Redovisning av åtgärder med anledning av brister utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn av Vetlanda kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av åtgärder med anledning av brister utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn av Vetlanda kommun"

Transkript

1 Redovisning av åtgärder med anledning av brister utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn av Vetlanda kommun Skolinspektionen: beslut Dnr: :166 Johanna Haraldsson Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Jonny Palmkvist Skolchef Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Innehåll Påpekade brister kommunnivå... 5 Undervisning och lärande... 5 och utveckling av utbildningen Handläggningsrutiner Förskola Påpekade brister Arbetsgång Utveckling och lärande Särskilt stöd Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Materiella resurser Gruppsammansättningens lämplighet Fritidshem Utveckling och lärande Särskilt stöd Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Gruppsammansättningens lämplighet Trygghet och studiero Redovisning av brister på skolnivå Björkö skola Särskilt stöd Brunnsgårdsskolan Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Bedömning och betygssättning Bäckseda skola Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Särskilt stöd Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Bedömning och betygssättning Ekenässjöns skola

3 Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Särskilt stöd Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Bedömning och betygssättning Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Omfattning och resursfördelning Landsbro skola F Särskilt stöd Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Mogärdeskolan F Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen Ramkvilla skola Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildning Särskilt stöd Undervisning och lärande Trygghet och studiero Bedömning och betygssättning Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Mogärdeskolan Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Särskilt stöd Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Bedömning och betygssättning Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Withalaskolan Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Särskilt stöd Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro

4 Njudungsgymnasiet skolenhet Särskilt stöd Njudungsgymnasiet skolenhet Särskilt stöd Trygghet och studiero Njudungsgymnasiet skolenhet Särskilt stöd Njudungsgymnasiet skolenhet Särskilt stöd Vuxenutbildningen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Erbjudande om utbildning

5 Påpekade brister kommunnivå De brister som Skolinspektionen har funnit i Vetlanda kommun visar på vikten av att stärka kvalitetsarbetet för att kunna få en tillräckligt bra bild av skolresultaten på huvudmannanivån. Detta ska sedan bli ett underlag för analyser och långsiktiga förbättringsinsatser utifrån varje skolas situation. att kopplingen mellan undervisningen och elevernas lärande måste stärkas. För att nå goda resultat behöver verksamheten organiseras så att den tar hänsyn till elevers olika behov. att handläggningen av mottagandet till särskolan följer skollagens bestämmelser. Ansvarig på kommunövergripande nivå är skolchef, men också verksamhetscheferna för förskola, grundskola och gymnasieskola. Verksamhetschefernas uppgift blir att föra ut åtgärderna till förskolor, skolor och gymnasieprogram. Chefen för resurscentrum har också ett samordnande ansvar för att några av åtgärderna genomförs. Undervisning och lärande Vetlanda kommun måste se till att man i utbildningen tar hänsyn till barns och elevers olika behov. Bedömning Skollagen anger att man i utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Nationell statistik för våren 2013 visar att resultaten i Vetlandas grundskolor behöver förbättras, då endast 73 procent av elever i årskurs 9 nådde kunskapskraven i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet var endast 195 meritpoäng. Det finns en viss variation mellan skolorna, men den största skillnaden är mellan flickors och pojkars resultat. Flickor generellt sett når väsentligt bättre resultat i grundskolan. Förvaltningen har gjort en satsning för jämställdheten för något år sedan, men man kan endast hänvisa till att en skola arbetar mer systematiskt med att komma tillrätta med detta. I verksamhetsbeslut och flera skolbeslut framkommer att det finns elever i kommunen som inte får det stöd som krävs för att de ska nå målen för utbildningen. Även i förskolan brister stödet. Det framgår också att det finns brister i utformningen av åtgärdsprogrammen både på grundskolan och på gymnasieskolan, vilket medför att dessa inte fullt ut fungerar som ett verktyg i det dagliga arbetet med särskilt stöd. Elevernas behov är otydligt beskrivna vilket försvårar arbetet med att se till att rätt stöd sätts in. Därmed finns en risk för att eleverna i fråga inte alltid får sin rätt till särskilt stöd tillgodosedd. Intervjuer med den politiska nämnden visar att variationerna i resultat inte har analyserats i tillräcklig omfattning på någon nivå. Förvaltningen lyfter fram att det är en dålig koppling mellan resultat och verksamhet ute på skolorna. Man avser framåt att få till stånd bättre analyser 5

6 utifrån en helhet. Den politiska nivån har också beställt en handlingsplan för ökad måluppfyllelse. Vetlanda kommun ska mot denna bakgrund se till att man i utbildningen tar hänsyn till barns och elevers behov. 1. En flerårig satsning på Program för ökad måluppfyllelse genomförs i grundskolan. 2. Riktlinjer för barn- och elevhälsa och det arbetssätt och de flödesscheman som den beskriver, implementeras av Resurscentrum för elevhälsa. 3. En utredning av hur vi ska möta barn och elever med särskilda behov på bästa sätt kommer att genomföras i förvaltningen. 4. En utvärdering av nuvarande resursfördelning i förhållande till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och andelen barn/elever med svenska som andra språk inom olika skolområden kommer att genomföras inför budget En kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet för elever med svenska som andra språk kommer att genomföras i kommunens skolor. 6. En kartläggning av andelen undervisning som genomförs av lärare som är obehöriga i det ämne undervisningen avser kommer att genomföras i Vetlandas skolor. Beskrivning av innehållet i åtgärder och insatser 1. Vid uppföljning av resultaten för grundskolan i Vetlanda så har vi under flera år kunnat konstatera att Vetlandas elevers måluppfyllelse är dålig. Resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 är i många skolor svaga. Dessutom kan vi vid en jämförelse konstatera att Vetlandas meritpoäng från grundskolan 2012 placerar kommunen på plats 209 av 290 kommuner totalt i Sverige. Under 2012 tog barn- och utbildningsnämnden beslut om Handlingsplan för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen under perioden Som ett led i arbetet med ett av handlingsplanens åtta utvecklingsområden Kunskapsuppföljning, analys och utveckling genomförde förvaltningens utvecklingsledare under våren 2013 en genomgång av grundskolornas kvalitetsrapporter och läsårsplaneringar för att ta reda på i vilken utsträckning som analyser av resultaten för eleverna ligger till grund för de åtgärder som planeras inför nästa läsår. Genomgången visar att det finns brister i att se resultatet som ett viktigt underlag i uppföljningen av kvalitén i lärande och undervisning och att ha detta som en utgångspunkt för förbättringsåtgärder. Med ovanstående förutsättningar tog BUN ett beslut enligt nedan vid sitt sammanträde Skolchefen får i uppdrag att lägga upp en plan för tydligare fokus på kunskapsresultat och åtgärder som kan vidtas för att öka måluppfyllelsen i Vetlandas grundskola 6

7 Utgångspunkter för arbetet med ökad måluppfyllelse i grundskolan: A. Det är viktigt att BUN:s politiker får möjlighet att engagera sig och få information om vad som händer ute på skolorna. Nämndsledamöterna bör kontinuerligt följa verksamheten på de skolor där de är kontaktpolitiker. Detta innebär att kontaktpolitikerna har formerat sig i grupper om 3-4 personer med ansvar för att följa 3-5 skolor var. Målsättningen är att närvara ibland på skoloran för att följa lärare och undervisningen, men även samtala med rektor. B. Nuläget för olika skolor skiljer sig åt, olika arbetslag och enskilda lärare har både styrkor och svagheter. Planerade satsningar/förändringar bör bygga på skolans specifika behov och utgå ifrån arbetslags/lärares styrkor, men också med hänsyn taget till att försöka förbättra den enskilda skolans svagheter. Detta bör vara en god grund för att skapa utvecklingspotential. Därför ska framtagandet av åtgärder för att öka måluppfyllelsen ske ute i skolornas arbetslag under ledning av rektor. Planerade åtgärder kommer därmed att skilja mellan skolorna/arbetslagen. Skolorna har i december 2013 lämnat in en planering för hur arbetet ska gå till under våren 2014 med att analysera resultaten och ta fram åtgärdspaket för att förbättra måluppfyllelsen. C. Vi ska ta fram ett tydligt utgångsläge för resultaten i kommunen, men också på varje enskild skola, för att kunna bedöma om vi lyckas förbättra måluppfyllelsen. Det är viktigt att vi inte enbart utgår från jämförelser relativt andra kommuner. 7

8 Den 25 mars samlas alla rektorer och kontaktpolitiker för att få en redovisning av hur resultaten har varit under 2012 och 2013, därefter ska en diskussion äga rum om hur arbetet är igång på skolorna, där rektorer och politiker möts i grupper utefter kontaktpolitiker indelningen. D. Satsningen för ökad måluppfyllelse ska vara en del i det ordinarie kvalitetsarbetet och redovisning av resultat och åtgärder sker i Hypergene. Den här satsningen knyter an mot den nya strukturen för kommunens systematiska kvalitetsarbete, se under och utveckling av utbildningen nedan. E. Planerade åtgärder måste bygga på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet. Därför ska arbetslagen/skolorna redovisa sina åtgärdspaket och få klartecken för genomförande. Detta innebär bland annat en processutbildning för grundskolans rektorer med start i januari 2014 och med en fortsättning under fem terminer. Denna utbildning leds av grundskolechefen, men vi kommer hela tiden att ha stöd och medverkan av Linnéuniversitet, till viss del av Jan Håkansson. I planeringen finns också inspel från anda personer från forskar/universitetsvärlden. Se vidare bilaga 1 Program för ökad måluppfyllelse. Vid skolinspektionens besök blev bedömningen bland annat att det finns brister i utformningen av åtgärdsprogram i Vetlandas skolor. Detta kommer inte som någon nyhet för förvaltningsledningen. Att tydliggöra, beskriva och implementera en process som sker mellan elever, lärare, arbetslag, olika professioner inom elevhälsa och rektor är komplicerad. För att säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till har Vetlanda kommun, på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden, arbetat fram Riktlinjer för Barn- och elevhälsa. Riktlinjerna antogs av barn- och utbildningsnämnden i september Syftet med riktlinjerna är att de ska vara till stöd för förskolechefer, rektorer och personal i det dagliga barn- och elevhälsoarbetet och bidra till att säkra alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. Riktlinjerna för barn- och elevhälsa är också ett redskap i arbetet med att skapa en helhetssyn på barn och ungas lärande. Riktlinjerna innehåller bland annat flödesschema gällande särskilt stöd som i sin tur bygger på SFS 2010:800 samt SKOLSF 2013:8; Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. I riktlinjerna finns också hänvisningar till de blanketter som ska användas. Blanketterna är kopplade till uppmärksamma, utreda, utarbeta, genomföra, följa upp och utvärdera(skolsf2013:8). I riktlinjerna finns även definitioner och ordförklaringar samt en checklista över faktorer som innebär att elever ska uppmärksammas. Implementeringen av riktlinjerna för barn- och elevhälsa görs i flera steg; 1 Bilaga 2 8

