'Ällt måste in i ett sammanhang"
|
|
- Tobias Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 'Ällt måste in i ett sammanhang" Arbetslag, lyssnargrupper och valmöjligheter. Tre magiska ingredienser för framgång. Bakom receptet står Persboskolan i Skultuna utanför Västerås. TEXT: MARIE BENGTS FOTO, MATS ERLANDSSON -Jag är aldrig ensam. Jag har en bollplank i de andra lärarna, i alla frågor. Och det är ovärderligt. Sedan är det mycket roligare att jobba tillsammans. att ha ett utbyte med andra. Och så är vi ju många vuxna som ser varje elev. Britt-Marie Litharnrner radar upp några av fördelarna med att ingå i arbetslag. -rornados~. kallar de sig. arbetslaget för år rno. Hon är lärare i hem- och konsumentkunskap. bland mycket annat. Hon undervisar i idrott och hälsa. So och är mentor för en grupp nior. För tillfallet arbetar hon halvtid med kartläggningav ett projektarbete i skolområdet, om reflektion och lyssnargrupper. Klockan nio. en torsdagsmorgon i oktober. är hon i full färd med att skicka iväg två elever till afhiren. De får inköpslistor till dagens lektioner i hem- och konsumentkunskap. Det första passet börjar om en timme. Vi befinner oss i flygeln där niorna har sin hemvist. De hämtar material. kollar listor. stämmer avoch försvinner åt olika håll. Några sitter i klassrummen och läser eller skriver. Där råder lugn och ro. På vita tavlan finns några slags minneskanor. på vad som ingår i varje ämne. [ hem- och konsumentkunskapens fall är det: måltiden. konsumentkunskap. boende. samarbete och livsstil. Lokalerna är trivsamma. funktionella. Eleverna har fått bestämma hur de ska se ut då det gäller möblering. textiler. belysning och utsmyckning. I rummet som tjänar som bibliotek råder en sådan pedantisk ordning i hyllorna att man baxnar. Allt står på sin plats. i linjalraka rader. På väggen i korridoren hänger fyra gruppfoton med elever. - Det är alltså fyra klasser med nior. räknar jag ut. - Inte klasser. undervisningsgrupper. rärrar Britt-Marie Lithammer. Traditionella benärrmingar är de inre mycket för i Persboskolan. Hon förklarar att eleverna i undervisningsgrupperna också ingår i sex mentorsgrupperoch att hon själv är mentor för en av dessa. Eleverna valde sin mentor i år sju. Lärarna berättade om sig själva. hur de såg på saker och ting och eleverna fick kanna efter vem som passade dem bäst. Sedan gjorde de sitt val. Men det var inte hugget i sten. Om de ångrade sig efter ett tag. gick detbra att byta. Och det är klan att det måste vara enklare att vara mentor åt någon som har valt en. Eller tvänom. - Som mentor har man ungefar tio elever i sin grupp. Kanske låter det mycket med sex mentorer för 57 elever - men fyra av oss arbetar bara halvtid med undervisning. förklarar Britt-Marie Lithammer. Läsåret delas in i perioder där varje period utgör fyra. fem veckor. De kallas för "sammanhang" och har olika ingångar som No. So - eller skapande. Sammanhanget som inledde läsåret för niorna kallades för "the Final Countdown". Just nu är de mitt uppe i någonting som fått namnet "MyWay". Det innebär. konfattat. att förstå "Vi gör invärderingar i alla ämnen. Ska man utvärdera måste man veta innan vad man kan." sig självoch fundera över livet efter nian. Vad man är intresserad av. vad man vill satsa på i framtiden. Vilka delar av skolarbetet man måste jobba med och vilka delar man finner störst nöje att jobba med. Målen från läroplanen är inbakade i de olika uppdragen som ingår i sammanhangen. exempelvis uppdraget "Boende". Eleverna får information om i vilket ämne som de kan redovisa sina arbeten. de kan nästan alltid redovisa ett arbete i flera ämnen. Då det gäller uppdraget Boende kan de redovisa det framförallt i hem-och konsumentkunskap och So. Men eftersom så mycket ingår i 10 HUSHAllSVETAREN 4/08
2 boendeuppdraget fungerar det att redovisa det i stort sett alla ämnen. Det är inte slumpen som har avgjort att jag besöker Persboskolan just en torsdag. Nej, torsdagen är speciell, då kan niorna välja mellan olika pass i hem- och konsumentkunskap, teknik. bild eller musik. I valet ingår också att lägga olika mycket rid på olika ämnen, enligt begreppen motivation, medvetenhet och prioritering. Dagen är indelad i fyra entimmespass, vilket innebär arr man kan jobba med alla fyra ämnena under en dag - eller ett enda. Eleverna har gjort sitt val och skrivit upp sig på listor. När jag studerar listorna verkar det som om det vanligaste är att man väljer två pass med ett amne innan lunch eller två pass efter. På det här sättet kan de lägga lite mer tid på sådant som de är valdigt intresserade aväven om de ändå måste hinna med de andra arrlnena också för att nå målen. - Det funkar väldigt bra. De bnner själva ansvar, upptäcker att ~Oj, nu harjag inte haft teknik på tre veckor. Det är nog dags att satta upp sig på det om jag ska nå m;\len~. Men vi lärare bokför närvaron i datorn och dubbelkollar för säkerhets skull då och då, förklarar Brirr-Marie Lithammer. - Eleverna blir trygga när defjr styra sitt eget lärande, säger Britt-Marie Lithammer. HUSHÅllSVETAREN 4/08 Il
3 Det verkar omöjligt att på en förmiddagsätta sig in i ett arbetssätt som det tagit femton år för en skola an ta fram. Ord som sammanhang. uppdrag och lyssnargrupper sätter myror i huvudet. åtminstone på mig. Innan vi beger oss till det gemensamma fikarummet tarvi en sväng förbi "kontoret" för att hämta upp några papper. En gammal tekniksal har byggts om till ett kontorslandskap där alla lärare på skolan har sin egen arbetsplats. Over en kopp kaffe berättar Britt-Marie Lithammer om hur en vanlig vecka kan se ut. Måndagsmorgnar samlas alla lärare en halvtimmeoch går igenom veckoplanen. Lärare i alla ämnen presenterar vad som finns att göra under veckan och vilka föreläsningar som de kommer att hålla. Oftast rör det sig in- te om obligatoriska föreläsningar. utan valbara. Eleverna kan välja att gå på dem. En del föreläsningar är faktabaserade och andra syftar mer till att inspirera. Vid startskottet till My Way hölls en stor. gemensam inspirationsträffdär tre lärareberättade om de val som de hade gion och sedan sjöng hela arbetslaget tillsammans Frank Sinatras paradnummer My Way. - Vi försöker att bjuda mycket på oss själva. säger Brin Marie Lithammer. En obligatorisk föreläsning som hon själv höll i var den som gäller boendeuppdraget. Där arbetade de med storyline. eleverna fick fundera runt frågan: vem är du när du nyttar hemifrån? - Vi startade arbetet där. på min föreläsning. Alla fick börja fundera. fantisera och skriva. De fick också göra en tidsplan och tänka på hur de ville redovisa projektet. Valmöjligheterna är många. man kan göra en kompendium. en film. en modell på tekniken eller slöjden. för an nämna några exempel. "Vad gör man hemma om något saknas?jo, då går man och handlar. Eller improviserar." Varje måndagseftermiddag har lärarna i Tornados arbetslagsmöte. Då lägger de fram ideförslag. vilka sammanhang de ska jobba med och diskuterar elevärenden. Onsdagseftermiddagar har de också en konferens un- 12 HUSHAllSVETAREN 4/08
4 der en timme. ibland i arbetslagen. ibland med all personal. En gång per månad är det renektcrande konferens. Då tänker man högt i arbetslaget och lyssnar på var.ind ". - Det ska vara tillåtet att ha tankar. att f.1 vädra dem. Tankarna får inte bemötas av någon annan. det är en forum för an uttrycka sig utan att bli motsagd och h,mma i argumentation. Det finns inga tankar som är ~rän eller fel~. Allas tankar är viktiga att lyssna till Det leder till an alla blir lyssnade till och respekterade. Det ar alltså det har som ar reflekterande samtal i arbetslagen. Motsvarigheten för eleverna kallas lyssnargruj>p('r. Det här är en slags lyssnarkuhur som de utvecklat under femton års tid. Och numera är alla skolorna i området med i projektet. från förskola till år 9- För till P.i.llet arbetar Brin-MarieLithammer med enslagskanläggningav lyssnargrupperna med elever och barn. Hon undersöker om det finns schemalagt på deolib skolorna iarbetslagen. om man arbetar med det som man ska i aua arbetslag - och vad man annars behöver för stöd. Varje onsdagsmorgon samlas eleverna i lyssnargrupper med sin mentor och samralar om exempelvis begrepp somdearbetar med. motivation. medvetenhetoch prioritering. Samma saker gäller där. man ska lyssna. få prata - men inte bli motsagd. Eleverna kan också ta upp andra aktuella saker. - De har pratat om problem med sabbade toaletter. Och sagt att det behövs en ~pust-vecka~mellan varje sammanhang. säger hon. På fredagar,det sista hon gör med eleverna.är tjugo minuters utcheckning av veåan. en sammanfattning runt det som var och en är mest nöjd med i veckans arbete. Arbetslaget har också utcheckning tillsammans efteråt. Då utvärderar de och försöker i mesta mån fokusera på sådanl som varit bra. - Men då är del också enda gången som det är tillåtet att "kräkas ur~ om man har del behovet. Bara för all få det ur sigoch kunna la nya tag. Då kande ta helg och lämna arbetet i skolan. För 6 år sedan arbetade Briu Marie Lithammer på ~det gamla traditionella sättet". Det vill säga. hon undervisade endast i hem- och konsumentkunskap i år 5-9. Hon höll mest till i salen som var avsedd för ämnet. som ligger vid sidan av huvudbyggnaden. Inte heller ingick hon aktivt i arbetslag på samma sän som i dag - även om hon försökte samarbeta med andra lärare i den mån det fanns förutsattningar för det. Nu har hon endast hem- och konsumentkunskap i år niooch undervisardessutom dessa elever isooch idron. En idronslärare undervisar sjuorna i hem- och konsumentkunskap och en annan ånoma. Lärarna följer eleverna från år sju till nio. Eftersom hon är behörig i hem- och konsumentkunskap handleder hon de båda idrotlslär.trna som undervisar iämnet iårsju och åna. Hon ansvarar också för betygochdeverna redovisaralhid för den betygsansvariga läraren. Själv får hon handledning i de ämnen som hon undervisar i. idrott och hälsa samt So. Torsdagar är faktiskt enda dagarna som man hinar henne i hem- och konsumentkunskapssalen. An arbeta med elevens egna val fungerar fantastisk:l tycker hon. - De hinar sitt eget sän att lära. För någon fungerar det bäst att lyssna. någon annan lär sig mer genom att läsa. Det faktum att det finns valmöjligheter leder till en tyst och god arbetsmiljö. Det är sallan någon som stör föreläsningarna - eftersom alla valt att vara där. likadant är det när de sitter och läser - ellerjobbar vid datorerna. -Jagtyckerdet ärkårnan idet bär arbetssätlel an eleverna blir trygga när de får slyra sill eget lärande. Att kunna göra egna val bygger på an veta vem man är och vad man vill. Som l:irare ar det väldigt sällan som man är ensam i klassrummet Den som ar tillganglig handleder eleverna. berattar hon. Inte heller under torsdagspassen är hon ensam lärare hela tiden. En fritidspedagog tinar in en srund och går runt och pratar med eleverna. Brin-Marie Lithammer beskriver hennesom kittet i skolan. Hon går runt. kollar laget. stöttar där det behövs. I salen finns 15 elever som ska arbeta två pass i rad. Britt Marie Lithammerstämmer av närvaron med passlislorna och ska föra in dem i datorn direkt. - Tack Kevin och Alexis som har handlat till alla. säger hon. Gick det bra? - Ja, men vi köpte öl i ställel svarar en av killarna och får några skratt. Men sedan är det sluttramsat. Eleverna gör vad de ska. de hämtar ingredienser. läser recept. hackar och skär. [ Kevin och Alexis grupp ska man göra paslasallad med kassler. En kille berättar all varje person tilldelas sju kronor i veckan att spendera och all man planerar måltiden efter denna summa. Receptlar man hemifrån, på nälet eller ur läroboken. Oftast väljer man att laga lillsammans med några kompisar - men det går bra all vara själv också. Tre ~ejer har hittat ell recept på nätet som de ska prova: Kycklingsallad med mango. De visar hur det går till att i förväg räkna ut vad kalaset kostar. Hemligheten är listan Prisberäkna.1 den ståralla ingrediensersom tänkaskan och på så sän tir man reda på exakt vad en sked mango chutney. 100 gram kycklingfil~och en avokado kostar. till exempel Vill man laga något lyxigare och veckans pengar inte räcker till kan man spara dem och spendera 14 kronor perperson veckan därefter.och då kanske man valjeratt göra en tre rätters. vilket fyra killar har ställt in siktel på denna förmiddag. Till förrätt gör de toast Skagen. huvudrätt är tomatsoppa med nudlar och som avsluming blir det faniga riddare. De anvånder sig av grov fonnfranska i både för- och efterrätten. I toast Skagen. byterde ut räkorna ioriginalreceptet motcrabfish för an det är billigare. Alla fyra ser fram mot måhiden menenav dem är extra glad A.J. AlO.~OI UOCK.KC~.' HUSHÄll$VETAREN.'08 13
5 - Äntligen får jag ata på lektionen. sager han. Han förklarar att fastemånaden ramadan ar över. Eftersom eleverna sjalva kan valja vilka lektioner de ska ha kunde han alltså ha valt bort hemkunskapen under ramadan. Detville han andå inte eftersom"det ar kul att laga mat". Andra ratter som sprider dofter i köketar körrfarsfyllda paprikor med ugnsbakad potatis. chili con carne. tacos... Ingen av grupperna gör samma sak. - Men det blir inte dyrare att de får valja sjalva. att alla lagar olika. tvartom. Nu blir det nastan inget spill alls. Då och då tarvi en kylsldpsrensningoch gör något av det vi har kvar. Det blir en utmaning i sig att komma på. Och det arju så det funkar hemma också. nar man har sitt eget boende. sager Britt-N!.arie Lithammer. Hon sager också att det ar en bra övningatt H gå till affaren och handla på egen hand. Dels göra olika val prismassigt, miljömassigt - men också funderar över saker som hur man vet att en avokado ar mogen. Någon upptäcker att en krydda ar slut - och att man hadeglömt att satta upp den på inköpslistan. Det ar bara att gesig ivag till affaren! - Vad gör man hemma om en ingrediens saknas?jo. då går man och handlar. Eller improviserar. sager Britt N!.arie Lithammer. Under tiden som det stökas i köken skriver hon dagens reflektionsfrågor på vita tavlan: Blev måltiden som vi hade tank!? Hur fungerade tidsplanen? Hur har du utmanat digsjalv i dag? Vad vill du utveckla nasta gång? Hur fungerade samarbetet igruppen? Innehöll det något svårare matlagningsmoment? Hur var måltiden då det galler naring. pris och hållbarhet? Förutom dessa frågor ska eleverna också fundera över om alla delarna ur kostcirkeln ingår - och om måltiden fungerar enligt tallriksmoclellen. FAKTAI'.\'I!l'~''llil!.i I Ptrsboskolan Inglr alla liraresom undervisar Isamma Ar Iettarbetslag, Britt Marle L1thanYner l...ar Iarbetslaget Tornados som ansvarar f6r Ar t, De f61jer elevema trin Ar 7 till t, Uslret ar Indelat Isammanhang och alla sammanhang ar uppdelade Itre begrepp. I May Way heter begre,pen arbete, utbildning och talang, I begre,pen Inglrollka uppdrq, UAlen t.laroplanenarinbakade Ide olika uppdrqen, exempelvis uppdraget "Boende", Det ar gott om tid till an både laga och ata. det blir inte stressigt Utrymme finns för att göra misstag - och att ratta till dem. Alla dukar fint och lagger ner omsorg på att det ser vackert ut både på tallriken och på bordet N!.atron infinner sig snabbt Britt-Marie Lithammer går runt och pratar med de olika grupperna - och får en muntlig reflektion. De som hargjort pastasallad med kassler ar nöjda medbåde smak och utseende. - Men vi skulle kunna anvanda fiberpasta istallet. Då hade det blivit annu nyttigare. funderar en kille. Och så kunde vi haft en frukt som efterratt för an få med alla delar i kostcirkeln. Tjejerna som lagat tacos har en diskussion om tallriksmodellen: - Vi har nog för mycket köttfars för att det ska stamm,. -Ja. men jag som tranar mycket behöver ata mer protein an vad som finns i tallriksmodellen. Det sa de på en föreläsning om mat och traning. - Nachochips ar inte så nyttiga. - Nej. men jag som ar glutenallergiker kan ata dem! Förutom de direkta. muntliga reflektionerna. anvander de sig aven reflektionsbok. Dar förklarar de varför de valde att laga en viss ran och sedan utvarderas arbetet - från alla tankbara infallsvinklar. Jag får titta i Mys reflektionsbok och fastnar i en mycke1underhållandeurnrdering om tacopaj som stracker sig över flera sidor. My laser spanska och darför gör hon ratter som kommer från spansktalande lander. eller har inspiration darifrån. Hon förklarar att hon ar intresserad av matkultur och frammande ingredienser. Hon menar också. så har i efterhand. att gruppen kunde ha anvant mer grönsaker i pajen för att uppfylla tallriksmoclellen och kostcirkdn. Om de hade anvantmorot. hade de fått in rotfrukter också. Dessutom Hrjagveta att hon ar valdigt noga med hygien. att ha håret uppsatt, att anvanda förklade och förstås tvatta handerna. Extra noga har hon varit denna gång eftersom hon lagade kyckling. Jag frågar Britt-Marie Lithammer om just uppsatt hår och förklade. eftersom de flesta i rummet inteverkar bry sigom det. - De får lara sig det i år sju. Då måste alla ha uppsatt hår och förklade. Men nu ska de klara av att sjalva valja. Och de får ju sjalva ta konsekvenserna. om det kommer hår i maten eller om de smutsar ner kladerna. Hon sager att det ar tillåtet att göra fd. att göra misstag. Poangen ar att man sedan kan se vad det ar som har gått snett. an man kan analysera och göra annorlunda nastagång. Eleverna uttrycker sig på många olika satt. ibland i vetenskapliga termer. De inleder reflektionen med en hypotes. I en reflektionsbok har en flicka skrivit: "Jag ar den typen av manniska som behöver lång tid på mig narjag ska göra något. Jag behöver lasa receptet om och om igen. Darför måstejag ta med det i berakningen narjag ska laga en måltid". Snacka om sjalvkannedom! -Ja. men alla skriver inte så utförligt Men det gör det 14 HUSHAllSVETAREN 4/08
6 tydligt var de är någonstans i utvecklingen, hur medvetna de är.jag får försöka möta dem där. Britt-Marie Lithammer berättar att de inte bara utvärderar ämnet. De gör även invärderingar. -Jag tror an det är ett nyn ord som vi har hittat på, här på skolan. Vi gör invärderingar i alla ämnen. En invärdering innebär att ta reda på: vad kan jag nu om det här? - Ska man utvärdera måste man veta innan vad man kan, så man kan jämföra sedan. Eleverna har vid det här laget ätit klart och pysslar med efterarbete. Snan är det dags för lunchrast. - I morgon är det debatt i So, påminner Britt-Marie Lithammer. Har ni valt något ämne - eller ska jag föreslå något? Att delta i debatten är, förstås, valfrin. En del lyssnar ba- ". - Men så småningom blir de så engagerade att de inte kan hålla sig. de måste säga sitt, säger hon. Detär fattigt på ideer bland eleverna. Om det inte kommer upp något ämne under dagen har hon ett på lur. de ska diskutera ondska. Hon har läst en artikelserie i Dagens Nyheter på temat Bland annat en anikel om en soldat från Rwanda, som har begått övergrepp. Han menade att ondskan grävde sig in i honom, an han höll på att bli ond. -Jag tänkte diskutera vad ondska är för någonting. Kan vem som helst bli ond?jag tror att det kan bli en intressant diskussion. Det kan det säkert Innan det är dags för de två eftermiddagspassen, ska Britt-N!.arie Lithammer träffa kollegorna i fikarummet Men jag har ytterligare en fråga: Hur ser hon på ämnet hem- och konsumentkunskap - och hur ser andra lärare på det? - Ute i den krassa verkligheten är det ju så att det inte riktigt räknas. att det inte har samma status som andra ämnen. Till exempel har det inte lika många timmar. Men här på skolan får eleverna faktiskt fler timmar än det står i läroplanen. Hon funderar vidare: -Jag tycker inte heller att det är viktigare än något annat ämne - för alla ämnen måste in i ett sammanhang. Samtidigtblir ett ämne aldrigviktigare än vad jag som lärare, tänker att det är. Och även människor mår nog bra av att ingå i sammanhang. Britt-Marie Lithammer skyndar sig upp till arbetslaget. De har redan hunnit ringa och fråga var hon håller hus. D HUSHÅllSVETAREN 4/08 15
Vad svarade eleverna?
Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merBarn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015
Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merVärderingsövning -Var går gränsen?
OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning
Läs merSchemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Läs merKapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.
Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion
Läs merEn vanlig dag på jobbet
En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merEn hållbar utveckling
En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs mer/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Läs merTrerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven
Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merMåltiden ett gemensamt uppdrag
Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merResultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015
Datum 2015-04-07 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015 2013 49 svarande av 79 elever 28 flickor och 21 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 62 % 2014 75 svarande av
Läs mer... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...
KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar
Läs merElevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%
Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K
Läs merLadda för fotboll i Södertälje FK
Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merTräna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:
Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs mer- Tack, sa jag och gick och satte mig på en ledig plats bredvid en tjej längst fram som luktade parfym.
A4 Varför just jag? När jag kom in i klassrummet kände jag att det här var helt fel. Alla tittade på mig. Jag blev stående i dörröppningen medan kvinnan framme vid tavlan började prata. - Åh, hej! Det
Läs merMin dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk
Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merFYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN
FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med fysisk aktivitet som tema. Vi hoppas att Ni under denna vecka upptäcker nya sätt
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merDet finns ett monster i våran källare han tog fram sina vassa klor och...
Det finns ett monster i våran källare han tog fram sina vassa klor och... Monstret #cool - Hörde du ljudet Mario nej nu kommer det igen, sa Lunde. - Sluta larva dig. Kom nu så går vi till idrotten, sa
Läs merDet sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt
Arbetsmaterial LÄSARE Det sista slaget Författare: Tomas Dömstedt Bakgrund Det här materialet hör till boken Det sista slaget som är skriven av Tomas Dömstedt. Materialet är tänkt som ett stöd för dig
Läs merTom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:
-Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merMin dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar
Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Agneta Hägg är 57 år och jobbar som mellanstadielärare i klass 5B i Norsjö. Hennes föräldrar är från Norsjö men hon växte upp i Vännäs.
Läs merDetta kan göras imorgon
Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.
Läs merHur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?
MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än
Läs merLyssna, höra och förstå
Lyssna, höra och förstå Länge förknippades Skultuna med mässingsbruk. Numera är det snarare konsten att lyssna och reflektera som särpräglar den gamla bruksorten. Text Marie Bengts Foto Mats Erlandsson
Läs merRapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin 2017 Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal En av våra rutiner efter lunch är att vi läser för/tillsammans med barnen.
Läs merThomas i Elvsted Kap 3.
Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax
Läs merAtt använda svenska 1
Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merJa jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och
Jag och min morbror. Jag var hemma själv och satt i soffan. Jag har inget och göra. Vart är tv kontrollen någonstans? Har mamma tagit bort kontrollen? Jag får väl leta sa jag med en suck. Ring ring, är
Läs merAllmän information: Fritidsinformation: Aktivitetstisdag: Tre lekar inne/ ute. Veckans pyssel: Krympplattor
Kom ihåg vecka 43 Förskoleklassen Inneidrott, ta med ombyte, inneskor och handduk. No-tema. Meja får visa och berätta om en bok eller en sak hon tagit med hemifrån. Barnens show kl 12:30. Återigen en bra
Läs merVAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.
VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med. SVENSKA Vi läser svenska grund på måndagar. Vi skriver ord och meningar i olika teman, tex årstider,
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merLäsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merResultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012
Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 2010 88 svarande av 120 elever. 46 flickor och 42 pojkar (enligt Procapita 4/4) dvs 73 % 2011 73 svarande
Läs merMin kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:
Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med
Läs merBESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?
Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merSune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
Läs merMuntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Läs merKapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln
Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej jag heter Peter och jag är 10 år. Jag går på Kajsaskolan. Min kompis heter Jonathan och går i min klass. Jag är rädd för min rektor på skolan, för varje dag går hon
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs mer1 december B Kära dagbok!
1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling
Läs merSeniorernas veckobrev V.43
Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en
Läs merEn-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.
En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra
Läs merServiceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merjonas karlsson det andra målet
jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland
Läs merDennis svarade. Det var Maria. -Hej, det är Maria. -Hej, sa Dennis. -jag vill bara tacka för att du räddade min brors son. - Det var så lite så. - Och förlåt för att jag inte vågade säga ifrån på caféet,
Läs merEn bra kompis. - sagan om den goda förpackningen
En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det
Läs mer10 september. 4 september
I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag
Läs merHemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011
Hemkunskap Tvätt 1. Det finns olika tvättsymboler på klädernas tvättlappar. Rita de olika symbolerna och berätta med egna ord vad de betyder. Du ska med symboler från de tre kategorierna: Tvätt Tork Stryk.
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merDet blåste nästan storm ute. Trädens
1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,
Läs merKapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det
Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i
Läs merNYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36
NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes
Läs merSkolenkäten hösten 2012
Skolenkäten hösten 2012 Totalrapport för Skolenkäten till elever i årskurs 5, årskurs 9 och år 2 i gymnasiet Antal medverkande skolenheter: 602 Grundskolor Gymnasieskolor Årskurs 5 Årskurs 9 År 2 Antal
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merLEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merGUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014
GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs mer