Yttrande Regeringsuppdrag 4.A.2 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande 2007-12-20. Regeringsuppdrag 4.A.2 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar"

Transkript

1 Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Yttrande sid 1 (15) Krisberedskapsmyndigheten Socialstyrelsen Regeringsuppdrag 4.A.2 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar I regleringsbrevet för år 2007 fick Länsstyrelsen uppdraget att inom sitt geografiska område: identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en extraordinär händelse bistå verksamhetsansvariga i arbetet med att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en grundläggande funktionalitet identifiera vilka verksamheter som är särskilt viktiga för samhället vid en influensapandemi identifiera vilka funktioner eller befattningar hos t ex myndighet och företag som är vitala för att verksamheten skall kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet Redovisningsformer I skrivelsen Underlag inför samråd med Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen beträffande uppdrag om extraordinära händelser och pandemi daterad preciserade Socialstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten redovisningsformerna för uppdraget. Åtta frågeställningar presenterades, frågorna 1-4 är obligatoriska för Länsstyrelsen att besvara medan fråga 5-8 är frivilliga: 1. Vilka verksamheter anser ni behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en extraordinär händelse, dvs. vilka är de samhällsviktiga verksamheterna sett ur ett generellt perspektiv? 2. Vilka är de samhällsviktiga verksamheterna vid en influensapandemi? 3. På vilket sätt har länsstyrelsen lämnat stöd till de verksamhetsansvariga i arbetet med att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en grundläggande funktionalitet? Hur har processen sett ut och hur har arbetet lagts upp i stora drag? 4. Vilka funktioner och befattningar hos t.ex en myndighet eller ett företag som har bedömts som samhällsviktiga är vitala för att verksamheten ska kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet vid en influensapandemi? Redovisa endast ett sammanfattande underlag till KBM och socialstyrelsen och då i första hand kopplat till de verksamheter där det finns problem att upprätthålla funktionaliteten. 5. Vilka externa beroenden har identifierats som särskilt viktiga för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi? (elförsörjning och elektroniska kommunikationer, IT/tele ej inräknat) 6. Vilket behov av stöd har ni identifierat för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheter som kommer att drabbas av störningar vid en pandemi? 7. Nämn några exempel på åtgärder som kommer att vidtas för att öka förmågan hos de verksamheter som ha bedömts som samhällsviktiga (tex omfördelning av personal eller stänga mindre viktiga delar av verksamheten). 8. hur bedömer ni förmågan att bedriva de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi under de förutsättningar som finns angivna i Att planera för en pandemi En vägledning för verksamhetsansvariga? Kommentera de huvudsakliga problemen för de samhällsviktiga verksamheterna. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.se

2 sid 2 Metod Till grund för denna rapport ligger två enkätundersökningar besvarade av regionala och lokala aktörer inom såväl privat som offentlig sektor. Den första enkäten riktades till kommunerna, Landstinget samt Polismyndigheten och syftade till att identifiera samhällsviktiga verksamheter vid en influensapandemi och långvarigt elavbrott. Se bilaga 1. Svarsfrekvensen var 100 %. Genom denna identifierades 270 verksamheter i Östergötland. Med hänsyn till att identifieringsarbetet skett efter olika detaljeringsgrad i resp. kommun (exempelvis angav vissa kommuner samtliga livsmedelsaffärer och bensinstationer inom kommunen medan andra endast angav de största) gjorde Länsstyrelsen i samverkan med styrgruppen ett urval av de verksamheter som kan anses vara samhällsviktiga ur ett regionalt perspektiv, totalt 69 verksamheter/organisationer. 1 Till verksamhetsansvariga för dessa företag skickades den andra enkäten, formulerad som en webbenkät (se bilaga 2). Genom webbenkäten kunde information inhämtas om de samhällsviktiga verksamheternas funktioner och befattningar samt deras bedömning av förmågan att upprätthålla grundläggande funktionalitet vid pandemi och långvariga elavbrott. Totalt besvarades webbenkäten av 47 verksamheter, vilket ger en svarsfrekvens på ca 68 %. Observerat att antalet respondenter inte är jämnt fördelat över sektorsområdena vilket kan påverka resultatet (för vidare information se fråga 2). Resultatet av de ovan beskrivna enkäterna är inte bara centrala för föreliggande redovisning, utan utgör också en förutsättning för arbetet med projektet Prioritering och omfördelning av personella resurser 2 som sker inom Riskbild Östergötland. Resultat Föreliggande rapportering redovisas i nummerordning, enligt frågemallen ovan. 1. Vilka verksamheter anser ni behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en extraordinär händelse, dvs. vilka är de samhällsviktiga verksamheterna sett ur ett generellt perspektiv? Utifrån Krisberedskapsmyndighetens definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv har 270 verksamheter identifierats i Östergötland. Detta arbete har genomförts av kommunerna, Landstinget och Polismyndigheten 3 med utgångspunkt ifrån scenarierna influensapandemi och långvariga elavbrott. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det genom dessa två exempel på extraordinära händelser är möjligt att få en helhetsbild av vilka verksamheter som är samhällsviktiga ur ett generellt perspektiv. De verksamheter som i enkätundersökningen har pekats ut som samhällsviktiga i länet kan kategoriseras i sektorer/verksamhetsområden i enlighet med Krisberedskapsmyndighetens sektorsindelning. Sektorerna redovisas i figur 1 nedan. 1 Föreliggande redovisning omfattar således endast samhällsviktiga verksamheter ur ett regionalt perspektiv. 2 Projektplan för Riskbild Östergötland 2, För mer information om fortsatt urval och arbetsprocess se beskrivning ovan.

