Kommunal 2006 Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Kommunal 2006 Verksamhetsberättelse

2 År 2006 präglades i Kommunal mycket av förberedelserna inför lönekampen och kongressen Kongressmotioner och avtalsförslag skrevs, en mängd avtalskonferenser hölls. Kommunal opinionsbildar under 2007 kring dessa frågor under den gemensamma devisen Sverige behöver fler proffs. Syftet är bl a att lyfta yrkesstoltheten bland Kommunals medlemmar. Sara, Magnus och Sophie- Kaleno, elever på Öknaskolans naturbruksgymnasium, är blivande proffs i lantbrukssektorn.

3 INNEHÅLL Ordföranden har ordet, sid 6 Medlemskapet, sid 12 Löner och arbetsvillkor, sid 24 Välfärd, sid 36 Internationell solidaritet, sid 42 Organisation och kommunikation, sid 46 Slutord, sid 54 Ekonomi, sid 57 Bilagor, sid 80 innehåll

4 Vår vision Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med många olika medlemmar är en en stark kraft i utvecklingen av samhället. Vår förmåga och närhet skapar trygghet på arbetsplatserna och samhörighet i en föränderlig värld. Vägen fram Kommunals medlemmar tar ansvar för människor, djur, byggnader och natur. Kommunalarnas arbete medverkar till att skapa det framtida samhället. Kommunal kämpar för ett rättvist och jämställt samhälle. Där har alla människor lika värde och får den vård, omsorg och andra välfärdstjänster som de behöver. Kommunal är en attraktiv organisation som hörs och syns i samhällsdebatten. Beslutsfattare frågar Kommunal. Kommunal kämpar för ett tryggare och mer utvecklande arbetsliv för varje individ. Kommunals medlemmar har hög yrkesstatus och rättvisa löner. Alla har en arbetsmiljö där ingen riskerar sin hälsa vare sig på lång eller kort sikt och där alla kan använda sin yttrandefrihet. Alla kan få individuell utveckling av kompetens, yrkeskunskap och ansvarstagande. Medlemmar frågar Kommunal. Kommunal når sina mål genom att sluta avtal, genom kampanjer och aktioner, och genom att samverka med arbetsgivare och andra som är viktiga för oss. Kommunal använder politisk påverkan och opinionsbildning. Kommunal är öppen för och använder dialog. Intresseorganisationer och grupper frågar Kommunal.

5 VISION Kommunal skall arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv. Kommunal skall också verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval, innebärande social rättvisa, generell välfärdspolitik, full sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor och män samt internationell facklig solidaritet. Kommunal tar tydlig ställning till hur välfärdssamhället bör organiseras och hur vi i en alltmer internationaliserad ekonomi, både här hemma och i andra länder, kan skapa materiella och sociala värden. Alla människor har sina grundläggande politiska och sociala rättigheter tillgodosedda. Globala gemensamma resurser fördelas på ett hållbart och rättvist sätt. Omvärlden frågar Kommunal. Meningen med föreningen Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Kommunal skall arbeta för goda anställningsvillkor och arbetsförhållanden, för god arbetsmiljö, samt för inflytande, utbildning och utvecklingsmöjligheter för medlemmarna. Vad vi står för -Alla människors lika värde Frihet Rättvisa Solidaritet Demokrati Vi är: Kamporganisation. Kommunal är en kamporganisation som tar strid när mänskliga värden hotas. Varmhjärtade. Vi är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till välfärdstjänster. Öppna och tillgängliga. Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda både utåt och inåt men också lätta att nå i hela landet. Effektiva. Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap. 5

6 Ordföranden har ordet

7 Det politiska systemskiftet bidrar paradoxalt nog till att våra värderingar blir tydligare. När otrygghet och ökade klyftor står för dörren behövs facket mer än någonsin. Ylva Thörn, ordförande

8 När jag ser tillbaka på all den verksamhet som vi har bedrivit under året kan jag konstatera att vi har lyckats väldigt bra med två saker: vi har fått en omstart på gamla kärnfrågor, lyckats omsätta dem på ett nytt sätt och anpassa dem efter vår tids utmaningar. Vi har samlat hela organisationen kring gemensamma mål och arbetat tillsammans som ett förbund. Ylva Thörn, ordförande

9 Ordföranden har ordet 2006 var året då utmaningarna stod på rad för Kommunal: politiskt systemskifte, medlemsvärvning och förberedelser för lönekampen. Vi har fått anledning att sätta fokus på våra kärnfrågor, varför facket behövs och hur vi kan fortsätta göra skillnad för nya och gamla medlemmar. Gamla frågor i ny tappning 2006 var ett år då förbundets verksamhet präglades av traditionella fackliga kärnvärden. Kommunal går mot ett 100-årsjubileum och - vi slåss fortfarande för samma grundläggande värderingar. Vårt engagemang drivs av rättvisa, solidaritet och allas delaktighet i samhället. Det handlar om att rekrytera. Vi måste hela tiden värva nya medlemmar. Det betyder att vi ska vara en modern och öppen organisation som möter ungdomar, skapar möjligheter till inflytande och finns nära medlemmarna i deras vardag. Det handlar om att utbilda, både fackligt och yrkesmässigt. Medlemmarna måste vara medvetna om sina rättigheter och kunna påverka. Alla ska ha möjlighet att utvecklas i sina jobb och få kontinuerlig kompetensutveckling. En tredje facklig uppgift handlar om att påverka och förändra. Det som vi gör genom förhandlingar och avtal men också genom politiskt engagemang. Medlemmarna påverkas av politiska beslut både i sin vardag på jobbet och i livet i stort. Därför behövs kommunalare i politiken. Genom sin erfarenhet och kunskap kan de vara med och bidra till kloka politiska beslut. Rekrytera, utbilda och påverka har alltid varit kärnan i den fackliga verksamheten. Det gäller för den fackliga rörelsen världen över. En historisk kongress ägde rum i november i Wien. Då föddes den nya organisationen ITUC i och med att FFI, Fria Fackföreningsinternationalen, och den kristna fackliga världsfederationen gick samman. Med 400 medlemsförbund i 150 länder och med 166 miljoner medlemmar är ITUC en kraft att räkna med på den globala arenan. Det kändes stort att få vara med och fatta beslutet och känna samhörighet och solidaritet med fackliga kamrater världen över. Det förpliktar också, det gäller att upprätthålla en gränsöverskridande rörelse, som påverkar alla medlemmar oavsett var vi befinner oss. Mot gemensamma mål Kollektivavtalet är grunden för medlemmarnas arbetsvillkor. Avtalet ger trygghet, reglerar löner och arbetsvillkor och skapar utvecklingsmöjligheter. Med avtalen kämpar vi för att hålla den lägsta lönen uppe och lägger grunden för så bra villkor som möjligt. Genom att ta kampen för viktiga frågor tillsammans stärks varje enskild individ som omfattas av avtalet. Rätten att teckna kollektivavtal är därför något som vi fortsätter att slåss för. Det följer helt naturligt att våra prioriterade områden är: Kamp med hjärta, Kollektivavtalet och dess värde och Mönsterarbetsplats. Facklig kamp kräver tydlighet och uthållighet, så detta är fortsatta prioriteringar under var naturligtvis även valrörelsen i fokus och hela förbundet var engagerat på olika sätt. När jag ser tillbaka på all den verksamhet som vi har bedrivit under året kan jag konstatera att vi har lyckats väldigt bra med två saker: vi har fått en omstart på gamla kärnfrågor, lyckats omsätta dem på ett nytt sätt och anpassa dem efter vår tids utmaningar. Vi har samlat hela organisationen kring gemensamma mål och arbetat tillsammans som ett förbund. Nya mötesformer som har skapat en större delaktighet bland medlemmar och förtroendevalda samt den gemensamma verksamhetsplaneringen som flera avdelningar har jobbat med är goda exempel. Vi är på rätt väg Beviset på att vi är på rätt väg gavs i den uppföljande medlemsundersökning som gjordes under året. Alla värden pekar åt rätt håll och det är resultatet av ett gemensamt, medvetet arbete. Medlemsstudien understryker återigen betydelsen av att finnas nära medlemmarna. Har medlemmen förtroende för sitt arbetsplatsombud, blir synen på Kommunal i sin helhet mer positiv. Medlemsdialoger och rådslag bidrar till högre betyg när det gäller medlemsinflytande. ordföranden har ordet 9

10 Vi har mycket kvar att göra men kan samtidigt se att vi har uträttat mycket och kommit en bra bit på väg. Det är viktigt att stanna upp och få en känsla av stolthet och glädje över uppnådda resultat. Bland allt det vi har gjort tillsammans under året finns det några höjdpunkter som jag vill lyfta fram särskilt: Nu ökar klyftorna I februari höll LO och Socialdemokraterna en gemensam valupptakt i Örebro, vi hade dessutom en gemensam samling för avdelningarnas fackligtpolitiskt ansvariga i anslutning till detta. Det blev starten på en intensiv, engagerande och spännande valrörelse. Vi var uthålliga i valarbetet och höll fast vid grundläggande politiska frågor. En av de viktigaste var rätten till heltid som också fanns med i Socialdemokraternas valmanifest. Plattformen Mönsterarbetsplats diskuterades på arbetsplatser runt om i landet. Tack vare ett intensivt valarbete var det många kommunalare som engagerade sig, hela 90 procent gick och röstade den 17 september. Vi gjorde vårt bästa för att påverka vilken politik som ska styra Sverige de kommande fyra åren. Det blev inte det resultat vi ville ha. Efter en borgerlig valseger går vi nu en tuff tid till mötes. Den borgerliga regeringens strategi handlar om att försvaga löntagarnas ställning på arbetsmarknaden. Försämringarna i a-kassan och lagen om anställningsskydd är särskilt allvarliga. Syftet är uppenbart, lönerna ska pressas ner och facket ska pressas tillbaka. Dessutom vet vi att fackliga kamrater runt om i Europa tvingas acceptera öppningsklausuler, t ex i Tyskland. Då ligger vägen öppen för låglönejobb som ingen kan leva på. Löntagarna hamnar i en utpressningssituation: sänk lönen eller förlora jobbet! I kombination med en låg a-kassa blir det förödande konsekvenser. Den politik som nu förs kommer att öka klyftorna, mellan män och kvinnor och mellan högavlönade och lågavlönade. Det är de lågavlönade, deltidsarbetande kvinnorna som är de största förlorarna på regeringen Reinfeldts politik. Klass och kön kommer mer än någonsin att avgöra vilka möjligheter du får i livet. Kamp för kollektivavtal 2006 är året då vi tydligare än på mycket länge drev kampen om kollektivavtal. Vi använde det fackliga vapen som vi har och varslade 13 arbetsgivare om blockad. Framförallt rör det sig om mindre privata företag, flera inom jordbruket. Syftet är att ge medlemmarna på dessa arbetsplatser ökad trygghet. Det handlar om löner, arbetsvillkor och försäkringar. Av dessa 13 arbetsgivare har 12 tecknat kollektivavtal eller hängavtal. Det går nu att se en större medvetenhet hos arbetsgivarna som allt oftare väljer att gå med i en arbetsgivarorganisation eller teckna hängavtal. Kampen för kollektivavtal förutsätter en medvetenhet hos medlemmarna. Det gäller att veta vad avtalet säger och vilka rättigheter det ger. Därför genomförde förbundet en unik satsning i oktober. På kursen Vi lovar varandra samlades 400 privatanställda medlemmar för att få mer kunskaper om kollektivavtalet och vilka rättigheter det ger. De kunskaperna bar de med sig hem till sina arbetskamrater. Vi utvecklar yrkesrollerna Engagemanget i bransch- och yrkesfrågor är avgörande för förbundets framtid. Det är ett arbete som riktar sig mot dagens medlemmar. Ingen ska behöva tvivla på förbundets engagemang för att utveckla yrkesrollen, något som många gånger sker i dialog med arbetsgivaren. Förbundet ska ständigt ligga i framkant och leda utvecklingen tillsammans med medlemmarna. Detta är också ett arbete som riktar sig till blivande medlemmar, de som jobbar inom våra avtalsområden men ännu inte tagit steget. Engagemanget för yrkesfrågorna kan öppna vägen till medlemskap 10 ordföranden har ordet

11 för många. Precis som medlemmarna känner yrkesstolthet ska de kunna känna stolthet över medlemskapet i Kommunal. Det finns oerhörda kunskaper bland medlemmar, förtroendevalda och anställda, vilket har gett Kommunal framgångar. Ett område som vi lyckades med under året var arbetsmiljön för bussförarna. Vi har länge uppmärksammat de stora problemen med hot och våld inom kollektivtrafiken. En orsak till det ökande och allt råare våldet är kontanthanteringen. Vi krävde kontantstopp på bussarna och till sist beslutade Arbetsmiljöverket att stoppa kontanterna på bussarna i Stockholm. En framgång som banar vägen för en större säkerhet för såväl bussförare som resenärer. Bra löner och trygga anställningsvillkor Mot slutet av året började förberedelserna för Lönekamp Det blir den största avtalsrörelsen på många år. En bred samordning inför stundande avtalsrörelse är nödvändigt. Därför var det positivt att vi lyckades nå enighet inom LO-familjen. Särskilt viktig är satsningen på jämställda löner som följer tankarna i vårt eget lönepolitiska program. Kommunal hade avtalskonferenser både för offentliga och privata sidan och diskuterade de krav som ska drivas under Det finns en bred samstämmighet om att en höjning av lägsta lönerna fortfarande är en av de viktigaste frågorna. I ljuset av de försämringar som regeringen inför måste vi också driva på för bättre trygghet genom avtalen. Försämrad a-kassa och fler otrygga anställningar slår hårt mot medlemmarna års avtalsrörelse handlar därför om bra löner och trygga anställningar. Det fackliga löftet lever 2006 var ett år då vi utmanades i våra mest grundläggande frågor. Samtidigt visade vi att vi har kraften och styrkan att stå emot och lyfta fram bättre alternativ. Det politiska systemskiftet i Sverige bidrar paradoxalt nog till att våra värderingar blir tydligare. Det fackliga löftet är inte enbart ideologi och historia. Det är tydligare än någonsin i människors vardag. När otrygghet och ökade klyftor står för dörren behövs facket mer än någonsin. Det handslag som står som symbol för förbundet är lika aktuellt i dag. Ylva Thörn Förbundsordförande ordföranden har ordet 11

12 Medlemskapet

13 Jag gillar verkligen mitt jobb, men det är svårt att vara timvikarie. Vi har inte ens råd att vara sjuka. Räkningarna kommer som vanligt för oss också. Kajeetha Ketheswaran, vikarierande personlig assistent

14 Så fort jag fick jobb, sökte jag själv upp Kommunal och sa att jag ville gå med. Man vet ju aldrig vad som händer i framtiden. Att vara timvikarie är en osäker tillvaro. Vi gör samma arbete och har samma ansvar, men till en lägre lön. Om vi känner oss krassliga går vi till jobbet i alla fall, för vi har inte råd att sjukskriva oss. Och så försöker vi vara glada och göra vårt bästa, för vi arbetar trots allt med människor Kajeetha Ketheswaran, vikarierande personlig assistent

15 Medlemskapet Kommunals stora satsning på facklig utbildning har gett resultat.kontakten mellan medlemmar, sektioner och ombud har ökat, liksom den fackliga aktiviteten i stort. Under året har bland annat studiematerialet fått en ansiktslyftning och vårt webbaserade system har fått nya funktioner. Den nya regeringens nedskärningar i utbildningsstödet kan dock bli ett steg tillbaka i utvecklingen. Prioriterade områden Förbundsstyrelsen har pekat ut fyra områden som prioriterade för den verksamhet som bedrevs under 2006 och de har ett nära samband med de övergripande målen för förbundet: Mönsterarbetsplats Kollektivavtalet och dess värde Kamp med hjärta Valet Alla fyra områdena handlar om att bedriva en effektiv facklig verksamhet som ger medlemmarna valuta för sitt medlemskap i Kommunal. Dessa prioriterade områden ska prägla den verksamhet som bedrivs både centralt och lokalt. Medlemsutveckling Kommunal har en hög organisationsgrad. Omkring 80 procent av de anställda väljer att vara medlemmar. Organisationsgraden sjunker sakta, liksom inom hela LO-kollektivet. Men det är stora skillnader inom Kommunal mellan yrkes- och åldersgrupper och var man bor. Högst är organisationsgraden bland kvinnor över 30 år med fasta jobb inom vård och omsorg och som bor utanför storstäderna. Motsatsen är män under 30 år med tillfälliga anställningar i storstäderna. Medlemsantalet minskade i något mindre omfattning under 2006 än de två tidigare åren. Rekryteringen av nya medlemmar har ökat. Glädjande är att Kommunal Stockholms län haft positiva medlemssiffror under hela året. Hela avdelningen har målmedvetet satsat på att värva medlemmar. Avdelningens ledning har hela tiden påmint om vikten av värvning vid alla möten med förtroendevalda. Arbetsplatsombuden har stärkt sin position på arbetsplatserna. I förbundets medlemsstudier 2005 och 2006 har medlemmarnas betyg på arbetsplatsombuden ökat. Kongressbesluten 2004 om arbetsplatsombudens delvis nya funktion, en tydligare organisation och medlemsutvecklingsenhetens arbete för att stödja organisationen har tillsammans med sektionernas hårda arbete gett resultat. Trots de pressade arbetsvillkoren är det fortfarande mer än medlemmar som vill vara arbetsplatsombud. Under slutet av året genomfördes en undersökning bland nya medlemmar som tillkommit under året. Resultatet blir klart i början av Under slutet av 2006 blev ett materialpaket för medlemsvärvare klart. Det består av en inspirationsbok för medlemsvärvare, Så blir vi fler, fyra broschyrer om medlemskapets värde, Välkommen till Kommunal, och en arbetsplatsaffisch. Brandprojektet Ett projekt för att stoppa medlemsminskningen bland brandpersonal och vända utvecklingen startades under året. Två brandmän har projektanställts för att tillsammans med avdelningar, klubbar och branschrådet utveckla den fackliga verksamheten bland brandmännen och öka kunskaperna om Kommunal. Målet att stoppa medlemsflykten är uppfyllt. Fackliga studier All facklig utbildning har nu samlats under parollen Smartast i Sverige. Parollen sammanfattar de program och andra dokument som tillsammans utgör Kommunals visioner och mål för den fackliga utbildningen. Affischer och broschyrer har delats ut och har använts på utbildningar och konferenser över landet. Den årliga konferensen för avdelningarnas studieoch arbetsplatsombudsansvariga tog utgångspunkt i handlingsprogrammet Kamp med hjärta och hur Kommunal ska fungera som effektiv, öppen, tillgänglig och varmhjärtad kamporganisation. Medlemskapet 15

16 antal Kvinnor män <25 år 25-5 år 5-45 år år > 55 år Medlemsantalet minskade under året med 4586 (män 898, kvinnor 3688). Antalet medlemmar mellan 45 och 55 år har ökat något och antalet under 25 år har minskat marginellt huvuddelen av medlemsminskningen sedan året innan finns i övriga åldersklasser. Kommunal har 23 avdelningar, 476 sektioner och 363 klubbar. Deltagarna konfronterades med problemställningarna: Medlemmarnas inflytande och delaktighet i Kommunal Kommunal ska synas på arbetsplatserna Sektionerna ska ta initiativ till utvecklingsarbete på arbetsplatserna De förtroendevalda behöver en uttalad idé kring sitt ledarskap Medlemmarna vill ha uppmärksamhet kring det Kommunal gör och att vi berättar när vi gör mål Medlemmarna är engagerade i sektionens verksamhetsplanering Ett resultat av konferensen var ett förslag till ny grundläggande utbildning för förtroendevalda. Gunnar Hallströms stipendiefond Gunnar Hallströms stipendiefond delade under året ut stipendier till fem medlemmar för studieresor till Kuba, Norge och Malta. Medlemsutbildning Satsningen på en stark facklig utbildning har nu pågått några år medlemmar deltar årligen i utbildning för medlemmar utan uppdrag. Under våren 2006 gjordes en undersökning för att få en bild av vad satsningen på medlemsutbildning har gett för resultat. Intervjuerna visar att: Satsningen på medlemsutbildningarna har varit mycket värdefull, tycker alla studieansvariga Det hade aldrig hade varit möjligt att genomföra utbildningar i samma utsträckning utan stipendiet. Utbildningarna har bidragit till fler arbetsplatsombud på de flesta håll. De flesta upplevde att medlemmar nu tar kontakt oftare med sektioner och ombud. Den fackliga aktiviteten i stort har ökat. Kunskapslagret mm Kommunals studiematerial har fått en ansiktslyftning. En handlingsplan för att förnya Kunskapslagret 16 medlemskapet

17 Antal avdelningar och medlemmar År Avd Medl År Avd Medl År Avd Medl År Avd Medl Avdelningarnas medlemsantal 31 december 2006 Avdelning Män Kvinnor Summa Stockholms län Uppsala län Sörmland Östergötland Jönköpings län Kronoberg Kalmar län Gotland Blekinge Skåne Halland Väst Avdelning Män Kvinnor Summa Älvsborg Skaraborg Värmland Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Z-Jämtlands län Västerbotten Norrbotten Summa medlemskapet 17

18 antogs av förbundsstyrelsen. Därmed produceras materialen i enlighet med Kommunals grafiska profil. Tre nya studiematerial blev klara under Tiden på jobbet, om rätten till heltid med möjlighet till deltid. Orden som bråkar om dyslexi. KAP-KL din pension Med studiematerialet Bruksanvisningar för ordning och reda i Kommunal ska förbundet stärkas demokratiskt och organisatoriskt. Det består av fem studiematerial om möten och mötesteknik, valberedningens uppgifter, att vara föredragande, att skriva protokoll och att skriva motioner och utlåtanden. I fortsättningen kommer studiematerialen att finnas med i Kommunals webbshop och de hanteras därmed som alla andra trycksaker. Förändringarna är en följd av den utvärdering av Kunskapslagret som genomfördes De material som under året sålt mest är Bättre Betalt, Mötas med respekt samt de fem material som hör till Bruksanvisningar för ordning och reda Valberedning, Föredragande, Motioner och utlåtanden, Möten och mötesteknik samt Protokoll. Studiematerialet Global respekt har fått ett mer uttalat fackligt inslag i den nya omarbetade upplagan som kom Palmecentret ansvarar för detta EU-finansierade material, där många kommunalare deltagit. Den 6 februari 2006 beslutade förbundsstyrelsen om projektet Trygg för Kommunals brandmän. Många brandmän var missnöjda, kände sig inte sedda och tyckte att de inte fick gehör för sina frågor. Bo Paulsson och Owe Halvors reste runt i Sverige och mötte 2/3 av landets brandstationer. Förbundskurser Kommunal har anordnat två utbildningar för sektions- och klubbordförande. Utbildningen, som är på sammanlagt två veckor, ger kunskaper i fackligt ledarskap och arbetssätt. Ordförandens olika roller och uppgifter diskuteras. I samverkan med Runö folkhögskola genomfördes kursen Pedagogik och personliga lärstilar, för lokala handledare och utbildare. Avancerad mötesteknik och mötesordning är en kurs som fördjupar kunskaperna i att leda och arrangera möten. Kommunals medieutbildningar hade 2006 deltagare från Blekinge, Norrbotten, Värmland, Älvsborg, Gävleborg, Kalmar län, Västmanland och Z-Jämtlands län. Sommarkursen på Gotland hölls i enlighet med tidigare Lantarbetareförbundets traditioner. LO-kurser Från Kommunal deltog under året 560 förtroendevalda kvinnor och 209 män i 77 LO- kurser. Det är 18 medlemskapet

19 en ökning med 95 kvinnor och 43 män från 2005 och det skulle ha blivit ännu fler om alla sökande kunde beredas plats. Under året påbörjade LO en satsning på att utbilda i frågor som rör diskriminering i arbetslivet. Förhandlare och skyddsombud ska få bättre förutsättningar att klara den fackliga vardagsbevakningen i de här frågorna. 30 förtroendevalda medlemmar, alla kvinnor, har fått folkhögskolestipendium från Kommunal. Ordet Fritt ABF arrangerade sin återkommande folkbildningsmässa i Eskilstuna med tusentals besökare och ett rikt utbud av seminarier. Kommunal syntes under temat Smartast i Sverige och arrangerade två seminarier ett om arbetsplatsnära lärande och ett om mönsterarbetsplatser. Statligt stöd försvinner Den nya borgerliga regeringen beslutade att fr o m 1 januari 2007 ta bort det statliga stödet till arbetsmiljö- och bolagsstyrelseutbildningar liksom allt stöd till uppsökande verksamhet samt att minska stödet till kommunal vuxenutbildning. Detta gör det svårare att uppmuntra medlemmarna att vidareutbilda sig. Detta får konsekvenser för Kommunals och LOs möjligheter att bedriva facklig utbildning, främst inom arbetsmiljöområdet. I december beslöt LOs styrelse att under 2007 avveckla LOs intressen i folkhögskolorna i Brunnsvik och Örenäs. De centrala LO-kurserna koncentreras till Runö folkhögskola. StudS Kommunals webbaserade studieadministrativa system, StudS, har under året fått nya funktioner och kan numera även administrera sådana konferenser där en del av deltagarna inte är medlemmar i Kommunal. Nästa steg blir att förbättra utbildningen för nya StudS-användare och göra den mer flexibel. StudS utbildningskatalog kommer att publiceras på webbarna Kom in och Kontakt. Det gör det lättare för alla förtroendevalda att planera sina fackliga studier. Den allvarligaste följden av att utbildningsstödet skärs ned, är att Kommunals möjligheter att driva arbetsmiljöfrågor kan försämras. Tidigare fick LO, precis som TCO, SACO och arbetsgivarorganisationerna, statligt stöd för att utbilda huvudskyddsombuden i arbetsmiljöfrågor på betald arbetstid. Numera måste arbetsgivaren betala hela kostnaden, kronor. BIRGITTA ASKLÖF, OMBUDSMAN medlemskapet 19

20 Youth Skills Yrkes-SM Yrkes-SM hölls i mitten av maj i Göteborg. För första gången ordnades tävlingar för undersköterskor. Fem tvåmannalag från gymnasiets omvårdnadsprogram tävlade. Vinnarna var från Sundsvall och går vidare till 2007 års Yrkes-VM i Japan. Kommunal visade upp sig under tävlingarna genom en monter som riktade sig till ungdomar i gymnasieskolan. Effektiv organisation Kommunals strategiska arbete har förstärkts under Den röda tråden, Kommunals kärnområden och de prioriterade områdena har blivit tydligare, liksom nulägesbeskrivningen i verksamhetsplanen. Olika scenarier (framtidsbeskrivningar) har använts för att identifiera viktiga frågor för Kommunal. Så till exempel ett eftervalsscenario som lett till en rad aktiviteter. Förbundskontoret har, som en del av det strategiska arbetet, hjälpt avdelningarna med att utveckla sina verksamhetsplaner enligt verktyget Lots. Arbetsmaterialet Verksamhetsutveckling i Kommunal har använts flitigt av avdelningar och sektioner när de har planerat. Allt i linje med det prioriterade området Kamp med hjärta, som förbundets program för organisationsutveckling också heter. En medlemsstudie genomfördes precis som förra året. Studien visar att medlemmarna har blivit nöjdare och deras betyg på verksamhet har stigit. Men studien sätter också fingret på viktiga utvecklingsområden, som t ex tillgänglighet, synlighet, engagemang för yrkes- och branschfrågor samt medlemmarnas känsla av delaktighet. Videokonferenser har prövats som ett nytt och verkningsfullt verktyg för kommunikationen mellan förbundskontoret och avdelningarna. Hemsidan mönsterarbetsplats.nu startades under året för att uppmuntra till lokal aktivitet för att skapa fler mönsterarbetsplatser. Här kan man bland annat ta del av lyckade projekt och testa hur den egna arbetsplatsen ligger till. Fackliga råd på koncernnivå Försöket med fackliga råd på koncernnivå har varit full gång sedan våren 2006 och fem fackliga råd har bildats i fem företag under året. Varje fackligt råd har tilldelats en lokal ombudsman som ansvarar för arbetet inom rådet och på central nivå anställdes under året en ombudsman som leder projektet. Bristen på fackliga företrädare i företagen försenade projektet inledningsvis liksom problem med arbetsgivare som på olika sätt försvårar det fackliga arbetet. Flera av arbetsgivarna har dock tidigt uttryckt sin tillfredsställelse med att få veta vem som ansvarar för förhandlingarna inom företaget. Däremot är förståelsen mindre för att Kommunal på detta sätt vill öka medlemmarnas inflytande. 20 medlemskapet

21 En kärnfråga för råden är nu att strukturera den fackliga verksamheten det gäller både MBLförhandlingar och arbetsmiljöarbete mm. Ledamöterna har fått utbildning i förtroendemannarollen, handlingsplanering och arbetsrätt. Försöken med fackliga råd på koncernnivå ska pågå fram till kongressen Framtiden väntar Rapporten Framtiden väntar, som godkändes av förbundsmötet 2005, innehåller förslag som ska bidra till att medlemmarna upplever att Kommunal är starkt engagerad i deras yrken och branscher. Detta är en viktig uppgift för de nio branschråden och arbetet startade med gemensam konferens under hösten. En av kanalerna för att sätta dessa frågor på dagordningen är Kommunals hemsida, där branschråden öppnar egna sidor. Detta kompletteras med nyhetsbrev i pappersform. Rapporter från branscherna Förbundet följer utvecklingen inom de branscher där medlemmarna är verksamma. Här är exempel på det som gjorts under året: Inom teknikområdet är många medlemmar osäkra när det gäller individuell lönesättning. Branschrådet har därför gett ut en broschyr om medarbetarsamtalet särskilt riktat till de medlemmar som arbetar inom de tekniska områdena. Medlemsundersökningen 2005 visade att flera yrken inom just teknikbranschen kände sig osedda i Kommunal. Därför har branschrådet försett Kommunalarbetaren med många tips om intressanta företeelser inom branschen. Inom yrkesområdet kök och städ har ett nytt branschråd inrättats. Inledningsvis görs en inventering om dessa yrkesgruppers arbetsförhållanden och villkor. För medlemmar som arbetar med funktionshindrade har ett nytt branschråd bildats. Ensamarbete är vanligt och därför är det särskilt viktigt att förbundet skapar möjligheter för individuell kommunikation. Kommunal har ett samarbete med det webbaserade forumet personligassistans.com, som står öppet för medlemmarna. Inom förskola-skola har medlemmarna under många år känt sin yrkesroll ifrågasatt. Det är därför viktigt att förbundet kan erbjuda mötesplatser för denna grupp. Under året anordnades därför en konferens för 200 medlemmar i branschen. Målet var att stärka självkänslan och synliggöra deltagarnas kompetens. I samverkan med Lärarförbundet driver Kommunal sedan 2005 projektet Den nya förskolan med kvalitet i fokus. Ett dialogmaterial har tagits fram och instruktörer har utbildats. Materialet ska hjälpa till så att barnskötare och förskollärare kan hantera det spänningsfält som länge funnits mellan yrkesgrupperna. Under 2006 har ca barnskötare och förskollärare deltagit i träffar kring materialet. I Blekinge och i Borås har samtliga anställda i förskolorna deltagit. Projektet har bidragit till att förbättra arbetsklimatet och självkänslan för Kommunals medlemmar. Inom trafikområdet har en manual utarbetats för att stärka medlemmarnas trygghet vid upphandlingar. För att förbättra arbetsmiljön har förbundet producerat information och vägledning om riskerna med partikelfilter. Bussförare utsätts allt oftare för hot och våld. Förbundet har därför i samverkan med SLTF och BR drivit en kampanj för att få bort kontanthanteringen från bussarna. Kommunals skyddsombud har uppmanats att handla kraftfullt vid varje incident. Regeringen uppvaktades, länshuvudmännen informerades, med mera. Aktiviteterna har varit framgångsrika. Allt fler bussföretag planerar för kontantlösa biljettsystem. medlemskapet 21

22 Förbundet har påverkat Vägverket, i syfte att trafik och säkerhetsregler ska utformas så att bussförarna får en bra arbetsmiljö. Det har bland annat resulterat i att försök med sänkt fart till 30 km i timmen vid hållplatser. Ett antal parkeringsvakter bjöds in till en konferens, för att diskutera parkeringsproblematiken med en statlig utredare. Medlemmarna fick möjlighet att påverka utredningsförslagen. Medlemmar som arbetar med fotvård har länge efterlyst adekvat vidareutbildning. Förbundet har diskuterat detta med bl a utbildningsdepartementet. För att förtydliga medlemmarnas yrkesroll i hälsooch sjukvården har befattningsklassificeringen stått på dagordningen. En slutsats är att medlemmar i hälso- och sjukvårdverksamhet allt oftare blir utsatta för hot och våld, både från patienter och anhöriga. De uppgifter som tagits fram har använts för att påverka arbetsgivare och myndigheter att agera. Inom jordbruket finns det ett stort behov att göra kompetenskraven tydliga. I Naturbrukets yrkesnämnd pågår ett partsgemensamt arbete med Grönt kort, en form av kompetensbevis. Branschrådet har också analyserat de problem och möjligheter som jordbruksbranschen möter och som förbundet måste kunna hantera. Migrerande arbetskraft och globaliseringen av matproduktionen är några av de områden där förbundet måste agera framöver. Arbetstiderna är ofta problem för medlemmarna i jordbruket och branschrådet har tagit fram goda exempel på schemaläggningt. Äldreomsorgens kompetensutveckling: förbundet har deltagit aktivt i att ta fram en modulbaserad yrkesutbildning inom ramen för regeringens arbete med Kompetensstegen. Tillsammans med Läkemedelsföreningen informerar Kommunal om en webbaserad läkemedelsutbildningen som är kopplad till FASS anställda inom äldreomsorgen användeer nu programmet och kan därmed bli bättre på läkemedelsanvändning. En allt aktuellare fråga gäller att medlemmarna ofta inte har tillgång till arbetskläder. Kommunal har därför delfinansierat en folder med goda argument för att arbetskläder ger bättre hygien i vård- och omsorgsarbetet. Räddningstjänsten: Ett förhållandevis stort antal medlemmar har lämnat Kommunal. BRF, som tidigare var en förening för räddningstjänstpersonal i beredskap, började rekrytera även heltidsanställda brandmän. Inom ramen för projektet TRYGG har branschrådet arbetat för att förbättra organisationen och öka kommunikationen med medlemmarna inom räddningstjänsten. Medlemsutträdet har sedan minskat och antalet nya medlemmar har ökat. De regionala branschråden för räddningstjänsten har omstrukturerats och de är nu nio till antalet. Skorstensfejarna: Fokus har under året legat på att följa upp tillämpningen av den nya lagstiftningen, Skydd mot olycka. Kommunal har aktivt deltagit i Taksäkerhetskommitténs verksamhet. Förbundet har påbörjat ett samarbete med Räddningsskolan i Rosersberg och medverkar kontinuerligt och med facklig information på skolans grundutbildning för skorstensfejare. Vår globala styrka För Kommunal är det viktigt att facken i andra länder blir starka och kan tillvarata sina medlemmars intressen både på arbetsplatsen och i samhället. Oavsett var i världen fackföreningarna verkar, så bidrar detta till att förhindra att låga löner används som konkurrensmedel. Världens fackliga organisationer har fått en samlad, och därmed starkare, röst för demokrati, fattigdomsbekämpning och rättvis fördelning genom den nya globala fackliga federationen ITUC, eller på svenska IFS. Den bildades vid en kongress i Wien i november Kommunal är medlem genom LO. Med IFS/ITUC har världen fått den mest 22 medlemskapet

23 representativa löntagarorganisation som någonsin funnits. Den ska särskilt arbeta för anständiga arbetsvillkor och mot krig, fattigdom, orättvisor och diskriminering. Kommunals utvecklingssamarbeten på arbetsmiljöområdet i Ghana, Malawi, Tanzania och Uganda har bidragit till stora medlemsökningar i de deltagande lantarbetarförbunden. Ett annat bra exempel är Indien där samarbetet har resulterat i en allians av oberoende lantarbetarförbund. Arbetet i alliansen startade på allvar under 2006 och syftet är att stärka förbundens kapacitet att företräda lantarbetarnas intressen. Liknande resultat har skapats genom utvecklingsprojekt för offentliganställda i Östafrika, Vietnam och Ryssland. Prioriteringen att stärka fackföreningarna speglades i temat för Internationella Transportarbetarefederationens (ITF) kongress i Sydafrika, Vi organiserar globalt. Vi slåss för våra rättigheter. Flera beslut på kongressen kommer att stärka ITF organisatoriskt och politiskt. Styrelsen utökades med tre mandat och ett av dem gick till Europa. Norden fick mandatet och Per Winberg, förbundsordförande i Transport, valdes. Nordiska Transportarbetarefederationen, NTF, beslutade på sin kongress att anställa en koordinator för förbunden runt Östersjön för ett projekt fram till nästa NTF-kongress

24 Löner och arbetsvillkor

25 Facket bygger på en insikt: vem vill ha mig om någon annan är billigare? Vi måste hålla ihop för att förhindra att vi konkurrerar med varandra eller att någon annan gör det. Ingemar Göransson, LO, talare på utbildningssatsningen Vi lovar varandra

26 Deltagare på Kommunals utbildning i Nynäshamn Kommunal har idag nära privatanställda medlemmar. Bland dem är organisationsgraden lägre och det är glesare mellan arbetsplatsombuden. Många medlemmar finns på små arbetsplatser och många, som lantarbetare och personliga assistenter, arbetar ofta helt ensamma utan kontakt med sina arbetskamrater. För de privatanställda genomförde Kommunal i oktober två utbildningar om kollektivavtalet: Vi lovar varandra."

27 Löner och arbetsvillkor Allt fler av Kommunals medlemmar arbetar i den privata sektorn. Under året har totalt 33 avtalskonferenser hållits inför lönekampen 2007, elva av dem för privata avtal. Under 2006 varslade Kommunal om stridsåtgärder för tolv företag som vägrade teckna kollektivavtal. Stridsåtgärder är fortfarande aktuella mot ett av dem. Avtalsrörelser Avtalskonferenser Under 2006 genomfördes totalt 33 avtalskonferenser 22 för avtalet med SKL och Pacta och 11 för de privata avtalen. Regionala konferenser om privata avtal för personliga assistenter Under våren genomfördes sex regionala konferenser om bl a de privata avtalen för personliga assistenter. Syftet var att öka de förtroendevaldas kunskaper och diskutera utformningen av avtalen. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Ett partgemensamt arbete med syfte att ersätta specialbestämmelserna för viss jourtjänstgörande personal i avtalets bilaga H har pågått under året. Parterna kunde dock inte komma fram till ett gemensamt avtal, och arbetet avslutades i november. Ett partsgemensamt arbete att kartlägga anhörigvårdares arbetssituation har genomförts under året. Resultatet presenterades i en rapport. Ett partsgemensamt arbete med att revidera bilaga E har pågått under året. Arbetet är inte avslutat. Under hela 2006 har förhandlingar pågått för att träffa ett omställningsavtal för kommuner och landsting. Arbetet fortsätter under Almega Tjänsteföretagen Hästsport Parterna har gemensamt gjort en redaktionell översyn av avtalen, vilket ska leda fram till enklare och rena avtal. Almega Samhallförbundet I januari februari genomfördes åtta regionala konferenser om det nya kollektivavtalet som gäller från den 1 januari Föreningen Vårdföretagarna Under en tvåårsperiod har förhandlingsdelegationen arbetat med ett nytt branschanpassat kollektivavtal för ambulanspersonalen. Under hösten tecknades så ett ettårigt avtal med en lägsta höjning i löneavtalet på 525 kronor. KFO Nytt löneavtal för anställda i förskola, skola och fritidshem för perioden 1 juni maj 2007 tecknades. Det gav en löneökningspott på lägst 510 kronor för individuell fördelning. KFS Avtal har tecknats för branschområde Renhållning för perioden 1 april mars Löneutrymmet är 530 kronor, och individgarantin 175 kronor. Under året har ett projekt genomförts för att öka medlemsantalet hos de privata assistansanordnare som är anslutna till KFS. Två fackliga företrädare har besökt de fem största företagen två gånger. De skulle nå så många anställda som möjligt med facklig information men också rekrytera arbetsplatsombud. Målet att rekrytera fler medlemmar uppnåddes. Många förslag till åtgärder har formulerats. Svenska Kyrkans Församlingsförbund Flera arbetsgrupper har tillsatts för att se över Allmänna bestämmelser och PU-avtalet. I slutet av år 2006 tecknades ett nytt pensionsavtal för anställda i kyrkan KAP-KL Svenska kyrkan. Avtalet har anpassats till KAP-KL efter kyrkans förhållanden. Det gäller retroaktivt från den 1 januari SLA Djursjukvård Försök med ett nytt lönesystem för djursjukvården pågår på Bagarmossens djursjukhus, Jönköpings djursjukhus och på Din veterinär i Enköping och Sala. SLA Jordbruk och golf Arbetet med nytt lönesystem inom jordbruk och golf har fortsatt under året. På golfområdet har allt arbete avstannat, även arbetstidsdiskussionen, p.g.a. personalomsättning på SLA. För jordbrukets del har försök med nytt individuellt system prövats på åtta arbetsplatser. SLA löner och arbetsvillkor 27

28 anser att systemet inte fungerat och parterna har därför fortsatt att diskutera andra lösningar. SLA Trädgårdsanläggningsbranschen Ett nytt avtal tecknades den 10 maj Efter sega förhandlingar som höll på att leda till konflikt, tecknades ett avtal på 17 månader, som gav löneökningar på i genomsnitt 3,20 kr per timme. Trafiken Arbetet med införa det nya arbetstidsavtalet har präglat arbetet inom avtalsområdet. Som exempel kan nämnas att förbundet har utbildat ett 80-tal lokala utbildare som ska utbilda arbetsplatsombud och skyddsombud. Parterna har förhandlat om nya regler för traktamenten i Bussbranschavtalet. Förbundet har haft kontakter med Transport för att försäkra sig om att de nya reglerna ska bli branschneutrala. Förhandlingarna strandade under senhösten och parterna konstaterade att man stod långt från varandra. Arbetet med att skapa en förhandlingsorganisation i företag med länsövergripande verksamhet har fortsatt under året. I följande företag har en sådan organisation skapats: Bergkvara Buss AB Klövsjö Rätan Buss AB Interbuss AB Swebus Express AB Swebus AB Säffle Buss AB Lingmerts Buss AB Arbetet ska avslutas under Vittra Utbildning Nytt avtal med Vittra Utbildning och dotterbolag tecknades. Villkoren gäller för perioden 1 mars februari 2008 och löneavtalet för 1 mars maj Parkeringsövervakare Förhandlingarna med Almega Tjänsteförbunden strandade. Arbetsgivarna vill inte teckna ett riksavtal för parkeringsövervakare i de privata företag som har verksamhet för kommuner och landsting. Dagbarnvårdarkonferenser Lokala konferenser för dagbarnvårdar har genomförts i 20 avdelningar. På konferenserna har ca 240 lokala avtal redovisats för 250 sektionsföreträdare och för ansvariga ombudsmän. Syftet är att de lokala avtalen ska ses över för att likställa dagbarnvårdarnas anställningsvillkor med övriga kommunalt anställda så långt som möjligt. Kompetens 06 En utbildning genomfördes under tolv dagar i Kommun- och Landstingsavtalet, HÖK 05, protokollsanteckningar, AB 05 och Löneavtal 05. Avdelningarna deltog med varsin förtroendevald deltagare som fick fördjupade kunskaper om avtalen. KFS Ett 30-tal arbetsplatsombud inom trafiken har utbildats. De ska sin tur kunna informera och utbilda i de nya reglerna i Vägarbetstidslagen och i förordningen om kör- och vilotider. Pensioner Under året har fyra pensionsutbildningar för ombudsmän genomförts. Tyngdpunkten i utbildningarna var det nya pensionsavtalet KAP-KL. Trygghetsfonden för församlingar och kyrkliga samfälligheter Omställningsavtalet, som träffades 2005, har trätt i kraft den 1 juli Trygghetsrådets omställningsnämnd har träffat avtal med Arbetslivsresurser om utförandet av de omställningsåtgärder som ingår i avtalet. Nya kollektivavtal Förbundet varslade tolv företag som vägrade att teckna avtal om stridsåtgärder. Sex av dessa företag gick med i en arbetsgivarorganisation, fem företag tecknade avtal med förbundet. Stridsåtgärder är vid 28 löner och arbetsvillkor

29 Statistik tvister Arbets- av- Tvister av- Rätts- av- Diskri- av- Skilje- av- Skadestånd avskador slutade slutade hjälp slutade minering slutade nämnd slutade avd slutade årets slut fortfarande aktuella mot företaget Rid- och Fritidsaktie Bolaget RIDAB. Förbundet stämde fem företag för förhandlingsvägran. Fyra av dessa företag tecknade avtal med förbundet. Kunskapsskolan i Sverige AB tecknade efter Medlingsinstitutets hjälp ett kollektivavtal giltigt från och med den 1 mars Det bygger till största delen på Almega Tjänsteföretagens Friskoleavtal. De största skillnaderna gäller reglerna om övertid, semester och pensions- och försäkringspolicyn. Det ettåriga avtalet innehöll en pott för löneökningar på lägst 510 kronor. Tvister 2006 fick förbundet in nya tvister (1 120 stycken år 2005) tvister avslutades. De flesta ärendena gäller arbetsskador, 796 stycken vilket är en ökning med 130 på ett år. Ökningen beror bl a på Försäkringskassans strängare bedömning för utbetalning av sjukpenning. Förbundet stämde företaget Knatteborgen Tillit AB för brott mot kollektivavtalet (Almega Tjänsteföretagens Friskoleavtal). Företaget fördelade arbetstiden över året för en medlem utan att ha reglerat detta i ett lokalt avtal som huvudavtalet föreskriver. Förlikningsförhandlingarna resulterade i ett tillägg till de Allmänna villkoren som reglerar fastställande av arbetsperiod och arbetsfri period samt utbetalning av lön. LO-TCO Rättsskydd AB har tillsammans med Kommunal utverkat 3,5 miljoner kronor åt medlemmarna i arbetsrättliga tvister. 75 nya tvister har kommit in under 2006 och 69 avslutades. Vid årsskiftet hade förbundet 65 pågående tvister. LO-TCO Rättsskydd AB har på Kommunals uppdrag drivit ärenden i försäkringsrätt. 39,2 miljoner kronor har utverkats åt medlemmarna. 345 nya ärenden har tillkommit under året och 281 ärenden har avslutats. Vid årsskiftet hade förbundet 662 försäkringsrättsliga ärenden under handläggning hos Rättsskyddet. Till stor del är det tvister med försäkringskassan om rätt till arbetsskadelivränta som ger stora ersättningar. Arbetsdomstolen Förbundet skickade fem ärenden till Arbetsdomstolen, en fördubbling i förhållande till året innan. AD 11/06. Saklig grund för uppsägning? En medlemmen hade varit sjukskriven i flera år och arbetsgivaren hade gjort olika rehabiliteringsinsatser. Han blev erbjuden en omplacering med lägre sysselsättningsgrad, vilken han tackade nej till. Arbetsdomstolen fann att det då var saklig grund till uppsägningen eftersom den anställde tackat nej till erbjudandet. AD gjorde också bedömningen att först ska lediga tillsvidareanställningar erbjudas och därefter vikariat, oberoende av sysselsättningsgrad. löner och arbetsvillkor 29

30 AD 60/06. Diskriminering? En medlem sökte ett arbete. Åtta av de 150 sökande kallades till intervju. Efter ett tag fick medlemmen besked att tjänsten var tillsatt av annan sökande. Han ansåg sig då diskriminerad och gjorde en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Ärendet övertogs av förbundet. Arbetsdomstolen fann att ingen diskriminering hade skett. Därmed tog man inte ställning till vid vilken tidpunkt en diskriminering inträffar. AD 63/06. Skäl till avsked? En medlem hade sedan en tid misskött arbetet. Arbetsgivaren ansåg att det handlade om bland annat arbetsvägran, grov oaktsamhet, ohörsamhet och dåligt bemötande. Arbetsdomstolen fann att det inte fanns skäl att avskeda. AD 72/06. Giltig omplacering? Arbetsgivaren omplacerade en medlem på grund av samarbetssvårigheter. Medlemmen ansågs skapa en dålig stämning. Arbetsdomstolen fann att den anställde hade blivit omplacerad mot sin vilja. Man fann vidare att det fanns vägande skäl och att arbetsgivaren gjort en hel del för att på annat sätt komma till rätta med problemet. AD 83/06. Saklig grund för uppsägning? En medlem hade varit anställd i drygt tio år som arbetare men med ansvar för personalfrågor, schemaläggning och semesterplanering. Medlemmen blev sjukskriven i ett halvår. Därefter återgick hon till en början på 25 procents arbetstid och sedan till 100 procent. Efter ett par år blev medlemmen åter sjuk och blev sedermera uppsagd. Arbetsdomstolen fann att uppsägningen var sakligt grundad. Arbetsgivaren hade inga tjänster att omplacera till och behövde heller inte flytta arbetsuppgifter mellan tjänster så att medlemmen kunnat vara kvar. Förbundet var kallat att vittna till AD 76/06. Arbetsdomstolen skulle pröva om en arbetsgivare hade använt fel kollektivavtal för en anställd. I branschen används två kollektivavtal, det ena för arbetare och det andra för tjänstemän. Arbetsgivaren är bunden av båda avtalen. Men den anställde var medlem i en organisation som inte skrivit på något av avtalen. Fackförbundet hade stämt arbetsgivaren och yrkat att avtalet för tjänstemän skulle gälla. Arbetsgivaren och anställde hade kommit överens om att Kommunals avtal skulle användas. Arbetsdomstolen fann att detta var riktigt. Arbetstidslagen Förändringarna i arbetstidslagen, med anledning av arbetstidsdirektivet, skulle träda i kraft den 1 januari Under året pågick ett centralt arbete med att reglera eventuella lokala avvikelsemöjligheter. Lokalt pågick, under hela året, ett intensivt processarbete med översyn av arbetstidsscheman. För att avvikelser från lagen skulle vara möjliga att göra krävdes ett lokalt avtal med godkännande från förbundskontoret. Försäkringar Policydokument om arbetsskador Förbundet har avslutat arbetet med ett policydokument om hur arbetsskador ska handläggas. Dokumentet är tillgängligt på Kommunals intranät. Försäkringsinformatörer och försäkringsrådgivare Vid årsskiftet hade förbundet 1081 KL-informatörer, 407 LO-rådgivare, 358 ITP-rådgivare samt 253 KTPrådgivare (fördelat på 153 på KAP och 100 på KP). Medlemsförsäkringar Projektet om Kommunals frivilliga medlemsförsäkringar pågår. Under 2006 har nytt material producerats om Kommunals livförsäkring. Ytterligare ett projekt med ursprung i Kommunals hemförsäkring är Folksams och Kommunals gemensamma projekt Mäns våld mot kvinnor. Under året har 20 avdelningar utbildat 30 löner och arbetsvillkor