Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning 2016

Transkript

1 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning 2016 Org nr

2 Innehållsförteckning 3 Förvaltningsberättelse 6 Femårsöversikt 7 Totalavkastningstabell 8 Resultaträkning 10 Balansräkning 12 Resultatanalys 14 Rapport över förändringar i eget kapital 15 Kassaflödesanalys 16 Redovisningsprinciper, not 1 23 Risker och Riskhantering, not 2 29 Övriga noter 53 Revisionsberättelse 2

3 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ), , avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Allmänt Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) (NLS) med säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till Nordea Life Holding AB, , som i sin tur är ett helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (publ), Samlingsnamnet för Nordeakoncernens livförsäkringsverksamhet i Sverige är Nordea Liv & Pension. Verksamheten i NLS startade 1988 i Livförsäkringsbolaget LIVIA. Bolaget är sedan 2006 ombildat från ömsesidigt bedrivet till vinstutdelande. NLS har ett brett utbud av spar- och riskförsäkringar för privat- och företagsmarknaden. Inom sparförsäkringsområdet erbjuds pensionsförsäkring med traditionell förvaltning och fondförvaltning samt kapitalförsäkring med depå- och fondförvaltning. På riskförsäkringsområdet erbjuds sjuk- och livförsäkring. Produkterna säljs genom Nordeas kontorsnät, on-line samt med hjälp av den egna säljkåren. Verksamhetsåret var ett år av stabil tillväxt för NLS. Förvaltat kapital ökade under året med 14,8 procent till 117,9 miljarder kronor (102,7). Inbetalda sparpremier uppgick till 15,7 miljarder, en viss tillbakagång från 2015 (22,8). Minskningen beror främst på att såväl kapitalförsäkringsmarknaden liksom flyttmarknaden för sparprodukter haft en svagare utveckling under året men drivs också av att 2016 var första året helt utan avdragsrätt för privat pensionssparande. Många kunder som då avslutade sitt sparande har inte påbörjat ett nytt. Riskförsäkringsprodukterna hade en god tillväxt under Försäljningen av antalet Lånebetalningsskydd ökade med 17 procent jämfört med föregående år. Riskpremierna för livförsäkringarna uppgick till 184 miljoner kronor, en ökning med 18 procent jämfört med NLS digitala affär växte också under året där produkterna livförsäkring och kapitalförsäkring Framtidskapital säljs via Nordeas internetbank. Av den totala försäljningen har 10 procent (8,5) av Framtidskapital och 12,4 procent (7,6) av livförsäkring köpts via internetbanken under Årets resultat blev 545,2 miljoner kronor, något högre än föregående år (532,8). Intäkterna ökade jämfört föregående år främst till följd av ett gott utfall av förvaltningen i de traditionella produkterna. Driftskostnaderna ökade samtidigt till 367,2 miljoner kronor (300,3) främst drivet av ökade personalkostnader. Från och med 2016 följer NLS Solvens II regelverket. Tjänstepensionsverksamheten beräknas dock enligt övergångsregler fortsatt enligt Solvens I. För att möta de krav regelverket ställer på organisationen har ett antal nya nyckelfunktioner tillsatts och en styrmodell för att säkerställa bolagets Solvensrapportering har antagits av bolagets styrelse. Under 2016 lanserade NLS en ny sparprodukt, Stabil Pension. Produkten är ett enkelt pensionssparande i en kapitalförsäkring där kundens pengar förvaltas med mindre risk ju närmare pension kunden kommer. Det som gör pensionsprodukten unik är den mix av tillgångar som möjliggör högre förväntad avkastning till lägre risk. I Stabil Pensions utbud finns utöver hedgefonder och vanliga aktie- och räntebärande tillgångar, även illikvida tillgångar som exempelvis direktägda fastigheter, Private Equityfonder och specifika kreditexponeringar, vanligtvis endast tillgängliga för större institutionella investerare. Den 1 juni efterträdde Johan Nystedt Britta Burreau som VD för NLS. Johan var tidigare finanschef för den nordiska verksamheten inom Nordea Life & Pension. Arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism har fortsatt hög prioritet i verksamheten. Förberedelser pågår för att möta kraven i den kommande nya lagstiftningen, som har sin grund i EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Samtliga medarbetare har genomgått den obligatoriska årliga utbildningen om penningtvätt och terrorismfinansiering. Resultat Årets resultat uppgick till 545,2 miljoner kronor (532,8). Riskresultatet uppgick till 162,9 miljoner kronor (189,5). Intäkterna från sparverksamheten uppgick till 757,8 miljoner kronor (705,3) och påverkades positivt av högre intäkter på grund av ett större förvaltat kapital. Finansförvaltning Syftet med NLS kapitalplaceringar är att på ett kostnadseffektivt sätt ge pensionssparare finansiell trygghet och en långsiktigt god avkastning. NLS tillhandahåller sparprodukter i form av traditionell försäkring, fondförsäkring och depåförsäkring. I fond- och depåförsäkring sköter kunden förvaltningen och står för hela den finansiella risken medan det i traditionell försäkring är NLS som sköter förvaltningen och bär en del av den finansiella risken. Vid utgången av 2016 förvaltade NLS 117,9 miljarder kronor 3