3 sid 3 Energiförsörjning Information och kommunikation Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Finansiella tjänster Hälso- sjukvård och omsorg Handel och industri Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Figur 1. Samhällsviktiga aktörer i Östergötland indelade i övergripande sektorer. Undersökningen visar att i stort sett samma verksamheter är samhällsviktiga oavsett om det gäller ett pandemiutbrott eller ett långvarigt elavbrott vilket innebär att samma grundfunktioner i samhället måste fungera tillfredsställande för att förebygga att en allvarlig kris uppstår och/eller för att kunna hantera och dämpa effekterna av den samma. 2. Vilka är de samhällsviktiga verksamheterna vid en influensapandemi? Mer omfattande beskrivning Sett till verksamhetsområde fördelar sig respondenterna enligt följande (obs! att en aktör kan verka inom flera verksamhetsområden, därav skillnaden mellan antalet verksamheter och totalsiffran för antalet respondenter i tabellen nedan. Tabell 1. Samhällsviktiga verksamheter i Östergötland fördelade efter verksamhetsområde. Antal Verkamhetsområde/sektor respondenter Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) 7 Information/kommunikation (tele, TV/radio, post/paket, tidningar) 12 Finansiella tjänster (betalningar, kontanter) 6 Socialförsäkringar 1 Hälso-/sjukvård och omsorg 5 Skydd och säkerhet 7

4 sid 4 Transporter 9 Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) 3 Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) 6 Offentlig förvaltning 8 Totalt 64 De verksamheter som är samhällsviktiga vid en influensapandemi återfinns inom samtliga sektorer. Enligt kommunernas bedömning är samma verksamheter samhällsviktiga vid pandemi som vid långvariga elavbrott. Kommunerna bedriver ett antal verksamheter som enligt olika lagstiftningar måste upprätthållas utan avbrott även vid en extraordinär händelse. Dessa är bland annat skola, vård- och omsorg, miljö- och hälsa, räddningstjänst. Driften av dessa verksamheter kräver i sin tur serviceenheter som t ex kommunalteknisk försörjning och kommunledning för att fungera. Enkätundersökningen tyder på att influensapandemin skiljer sig från andra extraordinära händelser genom att en stor andel av befolkningen insjuknar vid influensapandemi vilket innebär en stor påverkan på personalberoende verksamheter som t ex sjukvård och omsorg. Sjukvården drabbas dessutom dubbelt av influensapandemi eftersom många insjuknar och söker vård samtidigt som verksamheten drabbas av personalbortfall. En hårt belastad sjukvård utlöser först och främst stora personalbehov för medicinska åtgärder men utlöser också en rad beroendekedjor i form av sjukvårdsupplysning, informationsspridning om smittskydd (både genom media och genom egna organisationen). Apotekets verksamhet är också nödvändig (tillgång till läkemedel) samtidigt som transportsektorn är viktig för transporter av läkemedel, förnödenheter, sjuka och avlidna. Det är också centralt att begravningsväsendet fungerar. Utöver verksamheter med direkt koppling till vård och omsorg finns under en influensapandemi behov av en fungerande teknisk infrastruktur t ex el, tele och it. De beroendeförhållanden som finns under normala omständigheter gäller även under influensapandemi. 3. På vilket sätt har länsstyrelsen lämnat stöd till de verksamhetsansvariga i arbetet med att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en grundläggande funktionalitet? Hur har processen sett ut och hur har arbetet lagts upp i stora drag? Arbetsprocessen Under hela regeringsuppdragets genomförandeprocess har Länsstyrelsen Östergötland fört en kontinuerlig dialog med Landstinget, kommunerna, Polismyndigheten samt Försvarsmakten. Diskussioner har också förts med övriga Länsstyrelser och Krisberedskapsmyndigheten. En regional styrgrupp bestående av representanter för Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget har tillsatts för att förankra och inrikta arbetet samt belysa aktuella frågeställningar.

5 sid 5 Arbetsprocessen för föreliggande regeringsuppdrag kan delas in i följande skeden: 1. Inriktningsmöte med kommuner, Landstinget och Polisen Arbetsformer diskuterades och tidplan skisserades. 2. Möte styrgrupp Enkätutformning och projektets genomförande beslutades. 3. Identifiering av samhällsviktiga verksamheter Enkät till kommunerna, Landstinget och Polismyndigheten med syfte att ringa in de verksamheter, inom såväl privat som offentlig sektor, som är nödvändiga för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en influensapandemi eller ett långvarigt elavbrott. 4. Urval av verksamheter Tillsammans med styrgruppen gjordes ett urval av förslagen på verksamheter som kommit fram i enkäten. Av 270 förslag valdes 69 verksamheter ut som har bäring på regional nivå. 5. Information till verksamhetsansvariga De samhällsviktiga verksamheterna, inom såväl offentlig som privat sektor, bjöds in till ett seminarium den 30 oktober 2007 för information och diskussion angående innebörden och identifiering av samhällsviktig verksamhet och vad som förväntas av sådana verksamheter bland annat i form av förberedelser inför en pandemi. Förutom Länsstyrelsen deltog representanter från Krisberedskapsmyndigheten och Vattenfall. 6. Identifiering av samhällsviktiga funktioner och möjliga åtgärder Webbenkät till verksamhetsansvariga för att inhämta djupare information om de enskilda verksamheternas funktioner och befattningar samt förmågan att upprätthålla grundläggande funktionalitet vid pandemi och långvariga elavbrott. 7. Sammanställning och redovisning regeringsuppdrag till KBM och Socialstyrelsen Stöd till verksamhetsansvariga Länsstyrelsens dialog med berörda aktörer i länet inleddes i mars år 2007 i samband med ett seminarium där såväl arbetsformer som tidplan diskuterades och riktlinjerna för arbetet lades fast. Arbetet med att identifiera samhällsviktiga verksamheter i Östergötland har skett i samarbete med kommunerna, Landstinget och Polismyndigheten. Länsstyrelsen utformade för ändamålet en enkät där också grundförutsättningarna förklarades. Ytterligare hänvisningar gjordes till tillämpbart stödmaterial i form av publikationer; definitioner och analyser utgivna av bland andra Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen. Verksamhetsansvariga för samhällsviktiga verksamheter i länet inbjöds av Länsstyrelsen till ett informationsseminarium i oktober. Under mötet informerades verksamhetsansvariga om vad det innebär att deras verksamhet bedömts vara samhällsviktig samt hur planering av verksamheten kan ske inför en influensapandemi eller ett långvarigt elavbrott. Förutom Länsstyrelsen, medverkade representanter för Krisberedskapsmyndigheten och Vattenfall.

6 sid 6 Syftet med seminariet var att på en regional nivå föra diskussioner om influensapandemi samt uppmärksamma verksamhetsansvariga om behovet av beredskap för en sådan krissituation. Vidare har Länsstyrelsen varit verksamhetsansvariga behjälplig genom att via telefon och e-post svara på frågor som uppkommit i samband med arbetet med enkät och inför verksamheternas beredskapsplanering inför influensapandemi. Länsstyrelsen har under processen också skapat en webbplats med information till ansvariga för samhällsviktiga verksamheter. 4. Vilka funktioner och befattningar hos t.ex. en myndighet eller ett företag som har bedömts som samhällsviktiga är vitala för att verksamheten ska kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet vid en influensapandemi? Redovisa endast ett sammanfattande underlag till KBM och socialstyrelsen och då i första hand kopplat till de verksamheter där det finns problem att upprätthålla funktionaliteten. Tabell 2. Vitala funktioner och befattningar för verksamheternas upprätthållande vid influensapandemi, redovisade sektorsvis. Vitala funktioner och befattningar vid Sektor influensapandemi Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) Produktion och distribution av el och värme samt nödvändigt underhåll för att kunna upprätthålla dessa funktioner. Driftövervakning och felavhjälpning, support av it-system, beredskapspersonal och kundtjänst. För samhällets bränsleförsörjning behövs depåpersonal, tankbilschaufförer, lastplanerare, ITdriftstöd och kundtjänst/ordermottagning. Information/kommunikation (tele, TV/radio, För att skapa och sprida samhällsviktig information post/paket, tidningar) till allmänheten krävs personal för redaktion, tryckeri, teknik och kundtjänst. Distribution av tidningar, post och postinhämtning. Radiosändningar. Finansiella tjänster (betalningar, kontanter, försäkringar) Drift och underhåll av telefoniinfrastruktur. Enheter som hanterar betalflöden/betalningsförmedling, kontanthantering värdepapper samt de enheter som stöder dessa verksamheter (it m.fl.), försäkringshandläggning för nyteckning/komplettering, utbetalningar av skadeersättningar. Värdetransporter. Eftersom tillgången på kontanter kommer att minska är det viktigt att elen fungerar så att det går att betala med kort. Socialförsäkringar Hälso-/sjukvård och omsorg Funktioner för arbetssökande och arbetsgivare som gör att ekonomiska ersättningar kan göras utan förseningar. Telefonservice bl.a. sjukvårdsrådgivning, informationsfunktioner, resurser för hembesök och kommunernas äldreboenden, hemsjukvård ansluten till lasarett, primärsjukvård, akutsjukvård,