9 Riktlinjerna presenterades på ledarforum för förskolechefer/rektorer i november 2013 och som en förberedelse inför den genomgången fick samtliga förskolechefer/rektorer en Power-Point med inspelad text som beskriver syfte och mål med riktlinjerna. Vid ledarforum fick förskolechefer/rektor göra en nulägesanalys av sitt arbete med särskilt stöd vid den egna enheten, följt av en gemensam diskussion kring förbättringsområden. Ett förbättringsområde som diskuterades var hur man i utbildningen ser till att olika barns och elevers behov tillgodoses i utbildningen och hur rätten till särskilt stöd säkras. Skillnaderna mellan de olika enheterna förklaras inom ramen för kompetens, förhållningssätt, arbetsmetoder etc., men kan också bero på att rutinerna, flödesschemat kring särskilt stöd inte följs. Veckan efter, vid specialpedagogernas nätverksträff, presenterades riktlinjerna för dem, med samma upplägg som för förskolechefer/rektorer. Syftet med de båda genomgångarna var att alla förskolechefer/rektorer/specialpedagoger skulle få samma information, och utrymme att diskutera materialet utifrån sin profession. För att säkra att rutinerna är väl kända vid samtliga enheter fortsätter implementeringssatsningen, riktad till specialpedagogerna vid de olika enheterna eftersom specialpedagogerna har en övergripande, samordnande roll för arbetet med EHT i Vetlanda kommun. Resurscentrum för elevhälsa har ansvar för genomförandet av implementeringen. Fem träffar har planerats under våren Inför första tillfället genomfördes en webbenkät med frågor kring särskilt stöd och åtgärdsprogram. Enkäten riktades till förskolechefer/rektorer/specialpedagoger och tanken är att samma enkät ska genomföras vid i november 2014 och på det sättet användas som utvärdering i implementeringsarbetet. Målet med de planerade träffarna är att tydligt förankra intentionerna i Riktlinjerna för barnoch elevhälsa; a) Det vill säga att enheterna följer skollagens krav gällande att uppmärksamma, utreda, utarbeta, genomföra, följa upp och utvärdera elever i behov av särskilt stöd b) Att riktlinjerna bidrar till att säkra alla barn- och elevers rätt till en likvärdig utbildning Allt material som används som underlag vid implementeringsträffarna läggs ut på Vetlanda kommuns intranät, för att på så sätt bli tillgängligt för all personal som är intresserade av att följa och lära sig mer i arbetet kring särskilt stöd. Förskolcheferna och rektorerna kommer att få fortlöpande information om innehållet i implementeringssatsningen vid respektive verksamhets ledningsgrupper. Vid ledarforum i maj 2014 kommer satsningen att utvärderas. Resultatet från utvärderingen kommer sedan att bilda grund för fortsatt arbete inom området. Från och med höstterminen 2014 kommer riktlinjerna att uppmärksammas vid varje läsårsstart så att all personal vid enheterna känner till rutinerna kring särskilt stöd. Genomgången hålls av rektor och specialpedagog vid de olika enheterna. På så sätt tydliggörs det också att det är rektor som har ansvar för elevhälsans arbete vid den egna enheten. Rektor har också möjlighet 9

10 att använda Resurscentrums specialpedagoger i implementeringsarbetet vid den egna enheten. 3. I Vetlanda planeras idag all verksamhet med en grundinställning att vi ska ha ett inkluderande förhållningssätt, där alla barn och elever utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Detta är en bra utgångspunkt för våra skolor, där olikheter vad gäller beteende och behov ska vara en naturlig del av vardagen. Det finns dock signaler om att vi inte har lyckats att tillgodose alla barns/elevers behov på bästa sätt. Vi har ibland sett tecken på att alla barn och elever inte får sina behov tillgodosedda fullt ut beroende på förskolans/skolans svårigheter att anpassa lärandemiljöerna utifrån barnens/elevens behov. Därför ska vi utreda på vilka sätt vi bättre kan arbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Utredningen ska slutredovisas under hösten Nuvarande resursfördelningssystem bygger på en barnpeng för förskolan och en elevpeng för grundskola och gymnasium. Verksamhetscheferna tar sedan undan ett visst belopp per elev för omfördelning. Den här processen sker idag genom en öppen diskussion mellan verksamhetschef och förskolechefer/rektorer, där hänsyn tas till skolors olika förutsättningar, resultat och behov. Arbete ska präglas av transparens och öppenhet för att förvaltningens chefer ska ha förtroende för budgetprocessen. Vetlanda kommun kommer under 2014 att jämföra den här fördelningsmodellen med socioekonomiska bakgrundsfaktorer och hur fördelnigen är mellan olika skolor för elever med svenska som andra språk. För att möjliggöra detta så har vi köpt in en rapport från SCB gällande Vetlanda. Syftet är att få ett under lag för att värdera om det finns anledning att gå över till en mer automatiserad fördelningsmodell efter de ovan nämnda faktorerna. Detta kommer i så fall att ge en omfördelning av resurser till de skolor/klasser där det sannolikt finns störst behov av extra insatser. Samtidigt kommer nog inte ett automatiserat resursfördelningssystem att fånga in verkliga variationer i resursbehov i alla lägen. Därför måste vi förmodligen, om vi genomför en förändring, också behålla en extra reserv för kompletterande insatser. 5. En inventering av behovet av studiehandledning görs på skolorna under Ansvariga för kartläggningen på den egna skolan blir specialpedagogerna. De sammanställer sedan en rapport över behovet. Av rapporten ska det framgå vilket språk det gäller och en bedömning av hur mycket tid som kan behövas. Det ska också finnas en beskrivning av om studiehandledningen bör omfatta samtliga ämnen eller om det enbart gäller vissa ämnen. Därefter får kommunens ansvariga rektor för studiehandledning och modermålsundervisning sammanställa det totala behovet för olika språk. Vi är redan nu medvetna om att det finns svårigheter att tillgodose dessa behov. Dels så har vi svårt att rekrytera personer i vissa språk överhuvudtaget och dessutom kan det vara svårt och till och med omöjligt för en person som i och för sig kan språket, att klara av studiehandledning riktat mot vissa ämnen. Ambitionen finns dock att söka nya vägar för att hitta lösningar enligt nedan. Vi kommer att använda studiehandledning på svenska för elever vars modersmål inte är deras starkaste språk Vi planerar för utbildning av de pedagoger som har modersmålsundervisning och studiehandledning som sitt uppdrag Vi ska undersöka möjligheterna för språkverkstad på högstadieskolorna där det behovet finns 10

11 Samverkan med andra kommuner med hjälp av modern It-teknik ska undersökas 6. Vi är nu framme vid ett läge i Sverige där de allra flesta lärare har fått sina legitimationer. Dessutom har skolverket börjat ta ställning till ansökningarna om att utöka behörigheten för lärare i ämnen där de har undervisat i minst 8 år under de sista 15 åren. Därför finns det förutsättningar inför hösten 2014 att genomföra en kartläggning av andelen undervisning som genomförs av lärare som är obehöriga i det ämne undervisningen avser. Vår avsikt är att ta fram ett underlag där vi kan ange i hur stor grad undervisningen genomförs av lärare som saknar behöriget. Om det är två lärare som arbetar tillsammans och en av dem är behörig i aktuellt ämne så anser vi behörighetskravet uppfyllt. Vi ska notera de skolor där vi inte överhuvudtaget har någon behörig lärare i ett ämne ange andelen undervisning som genomförs av lärare som är legitimerade, men inte ämnesbehöriga ange andelen undervisning som genomförs av lärare som varken är legitimerade eller ämnesbehöriga Därefter är avsikten att bedöma om vi har möjlighet att omfördela lärares tjänstgöring mellan olika skolor för att undvika att skolor helt saknar kompetens i ett visst ämne. Dessutom kommer vi göra en bedömning av behov och möjligheter till behörighetskomplettering. Tidsplan 1. Arbetet startar enligt programplanen under hösten Därefter forsätter arbetet enligt åtgärder planerade årsvis med uppföljning av resultatet i augusti september nästa år. Programmet har inget uttalat slutdatum, men en utvärdering av effekten på måluppfyllelsen på varje skola och kommenen om helhet kommer at göras årsvis. 2. Implementeringen av Riktlinjer för barn- och elevhälsa genomförs under våren Därefter sker en årlig uppföljning och vid behov revideras riktlinjerna inför varje läsårsstart. 3. Utredningen av hur vi ska möta elever med särskilda behov slutrapporteras under hösten Utvärdering av förvaltningens resursfördelningssystem genomförs under våren 2014, med redovisning senast hösten Kartläggningen av behovet av studiehandledning på modersmålet för elever med svenska som andra språk genomförs under Kartläggningen av andelen undervisning som genomförs av lärare som är obehöriga i det ämne undervisningen avser genomförs till starten av höstterminen av att bristen är avhjälpt 1. Effekten av genomförda åtgärder och insatser utvärderas genom att vi kommer att följa resultaten på arbetslags- och skolnivå. Det rör sig om betygsresultat, resultat på nationella 11

12 prov, men också vissa tester och de frågor i elevenkäten klassens kvalitetsrapport, där eleverna värderar undervisningen. 2. Grundskolechefen följer upp hur rektorerna implementerat riktlinjerna vid medarbetasamtalen i september/oktober och i november görs webbenkäten som ger svar på om Riktlinjer för barn- och elevhälsa implementerats på avsett sätt, vilka personalgrupper som ingått, i vilken grad planen uppfattas som ett stöd i elevhälsoarbetet, förslag till revidering av inför nästa läsår osv. Här finns möjligheten att göra jämförelser mellan de olika tidpunkterna. av övriga punkter sker genom de redovisningar som blir resultatet av utredningarna/kartläggningarna. Resultaten kommer att analyseras och därefter kommer förvaltningsledningen att bedöma behovet av förändringar. Bedömningen av i vilken grad Vetlanda kommun som helhet kommer att lyckas med att i utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov kommer att ske inom det ordinarie kvalitetsarbetet där verksamhetschefer och administrativ chef/skolchef måste analysera förskolornas/skolornas kvalitetsrapporter. Den samlade bild av både självvärderingar och resultat, som vi kommer att få på detta sätt, ger oss möjlighet att bedöma hur Vetlanda har lyckats avhjälpa bristen. och utveckling av utbildningen Vetlanda kommun måste som huvudman bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Bedömning Huvudmannen ska enligt skollagen bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Som nämnts ovan visar Skolinspektionens tillsyn i Vetlanda att resultaten i skolverksamheten behöver förbättras. Det särskilda stödet, som till exempel studiehandledning på modersmålet, måste förbättras. Åtgärder måste sättas in för att minska skillnaden mellan grundskoleelevers resultat om man ser till kön. Insänd dokumentation och intervjuer visar att huvudmannen har börjat göra systematiska uppföljningar och mätningar av kunskapsresultat, men för att uppföljningarna ska kunna leda till en utveckling av verksamheten så att resultaten förbättras, måste kommunen analysera utfallet i syfte att fatta beslut och rikta insatser på huvudmannanivå. Så görs inte idag på ett tillfredställande sätt. Kommunen måste också ta reda på om verksamheten i kommunens förskolor uppfyller de krav som ställs i författningarna. Kommunen redovisar inte en samlad bedömning av måluppfyllelsen i förskola och fritidshemmen i sina dokument. Detta framkommer vid intervjuer med företrädare för förvaltning/nämnd. Kommunen analyserar inte vilka effekter exempelvis elevgruppernas storlek och sammansättning får för den pedagogiska verksamheten. Inte heller analyseras det särskilda stödet till barn i förskolan och lokalernas lämplighet. Huvudmannen har inte funnit former för att ta fram underlag för att få likvärdig kvalitet kring det särskilda stödet i skolan. Även om man tagit fram ett nytt system, menar man från förvalt- 12

13 ningens sida, att det finns kvar en otydlighet, då systemet är nytt. Man menar vidare att det behövs bättre rutiner för resursfördelning av det särskilda stödet. En systematisk insamling av resultat från särskolan görs inte heller, varför det saknas underlag för en analys av utvecklingen i dessa skolformer. Även när det gäller Vuxenutbildningen framkommer, i dokumentation och intervjuer med företrädare för utbildningsnämnd och förvaltning, att man på huvudmannanivå inte heller i tillräcklig utsträckning följer upp vuxenutbildningens resultat samt att kvalitetsarbetet inte omfattar den utbildning man har på entreprenad. Av intervjuerna med rektorerna och studie- och yrkesvägledaren framgår dessutom att man inom vuxenutbildningen inte följer upp i vilken utsträckning eleverna når sina individuella mål i de individuella studieplanerna. Därmed saknar man i kvalitetsarbetet en tydlig bild av hur väl Vuxenutbildningen lyckas stödja eleverna i deras utveckling och arbete med att nå målen med sina studier. Sammantaget visar den nu genomförda tillsynen att Vetlanda kommun, som huvudman, behöver stärka sitt systematiska kvalitetsarbete, för att få till en koppling mellan huvudmannen och verksamheterna. Av intervjuer framgår att förvaltningen är medveten om att kvalitetsarbetet behöver stärkas, men också att den politiska nämnden måste visa en tydlig viljeinriktning vad gäller kvalitetsarbetet. Man har under hösten 2013 tagit ett beslut i nämnden om ett program för ökad måluppfyllelse som innebär en tydligare resultatuppföljning, som ska möjliggöra mer adekvata analyser. Detta har dock ännu inte realiserats. Vetlanda kommun ska mot denna bakgrund se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbete med fokusområden Vetlanda kommun har för avsikt att förtydliga och fördjupa sitt systematiska kvalitetsarbete. Detta ska ske genom ett förvaltningsgemensamt arbetssätt som ger en tydlig struktur så att arbetslag, rektorer, verksamhetschefer och nämnd ges ett bra underlag, där resultat ska ge underlag för analys, som i sin tur ska möjliggöra svar på frågorna Vad var det som påverkade att vi befinner oss där vi är? och nästa minst lika viktiga fråga Vad behöver vi göra för att åtgärda brister eller för att säkra delar med god funktion inför framtiden? Modellen för framtiden i Vetlanda blir att fördela det systematiska kvalitetsarbetet över året där det bildar en ständigt pågående process. Genom att samla målen i läroplanen i fokusområden, ges förutsättningar för att avgränsa och dela upp arbetet i mindre delar. 13

14 En sak i taget! Genom att uppgifter fördelas över året ges bättre förutsättningar att ha fokus på ett avgränsat område. Tid för tanken! Kompetensutvecklingsdagar förläggs i anslutning till uppföljningar. Fokusområden samlar målområdena i läroplanen! A: Samverkan B: Demokrati och värdegrund C: Lärande och kunskaper För att beskriva arbetsgången mer i detalj tar vi fokusområde B som exempel. Under perioden mars april ska läroplansmålen Demokrati och Värdegrund utvärderas. Här sätts fokus på normer och värden, barns/elevers ansvar och inflytande samt förskolechefs/rektors ansvar. Varje nivå inom förvaltningen ska genomföra sin analys av nuläge och orsaker till resultaten. Detta kommer sedan att ligga till grund för bedömning av nödvändiga insatser och åtgärder för utveckling. Först sker processen på arbetslagsnivå. Arbetslaget skickar sin rapport till förskolechef/rektor, som samlar bilden för sitt ansvarsområde och lämnar vidare sin analys till verksamhetschefen för förskola, grundskola eller gymnasium. Verksamhetscheferna gör i sin tur en bedömning för hela sin verksamhet och lämnar en rapport tillförvaltningens administrativa chef. Även om verksamhetscheferna måste anses till stor del genomföra sin analys och bedömning av åtgärder på huvudmannanivå, så genomförs en fjärde process med samma frågeställningar som för arbetslaget, men avseende hela förvaltningens verksamhet. Den här processen upprepas därefter för de andra fokusområdena och avslutas med en läsårsredovisning. I läsårsredovisningen ingår då även de andra fokusområdena Samverkan och Lärande och kunskaper. 14

15 Fokusområden och årsplanering för utvärdering av nationella mål: Förskola Mål och riktlinjer Lpfö 98/10 Grundskola, fritidshem, förskoleklass och grundsärskola Mål och riktlinjer Lgr 11 Gymnasieskola, gymnasiesärskola Mål och riktlinjer Gy 11 Vuxenutbildning A - Samverkan November - december Förskola och hem Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Utbildningsval arbete och samhällsliv B - Demokrati och värdegrund Normer och värden Normer och värden Normer och värden Mars - april Barns inflytande Elevernas ansvar och inflytande Elevernas ansvar och inflytande Förskolechefens ansvar Rektors ansvar Rektors ansvar C - Lärande och kunskaper Juni - augusti Utveckling och lärande, utvärdering och utveckling Kunskaper Bedömning och betyg Kunskaper Bedömning och betyg D - Läsårsredovisning A+B+C Förskolans läsårsredovisning Skolans läsårsredovisning Skolans läsårsredovisning Skolans läsårsredovisning Augusti - september Den administrativa chefen kommer i dialog med skolchefen att sammanställa en samlad bild för varje fokusområde som kommer att redovisas för barn- och utbildningsnämnden. Målsättningen är att dessa redovisningar och speciellt läsårsredovisningen ska ge en bra bild av skolresultaten och ge underlag för analys och beslut om längsiktiga förbättringsinsatser för hela eller delar av förvaltningen, men också för enskilda skolor. Barn- och utbildningsnämnden kan på- 15

16 verka genom ramar och resurser. Självklart bör också förvaltningsrapporten bli ett bra verktyg för förvaltningens ledningsgrupps initiativ för att utveckla verksamheten. Vetlanda har under hösten tagit fram en årsplanering för fokusområdena och en analyskarta för att stödja analysarbetet ute i skolorna 2. Dokumentation och struktur genom digitalt system Dokumentation av analyser och beslut om förändringar och åtgärder kommer att dokumenteras i ett digitalt system Hypergene. Samtliga nivåers rapporter blir också med automatik tillgängliga för överordnade chefer, så att de har tillgång till det material de kan ha behov av samlat inom Hypergene i digital form. Samtliga deltagare i den här processen kommer också ha tillgång till de resultat som berör deras egna skolor/verksamheter. De resultat det rör sig om är 1. Systematisk kunskapsuppföljning, ett antal tester i svenska, matematik och engelska från förskoleklass till gymnasiet, med målsättningen att ge underlag för att bedöma måluppfyllelsen på både grupp- och individnivå. 2. Klassens kvalitetsrapport, en enkät där barnen/eleverna skattar sin egen skolvardag, med målsättningen att utgöra ett underlag för utveckling tillsammans med barn/elever. 3. Resultat från nationella prov. 4. Betygsresultat. Förvaltningen har också byggt en struktur för varje analysområde, där det finns fyra flikar per område för att ge stöd och struktur till arbetslagen. Det är också en uttalad målsättning att likrikta form och analys för att kunna jämföra och dra slutsatser. I grundstrukturen finns också hjälpfrågor för att snabbare hamna rätt och även för att undvika beskrivningar av typen verksamhetsberättelse. De fyra flikar som finns för varje analysområde är 3 : 1. Nulägesanalys 2. Orsaksanalys 3. Insatser och åtgärder för utveckling 4. Planering av genomförande Förhållningssättet hos enskilda lärare/arbetslag avgör Hur genomtänkt och strukturerad en plan för systematiskt kvalitetsarbete än är så står och faller processen med hur arbetet fungerar bland lärarna i arbetslagen. Det gäller att få till ett förhållningssätt där resultaten reflekteras i förhållande till den egna undervisningsinsatsen. Målsättningen måste vara att få till en samling kring frågor enligt nedan, där analysen tydligt måste utgå från faktorer som lärare/arbetslag själva kan påverka. 2 Bilaga 3 3 Se även bilaga 4 16

17 Analysera dra slutsatser På vilket sätt har kunskapsresultaten påverkats av olika faktorer där undervisningen har extra tyngd vid analysen? Vilka slutsatser kan dras av de genomförda analyserna? Var finns utvecklingsbehoven inom ovanstående områden? Vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss? För att nå påverka processen enligt ovan på arbetslagsnivå planerar förvaltningen följande insatser. Förskolan: Förskolans ledningsgrupp går igenom analyskartorna som finns i Hypergene och i samband med detta tar verksamhetschefen för förskolan en diskussion om att förhållningssättet på arbetslagsnivå är helt avgörande för den samlade analysen inom förskolan. Grundskolan: Rektorerna i grundskolan genomför under grundskolechefens ledning en processutbildning för att stärka rektorernas förmåga att leda sina skolor mot bättre måluppfyllelse. Under utbildningens första termin ska frågeställningen om förhållningsättet till kvalitetsarbetet på arbetslagsnivå ges avgörande utrymme. Gymnasiet: Gymnasiechefen ska under våren 2014 organisera arbetslagsarbetet och i vilka grupperingar analysarbetet av de olika fokusområdena ska ske. Det finns fog för att värdera arbetslagsindelningen och i vilken utsträckning kvalitetsarbetet även ska ske i ämneslag. I samband med detta är det naturligt att även lyfta frågeställningarna ovan gällande det grundläggande förhållningssättet. Om vi efter ett eller två årscyklar kan konstatera att någon skola/arbetslag inte klarar av att hålla kompassen rätt enligt ovan vid den egna analysen och verkligen får till en reflektion kring den egna insatsen så måste förvaltningsledningen ta initiativ för att stötta och utveckla dessa arbetslags arbete. Tidsplan Vetlandas omarbetade och utvecklade modell för sitt systematiska kvalitetsarbete införs under våren Målsättningen är att läsårsredovisningarna i augusti september ska rapporteras i Hypergene enligt redovisad planering ovan. Säkerligen kommer vi att kunna konstatera en del inkörningsproblematik med satsningen som också kräver att Hypergene som stödsystem fasas in, men målsättningen är i varje fall att ha full funktion enligt planerad modell under läsåret 14/15. av att bristen är avhjälpt När vi har genomfört årshjulet 14/15 så kommer vi att ha underlag för en bedömning av hur det totala kvalitetsarbetet fungerar eftersom vi får en samlad bild på huvudmannanivå, inte enbart av våra resultat och planerade insatser och åtgärder, utan också av hur vi har lyckats implementera arbetsmodellen eftersom vi kan följa kvalitetsarbetet på varje skola och till och med vad som händer i arbetslagen. Underlaget för bedömningen finns digitalt i Hypergene och vi kan analysera i vilken grad det totala kvalitetsarbetet fungerar och också ta beslut om strategiska förbättringsåtgärder. Därefter löper årshjulen vidare och processen upprepas, vilket ger oss möjlighet till kontinuerlig uppföljning, speciellt varje höst då vi på huvudmannanivå kommer att ha tillgång till skolornas läsårsplaneringar. 17

18 Handläggningsrutiner Bedömning Vetlanda kommun ska se till att beslut om mottagande i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologiskt, medicinsk och social bedömning. Motivering Enligt skollagen ska beslut om mottagande i särskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Skolinspektionen konstaterar, utifrån intervjuer och den dokumentation Vetlanda kommun lämnat, att det för flertalet elever, vilka är mottagna i grundsärskolan, där beslut om mottagnade gjorts före införandet av nya skollagen (2010:800), saknas en eller flera av de bedömningar i utredningen som förutsätts för att fatta ett beslut om mottagande. Främst avser detta den sociala bedömningen, men även vissa andra bedömningar saknas för ett antal elever. Enligt Skolinspektionens tolkning fanns kravet på en social bedömning även enligt tidigare gällande skollag. Skolverket har i de allmänna råden (SKOLFS 2001:23, som ersatts av 2013:20) gett rekommendationer om hur en bedömning bör göras och vilka bedömningar som bör ligga till grund för ett beslut om mottagande. Skolinspektionen konstaterar att dessa bedömningar saknas. Vetlanda kommun ska med denna bakgrund se till att det för samtliga elever, vilka är mottagna i grundsärskolan, finns utredningar sin omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Åtgärd och insatser Vetlanda kommun har tydliga rutiner för hur en utredning inför ett eventuellt mottagande i särskolan ska gå till. Dessa rutiner togs fram i samband med skollagens (2010:800) införande. Rutinerna finns beskrivna i Barn- och elevhälsoplanen, vars syfte är att vara ett stöd för förskolechefer, rektorer och personal i det vardagliga barn- och elevhälsoarbetet och bidra till att säkra alla barns och elevers rätt till likvärdig utbilning. Rutinerna i Barn- och elevhälsoplanen har, efter utgivningen av Allmänna råd om mottagande i grundsärskolan 2013:20, kompletterats med ett särskilt stödmaterial som riktar sig specifikt till frågan om mottagande i grundsärskolan 4. Stödmaterialet bygger på, och säkerställer att rektor följer de rutiner som beskrivs i 2013:20. För de elever som mottogs i grundsärskolan saknas en del bedömningar, som Skolinspektionen påvisat. Arbetet med att åtgärda bristen har inletts och kommer att fortgå enligt följande: Alla berörda vårdnadshavare har informerats om den påtalade bristen. Informationen gavs i början av december 2013, det vill säga direkt efter att kommunbeslutet kommit. Vårdnadshavarna fick samtidigt information om vilken/vilka bedömningar som saknas för just deras barn/ungdom. I januari 2014 kontaktades Barn- och ungdomshabiliteringen i Eksjö och de kommer att göra de bedömningar som saknas för de barn/ungas som har kontakt med dem (drygt hälften). 4 Bilaga 5 18

19 De övriga sociala och medicinska bedömningarna görs av professioner inom elevhälsan, det vill säga kuratorer och skolläkare. De pedagogiska bedömningarna görs av den specialpedagog som arbetar vid grundsärskolan i samverkan med ansvariga pedagoger, enligt de underlag som finns i kommunen gällande pedagogiska bedömningar. Ansvaret för att samordna samtliga bedömningarna har en av skolsköterskorna inom elevhälsan. Alla berörda som utför olika bedömningar ska Fortlöpande ha kontakt med elev och vårdnadshavare Ägna särskild uppmärksamhet åt faktorer som kan påverka förutsättningarna att göra korrekta bedömningar för elever med annan språklig bakgrund När utreningarna är klara bedömer chefen för Resurscentrum om eleven har rätt att bli/vara mottagen i grundsärskolan enligt den rutin som finns i kommunen sedan Tidsplan Enligt besked från Skolinspektionen i december 2013 ska bristen vara avhjälpt senast vid årsskiftet av att bristen är avhjälpt Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde i februari 2015 görs en redovisning av resultatet av de kompletterande utredningarna för berörda barn och unga. 19

20 Förskola Påpekade brister De brister som Skolinspektionen har funnit inom förskolan i Vetlanda kommun har genomförts på systemnivå och visar på vikten av att skapa likvärdiga förutsättningar i alla kommunens förskolor. För att kunna genomföra detta utvecklings- och förbättringsarbete är det nödvändigt att först genomföra en kartläggning över vilka förskolor som är i behov av åtgärder och insatser inom respektive påpekande, för att därefter besluta om insatser och åtgärder. Som stöd i denna kartläggning kommer bland annat Skolverkets självvärderings- och analysmaterial BRUK att användas. Dessutom kommer en inventering kvaliteten i förskolans lokaler att ske i samarbete med tekniska kontoret och miljö- och byggförvaltningen. Kartläggningens resultat bildar underlag till innehåll, omfattning och genomförande för att åtgärda bristerna på såväl enhets- som kommunövergripande nivå. Ansvarig för enhetsnivå är förskolechef. Ansvarig för kommunövergripande nivå är verksamhetschef förskola. Följande brister har påpekats, vars åtgärder och insatser redovisas i det följande: 1. Se till att verksamheten på samtliga förskolor utgår ifrån och anpassas till barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. 2. Se till att det finns samarbetsformer mellan förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen som bidrar till att ge kontinuitet och underlätta övergångar. 3. Se till att alla barn som behöver särskilt stöd också får ett tillräckligt sådant. 4. Se till att det på huvudmannanivån bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att det, vid konstaterade brister, vidtas åtgärder. 5. Se till att det för utbildningen i förskolan, i samtliga förskolor, finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. 6. Se till att barngruppernas sammansättning anpassas så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. 7. Se till att följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek. Arbetsgång a. Vilka förskolor är berörda av respektive påpekande? Självvärdering, analys och nulägesbedömning. b. Vilka utvecklingsbehov ska varje förskola ansvara för? En utvecklings/handlingsplan tas fram på enhetsnivå som omfattar relevanta förbättringsområden. c. Vilka gemensamma mönster finns? En övergripande utvecklingsplan tas fram som berör samtliga enheter. 20

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007 AAr:rrrr; rr.r:..rr, rr;.. Beslut Östersunds kommun Beslut efter tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Torsdag 16 maj 2013 Ansvarig för internkontrollen Ewa Persson, förskolechef Jan Gayen, verksamhetsutvecklare 1 Innehåll Bakgrund till internkontroll...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun 1 SYFTE Syftet med en förändrad arbetstidsförläggning för lärare i skolan är att skapa bättre

Läs mer