Stockholms läns landsting Skrivelse av Solveig Holmgren (S) om forskning. Ärendebeskrivning. Beslutsunderlag

Transkript

1 Stockholms läns landsting s SLL Forskning och Maria Schönnings förvaltning innovation TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) s forskningsberedning Skrivelse av Solveig Holmgren (S) om forskning Ärendebeskrivning Solveig Holmgren (S) har lämnat en skrivelse om forskning. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den i september 2017 Skrivelse av Solveig Holmgren (S) den 18 maj 2017 Förslag till beslut Forskningsberedningen föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Solveig Holmgren (S) har lämnat en skrivelse till forskningsberedningen i vilken hon bland annat föreslår att landstingsstyrelsens förvaltning får i uppdrag att granska om befintlig statistik kan användas till att implementera forskningsresultat i vården och att återrapportera om detta, Vidare önskar hon att forskningsberedningen får en redogörelse för vilka utredningar som pågår/planeras inom landstinget inför den kommande möjligheten till individuella läkemedel. Bakgrund Solveig Holmgren (S) har lämnat en skrivelse i vilken hon bland annat föreslår att förvaltningen får i uppdrag att granska om befintlig statistik kan användas till att förkorta tiden från forskning till behandling och att återrapportera om detta. Vidare önskar hon att forskningsberedningen får

2 Stockholms läns landsting TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (5) en redogörelse för vilka utredningar som pågår eller planeras inom landstinget inför den kommande möjligheten till individuella läkemedel. Överväganden I skrivelsen ställs en rad viktiga frågor som rör gränslandet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Inom olika verksamheter i landstinget pågår arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården och säkerställa att viktiga forskningsresultat kommer patienter till del. I detta underlag redovisas ett antal exempel på det arbete som görs för att förkorta tiden från forskningsresultat till genomslag i klinisk behandling. Exempel är implementering av nytt regionalt ALF avtal (LS ), och skapande av Framtidens vårdinformationsmiljö (LS ). Klinisk forskning är patientnära och förutsätter tillgång till vårdens strukturer och resurser. Områden som inkluderas i landstingets forskningspolicy (LS ) är bland annat prevention, diagnostik, behandling, uppföljning, implementering, omvårdnad och rehabilitering. Inom klinisk behandlingsforskning är syftet att optimera befintliga behandlingsrutiner, läkemedel och medicinsk teknik eller att utveckla och utvärdera nya sådana. Det kan exempelvis innebära utvärdering av diagnostiska tekniker, användningen av etablerade läkemedel och om att effektivisera metoder och behandlingar som det finns ett identifierat behov av. Stockholms läns landsting har för tre år sedan tagit ett initiativ till att samtliga landsting i Sverige tillsammans med Vetenskapsrådet har bildat en organisation för klinisk behandlingsforskning. Syftet är att ge stöd till större kliniska studier som är motiverade av hälso- och sjukvårdens behov och som förväntas leda till stor patient- och samhällsnytta inom en relativt kort tidsperiod. Forskningsmedel utlyses i konkurrens och forskare från Stockholm har varit mycket framgångsrika då 51 % av beviljade medel har tillfallit regionen. Det nationella ALF-avtalet som undertecknades 2014 och det regionala ALF-avtalet från 2016 utgör underlag för att skapa universitetssjukvården, ett sammanhållet akademiskt system för införande av nya upptäckter och produkter i hela hälso- och sjukvården. Under sommaren och hösten 2017 kommer arbetet att evalueras och i utvärderingen ingår att granska i vilken mån som ALF-medlen skapar klinisk nytta. Resultatet kommer att ligga till grund för omfördelning av 20 % av medlen och expertpanelens utlåtande ligger till grund för att förbättra förutsättningarna för klinisk forskning ytterligare.

3 Stockholms läns landsting TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (5) Det femåriga programmet 4D lider mot sitt slut och viktiga lärdomar implementeras nu som en del av ordinarie linjeverksamhet. Syftet för programmet var initialt att kompensera för det bortfall i forskningskapacitet och näringslivsanknytning som förlorades i samband med att AstraZenecas forskningscentrum i Södertälje avvecklades programmets tidiga fas gjordes ett strategiskt val att fokusera på patientprocesser och att få in ett forskningsperspektiv nära patienten med utgångspunkt i fyra diagnoser: artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Var och en av diagnoserna har haft ett utvecklingsprojekt. En gemensam fråga för alla diagnoser har varit informatik som också varit ett eget utvecklingsområde. Programmets mest iögonfallande resultat så här långt när ett knappt halvår återstår är utvecklingen av patientprocesser och verktyg som på olika sätt stödjer dessa. Många lösningar och preliminära resultat med potentiellt mycket stora effekter för patienter har åstadkommits i samtliga diagnosprojekt och ett antal framtagna IT-lösningar finns i olika utvecklingsstadier. Några exempel är: Minskning av återinläggning av hjärtsviktspatienter i samband med ny heltäckande process (hjärtjournal, hjärtsviktscentrum och hjärtsviktsläkare) Upptäckt av prediabetes och personer i riskgrupper för diabetes där prelimära resultat visar på reducerad risk för diabetesutveckling genom livsstilsförändringar Utvecklingen av en process och utbildningsmodell för diabetes som gett goda effekter på HbAic Framtagandet av verktyget Patientens Egna Provhantering för patienter med artrit som rönt intresse även i andra landsting Inom patientprocessen för bröstcancer har patientutbildningarna utvecklats För samtliga diagnoser har man gjort insatser fokuserade på tidiga skeden och häri ligger en stor potential för framtida forskning och förändringar i processerna med potential för ökad hälsa i samhället. De samarbeten man etablerat inom de olika diagnoserna innebär också ett viktigt led i arbetet med att sammanlänka primärvård och akutsjukhusen. Den mest betydelsefulla insikten från 4D är den fruktbara samverkan mellan forskning och praktik där varje patient är ett tillfälle för lärande, inte bara för den enskilda läkaren eller sjuksköterskan, utan det organisatoriska lärande som uppstår i samband med utveckling och forskning.

4 Stockholms läns landsting TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (5) De världsunika databaser som finns inom Stockholms läns landsting skapar möjligheter. Landstinget har organiserat sina vårddata i ett särskilt system av databaser benämnt VAL. Här finns all form av möjlighet till statistiska analyser baserade på avkodade aggregerade patientdata samlat. För att på ett patientsäkert sätt tillhandahålla data, analyser och statistik för verksamhetsuppföljning inom landstinget samt för extern forskning kommer ett kompetenscentrum för analys av vårddata att inrättas som baseras på VAL. Kunskapsstyrningen ska framgent baseras på fakta från analyser gjorda av kompetenscentrum. Verksamheten kommer att ge möjlighet till avancerade analys av vård, användande av resurser och förbättrat omhändertagande av patienter samt är en förutsättning för att utveckla kompetens inom SLL i hur data kan användas för prevention och utveckling av vården. Europeiska kommissionen har skapat så kallade europeiska referensnätverk som ska knyta samman europeiska experter som har fokus på sällsynta sjukdomar. De europeiska referensnätverken (ERN) är virtuella nätverk som för samman vårdgivare i hela Europa, så att de tillsammans kan tackla komplexa eller sällsynta sjukdomstillstånd som kräver högspecialiserad behandling och stora kunskaper och resurser. Genom nätverken kommer det att utvecklas nya och innovativa vårdmodeller, e-hälsoverktyg, hälsooch sjukvårdslösningar och medicintekniska produkter. De kommer också att främja forskningen genom stora ldiniska studier och bidra till utvecklingen av nya läkemedel, samtidigt som de medför stordriftsfördelar och säkerställer en effektivare användning av dyra resurser. I nyligen utförd utlysning har Stockholm genom Karolinska Universitetssjukhuset erhållit ERN-status för 18 av samarbetets totalt 25 olika sjukdomsområden. Denna medverkan kommer att ge patienter i Stockholm, Sverige och Europa möjligheter att ta del av en individualiserad behandling som kan vara av livsavgörande betydelse. Ekonomiska konsekvenser Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör Jap Andersson Forskningsdirektör

5 Stockholms läns landsting LS TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (5) Beslutsexpediering: Akt SLL Forskning och Innovation

6 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSENS FORSKNINGSBEREDNING SKRIVELSE Skrivelse av Solveig Holmgren (S) om forskning Vid forskningsberedningens möte den 16/ hade vi glädjen att få ta del av professor Anna Wedells forskning och framgångar i att kombinera sina forskningsresultat om monogena sjukdomar med erfarenheter från klinisk verksamhet och därigenom kunna diagnostisera och ofta även hjälpa människor med extremt sällsynta sjukdomar. Dagen innan hade jag läst om en annan svensk kvinna som prisats världen runt för sin lyckade metod att identifiera nyfödda barn med behov av utredning för misstänkta hjärtfel; Granelli-protokollet som uppkallats efter Anne de-wahl Granelli, verksamhetschef i NU-sjukvården i Västra Götaland. (I Sverige används metoden vid samtliga BB-avdelningar före hemgång. Arbetssättet används även internationellt, exempelvis i USA, Kina och stora delar av Europa. Utan Granelli-protokollet missar sjukvården nästan 30 procent av de livshotande hjärtfelen, och cirka fem procent av dessa barn dör utan att ha hunnit få en diagnos. Källa LIFe-time.se) Det gemensamma för dessa kvinnor var att deras forskning och kliniska erfarenhet tillsammans ledde till betydelsefulla insikter och metoder. Tanken dök upp att det givetvis borde finnas många fler exempel på sådana lyckade kombinationer. Kanske rentav så många att de tillsammans skulle kunna hjälpa oss att identifiera några gemensamma omständigheter/kombinationer/faktorer osv som skulle kunna visa på möjligheter att förkorta vägen från forskning till behandling. Kanske denna tanke är besläktad med det som låg bakom förhoppningarna kring PPGprogrammet? Glädjande nog tyckte mötet att jag skulle fästa tankarna på papper för vidare granskning. Just att hitta sätt att förkorta tid från upptäckt till godkännande och införande av behandlingar är av stor vikt för både patienter och ekonomi. Det är en av anledningarna till att vi inte kan låta medlen till forskning urholkas. Nästa fundering var också kopplad till professor Wedells berättelse. Med så sällsynta sjukdomar blir eventuella läkemedel i stort sett unika för varje patient. De kanske kan bestå av familjer men ibland inte ens det. På något sätt måste vi, även om Stockholms läns landsting inte är en lagstiftande

7 Fel! Hittar inte referenskälla. 2 (2) församling, bidra till att förbereda insikten om behov av förändrade regler för framtagning och testprocedur och godkännande av läkemedel i vissa fall. Mina förslag är alltså: att Forskningsberedningen ger förvaltningen i uppdrag att granska om befintlig statistik kan tänkas innehålla ledtrådar till att identifiera projekt med sådana lyckade kombinationer och att återrapportera om detta. att Forskningsberedningen får en redogörelse för vilka utredningar som pågår/planeras inom SLL inför den kommande möjligheten till individuella läkemedel. Dels för att bredda förståelsen för frågan men också för att eventuellt påverka inriktningen på en del medel som avsätts för forskning. Stockholm den 11/ Solveig Holmgren (S) Fel! Hittar inte referenskälla.