7 sid 7 Skydd och säkerhet Transporter (kollektivtrafik, transporter av sjuka och avlidna, godstransporter, hamnverksamhet) Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) Offentlig förvaltning smittskydd, stödfunktioner, ambulanssjukvård och transporter, regional sjukvårdsledning funktionen och annan larmförmedling. Distribution av läkemedel. Vakthavande befäl samt befattningar som ansvarar för utryckningsverksamheten inom polismyndigheten, skyddsvakter och annan bevakning av samhällsviktiga anläggningar, larmutryckningar. Trafikledning, transportledning, chaufförer, reservdelar och tekniker, hamnverksamhet. Vad gäller persontrafik är kollektivtrafiken central. Ledning, driftövervakning och drifttekniker. Samtliga processer inom livsmedelsproduktionen drabbas och hänger ihop: producent-förädlingförsäljning. Kundtjänst och kvalitetsavdelning är också centrala för livsmedelsaffärerna. Krisorganisationer hos länsstyrelse och kommuner, VB-/TiB-funktioner.Begravningsverksamhet, öppethållande av kyrkor, krissamtal, förstahjälpengrupper. Varningstjänst och itberedskap. 5. Vilka externa beroenden har identifierats som särskilt viktiga för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi? (elförsörjning och elektroniska kommunikationer IT/tele ej inräknat) Generellt finns externa beroenden i flertalet av de samhällsviktiga verksamheterna, beroendet är således till stor del ömsesidigt mellan verksamheterna. Följande externa beroenden har identifierats: Nödvändig utrustning och kompetens (t.ex. personlig skyddsutrustning, reservdelar, information och utbildning om smittskydd, uppdaterad lägesbild av ev. smittspridning samt annan förmedling av samhällsviktig information). Bevakningstjänster och övervakningssystem (t.ex. drift av övervakningssystem för VA-anläggningar). Kommunalteknisk försörjning (t.ex. dricksvattenförsörjning) Massmedia (tidningar och radio). Hälso- och sjukvård (inkluderat Apotek). Transporter och leveranser (t.ex. dieselleveranser och pappersleveranser). Väl utarbetade entreprenörs- och upphandlingsavtal (t.ex. avtalsbundna partner och underleverantörer). Offentlig förvaltning (t.ex. begravningstjänst) Även om elförsörjning och elektroniska kommunikationer - IT och tele (teknisk infrastruktur) ska bortses i svaret kan det vara värt att nämna att flertalet av respondenterna har nämnt dessa som en grundförutsättning för att verksamheterna ska fungera.

8 sid 8 Observera kopplingen mellan frågorna 5, 6 och Vilket behov av stöd har ni identifierat för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheter som kommer att drabbas av störningar vid en pandemi? Tabell 3. Identifierade insatser för att stödja verksamheterna vid influensapandemi. Sektor Behov av stöd Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) Tillfälliga lättnader i regelverk beträffande inrapportering av ekonomi-, produktions- och miljörelaterade data. Myndigheternas stöd och lagändring för att få tillstånd att inhandla och lagra antiviraler/tamiflu. Prioritering av vaccin Möjlighet att prioritera elanvändare Pandemiplanering i andra viktiga verksamheter (som sektorn är beroende av) t.ex. transporter. Information/kommunikation (tele, TV/radio, Tillgång till vaccin för prioriterad personal post/paket, tidningar) och entreprenörer. Dispens från arbetstidslagstiftning och avsteg från vilotidsregler. Drivmedelsprioritering, Lagstadgad möjlighet att omfördela personal mellan olika avtalsområden. Prioriterad leverans av el, it/dataförbindelser, material. Samarbete krävs inom branschen. Finansiella tjänster (betalningar, kontanter) Samhällsgemensam löpande information om pandemins spridning/omfattning samt riktlinjer och rekommendationer från myndigheter på olika nivåer (nationell samt regional). Socialförsäkringar Hälso-/sjukvård och omsorg Avsteg från lagstiftningen inom tex socialtjänsten, framför allt avseende ledtider och innehåll. Samordning med landstinget om sjukvård, sjukresor etc. Länsstyrelsen skulle kunna hjälpa till genom att driva igenom ett effektivare informationsstödsystem riktat till allmänheten i länet ex gemensam hemsida. Kommunen kan få behov av personal samt utbildning i bl.a. hemsjukvård genom stöd av Arbetsförmedlingen och Landstinget Åtgärder för att hindra smittspridning, rekommendationer att inte besöka större publika arrangemang, anpassning av kollektivtrafik och taxiresor för

9 sid 9 nyckelpersonal, Samordning av åtgärder med Landstinget Samordning av tillgång till vaccin Definition av riskgrupper Datoriserad uppföljning av pandemins utveckling (integritetsskyddad), kunna redovisa vilka som är sjuka, vilka som blivit immuna, hur detta påverkar samhällsviktig verksamhet, Anpassning av lagstiftningen för att underlätta adekvata åtgärder bör utredas och fortlöpande genomföras eller förberedas t.ex. begränsning av resor till områden som drabbats av pandemin, att den aktuella pandemiska influensan omfattas av epidemilagstiftningen, Möjlighet att nyttja personal från andra kommuner inom och utom länet genom stöd av Arbetsförmedlingen och bemanningsföretag. Skydd och säkerhet Informationsinsatser riktade till allmänheten ang. t.ex. att 112-numret endast är avsett att användas vid nödlägen. Fortlöpande tillgång till aktuell information om lägesbild i kritiskt läge samt utbildning i tidigt skede. Lån av personal från andra regioner, behov av att kunna beordra personal vid dylika tillstånd, kan idag endast göras på heltidsanställd personal. En snabbare hantering av väktargodkännanden vid ev. behov av nyrekrytering. Säkerhetsklassning av personal tar tid. Större smidighet i kontakter med kommuner för nätverksbyggande för bättre beredskap. Ändring i SRV-föreskrifter: rätten att utnyttja deltidsbrandmän på heltid Resurser i form av personal, tekniskt stöd tex trygghetslarm, besöksgrupper från frivilligorganisationer, ev transportförstärkningar. Avsteg från ATL. Prioritering av läkemedel och vaccinationer. Transporter (kollektivtrafik, transporter av sjuka och avlidna, godstransporter, hamnverksamhet) Information till allmänheten om att noga överväga personresor (endast nödvändiga görs) Högre krav på nätägarna efterfrågas för att undvika störningar i eldistribution, Avsteg från arbetstidslagstiftningen. Tydliggörande ang. tolkning och tillämpning av begreppet nödfallsövertid. Fungerande kollektivtrafik för att säkra personalens resor till och från arbetet.

10 sid 10 Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) Större samordning av kollektivtrafikslag t.ex. länstrafik och tågtrafik. Prioritering av drivmedelsleveranser etc. Hjälp för att klara underhållsinsatser utöver vad som köps in normalt. Transportörer av vattentankar och dieselolja. Hjälp att säkerställa framkomliga vägar samt fungerande el, tele och it-drift. Det är angeläget att myndigheter har resurser att fatta snabba beslut i exceptionella frågor. Det kan till exempel krävas nytänkande hur kadaver får hanteras om en lantbrukare tvingas nödslakta flera hundra smågrisar i veckan och transport och mottagning av kadaver inte fungerar som normalt. (Gäller även slaktkyckling). Tänkbart är också att myndigheterna tvingas göra prioriteringar (t.ex. gällande transporter) där lantbruket, p.g.a. djurskyddsaspekten måste prioriteras Offentlig förvaltning Samverkan med andra domstolar i närheten Resurser för att kunna åtgärda de brister som framkommer i pågående riskanalys. Om kommunens egna resurser (människa och övriga tillgångar) är uttömda och det är svårt för kommunen att lösa situationen på egen hand, kan det vara lämpligt om lst eller landstinget kan agera resurscentral för tillgängliga resurser i länet.

11 sid Nämn några exempel på åtgärder som kommer att vidtas för att öka förmågan hos de verksamheter som har bedömts som samhällsviktiga (tex omfördelning av personal eller stänga mindre viktiga delar av verksamheten). Tabell 4. Möjliga åtgärder för att öka förmågan. Möjliga åtgärder för att öka Sektor verksamhetens förmåga Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) Omfördelning av tillgänglig personal från mindre viktiga till de viktigaste funktionerna Prioritera leveranser till samhällsviktiga Information/kommunikation (tele, TV/radio, post/paket, tidningar) företag. Omfördela personalresurser genom att begränsa vissa verksamheter. Stängning av mindre viktiga delar av verksamheten Upphandling av drivmedel. Upprätta kontinuitetsplanering utifrån pandemiscenariot Satsning på fokusområden nyheter och samhällsinformation. Koordinera verksamheten med andra regioner/kontor. Säkerställa vikariebehov och medarbetare som har möjlighet att köra fler distrikt. Finansiella tjänster (betalningar, kontanter) Omfördelning personal Säkerställa prioriterad verksamhet Information till kunder via post. Använda alla extra personalresurser (vikariepersonal, timanställda), ändrade anställningsvillkor deltid till heltid Utnyttja hemarbetsplatser Ställa in tjänsteresor, kurser/konferenser Aktivera funktioner för löpande ledning /support informationsspridning Hygieföreskrifter Överväga att begränsa kundkontakter om detta är möjligt Socialförsäkringar Omfördelning av personal Tills vidare lägga ner mindre akuta arbetsuppgifter Hälso-/sjukvård och omsorg Omfördelning av personal och andra resurser efter behov genom att dra ner på vissa verksamheter Omflyttning av vissa avdelningar (patienter med pandemiliknande symptom hålls för sig) Prioritering inom verksamheten Nedprioritering av mindre brådskande utryckningar Samarbete med närliggande regioner initieras. Skydd och säkerhet I extrema fall kan viss eller all verksamhet flyttas till eller från annat/andra kontor

12 sid 12 Transporter (kollektivtrafik, transporter av sjuka och avlidna, godstransporter, hamnverksamhet) Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) Använda timanställda i större utsträckning Prioriterar bland uppdragen, drar ner på vissa delar och prioriterar det viktigaste Som organisation arbeta för att medlemmarna ser över reservdelsförsörjning Anv. extra personalresurser (vikariepool, timanställda, ändrade anställningsvillkor tex deltid-heltid, lån från andra enheter i närområdet Prioritera de viktigaste leveranserna I extremfall minska leveranserna till att ske varannan dag Samarbete med närliggande regioner Omfördelning av personal Minskade öppettider och minska bemanningen till minsta möjliga Omfördelning av personal Upprätta en plan för pandemiutbrott Lyfta frågan till central nivå Minska beroendet av enskilda medarbetare genom att upprätta kompetensplan och på så vis bredda kompetensen Offentlig förvaltning Omfördelning av personal Prioritera inom verksamheten Genomföra riskanalyser och bedömningar 8. Hur bedömer ni förmågan att bedriva de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi under de förutsättningar som finns angivna i Att planera för en pandemi En vägledning för verksamhetsansvariga? Kommentera de huvudsakliga problemen för de samhällsviktiga verksamheterna. I enkäten ombads verksamhetsansvariga uppskatta förmågan att bedriva sin verksamhet vidare under en pandemi. Bedömningen gjordes utifrån scenariot där influensapandemi drabbar samhället och slår jämnt över hela befolkningen, 20 % av personalen blir sjuka under en period på 6-8 veckor under januari-februari månad. Under andra och tredje veckan är 50 % av personalen borta pga. sjukdom eller för att ta hand om sjuka anhöriga. Resultatet visar att driften av de samhällsviktiga verksamheterna under ett pandemiutbrott bedöms vara förenade med vissa problem. Som framgår av figur 2 bedömer majoriteten av de tillfrågade att deras förmåga har vissa brister alt. är bristfällig. Ca 60 % av respondenterna bedömer sin förmåga som god eller med vissa brister. Ca 35 % bedömer förmågan att bedriva verksamheten under influensapandemi som bristfällig eller mycket bristfällig.

13 sid Antal verksamheter GOD VISSA BRISTER BRISTFÄLLIG MYCKET BRISTFÄLLIG VET EJ Förmåga Figur 2. Verksamheternas egenuppskattade förmåga att fortsätta bedriva verksamheten vid en influensapandemi. Undersökningen visar att den bedömda förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet under ett pandemiutbrott skiljer sig något mellan de olika sektorerna. Detta illustreras i figur Antal verksamheter offentlig förvaltning Livsmedel kommunalteknisk skydd och säkerhet energi finans info transporter hälso och sjukvård socialförsäkringar GOD VISSA BRISTER BRISTFÄLLIG MYCKET BRISTFÄLLIG VET EJ Sektor Figur 3. Verksamheternas egenuppskattade förmåga att fortsätta bedriva verksamheten vid en influensapandemi, sektorsindelad redovisning.

14 sid 14 Influensapandemi förväntas påverka verksamheterna på olika sätt. Respondenterna beskrev översiktligt de problem som bedöms kunna uppstå samt hur dessa kan komma att påverka driften. Dessa redovisas sektorsvis nedan. Inom offentlig förvaltning bedöms ett pandemiutbrott kunna leda till att myndigheters kapacitet att utreda och fatta vissa typer av beslut minskar till följd av att delar av personalen är sjuka och befintlig personal måste omfördelas. Detta kan i längden bli ett problem med tanke på att vissa delar av verksamheten kräver spetskompetens och är personberoende. Väntetiderna på rättegång väntas dessutom bli längre vilket innebär längre häktningstider och ett ökat tryck på kriminalvården. Begravningsväsendet uppskattar att en reducerad bemanning i kombination med ett ökat antal avlidna kan komma att innebära en stor belastning på befintlig personal. Väntetiderna beräknas också bli längre för begravning och gravsättning. Vad gäller verksamheter inom livsmedelssektorn bedöms de största problemen inte ligga vid djurhållnings- och köttproduktionsledet med tanke på att lantbrukare (som oftast jobbar självständigt) i allmänhet är vana vid att tänka i termer av ersättningslösningar vid sjukdom och semester. Problem kan emellertid uppkomma i kedjan före och efter lantbruket, vid produktförädling och handel. Exempelvis innebär stopp i slakten, och överfulla djurstallar att djurskyddsproblem snabbt kan uppstå. Livsmedelskedjorna bedömer kunna hålla öppet med god service och varutillgång med undantag för dagsfärskt bröd och mjölk under början av perioden. Allt eftersom tiden går kommer emellertid både öppettider och sortiment troligen att reduceras. Inom kommunalteknisk försörjning gör en av respondenterna bedömningen att upp till åtta veckors pandemi kan liknas vid en vanlig semesterperiod och att den ordinarie driftorganisationen därmed bör klaras. Däremot kan det vara nödvändigt att vissa akuta underhållsinsatser åtgärdas med provisoriska lösningar. Andra aktörer poängterar verksamhetens beroende (reparation och driftövervakning) av att entreprenörer kan fullfölja aktuella avtal. För verksamheter med ansvar för infrastruktur kopplad till telefoni etc. kan pandemi leda till längre svarstider i kundtjänst, längre leveranstider och längre åtgärdstider vid fel. Verksamheten inom energisektorn bedöms bli begränsad. Endast nödvändiga driftåtgärder i elnät och fjärrvärmenät (ex. avhjälpande av driftstörningar) för att säkra produktion och distribution antas vara möjliga att genomföra. Respondenter inom finanssektorn förutspår att kännbara störningar drabbar främst kontantleveranser till bankomater och bankkontor. Ekonomisk rådgivning och telefonkontakt kommer också att bli eftersatt. Inom informationssektorn beräknas det uppstå vissa brister i verksamheternas förmåga. Dessa är till stora delar förknippade med knappa personella resurser om/när stora delar av personalen insjuknar. Det finns risk för att personalen i ett sådant läge inte kan avlösas för vila och sömn i tillräcklig omfattning. Verksamheterna räknar också med att ett pandemiutbrott kan leda till ekonomiska förluster, då nyhetsrapportering måste prioriteras framför t ex annonsering. Vidare kan distributionen av tidningar till återförsäljare och kunder bli lidande (försenad eller utebliven) pga. personalbrist.

15 sid 15 Förmågan att bedriva verksamheter inom transportsektorn av både persontrafik och gods är direkt beroende av personaltillgång. Tillgång till utvilad personal förväntas bli ett problem mot slutet av pandemiperioden. Aktörerna anger också att tillgången till reservdelar till fordon samt leverans av bränsle och halkbekämpningsmedel kan leda till problem. Inom hälso- och sjukvården ökar kraven och belastningen på personalen. Resurstillskott i form av personal, läkemedel och kunskap bedöms vara nödvändigt. Vad gäller frivilligorganisationernas verksamhet drabbas möjligheten till att hålla utbildningar och den ordinära besöksverksamheten måste begränsas. Dessutom förväntas medlemsvärvning och insamlingsverksamhet bli eftersatta. Länsstyrelsens fortsatta arbete I samband med att länsstyrelserna tilldelades detta regeringsuppdrag startade en arbetsprocess med att förbättra krisberedskapen inför influensapandemi i Östergötland. Vid detta tillfälle kände vissa aktörer redan till att de bedriver viktiga samhällsfunktioner medan det för andra var någonting nytt. Genom uppdraget har medvetenheten om samhällsviktiga funktioner ökat och därmed har även betydelsen av fortsatt samverkan inom krisberedskapsområdet uppmärksammats. En väl genomförd planering inför influensapandemi kan verka förebyggande alternativt lindra konsekvenserna av en kris. Bland medverkande aktörer uttrycks emellertid behovet av fortsatt samarbete eftersom pandemiplaneringen enbart påbörjats. I kommunerna pågår just nu arbete med pandemiplanering så också på länsstyrelsen. Landstinget fastställde en beredskapsplan för influensapandemi år För aktörer inom den privata sektorn, med några få undantag, återstår dock en större del av arbetet med pandemiplanering. I det fortsatta arbetet bör samverkan mellan central, regional och lokal nivå fortgå. En del av det fortsatta arbetet i Östergötland kommer att vara att sammanställa en övergripande bild av samhällsviktiga verksamheter vid långvariga elavbrott och influensapandemi samt att tillsammans med andra aktörer fastställa en grundläggande säkerhetsnivå inom minst två områden av samhällsviktig verksamhet. I arbetet med detta yttrande har förutom undertecknade deltagit samhällsbyggnadsdirektör Elisabet Weber, försvarsdirektör Eva Kihlkrans och byrådirektör Elina Ramsell. Bilagor: Bilaga 1, enkät för kommuner, Landstinget och Polismyndigheten Bilaga 2, enkät till övriga verksamhetsansvariga i länet Kopia till: KSE Länsledning

Samhällsviktig verksamhet vid en influensapandemi. - en sammanställning av länsstyrelsernas arbete 2007

Samhällsviktig verksamhet vid en influensapandemi. - en sammanställning av länsstyrelsernas arbete 2007 Samhällsviktig verksamhet vid en influensapandemi - en sammanställning av länsstyrelsernas arbete 2007 2008-06-11 KBM 0176/2007 Titel: Samhällsviktig verksamhet vid influensapandemi - en sammanställning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla?

En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla? En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla? En slutredovisning

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Plan vid Pandemi Kinda kommun

Plan vid Pandemi Kinda kommun Plan vid Pandemi Kinda kommun Antagen av Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-08-17 Antagen av kommunfullmäktige 2009-xx-xx 1 Inledning 2 1.1 Vad är en influensapandemi?...2 1.2 Hur många sjuka?...2 1.3

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Plan vid extra ordinära händelser

Plan vid extra ordinära händelser Plan vid extra ordinära händelser Förvaltningsinstruktion för Socialtjänsten Dnr: 2011/13/708 Antagen av SN 2011-01-31 AKTUELLA NAMN OCH TELEFONNUMMER Om den vanliga telefonen inte fungerar, använd mobiltelefonen.

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Pandemiplanering Boden

Pandemiplanering Boden Pandemiplanering Boden Ingegerd Mannfeldt, Nämndsekreterare Socialförvaltningen Ann-Britt Sundberg, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Socialförvaltningen Tommy Lindvall, Säkerhetssamordnare Översiktsplanering

Läs mer

Rapport 2008:06. Samhällsviktig verksamhet i Stockholms län

Rapport 2008:06. Samhällsviktig verksamhet i Stockholms län Rapport 2008:06 Samhällsviktig verksamhet i Stockholms län Författare: Camilla Öngörür Raúl Paredes Rapport 2008:06 Samhällsviktig verksamhet i Stockholms län Utgivningsår: 2008 Tryckeri: Intellecta Docusys

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner. samhällsskydd och beredskap 1 (39) Gemensamma rutiner Uppdrag inom SOES samhällsskydd och beredskap 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Syfte...7 2.3

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Beredskapsplanering för en pandemisk influensa i

Beredskapsplanering för en pandemisk influensa i Beredskapsplanering för en pandemisk influensa i Bollebygds kommun Innehåll Förord...4 Mål...4 Förutsättningar för beredskapsplaneringen...4 Lagstiftning Smittskyddslagen (2004:168)...4 Lagstiftning Lag

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Faller en faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden

Faller en faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden Faller en faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden Faller en faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden Titel: Faller

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsument verket KO PROTOKOLL Dnr Datum 2012/273 2012-12-17 Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Epidemi- och pandemiplan

Epidemi- och pandemiplan 1 (10) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KS 2014-09-16, 198 Uppdateras: 2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens epidemi- och pandemiplan 3. Planeringsförutsättningar

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 del 1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser Titel: Vägledning inför kriser Del

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Allmänna villkor. för Mina meddelanden. Bilaga 4 Servicenivåer (SLA) version 1.0 (Gäller fr.o.m. 2015-11-11)

Allmänna villkor. för Mina meddelanden. Bilaga 4 Servicenivåer (SLA) version 1.0 (Gäller fr.o.m. 2015-11-11) Allmänna villkor för Mina meddelanden Bilaga 4 Servicenivåer (SLA) version 1.0 (Gäller fr.o.m. 2015-11-11) 2 1. Bakgrund och syfte Skatteverket tillhandahåller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Regler och instruktioner för verksamheten

Regler och instruktioner för verksamheten Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Civilförsvarsförbundet Nya influensan. Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum: 2009-08-31

Civilförsvarsförbundet Nya influensan. Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum: 2009-08-31 Civilförsvarsförbundet Nya influensan Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum: 2009-08-31 Inledning Bakgrund På uppdrag av Civilförsvarsförbundet

Läs mer

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Om du bor i Jämtlands län kan du få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Kommunledningskontoret 2011-11-29 Referens Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Åtgärd Ansvarig 1. Sammankalla hela eller delar av Kommunikationsansvarig kommunikationsenheten. Orientera om

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

1 INLEDNING...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3

1 INLEDNING...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 1.1 BAKGRUND...3 1.2 SYFTE...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3 2.1 MYNDIGHETER...4 2.1.1 Länsstyrelsen Västra Götalands län...4 2.1.2 Munkedals kommun...4 2.1.3 Skogsstyrelsen...4

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

INFORMATION SJUKRESOR

INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR Alla som bor i Jämtlands län har rätt att få bidrag från landstinget för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande behandling och tandvård. Resan kan

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer