kontakt Inventering av vindfällen med Södras app Christer skjuter inte upp avverkningar Södras förvaltningsråd på EU-besök i Bryssel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kontakt Inventering av vindfällen med Södras app Christer skjuter inte upp avverkningar Södras förvaltningsråd på EU-besök i Bryssel"

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 6 december 2013 Inventering av vindfällen med Södras app Christer skjuter inte upp avverkningar Södras förvaltningsråd på EU-besök i Bryssel Julkrans med material från egen skog Lär känna vinterns blommor

2 innehåll #6/13 Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år 10 Södras råd vid upparbetning efter stormen Simone Stormen Simone bedöms ha skadat cirka en miljon kubikmeter på Södras medlemsmark. Upparbetningen av stormskador brådskar på grund av betydande risk för granbarkborreangrepp. Men sätt säkerheten främst. 16 Christer skjuter inte på avverkningar Södrakontakt har flera gånger uppmärksammat vikten av att avverka och inte spara skog liksom att påbörja generationsskiften i tid. Bra råd tycker Christer Samuelsson i Frilleås som nyligen avverkade 50-årig skog han själv planterat. Dessutom har han påbörjat generationsskifte. 18 Gör din egen julkrans Som skogsägare har du möjlighet att göra din egen julkrans tillverkad med material från de egna markerna. Christina Been, Södramedlem, använde enris, tallris, benvedsblommor och olvonbär i sin krans. 26 Södras förvaltningsråds resa till EU i Bryssel Södras förvaltningsråd har gjort en resa med buss till EU i Bryssel, holländska trävarukunder och tyskt skogsbruk. 60 procent av de beslut som påverkar skogsbruk och skogsindustri fattas i EU. Det är viktigt med en tät kontakt med riksdags- och EU-politiker. 40 Ny metod för at att mäta betesskador Skogsstyrelsen presenterar nu ett alternativt sätt att mäta betesskador i skog, Äbin, anpassad för Götaland. Inventeringar som gjorts med den nya metoden visar på stora betesskador samt att föryngring med gran dominerar i de flesta områdena. 3 Ledare: Södra står starkt i utvecklingen 4 Smidigare inventering av vindfällen med Södras Skogsägarapp Södra Interiör bygger nytt logistikcenter i Sverige 5 Södras massor först att bli godkända i Svanens nya databas Framgångsrik finansiering av Södra-projekt hos Vinnova Medlemspris på ekstolpar 6 EU-parlamentariker besökte Södra Timber Orrefors Värö har infört treskift 8 Marknadsläget 9 Virkesmarknaden 10 Upparbetning av stormskadad skog brådskar 11 Sätt din säkerhet främst 12 Södras råd vid upparbetning efter stormen Simone Minska risken för framtida stormskador 14 Skogsträdförädling för högre tillväxt och rakare virke 15 Skogen snabbare gallringsmogen med plantor från Bredinge 16 Christer skjuter inte upp avverkningar: Speciell känsla avverka skog jag själv planterat 18 Gör din egen julkrans 20 Framtidsresan startar med den yngre generationen 22 Future Forests ska finna lösningar för framtidens skogar 23 Södras framtid i fokus på höstmöten 24 Krafthandling Skog ett framgångskoncept 25 Grattis till vinnare av Fåglarna i Sverige 26 Södras förvaltningsråds resa till EU i Bryssel Vi måste vara mer aktiva och påverka besluten 90 procent av min tid inbegriper EU Skogsstrategin är engemensam nämnare 29 Skogsägare samlades i stan 30 Välkommen till sbo-årsmötet! Södra Cell öppnar europeiskt servicecenter i München 31 Boka in ditt årsmöte redan nu 33 Lär känna vinterns blommor 34 De tar fram manual för lufttorkning av fina stockar: Vi vill arbeta med svenskt möbelvirke 36 Bakom Södras föreningsstyrelse står en noggrann valberedning 37 Positivt första år med Södraskolan 38 Ett oförglömligt möte 39 Sverige kan få nationellt skogsprogram Adaptiv skogsskötsel ska öka produktionen av biomassa 40 Ny metod för att mäta betesskador 42 Elspalten Frågor och svar inom skatteområdet 43 Handelsplatsen 44 Anders arbetsbänk i produktion efter 15 år 46 Fortsatt utveckling av tallolja Ny certifieringsbroschyr för skogsägare 47 Årsredovisning med hållbarhetsredovisning På Gång Klappat och klart Redaktörer: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Åsa Wernersson, Carin Bengtsson och Frida Nielsen Annonsering: Medlemskontakt: Adress: Södrakontakt, Växjö Skogsägarnätet: skog.sodra.com Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Printfabriken, Karlskrona, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! Omslagsbild: I detta nummer av Södrakontakt ger Heléne Carlevi några grundläggande tips på hur du kan binda din egen julkrans. Kanske med material från den egna skogen? Foto: Eijer Andersson

3 3 Södra står starkt i utvecklingen Vi närmar oss årsskiftet och kan snart lägga ytterligare ett verksamhetsår till handlingarna. År 2013 var året då Södra firade 75 år. Vi har all anledning att vara stola över vårt Södra. Som alla företag har vi varit med om med- och motgångar. Men vi har en mycket stark plattform för framtiden. Även om skogsbranschen genomgår strukturella förändringar växer marknaderna för Södras produkter. Tillväxten bedöms bli 3-5 procent per år framöver, vilket är en god nivå. Att tillväxten flyttas från mogna marknader till de snabbväxande asiatiska marknaderna gör att vi över tid måste bli mer globala. Utvecklingen går dock inte snabbare än att vi hinner anpassa oss till förändringen. Inom skogsnäringen har vi anledning att vara mer offensiva när vi beskriver både vårt skogsbruk och vår branschs betydelse för jobben, miljön och välfärden. Man kan uttrycka det på ett annat sätt: Ett hållbart samhälle växer på träd. I denna utveckling står Södra starkt. Vi har engagerade ägare, en stark position på våra marknader, välinvesterad industrier, ett starkt varumärke och kompetenta medarbetare. För att vår ägarmodell ska fungera är lönsamheten i vår industri helt avgörande. Som företag är vi starkt beroende av omvärldsfaktorer, inte minst tillväxten i Europa och dollarns utveckling mot kronan. Den ekonomiska utvecklingen är alltid svår att förutse. Flera faktorer talar dock för en dollarförstärkning och en bättre BNP-tillväxt nästa år. Positivt är att läget för avsalumassa är starkt med en god balans på barrmassamarknaden. För sågade trävaror ser det också något bättre ut framåt. Även inom bygghandel och på marknaden för småhus börjar det ljusna något. Detta brukar vara tecken på att ekonomin är på väg att förbättras. Oaktat konjunktur- och valutautvecklingen kan vi själva påverka mycket. Fokus måste därför vara på ständiga förbättringar i smått och stort. Industriell verksamhet måste varje år bli 2-3 procent effektivare för att klara sin relativa konkurrenskraft. Att vi i år genomför omstruktureringar av verksamheten är nödvändigt. Oftast gör man förändringarna för sent av olika skäl. Om jag sammanfattar 2013 så blir det följande huvudrubriker: Ekonomisk vändning Ny koncernstrategi framtagen Planer för expansion och utveckling Olönsam verksamhet omstrukturerad Ny kostnadskostym gör oss effektivare Vi har en stark position på virkesmarknaden där vi kan erbjuda goda virkespriser Till detta kommer allt viktigt vardagsarbete som sker med stor kompetens och engagemang. Arbetet med vår nya koncernstrategi är nu avslutat och vi kommer att både beskriva och diskutera den under den närmaste tiden. Strategin ger en riktning för vad vi ska vara om ett antal år. Utan att gå händelserna i förväg kan vi uttrycka oss på följande sätt om vår färdväg framåt: Som företag måste vi bli lönsammare och vi måste växa. Vi måste helt enkelt bli ett mer värdeskapande företag. Vi planerar för ett omfattande investeringsprogram för de kommande åren. Vi ska också renodla verksamheten ytterligare och samtidigt öka vårt globala fokus. En viktig del i arbetet blir att skapa ett tydligt sammanhållet Södra. Vi ska också utveckla vår förändringskultur och satsa än mer på att ge våra medarbetare möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Även vår affärsmodell kommer att utvecklas och reformeras för att möta framtidens krav och behov från våra ägare. Till sist vill jag önska er alla en God Jul och Gott Nytt År! Lars Idermark, vd och koncernchef I skrivande stund är det för tidigt att kommentera helårsresultatet. Men en sak är säker: Sett till den underliggande intjäningen blir vårt resultat markant bättre än föregående år.

4 4 Smidigare inventering av vindfällen med Södras Skogsägarapp Som första aktör i branschen har Södra skapat ett inventeringsstöd för vindfällen via smartphone för sina medlemmar. Genom en tilläggsfunktionalitet i Södras befintliga Skogsägarapp förenklas inventeringsarbetet. För att underlätta och effektivisera inventering och upparbetning av vindfälld skog efter stormen Simone lanserar vi nu en ny version av Skogsägarappen. Åtgärden öppnar även upp möjligheten till ökad digitaliserad interaktion mellan skogsägaren och Södra, säger Örjan Karlsson, IS-chef i Södra Skog. Text: Carin Bengtsson Foto: Stig-Göran Arthursson Stormen Simone lämnade efter sig en mängd spridda vindfällen. Det medför att inventering och upparbetning av stormvirket kan bli relativt kostsamt och komplicerat. På grund av den stora risken för granbarkborreangrepp är det dessutom angeläget att snabbt få bort stormvirket från skogen. Södra har därför uppdaterat den redan befintliga Skogsägarappen med en tilläggsfunktionalitet som möjliggör för skogsägaren att själv registrera var vindfällena ligger. Tack vare GPS-stöd sker det direkt på plats i skogen. Fördelarna med funktionen är flera. Först och främst blir registreringen både snabb och exakt. Med hög precision fångar den direkt i realtid in den skogliga information som registreras, konstaterar Örjan Karlsson. Så fort registreringen har gjorts i smartphonen finns informationen även tillgänglig i karttjänsten under Mina sidor på Skogsägarnätet. Här kan skogsägaren bland annat skaffa sig en överblick över inventeringen och göra utskrifter. Ytterligare en fördel med tilläggsfunktionen är att den ökar möjligheten till interaktion mellan skogsägaren och Södras fälttjänstemän. När vindfällena är registrerade i smartphonen blir de även tillgängliga för skogsinspektorerna, vilket underlättar både traktplaneringen och kommunikationen mellan skogsägaren och skogsinspektorn. Den nya versionen av Skogsägarappen med inventeringsfunktionaliteten finns tillgänglig för nedladdning till Iphone via Appstore och till Android via Google Play. Funktionaliteten finns även i karttjänsten under Mina sidor på Skogsägarnätet. Har man ingen smartphone kan vindfällen registreras direkt här. Den tilläggsfunktionalitet som nu har tagits fram för Skogsägarappen, och som är anpassad till att registrera vindfällen, är ett första steg mot ökad digitaliserad interaktion mellan skogsägaren och Södra. Södra planerar för fler steg. Södra Interiör bygger nytt logistikcenter i Sverige Södra Interiör har beslutat att bygga ett nytt, gemensamt logistikcenter i Sverige. Logistikcentret placeras i Strömsnäsbruk och ska ersätta flertalet av dagens lager. Syftet är att effektivisera och förbättra servicen på den svenska och danska marknaden samt att stärka Södra Interiörs konkurrenskraft. Logistikcentret kommer att placeras vid Strömsnäsbruk, intill E4:an, och ha en yta om cirka kvadratmeter. Målet är att upphandlingen av bygg- nationen ska vara slutförd innan den 1 februari 2014 och att byggnadsarbetet ska påbörjas under våren Logistikcentret beräknas stå klart och börja användas sommaren Logistikcentret är en strategisk satsning som möjliggör en effektivare distribution av produkter i södra Sverige och Danmark. Investeringen innebär både ekonomiska och miljömässiga vinster eftersom det totala transportbehovet kommer att minska i och med en ökad lastfyllnadsgrad. Arbetsmiljön kommer även att förbättras då det nya logistikcentret blir modernt och bättre anpassat till verksamhetens behov. De lokaler som i dagsläget används som lager i Kallinge kommer med det nya logistikcentret att frigöras för utveckling av produktionen. Det nya logistikcentret i Strömsnäsbruk är en stor och viktig komponent i vår framtidssatsning. Logistik och distribution är viktiga konkurrensmedel för att bli en attraktivare partner till våra kunder. Idag har vi ett flertal lager som vi nu ersätter med ett. Det blir betydligt mer kostnadseffektivt och vi kommer att kunna erbjuda en förbättrad service till våra kunder genom att större delen av vårt sortiment samlas på en och samma plats, säger Ulf Edman, vd Södra Interiör.

5 Södras massor först att bli godkända i Svanens nya databas Miljömärkningen Svanen införde tidigare i år en ny databas, My Swan Account (MSA). Södras massabruk är först med att få sina massor godkända. Samtliga pappers- och massaproducenter måste efter införandet av My Swan Account förnya sina ansökningar till Svanen i den nya databasen för att få sina massor och papper godkända på nytt. Vi på Södra Cell la in våra massor i databasen i våras, och har sedan fått komplettera med en del ytterligare dokumentation. Nu är granskningen av våra massor klara och alla våra massor är godkända. Våra tre bruk var de första massabruken som fick sina massor godkända i My Swan Account. Det innebär att våra kunder nu har bra förutsättningar för att få sina papper godkända, säger Eva Thuresson, Södra Cell International. 5 Framgångsrik finansiering av Södraprojekt hos Vinnova I dagarna har flera projekt hos Södra Innovation beviljats extern finansiering från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Södra har i flera år bedrivit långsiktig utveckling för att öka värdet på medlemmarnas vedråvara. Projekten som nu har fått finansiellt stöd från Vinnova omfattar en total projektbudget på över tio miljoner kronor löpande till Anledningen till Vinnovas beslut är att Södra framgångsrikt har lyckats visa på skogsråvarans kommersiella möjligheter. Syftet med projekten är: DuraPulp: Etablering av pilotanläggning för våtformad DuraPulp. Projektet bedrivs tillsammans med potentiella kunder i värdekedjan med syftet att ta fram referensprodukter och verifiera kommersiell nytta. DuraPulp har egenskaper som gör det möjligt att ersätta plastbaserade produkter inom en rad olika användningsområden. Kolfiber: Etablering av pilotanläggning för tillverkning av kolfiber från kraftlignin. Projektet drivs tillsammans med Innventia och industriella parter i värdekedjan. Kostnadseffektiva alternativ till dagens kolfiber är intressanta för att bygga framtidens lätta bilar. Tannin: Framtagande av affärsplan för garvämnen producerade från granbarkstannin. Detta utförs tillsammans med Tärnsjö garveri som bland annat tillverkar skinn till PAX-skor. Tannin är kommersiellt intressant då man kan ersätta befintliga krominnehållande garvämnen med ett miljövänligt alternativ. Medlemspris på ekstolpar Nu har du som Södramedlem möjlighet att köpa ekstolpar från Södra Timber till ett bra pris! Till försäljning Benämning Dimension Längd Pris per st exkl. moms Ekstolpe 80x mm 55,00 kr Ekstolpe 50x mm 25,00 kr Ekstolpe 50x mm 18,00 kr Ekstolpar är ett miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat trä och kan användas till staket, stängsel och en mängd andra saker. Så här beställer du! Ring eller skicka mejl till Monica Jutterdahl på Södra Timber. Telefon: E-post: Försäljningsvillkor All försäljning sker i mån av tillgång. Leverans: Varorna kan hämtas av köparen i Traryd eller Djursdala alternativt levereras hem av Schenker mot en avgift.

6 6 EU-parlamentariker besökte Södra Timber Orrefors Södras förvaltningsrådsresa till Bryssel gav ringar på vattnet i form av att Centerns EU-parlamentariker Kent Johansson och hans partikollegor besökte Södra Timbers sågverk i Orrefors. Vi diskuterade bland annat lastbilarnas lastvikt och längd och det var en fråga Kent tog med sig till Bryssel, säger Martin Håkansson, platschef i Orrefors. Text: Åsa Wernersson Foto: Åke Carlson I oktober gjorde Södras förtroenderåd en resa till EU i Bryssel, se sidorna Där träffade de bland andra Kent Johansson som driver skogsfrågor i EU-parlamentet. Han fick i sin tur en inbjudan att besöka Södra. Redan i början av november besökte han Södra Timber Orrefors tillsammans med sina partikollegor Christina Davidsson, Åke Carlson, kommunalråd i Uppvidinge kommun och ordförande i Norra Värends förtroenderåd och Patrik Davidsson, centerpolitiker i Uppvidinge. Fr v Torbjörn Gustavsson, politiker som tog fritt från jobbet som inspektor på Norra Värend för att vara med, Henrik Sandgren, vice ordf Norra Värend, Christina Davidsson, Centern Nybro, Kent Johansson, Patrik Davidsson, Centern Uppvidinge och Martin Håkansson. Kent, som faktiskt även är Södramedlem, var mycket nöjd med besöket. Han fick en rundvandring på sågverket och blev insatt i sågverkens situation när det gäller råvara, produktion och marknad. Vi diskuterade även skogspolitik och mer branschspecifika frågor, till exempel lastbilarnas lastvikt och längd. Om lastbilarna fick vara längre och lasta tyngre skulle miljön tjäna på det med betydligt färre mil på vägarna som följd. Kent tyckte frågeställning var intressant och skulle ta den med sig till Bryssel, säger Åke Carlson. Under besöket diskuterades skogens betydelse för välståndet i regionen. Skogsbruket i Europa ser så olika ut. Det är egentligen bara i Skandinavien vi har produktionsskog. I södra Europa kan man mer likna produktionen vid parkskötsel. Det avspeglar sig också i marknaden. I södra Europa är det ett lika stort problem att vinkorkar av trä ersätts av skruvkorkar som att försäljningen av tidningspappret går ner är för oss. Eftersom vi har så olika förutsättningar både när det gäller skogsskötsel och marknad är det viktigt att vi har personer på plats i EU som är insatta och på så sätt kan hitta en gemensam strategi för hur skogen ska användas, säger Åke. Miljökraven på skogen blir allt hårdare och i stora delar av Europa där det inte finns någon skog anses skogen som ett miljöproblem. Vi ska ha höga miljökrav för att utvecklas. Jag anser att skogen är en förnybar resurs som är en del i lösningen på miljöproblemet med tanke på att det binder koldioxid. Södra är duktiga på att se de möjligheter som finns och att utveckla nya produkter. Jag syftar bland annat på textilmassan, som är betydligt miljövänligare än bomullen, säger Kent. Värö har infört treskift Den 1 oktober gick Södra Timber Värö upp i treskift, vilket innebär kombiskift i timmersortering och såg. Text: Åsa Wernersson Foto: Andreas Lindholm Sedan i somras har vi ökat produktionen i sågen till 110 kubikmeter i timmen. Den ökningen, tillsammans med det antal fler timmar som driftformen innebär, gör att produktionsvolymerna stiger. Vi ligger nu på en produktions- takt runt kubikmeter, säger Anders Pålsson, platschef i Värö. Kombiskiftet innebär 2,5-skift i timmersorteringen och 2,5-skift i sågen. Vi räknar med att höja den ytterligare ett snäpp så småningom, men väljer med tanke på balans av frakter, råvara och försäljning att ta det i ett par steg. Om nuvarande skiftgång maximeras kommer vi upp i en produktion på mellan och kubikmeter. I somras slutfördes ett antal projekt som har varit nödvändiga för en bättre anpassad produktion. Nu är sågen komplett och investeringen ligger totalt på 1,3 miljarder kronor. Det var investeringar i justerverk för sidobrädor och i tre kanaltorkar. I råsorteringen installerades en fulltrimmer med automatisk vankantsavsyning. Inga investeringar Tack vare investeringarna kunde man stänga ett skift i efterbehandlingen. På så sätt frigjorde vi personal och har inte behövt nyanställa för att gå upp i kombiskift. Framöver finns inga investeringar planerade för sågen. Tio måltal Nu gäller det att jobba med det vi har. Vi ska få upp verkningsgraden genom förebyggande underhåll och produktionstekniskt arbete. Sedan gäller det att utveckla arbetssätt, rutiner och planering. Vi har tio måltal som vi nu jobbar stenhårt för att uppfylla varje dag. Systematiskt förbättringsarbete blir en viktig del av vardagen. Vår största utmaning framöver är att få bra fart på hyvleriet, säger Anders. Med investeringarna har produktionen fått ett rejält lyft och det börjar bli kontroll på verksamheten. Vi har ökat takten i sågen från 90 till 110 kubikmeter i timmen sedan i somras. I timmersorteringen ligger vi på en takt på 220 kubikmeter fastmått under bark per timme.

7 7 SIMPLY FINE MACHINES Starkast i skogen! Krankonstruktion med WideAngle - arbetar nära vagnen. PALMS skogsekipage från: :- Palms skogsvagnar Idealiska skogsekipage för ved, massaved och timmer. Avtagbar kran med 3-punktsfäste ger ökad flexibilitet. Kranen har mycket bra lyftkraft och WideAngle-tekniken ger utmärkt rörelsemönster. Kranar från 4,7 till 8,4 m. Vagnar från 8 till 14 ton. Två modeller med 4WD. Bästa priset på energiflis fixar du själv! Farmi flishugg CH260HFEL Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg. Dubbla huggskivor. Klarar stockar upp till 26 cm. Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Pris: :- Farmi CH260HFC med hydr. inmatningband. Pris: :- Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning är ett prisvärt alternativ för landskapsvård. Producerar högkvalitativt flis. Klarar stockar upp till 18 cm. Pris: :- youtube.com/nordfarm facebook.com/nordfarm nordfarm.se

8 8 Massa Trävaror Interiörträprodukter Biobränsle Positiv utveckling på marknaden Marknadsutvecklingen pekar i rätt riktning för de flesta av Södras produkter. Det är god efterfrågan på barrmassa och för Södras textilmassa är hela volymen för 2014 kontrakterad. Utvecklingen inom sågade trävaror pekar tydligare uppåt. Leveranserna av biobränsle kör nu igång på allvar och efterfrågan på pellets är stor. Interiörträprodukter har dock inte haft den tillväxt som var förväntad. Text: Frida Nielsen, Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm, Ola Åkeborn, Tomas Carlén Massa Indikatorerna pekar rätt och konjunkturen är på väg uppåt även om det går långsamt. I Nordeuropa ses en konjunkturförbättring medan Sydeuropa fortfarande lider av sina tidigare problem. Marknaden för barrmassa är balanserad medan det finns ett överskott av lövmassa vilket skapar en obalans på lövmassamarknaden. Effekten av detta blir att prisgapet blir större mellan barr- och lövmassa och kunderna försöker substituera in mer lövmassa av kostnadsskäl, säger Åke Axelsson, marknadsanalytiker. Lagren på barrmassa gick ner tre dygn i oktober månad och för lövmassa gick lagren upp ett dygn vilket pekar på en god balans för barrmassa. Lövmassamarknaden lider av ett överutbud. Sammantaget kan vi säga att många faktorer pekar på att priserna på barrmassa fortsätter försiktigt uppåt, säger Åke Axelsson. Södras textilmassa fortsätter att levereras och hela volymen för 2014 är redan kontrakterad. Flera viskoskunder bygger nya linjer och marknaden för viskosfiber fortsätter att öka. De kinesiska myndigheterna har nu implementerat en tullsats, antidumping, mot USA, Kanada och Brasilien. Dessa tre länder har mer än 50 procent av den importerade textilmassan till Kina och tullsatsen kommer på sikt att påverka marknaden. Marknadspriserna för textilmassa har stigit med mellan 30 och 50 dollar, så situationen ser väldigt bra ut för Södra. Dock är det en turbulent tid och hur tullsatsen påverkar hela marknaden lär vi se först i början på nästa år. Men det kommer få konsekvenser för de amerikanska textilmassabruken, säger Dag Benestad, affärsområdeschef textilmassa. Trävaror Utvecklingen inom svensk sågverksindustri visar tecken på att ha bottnat. Den inhemska marknaden har tagit fart. I Europa är byggkonjunkturen på väg upp igen. Exporten till Nordafrika, Mellanöstern ligger fortsatt på en hög nivå och i Kina spås en fortsatt ökning. Men det finns några orosmoln också. Utvecklingen, som under det senaste halvåret pekat svagt uppåt, pekar nu faktiskt tydligare uppåt. Branschens insatser att positionera svenska trävaror mot växande marknader har bidragit till detta. Exporten till Kina, som hör till de mest expansiva marknaderna, två-, eller trefaldigas förmodligen detta år. Under 2014 kan den siffran dubblas om det vill sig väl. Marknaden utvecklas bra i Storbritannien som är Sveriges största exportmarknad. Det beror delvis på att den engelska staten garanterar förmånliga topplån till engelska bostadsköpare. Även den svenska marknaden utvecklas positivt. Men det finns faktorer som fortfarande kan inverka negativt på exportökningen. I kölvattnet av en internationellt ansträngd ekonomi finns till exempel protektionistiska drag på de olika marknaderna. Mest tydligt är det i Japan, vars inhemska träproduktion inte är konkurrenskraftig på hemmamarknaden. Här använder man olika administrativa knep och incitament för att stimulera företag och konsumenter att välja japanska trävaror. En annan är Kina som fortfarande har 14 procents importtull på trävaror. Det påverkar givetvis försäljning på de marknaderna. Att de stora producentländerna i Europa - Tyskland, Österrike, Finland och Sverige - inte bedöms öka sin produktion nämnvärt nästa år, talar för att balansen mellan utbud och efterfrågan kommer att bestå. Interiörträprodukter Efter sommaren har marknaden för interiörträprodukter inte haft den tillväxt som var förväntad, men den har totalt sett förblivit relativt stabil. Detta gäller både Skandinavien och exportmarknaderna. På den skandinaviska marknaden är det fortsatt lägst aktivitet på den danska marknaden medan Sverige ligger stabilt och Norge ser en ökning. Prispressen och konkurrensen från Baltikum och andra lågkostnadsländer har ökat betydligt den senaste tiden och pressar priserna på listverk som är en av våra huvudproduktgrupper, säger Kjetil Høgbakken, marknads- och logistikdirektör på Södra Interiör. Under 2014 förväntas marknaden hålla sig kvar på dagens nivå. Vårt mål är att skapa tillväxt genom att öka marknadsandelarna på våra huvudproduktgrupper, listverk, panel och golv, säger Kjetil. Biobränsle Den relativt milda hösten har inneburit att leveranserna av biobränsle till värmeverken startade upp på allvar först i slutet av november. För att klara av en jul- och nyårshelg med många röda dagar behöver värmeverken fylla på sina lager ordentligt, vilket kommer att innebära kraftigt ökade leveranser från Södra Skogsenergi under december. Under september och oktober har leveranserna av strötorv från Södra Skogsenergi slagit rekord. Efterfrågan på pellets är också stor, både i Sverige och ute i Europa. Produktionen vid Södras nya pelletsfabrik i Värö startar snart upp och Södra Skogsenergi beräknar komma igång med pelletsleveranser under första kvartalet nästa år. På marknaden för returträ råder alltjämt balans. Södra Skogeneregi har fått förfrågningar från både England och Tyskland och provleveranser undersöks.

9 Virkesmarknaden Bra utbud av slutavverkning och fortsatt god efterfrågan med bra priser 9 I Södras område är efterfrågan på såväl massaved som timmer fortsatt god. De totala lagren av barrmassaved ligger på en lägre nivå i jäm förelse med föregående år. En fortsatt utmaning är att öka det rotstående lagret av gallring. Text: Karin Jansson Timmer Den svenska produktionen av sågade trävaror har fortsatt att öka och låg i oktober på en nivå som är högre än föregående år samt på en medelnivå sett över tio års sikt. Det totala lagret av färdigvara ökade under oktober men ligger på en lägre nivå än tidigare år och lagret av timmer vid industri i södra Sverige ligger på en fortsatt låg nivå. Utbudet av slutavverkningar har ökat i Götaland under året och ligger på en hög nivå, men efterfrågan på timmer är fortsatt god och priserna är höga historiskt sett och ligger på en högre nivå än i övriga delar av landet. Skogsbränsle Skogsbränsleproduktionen taktar idag på en hög nivå jämfört med samma period de tre senaste säsongerna. Flödena av skogsflis har ökat då efterfrågan är god. Efterfrågan på bränsleved är god, men lokala skillnader finns. Leveranserna av strötorv slog under september och oktober rekord. Massaved Trots minskade flöden norrut från Södras område på grund av ökad export från Norge till Värmlandsindustrin är efterfrågan fortsatt god. Lagren av barrmassaved vid bilväg i södra Sverige ligger på en fortsatt låg nivå i jämförelse med tidigare år och en fortsatt utmaning är att öka det rotstående lagret av gallring, vilket är viktigt för Södra. Det är fortsatt stor skillnad på prisnivå mellan södra och mellersta Sverige, där Södra har de högsta priserna i landet. Lagren av lövved ligger på jämförbar nivå med tidigare år.

10 10 Upparbetning av stormskadad skog brådskar Om din skog skadades av stormen Simone och du ännu inte har inventerat skadorna och dess omfattning är det nu tid att göra det. I hela stormområdet finns betydande risk för granbarkborreangrepp nästa sommar och det är därför viktigt att snarast få ut det vindfällda virket ur skogen. Text: Carin Bengtsson Foto: Karl-Eric Johansson Uppskattad stormvolym Simone Stormen Simone, som drog fram över Södras område den 4 november, bedöms ha skadat cirka en miljon kubikmeter skog på Södras medlemsmark. Skogsstyrelsen gör bedömningen att den totala stormfällda volymen för alla skogsägare i hela Götaland uppgår till 1,5-2 miljoner skogskubikmeter. I norra delen av Götaland bedöms stormskadorna vara relativt små. Stormen har fått störst konsekvenser i södra Halland, norra Skåne, södra Kronoberg och Blekinge. Vindfällena är oftast enstaka, spridda träd i bestånd eller beståndskanter samt fröträd. I vissa fall förekommer dock enstaka brötar främst i anslutning till nya hyggeskanter. I hela stormområdet finns betydande risk för barkborreangrepp nästa sommar. Det är därför viktigt att få ut stormskadade träd ur skogen så att de inte blir yngelmaterial för insekterna. Inventera skadorna Först bör du skaffa dig en bild av omfattningen av vindfällningen. Börja med att inventera fastigheten noga titta först i beståndskanter och i nygallrade bestånd. Märk ut var det finns nya vindfällen med hjälp av snitsel i skogen och angivelser på skogskartan. Har du en smartphone kan du ladda ned en uppdaterad version av Södras Skogsägarapp med vars hjälp du direkt på plats i skogen kan ange var dina vindfällen ligger. (Läs mer om detta nya inventeringsstöd på sidan 4.) För dig som är medlem kan karta över din fastighet hämtas på skogsägarnätet skog.sodra.com under Mina sidor. Om du inte har inloggningsuppgifter till Skogsägarnätet kan du beställa det när du klickar på Mina sidor. Tänk på skogsskyddet Det är viktigt att så fort som möjligt komma ut i skogen och omhänderta det stormfällda virket, för att säkerställa skogsskyddet och rädda virkesvärdet. Träd som ligger kvar i skogen är ett större problem än man kan tro. Det är stor risk för granbarkborreangrepp under kommande säsong, eftersom larverna trivs i fällda träd. Sommaren var solig och fin vilket gynnar barkborrarna. Skogsvårdslagen kräver upparbetning om volymen överstiger 3 m³sk (3-6 stora träd) inom ett hektar. Planera upparbetningen Har du endast enstaka träd som är skadade, kan det vara effektivast att själv

11 11 Sätt din säkerhet främst Upparbetning av vindfällen innebär en stor risk för olyckor. Risken är särskilt stor om man inte har rätt utbildning och utrustning. Om du själv tar hand om ditt stormfällda virke är det mycket viktigt att du tänker på säkerheten den kommer alltid främst. Text: Carin Bengtsson Foto: Stig-Göran Arthursson Arbete med stormfällda träd kräver speciell kunskap och är mycket svårare och farligare än vanligt avverkningsarbete på grund av Träd i spänn Stora, tunga träd Hårda fastfällningar/fastlåsningar Hängande träddelar Rotvältor som kan slå över Ofta brötar av träd i flera lager Inventera särskilt utsatta bestånd. Gå inte under hängande träd. Bestäm vilka områden som du kan upparbeta själv och vilka brötar som är stora och därför bör överlåtas till maskinell upparbetning. Större stormfällda områden eller volymer bör upparbetas med helmekaniserade metoder. Arbetet blir effektivare, billigare och framförallt säkrare än med motorsåg, som är mycket farligt. För en självverksam skogsägare med god erfarenhet och kunskap kan tillvaratagande av mindre volymer eller spridda träd komplettera maskinerna, rädda virkesvärdet, sänka kostnaderna och minska risken för granbarkborreangrepp. Hjälptabell för uppskattning av volymen Volym per träd (m 3 fub) Klen Grov Slutgallringsskog gallringsskog avverkningsskog 0,1 0,2 0,5 till 1,0 Ca 10 träd/m 3 Ca 5 träd/m 3 Ca 1-2 träd/m 3 ta hand om dessa. Enstaka vindfällen långt från bilväg kan dock vara både svåra och dyra att transportera ut. Ett sätt att göra detta virke ofarligt för granbarkborreangrepp är att randbarka träden. (Läs mer om randbarkning under Södras råd vid upparbetning efter stormen Simone på sidan 13.) Om du väljer att själv ta hand om upparbetningen, tänk då på att det kräver speciell kunskap och rätt utrustning. Din egen säkerhet kommer alltid i första hand. (Läs råden under Sätt din säkerhet främst här bredvid innan du ger dig ut.) Är omfattningen av vindfällena större än enstaka träd, bör du kontakta Södra. Vi kommer ut och gör upparbetningen maskinellt. Kontraktera snarast När du vet omfattningen av stormfällningen bör du kontakta Södra för kontraktering. Det tar tid att upparbeta och transportera virket ut ur skogen. Ju snabbare vi får en klar bild av hur stora volymer vi har att hantera, desto snabbare kan vi påbörja vårt arbete. Inom Södras Region Syd, där stormen Simone orsakade mesta skador, har extra planering- och upparbetningsresurser satts in för att drabbade skogsägare ska få så bra hjälp som möjligt. För att underlätta upparbetningen av det stormfällda virket har ett särskilt stormsortiment införts. Kontakta din skogsinspektor för mer information om detta. