HUR TRÅNGT FÅR DET VARA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR TRÅNGT FÅR DET VARA?"

Transkript

1 Arbetsmiljöverket PM CTB Hans Olsson HUR TRÅNGT FÅR DET VARA? Inledning Innehållet är en sammanställning av svar på några vanliga frågor om kontorslokaler. Många frågar tex efter mått på möjlig täthet, alltså hur litet ett rum eller en arbetsplats får vara, uttryckt som m 2 per arbetsplats. På den frågan går det inte att ge ett enkelt svar, ytbehovet beror av verksamheten. Arbetsmiljöfrågorna i kontor gäller ofta belastningsskador på grund av dålig arbetsställning och stress av störande miljö, men kan också gälla sådana tekniska faktorer som buller, belysning, klimat och luftkvalitet. Det kan också förekomma att man överbelastar en lokal med för stort antal personer, så att personalrummen inte räcker till. Syftet med denna PM är att ge hänvisning till arbetsmiljöreglerna och att kommentera dem. Informationen är riktad till lokalanvändare, tex enskilda arbetstagare, skyddsombud, arbetsgivare, fastighetsägare och förvaltare. Även byggherrar och projektörer kan ha nytta av denna sammanställning. Som bilaga finns en sammanfattning om regelsystem och samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt hur man går vidare när det finns brister i arbetsmiljön. Regler om arbetsutrymme Samtliga arbetsmiljöregler finns på Arbetsmiljöverkets webbplats, bla Arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Tillämpningen av regler i enskilda fall avgörs av Arbetsmiljöverkets tillsynsavdelning i aktuellt distrikt, normalt vid inspektion. Det finns inte särskilda regler för kontor, utan de regler som skall tillämpas får hämtas i allmänna bestämmelser som gäller för alla slags arbetsplatser. Arbetslokaler och personalrum behandlas i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:42), Arbetsplatsens utformning. Det finns krav på att arbetsutrymmet skall vara tillräckligt, men direkta regler om antal m 2 per arbetsplats finns inte. De allmänna arbetsmiljökraven styr hur tät en inplacering i öppna kontor kan göras, eller hur små kontorsrum kan vara. Särskilt inverkar de allmänna kraven på tillräckligt arbetsutrymme och kraven på att ventilationen skall vara tillräcklig och samtidigt dragfri. Kraven på ventilation kan innebära att ett befintligt ventilationssystem begränsar hur många personer som kan vistas i utrymmet. Vidare inverkar att plats behövs för andra arbeten, tex städning och transporter, och normalt även tillräckligt utrymme för rullstol. Se AFS 2000:42, 6 om arbetsutrymme, och 18, 20 och 23 om ventilation, samt 8 om anpassning för rörelsehindrade. Det finns inte heller regler om antal m 3 per arbetsplats. Rumsvolym regleras numera inte särskilt i föreskrifterna, utan den nödvändiga volymen blir ett resultat av dels ytbehovet och kravet på minsta rumshöjd, dels vilka luftföroreningar som förekommer och kraven på ventilation. Se AFS 2000:42, kommentarerna till 6, sid 39-40, om rumshöjd och volym mm

2 Vilken täthet som är möjlig i öppna kontor kan bli även beroende av belysningen. Arbetsplatserna behöver placeras så i förhållande till fönster och armaturer att bländning och reflexer kan undvikas. Allmänna regler om belysning finns i AFS 2000:42, Där behandlas bla allmänbelysning och platsbelysning. För bildskärmsarbete finns regler i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:5), Arbete vid bildskärm. Där behandlas i 3 särskilt bländning och reflexer i dataskärmar och tangentbord. Störande ljud är ett av de största fysiska arbetsmiljöproblemen i kontor. I delade rum och i öppna kontor kan tex andras samtal bli extra störande, eftersom de förutom den direkta störningen kan upplevas som en irriterande kränkning av det personliga reviret. Överhörning av andras samtal försvårar koncentration på arbetet, men kan även vara en källa för information om det pågående arbetet. Allmänna regler om buller finns i Arbetsmiljöverket föreskrifter AFS 2005:16, Buller. Regler om buller finns också i AFS 2000:42, 34. I kommentarerna till paragrafen påpekas bla att den mänskliga rösten kan utgöra en bullerkälla och att ovidkommande tal kan vara störande. Regler om dagsljus finns i AFS 2000:42, 11. Där anges att en arbetslokal normalt skall ha fönster som ger dagsljus och utblick. Kravet är generellt och gäller alla slags arbetslokaler. Kontorsarbetsplatser utan fönster godtas alltså normalt inte. Arbetsmiljön skall planeras, men också underhållas. Arbetsgivaren skall fortlöpande undersöka och åtgärda brister i arbetsmiljön. Regler och råd finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1), Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Förutom arbetsgivares ansvar för arbetsmiljön har byggherrar och projektörer ett särskilt ansvar när arbetsmiljön skapas. De skall vid projektering beakta arbetsmiljösynpunkter. Krav finns i AML 3:14, och detaljregler om projektering i AFS 2000:42, 3-4. Lokaltyper Olika kontorstyper har sina olika för- och nackdelar för arbetsmiljön. Vid planeringen är det viktigt för arbetsmiljön att välja lokaler av en typ som passar till arbetet, tex vid val mellan cellkontor och öppna kontor. Valet av lokaltyp är ett viktigt systemval som påverkar både arbetsmiljö och effektivitet. Öppna kontor och förtätning är för närvarande en trend. Avsikten är ofta att öka flexibiliteten och minska lokalkostnaderna, men också att med öppna kontor underlätta kontakt och överblick i arbetet. Det ligger en intressekonflikt i att öppenhet ger kontakt, medan avskildhet ger koncentration. För typen öppna kontor (kallas även storrum eller landskap) medför öppenheten risk för en del olägenheter. Det kan vara tex koncentrationssvårigheter, störande ljud, störande händelser eller olägliga besök, blänk i bildskärmar från belysning och fönster, brist på dagsljus och utblick pga stora avstånd till fönster i djupa lokaler, och att senare förtätning kan överbelasta lokalens tekniska kapacitet vad gäller utrymme och ventilation. För typen cellkontor finns istället risk för sämre kontakt och överblick, och sämre följsamhet till varierande arbetsgrupperingar. I typen kombikontor har man sökt kombinera fördelarna hos cellkontor och öppna kontor genom arbetsplatser i små enskilda rum runt ett gemensamt öppet rum

3 En vanlig uppfattning är att öppna kontor är mera ytsnåla eftersom arbetsplatsernas friytor kan överlappas i en planlösning utan mellanväggar, men ofta kan där istället behövas minst lika stor yta för att undvika bla överhörning och ljudstörning mellan arbetsplatserna. Arbetsplatsernas storlek Ytbehovet i en lokal varierar mellan olika verksamheter och arbetsuppgifter. För kontorsverksamhet varierar ytbehovet mycket mellan olika kontorstyper och olika lösningar att det inte går att ange ett generellt mått för kontorsarbetsplatsers yta. Utrymmesbehovet för en arbetsplats kan betraktas som sammansatt av delytor. Det behövs yta för möbler som bord och hyllor, yta för arbetsstol eller stående arbete, yta för gångar som ger tillträde till och passage förbi arbetsplatsen, yta för stol för besökare, yta för kontorsutrustning osv. Av delytorna är det ofta möblerna som varierar mest, och de varierar med arbetsuppgifterna. Förvaring vid arbetsplatsen av tex litteratur, kataloger, ritningar, arkiv eller prover behöver ofta stort utrymme. Regler och allmänna råd om inredning finns i AFS 2000:42, med kommentarer, särskilt om lämplig arbetshöjd och en rekommendation om lätt inställbara bord. Vissa möbelmått för datorarbetsplatsen behandlas i AFS 1998:5 om bildskärmsarbete, bla arbetsbordets djup och höjd, arbetsställning, synförhållanden mm. Reglerna om bildskärm innehåller bla krav på arbetsytans storlek och styr alltså bordsmåtten, bla djupmåttet. Där finns också krav på inställbara möbler. För att passera obehindrat mellan möbler behövs normalt ett fritt mått om minst 0,70 m. Detta gäller passage för gående, enl AFS 2000:42, 55 med kommentarer. Utrymmet för skrivstol vid ett skrivbord behöver normalt vara ca 0,85-1,0 m för att man skall kunna sitta i lämpliga ställningar, och kunna resa sig och sätta sig obehindrat. Måttet är inte inskrivet i AFS, men tillhör normal praxis vid planering. Detta utrymme för skrivstol finns behandlat i standarden SS-EN ISO Det är viktigt att det finns tillräckligt utrymme så att det är lätt att resa sig, eftersom långvarigt stillasittande kan leda till ohälsa. Se AFS 2000:42, de allmänna råden till 41 samt de allmänna kommentarerna på sid 26. Allmängiltiga regler och råd om lämpliga kroppsställningar för arbetet finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:1), Belastningsergonomi, bla allmänt om avlastande rörelser och behovet av arbetsutrymme, lämplig bordshöjd och tillräckligt arbetsområde på bordet. Dessa bör tillämpas vid val av kontorsmöbler. Kontorslokaler behöver normalt vara planerade för att ge utrymme för rullstol. Föreskrifter om tillgänglighet finns i AFS 2000:42, 8. Anpassning för rörelsehindrade behöver omfatta både egna anställda och besökande, och både den egna arbetsplatsen, besök vid andras arbetsplatser, och användning av tex sammanträdesrum och personalrum. Kontoret är också arbetsplats för andra, särskilt för dem som sköter städning och transporter, och lokalerna behöver ge tillräckliga passagemått och svängrum för sådant arbete. Detta faller under kraven i AFS 2000:42, 6, och är särskilt påpekat i kommentarerna till paragrafen. Rekommenderade mått för passage för tex gående, rullstol, städvagn och lastpall beskrivs i kommentarerna till 48 och

4 Rymlighet och stress Rymligheten kan betraktas som dels den direkta fysiska rymligheten, dvs plats för den arbetande och de rörelser som behöver göras under arbetet, och dels den mera abstrakta upplevelse av rymlighet och avskildhet som arbetsplatsen kan ge. Det fysiska utrymmet har berörts ovan. Arbetstagarens upplevelse av arbetssituationen kan få hälsomässiga effekter. Arbetsupplevelsen påverkas av både storleken av arbetsutrymmet och den allmänna rumsutformningen. Allmänna råd om utformningen av arbetet, vilket även gäller rummet och dess miljöfaktorer, finns i Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1980:14) beträffande psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön. Vidare finns i AFS 2000:42, 6 och 7, krav på lämplig rumsutformning och samband, vilket innefattar möjligheten till överblick av lokaler och samband mellan dem. Överblicken är viktig för människans behov av orientering. Grundläggande regler om stress finns i arbetsmiljölagen (AML). Se särskilt 2 kap 1 om psykiska belastningar och starkt styrt och bundet arbete. Det är ett krav att skadlig stress skall undvikas. Beträffande stress allmänt, se AFS 1980:14. Beträffande stress i kontorsarbete, se även AFS 1998:5 om bildskärmsarbete, särskilt 7 om styrt och bundet arbete, och 10 om programvara. Trånga lokaler kan medverka till stress. I ett rum som delas av flera personer finns alltid en särskild risk för störning och koncentrationssvårigheter, vilket kan vara en stressfaktor och även kan göra att arbetet blir mindre effektivt. För arbetsgivaren är det viktigt att veta att både direkta störningar och en känsla av instängdhet i alltför små rum kan dra ned arbetseffektiviteten. Människan uppfattar undermedvetet utrymmet närmast kring sig som sitt sociala revir, och upplever det ofta som kränkning eller hot om någon inkräktar på detta revir. Detta kan få betydelse i öppna kontor och i delade rum. Reviret är olika i olika kulturer och olika sociala situationer, och ofta olika från person till person. Det personliga reviret har dock normalt så små mått att det sällan blir något problem i kontorsplanering. Ett exempel är dock att motstående arbetsplatser kan behöva en avskärmning från andras direkta synfält. Vanliga rumsstorlekar En grov bedömning av rymligheten kan göras med följande värden. - Ett fungerande kontorsrum för en person, avsett för vanliga kontorsfunktioner och med sparsam möblering, kan sällan göras mindre än ca 8-10 m 2, till vilket kommer korridorer mm. - Ett fungerande kontorsrum för två personer, med samma förutsättningar, kan sällan göras mindre än ca 15 m 2. - Öppna kontor kan sällan göras mindre än ca m 2 per arbetsplats, inkl gångar men exkl andra allmänna och gemensamma funktioner. - För hela lokalytan kan man vid överslagsberäkning av ytbehovet räkna ca 25 m 2 per arbetsplats totalt, inkl andra utrymmen för arbetet som mötesrum, samtalsrum, arkiv och förråd, och inkl biutrymmen som entré, trappor och korridorer, kapprum, matrum, städrum och toaletter, men exkl hissar, trappor, ytterväggar, pelare mm. Samma mått kan användas för både cellkontor och öppna kontor. Det finns exempel på mindre ytor, tex ned till ca 5 m 2 rumsyta per arbetsplats i delade rum i cellkontor och ned till ca 15 m 2 per arbetsplats i öppna kontor, men normalt gäller det då specialiserade eller ofullständiga arbetsplatser. Litteratur om kontorsplanering, se nedan

5 Kontroll vid planering Om rumsformen är gynnsam och möbleringen är måttlig, kan det finnas förutsättningar för att även en ganska liten yta per arbetsplats kan uppfylla minimikraven på arbetsutrymme och passage. Utrymmet i rum som verkar små behöver undersökas närmare, det gäller både enpersons- och flerpersonsrum. Det lämpligt att undersöka utrymmet närmare om ytan i ett rum verkar bli så litet som ca 8-10 m 2 per arbetsplats, eller om ytan i ett öppet kontor verkar bli så liten som ca 15 m 2 per arbetsplats inkl gångar. Lämpligt sätt att undersöka rymligheten är att göra en möblerad ritning i stor skala (minst 1:50), och helst också göra en provmöblering i full skala. Det kan vara lämpligt att ta hjälp av sakkunnig, tex genom företagshälsovården, för sådana undersökningar och bedömningar. Vid förtätning bör ventilationens kapacitet kontrolleras, så att den räcker för det aktuella antalet personer och datorer. Exempel finns på att kontor har behövt glesas ut igen, när ventilationen visat sig ha för liten kapacitet och inte gått att förstärka, tex genom att varva upp fläktar. Observera att bullernivån ofta ökar vid högre lufthastighet när man varvar upp fläktar, och att det inte alltid finns plats för kanaler om man väljer att bygga om till högre kapacitet. Personalrum Det finns krav på att det skall finnas personalutrymmen som är tillräckliga och lämpliga för arbetstagarnas behov och efter arbetets art. Regler finns i AFS 2000:42, Följande är en kort sammanfattning av vanliga frågor för kontor. Personalutrymmena ska vara anpassade till arbetets art och det normala antalet arbetstagare. För kontorsarbete behövs normalt inte särskilda tvättrum utöver toaletternas handfat. Däremot kan tvättrum och duschar behövas för annat arbete i lokalerna, tex städarbetet. Matrum ska finnas för dem som äter medhavd mat. Vilrum behövs normalt för större kontor, att användas tex vid tillfällig huvudvärk. Klädförvaring ska finnas så att stöld av privata kläder motverkas, och en vanlig lösning är låsbara klädskåp. Möjlighet ska finnas att förvara personliga värdesaker under lås. Litteratur Det finns några användbara handböcker om kontorsplanering, t.ex. följande: "Framtidens kontor", Christiansson och Eiserman 1998 "Flexibla kontor", Gullström och Westerberg 1998 "Kontorsarbetsmiljön", Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, 2:a uppl "Datorn i arbetsmiljön", Arbetarskyddsnämnden, 4:e uppl Handboken Bygg, kap. B 13, 4:e uppl "Personalrum", Arbetarskyddsnämnden, 6:e utgåvan, 1995 (nu Prevent, Samtliga kan erhållas via allmänna bibliotek, eller tex Arbetslivsbiblioteket, (www.arbetslivsinstitutet.se). Bygglitteratur kan köpas tex från Byggtjänst AB, (www.byggbokhandeln.com). Föreskrifter och standard som hänvisas till i denna PM AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning AFS 1998:5, Arbete vid bildskärm AFS 2005:16, Buller AFS 1998:1, Belastningsergonomi AFS 1980:14, Allmänna råd om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 2001:01, Systematiskt arbetsmiljöarbete Standard SS EN ISO 14738, om antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser - 5 -

6 BILAGA Allmänna upplysningar om tillämpning av arbetsmiljöreglerna Allmänt om regelsystemet Arbetsmiljöreglerna är oftast inte sk detaljkrav, utan allmänt formulerade s.k. funktionskrav, dvs. olika lösningar kan väljas om de ger den begärda funktionen. Därför anges normalt inte tex antal eller mått i reglerna. Vilken dimensionering och utformning som kan uppfylla kravet måste därför bedömas, utgående från hela situationen, och från fall till fall. Hur reglerna skall tillämpas i enskilda fall kan avgöras av Arbetsmiljöverket, enl nedan under Allmänt om samråd mm. Reglerna anger i allmänhet minimikrav. Alla arbetsmiljöregler finns på verkets webbplats (www.av.se), bla arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF), arbetstidslagen (ATL) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). För sökning i föreskrifterna finns ett sakregister, under Lag och rätt/ Sakordsregister. På webbplatsen finns också en trycksakskatalog, verkets broschyrserie (ADI) och annan allmän information, bla under rubrikerna Teman och Frågor och Svar. Vidare finns där adresser till Arbetsmiljöverkets olika inspektionsdistrikt, under Om oss/ Distrikt. Allmänt om samråd mm Följande är en sammanfattning av allmängiltiga krav. Planering av arbetsmiljön, bla lokaler, skall göras i samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare, och skall behandlas i skyddskommittén. Skyddsombud skall medverka i planeringen. Grundläggande krav finns i AML 3:1a, 6:4 och 6:9. Detaljregler om arbetsgivarens planering av verksamheten, vilket gäller bla lokaler, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:01), Systematiskt arbetsmiljöarbete. Hur de tekniska reglerna skall tillämpas i enskilda fall måste bedömas med hänsyn till situationen i varje särskilt fall. Sådana bedömningar görs i första hand av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt. Vid oenighet kan frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket genom det aktuella inspektionsdistriktet, och ytterst kan Arbetsmiljöverket avgöra hur reglerna skall tillämpas genom ett formellt beslut. Reglernas tillämpning övervakas också genom Arbetsmiljöverkets tillsyn, normalt genom inspektion. Allmänt om att gå vidare Följande är allmängiltiga råd. När det finns brister i arbetsmiljön i ett konkret fall, är det lämpligt att agera enligt följande. Det är lämpligt att börja med att påpeka bristerna för arbetsgivaren. Det bör göras genom skyddsombud (eller regionalt skyddsombud), men kan också göras av en enskild arbetstagare. Det går i detta skede också att ringa Arbetsmiljöverkets aktuella inspektionsdistrikt (fd yrkesinspektionen) och diskutera hur man skall gå vidare. Om det finns brister i arbetsmiljön och om arbetsgivaren inte löser problemet och avhjälper bristerna kan Arbetsmiljöverket i aktuellt inspektionsdistrikt kontaktas med begäran om ingripande. Adresser och telefonnummer till Arbetsmiljöverkets olika inspektionsdistrikt finns på verkets webbplats, i verkets trycksakskatalog och i telefonkatalogen. Se även informationen om inspektion på verkets webbplats (www.av.se /Inspektion)

Standardmodeller för administrativa lokaler

Standardmodeller för administrativa lokaler Standardmodeller för administrativa lokaler UPPRÄTTAT AV FASTIGHET Innehåll Sida Inledning - Adminstrativa lokaler vid VLL - Adminstrativa lokaler sett ur ett förvaltningsperspektiv - Allmänt om kontorslokaler

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Personalutrymmen för elever

Personalutrymmen för elever Personalutrymmen för elever Skolan en arbetsplats Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 gäller även skolelever. Arbetsmiljöverket vänder sig i denna broschyr till alla som arbetar med och formar skolans

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Det är viktigt att planera och organisera bildskärmsarbetet så att det medger egen styrning, variation av arbetsuppgifter, återhämtning och pauser.

Det är viktigt att planera och organisera bildskärmsarbetet så att det medger egen styrning, variation av arbetsuppgifter, återhämtning och pauser. 1 Av Sveriges drygt 4 miljoner arbetstagare är det nu cirka 2,5 miljoner som använder dator av något slag i sitt arbete. Utvecklingen går mot att allt fler arbetar mycket och länge vid bildskärm. Den här

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2010-09-14 INH 2010/26577 1 (5) Distriktet i Härnösand Ingemar Norlén, 063-12 46 58 Skandinavisk Fastighetsfond Holding AB Box 5317 102 47 Stockholm Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KONTOR

CHECKLISTA FÖR KONTOR Telefon 08-402 02 20 CHECKLISTA FÖR KONTOR ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbeta rätt vid bildskärmen

Arbeta rätt vid bildskärmen Arbeta rätt vid bildskärmen Av Sveriges drygt 4 miljoner arbetstagare är det nu närmare 3 miljoner som använder dator av något slag i sitt arbete. Utvecklingen går mot att allt fler arbetar mycket och

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

PERSONALUTRYMMEN TILLFÄLLIGA ARBETSPLATSER

PERSONALUTRYMMEN TILLFÄLLIGA ARBETSPLATSER PERSONALUTRYMMEN TILLFÄLLIGA ARBETSPLATSER Ansvaret Personalutrymmen ska vara anpassade till arbetets natur och varaktighet, antalet nyttjande personer och könsfördelning. Det finns särskilda bestämmelser

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Replik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA.

Replik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA. Replik AB Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År Instruktioner Skyddsronder genomförs enligt företagets plan för skyddsronder. Arbetsledaren är ansvarig för genomförandet. Skyddsombudet

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Du har ansvar för arbetsmiljön

Du har ansvar för arbetsmiljön Du har ansvar för arbetsmiljön Lättläst version I den här broschyren kan du läsa om vem som har ansvar för att en arbetsmiljö är säker. Med arbetsmiljö menas den fysiska och psykiska miljön på arbetet.

Läs mer

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att det ska bli en bra arbetsmiljö. Arbetsgivare är alla företag,

Läs mer

Den optimala arbetsplatsen

Den optimala arbetsplatsen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Den optimala arbetsplatsen Vad gäller teknik, möbler och miljö Examensarbete 35 poäng Författare: Sandra Asp Handledare: Doris Karlsson Våren

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KONTOR

CHECKLISTA FÖR KONTOR Telefon 08-402 02 20 CHECKLISTA FÖR KONTOR Använd checklistan så här Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda

Läs mer

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen Dokumentet är framställd som underlag för diskussioner i samband med planering och projektering

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Din arbetsmiljö vem bryr sig?

Din arbetsmiljö vem bryr sig? Din arbetsmiljö vem bryr sig? 2 INNEHÅLL Friskfaktorer...4 Arbetsplatsens utformning...6 Du och chefen... 10 Balans i arbetslivet... 12 Vi är varandras arbetsmiljö... 14 Om din arbetsmiljö behöver förbättras...17

Läs mer

Ergonomisk Arkitektur. ECCO Kontor

Ergonomisk Arkitektur. ECCO Kontor Ergonomisk Arkitektur ECCO Kontor SPV Att sitta Långvarigt sittande Bristande träning av skelett, leder, muskler Bristande aktivering av hjärta, lungor, kärl Minskad energiåtgång Störningar i mage &

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR BILDSKÄRMSARBETSPLATSER I KONTORSMILJÖ

CHECKLISTA FÖR BILDSKÄRMSARBETSPLATSER I KONTORSMILJÖ CHECKLISTA FÖR BILDSKÄRMSARBETSPLATSER I KONTORSMILJÖ ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Belysning vid bildskärmsarbete, krav och rekommendationer

Belysning vid bildskärmsarbete, krav och rekommendationer Text Hillevi Hemphälä och Per Nylén Illustration Anette Hedberg Belysning vid bildskärmsarbete, krav och rekommendationer Mer än hälften av alla arbetstagare arbetar dagligen med datorer och behöver därför

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent I lagens anda Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren Prevent Förord Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans

Läs mer

Arbetsmiljön i skolan

Arbetsmiljön i skolan Arbetsmiljön i skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats om man ser till antalet elever och personal. Det finns många olika aspekter som är viktiga för att skolan ska fungera bra. Den här broschyren

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö

Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö Alkohol arbetsgivaren har ett ansvar för och att hantera situationer och effekter som kan uppstå av missbruk av alkohol och andra berusningsmedel i arbetet. Därför

Läs mer

AVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. Artikel 1. Syfte

AVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. Artikel 1. Syfte Rådets direktiv 90/270/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm (femte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) Europeiska gemenskapernas officiella

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Bilaga 3 till Prevents skrift Syn och belysning i arbetslivet (sidhänvisningar till

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2011-01-27 IMS 2010/48600 1 (5) Distriktet i Stockholm Anette Askelöf, 08-475 01 41 Sollentuna Kommun 191 86 Sollentuna Rek + mb Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Läs mer

Checklista. Skolor. Mer information finns på: www.av.se/teman/skolan/

Checklista. Skolor. Mer information finns på: www.av.se/teman/skolan/ Checklista Skolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en (grund)skola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer