SVERIGE SÅ VÄXER FÅ OFFENTLIGANSTÄLLDA VILL SLÅ LARM JURIDISKT BRÅK OM NON-PROFIT. Offside: INGEN GUD SÄNKTE SOCIALDEMOKRATIN I JÖNKÖPING SID 31

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGE SÅ VÄXER FÅ OFFENTLIGANSTÄLLDA VILL SLÅ LARM JURIDISKT BRÅK OM NON-PROFIT. Offside: INGEN GUD SÄNKTE SOCIALDEMOKRATIN I JÖNKÖPING SID 31"

Transkript

1 FÅ OFFENTLIGANSTÄLLDA VILL SLÅ LARM Nästan helt tyst i kommunernas nya visselblåsarfunktioner SID 5 TORSDAG 5 SEPTEMBER NUMMER POLITIK, EKONOMI & OFFENTLIGA AFFÄRER Finns det en välfärdsskapande framtid i gurka? STIG-BJÖRN LJUNGREN, SID 13 SÅ VÄXER SVERIGE 54 superkommuner Hit går flyttlassen Här föds det flest De blir större tack vare invandringen SID 2 3 JURIDISKT BRÅK OM NON-PROFIT UPPHANDLING Västmanlands läns landsting vill upphandla en ny lättakut av icke vinstdrivande vårdaktörer. Det får Moderaterna och fyra stora vårdbolag att rasa. Nu ligger ärendet i förvaltningsrätten. SID 4 Resultaten rasar utan konkurrens SKOLA Resultaten för niondeklassare i kommuner med bara en högstadieskola halkar efter övriga kommuner, enligt ny rapport. SID 6 7 Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten röstar om vård i norr FOKUS På söndag folkomröstar ett län för första gången, Västerbotten. På spel står resursfördelningen i vården. SID KOMMUNERNA FÖRLORADE PÅ ATT SÄLJA SINA ELBOLAG SID FOTO: CHRISTINA SJÖGREN AFA-MILJARDER GER KORTLIVAT RESULTATLYFT SID 9 VÅRDBOLAG NEKAR TILL KARTELL SID 19 Offside: INGEN GUD SÄNKTE SOCIALDEMOKRATIN I JÖNKÖPING SID 31

2 2 DAGENS SAMHÄLLE Nummer Sveriges växande Invandring driver befolkningsökning Storstadsnära BABY BOOM! Det föds många barn i Bålsta, huvudort i Håbo kommun. På tio år har befolkningen ökat med drygt personer, varav födelsenettot genererat nya invånare. VI FLYTT HIT Lomma är den kommun vars befolkning ökar mest genom inrikes inflyttning. På tio år har personer flyttat till kommunen. INVANDRINGSETTAN Av superväxarna växer Landskrona mest tack vare invandringen. På tio år har personer invandrat till kommunen medan har utvandrat. Här står nyfödda för växtkraften Plac. Kommun kso Nyfödda Inflyttning Invandring 1 HÅBO S 65% 18% 17% 2 T Y RESÖ M 64% 1% 35% 3 MÖL NDA L M 62% 7% 31% 4 UMEÅ S 57% 9% 35% 5 Ö S T E R Å K E R M 54% 24% 21% 6 JÄ R FÄ L L A M 50% 3% 47% 7 LERUM M 49% 41% 11% 8 EKERÖ M 48% 27% 24% 9 UPP SA L A M 47% 13% 40% 10 S O L L E N T U N A M 47% 21% 32% Kommuner som ökar mest genom inflyttning Plac. Kommun kso Nyfödda Inflyttning Invandring 1 LOMMA M 19% 69% 12% 2 TROSA M 12% 69% 19% 3 S T R Ä N G N Ä S C 9% 66% 26% 4 VARBERG M 16% 65% 20% 5 A LING SÅS M 11% 64% 25% 6 K U N G S B A C K A M 29% 61% 9% 7 ENKÖPING M 9% 59% 31% 8 T R E L L E B O R G M 5% 54% 40% 9 S T E N U N G S U N D M 36% 52% 12% 10 HÖÖR M 10% 50% 39% Invandring står för tillväxten Plac. Kommun kso Nyfödda 1 L A N D S K R O N A FP 8% 2 K R I S T I A N S TA D FP 14% 3 Å S T O R P S 31% 4 E S K I L S T U N A S 11% 5 H E L S I N G B O R G M 17% 6 VÄ S T E R Å S S 27% 7 N O R R K Ö P I N G S 22% 8 L I N K Ö P I N G M 36% 9 VÄ X J Ö M 34% 10 J Ä R FÄ L L A M 50% Befolkningstillväxt är alla kommunpolitikers dröm. Men bara 54 kommuner kvalificerar sig som superkommuner. De har lyckats öka antalet invånare över rikssnittet och utan avbrott de senaste tio åren. DEMOGRAFI Superkommunerna har fler som invandrar än som utvandrar, fler som föds än som dör och fler som flyttar dit från andra delar av Sverige än som flyttar ut. De här 54 kommunerna har växt vartenda år det senaste decenniet och ökat sin befolkning snabbare än Sverige som helhet. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat genomgår Sverige Europas snabbaste urbanisering och de flesta av snabbväxarna ligger i storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Tre av de extrema tillväxtkommunerna ligger vid havet i Halland, de övriga är oftast högskoleorter. Men bland superväxarna finns också mer överraskande Trosa, Kumla, Håbo och Enköping. I Håbo är det framför allt de nyfödda som ökat på befolkningen, medan Trosa, Kumla och Enköping har en stor inflyttning från andra kommuner. Trosa har nu invånare, tusen fler än för tio år sedan. De som flyttar hit är oftast i förvärvsaktiv ålder och många har små barn, säger Trosas kommunchef Johan Sandlund. För kommunen har den stora utmaningen varit att de nya invånarna behöver förskolor, skolor, bostäder och bra kommunikationer. Vi har haft höga investeringsnivåer, men ändå lyckats hålla ekonomin i balans, säger Johan Sandlund. I Håbo är invånarna unga och föder många barn. Befolkningen har på tio år ökat med personer, varav två tredjedelar är bebisar. Bara positivt, tycker kommunstyrelsens ordförande Agneta Hägglund (S), som planerar nya förskolor och välkomnar barnfamiljer som flyttar från Stockholms län. Här är det nära till större De som flyttar hit är oftast i förvärvsaktiv ålder och många har små barn. Johan Sandlund, kommunchef Trosa städer, Mälaren och till världen. Arlanda är inte långt bort, säger Agneta Hägglund. Vinnarna i tillväxtligan är ofta små kommuner som ligger nära större städer. För Kumla är närheten till Örebro avgörande. Många flyttar till Kumla på grund av lägre tomtpriser och lägre kommunalskatt, men pendlar till arbetet i Örebro. På tio år har kommunen vuxit med 1600 personer till invånare, men siktar högre. År 2025 ska det bo personer i Kumla, är målet. Så det byggs bostäder, förskolor, resecentrum och badhus. Kommunstyrelsens vice ordförande Annica Moberg (S) säger att kommunen hela tiden planerar för fler invånare invånare är en vision vi jobbar för, men om vi når dit år 2030 i stället är det inget misslyckande, säger hon. Men vanligtvis flyttar svenskarna inte från en kommun till en annan. När Statistiska centralbyrån granskade flyttmönstren år 2011 visade det sig att de flesta som flyttat under året inte hade korsat kommungränsen. Och även om det blivit vanligare att flytta till ett annat län så bor tre fjärdedelar av de svenskar som fötts i Sverige i det län där de föddes invånare är en vision vi jobbar för, men om vi når dit år 2030 i stället är det inget misslyckande. Annica Moberg (S), kso i Kumla, om målet att ha invånare år Det län som flest flyttar till är förstås det största, Stockholms län. Dit flyttade förra året personer från andra delar av Sverige. Men nettotillskottet blev bara personer, eftersom flyttade ut. Länets befolkningsökning på invånare förra året beror till stor del på invandring (17 000) och födelseöverskott (13 500). Invandringen är den främsta orsaken till att Sveriges befolkning vuxit med drygt personer under tio år. Samtliga svenska kommuner, utom en, har haft fler invandrare än utvandrare. Bara från Haparanda är det fler som flyttat utomlands än flyttat in från andra länder Bland invandrarna finns både flyktingar, EU-medborgare som arbetar i Sveri-

3 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 3 superkommuner kommuner ökar mest Inflyttning Invandring 2% 90% 8% 79% 4% 65% 30% 60% 30% 54% 21% 53% 27% 51% 14% 50% 18% 48% 3% 47% ge och svenska medborgare som flyttar hem från utlandet. 23 kommuner som ökat sin befolkning mellan 2003 och 2012 skulle inte ha gjort det utan invandringen. För i dessa kommuner är det fler som dör än som föds och fler som flyttar till andra delar av Sverige än som flyttar in från andra kommuner. Flyttströmmarna inom landet går bort från två tredjedelar av kommunerna och in till 107 kommuner, främst i storstadsområdena. Stockholms stad har på tio år ökat sin befolkning med personer, varav är invandrade, nyfödda och inrikes inflyttade. Totalt har personer flyttat till Stockholm det senaste decenniet, men har under samma tid flyttat därifrån. CECILIA GRANESTRAND TOTALSEGRAREN Solna har vuxit mest av superväxarna under tioårs perioden, från till invånare. Tillväxten är jämnt fördelat över födslar, inflyttning och invandring. Härifrån kommer tillväxten Genomsnittlig fördelning av super kommunernas befolkningsökning. Invandringsnetto 40% Inrikes flyttnetto 25% Födelsenetto 35% Här ligger superkommunerna De flesta superkommunerna ligger i närheten av storstadsregionerna. Värt att notera är att Umeå är den enda Norrlandskommunen som kan titulera sig superkommun. 54 KOMMUNER SOM VÄXER PÅ ALLA PLAN Kommunerna med tillväxt samtliga år de senaste tio åren samt positivt netto i antal födslar, invandring och inrikes inflyttning. Dessutom har de växt mer än riket under samma period. FÖRDELNING NYA INVÅNARE Plac. Kommun kso Befolkning 2012 Förändring 10 år Nyfödda Inrikes inflyttade Invandrade 1 S OL N A M % 34% 35% 31% 2 LOMM A M % 19% 69% 12% 3 K NI V S TA M % 45% 47% 9% 4 N ACK A M % 36% 42% 23% 5 VÄR MD Ö M % 38% 48% 14% 6 VA L L E N T U N A M % 37% 50% 13% 7 S I G T U N A S % 37% 26% 37% 8 K ÄV L IN G E M % 40% 48% 12% 9 S T O C K H O L M M % 43% 10% 47% 10 K U N G S B A C K A M % 29% 61% 9% 11 N Y K VA R N NP % 42% 49% 10% 12 SA L EM M % 45% 28% 27% 13 S T E N U N G S U N D M % 36% 52% 12% 14 S O L L E N T U N A M % 47% 21% 32% 15 H Ä R R Y D A M % 46% 44% 10% 16 EK ER Ö M % 48% 27% 24% 17 VÄ X JÖ M % 34% 18% 48% 18 Ö S T E R Å K E R M % 54% 24% 21% 19 U P P S A L A M % 47% 13% 40% 20 Å S T O R P S % 31% 4% 65% 21 LUND M % 39% 14% 47% 22 S TA F FA N S T O R P M % 47% 34% 19% 23 HÅB O S % 65% 18% 17% 24 J Ä R FÄ L L A M % 50% 3% 47% 25 VA R B E R G M % 16% 65% 20% 26 Ö R EBR O S % 32% 28% 40% 27 L A N D S K R O N A FP % 8% 2% 90% 28 H E L S I N G B O R G M % 17% 30% 54% 29 S T R Ä N G N Ä S C % 9% 66% 26% 30 T Y R E S Ö M % 64% 1% 35% 31 K U N G Ä LV M % 37% 49% 14% 32 UME Å S % 57% 9% 35% 33 L I N K Ö P I N G M % 36% 14% 50% 34 T R E L L E B O R G M % 5% 54% 40% 35 L ERUM M % 49% 41% 11% 36 T R O SA M % 12% 69% 19% 37 E S K I L S T U N A S % 11% 30% 60% 38 HÖÖR M % 10% 50% 39% 39 ESLÖV S % 29% 28% 44% 40 J Ö N K Ö P I N G M % 30% 28% 43% 41 VÄ S T E R Å S S % 27% 21% 53% 42 A L IN G S Å S M % 11% 64% 25% 43 K UML A S % 17% 46% 38% 44 PA R T IL L E M % 47% 28% 25% 45 V E L L IN G E M % 31% 39% 30% 46 M Ö L N D A L M % 62% 7% 31% 47 L IDIN G Ö M % 28% 33% 39% 48 ALE M % 46% 26% 28% 49 H A L M S TA D M % 19% 35% 47% 50 K R I S T I A N S TA D FP % 14% 8% 79% 51 D A N D E R Y D M % 23% 45% 32% 52 K A R L S TA D M % 23% 46% 31% 53 E N KÖ P IN G M % 9% 59% 31% 54 N O R R K Ö P I N G S % 22% 27% 51% SUPERVÄXARNA TOTAL % 35% 24% 40% RIKET % 27% 0% 73% LÄS ÄVEN: KOMMUNERNA SOM RISKERAR ATT DÖ 19 kommuner har förlorat invånare 20 år i rad WW.DAGENSSAMHALLE.SE

4 4 DAGENS SAMHÄLLE Nummer KOMMUNER... åläggs av regeringen att från 1 januari 2015 anordna årliga ceremonier för dem som får svenskt medborgarskap. Fem miljoner kronor avsätts för att alla nya svenskar ska kunna närvara vid ceremonierna. Gruvboomen trycker upp bostadspriserna Vad sägs om en trea för drygt 3 miljoner kronor i Pajala? Just nu är fem topprenoverade lägenheter i Gamla skolan i centrala Pajala till salu och det är den extrema bostadsbristen i kommunen som trissar upp priserna personer står i den kommunala bostadskön. Utgångspriset ger ett kvadratmeterpris på mellan drygt och kronor, kostnader som närmar sig dem i Stockholms innerstad. Det är gruvboomen i kommunen som i kombination med ett litet bostadsbyggande ligger bakom bostadsbristen kronor kostar den här lägenheten i Pajala. Plus en månadsavgift på kronor. SKOLORNAS ARBETSMILJÖ SYNAS Arbetsmiljöverket inleder en landsomfattande granskning av arbetsmiljön i skolan. Till och med 2016 ska 30 procent av skolorna inspekteras. Flertalet kommuner och privata skolor kan räkna med besök. Skadlig stress, hot, våld, buller, dålig ventilation, smutsiga och trasiga toaletter är vanliga problem. I Arbetsmiljöundersökningen år 2011 uppgav 60 procent av de som arbetade inom utbildning att de hade svårt att koppla bort tankarna på jobbet. För samtliga branscher var siffran 43 procent uppgav 5 procent av de kvinnliga lärarna och 7 procent av de manliga att de blivit utsatta för slag, sparkar eller andra fysiska skador. POLITIKERBRÅK OM VÅRDUPPHANDLING Vårdbolag överklagar S krav på non profit Kan strida mot LOU Varför skulle bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar per automatik leverera bättre kvalitet? Vi har ju snarare sett exempel på motsatsen. DENISE NORSTRÖM (S), landstingsstyrelsens ordförande, Västmanland En ny lättakut vid Västmanlands sjukhus ska helst drivas av en ickevinstdrivande aktör, tycker landstingsstyrelsen. Men fyra privata vårdföretag protesterar och har överklagat politikernas beslut. SJUKVÅRD Landstingsstyrelsen var inte enig när den i juni beslöt att Landstinget Västmanland ska rikta upphandlingen av en ny primärvårdsakut till icke-vinstdrivande vårdaktörer. Ledamöterna från de fyra borgerliga partierna reserverade sig. En månad senare hamnade ärendet hos förvaltningsrätten i Uppsala. De fyra vinstdrivande vårdföretagen Aleris, Capio, Praktikertjänst och Servicehälsans Familjeläkare hävdar att det är olagligt att hindra dem från att lämna anbud på den nya akutmottagningen. Det skulle strida mot principen om likabehandling i lagen om offentlig upphandling (LOU), menar bolagen, som alla utom Servicehälsans Familjeläkare, driver åtskilliga lättakuter runt om i landet. Servicehälsans Familjeläkare är ett lokalt bolag som driver en vårdcentral i Västerås. Landstinget har å sin sida invänt att det ännu inte finns någon utannonserad upphandling att överklaga. Förberedelser pågår, men något förfrågningsunderlag är ännu inte formulerat. Och enligt landstingsstyrelsens ordförande Denise Norström (S) kommer vinstdrivande företag att ha möjlighet att lämna anbud. Men förfrågningsunderlaget ska innehålla ett särskilt önskemål om att entreprenören som får uppdraget ska vara ickevinstdrivande. De som uppfyller denna önskan kommer att viktas högre i upphandlingen, alltså få någon typ av extra poäng. Vi kan inte hindra företag från att lägga bud, men vi vill se om det går att få in fler aktörer. Därför ska vissa kriterier väga tyngre. Att inte ha som affärsidé att göra vinst ska ses som ett plus, säger Denise Norström. Oppositionsrådet Tomas Högström (M) anser dock att landstingsstyrelsens beslut begränsar vinstdrivande aktörers möjligheter att lämna anbud, vilket i sin tur riskerar att leda till att landstinget får betala för mycket för driften av primärvårdsakuten. Om det inte enbart ska vara pris och kvalitet som avgör betyder det ju att landstinget är berett att ta högre kostnader, säger Tomas Högström. Han tycker att vårdaktörer utan vinstintresse kan delta i upphandlingen på samma villkor som vinstdrivande företag. Ickevinstdrivande aktörer har och har alltid haft möjlighet att lämna anbud i landstingets upphandlingar, men det har de aldrig gjort. Så jag förstår inte varför vi ska utestänga aktörer som redan driver lättakuter på andra håll i landet och kan visa goda resultat. Det är ju rent ut sagt dumt. I sitt överklagande skriver de fyra företagen att skattebetalarna i Västmanlands län riskerar att få en verksamhet med lägre kvalitet när inte alla vårdgivare får vara med och konkurrera om uppdraget. Men det oroar inte landstingsstyrelsens ordförande Denise Norström. Varför skulle bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar per automatik leverera bättre kvalitet? Vi har ju snarare sett exempel på motsatsen. Den nya primärvårdsakuten ska ligga på sjukhusområdet i Västerås och vara öppen alla dagar och kvällar i veckan. Den ska ta emot cirka besök per år och avlasta akutmottagningen vid Västmanlands sjukhus. Att driva primärvårdsakuten i landstingets regi är inte aktuellt. Vi har redan problem med att bemanna vår primärvård, så vi har nog med att rekrytera till den, säger Denise Norström. Förvaltningsrättens besked om huruvida upphandlingen är laglig lär dröja några månader och in nan beslutet är fattat får landstinget förbereda, men inte avsluta upphandlingen. CECILIA GRANESTRAND Om det inte enbart ska vara pris och kvalitet som avgör betyder det ju att landstinget är berett att ta högre kostnader. TOMAS HÖGSTRÖM (M), oppositionslandstingsråd, Västmanland

5 nens slutbetänkande om den så kallade muthärvan i Göteborg presenterades. hållanden. Men det var nog nödvändigt. bara arbetsgivare med kopplingar till kommunkoncernen vände ryggen till. på att själva inte förlora jobb. et är nu tre år sedan hon såg sig tvungen att slå larm till Uppdrag Granskning läsningar om det som skett och fick höra Å, om oegentligheter inom Göteborg Energi. Något hon fått betala ett högt pris Och jag har mött fantastiskt mycket upp- för. Smutskastad, utfryst, utan jobb. Hjälte och paria på samma gång. I dag har hon åter jobb, nu åt privata företag. vad modig du var! skattning från vanliga människor. Vi var ju lite fattiga ett tag. terna. Revisionen grävde, felaktigheter tillstods, chefer försvann. dragit? testledare. Hon var med och skrev kravspecifikationer och avtal. inte fick. dem. Han var helt enkelt köpt. feta erbjudanden om att åka till Norge och tjäna miljoner. betalade för inte levererades. vresigare. NAMN: Karin Ingegerd ÅLDER: 50 år. FAMILJ: Make och fyra barn, Törnqvist. två bor kvar hemma. BOR: Hus i Partille. BAKGRUND: Civilingenjör, EGET SYNDAREGISTER? Ab- teknisk konsult, tidigare anställd på bl a Sandvik, egen konsultfirma. springer, läser. skugga av Carlos Ruiz Zafón, den var ljuvlig. solut, jag har tjuvåkt på buss nån gång. Men jag är väldigt försiktig, jag skulle skämmas så in i bängen om jag blev tagen för fortkörning eller annat. Inga p-böter och ingen svart städhjälp. FRITID: Vandrar i skogen, SENAST LÄSTA BOK: Vindens SETT DEN FRANSKA FILMEN MUTA OCH KÖR? Ja! Men oj, det var länge sen, den kanske man skulle återuppliva! Nummer DAGENS SAMHÄLLE 5 Överraskande lite väsen i kommunala visselpipor Kommunerna satsar ändå på visselfunktioner Bra nödventil Ingen anmälan i Falun. Överraskande få i Göteborg. Kommunala funktioner för visselblåsare har inte direkt överhopats med ärenden. KORRUPTION Spel för galleriet. Det var visselblåsaren Karin Törnqvists hårda dom över visselblåsarfunktioner i en intervju i Dagens Samhälle nr 28. Hon blev känd efter att ha avslöjat oegentligheter inom Göteborg Energi. Just Göteborg är pionjär när det gäller ett system för att ta emot anmälningar om missförhållanden. På två år har ett 40-tal tips inkommit i Göteborg. I några fall har de utmynnat i kritik, men i de flesta fallen har ärendena avslutats efter en kort utredning. Jag trodde att det skulle bli rena anstormningen, efter all uppmärksamhet kring händelser i Göteborg, säger Jan Persson, chef på juridiska avdelningen på stadsledningskontoret. Men så blev det inte. Och inget riktigt allvarligt finns med bland anmälningarna. Men själva funktionen är en viktig nödutgång och ventil om andra kanaler inte fungerar. I normalfallet ska man kunna vända sig till sin chef. Göteborg har satsat på en extern mottagningsfunktion via en advokatbyrå. Sedan skickas ärendena till stadsledningskontoret för utredning och utlåtande. Alla fall registreras och rapporteras till kommunstyrelsen. En rad kommuner har visat intresse för Göteborgs visselblåsarfunktion. I Falun startade man i våras, men där fungerar den interna kommunrevisionen som mottagningsinstans. Jag trodde att det skulle bli rena anstormningen. Men så blev det inte. Jan Persson, chef juridiska avdelningen på stadsledningskontoret i Göteborg. 14 DAGENS SAMHÄLLE Nummer Nummer DAGENS SAMHÄLLE 15 KARIN TÖRNQVIST Allt fler kommuner inrättar visselblåsarfunktioner. Meningslöst, problemet är fega chefer, säger konsulten Karin Törnqvist som själv fått pris för att hon visslat. text MAGNUS WREDE foto CICCI JONSON Funktion för visselblåsare är spel för galleriet D Men i somras blev hon mycket glatt överraskad. Det var när granskningskommissio- Jag tänkte att det skulle bli som vanligt, en slätstruken rapport som lades till handlingarna. Men den var väldigt upplyftande att läsa! Här kommer fram så mycket om alla missför- Bara en sån sak som att dom såg sig tvungna att bland sina rekommendationer ha med något så självklart som att chefer och andra tjänstemän bör rekryteras utifrån meriter. Karin Törnqvist är egen företagare och jobbar som teknisk konsult. Året efter hennes Ener gi hamnade hon i frysboxen. Alla tänk- Dörrarna stängdes, allt bara dog. Har man ett eget litet konsultbolag måste man ha kontakter och rekommendationer för att få jobb. Men alla jag tog kontakt med beklagade, jag hade jättebra cv och så, men de måste tänka Samtidigt deltog hon i seminarier och före- Hur hon mådde under den tuffaste tiden vill hon inte prata om. Någon offerroll vill hon absolut inte ha, markerar hon tydligt. Så småningom upptäckte hon att det som Mer i förbifarten, på en fråga om familjen drabbades, skakar hon först på huvudet och vill inte tala om det, men säger till slut kort: Själva historien har berättats tidigare. Nå- roll, varför han inte reagerade. Till slut upptäckte jag att han fick bonus och ersättningar na på Göteborg Energi. Men i efterhand fick från leverantörerna, att han var kompis med got åtal blev det aldrig för de utpekade chefer- Karin Törnqvist rätt på de avgörande punk- Det blev ju bekräftat senare. Och i dag jobbar han åt dem! Också jag fick i början en del Och konsulten som vägrade tystas ner fick utmärkelsen som Årets visselblåsare av organisationen Transparency International. Men när hon tog upp missförhållandena i avslöjanden om hur det gick till på Göteborg projektet med cheferna hände ingenting. Tiden gick. Under nästan två år försökte Karin I en tid när kommunal korruption debatteras allt livligare, till exempel på fem seminarier i Almedalen, kan det vara intressant att lyssna på Karin Törnqvists historia. Hur ser hennes erfarenheter ut? Vilka slutsatser har hon Först till det som hände på Göteborg Energi. Bolaget, för övrigt Sveriges största kommunala energibolag, skulle införa nya elmätare och ett nytt avläsningssystem. Det handlade om en jätteaffär på 700 miljoner kronor. Ordern gick till norska Embriq med sydkoreanska Nuri Telecom som underleverantör. Karin Törnqvist jobbade som teknisk konsult åt Göteborg Energi och fungerade som stod i avtalet inte levererades. Ändå betalade Göteborg Energi för ett system som de Jag undrade mycket över projektledarens Törnqvist få gehör för att det man köpt och Jag började förstå att jag uppfattades som besvärligare och besvärligare. Tonen blev allt Först hade hon vänt sig till linjechefen, senare till affärsområdeschefen. Hon försökte kon- Hittills har inte ett enda ärende inkommit. Väldigt glädjande, det är ett tecken på att det är lugnt, säger kommunrevisionens ordförande Leif Bergh (M). Liksom i Göteborg var det diverse oegentligheter som påskyndade inrättandet av en visselblåsarfunktion. Det var också ett vallöfte från Miljöpartiet, som ingår i Faluns rödgröna styre. Förhandlings- Nummer Nummer DAGENS SAMHÄLLE 15 DS nr 28/2013: Visselblåsaren Karin Törnqvist sågar funktionen med tipsartjänster i kommunerna. HAR TJUVÅKT PÅ BUSSEN chefen Ri chard Mårtensson på personalkontoret var med och utarbetade modellen. Man har studerat lösningar i Göteborg, Jönköping, Norge och inom Sida. Jag håller delvis med Karin Törnqvist, säger Richard Mårtensson. Det måste framför allt handla om ett bra ledarskap och en sund organisation med högt i tak, som hon framhåller. All rekrytering måste ske utifrån kompetens. Men visselblåsarfunktioner är en bra säkerhetsventil om kulturen av någon anledning blir osund. Som Karin Törnqvist ser det finns det i dag alldeles för många fega och inkompetenta kommunala chefer, och då blir visselblåsarfunktioner bara en undanmanöver och ett alibi för att visa handlingskraft. Men allt fler kommuner är på väg att inrätta sådana funktioner. I Örebro tar fullmäktige beslut i september och man räknar med start i oktober. När frågan var uppe i kommunstyrelsen var politikerna eniga. Hos oss har det inte varit några speciella affärer, men vi har i likhet med många and ra kommuner sett över frågor kring tagande och givande av mutor och liknande, säger chefsjuristen Pernilla Wikström Pehrsson. Örebro satsar på en intern mottagningsfunktion kopplad till juridikenheten på kommunledningskontoret. MAGNUS WREDE Effektiv styrning Hur får vi en effektiv styrning i offentlig verksamhet? Seminarium i Stockholm den 8 november. Föreläsare är Lars Stigendal och Håkan Steenberg Anmäl dig på

6 6 DAGENS SAMHÄLLE Nummer SÄMRE SKOLRESULTAT Fler underkända i kommuner med bara en högstadieskola Ockelbo rasade mest Eleverna i högstadieskolor utan någon lokal konkurrens halkar efter jämfört med elever som kan välja mellan flera skolor. Det hävdas i en ny rapport från Reforminstitutet. SKOLA Reforminstitutet har granskat resultaten för eleverna i årskurs 9 i det man kallar enskolekommuner. Totalt finns det 55 kommuner med endast en högstadieskola. Med hjälp av Skolverkets statistik visar Reforminstitutets rapport utvecklingen för niorna mellan 1999 och 2012 i enskolekommunerna jämfört med kommuner som har flera högstadieskolor. I gruppen skolor utan konkurrens i kommunen nära fördubblades andelen nior utan behörighet till gymnasiet från 7,8 procent 1999 till 15,5 i fjol. Ökningen i flerskolekommunerna var 36 procent, från 9,9 procent till 13,5. Andelen elever i årskurs 9 med underkänt i ett eller flera ämnen har i enskolekommunerna gått från drygt 20 till nära 26 procent. I kommuner med flera högstadier har siffran däremot minskat med en procentenhet till 21,5 procent. Vi visar att i kommuner där eleverna saknar valfrihet har resultatet rasat dramatiskt, säger Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och adjungerad professor vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Han anser att det är märkligt att ingen tidigare gjort jämförelsen mellan skolorna i de 55 kommuner där de bara finns en högstadieskola och de 235 där det finns valmöjligheter. Förmodligen har ingen heller tänkt på att de är så många, säger han. Stefan Fölster pekar på att skoldebatten på senare tid till stor del handlat om nackdelar med konkurrens. Med rapporten om enskolekommunerna vill han visa att bristen på konkurrens är ett större problem. Även om den inte en gång för alla bevisar att brist på konkurrens är boven i den Stefan Fölster svenska skolan så skiftar bevisbördan över till dem som hävdar att det är dåligt med friskolor, säger han. I rapporten framhåller Reforminstitutet att skillnaderna inte kan förklaras av att enskolekommunerna har högre andel invandrare, sämre lärartäthet eller lägre utbildningsnivå bland föräldrarna. Lärartätheten har ökat med 18 procent i skolorna utan lokal konkurrens och 11 procent i flerskolekommunerna. Rapporten pekar också på att andelen med invandrarbakgrund är lägre, 11 procent jämfört med 14,7, i enskolekommunerna jämfört med övriga. Här kan dock påpekas att många av de 55 kommunerna som Reforminstitutet listar har haft ett stort flyktingmottagande per invånare de senaste åren. Exempelvis Sorsele, Dorotea, Lessebo ligger i den absoluta toppen i det avseendet. När det gäller utbildningsnivån bland föräldrarna är enskolekommunernas utgångsläge sämre. Dock har de närmat sig snittet under mätperioden. Stefan Fölster framhåller att han inte anklagar enskolekommunerna för att blockera konkurrens. De väljer ju inte om de ska finnas friskolor. Det finns inte underlag för ytterligare en skola i dessa kommuner. En uppenbar sak som regeringen borde ta itu med är att tillåta att dessa skolor får köpa in distansutbildningar från andra håll, säger han. Stefan Fölster anser att det borde vara möjligt för kommuner att även i kärnämnen köpa in delar av undervisningen för att benchmarka sig och konkurrensutsätta den egna verksamheten. Han pekar på att man i exempelvis Finland har goda erfarenheter av distansundervisning i matematik. JOHAN DELBY INSTITUT FINANSIERAT AV SVENSKT NÄRINGSLIV Bakom nybildade Reforminstitutet står stiftelsen Fritt näringsliv, som i sin tur har grundats av Svenskt Näringsliv. Även om rapporten inte en gång för alla bevisar att brist på konkurrens är boven i den svenska skolan så skiftar bevisbördan över till dem som hävdar att det är dåligt med friskolor. Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet Niornas resultat har försämrats mer i de kommuner där det bara finns ett enda högstadium, visar nya siffror. Beredda att pröva distansundervisning FOTO: JESSIKA JELLBOM / HELSINGBORGS DAGBLAD Arnold Andréasson (C), ks-ordförande i Perstorp, tror inte att bristen på konkurrens är förklaringen till niornas dåliga resultat. Ett sätt att höja kvaliteten i kommuner med bara ett högstadium kan vara distansundervisning. I enskolekommunerna Gullspång och Perstorp är toppolitikerna positiva. I Gullspång är Gullstensskolan det enda högstadiet. Andelen nior med underkänt i ett eller flera ämnen har, enligt Reforminstitutets rapport, gått från knappt 12 procent 1999 till 43 i fjol. Kommunstyrelsens ordförande, Carina Gullberg (S), anser att kommunens stora flyktingmottagande är en del av förklaringen. Många av barnen vi tagit emot kliver in i årskurs 6 eller 7 och ska försöka jobba ikapp och det är omöjligt, säger hon. Det har aldrig varit aktuellt med någon friskoleetablering i Gullspång. Underlaget är för litet. Det finns bara tre parallellklasser på högstadiet. Carina Gullberg framhåller att skolresultaten måste lyftas och är beredd att prova mer distansundervisning om de lagliga möjligheterna till det utökas. På Centralskolan i Perstorp har andelen nior med underkänt i minst ett ämne gått från 7 procent 1999 till 31 procent i fjol. Kommunstyrelsens ordförande, Arnold Andréasson (C), avvisar tanken på att bristande konkurrens är förklaringen. Det är skitsnack, säger han, och pekar på en ökad andel elever med invandrarbakgrund och strukturomvandlingen med många förlorade arbetstillfällen som troligare förklaringar. Många av barnen vi tagit emot kliver in i årskurs 6 eller 7 och ska försöka jobba ikapp och det är omöjligt. Carina Gullberg (S), Gullspång Inte heller i Perstorp har någon visat intresse av att starta en friskola. Det är inget vi arbetar aktivt med att åstadkomma. Jag är väldigt intresserad av privat företagsamhet, men i det här fallet ska det inte spela någon roll. Oavsett om det är en privat eller en kommunal skola ska man kunna prestera, säger Arnold Andréasson. Också han är beredd att diskutera en ökad satsning på distansundervisning om möjligheten utökades. JOHAN DELBY

7 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 7 UTAN KONKURRENS Sämre resultat i kommuner med bara en högstadieskola OBEHÖRIGA TILL GYMNASIET Förändring av andel obehöriga elever till gymnasiet +99% 55 kommuner med bara en högstadieskola UNDERKÄNDA I NIAN Förändring av andel underkända i ett eller flera ämnen i åk % 55 kommuner med bara en högstadieskola +36% 235 kommuner med flera högstadieskolor 235 kommuner med flera högstadieskolor -4% FOTO: COLOURBOX Kommuner där niorna blev sämre Andel underkända 1999, procent Andel underkända 2012, procent # Kommun med bara ett högstadium, årskurs 9 Ändring Ockelbo, Perslundaskolan % 2 Norsjö, Norsjöskolan % 3 Perstorp, Centralskolan % 4 Tomelilla, Kastanjeskolan % 5 Gullspång, Gullstensskolan % 6 Ydre, Ydreskolan % 7 Tibro, Nyboskolan % 8 Vingåker, Vidåkersskolan % 9 Lessebo, Bikupan % 10 Hjo, Guldkroksskolan % 11 Lysekil, Gullmarsskolan % 12 Hylte, Örnaskolan % 13 Laxå, Centralskolan % 14 Grästorp, Centralskolan % 15 Dals-Ed, Hagaskolan % Kommuner där niorna blev bättre # Kommun med bara ett högstadium, årskurs 9 Andel underkända 1999, procent Andel underkända 2012, procent Ändring Sorsele, Vindelälvsskolan % 2 Essunga, Nossebro skola % 3 Skinnskatteberg, Klockarbergsskolan % 4 Norberg, Centralskolan % 5 Malå, Nilaskolan % 6 Olofström, Högavångsskolan % 7 Nora, Karlsängsskolan % 8 Kil, Sannerudsskolan % 9 Habo, Hagabodaskolan % 10 Lekeberg, Lekebergsskolan % 11 Karlsborg, Carl Johanskolan % 12 Nordmaling, Artediskolan % 13 Vårgårda, Gullhögskolan % 14 Töreboda, Töreboda Centralskola % 15 Vännäs, Hammarskolan % FOTNOT: Andel underkända i ett eller flera ämnen. KÄLLA: Reforminstitutet/Skolverket

8 8 DAGENS SAMHÄLLE Nummer FOTO: RICKARD KILSTRÖM Läkarföretaget Trygg- Hälsa, som var inblandat i konflikten på Koppargården 2010, får hård kritik för sin årsredovisning. Revisorn godkänner inte Trygg-Hälsas redovisning Läkarföretaget Trygg-Hälsa, som ansvarar för 50 omsorgsboenden i Stockholms län, gör förlust och har enligt revisorn så skakiga finanser att styrelsen är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning. Det framgår av bokslutet för 2012, som nyligen blev offentligt. EKONOMI Revisorn Raili Lundquist har allvarliga reservationer mot företagets redovisning och vägrar tillstyrka förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Jag kan inte uttala mig om huruvida årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen eller om den ger en rättvisande bild av Trygg- Hälsas finansiella ställning. Jag kan inte heller uttala mig om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar, skriver hon. Styrelsen, läkarparet Anders och Inger Hellström, har motsatt sig att upprätta en kontrollbalansräkning. Även tidigare har verksamhetschefen Anders Hellström haft bråk med sina revisorer. Företagets konflikter med sjuksköterskorna på Koppargården och våldsamma anklagelser mot Carema Care, liksom tidigare misstankar om ekonomiska oegentligheter, har inte fått landstinget eller kommunerna i Stockholms län att sätta företaget under lupp. Geriatriskt inriktade Trygg-Hälsa är i dag en av de största leverantörerna av läkartjänster i Stockholms län. Företaget, med 13 anställda, har läkaransvar för cirka 50 omsorgsboenden. Det har också ett samarbete med Norrtälje kommun och driver en ny vårdscentral i Bromma. Det privata läkarföretagets intäkter har ökat snabbt från 13 miljoner 2009/2010 till nästan 19 miljoner under Expansionen väntas ta ytterligare fart i år. Men vid senaste årsskiftet var soliditeten negativ. Företaget har gjort förluster varje år sedan Om inte verksamhetschefen Anders Hellström sänkt sitt eget löneuttag från 1,2 miljoner till kronor 2012 hade bolaget åkt på en miljonsmäll. Revisorn, Raili Lundquist, ifrågasätter framför allt en fordran (ett kortfristigt lån, som normalt ska betalas tillbaka inom ett år) på 1,2 miljoner på ett nystartat dotterbolag, Beckomberga Vårdcentral AB. Det kan ej uteslutas att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet, varför styrelsen i så fall har en skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning. Raili Lundquist, Trygg-Hälsas revisor Den nya vårdcentralen omsatte i fjol 2,5 miljoner men gjorde en förlust på 2 miljoner. Värderingen av Trygg- Hälsas fordran påverkas också av att Beckomberga Vårdcentral har ett negativt eget kapital på minus 2 miljoner. Jag kan inte bedöma fordrans värde. Det kan ej uteslutas att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet, varför styrelsen i så fall har en skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning. Någon kontrollbalansräkning har inte upprättats, konstaterar revisor Raili Lundquist. Kontrollbalansräkning är en varningslampa. En större nedskrivning av internlånet till Beckomberga skulle sätta Trygg-Hälsa i gungning. Ägarnas totala insats är bara kronor. Det minimala aktiekapitalet uppges ha återställts våren 2013, men företaget är trots det nästan helt skuldfinansierat. Likviditeten var dock under kontroll i fjol, enligt bokslutet. Företaget finansieras i princip av kundförskott, krediter från leverantörer, staten (obetalda skatter) samt en checkräkningskredit på 1,5 miljoner. TORBJÖRN CARLBOM 3 SKÄL FÖR ATT INTE GODKÄNNAS Låg kreditvärdighet, om det bedöms påverka förmågan att driva verksamheten. En ny verksamhet som inte kan redovisa en ekonomisk stabilitet eller saknar ekonomiska garantier för verksamheten. Risk för inställda betalningar, ackordsförhandlingar, likvidation eller om fara för obestånd föreligger. KÄLLA: Stockholms läns landstings ska-krav för läkare inom Säbo, Vårdval Stockholm

9 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 9 AFA betalar tillbaka elva miljarder kronor Räddar resultaten i flera kommuner Döljer växande ekonomiproblem Inom kort beslutar AFA om återbetalning av ytterligare 11 miljarder till kommuner och landsting. Pengarna räddar året för de flesta. Men bonusmiljarderna är kosmetika som skyler växande problem med ökande kostnader. ÅTERBETALNING Översolida försäkringsbolaget AFA fortsätter att återbetala premier för de kollektivavtalade sjuk- och arbetsmarknadsförsäkringarna. Förra året fick kommuner och landsting dela på 11 miljarder, premierna för åren 2007 och Det skickade upp resultaten i sektorn till rekordnivå: 19 miljarder. Nu är det dags igen. Premierna för 2005 och 2006 är på gång att återbetalas. Det betyder ytterligare 11 miljarder till sektorn, 8 till kommunerna och 3 till landstingen. Det förvandlar för många ett knapert 2013 till ett år med stort överskott. Så blir det. Problemet är ju att det är ettåriga pengar, de kan inte användas i verksamheten nästa år, säger Annika Wallenskog, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting. I grunden spökar däremot allt större problem. I den årsprognos kommunerna gjorde förra sommaren fanns inga räddande AFA-pengar. Då räknade 105 kommuner med underskott i år. Överansträngd ekonomi skymtar här inte bara i krympande kommuner utan i alla kommunkategorier. Gemensamt i problembilden är att kostnaderna fått i en högre växel än intäkterna. I Kristianstad räddade bland annat AFA-pengarna resultatet förra året. Men ett befarat underskott på 40 miljoner i år blev knuffen mot beslut om skattehöjning nästa år: 60 öre. Vi klarar inte de volymökningar som kommer de närmaste åren annars, säger Pierre Månsson (FP), kommunstyrelsens ordförande. Förskolan växer snabbt, barnen blir fler och vistas längre tider; på några år har Problemet är ju att det är ettåriga pengar, de kan inte användas i verksamheten nästa år. Annika Wallenskog, sektionschef på SKL Behoven äter upp skattehöjningen rakt av, vi har lagt ut 65 miljoner kronor till skola och äldreomsorg. Pierre Månsson (FP), kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad nyttjandet ökat från i snitt 28 timmar per vecka till 33. Kostnaderna för äldreomsorg och omsorg och stöd inom socialtjänsten växer också kraftigt. Skattehöjningen ger dryga 70 miljoner. Behoven äter upp skattehöjningen rakt av, vi har lagt ut 65 miljoner kronor till skola och äldreomsorg, säger Pierre Månsson. Ända sedan 2005 har kommunerna legat på starka resultat, en historiskt oöverträffad resultatserie väl infriande god ekonomisk hushållning. Det och mer eller mindre tursamma pengar, som AFA-återbetalningarna, har möjligen vaggat in somliga i falsk säkerhet. Resultaten har varit höga och då har många kanske inte riktigt tagit tag i de underliggande problemen, säger Annika Wallenskog. Nu måste de. Ett gäng kostnadsdrivande faktorer slår sig samman närmsta åren och formar en kommunal kostnadstornado: Antalet äldre, och äldreäldre, ökar snabbt. Antalet barn ökar snabbt. Investeringarna ökar snabbt, vilket leder till högre kostnader. Räntekostnaderna ökar. Utbetalningarna av pensioner till den stora 40-talistkullen kulminerar. Demografin slår till med utmaningar i alla våra ålderskategorier på ett sätt vi inte sett på många år, säger Annika Wallenskog och fortsätter: Vi är lite oroliga för hur kommuner och landsting ska klara det här. Ett annat tecken på allvaret i det ekonomiska läget är de signaler om skattehöjningar som kommit redan under sommaren. Normalt brukar de beskeden dröja tills dess att budgeten slutklubbas i november. Fast nu har skattehöjningar annonserats i Region Skåne, landstinget Kronoberg, Gävle, Skövde, Uddevalla, Vetlanda och Värnamo med flera kommuner. MÅNS WIKSTRAND För hög soliditet ger återbetalningar Försäkringsbolaget AFA tecknar kollektivavtalade sjukoch arbetsskadeförsäkringar för merparten av den svenska arbetsmarknaden. På senare år har bolaget drabbats av kraftig översoliditet. Åtstramade regler för förtidspensionering och långtidssjukskrivning ligger bakom, det blir inte så mycket utbetalningar längre. Redan 2009 återbetalades premierna för det året, 5 miljarder till kommuner och landsting. Därefter har inga premier betalats in, det har inte behövts återbetalades 11 miljarder, premierna för 2007 och Förslaget nu är att återbetala också 2005 och 2006 års premier ytterligare 11 miljarder. Beslut fattas vid styrelsemöte den 3 september. Bolaget sitter på cirka 200 miljarder i tillgångar och avkastningen förra året blev 18 miljarder. Det gjorde att kapitalet växte trots stora premieåterbetalningar. AFA ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Kommunernas rekordresultat 2012 Sveriges kommuner gjorde rekordresultat Det samlade resultatet blev 25 miljarder kronor, kommunkoncernerna inräknade, och kommunernas förmögenhet ökade med 40 miljarder kronor. Det samlade överskottet i de kommunala verksamheterna uppgick till 14 miljarder. Men resultatet var rejält stärkt av 8 miljarder i återbetalda premier från AFA-försäkringen. Överskotten landar på 3,2 procent, en marginal långt över de 2 procent som anses behövas över tid. Totalt gjorde 200 kommuner överskott förra året. Saknar du Almedalen? Längtar du till valet nästa år? Politikerveckan i Almedalen är ett inferno av åsikter och utspel. Vem sa egentligen vad och vilka intressanta seminarier hölls? På dagenssamhalle.se/play har vi samlat en del av allt som hände, så att du kan ta del av det du missade eller vill se igen. Och nu laddar vi upp inför valet 2014! Med Dagens Samhälle Play erbjuder vi ytterligare en kanal för att nå beslutsfattarna på den offentliga marknaden, de som varje år köper varor och tjänster för 860 miljarder kronor. dagenssamhalle.se/play Vi hjälper dig att nå hela den offentliga marknaden! Ring Informa: eller mejla: Mer information hittar du på dagenssamhalle.se/play

10 10 DAGENS SAMHÄLLE Nummer DEBATT Vill du debattera marknadshyror? Just nu söker vi dig som vill tycka till om marknadshyror på dagenssamhalle.se/debatt. Mejla till: Info: Max tecken (inkl blanksteg), repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Kontakta Andreas Henriksson för mer information ( ). 5 MEST LÄSTA PÅ WEBBEN dagenssamhalle.se/debatt LÄGG NER SKOLAN Per Åhlström, författare och debattör ÄR DET DAGS ATT BÖRJA SÄLJA CANNABIS PÅ SYSTEMBOLAGET? Daniel Somos, ledamot (M), kommunfullmäktige, Stockholm LÄR AV SKANDALERNA PÅ LUNDSBERG Problem med mobbning och kränkande behandling finns dessvärre på många skolor och arbetsplatser. Därför är det viktigt att alla skolor drar lärdomar av händelserna på Lundsberg och skolledningens felaktiga agerande. Klas Lindström, vice vd och krisexpert, 4C Strategies DÅLIG INOMHUSLUFT FÖRSÄMRAR SKOLAN Hannu Saastamoinen, vd, Swegon MEDIERNA GER EN OSANN BILD AV ÄLDREOMSORGEN Kristina Bardh, styrelseordförande, Kosmo, m fl Webbfråga: Håller du med? JA 97% Lägg ner skolan Debattör: Per Åhlström röster NEJ 3% LÄS MER PÅ WEBBEN! Följ debatten eller driv den! Läs fler debattinlägg på Gratis nyhetsbrev Anmäl dig här: dagenssamhalle.se/nyhetsbrev Följ oss på Kontakta oss JA 88% röster Ska Systembolaget sälja cannabis? Debattör: Daniel Somos NEJ 12% Så skriver du ett eget debattinlägg: VILLKOR: Max tecken inkl blanksteg, repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Artiklarna redigeras och kortas vid behov. Texten publiceras också på debattsajten,lagras elektroniskt och finns i Retriever/Mediearkivet. Inget arvode utbetalas. MAILA TILL: Hämta förra veckans nyhetsbrev via QR: Så läser du Dagens Samhälle digitalt: PRENUMERANT: Som prenumererant kan du logga in på dagenssamhalle.se/loggain med din e-postadress och lösenord (postnummer dit du får tidningen). LÖSNUMMER: Du kan köpa lösnummer av tidningen genom apparna Qiozk och Paperton. Kommunerna missar idrottande ungdomar Ungas motionsidrottande hos Korpen växer men kommunerna hänger inte med. Fler ungdomar måste ges chansen att fortsätta idrotta och vara aktiva i idrottsrörelsen. IDROTT Bilden som finns av Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet är ofta förlegad och felaktig, visar en färsk rapport som undersökningsföretaget Novus har gjort på uppdrag av Korpen. Vi anser att det är hög tid att kommunerna börjar se på Korpen som den stora ungdomsorganisation som Korpen växt till under senare år. Vad vi sett är att många unga som slutar i sin förening därmed inte slutar med idrott, utan väljer att aktivera sig hos Korpen. I början av 2000-talet hade Korpen runt medlemmar i åldrarna år, i dag är den siffran nära Bara det senaste året ökade Korpen med unga medlemmar. Det gör Korpen till en av de största ungdomsorganisationerna i Sverige och ett av de större specialidrottsförbunden inom Riksidrottsförbundet. Ökningen har skett utan att väcka större uppmärksamhet men är av betydande vikt för utvecklingen av idrotten ute i kommunerna. Under våren har Korpen genomfört en Novusundersökning där vi frågat kommunalråd och handläggare i kommuner som handhar lokalfrågan om hur de resonerar när de fördelar tillgång till aktivitetsytor, och deras kunskaper om Korpen. Vad vi ser i undersökningen är att kunskapen är låga om Korpen som en stor ungdomsorganisation som växt kraftigt. Knappt hälften av kommunerna svarar att de känner till vår verksamhet väl. Enbart 2 procent av de svarande uppger att de tänker på unga när Hälften svarar att de upplever att kommunen ser deras verksamhet som mindre viktig i förhållande till andra idrottsförbunds verksamhet. de hör Korpen, 18 procent uppger däremot att de tänker på äldre! Novus har även frågat förtroendevalda inom Korpen om hur de ser på relationerna med kommunen. Hälften svarar att de upplever att kommunen ser deras verksamhet som mindre viktig i förhållande till andra idrottsförbunds verksamhet. Synen på Korpen som en organisation för äldre lever alltså ofta kvar hos ansvariga tjänstemän i kommunerna, vilket får konsekvenser när kommunen tilldelar ortens föreningar planer och hallar. Det finns flera exempel, till exempel från kranskommuner i Stockholm, där korpföreningar tvingats tacka nej till nya ungdomslag för att kommunen inte kunnat erbjuda fotbollsplaner. Undersökningen visar att barn 7 12 år och yngre ungdomar år är de absolut mest prioriterade grupperna vad gäller fördelning av aktivitetsytor för idrottsverksamheter. Att barn och unga i de åldrarna ska ha bra tillgång till aktivitetsytor är självklart, men det är också av största vikt att även ungdomar från 16 år och uppåt som vill fortsätta motionsidrotta när de lämnar sin förening ges den möjligheten. Bristen på aktivitetsytor är akut, inte minst i storstäderna och det är gemensamt problem för idrotten. Tillgång till aktivitetsytor är givetvis en förutsättning för att alls kunna motionera, men även kvaliteten på lokalerna är viktig för att skapa Korpens ungdomsverksamhet växer så det knakar. På cirka tio år har antalet unga medlemmar ökat från till i dag nära trivsel och säkerhet hos utövarna. Det gäller inte minst alla unga tjejer som grupptränar med Korpen i gympasalar och liknande ställen. 66 procent av kommunerna svarar här att deras lokaler håller hög kvalitet, något som bara en dryg tredjedel av de förtroendevalda inom Korpen håller med om. Det finns förstås även goda exempel på välfungerande samarbete mellan kommuner och korpföreningar. Ett sådant är i Stockholm. Där har korpföreningen gått från att känna sig förfördelad och bortglömd till en givande relation där kommunen ger föreningen bra hjälp och stöd i frågan om aktivitetsytor. Ett resultat av detta är att Korpen Stockholm nu har över 700 lag i seriespel i fotboll, rekord i föreningens historia. Vi är glada och stolta över att Korpen har blivit ett naturligt val för så många unga tjejer och killar som vill fortsätta att idrotta. Vi är ett komplement till övriga specialidrottsförbund och vi hoppas nu att även kommunerna runt om i Sverige får upp ögonen för det nya Korpen, så att vi tillsammans kan ge landets unga motionärer de bästa tänkbara förutsättningarna för att fortsätta med sin idrott. EVA BJERNUDD Generalsekreterare, Korpen TOMMY OHLSTRÖM Ordförande, Korpen

11 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 11 Nu vet jag inte om vi har några klassskillnader i Sverige längre, enligt sociologer har vi inte det. EBBA WALLMÉN, frilansjournalist och fd elev på Lundsberg (Aktuellt 29 augusti) I veckan lämnade vi över drygt namnunderskrifter till regeringen och finansminister Anders Borg, för att visa det orimliga i den ekonomiska orättvisa som råder bland olika boendeformer. Nu har regeringen chansen att ta sitt ansvar och ge hyresrätten rättvisa ekonomiska villkor. BOENDE De flesta politiker är i dag eniga med Fastighetsägarna, Sabo och Hyresgästföreningen om att hyresrätten är skattemässigt missgynnad. Rot- och ränteavdragen innebär subventioner med 40 miljarder kronor per år till det ägda boendet. När investeringsstödet och räntebidragen till hyresrätter togs bort ökade skillnaderna. Denna obalans utgör i praktiken en hyrskatt som drabbar hyresgästerna och försvårar förutsättningarna för byggandet av hyresrätter. Det är dags för regeringen att åtgärda denna orättvisa. För det finns många goda anledningar till att bygga fler hyresrätter. r. Sverige är inte ett land fritt från droger. Men att legalisera en erkänt farlig och hälsovådlig drog som cannabis är inte vägen framåt. Ett ökat användande av cannabis vore ett stort bakslag. REPLIK Trender i ungas droganvändande går åt olika håll. Samtidigt som unga i dag utsätts för en lång rad fler droger än tidigare ungdomsgenerationer, finns också en trend som pekar mot minskat bruk av såväl alkohol som andra droger. Problemet nu finns framför allt med en mindre grupp unga med en hög konsumtion. De är knappast hjälpta av lättare tillgång till droger. De medicinska argumenten för reglerad försäljning av cannabis är populära bland legaliseringsförespråkare, men är inte heller något tungt vägande argument. Nya, effektiva läkemedel utvecklas successivt eller finns redan att tillgå. En satsning på att ta fram nya läkemedel är betydligt bättre än att slappt ge upp för legaliseringsivrarna. Cannabis faror kan inte Att äga och förvalta hyresfastigheter långsiktigt är mycket lönsamt. Statistik från IPD Svenskt bostadsin-sindex visar att totalavkastningen för bostadsfastigheter under de senaste tio åren legat på i genomsnitt 7,6 procent per år. Bostäder är därmed den fastighetstyp som gett allra bäst avkastning till sina investerare. Stabiliteten kan, enligt både bostadsbolag, analytiker och investerare, till stora delar förklaras av hyressättningssystemet där hyrorna förhandlas och sätts med hänsyn till både kostnadsutveckling och fastigheternas standard och kvalitet (bruksvärdet). Trots detta återkommer kraven på marknadshyror med jämna mellanrum. Det är dock mer önsketänkande än verklighetsanknutet. De flesta politiker, med något enstaka undantag, inser vad konsekvenserna skulle bli om marknadshyror infördes. Det finns inget land med marknadshyror som inte också tvingas ha en subventionerad hyressektor. Det leder också till att människor tvingas lämna sina hem, för att de inte längre har viftas bort. Förutom den långvariga ökade risken för schizofreni finns en påtaglig risk för även tillfälliga psykoser. Därtill kommer förstås de rent hälsofarliga aspekterna som kraftigt ökad risk för lungcancer vid rökning av marijuana och hasch. DEBATTREDAKTÖR! DEBATTREDAKTÖR Andreas Andreas Henriksson Henriksson Marknadshyror löser inte bostadsbristen Det är inte rimligt att hyresgäster i landets kommunala bolag ska betala extra för kommunens verksamhet via sina hyror. råd att bo kvar. Frågan om vart de ska ta vägen när deras hyror har höjts, talas det alltid märkligt tyst om. I nyproducerade hyresrätter ger lagen möjlighet att tilllämpa en friare hyressättning, så kallade presumtionshyror. Hyresnivåerna i nyproduktionen ligger dock på nivåer som gör det omöjligt för merparten av hushållen att efterfråga en lägenhet. Det är alltså inte genom allt högre boendekostnader vi kommer till rätta med den omfattande bostadsbristen. Den nya lagen om allmännyttiga bostadsbolag säger att kommunala bostadsbolag ska verka efter affärsmässiga principer. Detta tolkas på olika sätt. På vissa håll görs stora överföringar från bolagen till kommunen i stället för att låta pengarna göra nytta i bolagen. Kommunerna måste se till att pengarna används i företagen till underhåll, renoveringar, stambyten, ombyggnader och nyproduktion i stället för att låta dem gå till annan kommunal verksamhet. Det är inte rimligt att hyresgäster i landets kommunala bolag ska betala extra för kommunens verksamhet via sina hyror. BARBRO ENGMAN Förbundsordförande, Hyresgästföreningen FOTNOT: En längre version av artikeln finns publicerad på Dagens Samhälles debattsajt. Legal cannabis är inte framtiden Potentiella faror och hot finns det gott om i vårt samhälle. Våra ungas väg mot vuxenlivet är ofta besvärlig och utmanande nog utan att vuxensamhället ska godkäntstämpla ytterligare en farlig drog. På många håll i världen pågår aktiviteter för att legalisera droger i stället för att kämpa emot spridning av dem. Om hasch legaliseras och säljs på Systembolaget är risken alldeles för stor för ytterligare spridning utöver det som redan sker på den illegala marknaden. Är det på gång en omsvängning av narkotikapolitiken av nya Moderaterna, som Daniel Somos framför i sin artikel i Dagens Samhälle (nr 28/2013)? BIRGITTA RYDBERG (FP) Sjukvårdslandstingsråd, Stockholms läns landsting LÄSVÄRT DEN SENASTE VECKAN dagenssamhalle.se/debatt Sverige har för många kommuner REFORM För att säkerställa den goda kvalitet i välfärden som medborgarna har rätt till behövs en kommunreform som framförallt berör landsbygdskommuner som saknar befolkningstillväxt. Denna reform kommer dock aldrig bli verklighet genom att kommunerna själva får besluta om sammanslagningar. Faktum är att det kommunala utjämningssy stemet och kommunal lagen i vissa delar motverkar sammanslagningar då kommunerna ekonomiskt förlorar på att gå ihop. Vidare torde viljan att hos landets kommunpolitiker att göra sig själva överflödiga vara begränsad. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är dock behovet stort. För att klara framtida utmaningar krävs större och färre kommuner. Därför är det hög tid för regeringen att ta initiativ till en genomgripande kommunreform. BJÖRN-OWE BJÖRK Bullerregler kväver bostadsbyggandet Lär av skandalerna på Lundsberg SKOLA Det är viktigt att vi lär av Lundsbergs interna incidenthantering och frånvaro av adekvat agerande. För den stora frågan är: Hur ska skolor agera i framtiden och hur redo är de för den verkligheten? Hur hanteras incidenter och brottsliga handlingar på allvar, utan att avfärda dessa MILJÖ Stora delar av Stockholms innerstad skulle i dag vara obebyggda om dagens bullerkrav hade gällt när dessa hus byggdes. Vi kan inte på 2000-talet göra misstaget att bara bygga kontor i lägen där människor vill bo. Vi måste helt enkelt inse att det i en storstad bullrar i citynära delar. Vi ska bygga en blandad stad och bygga bostäder i attraktiva lägen. För att klara det måste dagens bullerregler ändras. Alliansen i Stockholm har föreslagit att samma undantag som gäller för trafikbuller också ska gälla för industribuller, det vill säga att man ska kunna bygga bostäder med en tyst sida. Ett i de flestas öron rimligt resonemang. Men när frågan beslutades på kommunfullmäktige röstade oppositionen med Miljöpartiet i spetsen emot. ERIK SLOTTNER Ledamot (KD), stadsbyggnadsnämnden, Stockholm VECKANS FORMULERING Frågan om hur vi ska få bort riskkapitalisterna och i stället få in långsiktiga ägare till friskolorna är fel ställd. Det är bättre att fråga sig varför företagens intresse för att starta friskolor är så stort. Folkpartisten Johan Enfeldt föreslår en ny modell för skolpengen där friskolor ersätts på samma sätt som vårdcentraler. Då minskar skolornas möjlighet att smygvägen spara in på lärare och lektioner, samtidigt som skolor i socialt utsatta områden får högre ersättning. som pojkstreck? Utvärdering av incidenthantering är ett viktigt verktyg för en organisation som vill lära från såväl framgång som motgång och skapa möjligheter för att utvecklas mot målet en tryggare skola för barnen. KLAS LINDSTRÖM Vice vd och krisexpert, 4C Strategies

12 12 DAGENS SAMHÄLLE Nummer DEBATT REDAKTÖR Andreas Henriksson Forskarutbildning för lärare ger skolan vetenskaplig grund I forskningspropositionen föreslår regeringen att forskarskolorna för lärare och förskollärare permanentas. Vi som representerar skolans huvudmän, skolledare och professionen välkomnar förslaget. Nu krävs ett gemensamt arbete från samtliga parter för att forskarskolorna både ska ge karriärmöjligheter och bidra till skolutveckling. PEDAGOGIK Forskarskolor innebär att lärare har möjlighet att gå forskarutbildning med bibehållen lön. Syftet med satsningen är både att skapa karriär vägar för lärare och höja kvaliteten i skolan. Högskolverkets utvärdering av den första omgången visar att deltagande lärare, huvudmännen och forskarskolorna på det stora hela är positiva till satsningen. Forskarskolorna har gett mer forskarkompetens om bland annat ämnesdidaktik till såväl skola som forskarsamhället. Men utvärderingen visar också att satsningen har haft vissa brister. Forskarskolorna är ändå framtidens modell. De är viktiga, både som karriärväg för en enskild lärare och för att främja ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan. Det är därför mycket positivt att regeringen vill permanenta försöket. Samtidigt är det naturligt att fundera över vad förslaget innebär när arbetsgivarna nu ska stå för lönekostnaderna under forskarutbildningen. Vi hoppas att det leder till ett mer strategiskt arbete där lärarnas forskarkompetens tas tillvara i verksamheten. För att förslaget ska lyckas Vi välkomnar den statliga satsningen och de nya karriärstegen för lärare i grundskolan och gymnasieskolan. måste vi dock dra lärdomar av tidigare brister. Fyra centrala punkter är: Samverkan behöver utvecklas. Alla; såväl huvud- man, lärosätet som den enskilde läraren, har ett ansvar för att samverkan fungerar före, under och efter utbildningen. Några viktiga frågor är vilket område som ska studeras, vilka lärare som ska omfattas, hur det ordinarie arbetet ska organiseras och hur resultaten ska spridas och komma verksamheten tillgodo. En grund för att fler lärare ska vilja forska och sedan stanna i sin skola är att forskarutbildningen tydligare ses som en del i huvudmannens och skolans utvecklingsarbete. Arbetsvillkoren för de lärare som går forskarutbildning behöver klargöras i nära dialog mellan den enskilde läraren och huvudmannen. Regeringens förslag om att studera på halvtid och arbeta på halvtid är rimligt. Lärare ska kunna göra karriär hos huvudmannen efter avslutad forskarutbildning. Det kan till exempel ske genom att kombinera arbete i skola med forskning i en lektorstjänst. Vi välkomnar den statliga satsningen och de nya karriärstegen för lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Många huvudmän har redan i dag inrättat karriärtjänster. På det här sättet kommer huvudmännens och de statliga satsningarna att gå hand i hand. Det är viktigt att karriärvägarna inom förskola och skola är tydliga så att det finns möjligheter och incitament för lärare att fortsätta utvecklas. Regeringens förslag, att huvudmännen ska ta hela löneansvaret för lärarna under forskarutbildningen, innebär en besparing för staten. Vi förutsätter därför att dessa närmare 60 miljoner kronor per år i stället används till insatser regeringen aviserat för att stärka kopplingen mellan skola och forskning. Regeringens förslag innebär också en utmaning för mindre kommuner. Det finns därför ett behov av att följa utvecklingen och lyfta fram exempel på hur mindre huvudmän exempelvis kan samverka. Att få en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ett långsiktigt arbete som måste ske på flera fronter och på olika sätt. Forskarutbildade lärare är en viktig pusselbit i det arbetet. HÅKAN SÖRMAN Vd, Sveriges Kommuner och Landsting EVA-LIS SIRÉN Ordförande, Lärarförbundet ANDERS ALMGREN Vice ordförande, Lärarnas Riksförbund MATZ NILSSON Ordförande, Sveriges Skolledarförbund Sökes: Bollplank som vill bidra till en bättre tidning! Jag har i många år granskat den lokala politiken och demokratin. Jag vågar påstå att Dagens Samhälle är den tidning som har klart bäst koll på makten på den nivå där de avgörande besluten om skola, vård och omsorg fattas. Men det finns alltid skäl att fundera över om vi missar viktiga infallsvinklar. Därför vill jag ha din hjälp! Gå med i vår läsarpanel, ge oss ris eller ros, kom med idéer vi är öppna för förslag. Som tack för hjälpen får du en liten belöning varje gång du deltar. Gå in på dagenssamhalle.se/lasarpanel. Där kan du läsa mer och anmäla dig! Välkommen! Magnus Wrede, reporter.

13 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 13 STIG-BJÖRN LJUNGGREN Kruxet med Skånes alla mentala spärrar Så hamnade jag i Eslöv. För att delta i ett seminarium om Eslövs kompetensförsörjning i framtiden. Visst, jag har varit där förut. Beundrat den stora fina trappan som förbinder hotellet Sten Stensson med torget. Och spanat efter Östen Warnebrings berömda bensinmack från slagdängan 15 minuter till Eslöv. Jag hörde också med min twittrande bekantskapskrets vad de associerade med denna skånska ort. Spydigheter som Lund nästa. Nästa Lund eller Sveriges tråkigaste stad kom förstås som svar. Eller namn som Erik Penser, Ulla Billqvist och Johan Glans. (Däremot inte Alice Timander eller Karl-Eric Björkegren.) Ett tips på Eslövkoppling var Mårtenstorget i Lund. Där brukade nämligen Eslövsraggarna fordom samlas på lördagar. I samma anda nämndes Nile City och Nils Poppe/Sten Stenson Stéen, och med samma nostalgi Åkermans grävskopor. Någon hävdade att Eslöv ibland kallas Lilla Ukraina. Skälet till det senare är förstås, som mina Twitterkompisar påpekade, att Eslöv består till två tredjedelar av åker och 600 bönder. Det är också därför Eslöv framför allt associeras med inlagd gurka, Felix Ketchup, Johnnys Senap, Salubrin, Bostongurka och en del andra livsmedelsprodukter. Sven Hedin hade fastnat i Skåne. Frågan är då vad en ort som med rätta förknippas med mat ska göra? I ett kunskapssamhälle, borde inte Eslöv öka sammankopplingsgraden med de dynamiska närorterna Lund, Malmö och Köpenhamn? Gå in i den digitala världen? Utröna den upplevelseindustriella möjligheten? Åtminstone bygga Sveriges största handbollsarena? Inlagd gurka, finns det en industriell välfärdsskapande framtid i den nischen? Svaret verkar vara ja. Det finns ingen anledning att överge den klustertendens som etablerats. Uppdraget är att ta tillvara kompetensen och försöka föra upp den högre i värdekedjan. Forskning. Större kluster och ökat närhet till Europa. En kommun har förstås små möjligheter att delta i företagens operativa verksamhet. Men däremot kan kommunen påverka att det levereras infrastruktur i bred mening. Attraktivt boende, livaktig kultur i staden (om det inte finns en schackklubb blir det heller ingen Erik Penser) och framför allt skolor som fungerar bra. Samt infrastruktur i traditionell mening: tåg, väg, buss. Det finns också en mental spärr att forcera. För oss norrlänningar är avståndet mellan Eslöv och ställen som Lund och Malmö i princip cykelavstånd. För skåningarna mäts inte avståndet i kilometer utan består av mentala barriärer som skulle fått Otto Nordenskiöld och Sven Hedin att stanna hemma. Om en kommun ska växa in i ett allt större arbetsmarknadsområde räcker det inte med Pågatåg och klusterskapande åtgärder. Så länge en nybakad student hellre väljer att jobba som timanställd i Lund än att ta ett fast jobb i Kristianstad på grund av det långa avståndet så återstår en del svårbearbetad terräng att angripa. För oss norrlänningar är avståndet mellan Eslöv och ställen som Lund och Malmö i princip cykelavstånd. STIG-BJÖRN LJUNGGREN Statsvetare och författare Mötesplatsen för hela it-organisationen. Är ni intresserade av trender, smarta tekniska it-lösningar och söker inspiration till er it-vardag? Kom och träffa aktiva i it-branschen på en plats nära er. Vi bjuder på ett program som innehåller både teknik och taktik och hälsar Sveriges alla it-avdelningar välkomna. Atea IT-arena på en ort nära dig: 25/9 - Umeå 26/9 - Luleå 1/10 - Linköping 3/10 - Stockholm 8/10 - Kalmar 10/10 - Göteborg 15/10 - Lund 17/10 - Karlstad Lägg er i startblocken redan nu och säkra er plats på it-arena2013.atea.se 22/10 - Borlänge 23/10 - Gävle 24/10 - Sundsvall 5/11 - Jönköping 6/11 - Eskilstuna 7/11 - Örebro 12/11 - Skara 14/11 - Uppsala OFFICIELL SPONSOR TILL SVENSK FRIIDROTT

14 14 DAGENS SAMHÄLLE Nummer FOLKOMRÖSTNINGAR röstning om nedläggning av några byskolor. DEMOKRATI Yrvakna, osäkra, irriterade. Politikerna värjer sig Lägg inte ner, blev resultatet. 59 procent röstade nej. mot vågen av lokala folkomröstningar. Det är en ny tid, de får Men den politiska majoriteten med kommunalrådet Katarina Johannesson (C) i spetsen gjorde en annan bedömning. Eftersom 51 leva med att makten delas, säger en statsvetare. procent deltog kom man fram till att bara 30 text MAGNUS WREDE foto ERIK ÅSTRÖM procent av alla röstberättigade i kommunen sagt nej till nedläggningen. De som inte röstar överlåter beslutet till oss Söndagen blir historisk i Västerbotten. För första gången ordnas en lo- Som på så många andra håll är den politisen bör minst 50 procent delta, anser Peter för nedläggning, säger Katarina Johannesson. endevalda som måste ta ansvar för helheten. Om politikerna ska beakta folkomröstning- politiker, och i fullmäktige fanns en majoritet kal folkomröstning i ett helt län. ka oppositionen positiv till folkomröstningen, Olofsson. Inte alls, det räcker med betydligt Hon ser det som mycket problematiskt att Det handlar om att stärka sjukvården majoriteten negativ. färre, hävdar Nicklas Sandström. det räcker med en tredjedel av rösterna i fullmäktige i några inlandskommuner. Det började med att ortsbor ockuperade en nedrustad sjukstuga, det så kallade Doroteaupproret. Landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) är frustrerad. Den här omröstningen om fördelningen av resurser till sjukvård inom länet ville han absolut inte ha. Här rycker man ut en liten del ur ett stort sammanhang. Vad händer om folk skulle rösta ja? Det startar en lavin. Det är ju vi förtro- Det här är en legitim fråga att pröva, majoriteten har vägrat att lyssna på en stor och kraftfull opinion. Det säger oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M). Omröstningen beräknas kosta mellan 10 och 15 miljoner kronor. Nästan 200 röstningslokaler ska bemannas. En minst sagt het fråga är nu: Hur många kommer att gå och rösta? Här ställs flera principiella frågor kring representativ demokrati kontra direktdemokrati på sin spets. Det är dilemman som allt fler kommuner ställs inför, när namninsamlingar och folkinitiativ nu drar som en löpeld över landet. Tillspetsat: Hur förena folkets vilja med politikernas ovilja? Ta fallet Årjäng. Det blixtbelyser problemet. Efter namninsamling blev det folkom- för att driva fram en folkomröstning. Ett olyckligt dubbelkommando, och en krock mellan representativ och direktdemokrati. Om enskilda frågor kan ryckas ut på det här sättet blir det omöjligt att ta ansvar för helheten. Särintressen kan driva frågor där känslor styr mer än förnuft. Och så skapas falska förhoppningar. Man ska komma ihåg att folkomröstningar bara är rådgivande.

15 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 15 Så lyder frågan i Västerbotten Invånarna i Västerbotten ska på söndag ta ställning till besparingar i sjukvården. Frågan de ställs inför i folkomröstningen är inte alldeles enkel: Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade landstinget 2011 att minska antalet vårdplatser i Dorotea och ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med en akutbil. Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser med läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans? SÖNDAG 8 SEPTEMBER Nya regler efter skendemokrati Om 10 procent av de röstberättigade invånarna i en kommun eller ett landsting med hjälp av namnunderskrifter (där giltigheten granskats) begär en folkomröstning måste frågan behandlas i fullmäktige. För ett nej till folkomröstning krävs numera två tredjedels majoritet, efter en regeländring Tidigare var gränsen för underskrifter 5 procent. Men då kunde en enkel majoritet i fullmäktige säga nej. Vilket också skedde i 140 av 153 fall. Det gjorde att flera utredningar pekade på skendemokrati. Till slut ändrade riksdagen reglerna. Folket säger nej, nej, nej... Ett tiotal lokala folkomröstningar har hållits de senaste två åren och flera väntar, efter beslut i fullmäktige. Dessutom pågår en rad namninsamlingar. Deltagandet varierar stort. I Strängnäs på försommaren röstade bara 17 procent om kommunens skolorganisation. Högst har Sunne nått: 54 procent deltog när folket sade nej till att lägga ner byskolor. Snittet ligger klart under 40 procent. Och hur röstar folk? Kort sagt, de säger nej. Nej till att sälja allmännyttan i Ekerö, nej till ny äldreomsorgstaxa i Tyresö, nej till stängda skolor på flera håll, nej till att byta län i Trosa, nej till ny trafikled i Ängelholm, nej till att flytta elever i Grums. I Botkyrka röstade politikerna nej till själva folkomröstningen (om försäljning av en del av allmännyttan). Ett antal namnunderskrifter underkändes av formella skäl. Men i Kristianstad tog kommunledningen initiativ till att släppa fram frågan om en folkomröstning om ett nytt köpcenter till fullmäktige, trots att antalet namnunderskrifter inte nådde upp till de lagstadgade 10 procenten. MP och SD älskar folkomröstningar Stora partier är lika med stort motstånd mot folkomröstningar. Små partier är lika med stor entusiasm. I den kommande kommunundersökningen från Göteborgs universitet finns svaret på vad partierna tycker. Drygt lokalt förtroendevalda har tagit ställning till förslaget Genomföra fler kommunala folkomröstningar. Så här många i respektive parti tycker att förslaget är bra: Procent M Så många procent i respektive parti är för fler kommunala folkomröstningar FP C KD S V MP SD PRESSAR POLITIKER Det är inte bara i Årjäng som politikerna fattat beslut som går stick i stäv med resultatet i folkomröstningar. Många kommunalråd resonerar precis som Katarina Johannesson. De värjer sig mot att få onödiga folkomröstningar på halsen. De är ju valda för att ta ansvar och de ställs till svars vart fjärde år. Resonerar de fel? Ja, tänk om, uppmanar statsvetaren Bruno Kaufmann, som också är ordförande (MP) i valnämnden och i demokratirådet i Falun. Kommunalråden får acceptera att den gamla paternalistiska tiden är över. Det är inte så enkelt som att majoriteter får göra precis som de vill. Bruno Kaufmann (MP), statsvetare och ordförande i valnämnden och i demokratirådet i Falun Tillsammans med förre språkröret Peter Eriksson (i dag ordförande i riksdagens konstitutionsutskott) skrev han för några år sedan en handbok om just folkinitiativ och direktdemokrati. Bruno Kaufmann har också varit rådgivare inför folkomröstningen i Västerbotten och deltagit i debatter där. Det växande antalet lokala folkomröstningar är ett sundhetstecken. Nu ser vi att det här instrumentet börjar få kraft. Han avvisar kritiken mot att folkomröstningar skulle strida mot den representativa demokratin. Tvärtom, de förstärker den. Den blir mer representativ när folket får möjlighet att göra sin röst hörd oftare. Det handlar inte om krig och undantagstillstånd, folkomröstningar är ett betydelsefullt komplement. Kommunalråden får acceptera att den gamla paternalistiska tiden är över. Det är inte så enkelt som att majoriteter får göra precis som de vill. De får leva med att ingen längre har hela makten. Helgens kontroversiella folkomröstning i Västerbotten, tycker Bruno Kaufmann är mycket bra. Landstingsfrågor lever ju ofta i skymundan. Här lyfts en angelägen sjukvårdsfråga upp i offentligheten. Uppmärksamheten skapar också något av en regional identitet i Västerbotten. Och valdeltagandet? Det kan räcka med procent, anser Bruno Kaufmann, som är kritisk till att de som är motståndare till folk initiativet inte bedriver någon kampanj. Då blir det haltande. En annan het folkomröstningsfråga behandlades i fullmäktige i Göteborg förra veckan. Beslutet blev att göteborgarna på valdagen nästa år får ta ställning till om trängselskatten ska vara kvar efter valet. Den frågan är åtminstone rakare än formuleringarna i Västerbotten, tycker statsvetaren Henrik Oscarsson, professor vid Göteborgs universitet. Han har i sin blogg kommenterat turerna kring folkomröstningen i Göteborg och konstaterar att det finns en hel del förvirring kring hur kommunerna hanterar det här instrumentet. Han efterlyser en praxis eller ett regelverk och varnar: Innan vi hittat fram till en svensk praxis, kod eller regelverk för att hantera lokala folkomröstningar riskerar folkinitiativet så som det i dag är utformat att leda till ökad politikermisstro och sjunkande legitimitet för det demokratiska systemet. Henrik Oscarsson är inte emot folkomröstningar, men slår fast att det krävs en intensifierad diskussion om direktdemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin. Också Bruno Kaufmann påpekar att kommunerna har mycket att lära, och att erfarenheterna hittills visar att de inte är redo. I Falun har han varit med om att ta fram ett så kallat Demokratipass till det aktiva medborgarskapet. Under en demokrativecka i Falun i slutet av september diskuteras och granskas de lokala folkomröstningarna.

16 16 DAGENS SAMHÄLLE Nummer Han ska rädda Japans elförsörjning

17 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 17 I JAPAN *DAGENS SAMHÄLLE TOMAS KÅBERGER Energimyndighetens förre generaldirektör Tomas Kåberger tar med sig erfarenheterna av svensk avreglering till Japan. Uppdrag: skapa en fungerande energimarknad och sälja in förnybara alternativ. text HANNA SISTEK foto CHRISTINA SJÖGREN Tomas Kåberger kliver in med bestämda steg, i prydlig kostym och imponerande längd och sträcker fram handen. Han är just åter från Korea och diskussioner om ett asiatiskt superelnät, som hade kunnat förflytta exempelvis vindenergi från den mongoliska slätten till Kina, Ryssland, Korea och Japan. Om nationerna lyckas komma överens, vill säga. Men samarbetsförhandlingar är endast en av många uppgifter som ska hinnas med på Mölndalsbons 25-procentiga tjänst i Tokyo. När Tomas Kåberger efter kärnkraftsolyckan i Fukushima fick frågan om han ville leda arbetet i den nystartade stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation (JREF) var det svårt att säga nej. Sverige hade redan klarat målen för 2020; mer än 49 procent förnybar energi, 10 procent förnybara drivmedel, och reducerade utsläpp med 20 procent jämfört med Fukushima gjorde att Japan fick en energipolitisk kris och blev intresserat av internationellt idéutbyte. Jämfört med att administrera en stagnation i Sverige så kändes det viktigare att ta sig an Japans utmaning, säger Tomas Kåberger. Tomas Kåberger är även styrelseledamot i den gröna och liberala tankesmedjan Fores. JREF startades av Japans tredje rikaste man, Masayoshi Son, ett halvår efter kärnkraftsolyckan i Fukushima för två år sedan. Han satsade nästan 70 miljoner kronor i organisationen av sin privata förmögenhet. Tanken är att JREF ska påskynda skiftet från kärnkraft till förnybara energikällor och förhindra ytterligare Fukushimaolyckor. Son har uppmanat regeringen och näringslivet att hoppa på tåget och ytterst ansvarig är alltså Tomas Kåberger. Det är ingen lätt uppgift. Japan hör till världens mest kärnkrafttäta länder och är beläget på en kontinentalplatta i ständig rörelse. I snitt skakar marken här två gånger i månaden. Sedan den stora jordbävningen och tsunamin 2011 har Japans 54 kärnkraftverk släckts ner, ett efter ett. I dagsläget är bara två i gång. För att täcka bortfallet tvingas Japan att importera ytterligare runt 25 procent av den totala energiförbrukningen. Hela importen är därför nu så hög som 84 procent. Att både betala för fossila bränslen och för kärnkraftverk som inte producerar, det är dyrt. Men japanerna har betalat Asiens högsta elpriser långt före Fukushima, säger Tomas Kåberger. Det beror på att privata bolag har regionala monopol på den japanska energimarknaden. De äger både kraftverken och elnäten och kan diktera priserna. De har dessutom försvårat för nya spelare att ta sig in på energimarknaden. De har tjänat mycket pengar och har använt dem för att skaffa sig stort politiskt och medialt inflytande, säger Tomas Kåberger. I Europa är elnät och produktion separerade. I Sverige äger Svenska Kraftnät transmissionsnäten, och när energi-

18 18 DAGENS SAMHÄLLE Nummer I Tjernobyl blåste hela härden iväg men i Fukushima har man fortfarande bränsle som man måste kyla. sektorn avreglerades 1996 sjönk elpriserna på grund av överkapacitet inom kärnkraften och ökad konkurrens. Tomas Kåberger ser positivt på den svenska reformen. Den bidrog till en effektivisering genom att vindkraft och nya kraftvärmeverk fick tillgång till elnäten och marknaden utan att de gamla kraftbolagen kunde missbruka sin storlek, säger han. Men reformen ledde också till att kommunala el- och fjärrvärmeföretag såldes ut till underpriser, vilket minskade ägarspridning och konkurrens. Framför allt ledde det till att kommuninvånarna förlorade pengar. Invånarna i Skellefteå, Västerås och Göteborg har det bättre i dag än de i Uppsala, Stockholm och Malmö, menar Tomas Kåberger. I Japan kan de existerande kraftbolagen än i dag vägra att ansluta nya kraftverk. Formellt säger de att det hotar stabiliteten i nätet, men vad det gäller är att sol- och vindkraftverk kan konkurrera ut kol och kärnkraftverk när de väl är anslutna, säger Tomas Kåberger. I det blåsiga norra Japan ansökte företag förra året om att anlägga vindkraftverk för motsvarande megawatts elproduktion, men fick bara tillstånd av kraftbolagen att ansluta 400 MW vindkraft. Efter Fukushimaolyckan talade den japanska regeringen om att fasa ut kärnkraften till Men planen övergavs efter påtryckningar från kraftbolagen. Sedan dess har regeringen bytts ut till mer konservativa LDP, och i februari sa premiärminister Shinzo Abe att reaktorerna kommer att startas om de klarar de nya säkerhetstesterna. Det trots att 70 procent av befolkningen inte vill ha kärnkraft. Numera har strålningsmätare blivit en del av gatubilden i Fukushima. I Minamisoma, två mil från de havererade reaktorerna, har en hjälporganisation byggt en sandlåda och en lekplats för de minsta barnen inuti en gammalt lagerlokal, som skyddar mot strålningen. Det kommer att ta år för myndigheterna att skrapa bort invånarnas strålningsskadade gräsmattor. För att inte tala om de minst 40 år som IAEA (Internationella atomenergiorganet) beräknar att det kommer att ta att stoppa läckagen av radioaktiva ämnen från anläggningen och riva reaktorerna. Vansinneshistorier som att råttor har orsakat strömavbrott av reaktorernas vitala kylningssystem, eller att nya läckor av radioaktivt vatten uppdagats, är en del av vardagen i Fukushima. Ingen vet riktigt hur man ska hantera situationen, säger Tomas Kåberger. Det är inte gjort förut. I Tjernobyl blåste hela härden iväg men i Fukushima har man fortfarande bränsle som man måste kyla, säger han. När jordbävningen slog till så stängdes kärnkraftsreaktorerna av automatiskt, men de skadades och behövde fortsatt kylning på grund av den spontana bränsleklyvningen som utvecklar värme. Tsunamin slog ut pumpar och generatorer och det blev härdsmälta i tre reaktorer. Det tog nio månader för kraftbolaget TEP- CO att förklara reaktorerna kalla och avstängda, även om de alltjämt behöver kylas. Även bränslebassänger några våningar upp i en byggnadskonstruktion som är lite skadad måste kylas. Och nyligen framkom att 300 ton radioaktivt vatten fortfarande läcker ut i havet, varje dag. Japan surrar av rykten kring haverihanteringen, allt ifrån att radioaktivt skrot stjäls och säljs på den vanliga skrotmarknaden. Det tycker TEPCO inte är något stort problem, då slipper de betala för radioaktiv hantering, säger Tomas Kåberger, Ett annat rykte är att rekryteringen av arbetare till det läckande kärnkraftverket en process i många led kan spåras ända till japanska maffian och personer som står den i skuld. Ett grundläggande problem är att TEPCO är konkursfärdigt och vare sig har råd att hantera miljökonsekvenserna av strålningen eller ge vettig kompensation till de drabbade. I april 2012 gick japanska staten in och köpte aktier för motsvarande 67 miljarder kronor i bolaget och staten har sedan dess lånat ut 315 miljarder till för att täcka kostnader. Ytterligare 670 miljarder kronor kommer att krävas, tror statsförvaltningen. Köpet satte statsmakten på två olika stolar: nu ska den värna medborgarnas hälsa och samtidigt försöka minimera kostnaderna för upprensningen. Flera japanska kraftbolag har balansräkningar som knappast skulle accepteras i Europa, enligt Tomas Kåberger, som påpekar att det är ett problem att låta dem gå omkull. För vem skulle i så fall betala för slutförvaring av det radioaktiva avfallet? Tanken är att JREF ska bistå japanska beslutsfattare med kunskap, forskningsinsatser och internationella kontakter för att påskynda övergången till förnybar energi. Om Tomas Kåberger fick bestämma så skulle politikerna börja med att öppna upp elmarknaden för konkurrens. Som i Sverige. De har hemmagjorda kostnader som gör ener gin onödigt dyr. Kraftbolagen I JAPAN FULL MED PERSPEKTIV PÅ ENERGI NAMN: Tomas Kåberger. ÅLDER: 52 år. UTBILDNING: Civilingenjör, teknologie doktor och professor. KARRIÄR: Prövat många perspektiv på energi. FAMILJ: Gift, två vuxna söner. BOR: Mölndal. FRITID: Inte så mycket. BRINNER FÖR: Det är dumt att brinna upp om man vill åstadkomma något. UPPDRAG I JAPAN: Leder arbetet vid stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation (JREF). UPPDRAG I SVERIGE: Professor i industriell energipolicy vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och styrelseuppdrag i Industrifondens bolag Cleanergy och Sustainable Energy Angels. får skydda sina egna kraftverks konkurrenskraft genom att ställa onödiga krav på sol- och vindinstallationer, berättar han. Japans utbyggnad av förnybar el skulle kunna gå snabbt om bara de byråkratiska hindren undanröjdes, tror han. För i Asien kan saker och ting gå undan. När man ser vad man industriellt klarat av på ett par decennier i Korea och Kina förstår man Europas industri-politiska självdestruktivitet, säger han. Hittills är solenergi den enda förnybara energikälla som har fått riktig fart i Japan. Under fjolåret ökade den solgenererade elproduktionen med knappt 2 GW. Men en utbyggnad av fler förnybara energikällor borde kunna gå fort. Eftersom alla skulle tjäna på det utom kraftbolagen så tror jag att det kommer att hända, fortsätter Kåberger. Men inte i en handvändning. Japans stora industri kommer knappast klara att betala för dyr energiimport till dess att förnybara alternativ finns på plats. I stället tippar Tomas Kåberger att några av kärnkraftverken kommer att dra i gång igen till hösten. Vad resten av världen kan lära sig av Japan är vilka enorma problem man får när staten måste ta konsekvenserna för en kärnkraftsolycka, säger han. SVENSKA VÄLFÄRDSBOLAG I JAPAN I Japan utvecklas robotar för äldre omsorgen och på plats finns svenska entreprenörer som driver välfärdsbolag. Dagens Samhälle återkommer med fler artiklar om landet i öst. LÄS MER SENARE I HÖST *DAGENS SAMHÄLLE Est 1988 Tänk att få Den stora samlingsplatsen för alla oss som arbetar på riktigt med e-samhällets förändringar i alla sektorer. 100-talet programpunkter med alla tänkbara perspektiv på digital Den oberoende konferensen som inte styrs av leverantörer, utställare och sponsorer, utan bara av ett engagerat sökande efter bästa tänkbara seminarier med allt som handlar om gå på verksamhetsutveckling. 42! verksamhetsutveckling i det digitala samhället. Sundsvall oktober 2013 Bästa platsen för kompetensutveckling, inspiration och nätverkande! All information och anmälningsmöjlighet på Välkommen dit direkt! Vi ses i vecka 42!

19 Nummer DAGENS SAMHÄLLE 19 REDAKTÖR Hans Perkiö UPPHANDLING FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN/SCANPIX STÄMD 1 Capios vd Thomas Berglund. STÄMD 2 Aleris vd Liselott Kilaas. FOTO: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX Landsting vill ha SOS Alarm igen Landstingen i Sörmland, Västmanland, Uppsala län och Region Gotland förhandlar med SOS Alarm om att ta över ambulansdirigeringen från och med den 15 november. Tjänsten ska direktupphandlas. Medhelp, som har haft ansvar för ambulansdirigeringen sedan hösten 2011, har tvistat med landstingen om ersättningen, vilket ledde till att landstingen beslutade att avveckla samarbetet. Stämd på 1 mkr Konkurrensverket får mothugg av vårdbolag Konkurrensverket stämmer Aleris, Capio och Hjärtkärlgruppen på 30 miljoner kronor för brott mot konkurrensreglerna Vårdbolagen slår ifrån sig och hävdar att KKV:s stämningsansökan saknar grund. KONKURRENS Upphandlingen gällde klinisk fysiologi och neurofysiologi till ett värde av 211 miljoner per år. Konkurrensverket hävdar i sin stämningsansökan till Stockholms tingsrätt att Aleris Diagnostik gjorde upp med Capio S:t Görans sjukhus och två andra företag att bolagen skulle dela på uppdragen oavsett vem som vann upphandlingen. Enligt myndigheten har företagen också gjort så sedan Den här typen av otillåtet samarbete, som kan liknas vid en anbudskartell, är en allvarlig överträdelse av konkurrensreglerna, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom. Konkurrensverket kräver att Aleris bötar nära 27 miljoner kronor och Capio drygt en miljon. Hjärt-kärlgruppen, som tagit över uppdragen och avtalen från två andra företag, krävs på knappt 2 miljoner. Enligt myndighetens chefsjurist Per Karlsson bedöms Aleris agerande som allvarligare eftersom företaget gjort upp med två parter. Vi kommer att visa i processen att detta avtal kom som en överraskning för landstinget. Per Karlsson, chefsjurist, Konkurrensverket Stämd på 27 mkr Aleris hävdar att man har följt regelverket och välkomnar den rättsliga prövningen. Vi anser att vi handlat korrekt. Men när Konkurrensverket har motsatt uppfattning är det viktigt att frågan prövas juridiskt, säger Karin Kaloczy, vd för Aleris Diagnostik. Aleris anser att företaget öppet redovisat vilka avtal som träffades i samband med upphandlingen Karin Kaloczy säger att upphandlingen var så omfattande att den krävde underleverantörer för att säkra kvaliteten. Capio hävdar att underleverantörsförhållandena redovisades helt öppet. Vi anser att det inte fanns några konkurrensnedsättande inslag i avtalet, säger Anders Persson, informatör på Capio S:t Görans sjukhus. Per Karlsson på Konkurrensverket håller inte alls med om att företagen var öppna med sitt samarbete. Vi kommer att visa i processen att detta avtal kom som en överraskning för landstinget. Avtalet om samarbetet upptäcktes av Stockholms läns landsting först 2011 i samband med upphandlingen av vården på S:t Görans sjukhus. Landstinget meddelade då Konkurrensverket. I fjol genomförde myndigheten gryningsräder mot Aleris och Capio. Landstingets chefsjurist Anne Rundquist säger att det var klart att upphandlingen möjliggjorde underleverantörer och att företagen också sade att de skulle använda sådana. Hur avtalet mellan dem såg ut var dock okänt innan det hittades tre år senare. Anne Rundquist vill inte göra någon värdering av om något otillbörligt skett. Det är inte vår uppgift. Men det finns en skyldighet, om vi ser något som skulle kunna vara det, att underrätta Konkurrensverket. Anser du att landstinget blivit förfördelat? Vi har ett avtal med de här företagen och de har levererat tjänsterna. Om vi blivit förfördelade kan jag inte svara på. Dagens Samhälle har utan resultat försökt nå en representant för Hjärt-kärlgruppen för en kommentar. JOHAN DELBY ÄLDREMAT TOG KOSTBAR OMVÄG Två gånger per dag levererar taxi 24 portioner mat från ett äldreboende till ett annat boende i Kristianstad. En gång i veckan körs torr-, kyl- och frysvaror. Gångvägen mellan boendena är 120 meter. Omvägen med taxi blir 350 meter. Totalt kostar transporterna kommunen drygt kronor per år, skriver Kristianstadsbladet. Det tidigare ramavtalet med Samhall var kronor billigare, men Samhall bröt det i förtid. Kommentus får sitt arbetssätt godkänt Ett antal domar i förvaltningsrätt som gällt både rekryteringstjänster och elevdatorer har slagit fast att SKL Kommentus Inköpscentrals (SKI) arbetssätt är förenligt med lagen om offentlig upphandling. SKI har kritiserats för att det varit oklart vilka myndigheter som hade rätt att avropa ramavtal. Genom att införa en serviceavgift på kronor och möjligheten för myndigheter att avstå från upphandlingar godkänns modellen. Processledarutbildning i Äldres behov i centrum För ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom äldreomsorgen. Läs mer på: aldres-behov-i-centrum

20 20 DAGENS SAMHÄLLE Nummer TRENDER DS OPINIONSPROGNOS AUGUSTI Prognos för augusti Bas: Alla opinionsundersökningar mars-juli. M FP C KD S V MP SD 25,5 5,6 3,8 3,9 32,4 7,3 10,1 11,4 Procent Procent Trend Trend Procent Trend Regeringspartier: M+FP+C+KD Procent Trend Procent Trend Procent Trend Procent Trend Procent Trend Oppositionspartier: S+V+MP+SD 39% 61% Total Trend Total Trend Regering och opposition M+FP+C+KD S+V+MP+SD Partier inbördes storlek Procent M FP C KD S V MP SD MARKNADEN VÄRDE TREND* INFLATION, juli, förändring KPI 12 mån (SCB) 0,1% KPIX, (underliggande inflation), juli, förändring 12 mån (SCB) 0,8% KORTA RÄNTAN, statsskuldsväxlar 3 mån (Riksbanken) 0,9% LÅNGA RÄNTAN, statsobligationer 5 år (Riksbanken) 2,0% STOCKHOLMSBÖRSEN, förändring 12 mån (OMXS PI) +20% TILLVÄXTEN VÄRDE TREND* BNP, K2 2013, förändring 12 mån (SCB) +0,6% NYSTARTADE FÖRETAG, juli, förändring 12 mån (Bolagsverket) -5% SYSSELSÄTTNINGSGRAD, (15 74 år), juli (SCB) 69% ARBETADE TIMMAR, K2 2013, förändring 12 mån (SCB) +1,2% BEFOLKNING, juni, förändring 12 mån (SCB) +0,9% FALUN +0,7% HÄRRYDA +1,4% STRÄNGNÄS +0,9% VANSBRO -0,8% ÄLVKARLEBY 0% INVANDRINGSNETTO, ackum. juni, förändring 12 mån (SCB) +27% FÖDELSENETTO, ackum. juni, förändring 12 mån (SCB) +6,5% JOBBEN VÄRDE TREND* ARBETSKRAFTEN, juli, förändring 12 mån (SCB) +1,2% SYSSELSATTA, juli, förändring 12 mån (SCB) +1,0% OFFENTLIGT ANSTÄLLDA, K2 2013, förändring 12 mån (SCB) +1,2% PRIVAT ANSTÄLLDA, K2 2013, förändring 12 mån (SCB) +1,2% ARBETSLÖSHET, (15-74 år) internationellt jämförbar, juli (SCB) 7,2% ÖPPEN ARBETSLÖSHET, (16 64 år) juli (Arbetsförmedlingen) 4,7% UNGDOMSARBETSLÖSHET, (15-24 år) juli (SCB) 17% DS JOBBSÖKARINDEX, juli, nya lediga jobb per 100 arbetslösa 10 (SCB/Arbetsförmedlingen) * TREND = Aktuell utveckling de senaste veckorna (i vissa fall månaderna) STATISTIKEN Kr/månad Landsting Kommun procent mer Genomsnittslönen inom landstinget är 19 procent högre än inom kommunen. Ökningen sedan år 2000 är 61 respektive 56 procent. KÄLLA: SCB 2,5 2,0 1,5 1,0 Procent 10 år 5 år jan feb mars apr maj jun juli aug Stigande räntor De långa räntorna fungerar som konjunkturmätare. Stigande räntor betyder starkare konjunktur, men även dyrare bolån. KÄLLA: Riksbanken

Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet?

Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet? Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet? En granskning av hur elevresultaten förändrats mellan 1999 och 2012 i Enskolekommuner jämfört med Flerskolekommuner Stefan Fölster 070-304

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2010-002 Mellerud Datum: 2011-03-07 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Produktdagar. 17 november 2011, Borås

Produktdagar. 17 november 2011, Borås Produktdagar 17 november 2011, Borås Välkommen till 2011 års produktdagar i Borås PAGE 2 Produktdagar 2011-11-17 Finns det en framtid för småhusbranschen? Ja! Det råder bostadsbrist i Sverige PAGE 3 Produktdagar

Läs mer

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar 5 augusti 2014 KFN-2014.202.119 1 (3) HANDLÄGGARE Annika Press 08-535 31 706 annika.press@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP),

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 1(5) Slutredovisning för Legevind Ekonomisk Förening Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 2(5) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Likvidatorn för Legevind Ekonomisk Förening får härmed

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se PROMEMORIA Ärendenummer: FO 2008-05 Datum: 2008-04-12 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende spekulativ verksamhet samt

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015 KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Malmberg Jan Datum 2015-04-23 Diarienummer KSN-2015-0390 Kommunstyrelsen Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB Årsredovisning 2011 Ale El Elhandel AB Innehåll VD kommentar 4 2011 i korthet 5 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Styrelse 11 Revisionsberättelse 12 Styrelse/revision

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:22 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring av bolagsordning för Huddinge Universitetssjukhus AB Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Styrelsen för Huddinge

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 Varmt tack för ert stöd! Hej partner! Jag vill börja med att tacka för ett fint samarbete, härligt engagemang och generöst stöd utan er ingen läxhjälp! Vi har ökat antalet

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Ranking av företagsklimatet 2015 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vår definition av företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder,

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP).

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP). 2015-03-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/573-869 Kommunstyrelsen Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Alla behövs i ett växande Stenungsund!

Alla behövs i ett växande Stenungsund! Alla behövs i ett växande Stenungsund! Stenungsund - en ort för alla Stenungsund ska vara attraktivt för alla som bor här, våra besökare och för näringslivet. Kommunens verksamheter ska ge bästa möjliga

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer