkerheten görs vid planer på större förändringar i verksamheten. 11

12 Personalens rapporteringsskyldighet Avvikelser, Lex Maria och Lex Sarah Personalen har skyldighet att anmäla avvikelser inom SoL och HSL med syfte att identifiera risker och kunna förebygga att den avvikande händelsen inte sker igen. På detta sätt kan man öka patientsäkerheten och höja kvaliteten i vården. När personalen upptäcker en avvikande händelse kontaktas en sjuksköterska, arbetsterapeut eller enhetschef för direkta åtgärder och en avvikelserapport skrivs. Teamet ansvarar för analys av avvikande händelser och bedömer vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika att händelsen sker igen. Erfarenhetsåterföringen till hela personalgruppen sker på arbetsplatsträffar. Avvikelserna sammanställs digitalt i ett avvikelsesystem. MAS/MAR gör årligen en sammanställning av avvikelserna i patientsäkerhetsberättelsen. Allvarligare avvikelser HSL utreds av MAS som även bedömer om händelsen ska Lex Maria anmälas till socialstyrelsen. SoL avvikelser och eller rapport om missförhållande eller risk för missförhållanden ska rapporteras av personal. Allvarligare missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden ska utredas av socialchefen utsedd person/personer och anmälas till socialstyrelsens (Lex Sarah) Hantering av klagomål och synpunkter I rutin för hantering av klagomål och synpunkter beskrivs hur registrering, handläggning, sammanställning och återkoppling ska ske. Synpunkter och klagomål ska kunna tas emot personligen, per telefon, fax, e-post eller brev. Det finns en blankett att använda för skriftliga klagomål. Man kan vara anonym när man framför sina klagomål. Klagomål ska hanteras utan dröjsmål och den som klagat ska inom en vecka få bekräftelse på att klagomålet nått förvaltningen och vem som utreder det. Klagomålet utreds och vidtagna åtgärder dokumenteras. Inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och information lämnas till förvaltningsledning och socialnämnd 4g/år. Samverkan med patienter och närstående Individuella hälsoplaner och genomförandeplaner upprättas tillsammans med den enskilde och ibland dennes närstående. Vid det förebyggande arbetet med riskbedömning och åtgärder i Senior Alert sker i samverkan med patienten och ibland även närstående. 12

13 Måluppfyllelse övergripande mål och strategier Socialnämndens mål 2012 Socialnämndens värdegrund ska vara styrande i allt arbete inom förvaltningen. Implementeringen av värdegrunden påbörjades under våren 2012 med planeringsdagar för samtliga anställda i Socialförvaltningen. Värdegrundsdokumentet finns uppsatt på alla enheter och en broschyr finns framtagen som alla medarbetare ha fått. Värdegrunden har diskuterats på arbetsplatsträffar och har relaterats till vid medarbetarsamtal. Under 2012 har personalen inom socialförvaltningen fått utbildning inom ESF-projektet i salutogent förhållningssätt och KASAM där värdegrunden funnits med som ett grundläggande dokument. I utbildningen fick de anställda tillgång till olika verktyg som är användbara för att förstärka gott bemötande, brukarnas delaktighet och upplevelse av meningsfullhet. Värdegrunden ska vara ett styrdokument i allt arbete som t.ex. vid genomförandeplaner, teamarbete och i personalgrupperna. Värdegrunden ska ligga till grund för verksamhetsplaner. Matsituationen inom förvaltningens verksamheter ska vara trivsam och även ett tillfälle till samvaro för den enskilde om den själv vill. Hemtjänst Vid upprättandet av genomförandeplanen uppmärksammar personalen hur brukaren vill få sin mat serverad. För att den enskilde ska få tillfälle till trivsam samvaro vid måltidssituationerna finns ett behov av träffpunkter för brukare i ordinärt boende. Norra Bergen För att öka trivseln och förbättra den sociala samvaron vid matsituationerna har det köpts in möbler till matsalarna. Ljudabsorbenter är monterade på en enhet och är pågång till övriga enheter. Textilier som gardiner och draperier har köpts in för att dämpa ljud. Ett ständigt arbete med bemötande, planering och struktur behövs för att få matsituationerna att fungera på ett demensboende. Lärkbacken Målet med att få en trivsam matsituation är ett ständigt förbättringsområde. Dukar finare vid högtider och personalen sitter med vid matsituationerna. Lerbäckshemmet - Målet med att få en trivsam matsituation är ett ständigt förbättringsområde. Dukar finare vid högtider. Borgmästargården - Personalen sitter med vid måltiderna. Önskemål finns om att få en kock som kan laga mat och i och med det avlasta personalen så att det blir en lugnare matsituation. 13

14 Syrenen Matsituationen är kan vara lite rörig men för det mesta trivsam och den sociala samvaron är viktig. Dagrehab och demensdagvård Det är viktigt att det dukas fint vid bordet. Personalen sitter med vid bordet. Viktigt att de olika högtiderna firas. Boende enligt LSS På alla gruppboenden lagas maten i gemensamt kök och brukarna kan själva välja om de vill äta i sin lägenhet eller om de vill äta gemensamt. Torsten Karlssons väg - är ett mobilt boendestöd. Här ordnas stunder för samvaro i gemensamhetsutrymmer där man också ibland äter tillsammans. Personlig assistans På APT har mat och matsituationen för brukarna diskuterats. Brukarna får hjälp att ta sig till restauranger om de vill. Daglig verksamhet LSS Man äter tillsammans i mindre grupper för att få en lugn miljö med tillfälle till samtal. Servicegruppen äter på Sjöängsskolan eller Linden vilket deltagarna i gruppen själva har valt. Anhöriga till enskilda erbjuds eget stöd, enskilt eller i grupp. Arbetet med anhörigstöd startade upp Stöd kan ges individuellt och i grupp. En broschyr togs fram där det står vad kommunen kan ge för anhörigstöd. En mässa anordnades i maj 2012 där det erbjöds olika typer av föreläsningar. Olika studiecirklar har erbjudits till anhöriga. Under året har ett antal föreläsningar speciellt riktade till anhöriga genomförts. Hemtjänst - Har jobbat indirekt med anhörigstöd genom information. Anhörigträff på Linden med anhörigstödjare. Personalen har informerats om vikten av att stödja anhöriga. Norra Bergen I samband med Enskilda samtal med anhöriga vid behov. Ingen anhörigträff har hållits under Det finns mycket arbete kvar för att skapa ett bra anhörigstöd. Lerbäckshemmet och Lärkbacken Målet har inte uppfyllts tillfullo då inte alla anhöriga har erbjudits anhörigstöd. Borgmästargården Under året har enhetschefen haft mycket kontakt med anhöriga. En anhörigträff tillsammans med psykoterapeut ordnades under hösten där anhöriga fick berätta om hur de upplever Borgmästargården. Återkoppling skedde till personal på handledning med psykoterapeut. En handlingsplan med förbättringar gjordes och den skickades ut till anhöriga. Syrenen - Anhöriga erbjuds alltid eget stöd i form av stödsamtal från teamet. Dagrehab och demensdagvård - Enskilda stödsamtal har genomförts av anhörigsamordnare, demenssjuksköterska och berörd personal. 14

15 Boende enligt LSS I kommunen finns en anhörigsamordnare som kan ta emot samtal från anhöriga och kontaktpersonerna på boendet har god kontakt med anhöriga. Enhetschef finns tillgänglig för samtal. Vuxenhabiliteringen i Hallsberg kan ge stöd. En föräldragrupp träffades regelbundet inför ungdomarnas flytt hemifrån till gruppbostad. Personlig assistans/dagligverksamhet LSS Under året har ett antal föreläsningar speciellt riktade till anhöriga genomförts. Det har funnits möjlighet till samtal med anhörigsamordnare vid behov. IFO Anhöriga erbjuds alltid stöd vid behov. Även anhörigstöd i grupp har genomförts. Verksamhet för personer med långvarig psykisk störning Anhöriga erbjuds alltid individuellt stöd vid behov. Barn som bedöms ha behov av förebyggande och tidiga insatser erbjuds gruppverksamhet, enskilda samtal, familjecentral eller andra öppna insatser. MVC/BVC personal ingår i öppna förskolans personal. Öppna förskolan har haft 2678 besökare varav 213 pappor. 37 familjer har deltagit i spädbarnsmassage. 37 utbildningstillfällen har genomförts och vid 24 av dessa tillfällen har samtal med enbart pappor genomförts. 21 föräldrar har deltagit i familjeverkstaden. 5 tonårsföräldrar har deltagit i föräldrastegen. 55 familjer och 19 ungdomar har fått stödsamtal vid familjecentralen. För 12 familjer har det ordnats familjeträffar och andra nätverksmöten där FC personal varit samordnare och där mötena lett till en gemensam handlingsplan. Måluppfyllelse äldreomsorgsplanen Införa hemrehabilitering Hemrehabilitering har bedrivits i projektform sedan 2006 och blev permanent fr.o.m då en heltidstjänst arbetsterapeut inrättades och primärvården utökade tjänsten som hemrehabsjukgymnast från 50% till 100%. Hemrehabilitering erbjuds till alla som bedöms ha behov av det. Införa stödteam för dementa Har bedrivits i projektform sedan Beslut om att det ska permanentas från 2012 har tagits under Två 75% underskötersketjänster har inrättats fr.o.m Utifrån politiska beslut så avvecklades stödteamet under senare delen av 2012 och ska därefter ingå i hemtjänstens ordinarie verksamhet. 15

16 Måluppfyllelse - Nationella kvalitetsregister prestationsersättning mål 2012 Ett stort arbete har gjorts när det gäller satsningen på kvalitetsregister, Askersunds kommun var den kommun i länet som fått bäst resultat i äldresatsningen. Totalt fick Askersund kronor i prestationsersättning. Prestationsersättning fördelas till de kommuner och landsting som registrerar 70% eller fler i Svenska palliativregistret Askersund hade en täckningsgrad på 74,26% och fick kronor i prestationsersättning. 16

17 Ytterligare prestationsersättning fördelas till de kommuner och landsting som uppnått 70% täckningsgrad i palliativregistret och som också registrerat 60% eller fler genomförda brytpunktssamtal Askersund hade registrerat 80,9% genomförda brytpunktsamtal och fick kronor i prestationsersättning. Prestationsersättning fördelas till de kommuner och landsting som där samtliga relevanta verksamheter påbörjat registrering i Senior Alert Askersund registrerar i Senior Alert och fick kronor i prestationsersättning. Ytterligare prestationsersättning fördelas till de kommuner där 90% eller fler av de äldre som bor i SÄBO erhållit en riskbedömning i Senior Alert I Askersund har 91% erhållit en riskbedömning i Senior Alert, fått kronor i prestationsersättning. Prestationsersättning fördelas till de kommuner som inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom och registrerar i BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska symtom vid demens) 17

18 Resultat Utbildningar Salutogent förhållningssätt Genom ett ESF-projekt har all personal inom socialförvaltningen fått 16 timmars utbildning i salutogent förhållningssätt/kasam utifrån värdegrunden. Ledningsgruppen har fått 64 timmars utbildning inom samma område samt salutogent ledarskap. BPSD Beteendemässig och Psykisk störning vid demens I december 2012 fick 15 personer från teamen på demensboendet Norra Bergen en två dagars utbildning för att kunna starta upp i BPSD-registret. Demens ABC webutbildning All omvårdnadspersonal på Norra Bergen har introducerats i webutbildningen Demens ABC och en stor del av dem har även slutfört kursen. Förflyttningsinstruktörsutbildning I ESF-projektet fick 15st undersköterskor en 3 dagars utbildning i förflyttningsteknik. Munvårdsutbildning Nästan samtliga sjuksköterskor och vissa undersköterskor har genomgått en munvårdsutbildning Smärtskattning 7 st sjuksköterskor deltog i en 3,5 timmars föreläsning om smärta och smärtbehandling. Kompressionsstrumpor 4 st sjuksköterskor har fått 3 timmars utbildning för att kunna prova ut kompressionsstrumpor. Klinisk bedömning för sjuksköterskor - Beslutsstöd Nästan alla sjuksköterskor gick en dags utbildning i klinisk bedömning som grund till att börja använda beslutsstöd. I november gick Askersund med i projekt ViSams test av att beslutsstöd ska användas när den enskildes hälsotillstånd försämrats hastigt i hemmet och en bedömning behöver göras med tanke på var och hur den fortsatta vården ska ske. 18

19 Geriatriksjuksköterska En sjuksköterska har utbildat sig till geriatriksjuksköterska. Ansvar som förskrivare av tekniska hjälpmedel 3 st arbetsterapeuter har gått en 3 timmars utbildning om ansvaret som förskrivare. Ergonomiskt rullstolssittande 3 st arbetsterapeuter har gått en 3 dagars utbildning om ergonomiskt rullstolssittande. Motiverande samtal Alla arbetsterapeuter har gått en dags utbildning i motiverande samtal. Supported employment En personal inom LSS har gått Aktivas 12 dagars utbildning i supported employment. R-ACT Örebros modell av integrerad psykiatri 11 personal har gått en dags utbildning i Örebros modell av integrerad psykiatri. Genom PRIO-projektet har 2 personal gått en 40 timmars utbildning i integrerad psykiatri. BBIC 5 personal har gått en 3 dagars utbildning i BBIC. Missbruksvård 8 personal har gått en 2 dagars utbildning inom missbruksvård. LSS grundutbildning En personal har gått en LSS grundutbildning på 2 dagar. Biståndshandläggning 2 personer har gått en endagsutbildning i biståndshandläggning. Värdegrundsutbildning En person har gått en universitetskurs på 7,5 poäng om värdegrundsarbete i äldreomsorgen. 19

20 Läkemedelsgenomgångar 2012 Åtta stycken läkemedelsgenomgångar är genomförda och dokumenterade i patientjournal. Lex Maria och Lex Sarah Under 2012 har ingen Lex Maria anmälan gjorts. Ett rapporterat missförhållande inom äldreomsorgen lett till en anmälan enligt Lex Sarah till Socialstyrelsen. Avvikelser 2012 Under 2012 har sammanlagt 1339 st avvikelser inrapporterats. Fall Det var 756 st avvikelserapporter om fallolyckor, vilket var 101 st mindre än året innan. Konsekvenser av dessa fall blev bl.a. 5 st höftfrakturer och 6 st andra typer av frakturer. En skallskada. Vid 18 tillfällen fick läkare kontaktas och vid 7 tillfällen fick patienten åka till sjukhus. 93 st behövde extra tillsyn efter fallet. 89 st rapporterades ha smärta efter fallet och 441 av de 756 fallen fick ingen konsekvens. I hemtjänsten sker en konstant ökning av antalet fall och orsaken kan vara kortare vårdtider på sjukhus och fler svårt sjuka inom kommunens ansvarsområde i ordinärt boende. Läkemedel 536 st avvikelser gällande läkemedelshantering rapporterades, vilket är en minskning med 33 st mot föregående år. Vid 4 tillfällen gavs läkemedel till fel patient. 436 av de 536 avvikelserna angående läkemedel gällde utebliven läkemedelsdos. Orsaker till läkemedelsavvikelserna var glömska 77 st, missförstånd 53 st, stress 53 st, brist i överrapportering 25 st, bristande kontroller 146 st, felaktig planering 15 st, fel i ordination från ssk och på signeringslista 15 st. Vårdkedjan 16 st avvikelser avseende brister i vårdkedjan mellan de olika huvudmännen och inom den egna organisationen. SoL-avvikelser 31 st SoL avvikelser har rapporterats. Under 2013 kommer alla avvikelser både HSL och SoL att registeras i ProCapita. Detta kommer att förbättra möjligheten att följa upp och åtgärda brister samt förenkla framtagandet av statistik. Ny rutin för avvikelsehantering kommer gälla från

21 Fallavvikelser per område Borgmästargården Lerbäckshemmet Hemtjänsten Norra Bergen Syrenen Lärkbacken Omsorgen Blå=2008 Orange=2009 Gul=2010 Grön=2011 Brun=2012 Fallavvikelser År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År

22 Läkemedelsavvikelser per område Borgmästargården Lerbäckshemmet Hemtjänsten Norra Bergen Syrenen Lärkbacken Omsorgen Blå=2008 Orange=2009 Gul=2010 Grön=2011 Brun=2012 Läkemedelsavvikelser År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År

23 Övergripande mål och strategier för kommande år Alla kommuninvånare med behov ska erbjudas stöd, vård och omsorg i hela kommunen Ta tillvara och utveckla det friska och ha ett rehabiliterande förhållningssätt i kommunen Utveckla överenskommelser om samverkan med det civila samhället Vara en attraktiv arbetsgivare Minska lokalytor och samverka om lokaler Mål för Prestationsersättningar 2013 Senior Alert 50 miljoner till de kommuner där minst 90% täckningsgrad har uppnåtts i SÄBO gäller både genomförda riskbedömning och planerade åtgärder med registrering i Senior Alert. 50 miljoner fördelas till de kommuner och landsting som genomfört riskbedömningar, planerade åtgärder och gjort uppföljningar, hela processen ska vara registrerad i Senior Alert. 20 miljoner fördelas till de kommuner och landsting som genomfört bedömning munhälsa ROAG med registrering i Senior Alert. Palliativa registret Av dem som registrerar minst 70% av dödsfallen fördelas 50 miljoner kronor till de kommuner och landsting som har förbättrat sin vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5% för fyra indikatoreri resultatspindeln som rör: - brytpunktssamtal - smärtskattning - munvård - ordination av injektionsläkemedel mot ångest Ytterligare 20 miljoner kronor till dem som förbättrat de fyra indikatorerna med 10% eller mer. BPSD-registret 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner vars utförare inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom och registrerar i BPSDregistret. Prestationsersättning efter antalet utförda registreringar. 23

24 Utvecklingsområden I teamen fortsatt utveckling av hur avvikelser och risker analyseras, åtgärdas och följs upp. Att ledningen tar fram och analyserar data från kvalitetsregister och avvikelsesystem. Att teamträffar och teamledningsträffar är väl fungerande på alla enheter inom äldreomsorg och LSS. Att grunden i det dagliga arbetet ska utgå från ett rehabiliterande förhållningssätt. Kontroll och rekonditionering av tekniska hjälpmedel ska vara väl fungerande utifrån patientsäkerheten. Öka antalet personal som får instruktion om medicintekniska produkter. Att egenvårdsbedömningar görs enligt rutin. Genomföra läkemedelsgenomgångar enligt rutin. Utföra journalgranskningar HSL enligt rutin. Fortsatt arbete med att utföra fler smärtskattningar och munvårdsbedömningar. Utveckla egenkontrollen, t.ex. genom att göra punktprevalensmätningar (PPM) för basalhygien och klädregler samt trycksår. Utveckla dokumentationen för både SoL och HSL inom äldreomsorg och LSS. Utveckla arbetet med riskanalyser. Förbättra uppföljningsverktyg för patientsäkerheten. Utökad verksamhetstillsyn utifrån ledningssystemet. Att utveckla processtänkande i kvalitetsarbetet. 24