Årsrapport - Redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport - Redovisning"

Transkript

1 1 Årsrapport - Utbildningsanordnare: SweJa Kunskapscenter AB SweJa Kunskapscenter AB grundades 1994 och har tre delägare (Joakim Bergquist, Monica Andersson och Gunilla Eriksson). SweJa har allt sedan starten 1994 bedrivit utbildning för vuxna på uppdrag av kommuner, landsting, arbetsförmedlingen och andra uppdragsgivare. Utbildningarna omfattade 2013/2014 gymnasial yrkesutbildning inom Vård och omsorg, Barn och fritid, gymnasial teoretisk utbildning inom svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap samt grundläggande utbildning inom svenska som andraspråk och engelska. Från och med den 1 januari 2011 har SweJa betygsrätt för kommunal vuxenutbildning inom verksamhetens programområden. Nuvarande verksamhet omfattar ca unika personer inom kommunal vuxenutbildning i olika studieformer där den klassrumsbaserade undervisningen utgör ca 70 % och ca 30 % är distans. Vi startar utbildningar året runt med kontinuerligt intag efter överenskommelse med uppdragsgivare. Vi erbjuder utbildning på dag, distans, heltid och flex/deltid. I verksamheten fanns 2013/2014 ca 29 anställda varav 23 lärare. Ledning Tre delägare, Joakim Bergquist, Monica Andersson och Gunilla Eriksson. Styrelsen består av dessa tre samt ekonomisk rådgivare. VD/rektor, utbildningsansvarig Gunilla Eriksson. Två utbildningsledare; Achilles French, pedagogiskt utvecklingsansvar Linda Svedberg, pedagogiskt administrativt utvecklingsansvarig samt kvalitetssäkring En av dessa har påbörjat rektorsutbildning Administrativ chef och IT ansvarig, Joakim Bergquist Utbildnings- och marknadsansvarig, Monica Andersson Administration Sex personer arbetar inom administrationen med intern och extern information, studie- och yrkesvägledning, studerandeadministration, marknadsföring och IT- samordning. Reception finns öppen fem dagar i veckan för information och service. Ekonomi VD/rektor är övergripande ansvarig för verksamhetens ekonomi. För ekonomi, löne- och semesteradministration använder SweJa företaget Centera Outsourcing AB. Revision utförs av revisionsbyrå: Stockholm air revision AB Lärare Lärarna har dokumenterad pedagogisk utbildning och flerårig erfarenhet av vuxenutbildning. Utöver formell kompetens har några av våra lärare författat läromedel inom aktuella områden. Lärarna har också yrkeserfarenhet från de verksamheter som våra yrkesutbildningar berör. På så sätt kan vi stimulera kopplingen mellan teori och praktik och utveckla yrkeskunskapen. Studie- och yrkesvägledning SweJa erbjuder en studie- och yrkesvägledare som är väl förtrogen med vuxenutbildning.

2 2 Tjänstens omfattning anpassas efter antal studerande. Under 2013/2014 var omfattningen 100% tjänst. Teknisk kompetens För övergripande teknisk support finns en IT-samordnare. Skolans lärplattform, It s learning, är ett arbetsverktyg för såväl personal som för de studerande inom alla studieformer. Den används både för undervisning och som kommunikationskanal.

3 3 Översikt av verksamhetens volymer mm Ange den volym som varit aktuell under verksamhetsåret Inriktning: Grundläggande Antal unika elever Antal poäng till start Andel avbrott Antal satta betyg Andel godkända betyg Andel i procent på distans 2 Andel behöri ga lärare Gymnasial Summa/ Totalt Lokaler Ange de lokaler/adresser som används inom Vux18. Skolans lokaler är belägna i Liljeholmen Trekantsvägen 1, Stockholm, med närhet till tunnelbana och bussar. I skolans närhet finns tillgång till flera lunchrestauranger och kaféer. Ett lunchrum finns där de studerande kan inta egen medhavd måltid. Här finns också smörgås- och kaffeautomat. I ljusa trivsamma lokaler finns undervisningsrum, grupprum och ytor för samvaro. Trådlöst nätverk finns i samtliga lokaler. Skollokalerna är tillgängliga för eleverna mellan alla vardagar och tillgång finns till reception som är öppen dagligen. Lokalerna är anpassade för funktionshindrade och hiss finns. Arbetsmiljöarbete Har ni dokumentation om ert arbete med riskbedömning, undersökning, åtgärder och uppföljning av verksamhetens arbetsmiljö? Skyddsrond etc. Ja för personal X Ja för elever X Nej Har ni en skriftlig och tydlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som är delegerade till er arbetsmiljöansvarige? Ja X Nej Namn på arbetsmiljöansvarig: Joakim Bergquist 1 Kolumn 1-5 kan tas från Excelredovisningen, flik 1-Sammanställning 2 Beräknas separat som andel av poäng till start med lärformen distans eller distansliknande läroform (flex som i huvudsak går på distans) dvs allt utom det som går som klassrum

4 4 Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete, en övergripande beskrivning Beskriv kortfattat hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. (årscykel, organisation och ansvar, omvärldsbevakning, mötesstruktur, enkäter, brukarundersökningar, resultatuppföljning eller andra komponenter som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet). Beskriv särskilt hur personal och elever medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet inklusive hur återkoppling till dessa grupperingar görs. Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete inom SweJas verksamhet Kvalitetssäkringsarbetet omfattar hela verksamheten, dvs allt löpande arbete (alla arbetsprocesser), pedagogik och metodik, administration, utveckling av nya rutiner och förbättringsåtgärder. Det handlar om att säkerställa att utfört uppdrag sker på ett sådant sätt att överenskommen omfattning och kvalitet uppnås och upprätthålls. Det innebär att vi regelbundet mäter, följer upp, analyserar och dokumenterar resultat mot uppsatta mål, utifrån två begrepp - kvalitet och kvantitet och i enlighet med uppdraget. Vårt kvalitetsarbete grundas i skolverkets Allmänna råd; Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Vi arbetar regelbundet med interna utvärderingar av olika slag exempelvis riktade enkäter och kursutvärderingar. Alla elever får information om Planen mot diskriminering och kränkande behandling, övriga handlingsplaner samt rutinerna för hantering av klagomål i samband med kursstart. Alla planer dokumenteras och följs systematiskt upp enligt utarbetade rutiner. Dokumentationen finns tillgänglig för alla elever i vår lärplattform It s learning samt i Värt att veta pärm i korridoren. Personalgruppen arbetar strukturerat med läroplanens målområden i sina olika ämnesgrupper under året. På gemensamma möten diskuteras lärarkompetens och kunskaper. Eleverna ges möjlighet till återkoppling dels genom deltagande i studeranderåd och arbetsmiljöråd, dels i återkommande uppföljningar i respektive kurs/utbildning. Processen dokumenteras och återkoppling sker till uppdragsgivare enligt överenskommelse. SweJa Kunskapscenter tillser att all personal undertecknar en förbindelse om tystnadsplikt för uppgift om enskilds hälsotillstånd, personliga tillstånd eller personliga förhållanden och att tystnadsplikt efterlevs. Områden som analyseras utifrån ett kvalitativt perspektiv är: Kunskaper och lärande Bedömning Normer och värden Ansvar och inflytande

5 5 Utbildning - arbete och samhällsliv Exempel på metoder som används vid kvalitativ analys Utvärdering av kurs/utbildningen. Utvärderingen kan göras individuellt eller i grupp. I kursgrupperna förs regelbundet diskussioner om normer, värden, ansvar och inflytande. I Studeranderådet förs dialog mellan skolledning och elevrepresentanter kring aktuella områden rörande t ex arbetsmiljö, pedagogiska frågor, betyg och bedömning. Protokoll förs. I vissa kurser ingår studieuppgifter med utgångspunkt från Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Läraren dokumenterar och sammanställer utvärderingar och utvalda diskussioner. Studieplanen följs regelbundet upp i samtal med elever och eventuella förändringar i studieplaneringen diskuteras utifrån måluppfyllelse och studieresultat. Nationella mål och kunskapskrav för betyg introduceras och diskuteras med eleverna vid kursstart samt följs upp vid individuella samtal med eleverna under utbildningens gång. Lärarna ger individuell feedback på varje redovisad studieuppgift och i dialog med eleven diskuteras fortlöpande studieresultat och kunskapsutveckling. Vid kursens avslut sker återkoppling genom individuella samtal/betygsamtal. Resultat och eventuella åtgärder dokumenteras i studieplanen. För säkerställa god kvalitet av Arbetsplatsförlagt lärande (APL) finns praktiksamordnare för verksamhetsområdena barn- och fritid samt vårdoch omsorg. Praktiksamordnarna har tillsammans med lärarna ett uppföljningsansvar av praktikplatserna. För att säkerställa god handledarkompetens erbjuds handledarutbildning till verksamheterna. Lärarna genomför praktikbesök, vilket skapar en dialog mellan skola och verksamhet och utgör ett stöd till eleven i sin kunskapsutveckling. För att säkerställa valideringsprocessen har SweJa ett nära samarbete med branschorganisation inom de aktuella utbildningsområdena. I regelbundna samrådsmöten där SweJa deltar diskuteras branschens krav och regelbunden utvärdering sker av bedömarens valideringsinsatser. Resultat och diskussion dokumenteras och protokollförs. Dessa ligger till grund för utveckling av valideringsmodellens processer. För att öka rättssäkerheten vid betygsättning arbetar lärarna med medbedömning. Rektor/utbildningsansvarig deltar vid behov i betygsoch bedömningskonferenser med kursansvariga lärare. Kvantitetsperspektivet kan läggas på områden som går att mäta i form av siffror, t.ex. antal nöjda med utbildningen, antal avbrott under viss period, antal godkända betyg, antal slutförda utbildningar, antal studerande som fått arbete efter avslutad utbildning. Områden som analyseras utifrån ett kvantitativt perspektiv är:

6 6 Nöjd med utbildningen Trygghet och trivsel Betygsfördelning Frånvaro Studieavbrott och orsak Arbete efter avslutad utbildning Exempel på metoder som används vid kvantitativ analys Genom utvärderingar sammanställs och analyseras i vilken omfattning de studerande upplever sig nöjda med sin utbildning (vårt mål är att minst 90% skall vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning). Kartläggning av eventuella kränkningar och trakasserier genomförs årligen i april månad i form av en enkät. Resultatet sammanställs och analyseras samt konkreta uppföljningsbara mål formuleras. Betyg registreras och arkiveras i enlighet gällande bestämmelser i skollag och förordning samt enligt överenskommelse med uppdragsgivare. Betygen sammanställs och analyseras utifrån målet fler deltagare ska nå målen för utbildningen (lägst 85% skall uppnå godkänt resultat/betyg). Frånvaro registreras och orsaker dokumenteras och rapporteras på begäran till uppdragsgivaren. Rutiner för avbrottsrapportering finns. Antalet avbrott samt orsaker till avbrott registreras och analyseras i kvalitetsrapporter. Utifrån ett slumpmässigt urval genomförs sex månader efter avslutad yrkesutbildning en uppföljning om eleven är yrkesverksam inom sitt yrkesområde dvs. har erhållit arbete efter avslutad utbildning. Resultatet sammanställs och analyseras i kvalitetsrapporter. Samtliga handlingsplaner och dokument revideras årligen utifrån ett årshjul för kvalitetsuppföljning. I vårt administrativa datasystem Extens, samt vår lärplattform It s learning samlas all data, vilken sammanställs och används vid kvalitetsmätning. I Arbetsplanen beskrivs hur vi konkret ska arbeta med prioriterade områden och för att nå målen som vi fastställt under de/det kommande året/en. Här finns också beskrivet vem/vilka som ansvarar för att genomföra och följa upp de prioriterade åtgärderna samt när det ska ske. Utbildningsledaren har ansvar för dokumentation och analys av målarbetet.

7 7 Ledningsstruktur Beskriv hur utbildningsansvarig skapar möjligheter för lärande i organisationen. Beskriv hur utbildningsansvarig försäkrar sig om att medarbetarna är införstådda med verksamhetens mål och åtaganden. Hur får lärarna återkoppling på sina arbetssätt? Hur får personalen tid för reflektion och värdering av verksamheten? Pedagogisk organisation Inom SweJa finns en väl uppbyggd pedagogisk organisation med syfte att skapa möjligheter för lärande och utveckla samt kvalitetssäkra verksamhetens olika utbildningsområden. I organisationen finns två utbildningsansvariga, två utbildningsledare och ämneslag inom vård och omsorg, barn och fritid samt kärnämnen. Det pedagogiska arbetet inom de olika ämneslagen leds och utvecklas av utbildningsledarna. Pedagogiska möten en gång per månad. Där förs dialog och samverkan mellan de olika ämneslagen vilket skapar möjlighet till samsyn kring övergripande pedagogiska frågor. I dessa möten sker även utvärdering och uppföljning av det pedagogiska arbetet. Personalmöten en gång per månad vilka leds av utbildningsansvariga. Där diskuteras övergripande pedagogiska frågeställningar utifrån verksamhetens mål och åtagande. Ledningsgrupp var tredje vecka, består av utbildningsansvariga samt utbildningsledare. Där sker återkoppling och beslut tas. Ämneslag Består av lärare som gemensamt har en bred kompetens inom respektive utbildningsområde. I ämneslagen följs forskning och utveckling inom verksamhetsområdet. Samverkan sker kring bland annat bedömning och betygsättning, utarbetande av material samt tjänstefördelning. Ämneslagen har ett nära samarbete med studie- och yrkesvägledare, administration och ITansvarig. Vid nyanställning av pedagogisk personal finns rutiner för introduktion och handledning via mentorskap. För att försäkra sig om att all personal är införstådd med verksamhetens mål och åtaganden arbetar hela personalgruppen strukturerat med arbetsplanens och läroplanens målområden i sina olika ämnesgrupper och gemensamt under året. I Arbetsplanen beskrivs hur vi konkret ska arbeta med prioriterade områden och för att nå målen som vi fastställt under de/det kommande året/en. Här finns också beskrivet vem/vilka som ansvarar för att genomföra och följa upp de prioriterade åtgärderna samt när det ska ske. Utbildningsledaren har ansvar för dokumentation, sammanställning och analys, vilket ligger till grund för kvalitetsredovisning och rapportering. I de olika möteskonstellationerna sker reflektion och uppföljning av arbetssätt och värdering av verksamheten utifrån SweJas uppdrag.

8 8 Utbildningsansvarig/rektor har också individuella utvecklingssamtal med all personal en gång per år där den enskildes arbetssituation och utveckling följs upp och återkopplas. Lärarbehörighet och legitimation Ange andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen: 100% har pedagogisk högskoleexamen och 87% är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i (maj 2014). Hur avser ni att höja denna andel? (i förekommande fall) Hur säkrar ni kravet på att era lärare har/kommer att ha lärarlegitimation enligt lagstiftningen? För att säkerställa pedagogisk kompetens finns kompetensutvecklingsplan och fortbildningsplan utifrån följande tre delar: gemensamt för verksamheten, utbildning för ämneslaget samt för den enskilde anställde. Rektor har årliga utvecklingssamtal samt lönesamtal med personalen för utveckling och uppföljning. Tre lärare saknade i maj 2014 delvis ämnesbehörighet för de kurser de undervisade inom. 2,2 av dessa var vid tillfället timanställda lärarvikarier. För återstående del av lärare som saknar full ämnesbehörighet planeras lärarfortbildning för att uppnå behörighet. En kartläggning av SweJas lärare som saknar lärarlegitimation har genomförts. I kartläggningen framkom att endast ett fåtal yrkeslärare har lärarlegitimation medan alla inom kärnämnen har eller har begärt legitimation. I individuella samtal under hösten 2014 kommer kravet på lärarlegetimation enligt lagstiftningen att aktualiseras och kompetensplanen uppdateras för att kravet ska uppfyllas.

9 9 Kunskaper, bedömning och betyg Kunskapsutveckling Hur får eleverna information om sin kunskapsutveckling? Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos de studerande? Hur får eleverna återkoppling på sitt lärande och hur ofta sker det? Lämna gärna kortfattande redovisningar för olika lärformer. Inför varje kursstart får eleven en introduktion där lärarna går igenom kurs- och ämnesplanernas innehåll och kunskapskrav. Eleverna kartläggs i början av sina studier där intervjuer och i förekommande fall tester genomförs. Under intervjuerna tillfrågas och diskuteras om eleven tror sig behöva särskilt stöd för att nå målen för sin utbildning. Varje elev planerar i individuella studieplanen betygsnivå och önskemål utifrån sina förutsättningar och behov. I samband med introduktionen presenteras lärplattformen It s learning som ett pedagogiskt redskap för kunskapsutveckling och återkoppling. Distanselever inbjuds kvällstid till motsvarande introduktion. Ovanstående information finns även tydligt presenterad på lärplattformen. Lärarna ger individuell feedback på varje redovisad studieuppgift och i dialog med eleven diskuteras studieresultatet och kunskapsutveckling. Målsättningen är att eleven ska få feedback senast inom en vecka på inlämnade studieuppgifter. Eleven kan via vår lärplattform It s learning följa sin kunskapsutveckling inom respektive kurs/utbildning. I plattformen finns bedömningsmatris där såväl elev som lärare följer kunskapsutvecklingen utifrån kunskapskraven. Regelbundet enligt överenskommelse med eleven har läraren utvecklingssamtal i kursen/utbildningen. För distanselever sker utvecklingssamtalen via telefon, skype eller inbokat möte där den individuella lärandeprocessen följs upp och eventuella åtgärder diskuteras och dokumenteras. Eleverna erbjuds handledning och stöd för att nå målen. Handledningen ingår som en del i lärarnas undervisningstid och omfattar ca tre timmar /vecka. Handledningen kan omfatta såväl individuellt stöd genom bokad tid eller som stöd till hel grupp. Utöver denna tid kan läraren vid behov ytterligare boka enskilda samtal med elev eventuellt tillsammans med studievägledare. Eleverna har också tillgång till språkhandledning ca tre timmar per vecka. Där finns språklärare och lärare från yrkesutbildningarna tillgängliga. För distanseleverna kan handledning ske via telefon, skype eller inbokat möte. I yrkesutbildningarnas APL följer lärarna elevernas kunskapsutveckling genom tät kontakt med handledare på plats och praktikbesök genomförs på de flesta arbetsplatser. Kontakten utgör ett stöd för eleven i sin kunskapsutveckling samt för handledaren i sin roll. Vid praktikbesöket följer läraren, i dialog med elev och handledaren, upp APL-målen och diskuterar elevens utveckling mot kommande yrkeskrav. Under de flesta APL- perioderna finns inplanerat en dag i veckan för återkoppling i skolan. På så sätt ges möjligheter för eleverna att diskutera koppling mellan teori och praktik och för läraren att följa upp eleverna såväl enskilt som i grupp. Studieplanen följs regelbundet upp i samtal med eleven och eventuella förändringar i planeringen diskuteras utifrån måluppfyllelse och resultat. Uppföljning och återkoppling genom bedömningssamtal/utvecklingssamtal sker

10 10 kontinuerligt under kursens/utbildningens gång. Eleven erbjuds också alltid betygsamtal i samband med kursavslut. Betyg och bedömning Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån gällande lag och förordning? Hur samverkar ni med andra aktörer internt och externt för att säkerställa att ni bedömer på rätt sätt? Hur använder ni de nationella proven som stöd i betygssättningen? (I förekommande fall). I bestämmelserna klargörs att det är läraren som har ansvaret att sätta betyg. Läraren gör vid betygsättningen en värdering av elevens studieresultat, en värdering som har stor betydelse för elevens möjligheter att komma in på andra utbildningar och för att få arbete. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. För att säkerställa att lärarna bedömer den enskilda elevens kunskaper utifrån gällande lagstiftning tillämpas följande metoder. Pedagogiska bedömningskonferenser Regelbundet diskuteras i pedagogiska konferenser betyg och bedömning utifrån aktuella styrdokument. Ansvariga för dessa möten är utbildningsledarna. Utbildningsansvarig deltar vid behov. Eleven har rätt att få återkoppling och bedömning på hur det går för henne/honom samt möjlighet att komplettera sina uppgifter under kursens gång. I de fall delkurser finns skall omdöme/betyg sättas efter varje delkurs. Vid behov sker medbedömning av lärarkollega inom området och eleven har rätt till en second opinion gällande bedömning och betygssättning. Kursen är öppen för inlämning av uppgifter till och med sista kursdag och komplettering av mindre slag kan genomföras innan registrering av betyg hos uppdragsgivare. Om sådan komplettering skall få genomföras ska särskilda skäl finnas och eleven ska ha kommit överens om detta med kursansvarig lärare innan kursen är slut. Innan kursens slut ska läraren ha meddelat eleven vilket betyg/intyg hon/han har fått på kursen. Samtalet kan ske genom möte med eleven eller i förekommande fall via telefonsamtal. Eleven har också rätt till skriftligt meddelande om fastställt betyg/intyg. I samband med redovisningen av kursbetyg till administrationen lämnas ett betygsprotokoll för arkivering. I protokollet redovisas kursgruppens betygsresultat och om en elev inte nått målen, en kortfattad beskrivning av vilka kunskapskrav som fattas samt vilka åtgärder som vidtagits. Förutom internt arbete för säkerställande av bedömning och betyg deltar SweJa bland annat i nätverk med andra anordnare, regionalt programråd inom områdena Vård och omsorg och Barn och fritid samt fortbildning som erbjuds inom områdena t ex Skolverket. De nationella proven sambedöms av minst två lärare för att säkerställa en så rättvis bedömning som möjligt. Samtliga delar av proven bedöms och betyg på dessa

11 11 fastställs enligt Skolverkets riktlinjer. Bedömningen på de Nationella proven utgör tillsammans med bedömning av elevens andra uppgifter/prestationer (muntligt och skriftligt) det underlag som läraren använder vid betygsättning av kursen. I individuella samtal med eleven presenteras och förklaras resultatet på provet samt elevens övriga uppgifter/prestationer. De nationella proven används regelbundet vid analys och diskussion hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskrav och nationella mål. Dessa diskussioner och analyser bidrar till att utveckla lärares bedömningsförmåga och förtrogenhet med kunskapskraven vilket främjar en så likvärdig och rättvis bedömning som möjligt. SweJa har deltagit i samarbetet med andra anordnare gällande rockadrättning av nationella prov för kursen Svenska som andraspråk 3. Samarbetet innebar att vi bedömde och kommenterade nationella prov genomförda hos någon annan anordnare vid två tillfällen (P413 och P114). Vi har även deltagit i seminarium som arrangerats av Komvuxcenter Stockholm där utfallet av rockadrättning och diskussion kring bedömning av elevtexter genomförts. I september 2013 deltog vi i det seminarium som anordnades av Vux10 gällande delkurserna i Svenska som andraspråk grundläggande. Inflytande och individualisering Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier? - Formellt inflytande så som enkäter, elevråd, utvärderingar etc. - Pedagogiskt inflytande över undervisningen med form och innehåll. Hur fångar ni upp och hur tillgodogörs elevens erfarenheter i undervisningen? I SweJas verksamhet bygger lärarnas ledarskap (arbetssätt) på ett förhållningssätt där elevernas livserfarenhet och skiftande kunskapsbakgrund tas till vara. Detta innebär att eleverna visas respekt och tilltro att de kan och vill ta eget ansvar med inflytande över sina studier. Formellt inflytande så som enkäter, elevråd, utvärderingar etc. Eleven kan påverka sina studier genom utvärdering och uppföljning under och efter kursens slut. Det sker genom enkäter och samtal. Resultatet sammanställs, återkopplas till eleven och blir underlag för förändring och åtgärder. I studeranderådet träffas representanter från de olika kurserna tillsammans med skolledning och lärarrepresentant 2-3 ggr/år. Detta är ett forum där synpunkter och frågor gällande bl a undervisning, studiemiljö och arbetsmiljö tas upp. Inför mötet har representanterna samlat och diskuterat aktuella frågeställningar i respektive kurs i så kallat klassråd. Protokoll skrivs, och delges både elever och personal. I Arbetsmiljögruppen deltar elever och personal samt representant från skolledning. De träffas 2-3 ggr/år och behandlar frågor som rör den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för såväl elever som personal. Gruppen planerar och genomför uppföljning av fysisk och psykosocial arbetsmiljö utifrån utarbetat årshjul. Resultatet sammanställs och åtgärder bestäms. Beslut, fattade i arbetsmiljögruppen och studeranderådet, följs upp och genomförs av elever och personal.

12 12 Pedagogiskt inflytande över undervisningen med form och innehåll I utbildningen ges eleverna ansvar och inflytande exempelvis över: - val av studiegång och kurs - examinations- och redovisningsformer, tid och plats för detta - upplägg gällande innehåll och studieuppgifter - anskaffning av praktikplats i samråd med praktiksamordnare och kursansvarig lärare - utveckling och förändring av studiemiljö och arbetsmiljö - revidering av Planen mot diskriminering och kränkande behandling Inför varje kursstart diskuteras och förtydligas mål, betygskriterier, värdegrund och arbetsformer. I den individuella studieplaneringen ges eleven möjlighet att ta ansvar och påverka sin utbildning genom val av kurser, studieform, studietakt och studiekombinationer utifrån sina personliga mål och önskemål. I dialogsamtal ges både eleven och läraren möjlighet att diskutera studieplanering, innehåll och metodik. Under utbildningen processas Planen mot diskriminering och kränkande behandling i samråd med eleverna. Detta sker utifrån en modell där eleverna tillsammans med läraren diskuterar mål och sammanställer resultat. Sammanställningen utgör underlag för revidering av planen. I läroplanen betonas vikten av att utvidga och fördjupa de kunskaper de studerande har tillgodogjort sig i tidigare studier och knyta samman dessa med personliga livs och yrkeserfarenheter. För oss på SweJa är därför ett validerande förhållningssätt en utgångspunkt i allt vårt arbete tillsammans med den studerande. Det innebär att vi i varje möte utgår från den studerandes tidigare erfarenheter och kunskaper. Att synliggöra och konkretisera den studerandes inneboende resurser och erfarenheter är en förutsättning för att utforma den enskildes studieplan. Det handlar om att skapa bästa förutsättningar för att nå sina mål så effektivt som möjligt, vilket kan medföra förkortad utbildningstid. Det validerande förhållningssättet innefattar dels att undersöka möjlighet till validering av delar eller hela kurser, såväl teoretiskt som praktiskt och dels att i undervisningssituationen lyfta fram tidigare erfarenheter och kompetenser hos alla studerande. Elever i behov av stöd Vilka stödstrukturer har ni utvecklat till elever i behov av särskilt stöd? Struktur för elever i behov av särskilt stöd För elever med behov av särskilt stöd anpassas undervisningen och miljön så att eleven ges möjlighet att nå sina mål. Lärarens ansvar ligger i att så tidigt som möjligt av elevens utbildning, helst redan vid första samtalet, uppmärksamma om eleven har behov av stöd utöver den ordinarie undervisningen. Under 2013/14 har samverkan fortsatt mellan lärare och yrkes- och studievägledare kring elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att inför eventuellt upprättande av individuell handlingsplan för enskild elev diskutera och reflektera tillsammans och komma fram till olika alternativa lösningar i undervisningen utifrån ett mer specialpedagogiskt perspektiv.

13 13 Under 2013/14 har SweJa saknat Specialpedagogisk kompetens inom lärarlaget. En lärare har hösten 2014 påbörjat Specialpedagogutbildning. Även Studie-och yrkesvägledare kommer få fortbildning under 2014/15 inom området för att kunna möta elever i behov av extra stöd bättre. Under året har flera ärenden på olika sätt följts upp och utvärderats. Några har kunnat lösas genom handledning och råd till läraren och eleven medan i andra fall har kontakt tagits med resursteam inom Stockholm stad eller berörd kommun för vidare utredning. Vår ambition har varit och är att skapa en organisatorisk struktur för att bättre möta elevers olikheter i lärandet. Ett påbörjat arbete som kommer att fortsätta utvecklas under nästkommande år. En specifik arbetsgång för kartläggning och upptäckt av elever i behov av extra stöd i svenska språket finns utarbetad enligt följande: Förebyggande åtgärder och eventuell språkprofil Vid kursstart genomförs en fördjupad intervju med dokumentation av elevens behov. Om behov finns dokumenteras elevens språkkunskaper i den individuell studieplanen. I den individuella studieplanen finns dokumenterat elevens språkkunskaper i svenska samt andra språkkunskaper Eleven gör också en självskattning om sina språkkunskaper Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i svenska som andraspråk. Arbetsgång Individuell språkutvecklingsplan upprättas där elevens språkprogression dokumenteras och följs upp i momenten: tala, lyssna, skriva, läsa Specialpedagog tar tillsammans med lärare fram särskilt utformade övningar/uppgifter utifrån elevens individuella behov. Arbete med åtgärdsprogrammet sker utifrån delmål. Extra handledning och utökat språkstöd i språkverkstad erbjuds eleven vid ett tillfälle per vecka. Uppföljning sker var femte vecka tillsammans med berörda lärare. Specialpedagog och lärare i Svenska som andraspråk är med vid dessa samtal. Datorstöd Datorerna är utrustade med uttals- och hörförståelseprogram, ordbok, rättstavningsprogram som är anpassat till Sva samt program för elever med läs- och skrivsvårigheter t ex uppläsningsprogram. Värdegrundsarbete, likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Beskriv kortfattat hur ni arbetar med värdegrundsfrågor. Har ni uppdaterat/reviderat er likabehandlingsplan? Om flera enheter finns, finns en plan anpassad till varje enhet? - När uppdaterades den/dessa? - Vad framkom i den kartläggning som årligen ska göras angående eventuella kränkningar och trakasserier? - Redovisa ev. nya satta mål utifrån genomförd kartläggning I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs regelbundet en kartläggning av såväl den egna verksamhetens

14 14 organisation och arbetssätt som elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån kartläggningen görs en analys och konkreta uppföljningsbara mål formuleras. Här planeras också vilka insatser som skall genomföras under året samt vem som ansvarar för genomförandet. I det förebyggande arbetet ingår också att organisera verksamheten så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling uppdaterades juni Resultat av kartläggning 2013/2014 I juni 2014 sammanställde SweJa sin årliga kartläggning av eventuella kränkningar och trakasserier. Analysen baseras på resultatet från: - Vux18 enkät hösten 2013, 87% svarsfrekvens - Vux18 enkät våren 2014, 83% svarsfrekvens - Intern enkät SweJa maj 2014, 25% svarsfrekvens Av resultatet framgår att ca 90% av eleverna inte upplever att de utsatts för kränkning eller trakasserier vare sig av personal eller andra elever. Av de som svarat ja på frågan framgår att de främst upplevt sig utsatta för trakasserier av andra elever. I kommentarerna framkommer att de flesta känner sig trygga och väl behandlade. Men vi kan också se att i samtliga undersökningar finns elever som upplever att de inte behandlas bra av andra elever. Det kan handla om kulturella skillnader och/eller samarbete. Under året 2013/14 har 1 fall av kränkning inkommit till skolledningen för åtgärd där eleven upplevt sig kränkt i kontakt med lärare i samband med betygsbedömning. Målsättningen under kommande år är fortsatt att ingen skall känna sig kränkt eller utsatt för trakasserier i skolans verksamhet vare sig av personal eller elever. Ett nytt mål för 2014/15 är att ytterligare förbättra studiemiljön för eleverna och arbeta med värderingar och normer kring elevrelationen. Systematisk hantering av klagomål Beskriv hur ni arbetar med inkomna klagomål. Vad gör ni för att bemöta klagomålen? Vilka klagomål förekommer oftast hos er? Hur många klagomål har inkommit senaste avtalsåret? Om eleven anser att vi inte lever upp till våra åtagande vad gäller elevens möjligheter att nå uppsatta mål har vi en policy enligt följande: - Samtal mellan kursansvarig lärare och elev - Om problemet kvarstår förs ärendet vidare till utbildningsledare/rektor som tillsammans med kursansvarig lärare och elev/deltagare analyserar problemet och beslutar om åtgärder - Åtgärderna följs upp och utvärderas enligt överenskommen tid. - Ärendet dokumenteras och arkiveras Klagomålsrutinerna är kända av eleverna och de får information om dessa varje kursstart. Rutinerna genomarbetas i Studeranderåd och kopplas till våra styrdokument och till elevernas rättigheter. De flesta klagomål löses gemensamt av lärare tillsammans med enskild elev eller grupp av

15 15 elever och kommer inte alltid till ledningens kännedom. Eleven och/eller läraren avgör om ärendet skall gå vidare enligt klagomålsrutinen. Eventuella klagomål som går vidare till rektor/utbildningsledare kan vara specifika frågor kring betyg/bedömning och frågor kring fusk vid prov. Under läsåret 2013/2014 har 6 klagomål gått vidare till rektor. Ett klagomål har gällt upplevelse av kränkande behandling i kontakt med lärare. 3 fall har gällt frågor kring betyg och bedömning. 2 fall har gällt utredning kring fusk. Eventuella oklarheter och problem har klarats upp i trepartssamtal enligt vår modell för klagomål. Rektor har i förekommande fall haft kontakt och rapporterat till aktuell kommuns rektor. Studievägledning och studieplan Hur är studievägledningen organiserad? Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan? SweJa erbjuder formellt behörig studie- och yrkesvägledare på plats som är väl förtrogen med vuxenutbildningens uppdrag. Omfattningen anpassas efter elevernas behov. Under 2013/2014 har funnits en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledaren utformar och fördjupar elevens studieplan samt ansvarar för att studieplanen revideras vid förändringar. Ett nära samarbete sker med elev, lärare och uppdragsgivare. I arbetet ingår också att vara kontaktperson gentemot CSN. Det kan handla till exempel om förändringar i studieplanen vad gäller avbrott, studieuppehåll, ansökningar om studiemedel. Studie- och yrkesvägledaren har också en viktig funktion vad gäller information och rådgivning för elever som kontaktar SweJa för studievägledning. Besöks- och telefontid finns med som viktiga delar i arbetet. I informationsansvaret ingår också att vid kursstart och inför sökperioder informera om studie- och yrkesvägledningen på SweJa och hur kontakt kan tas. För att säkerställa att alla har en individuell studieplan har SweJa ett administrativt datasystem där samtliga elevers studieplaner finns registrerade. I studieplanen finns de val av kurser som eleven skall genomföra. Här anges mål och studieinriktning, utbildningstid, verksamhetspoäng och studieform. I den fördjupade studieplanen kan också dokumenteras behov av extra stöd, tidigare kunskaper och erfarenheter, studieresultat/betyg, kompletteringar, dialog mellan lärare/studievägledare och elev, avbrott eller studieuppehåll samt i förekommande fall meritportfölj för validering. Valet av kurser och studieform är ofta klart när eleven kommer till SweJa. Vår studie- och yrkesvägledare säkerställer att valet överensstämmer med elevens önskemål. För de som inte har en studieplan upprättas en sådan. Förändringar görs i samråd med elev, lärare och uppdragsgivare och förs in i studieplanen. Validering

16 16 Hur arbetar ni med validering? Beskriv er process. För att säkerställa att genomförandet av validering sker på ett rättssäkert sätt följer SweJa branschspecifika riktlinjer och myndigheters nationella kriterier och riktlinjer som reglerar validering inom yrkesområdet. Vidare följer vi skolverkets nationella kriterier gällande föreskrifter för gymnasial vuxenutbildning i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i skollagen(sfs 2010:800), vuxenutbildningsförordningen, läroplanen för vuxenutbildningen samt ämnesplaner med kunskapskrav. Valideringen planeras utifrån varje deltagares förutsättningar och erfarenheter. Det kan innebära att vissa deltagare inte genomgår alla delprocesserna och tidsåtgång kan därför variera. Vid behov samarbetar flera validerare kring bedömning. Validering av praktisk kunskap sker i samarbete med branschkunnig personal inom vårdoch omsorgsverksamheter och barn- och fritidsverksamheter. Vid behov kontaktas även branschkunnig personal vid teoretisk validering. Valideringen inleds med en översiktlig kartläggning som syftar till att ge en övergripande beskrivning av den studerandes tidigare kunskaper och erfarenheter samt möjligheter till fortsatt validering. Nästa steg i valideringsprocessen är en fördjupad kartläggning vilken kan ske i form av en orienteringskurs/valideringskurs omfattande tre veckor. I denna görs bland annat en fördjupad genomgång av befintliga dokument, den studerande gör en självskattning, teoretiska tester utförs och vid behov genomförs praktiska demonstrationer. Syftet är att synliggöra och bedöma kunskaper och förmågor som den studerande verkligen besitter. Den fördjupade kartläggningen kan utmynna i intyg eller prövning mot betyg. Valideringsprocessen och resultatet dokumenteras i den studerandes individuella studieplan i form av en meritportfölj. Ansvar Studie- och yrkesvägledaren har det övergripande ansvaret för att upprätta och fortlöpande uppdatera studieplan/meritportfölj. Validerande lärare ansvarar för fördjupad kartläggning av kompetens, dokumentation av detta i form av kartläggningsdokument. Ansvar för återkoppling till deltagaren har validerande lärare i samverkan med studie- och yrkesvägledare.

17 17 Analys av resultat Analys av betygsresultaten Analysera betygsresultaten utifrån ifylld Excelmall, kommentera utvecklingen och trender. Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten? SweJa Kunskapscenter har fortsatt en hög andel elever med godkända betyg inom såväl gymnasiala som grundläggande utbildningar. Några anledningar till detta kan vara vårt långvariga arbete med andraspråksperspektivet och den aktiva roll som lärarna i Svenska som andraspråk har vilket bidrar till ett kollegialt lärande. Vi har en tydlig kartläggning vid kursstart och arbetar aktivt med den fördjupade studie- och utvecklingsplanen. Möjligheterna till stöd när det behövs finns och är väl utbyggt genom ex. språkhandledning för samtliga elever och samarbete med studie- och yrkesvägledare. Aktivt arbete med studieteknik och att förtydliga kunskapskrav och kursmål så att eleverna ska förstå vad som förväntas, tror vi också är en grund till vårt goda resultat. Resultat gymnasial utbildning, andelen godkända betyg: Antalet elever med godkända eller högre betyg är i stort sett oförändrat när det gäller samtliga kurser. Resultat gymnasial utbildning: 12/13 13/14 Godkända eller högre betyg 95% 94% Resultat grundläggande utbildning, andelen godkända betyg: När det gäller grundläggande utbildning (samtliga kurser) är andelen godkända något lägre jämfört med år 12/13. Resultat grundläggande utbildning: 12/13 13/14 Godkända eller högre betyg 98% 94% Vid jämförelse mellan Sva grund och Eng grund kan man se att det blivit en skillnad i totala andelen godkända betyg. Reslutat grundläggande utbildning 12/13 13/14 Sva grund, andelen godkända betyg 99% 97% Eng grund, andelen godkända betyg 98% 91% Vi har fortfarande en hög andel elever med godkända betyg men vi kan utläsa en minskning av antalet godkända betyg i de grundläggande kurserna skett och minskningen är störst i engelska grundläggande, 7%. Analys av resultat Grundläggande utbildningen, Sva och Eng 1. Efter att ha arbetat drygt ett år med Vux12 där de nya kunskapskraven för nivå E (godkänt) har mer nyanserade graderingar som tidigare inte funnits, exempelvis viss säkerhet, i någon mån, visst flyt och relativt kan det vara så att vår kunskap kring betyg och bedömning ökat. Det kan ha påverkat vårt arbetssätt med bedömningen. Vi behöver öka vår kunskap ytterligare och fortsätter vårt kontinuerlig att arbeta t ex genom att delta i

18 18 samverkan med andra utbildare samt intern och extern fortbildning. 2. Vi har ett betydande minskat antal elever på de grundläggande kurserna där eleverna på grundläggande Sva minskat med ca 45% och Eng med ca 40%. På grund av detta har vi ibland varit tvungna att slå ihop grupper med olika kunskapsnivå vilket kan ha medfört en svårighet att motivera och stimulera de elever som har högre kunskapsnivå. Den här problematiken har även kommit fram i utvärderingar vilket gör att vi redan har påbörjat diskussioner om hur vi ska kunna förändra detta. Ett viktigt arbete inför 2014/15 blir att analysera vidare vad som kan vara orsak till detta tapp. 3. Vi har en löpande antagning till de grundläggande kurserna där Sva grundläggandes kurser löper på 7 veckor. Det innebär ett stort antal kursintag och detta tillsammans med det minskade elevantalet påverka gruppindelningen och svårigheten att minska heterogena grupper. Som vi tidigare nämnt behöver vi se över strukturen och organisationen för de grundläggande kurserna utifrån det förändrade förutsättningarna. Detta arbete är redan påbörjat och vi ser ett behov att fortsätta utveckla detta. Resultat gymnasial utbildning, betygsfördelning: Betygsfördelning gymnasial utbildning: 12/13 13/14 Betyg A C 36% 26% Betyg E 41% 50% Resultat grundläggande utbildning, betygsfördelning: Betygsfördelning grundläggande utbildning 12/13 13/14 Sva grund, Betyg A-C 75% 68% Sva grund, Betyg E 8% 12% Eng grund, Betyg A-C 69% 47% Eng grund, Betyg E 24% 28% Även här kan vi konstatera att vi har fått en förskjutning av betygsfördelningen jämfört med tidigare år vad gäller höga betyg jämfört med betyg E. Analys av betygsfördelning, gymnasial och grundläggande utbildning När det gäller betygsfördelning på gymnasial nivå så har det skett en förskjutning från år 12/13 till år 13/14 där andelen höga betyg (A/B/C) har minskat med 10% och andelen betyg E har ökat med 10%. 1, En reflektion som framkommit under analyssamtal med lärare på gymnasiala yrkesprogram är att en stor del av lärarens tid går till de elever som riskerar ett F. Med utökad handledning och stödinsatser kan dessa elever uppnå kunskapskraven och få ett godkänt betyg. Det kan vara så att det sker på bekostnad av att ge stimulans till de elever som har lätt att tillgodogöra sig undervisningen och eventuellt kunnat nå högre betyg. 2, Det har också framkommit att vi behöver ytterligare förstärka arbetet med formativ bedömning för att motivera och stötta elever som har möjlighet att nå högre betygskriterier. I detta arbete kan ingå att stärka lärarnas kompetens ytterligare vad gäller betyg och bedömning ex. genom samverkan med andra anordnare, skolverkets bedömningsportal, intern och extern fortbildning samt kollegialt lärande. Orsakerna till förskjutning av betyg som redovisats ovan är inte helt tydliga och vi behöver

19 19 analysera detta vidare. Analys av avbrott Analysera kursavbrotten utifrån ifylld Excelmall och reflektera över orsakerna till dessa. Hur arbetar ni för att minska avbrotten? Analys av avbrott På grundläggande utbildning har vi procentuellt sett lika få avbrott 2012/13 som 2013/14, 7%. På gymnasial utbildning kan vi se en lite ökning av antalet avbrott; 6% avbrott 2012/2013 och 9% avbrott 2013/14. De orsaker till avbrott som anges mest är fortsatt personliga skäl vilket kan inrymma både sjukdom, vård av barn, graviditeter, svårt med ekonomi och tidsbrist pga. att man måste arbeta vid sidan om studierna. I utvärderingar anges även tidspress pga. av arbete och familjesituationen som skäl till att man inte är nöjd med sin egen arbetsinsats i studierna. För en del innebär det att man väljer att göra avbrott i stället för att riskera att inte uppnå godkända resultat. Under året har SweJa med utgångspunkt från egna utvärderingar och KSL undersökningar fortsatt analysera arbetssätt och flexibilitet i de olika studieformerna för att anpassa undervisningen till de olika behov och förutsättningar som eleverna har. Dialogen mellan eleven, studie- och yrkesvägledaren samt berörd kommun blir viktig för att eleven skall kunna nå sina mål. Analysera resultatet av studerandeenkäter som genomförts via KSL Vilka trender ser ni utifrån de senaste enkäterna? Hur kommuniceras resultatet med era anställda? Hur återkopplar ni till eleverna? Vilka åtgärder har ni vidtagit för att förbättra ert resultat, i förekommande fall? : Under 2014 har två enkäter genomförts via KSL. En studerande enkät i april 2014 och en utvärdering och uppföljning på plats i maj Utvärderingarna visar på fortsatt högt deltagande vad gäller svarsfrekvens (83%) i senaste studerandeenkäten. Enkäten ger därför ett bra underlag för analys och utvärdering. Trenden fortsätter vad gäller mycket goda omdömen inom bland annat områdena vägledning, normer och värden samt lärandet. Jämfört med länet som helhet har SweJa i stort sätt bättre omdömen inom samtliga områden. Ett något lägre omdöme kan ses vad gäller hur eleverna upplever hur de blir behandlade av andra elever. Ett omdöme som också kommer fram i SweJas egna

20 20 utvärderingar. Vad gäller bedömning och betyg har SweJa mycket goda betygsresultat. Jämfört med föregående år ligger resultaten på ungefär samma nivå. Positivt är också att vårt arbete med andraspråksperspektivet genomsyrar hela vår verksamhet och har förstärkts under året. Personalen har såväl i ämneslag som i olika pedagogiska möten analyserat och lyft fram specifika frågeställningar och utvecklingsområden att arbeta vidare med. Under föregående år arbetade vi specifikt med att analysera målgruppen av elever som kommer till SweJa för utbildning. Med den som utgångspunkt har diskussioner och reflektioner om förutsättningar och möjligheter för våra elever att nå sina mål fortsatt under året. Att på olika sätt förtydliga och vara flexibel i såväl studieform, examinationer och undervisningen har aktualiserats. I de pedagogiska mötena och i ämneslagen har vikten av det kollegiala lärandet och lyfts fram och utformningen av hur implementering av detta ska ske har påbörjats. I dessa diskussioner finns fortfarande andraspråksperspektivet med som en viktig komponent. Ett område som också blivit mer angeläget att metodiskt och organisatoriskt utveckla är hur vi kan möta elever i behov av extra stöd för att nå målen i sin utbildning. För att stärka och utveckla kunskapen inom området specialpedagogik går en av SweJas lärare specialpedagogikutbildning. Även studie- och yrkesvägledare kommer att utveckla sina kunskaper inom området specialpedagogik under året. Återkoppling till eleverna sker dels genom studeranderådet och dels genom uppföljning av specifika frågeställningar i de olika kursgrupperna. I arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras också utvärderingsresultat vad gäller främst normer och värden. Analys av övriga beskrivna områden i denna rapport Övriga identifierade utvecklingsbehov (annat än betygsresultat/avbrott/studerandeenkät) : Ledningsstruktur I utvärdering internt och i SKL framkommer behov av att förtydliga och förankra utbildningsledarnas roll och mandat i organisationen. Kunskapsutveckling, elever i behov av stöd Det specialpedagogiska perspektivet behöver utvecklas inom verksamheten för att bättre kunna möta elever i behov av extra stöd. Inom SweJa finns idag olika stödtillfällen för eleverna. Vad som behöver utvecklas är specifik kompetens för t ex elever med diagnoser. Ett arbete som redan påbörjats i form av fortbildning och utbildning av lärare och studie- och yrkesvägledare. Behov finns också att ytterligare skapa förutsättningar för elever som behöver stärka det svenska språket för att lyckas i sin utbildning, t ex i yrkessvenska. Betyg och bedömning SweJa har över lag goda betygsresultat, kontinuerlig återkoppling till eleverna, anpassade bedömningssituationer, lärare som arbetar med sambedömning m m. I analysen ser vi ett behov av att bli ännu tydligare i dialogen med eleverna vad gäller kunskapsutvecklingen t ex formalisering av betygsamtal, utvecklingssamtal, bedömningsmatriser och digital studieplan. Inflytande och individualisering

Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13 Datum 1 (10) Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10

Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10 1 Kvalitetsrapport för avtalsåret 2012-2013 ABF Komvux Stockholm Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10 Rapporten bygger på data från avtalsåret 2012-07-01--2013-06-30 Enligt avtal ska varje

Läs mer

Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Sammanställning från uppföljning på Lernia Lindholmen och utbildningarna: Lager och logistik GRLAL-1108 och 1110, Svets GRSVT-1110 Individuell anpassning

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare Att studera på Komvux Katarina Larsson, utbildningsledare Innehåll 1. Om vuxenstudier 2. Komvux:s organisation i Göteborg 3. Komvux i jämförelse med gymnasiet 4. Individuella behov och olika förutsättningar

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 KVALITETSREDOVISNING, 2015 Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 Lisa Svensson lisa.svensson@skolor.hagfors.se Kvalitetsredovisning, 2015 Riktlinjer Målen

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl LATHUND Arbetsplatsförlagt lärande, apl 1 (10) Arbetsplatsfö rlagt la rande Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Version Mars 2014 2 Välkommen till Komvux Eskilstuna! Det här häftet ger dig, som via Komvux i Eskilstuna studerar hos

Läs mer

Årsrapport för avtalsåret 2013-2014

Årsrapport för avtalsåret 2013-2014 1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom Vux8 och Vux10 Årsrapport för avtalsåret 2013-2014 Nu kommer anvisningar till det underlag som ska belysa det systematiska kvalitetsarbetet och

Läs mer

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun 2014-05-07 Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Marianne Hedmar, rektor för komvux, Salems kommun Gemensam utvärdering

Läs mer

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (7) 2012-10-16XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ; MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA STAFFAN STRÖM REKTOR

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Årsrapport för läsåret 2011-2012

Årsrapport för läsåret 2011-2012 1 1.1.1.1.1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom kommunerna; Kunskapscentrum Nordost, (Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm) Sigtuna, Stockholm, Sollentuna, Solna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Ett kunskapscenter för vuxna

Ett kunskapscenter för vuxna KUNSKAPSCENTER AB Ett kunskapscenter för vuxna Barnskötare Elevassistent Undersköterska Svenska som andraspråk Engelska Samhällskunskap Öppet hus på SweJa inför nya sökperioder se infoblad/hemsida: www.swejakc.se

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

SFI Bollnäs. Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen. Nämnd: Lärande och Arbete. Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

SFI Bollnäs. Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen. Nämnd: Lärande och Arbete. Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor SFI Bollnäs Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen Nämnd: Lärande och Arbete Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Kvalitetsredovisningen

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

I helhet kan de studerande genomföra sina X = ledning 2 1 = lärare studier utifrån sina behov och önskemål X 2 2 1

I helhet kan de studerande genomföra sina X = ledning 2 1 = lärare studier utifrån sina behov och önskemål X 2 2 1 Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Sammanställning från uppföljning på Lernia AP-gatan och utbildningarna: Butik och handel GRBOH-1110-12, Butiksförsäljning GRBUT-1108, Livsmedelsförsäljning

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Ett kunskapscenter för vuxna

Ett kunskapscenter för vuxna KUNSKAPSCENTER AB Ett kunskapscenter för vuxna Barnskötare Elevassistent Undersköterska Svenska som andraspråk Engelska Samhällskunskap Öppet hus på SweJa inför nya sökperioder se infoblad/hemsida: www.swejakc.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Syftet med denna arbetsplan är att kvalitetssäkra skolan genom att en plan för verksamhetsutveckling, uppföljning och utvärdering upprättas. Arbetsplanen utgår

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-SV2008:357 Beslut Baggium Utbildning AB Ängbackevägen

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer