Yttrande Regeringsuppdrag 4.A.2 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande 2007-12-20. Regeringsuppdrag 4.A.2 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar"

Transkript

1 Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Yttrande sid 1 (15) Krisberedskapsmyndigheten Socialstyrelsen Regeringsuppdrag 4.A.2 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar I regleringsbrevet för år 2007 fick Länsstyrelsen uppdraget att inom sitt geografiska område: identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en extraordinär händelse bistå verksamhetsansvariga i arbetet med att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en grundläggande funktionalitet identifiera vilka verksamheter som är särskilt viktiga för samhället vid en influensapandemi identifiera vilka funktioner eller befattningar hos t ex myndighet och företag som är vitala för att verksamheten skall kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet Redovisningsformer I skrivelsen Underlag inför samråd med Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen beträffande uppdrag om extraordinära händelser och pandemi daterad preciserade Socialstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten redovisningsformerna för uppdraget. Åtta frågeställningar presenterades, frågorna 1-4 är obligatoriska för Länsstyrelsen att besvara medan fråga 5-8 är frivilliga: 1. Vilka verksamheter anser ni behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en extraordinär händelse, dvs. vilka är de samhällsviktiga verksamheterna sett ur ett generellt perspektiv? 2. Vilka är de samhällsviktiga verksamheterna vid en influensapandemi? 3. På vilket sätt har länsstyrelsen lämnat stöd till de verksamhetsansvariga i arbetet med att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en grundläggande funktionalitet? Hur har processen sett ut och hur har arbetet lagts upp i stora drag? 4. Vilka funktioner och befattningar hos t.ex en myndighet eller ett företag som har bedömts som samhällsviktiga är vitala för att verksamheten ska kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet vid en influensapandemi? Redovisa endast ett sammanfattande underlag till KBM och socialstyrelsen och då i första hand kopplat till de verksamheter där det finns problem att upprätthålla funktionaliteten. 5. Vilka externa beroenden har identifierats som särskilt viktiga för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi? (elförsörjning och elektroniska kommunikationer, IT/tele ej inräknat) 6. Vilket behov av stöd har ni identifierat för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheter som kommer att drabbas av störningar vid en pandemi? 7. Nämn några exempel på åtgärder som kommer att vidtas för att öka förmågan hos de verksamheter som ha bedömts som samhällsviktiga (tex omfördelning av personal eller stänga mindre viktiga delar av verksamheten). 8. hur bedömer ni förmågan att bedriva de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi under de förutsättningar som finns angivna i Att planera för en pandemi En vägledning för verksamhetsansvariga? Kommentera de huvudsakliga problemen för de samhällsviktiga verksamheterna. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.se

2 sid 2 Metod Till grund för denna rapport ligger två enkätundersökningar besvarade av regionala och lokala aktörer inom såväl privat som offentlig sektor. Den första enkäten riktades till kommunerna, Landstinget samt Polismyndigheten och syftade till att identifiera samhällsviktiga verksamheter vid en influensapandemi och långvarigt elavbrott. Se bilaga 1. Svarsfrekvensen var 100 %. Genom denna identifierades 270 verksamheter i Östergötland. Med hänsyn till att identifieringsarbetet skett efter olika detaljeringsgrad i resp. kommun (exempelvis angav vissa kommuner samtliga livsmedelsaffärer och bensinstationer inom kommunen medan andra endast angav de största) gjorde Länsstyrelsen i samverkan med styrgruppen ett urval av de verksamheter som kan anses vara samhällsviktiga ur ett regionalt perspektiv, totalt 69 verksamheter/organisationer. 1 Till verksamhetsansvariga för dessa företag skickades den andra enkäten, formulerad som en webbenkät (se bilaga 2). Genom webbenkäten kunde information inhämtas om de samhällsviktiga verksamheternas funktioner och befattningar samt deras bedömning av förmågan att upprätthålla grundläggande funktionalitet vid pandemi och långvariga elavbrott. Totalt besvarades webbenkäten av 47 verksamheter, vilket ger en svarsfrekvens på ca 68 %. Observerat att antalet respondenter inte är jämnt fördelat över sektorsområdena vilket kan påverka resultatet (för vidare information se fråga 2). Resultatet av de ovan beskrivna enkäterna är inte bara centrala för föreliggande redovisning, utan utgör också en förutsättning för arbetet med projektet Prioritering och omfördelning av personella resurser 2 som sker inom Riskbild Östergötland. Resultat Föreliggande rapportering redovisas i nummerordning, enligt frågemallen ovan. 1. Vilka verksamheter anser ni behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en extraordinär händelse, dvs. vilka är de samhällsviktiga verksamheterna sett ur ett generellt perspektiv? Utifrån Krisberedskapsmyndighetens definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv har 270 verksamheter identifierats i Östergötland. Detta arbete har genomförts av kommunerna, Landstinget och Polismyndigheten 3 med utgångspunkt ifrån scenarierna influensapandemi och långvariga elavbrott. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det genom dessa två exempel på extraordinära händelser är möjligt att få en helhetsbild av vilka verksamheter som är samhällsviktiga ur ett generellt perspektiv. De verksamheter som i enkätundersökningen har pekats ut som samhällsviktiga i länet kan kategoriseras i sektorer/verksamhetsområden i enlighet med Krisberedskapsmyndighetens sektorsindelning. Sektorerna redovisas i figur 1 nedan. 1 Föreliggande redovisning omfattar således endast samhällsviktiga verksamheter ur ett regionalt perspektiv. 2 Projektplan för Riskbild Östergötland 2, För mer information om fortsatt urval och arbetsprocess se beskrivning ovan.

3 sid 3 Energiförsörjning Information och kommunikation Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Finansiella tjänster Hälso- sjukvård och omsorg Handel och industri Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Figur 1. Samhällsviktiga aktörer i Östergötland indelade i övergripande sektorer. Undersökningen visar att i stort sett samma verksamheter är samhällsviktiga oavsett om det gäller ett pandemiutbrott eller ett långvarigt elavbrott vilket innebär att samma grundfunktioner i samhället måste fungera tillfredsställande för att förebygga att en allvarlig kris uppstår och/eller för att kunna hantera och dämpa effekterna av den samma. 2. Vilka är de samhällsviktiga verksamheterna vid en influensapandemi? Mer omfattande beskrivning Sett till verksamhetsområde fördelar sig respondenterna enligt följande (obs! att en aktör kan verka inom flera verksamhetsområden, därav skillnaden mellan antalet verksamheter och totalsiffran för antalet respondenter i tabellen nedan. Tabell 1. Samhällsviktiga verksamheter i Östergötland fördelade efter verksamhetsområde. Antal Verkamhetsområde/sektor respondenter Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) 7 Information/kommunikation (tele, TV/radio, post/paket, tidningar) 12 Finansiella tjänster (betalningar, kontanter) 6 Socialförsäkringar 1 Hälso-/sjukvård och omsorg 5 Skydd och säkerhet 7

4 sid 4 Transporter 9 Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) 3 Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) 6 Offentlig förvaltning 8 Totalt 64 De verksamheter som är samhällsviktiga vid en influensapandemi återfinns inom samtliga sektorer. Enligt kommunernas bedömning är samma verksamheter samhällsviktiga vid pandemi som vid långvariga elavbrott. Kommunerna bedriver ett antal verksamheter som enligt olika lagstiftningar måste upprätthållas utan avbrott även vid en extraordinär händelse. Dessa är bland annat skola, vård- och omsorg, miljö- och hälsa, räddningstjänst. Driften av dessa verksamheter kräver i sin tur serviceenheter som t ex kommunalteknisk försörjning och kommunledning för att fungera. Enkätundersökningen tyder på att influensapandemin skiljer sig från andra extraordinära händelser genom att en stor andel av befolkningen insjuknar vid influensapandemi vilket innebär en stor påverkan på personalberoende verksamheter som t ex sjukvård och omsorg. Sjukvården drabbas dessutom dubbelt av influensapandemi eftersom många insjuknar och söker vård samtidigt som verksamheten drabbas av personalbortfall. En hårt belastad sjukvård utlöser först och främst stora personalbehov för medicinska åtgärder men utlöser också en rad beroendekedjor i form av sjukvårdsupplysning, informationsspridning om smittskydd (både genom media och genom egna organisationen). Apotekets verksamhet är också nödvändig (tillgång till läkemedel) samtidigt som transportsektorn är viktig för transporter av läkemedel, förnödenheter, sjuka och avlidna. Det är också centralt att begravningsväsendet fungerar. Utöver verksamheter med direkt koppling till vård och omsorg finns under en influensapandemi behov av en fungerande teknisk infrastruktur t ex el, tele och it. De beroendeförhållanden som finns under normala omständigheter gäller även under influensapandemi. 3. På vilket sätt har länsstyrelsen lämnat stöd till de verksamhetsansvariga i arbetet med att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en grundläggande funktionalitet? Hur har processen sett ut och hur har arbetet lagts upp i stora drag? Arbetsprocessen Under hela regeringsuppdragets genomförandeprocess har Länsstyrelsen Östergötland fört en kontinuerlig dialog med Landstinget, kommunerna, Polismyndigheten samt Försvarsmakten. Diskussioner har också förts med övriga Länsstyrelser och Krisberedskapsmyndigheten. En regional styrgrupp bestående av representanter för Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget har tillsatts för att förankra och inrikta arbetet samt belysa aktuella frågeställningar.

5 sid 5 Arbetsprocessen för föreliggande regeringsuppdrag kan delas in i följande skeden: 1. Inriktningsmöte med kommuner, Landstinget och Polisen Arbetsformer diskuterades och tidplan skisserades. 2. Möte styrgrupp Enkätutformning och projektets genomförande beslutades. 3. Identifiering av samhällsviktiga verksamheter Enkät till kommunerna, Landstinget och Polismyndigheten med syfte att ringa in de verksamheter, inom såväl privat som offentlig sektor, som är nödvändiga för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en influensapandemi eller ett långvarigt elavbrott. 4. Urval av verksamheter Tillsammans med styrgruppen gjordes ett urval av förslagen på verksamheter som kommit fram i enkäten. Av 270 förslag valdes 69 verksamheter ut som har bäring på regional nivå. 5. Information till verksamhetsansvariga De samhällsviktiga verksamheterna, inom såväl offentlig som privat sektor, bjöds in till ett seminarium den 30 oktober 2007 för information och diskussion angående innebörden och identifiering av samhällsviktig verksamhet och vad som förväntas av sådana verksamheter bland annat i form av förberedelser inför en pandemi. Förutom Länsstyrelsen deltog representanter från Krisberedskapsmyndigheten och Vattenfall. 6. Identifiering av samhällsviktiga funktioner och möjliga åtgärder Webbenkät till verksamhetsansvariga för att inhämta djupare information om de enskilda verksamheternas funktioner och befattningar samt förmågan att upprätthålla grundläggande funktionalitet vid pandemi och långvariga elavbrott. 7. Sammanställning och redovisning regeringsuppdrag till KBM och Socialstyrelsen Stöd till verksamhetsansvariga Länsstyrelsens dialog med berörda aktörer i länet inleddes i mars år 2007 i samband med ett seminarium där såväl arbetsformer som tidplan diskuterades och riktlinjerna för arbetet lades fast. Arbetet med att identifiera samhällsviktiga verksamheter i Östergötland har skett i samarbete med kommunerna, Landstinget och Polismyndigheten. Länsstyrelsen utformade för ändamålet en enkät där också grundförutsättningarna förklarades. Ytterligare hänvisningar gjordes till tillämpbart stödmaterial i form av publikationer; definitioner och analyser utgivna av bland andra Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen. Verksamhetsansvariga för samhällsviktiga verksamheter i länet inbjöds av Länsstyrelsen till ett informationsseminarium i oktober. Under mötet informerades verksamhetsansvariga om vad det innebär att deras verksamhet bedömts vara samhällsviktig samt hur planering av verksamheten kan ske inför en influensapandemi eller ett långvarigt elavbrott. Förutom Länsstyrelsen, medverkade representanter för Krisberedskapsmyndigheten och Vattenfall.

6 sid 6 Syftet med seminariet var att på en regional nivå föra diskussioner om influensapandemi samt uppmärksamma verksamhetsansvariga om behovet av beredskap för en sådan krissituation. Vidare har Länsstyrelsen varit verksamhetsansvariga behjälplig genom att via telefon och e-post svara på frågor som uppkommit i samband med arbetet med enkät och inför verksamheternas beredskapsplanering inför influensapandemi. Länsstyrelsen har under processen också skapat en webbplats med information till ansvariga för samhällsviktiga verksamheter. 4. Vilka funktioner och befattningar hos t.ex. en myndighet eller ett företag som har bedömts som samhällsviktiga är vitala för att verksamheten ska kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet vid en influensapandemi? Redovisa endast ett sammanfattande underlag till KBM och socialstyrelsen och då i första hand kopplat till de verksamheter där det finns problem att upprätthålla funktionaliteten. Tabell 2. Vitala funktioner och befattningar för verksamheternas upprätthållande vid influensapandemi, redovisade sektorsvis. Vitala funktioner och befattningar vid Sektor influensapandemi Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) Produktion och distribution av el och värme samt nödvändigt underhåll för att kunna upprätthålla dessa funktioner. Driftövervakning och felavhjälpning, support av it-system, beredskapspersonal och kundtjänst. För samhällets bränsleförsörjning behövs depåpersonal, tankbilschaufförer, lastplanerare, ITdriftstöd och kundtjänst/ordermottagning. Information/kommunikation (tele, TV/radio, För att skapa och sprida samhällsviktig information post/paket, tidningar) till allmänheten krävs personal för redaktion, tryckeri, teknik och kundtjänst. Distribution av tidningar, post och postinhämtning. Radiosändningar. Finansiella tjänster (betalningar, kontanter, försäkringar) Drift och underhåll av telefoniinfrastruktur. Enheter som hanterar betalflöden/betalningsförmedling, kontanthantering värdepapper samt de enheter som stöder dessa verksamheter (it m.fl.), försäkringshandläggning för nyteckning/komplettering, utbetalningar av skadeersättningar. Värdetransporter. Eftersom tillgången på kontanter kommer att minska är det viktigt att elen fungerar så att det går att betala med kort. Socialförsäkringar Hälso-/sjukvård och omsorg Funktioner för arbetssökande och arbetsgivare som gör att ekonomiska ersättningar kan göras utan förseningar. Telefonservice bl.a. sjukvårdsrådgivning, informationsfunktioner, resurser för hembesök och kommunernas äldreboenden, hemsjukvård ansluten till lasarett, primärsjukvård, akutsjukvård,

7 sid 7 Skydd och säkerhet Transporter (kollektivtrafik, transporter av sjuka och avlidna, godstransporter, hamnverksamhet) Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) Offentlig förvaltning smittskydd, stödfunktioner, ambulanssjukvård och transporter, regional sjukvårdsledning funktionen och annan larmförmedling. Distribution av läkemedel. Vakthavande befäl samt befattningar som ansvarar för utryckningsverksamheten inom polismyndigheten, skyddsvakter och annan bevakning av samhällsviktiga anläggningar, larmutryckningar. Trafikledning, transportledning, chaufförer, reservdelar och tekniker, hamnverksamhet. Vad gäller persontrafik är kollektivtrafiken central. Ledning, driftövervakning och drifttekniker. Samtliga processer inom livsmedelsproduktionen drabbas och hänger ihop: producent-förädlingförsäljning. Kundtjänst och kvalitetsavdelning är också centrala för livsmedelsaffärerna. Krisorganisationer hos länsstyrelse och kommuner, VB-/TiB-funktioner.Begravningsverksamhet, öppethållande av kyrkor, krissamtal, förstahjälpengrupper. Varningstjänst och itberedskap. 5. Vilka externa beroenden har identifierats som särskilt viktiga för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi? (elförsörjning och elektroniska kommunikationer IT/tele ej inräknat) Generellt finns externa beroenden i flertalet av de samhällsviktiga verksamheterna, beroendet är således till stor del ömsesidigt mellan verksamheterna. Följande externa beroenden har identifierats: Nödvändig utrustning och kompetens (t.ex. personlig skyddsutrustning, reservdelar, information och utbildning om smittskydd, uppdaterad lägesbild av ev. smittspridning samt annan förmedling av samhällsviktig information). Bevakningstjänster och övervakningssystem (t.ex. drift av övervakningssystem för VA-anläggningar). Kommunalteknisk försörjning (t.ex. dricksvattenförsörjning) Massmedia (tidningar och radio). Hälso- och sjukvård (inkluderat Apotek). Transporter och leveranser (t.ex. dieselleveranser och pappersleveranser). Väl utarbetade entreprenörs- och upphandlingsavtal (t.ex. avtalsbundna partner och underleverantörer). Offentlig förvaltning (t.ex. begravningstjänst) Även om elförsörjning och elektroniska kommunikationer - IT och tele (teknisk infrastruktur) ska bortses i svaret kan det vara värt att nämna att flertalet av respondenterna har nämnt dessa som en grundförutsättning för att verksamheterna ska fungera.

8 sid 8 Observera kopplingen mellan frågorna 5, 6 och Vilket behov av stöd har ni identifierat för att kunna upprätthålla en godtagbar förmåga inom de samhällsviktiga verksamheter som kommer att drabbas av störningar vid en pandemi? Tabell 3. Identifierade insatser för att stödja verksamheterna vid influensapandemi. Sektor Behov av stöd Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) Tillfälliga lättnader i regelverk beträffande inrapportering av ekonomi-, produktions- och miljörelaterade data. Myndigheternas stöd och lagändring för att få tillstånd att inhandla och lagra antiviraler/tamiflu. Prioritering av vaccin Möjlighet att prioritera elanvändare Pandemiplanering i andra viktiga verksamheter (som sektorn är beroende av) t.ex. transporter. Information/kommunikation (tele, TV/radio, Tillgång till vaccin för prioriterad personal post/paket, tidningar) och entreprenörer. Dispens från arbetstidslagstiftning och avsteg från vilotidsregler. Drivmedelsprioritering, Lagstadgad möjlighet att omfördela personal mellan olika avtalsområden. Prioriterad leverans av el, it/dataförbindelser, material. Samarbete krävs inom branschen. Finansiella tjänster (betalningar, kontanter) Samhällsgemensam löpande information om pandemins spridning/omfattning samt riktlinjer och rekommendationer från myndigheter på olika nivåer (nationell samt regional). Socialförsäkringar Hälso-/sjukvård och omsorg Avsteg från lagstiftningen inom tex socialtjänsten, framför allt avseende ledtider och innehåll. Samordning med landstinget om sjukvård, sjukresor etc. Länsstyrelsen skulle kunna hjälpa till genom att driva igenom ett effektivare informationsstödsystem riktat till allmänheten i länet ex gemensam hemsida. Kommunen kan få behov av personal samt utbildning i bl.a. hemsjukvård genom stöd av Arbetsförmedlingen och Landstinget Åtgärder för att hindra smittspridning, rekommendationer att inte besöka större publika arrangemang, anpassning av kollektivtrafik och taxiresor för

9 sid 9 nyckelpersonal, Samordning av åtgärder med Landstinget Samordning av tillgång till vaccin Definition av riskgrupper Datoriserad uppföljning av pandemins utveckling (integritetsskyddad), kunna redovisa vilka som är sjuka, vilka som blivit immuna, hur detta påverkar samhällsviktig verksamhet, Anpassning av lagstiftningen för att underlätta adekvata åtgärder bör utredas och fortlöpande genomföras eller förberedas t.ex. begränsning av resor till områden som drabbats av pandemin, att den aktuella pandemiska influensan omfattas av epidemilagstiftningen, Möjlighet att nyttja personal från andra kommuner inom och utom länet genom stöd av Arbetsförmedlingen och bemanningsföretag. Skydd och säkerhet Informationsinsatser riktade till allmänheten ang. t.ex. att 112-numret endast är avsett att användas vid nödlägen. Fortlöpande tillgång till aktuell information om lägesbild i kritiskt läge samt utbildning i tidigt skede. Lån av personal från andra regioner, behov av att kunna beordra personal vid dylika tillstånd, kan idag endast göras på heltidsanställd personal. En snabbare hantering av väktargodkännanden vid ev. behov av nyrekrytering. Säkerhetsklassning av personal tar tid. Större smidighet i kontakter med kommuner för nätverksbyggande för bättre beredskap. Ändring i SRV-föreskrifter: rätten att utnyttja deltidsbrandmän på heltid Resurser i form av personal, tekniskt stöd tex trygghetslarm, besöksgrupper från frivilligorganisationer, ev transportförstärkningar. Avsteg från ATL. Prioritering av läkemedel och vaccinationer. Transporter (kollektivtrafik, transporter av sjuka och avlidna, godstransporter, hamnverksamhet) Information till allmänheten om att noga överväga personresor (endast nödvändiga görs) Högre krav på nätägarna efterfrågas för att undvika störningar i eldistribution, Avsteg från arbetstidslagstiftningen. Tydliggörande ang. tolkning och tillämpning av begreppet nödfallsövertid. Fungerande kollektivtrafik för att säkra personalens resor till och från arbetet.

10 sid 10 Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) Större samordning av kollektivtrafikslag t.ex. länstrafik och tågtrafik. Prioritering av drivmedelsleveranser etc. Hjälp för att klara underhållsinsatser utöver vad som köps in normalt. Transportörer av vattentankar och dieselolja. Hjälp att säkerställa framkomliga vägar samt fungerande el, tele och it-drift. Det är angeläget att myndigheter har resurser att fatta snabba beslut i exceptionella frågor. Det kan till exempel krävas nytänkande hur kadaver får hanteras om en lantbrukare tvingas nödslakta flera hundra smågrisar i veckan och transport och mottagning av kadaver inte fungerar som normalt. (Gäller även slaktkyckling). Tänkbart är också att myndigheterna tvingas göra prioriteringar (t.ex. gällande transporter) där lantbruket, p.g.a. djurskyddsaspekten måste prioriteras Offentlig förvaltning Samverkan med andra domstolar i närheten Resurser för att kunna åtgärda de brister som framkommer i pågående riskanalys. Om kommunens egna resurser (människa och övriga tillgångar) är uttömda och det är svårt för kommunen att lösa situationen på egen hand, kan det vara lämpligt om lst eller landstinget kan agera resurscentral för tillgängliga resurser i länet.

11 sid Nämn några exempel på åtgärder som kommer att vidtas för att öka förmågan hos de verksamheter som har bedömts som samhällsviktiga (tex omfördelning av personal eller stänga mindre viktiga delar av verksamheten). Tabell 4. Möjliga åtgärder för att öka förmågan. Möjliga åtgärder för att öka Sektor verksamhetens förmåga Energiförsörjning (el, värme, bränsle, drivmedel) Omfördelning av tillgänglig personal från mindre viktiga till de viktigaste funktionerna Prioritera leveranser till samhällsviktiga Information/kommunikation (tele, TV/radio, post/paket, tidningar) företag. Omfördela personalresurser genom att begränsa vissa verksamheter. Stängning av mindre viktiga delar av verksamheten Upphandling av drivmedel. Upprätta kontinuitetsplanering utifrån pandemiscenariot Satsning på fokusområden nyheter och samhällsinformation. Koordinera verksamheten med andra regioner/kontor. Säkerställa vikariebehov och medarbetare som har möjlighet att köra fler distrikt. Finansiella tjänster (betalningar, kontanter) Omfördelning personal Säkerställa prioriterad verksamhet Information till kunder via post. Använda alla extra personalresurser (vikariepersonal, timanställda), ändrade anställningsvillkor deltid till heltid Utnyttja hemarbetsplatser Ställa in tjänsteresor, kurser/konferenser Aktivera funktioner för löpande ledning /support informationsspridning Hygieföreskrifter Överväga att begränsa kundkontakter om detta är möjligt Socialförsäkringar Omfördelning av personal Tills vidare lägga ner mindre akuta arbetsuppgifter Hälso-/sjukvård och omsorg Omfördelning av personal och andra resurser efter behov genom att dra ner på vissa verksamheter Omflyttning av vissa avdelningar (patienter med pandemiliknande symptom hålls för sig) Prioritering inom verksamheten Nedprioritering av mindre brådskande utryckningar Samarbete med närliggande regioner initieras. Skydd och säkerhet I extrema fall kan viss eller all verksamhet flyttas till eller från annat/andra kontor

12 sid 12 Transporter (kollektivtrafik, transporter av sjuka och avlidna, godstransporter, hamnverksamhet) Kommunalteknisk försörjning (dricksvatten, avlopp, renhållning, väghållning) Livsmedel (tillverkning, distribution, kontroll och försäljning) Använda timanställda i större utsträckning Prioriterar bland uppdragen, drar ner på vissa delar och prioriterar det viktigaste Som organisation arbeta för att medlemmarna ser över reservdelsförsörjning Anv. extra personalresurser (vikariepool, timanställda, ändrade anställningsvillkor tex deltid-heltid, lån från andra enheter i närområdet Prioritera de viktigaste leveranserna I extremfall minska leveranserna till att ske varannan dag Samarbete med närliggande regioner Omfördelning av personal Minskade öppettider och minska bemanningen till minsta möjliga Omfördelning av personal Upprätta en plan för pandemiutbrott Lyfta frågan till central nivå Minska beroendet av enskilda medarbetare genom att upprätta kompetensplan och på så vis bredda kompetensen Offentlig förvaltning Omfördelning av personal Prioritera inom verksamheten Genomföra riskanalyser och bedömningar 8. Hur bedömer ni förmågan att bedriva de samhällsviktiga verksamheterna vid en pandemi under de förutsättningar som finns angivna i Att planera för en pandemi En vägledning för verksamhetsansvariga? Kommentera de huvudsakliga problemen för de samhällsviktiga verksamheterna. I enkäten ombads verksamhetsansvariga uppskatta förmågan att bedriva sin verksamhet vidare under en pandemi. Bedömningen gjordes utifrån scenariot där influensapandemi drabbar samhället och slår jämnt över hela befolkningen, 20 % av personalen blir sjuka under en period på 6-8 veckor under januari-februari månad. Under andra och tredje veckan är 50 % av personalen borta pga. sjukdom eller för att ta hand om sjuka anhöriga. Resultatet visar att driften av de samhällsviktiga verksamheterna under ett pandemiutbrott bedöms vara förenade med vissa problem. Som framgår av figur 2 bedömer majoriteten av de tillfrågade att deras förmåga har vissa brister alt. är bristfällig. Ca 60 % av respondenterna bedömer sin förmåga som god eller med vissa brister. Ca 35 % bedömer förmågan att bedriva verksamheten under influensapandemi som bristfällig eller mycket bristfällig.

13 sid Antal verksamheter GOD VISSA BRISTER BRISTFÄLLIG MYCKET BRISTFÄLLIG VET EJ Förmåga Figur 2. Verksamheternas egenuppskattade förmåga att fortsätta bedriva verksamheten vid en influensapandemi. Undersökningen visar att den bedömda förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet under ett pandemiutbrott skiljer sig något mellan de olika sektorerna. Detta illustreras i figur Antal verksamheter offentlig förvaltning Livsmedel kommunalteknisk skydd och säkerhet energi finans info transporter hälso och sjukvård socialförsäkringar GOD VISSA BRISTER BRISTFÄLLIG MYCKET BRISTFÄLLIG VET EJ Sektor Figur 3. Verksamheternas egenuppskattade förmåga att fortsätta bedriva verksamheten vid en influensapandemi, sektorsindelad redovisning.

14 sid 14 Influensapandemi förväntas påverka verksamheterna på olika sätt. Respondenterna beskrev översiktligt de problem som bedöms kunna uppstå samt hur dessa kan komma att påverka driften. Dessa redovisas sektorsvis nedan. Inom offentlig förvaltning bedöms ett pandemiutbrott kunna leda till att myndigheters kapacitet att utreda och fatta vissa typer av beslut minskar till följd av att delar av personalen är sjuka och befintlig personal måste omfördelas. Detta kan i längden bli ett problem med tanke på att vissa delar av verksamheten kräver spetskompetens och är personberoende. Väntetiderna på rättegång väntas dessutom bli längre vilket innebär längre häktningstider och ett ökat tryck på kriminalvården. Begravningsväsendet uppskattar att en reducerad bemanning i kombination med ett ökat antal avlidna kan komma att innebära en stor belastning på befintlig personal. Väntetiderna beräknas också bli längre för begravning och gravsättning. Vad gäller verksamheter inom livsmedelssektorn bedöms de största problemen inte ligga vid djurhållnings- och köttproduktionsledet med tanke på att lantbrukare (som oftast jobbar självständigt) i allmänhet är vana vid att tänka i termer av ersättningslösningar vid sjukdom och semester. Problem kan emellertid uppkomma i kedjan före och efter lantbruket, vid produktförädling och handel. Exempelvis innebär stopp i slakten, och överfulla djurstallar att djurskyddsproblem snabbt kan uppstå. Livsmedelskedjorna bedömer kunna hålla öppet med god service och varutillgång med undantag för dagsfärskt bröd och mjölk under början av perioden. Allt eftersom tiden går kommer emellertid både öppettider och sortiment troligen att reduceras. Inom kommunalteknisk försörjning gör en av respondenterna bedömningen att upp till åtta veckors pandemi kan liknas vid en vanlig semesterperiod och att den ordinarie driftorganisationen därmed bör klaras. Däremot kan det vara nödvändigt att vissa akuta underhållsinsatser åtgärdas med provisoriska lösningar. Andra aktörer poängterar verksamhetens beroende (reparation och driftövervakning) av att entreprenörer kan fullfölja aktuella avtal. För verksamheter med ansvar för infrastruktur kopplad till telefoni etc. kan pandemi leda till längre svarstider i kundtjänst, längre leveranstider och längre åtgärdstider vid fel. Verksamheten inom energisektorn bedöms bli begränsad. Endast nödvändiga driftåtgärder i elnät och fjärrvärmenät (ex. avhjälpande av driftstörningar) för att säkra produktion och distribution antas vara möjliga att genomföra. Respondenter inom finanssektorn förutspår att kännbara störningar drabbar främst kontantleveranser till bankomater och bankkontor. Ekonomisk rådgivning och telefonkontakt kommer också att bli eftersatt. Inom informationssektorn beräknas det uppstå vissa brister i verksamheternas förmåga. Dessa är till stora delar förknippade med knappa personella resurser om/när stora delar av personalen insjuknar. Det finns risk för att personalen i ett sådant läge inte kan avlösas för vila och sömn i tillräcklig omfattning. Verksamheterna räknar också med att ett pandemiutbrott kan leda till ekonomiska förluster, då nyhetsrapportering måste prioriteras framför t ex annonsering. Vidare kan distributionen av tidningar till återförsäljare och kunder bli lidande (försenad eller utebliven) pga. personalbrist.

15 sid 15 Förmågan att bedriva verksamheter inom transportsektorn av både persontrafik och gods är direkt beroende av personaltillgång. Tillgång till utvilad personal förväntas bli ett problem mot slutet av pandemiperioden. Aktörerna anger också att tillgången till reservdelar till fordon samt leverans av bränsle och halkbekämpningsmedel kan leda till problem. Inom hälso- och sjukvården ökar kraven och belastningen på personalen. Resurstillskott i form av personal, läkemedel och kunskap bedöms vara nödvändigt. Vad gäller frivilligorganisationernas verksamhet drabbas möjligheten till att hålla utbildningar och den ordinära besöksverksamheten måste begränsas. Dessutom förväntas medlemsvärvning och insamlingsverksamhet bli eftersatta. Länsstyrelsens fortsatta arbete I samband med att länsstyrelserna tilldelades detta regeringsuppdrag startade en arbetsprocess med att förbättra krisberedskapen inför influensapandemi i Östergötland. Vid detta tillfälle kände vissa aktörer redan till att de bedriver viktiga samhällsfunktioner medan det för andra var någonting nytt. Genom uppdraget har medvetenheten om samhällsviktiga funktioner ökat och därmed har även betydelsen av fortsatt samverkan inom krisberedskapsområdet uppmärksammats. En väl genomförd planering inför influensapandemi kan verka förebyggande alternativt lindra konsekvenserna av en kris. Bland medverkande aktörer uttrycks emellertid behovet av fortsatt samarbete eftersom pandemiplaneringen enbart påbörjats. I kommunerna pågår just nu arbete med pandemiplanering så också på länsstyrelsen. Landstinget fastställde en beredskapsplan för influensapandemi år För aktörer inom den privata sektorn, med några få undantag, återstår dock en större del av arbetet med pandemiplanering. I det fortsatta arbetet bör samverkan mellan central, regional och lokal nivå fortgå. En del av det fortsatta arbetet i Östergötland kommer att vara att sammanställa en övergripande bild av samhällsviktiga verksamheter vid långvariga elavbrott och influensapandemi samt att tillsammans med andra aktörer fastställa en grundläggande säkerhetsnivå inom minst två områden av samhällsviktig verksamhet. I arbetet med detta yttrande har förutom undertecknade deltagit samhällsbyggnadsdirektör Elisabet Weber, försvarsdirektör Eva Kihlkrans och byrådirektör Elina Ramsell. Bilagor: Bilaga 1, enkät för kommuner, Landstinget och Polismyndigheten Bilaga 2, enkät till övriga verksamhetsansvariga i länet Kopia till: KSE Länsledning

Samhällsviktig verksamhet vid en influensapandemi. - en sammanställning av länsstyrelsernas arbete 2007

Samhällsviktig verksamhet vid en influensapandemi. - en sammanställning av länsstyrelsernas arbete 2007 Samhällsviktig verksamhet vid en influensapandemi - en sammanställning av länsstyrelsernas arbete 2007 2008-06-11 KBM 0176/2007 Titel: Samhällsviktig verksamhet vid influensapandemi - en sammanställning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 (9) Datum 2009-08-17 Dnr AA-201-9797/09 Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 Inledning Socialstyrelsen har i samråd med smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra den

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Riskanalys för myndigheterna inom SOES Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla?

En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla? En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden En sammanfattning av rapporten Faller en faller då alla? En slutredovisning

Läs mer

Pandemiplan. för. Lilla Edets kommun. LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen. Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131

Pandemiplan. för. Lilla Edets kommun. LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen. Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131 LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen LILLA ÊDÊTS KafvfMUN Kornmunstyrelsen 2009-10- 1 6 Pandemiplan för Lilla Edets kommun Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131 Pandemiplan för Lilla

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Planering i samband med den nya influensan A (H1N1)

Planering i samband med den nya influensan A (H1N1) 1 Information till räddningstjänster: Planering i samband med den nya influensan A (H1N1) Inför en pandemi behöver myndigheter, företag, organisationer och andra aktörer förbereda sin organisation. De

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR H2020 - Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR Jonas Johansson PRESENTATION SAMVERKANSPLATTFORM H2020, STOCKHOLM, 20160127 Forskning vid LU med inriktning mot säkra samhällen Lund University

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport Vid stort utbrott av influensa 2009 - Lägesrapport Hans-Ivar Swärd 2009-08-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Ansvarsfrågor... 3 2.1 Landstinget... 3 2.2 Kommunen... 3 2.3 Samverkan kommun landsting...

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Bemyndigande och bakgrund Erfarenheter Sammanfattning av referensgrupp kommuner Sammanfattning av referensgrupp

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser

UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser Sidan 1 av 5 UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser Postadress Kommunhuset 234 81 LOMMA Besöksadress, Kommunhuset Hamngatan 3 Lomma Telefon, växel Telefax, växel Internet 040-641 10 00 040-641

Läs mer

Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6

Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6 ROS 11/77:1 1 (10) Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6 Denna redogörelse ska ses som en sammanställning

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott samhällsskydd och beredskap Konsekvensbedömning 1 (6) Avdelningen för samordning och insats Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott Konsekvensbedömningen är gjord på uppdrag av

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional

Läs mer

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Trygghetens Hus - från vardag till kris

Trygghetens Hus - från vardag till kris Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Plan vid extra ordinära händelser

Plan vid extra ordinära händelser Plan vid extra ordinära händelser Förvaltningsinstruktion för Socialtjänsten Dnr: 2011/13/708 Antagen av SN 2011-01-31 AKTUELLA NAMN OCH TELEFONNUMMER Om den vanliga telefonen inte fungerar, använd mobiltelefonen.

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Plan vid Pandemi Kinda kommun

Plan vid Pandemi Kinda kommun Plan vid Pandemi Kinda kommun Antagen av Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-08-17 Antagen av kommunfullmäktige 2009-xx-xx 1 Inledning 2 1.1 Vad är en influensapandemi?...2 1.2 Hur många sjuka?...2 1.3

Läs mer

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se. 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se. 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1 Lars Berg Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1 Reservkraftprojektet 2013 2015 Bakgrund 2012 genomförde Livsmedelsverket,

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Kommunal krisledningsplan

Kommunal krisledningsplan Kommunal krisledningsplan vid extraordinära händelser i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-30, 119 Kommunal krisledning Denna plan äger tillämpning för kommunens ledning vid extraordinära

Läs mer

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Vägledning för gemensam Rakelanvändning Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Beroendeanalys för ökad robusthet i samhällsviktiga transporter

Beroendeanalys för ökad robusthet i samhällsviktiga transporter Beroendeanalys för ökad robusthet i samhällsviktiga transporter Ett projekt inom Samverkansområdet Transporter 2013-2015 Representanter från kommuner och landsting Om projektet Mellan 2013-2015 utvecklas

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport.

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport. 1(5) KS 2008/0177 Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport Bakgrund Under det gångna året har inträffat ett antal driftstopp inom IT och telefoni som fått allvarliga konsekvenser genom att för verksamheten

Läs mer