4 vilket är 15,2 miljarder kronor mer jämfört med året innan. Ökningen beror främst på nya inflöden i fond- och depåförsäkringar men även på värdeökning i underliggande investeringar. Det finns i huvudsak två sorters traditionella försäkringar i NLS. Den första med garanterad ränta och samma fördelning av tillgångarna för hela kollektivet (Traditionellt pensionssparande) uppdelat i två portföljer, en för privatoch en för tjänstemarknaden. Den andra traditionella försäkringen garanterar insatta medel och tillgångarna (Pensionssparande med garanti) fördelas mellan två portföljer (Tillväxt- och Trygga portföljen) beroende på hur lång tid den försäkrade har kvar till utbetalning. Avkastningsmässigt blev 2016 ett bra år där positiva bidrag till portföljernas avkastning hämtades från såväl aktier och räntor som alternativa tillgångar och fastigheter. I traditionellt pensionssparande hamnade den totala avkastningen på 8,0 procent (-0,2) för Privatportföljen och 6,9 procent (-0,7) för Tjänsteportföljen. Målet är att säkra en god avkastning på längre sikt och under de senaste 5 åren har värdet på portföljerna stigit med 27,3 procent respektive 29,1 procent. För Pensionssparande med garanti har Tillväxtportföljen ett större utrymme för en högre andel riskplaceringar. Det har haft ett positivt bidrag till avkastningen som totalt för året blev 5,0 procent (2,3) och 49,4 procent under de senaste 5 åren. Den Trygga portföljen vars kundlöfte är att skapa en stabil positiv avkastning har en lägre riskprofil vilket gav en avkastning på 1,9 procent (0,3) och under den senaste 5 års-perioden har avkastningen varit 18,6 procent. NLS har avtal med Nordea Investment Management avseende merparten av förvaltningen för räntebärande instrument och aktier inklusive aktierelaterade placeringstillgångar, men använder sig även av ett flertal andra förvaltare. Fastighetsförvaltning NLS investerar i fastigheter för att skapa avkastning till försäkringstag- arna från en tillgångsklass som inte direkt följer utvecklingen för övriga tillgångsslag. Fastigheterna har genererat en god direktavkastning under året på 5,1 procent (5,4). Marknadsvärdet för NLS bestånd ökade också med 2,5 procent (3,3). Totalt sett innebar det att fastigheter var ett av de bästa tillgångsslagen för 2016 med en totalavkastning på 7,6 procent (8,6). Värdet på den totala fastighetsportföljen uppgick vid årsskiftet till 1,9 miljarder kronor (1,4). NLS har avtal med Aberdeen Asset Management Sweden AB avseende förvaltningen av fastigheterna. Solvens Solvens II är det nya regelverket för försäkringsföretag som den 1 januari 2016 ersätter Solvens I för privat försäkring och kapitalförsäkring. Tjänstepensioner kan enligt övergångsreglerna i den nya försäkringsrörelselagen fortsätta beräkna solvensmarginal och kapitalbas enligt det gamla regelverket. Övergångsreglerna gäller till Företagsstyrning ska dock ske för hela verksamheten utifrån det nya regelverket för Solvens II. Solvenskvoten är ett mått på hur stor kapitalbasen är i förhållande till nödvändig solvensmarginal. Om kapitalbasen är lika stor som nödvändig solvensmarginal är solvenskvoten 1,0. Vid årets början var NLS solvenskvot 2,29 och vid utgången av 2016 uppgick den till 2,30. Risker och osäkerhetsfaktorer NLS resultat påverkas dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är följaktligen en central del av NLS verksamhet. Finansiella risker berör placeringstillgångar för alla sparförsäkringar och påverkar NLS genom att intäkterna i huvudsak är beroende av storleken på det förvaltade kapitalet. Den största finansiella risken finns dock inom traditionell försäkring på grund av garantierna som utfästs till försäkringstagarna. En stor del av placeringstillgångarna utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper vars löptid anpassats till de utfästa garantiernas utbetalningsprofil. Även handel med ränteswapkontrakt görs för att få tillgångsportföljerna mer följsamma mot livförsäkringsavsättningarnas känslighet för ränteförändringar. Känsligheten mäts och analyseras fortlöpande. Utöver ränterisken är aktiekursrisker, kreditrisker och fastighetsrisker något som kontinuerligt mäts och stresstestas. För att hantera de finansiella riskerna har Styrelsen fastställt limiter för respektive tillgångsslag samt definierat interna stresstester. Den största riskexponeringen inom riskförsäkring är sjuklighetsrisken som dels består av sannolikheten att insjukna, dels av sannolikheten att kvarstå som sjuk vid pågående sjukfall. Sjuklighetsriskerna påverkar sjuk- och premiebefrielseförsäkring. Premien sätts dock för ett år i taget varför de relativt snabbt kan justeras utifrån ändringar i försäkringskollektivets sjuklighet. För att ge ytterligare skydd mot sjuklighetsriskerna har NLS avtal om återförsäkring. Det innebär att i de fall försäkringsutbetalningar ligger över en bestämd gräns täcks dessa av återförsäkringsbolaget. Not 2 omfattar en beskrivning av bolagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om riskerna. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen För mer detaljer kring ersättningar och förmåner, se not 34. Nya redovisningsstandarders konsekvenser För mer detaljer kring nya redovisningsstandarders konsekvenser, se not 1. Personal Engagerade, innovativa och kundorienterade medarbetare ska hos NLS ha en given plats där de växer och utvecklas, samtidigt som de bidrar positivt till bolagets utveckling. NLS genomför regelbundet mätningar av medarbetarnöjdhet för att identifiera förbättringsområden. NLS målsättning att vara ett väl diversifierat företag vad gäller dess medarbetare. I samtliga rekryteringar ska alla 4

5 sökande behandlas lika, oavsett kön, etniskt ursprung, funktionshinder, sexuell läggning, trosuppfattning eller ålder. Vid utgången av 2016 är personalsammansättningen jämnt föredelad mellan män och kvinnor och något fler kvinnor än män innehar chefspositioner. Förväntad utveckling NLS planerar att fortsätta arbeta för att ta ytterligare marknadsandelar med bibehållen god lönsamhet och positiva kundupplevelser. Händelser efter balansdagen Den första januari 2017 tillträdde Stefan Andersson, tidigare ledamot, som ordförande i stället för Nils Bolmstrand. Hanna Jacobsson tillträdde som ny ledamot. En försäljningsprocess av sjuk- och premiebefrielseportföljen har inletts. Beståndsöveråtelsen genomförs i kombination med ett samarbetsavtal och nyförsäljning kommer ske av de produkter som det mottagande försäk- ringsbolaget erbjuder. Genomförandet av beståndsöverlåtelsen fordrar Finansinspektionens tillstånd. Vinstdisposition Styrelsen föreslår att fritt eget kapital om kronor, varav årets vinst kronor, balanseras i ny räkning. 5

6 Femårsöversikt Resultat MSEK Premieinkomst 208,7 226,0 254,5 284,6 299,4 Inbetalda premier 5 613, , , , ,6 Intäkter från investeringsavtal 252,8 272,6 320,5 399,8 388,2 Värdeförändring av placeringstillgångar där försäkringstagaren bär risk Kapitalavkastning netto 1 493, , , , ,9 Orealiserade vinster / förluster 1 267, , ,7 160, ,4 Försäkringsersättningar -75,2-80,6-97,1-74,0-115,4 Tekniskt resultat 180,7 246,8 297,9 527,4 365,7 Icke-teknisk kapitalavkastning intäkter 130,4 137,0 50,7 39,5 34,9 kostnader -37,0-47,0-81,4-57,8-63,3 Årets resultat 134,6 294,7 248,4 532,8 545,2 Ekonomisk ställning MSEK Placeringstillgångar , , , , ,0 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk , , , , ,7 Försäkringstekniska avsättningar , , , , ,1 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk , , , , ,3 Konsolideringskapital 1 980, , , , ,4 Nyckeltal Procent Resultat av livförsäkringsrörelsen Förvaltningskostnadsprocent 0,7 0,5 0,5 0,3 0,3 Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning privatportföljen 3,6 4,1 2,9 2,3 2,3 Totalavkastning privatportföljen 6,5-0,5 13,0-0,2 8,0 Direktavkastning tjänsteportföljen 3,6 3,4 2,4 2,2 1,8 Totalavkastning tjänsteportföljen 7,7 0,3 14,2-0,7 6,9 Direktavkastning tillväxtportföljen 2,0 1,6 1,5 2,1 1,9 Totalavkastning tillväxtportföljen 9,5 13,4 12,0 2,3 5,0 Direktavkastning trygga portföljen 2,4 2,1 2,0 1,9 1,7 Totalavkastning trygga portföljen 5,2 4,6 5,4 0,3 1,9 Direkt- samt totalavkastning är framräknat enligt nedan för att visa faktisk avkastning (samma avkastning som redovisas till våra kunder): Direktavkastning i procent Direktavkastning i förhållande till viktade, genomsnittliga nettotillgångar i respektive portfölj. Totalavkastning i procent Tid- och volymviktad kursutveckling för respektive portfölj. 6

7 Femårsöversikt forts. Kapitalstyrka MSEK Bundet eget kapital Primärkapital nivå , , , , ,0 Fritt eget kapital Primärkapital nivå 1 680,1 975, , , ,4 Justering till solvensbalansräkning Primärkapital nivå , ,2 Efterställt förlagslån Primärkapital nivå 2 300,0 300,0 300,0 300,0 300,0 Kapitalbas 1 980, , , , ,6 Erforderlig solvensmarginal 1 192, , , , ,6 Solvenskvot 1,7 1,9 1,8 2,3 2,3 Minimikapitalkrav ,2 * Den 1 januari 2016 trädde Solvens II ikraft för privat försäkring medan tjänstepensionsförsäkring fortsätter att beräknas med det gamla solvensregelverket enligt övergångsbestämmelserna. Solvens II baseras på en annan balansräkning vilket innebär att kapitalbasen måste justeras för privat försäkring. I Solvens II har även ett minimikapitalkrav införts. Jämförelsetalen omräknas inte enligt det nya regelverket. Totalavkastningstabell 2016 Ingående Utgående Totalavkastning 5 års marknadsvärde marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning genomsnitt Portfölj MSEK MSEK MSEK % MSEK % % Privatportföljen , ,4 254,5 2,3 868,7 8,0 5,2 Tjänsteportföljen 2 678, ,4 48,3 1,8 184,8 6,9 5,5 Tillväxtportföljen , ,3 262,3 1,9 717,9 5,0 8,4 Trygga portföljen 7 975, ,5 134,2 1,7 161,0 1,9 3,5 Totalt , ,6 7

8 Resultaträkning MSEK Not TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst 3 299,4 284,6 Premier för avgiven återförsäkring -20,4-15,4 279,0 269,2 Avgifter från kunder (investeringsavtal) 388,2 399,8 Kapitalavkastning, intäkter , ,4 Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeökning på fondförsäkringstillgångar och dylikt 6 559, ,4 Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring 201,3 355, , ,4 Övriga tekniska intäkter 36,4 39,6 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 6-92,3-79,5 Återförsäkrares andel 1,8 0,5 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -34,9 7,7 Återförsäkrares andel 10,0-2,7-115,4-74,0 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring ,6 291,7 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring 27-96,2-531,0 Fondförsäkringsåtagande och dylikt Före avgiven återförsäkring , , , ,8 Driftskostnader 7-367,2-300,3 Kapitalavkastning, kostnader 8-64,8-325,7 Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar och dylikt - - Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring -280, , , ,1 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 365,7 527,4 8

9 Resultaträkning forts. MSEK Not Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 365,7 527,4 ICKE-TEKNISK REDOVISNING Kapitalavkastning, intäkter 34,9 39,5 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 4,7 - Kapitalavkastning, kostnader -63,3-57,8 Orealiserade förluster på placeringstillgångar -0,7-2,3 Övriga intäkter ,0 308,6 Övriga kostnader -5,6-15,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 788,7 800,4 Bokslutsdispositioner - - Resultat före skatt 788,7 800,4 Skatt ,5-267,6 Årets resultat, tillika med årets totalresultat 545,2 532,8 9

10 Balansräkning MSEK Not Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark ,9 750,2 Placeringar i koncernföretag Aktier och andelar i koncernföretag 14 47,8 0,1 Lån till koncernföretag ,8 666,0 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar , ,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,4 Derivat , , , ,6 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Fondförsäkringstillgångar och dylikt , , , ,0 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 29,6 19,5 29,6 19,5 Fordringar Övriga fordringar ,6 133,6 134,6 133,6 Andra tillgångar Materiella tillgångar 22 0,5 0,6 Kassa och bank 2 182, , , ,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 223,3 177,6 Förutbetalda anskaffningskostnader ,8 188,7 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0,9 4,7 409,0 371,0 Summa tillgångar , ,5 10

11 Balansräkning forts. MSEK Not Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 24 Bundet eget kapital Aktiekapital (6 000 aktier á nom kr) 600,0 600,0 Överkursfond 400,0 400, , ,0 Fritt eget kapital Balanserad vinst 1 764, ,4 Årets resultat 545,2 532, , ,2 Totalt eget kapital 3 309, ,2 Efterställda skulder Förlagslån ,0 300,0 300,0 300,0 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning 26, , ,5 Oreglerade skador ,5 153, , ,1 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring 27, , ,0 Fondförsäkringsåtaganden och dylikt , , , ,9 Depåer från återförsäkrare 14,2 15,6 Skulder Skulder avseende återförsäkring 13,6 15,5 Aktuell skatteskuld 6,3 141,5 Derivat ,9 323,4 Övriga skulder ,8 742,7 911, ,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 94,8 120,6 94,8 120,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , ,5 11

12 Resultatanalys digitalt uppslag MSEK 2016 Livförsäkringsrörelse Tjänstepensionsförsäkring Övrig livförsäkring Direkt försäkring av svenska risker Avgiftsbestämd Sjukförsäkring och Individuell Gruppliv- och Sjukförsäkring och Totalt traditionell premiebefrielse- traditionell tjänstegruppliv- premiebefrielse Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse 2016 försäkring Fondförsäkring försäkring livförsäkring Fondförsäkring Depåförsäkring försäkring försäkring Premieinkomst (f.e.r.) Premieinkomster (före avgiven återförsäkring) 299,4 3,3-58,4 6, ,5 6,0 Premier för avgiven återförsäkring -20,4-0, ,8-0, ,8-1,0 279,0 2,4-41,6 5, ,7 5,0 Avgifter från kunder 388,2 79,4 75,2-142,5 66,1 25,0 - - Kapitalavkastning, intäkter 2 124,7 967, ,4-48,7 - - Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeökning på fondförsäkringstillgångar och dylikt 6 559, ,0-0, , ,0 - - Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring 201,3-60, , ,6-60, ,0-262, , ,0 - - Övriga tekniska intäkter (f.e.r.) 36,4 3,6 14,7-2,6 15, Försäkringsersättningar (f.e.r.) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -92,3-2,2-1,5-10,1-1,9-1,5-0,0-72,5-2,6 Återförsäkrares andel 1, , ,5 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -34,9 0, ,5 0, ,7-7,8 Återförsäkrares andel 10, , ,4-115,4-2,1-1,5-21,7-1,9-1,5-0,0-77,2-9,5 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (f.e.r.) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring ,6-758, , Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring -96,2-45, , Fondförsäkringsåtagande och dylikt Före avgiven återförsäkring , , , , , ,6-803, , , , ,2 - - Driftskostnader -367,2-73,3-73,1-12,7-49,5-35,0-75,1-46,2-2,3 Kapitalavkastning, kostnader -64,8-33,1-0,0-0,0-31,7-0, ,0 Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar och dylikt Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring -280,2-54, , ,2-54, , Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 365,7 25,2-94,8 7,2 120,8 89,5 123,3 101,3-6,8 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning , , , Varav återförsäkrares andel Avsättning för oreglerade skador 188,5 1,1-113,9 1, ,2 23,3 Varav återförsäkrares andel 29, , ,3 Summa försäkringstekniska avsättningar , ,6-113, , ,2 23,3 Varav återförsäkrares andel 29, , ,3 Villkorad återbäring , , , Fondförsäkringsåtaganden och dylikt , ,8-29, , ,0 - - Summa försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk , , , , , ,0 - -

13 Resultatanalys print sid 1 MSEK Livförsäkringsrörelse Tjänstepensionsförsäkring Direkt försäkring av svenska risker Avgiftsbestämd Sjukförsäkring och In Totalt traditionell premiebefrielse- tr Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse 2016 försäkring Fondförsäkring försäkring livf Premieinkomst (f.e.r.) Premieinkomster (före avgiven återförsäkring) 299,4 3,3-58,4 Premier för avgiven återförsäkring -20,4-0, ,8 279,0 2,4-41,6 Avgifter från kunder 388,2 79,4 75,2 - Kapitalavkastning, intäkter 2 124,7 967,6 - - Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeökning på fondförsäkringstillgångar och dylikt 6 559, ,0 - Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring 201,3-60, ,6-60, ,0 - Övriga tekniska intäkter (f.e.r.) 36,4 3,6 14,7 - Försäkringsersättningar (f.e.r.) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -92,3-2,2-1,5-10,1 Återförsäkrares andel 1, ,3 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -34,9 0, ,5 Återförsäkrares andel 10, ,6-115,4-2,1-1,5-21,7 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (f.e.r.) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring ,6-758,5 - - Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring -96,2-45,2 - - Fondförsäkringsåtagande och dylikt Före avgiven återförsäkring , , ,6-803, ,1 - - Driftskostnader -367,2-73,3-73,1-12,7 Kapitalavkastning, kostnader -64,8-33,1-0,0-0,0 Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar och dylikt Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring -280,2-54, ,2-54,9 - - Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 365,7 25,2-94,8 7,2 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning , , Varav återförsäkrares andel Avsättning för oreglerade skador 188,5 1,1-113,9 Varav återförsäkrares andel 29, ,3 Summa försäkringstekniska avsättningar , ,6-113,9 1 Varav återförsäkrares andel 29, ,3 Villkorad återbäring , ,6 - - Fondförsäkringsåtaganden och dylikt , ,8 - Summa försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk , , ,8-12

14 Resultatanalys print sid ring Övrig livförsäkring jukförsäkring och Individuell Gruppliv- och Sjukförsäkring och premiebefrielse- traditionell tjänstegruppliv- premiebefrielse försäkring livförsäkring Fondförsäkring Depåförsäkring försäkring försäkring 58,4 6, ,5 6,0-16,8-0, ,8-1,0 41,6 5, ,7 5,0-142,5 66,1 25, ,4-48, , , , , , , , ,6 15, ,1-1,9-1,5-0,0-72,5-2,6 1, ,5-22,5 0, ,7-7,8 9, ,4-21,7-1,9-1,5-0,0-77,2-9, , , , , , , , , ,7-49,5-35,0-75,1-46,2-2,3-0,0-31,7-0, , , , ,2 120,8 89,5 123,3 101,3-6, , ,9 1, ,2 23,3 27, ,3 113, , ,2 23,3 27, , , , , , , , ,

15 Rapport över förändringar i eget kapital Aktiekapital, aktier á nom SEK Aktie- Över- Balanserat Årets Totalt MSEK kapital kursfond resultat resultat eget kapital Ingående eget kapital ,0 400,0 976,7 248, ,1 Disposition av föregående års vinst 248,4-248,4 - Årets resultat, överensstämmer med årets totalresultat 532,8 532,8 Mottaget aktieägartillskott 0,3 0,3 Utgående eget kapital ,0 400, ,4 532, ,2 Ingående eget kapital ,0 400, ,4 532, ,2 Förändrad redovisningsprincip 6,0 6,0 Justerad ingående balans ,0 400, ,4 532, ,2 Disposition av föregående års vinst 532,8-532,8 - Årets resultat, överensstämmer med årets totalresultat 545,2 545,2 Utgående eget kapital ,0 400, ,2 545, ,4 14

16 Kassaflödesanalys (direkt metod) Den löpande verksamheten Inbetalda premier (efter avgiven återförsäkring) , ,8 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) , ,8 Utbetalda driftskostnader -307,5-269,6 Övriga in- och utbetalningar , ,4 Betald skatt ,8-759,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten -934,2 686,8 Periodens kassaflöde -934,2 686,8 Likvida medel vid periodens början* 3 116, ,4 Likvida medel vid periodens slut* 2 182, ,2 Summa kassa och bank enligt balansräkningen 2 182, ,2 Specifikation till övriga in- och utbetalningar: Direktavkastning Ränteinbetalningar 438,6 643,3 Ränteutbetalningar -22,1-11,9 Utdelningar 195,8 247,1 Fastigheter Hyresinbetalningar 53,0 51,2 Driftsutbetalningar -29,4-16,8 635,9 912,9 Lån till koncernföretag Utbetalningar av lån -427,6-666,0 Erhållna återbetalningar av lån ,6-666,0 Aktier och andelar Utbetalningar från köp , ,0 Inbetalningar från försäljningar 7 247, ,0-309,4 676,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utbetalningar från köp , ,6 Inbetalningar från försäljningar , ,4 939, ,8 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Utbetalningar från köp , ,1 Inbetalningar från försäljningar 7 307, , , ,9 Övrigt 256,3 259,8 Summa övriga in- och utbetalningar , ,4 * Med likvida medel avses kassa och bank 15

17 Not 1 - Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen för verksamhetsåret 2016, avges per den 31 december 2016, och avser Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) (NLS) med säte i Stockholm (org.nr ). Adressen till huvudkontoret är Stockholm. Årsredovisningen har upprättats enligt Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2015:12, inklusive ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. NLS tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS. Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på årsstämman Allmänna redovisningsprinciper NLS är ett helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (org.nr ), med säte i Stockholm. NLS räkenskaper konsolideras i Nordeakoncernens årsredovisning, därför behöver ingen egen koncernredovisning upprättas. NLS har, i enlighet med IAS 27 Separata finansiella rapporter, ändrat redovisningsprincip för posten Aktier och andelar i koncernföretag från anskaffningsvärdemetoden till värdering till verkligt värde via resultatet. Värderingen till verkligt värde via resultatet görs i enlighet med IAS 39. Värderingen speglar därmed nettovärdet av tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde i dotterbolaget. Tillgången i moderbolaget värderas likvärdigt med skulden till försäkringstagarna, vilket motverkar inkonsekvenser i redovisningen. Då jämförelsetalen inte påverkas materiellt har istället värdet av den förändrade redovisningsprincipen redovisats som en justering av det ingående egna kapitalet Redovisningsprinciperna och beräkningsmetoderna är i övrigt oförändrade jämfört med årsredovisningen för Förändringar i IFRS implementerade 2016 Inga av de nya standarder som trätt ikraft och som ska tillämpas första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har haft någon inverkan på koncernens redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon väsentlig inverkan på kommande perioder. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 omfattar klassificering och värdering, nedskrivning och generell säkringsredovisning och ersätter de befintliga kraven på dessa områden i IAS 39. Klassificeringen sker enligt IFRS 9 utifrån företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Klassificeringen avgör i sin tur värderingen. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Under 2017 kommer en djupare analys av IFRS 9 att genomföras men den preliminära bedömningen visar fortsatt att den inte kommer att medföra någon betydande påverkan på de finansiella rapporterna. Standarden kommer att tillämpas från 1 januari IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt IASB har publicerat den nya standarden IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt. Den nya standarden beskriver en enda heltäckande redovisningsmodell för intäkter från kundkontrakt och ersätter nuvarande standarder och tolkningar för intäktsredovisning i IFRS, till exempel IAS 18 Intäkter. Den nya standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare. Standarden gäller inte för finansiella instrument, försäkringsavtal eller leasingavtal. NLS preliminära bedömning är att den nya standarden inte får någon betydande inverkan på NLS redovisning. IFRS 16 Leasing För leasetagare försvinner den nuvarande klassificeringen i operationell och finansiell leasing och ersätts av en modell där tillgångar och skulder för alla leasingavtal ska redovisas i balansräkningen. I resultaträkningen ska avskrivningar redovisas separat från räntekostnader hänförliga till leasingskulden. IFRS 16 ersätter IAS 17 Leasing och ska tillämpas från den 1 januari NLS preliminära bedömning är att den nya standarden påverkar NLS men inte med betydande belopp. Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter och utländsk valuta Samtliga belopp, om inte annat anges, redovisas i svenska kronor och är avrundade till närmaste miljontal med en decimal. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till bokföringsdagens kurs. Poster i balansräkningen omräknas till balansdagens kurs. Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt fastigheter. Kritiska bedömningar och viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta årsredovisning i enlighet med god redovisningssed måste ledningen i vissa fall använda sig av uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna baseras på tidigare erfarenheter och antaganden som ledningen anser vara rättvisande och rimliga. Dessa uppskattningar och bakomliggande bedömningar påverkar redovisade belopp för tillgångar, skulder och åtaganden utanför balansräkningen, liksom intäkter och kostnader i den årsredovisning som presenteras. Det faktiska utfallet kan senare i viss mån avvika från de uppskattningar och antaganden som gjorts. Dessa kritiska uppskattningar och bedömningar är främst hänförliga till: - Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument - Värdering till verkligt värde av fastigheter - Aktuariella beräkningar av skulder till försäkringstagare - Krav i civilrättsliga processer 16

18 Not 1 - Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper forts. Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument För värdering av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något observerbart marknadspris används värderingstekniker som beskrivs i denna not under avsnittet Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument. Värdering till verkligt värde av fastigheter För värdering av fastigheterna används ett antal antaganden som har betydande påverkan på redovisat värde. Metod och antagandena beskrivs ytterligare i denna not samt i not 13. Aktuariella beräkningar av skulder till försäkringstagare Skulderna till försäkringstagare utgörs av långfristiga åtaganden där vissa försäkrings- eller investeringsavtal har långa löptider. Vid värdering av dessa skulder används både finansiella och aktuariella uppskattningar och antaganden, beskrivna i denna not. Ytterligare information avseende känslighet för de viktigaste antagandena beskrivs i not 2. Krav i civilrättsliga processer Inom ramen för den normala affärsverksamheten kan bolaget bli föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister, varav de flesta rör relativt begränsade belopp. För närvarande finns inga pågående tvister. Försäkrings- respektive investeringsavtal Skulder och förpliktelser till försäkringstagare omfattar åtaganden enligt antingen försäkringsavtal eller investeringsavtal. Försäkringsavtal Enligt IFRS 4 ska avtal som överför en betydande försäkringsrisk till försäkringsföretaget klassificeras som försäkring. Betydande försäkringsrisker i NLS försäkringsverksamhet utgörs av dödsfallsrisker och sjukrisker. Avtal kan generellt delas in i följande klasser: - Traditionell försäkring med betydande försäkringsrisk - Fond- och depåförsäkring med betydande försäkringsrisk - Sjuk- och premiebefrielseförsäkring - Livförsäkring NLS har endast sjukförsäkring, premiebefrielseförsäkring och livförsäkring som uppfyller villkoren för att klassas som försäkringsavtal. Sparprodukterna i NLS verksamhet innehåller endast marginella försäkringsrisker eftersom liv- och sjukskydd är separerade från sparprodukterna och tecknas som egna försäkringsavtal. De försäkringsrisker som finns kvar i sparprodukterna är kopplat till långlevnadsrisker, vilka inte anses vara betydande försäkringsrisker enligt definitionen av hur försäkringsavtal ska klassificeras. Investeringsavtal Investeringsavtal är avtal med försäkringstagare som har försäkringsavtalets juridiska form, men för vilka försäkringsrisken bedöms vara obetydlig. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till försäkringsföretaget utan avser främst sparandeprodukter. Samtliga NLS sparandeprodukter har klassificerats som investeringsavtal. Avtalen kan delas in i följande klasser: - Traditionell livförsäkring utan betydande försäkringsrisk - Fond- och depåförsäkring utan betydande försäkringsrisk Traditionell livförsäkring utan betydande försäkringsrisk är så kallade investeringsavtal med diskretionär del. En diskretionär del är, enligt IFRS 4, en för kunden avtalsenlig rätt att, som ett komplement till garanterad ersättning, erhålla tillkommande ersättningar, så kallad villkorad återbäring. Detta beskrivs vidare under avsnittet Avsättningar för villkorad återbäring. Intäktsredovisning Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret tillhörande försäkringsavtal oavsett om dessa helt eller delvis avser ett senare räkenskapsår. Förskottsbetalda premier inkluderas där gällande avtal finns. Som avgifter från kunder i resultaträkningen redovisas under året uttagna avgifter från kunder avseende investeringsavtal. Investeringsavtal redovisas i sin helhet som finansiellt instrument i enlighet med IAS39. Det innebär att insättningar och uttag förs direkt mot balansräkningen och att endast bolagets avgiftsuttag redovisas i resultaträkningen under rubriken avgifter från kunder. Därmed redovisas ingen premieinkomst i resultaträkningen för investeringsavtalen och inte heller några utbetalda försäkringsersättningar. Dessa flöden blir istället avstämningsposter i not till avsättningar i balansräkningen (se not 28). Förändringar som inte beror på insättningar eller uttag redovisas över resultatet under rubrikerna kapitalavkastning eller förändring i andra försäkringstekniska avsättningar. Den försäkringstekniska avsättningen utgör en finansiell skuld. Avsättningar avseende sjuk- och premiebefrielseförsäkring omfattar premiereserver och utestående ersättningskrav. Denna post redovisas och värderas på samma sätt som upplupna skadeförsäkringsavtal. Finansiella instrument Affärsdagsredovisning tillämpas vid redovisning och bortbokning av derivatinstrument och börsnoterade värdepapper. Finansiella tillgångar, andra än de för vilka affärsdagsredovisning tillämpas, bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från den finansiella tillgången upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till kassaflödet upphör att gälla eller överförs vanligen när motparten har uppfyllt sin del av avtalet, det vill säga på likviddagen. En finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när den upphör att existera, det vill säga när den förpliktelse som specificeras i avtalet är fullgjord, annullerad eller har löpt ut. 17

19 Not 1 - Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper forts. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper, derivat, fordringar samt kassa och bank. Som finansiella tillgångar och skulder redovisas fondförsäkringstillgångar, derivat, förlagslån, övriga skulder samt upplupna kostnader. Som finansiella skulder redovisas även traditionell försäkring utan väsentlig försäkringsrisk. Aktier och andelar samt obligationer och räntebärande värdepapper klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen enligt identifiering. De består både av instrument som är noterade på en aktiv marknad och av sådana som inte är noterade på en aktiv marknad. Övriga finansiella instrument på tillgångssidan klassificeras som lånefordringar eller kundfordringar och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Förlagslån och andra finansiella skulder klassificeras som andra finansiella skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Balansposten villkorad återbäring hör samman med investeringsavtalen. Skulder för villkorad återbäring klassificeras som finansiella skulder värderade till verkligt värde. Den villkorade återbäringen ökar i de fall avkastningen ett enskilt år överstiger garantierna. Derivat med negativt värde klassificeras som finansiella skulder som innehas för handel. Med repor avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som säljs i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen under transaktionens löptid. NLS innehav av finansiella instrument är klassificerade som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som lånefordringar. För ytterligare information se not 19 och 20. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder NLS kvittar finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen om en legal rätt till kvittning föreligger och om avsikten är att nettoreglera posterna eller avyttra tillgången samtidigt som skulden regleras. Det uppnås vanligen genom de centrala motparter för clearing som NLS har avtal med. Börsnoterade derivat bokas bort från balansräkningen på daglig basis när likvid betalas eller erhålls och instrumentet justeras till rådande marknadsvillkor. Derivattillgångar och derivatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas, som nämnts ovan, normalt i balansräkningen men erhållna eller betalda kontantsäkerheter, netto, redovisas vanligen separat som betalda kontantsäkerheter (tillgång) eller erhållna kontantsäkerheter (skuld). Detsamma gäller betalda eller erhållna kontantsäkerheter i bilaterala transaktioner med OTC-derivat. Ytterligare information framgår av not 37. Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbarliga utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkliga värdet baseras till 100 procent på värderingar av två utomstående oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Genomsnittet av dessa två värderingar fastställs som verkligt värde. Denna värdering sker årligen. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i årets resultat. Värdering till verkligt värde sker utifrån bästa och maximala användning. Hyresavtalen klassificeras som operationell leasing. Ett leasingavtal klassificeras som operationellt om avtalet inte innebär att i stort sett alla risker och rättigheter förknippade med ägandet överförs. Tillgångarna som omfattas syns i balansräkningen i posten Byggnader och mark. Leasingintäkterna intäktsredovisas linjärt under leasingavtalets löptid och klassificeras som Kapitalavkastning intäkter. Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder som klassificeras som tillhörande kategorierna Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivatinstrument), redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden på tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skuldens mest fördelaktiga marknad. Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad och när sådana förekommer används de vid värderingen av finansiella tillgångar och finansiella skulder. En aktiv marknad för en tillgång eller skuld är en marknad där transaktioner för tillgången eller skulden inträffar tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinformation. Den absoluta nivån av likviditet och volym som krävs för att marknaden ska anses vara aktiv varierar med klasserna av instrument. För vissa klasser föreligger låg prisvolatilitet, även för de instrument inom de klasser där handelsfrekvensen är hög. För instrument i sådana klasser är likviditetskraven lägre och därmed är åldersgränsen för priserna som används för att fastställa verkligt värde högre. Om marknader är aktiva eller inte bedöms regelbundet. Handelsfrekvensen och volymen övervakas dagligen. NLS använder främst publicerade prisnoteringar för att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas under följande balansposter: Räntebärande värdepapper Aktier och andelar (noterade) Derivatinstrument (noterade) Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner, eller om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med hjälp av 18

20 Not 1 - Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper forts. lämplig värderingsmetod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en bedömning av om noterade priser eller teoretiska priser ska användas, övervakas regelbundet. Värderingsmetoderna kan variera från enkel analys av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser och kurser används som indata i förekommande fall, men även ej observerbara modellparametrar kan användas. Värderingsteknikens lämplighet bedöms genom att mäta dess förmåga att träffa marknadspriser. Detta görs genom att jämföra beräknade priser med relevant jämförelsedata, t.ex. börskurser, motpartens värderingar eller konsensuspriser. NLS använder främst värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas under följande balansposter: Räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas) Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas) Derivatinstrument (OTC-derivat) För finansiella instrument där verkligt värde uppskattas med hjälp av en värderingsmetod undersöks om de variabler som använts i värderingsmodellen till övervägande del baserats på data från observerbara marknader. Med data från observerbara marknader avser NLS data som kan inhämtas från allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms utgöra realistiska marknadspriser. Vid användning av ej observerbara data, som har en betydande inverkan på värderingen, kan instrumentet vid första redovisningstillfället inte redovisas till det verkliga värde som beräknats via värderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras därför i resultaträkningen över instrumentets löptid. De initiala vinsterna redovisas därefter direkt i resultaträkningen i det fall ej observerbara data blir observerbara. I not 20 Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen återfinns en uppdelning av det verkliga värdet för finansiella instrument som tagits fram med hjälp av: noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument (nivå 1) värderingsmetod som använder observerbara data (nivå 2) värderingsmetod som använder ej observerbara data (nivå 3) Värderingsmodellerna som NLS använder överensstämmer med accepterade ekonomiska metoder för prissättning av finansiella instrument och tar hänsyn till alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning. Fordringar Övriga fordringar har upptagits till upplupet anskaffningsvärde. Materiella tillgångar Materiella tillgångar omfattar IT-utrustning, möbler och annan utrustning. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell tillgång utgörs av dess inköpspris. Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden, som är tre (IT-utrustning) respektive fem år. Det prövas regelbundet om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde och eventuell nedskrivning görs. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Direkta försäljningskostnader avseende pensionsprodukterna aktiveras som anskaffningskostnader. Avskrivningstiden uppgår till tio år. Driftskostnader Driftskostnaderna specificeras i resultaträkningen uppdelade i anskaffning, förändring av förutbetalda anskaffningskostnader, administration och provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring. Värdering av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar beräknas enligt fastställda riktlinjer och beräkningsunderlag. Värdering görs enligt FFFS 2015:12 med aktsamma antaganden för tjänstepension och betryggande antaganden för övrig livförsäkring. Diskonteringsräntan följer bestämmelserna i Finansinspektionens föreskrift FFFS 2013:23. Livförsäkringsavsättningar för sparförsäkring beräknas som det diskonterade nuvärdet av framtida garantiutfästelser, framtida driftskostnader samt framtida avkastningsskatt. Ett dödlighetsantagande görs också för att spegla det förväntade kassaflödet som uppstår på försäkringar där utbetalningar är beroende av den försäkrades liv. Rätten att flytta ut försäkringskapital beaktas inte i beräkningarna då flyttkapitalet bestäms av det intjänade försäkringsvärdet vid flyttidpunkten, inte mer. Det innebär att livförsäkringsavsättningarna beräknas som om varje försäkring behålls till förfall. Förändringar i livförsäkringsavsättningar påverkar villkorad återbäring, om sådan finns, annars påverkas eget kapital. Vid beräkning av livförsäkringsavsättningar är diskonteringsräntan en avgörande parameter för hur stor avsättningen blir. Diskonteringsräntan används för att nuvärdesberäkna framtida åtaganden som försäkringsföretaget ställt ut för tecknade sparförsäkringar med garanterade pensionsbelopp. Antaganden om framtida driftskostnader är också en parameter av stor betydelse för livförsäkringsavsättningarnas storlek och revideras årligen. 19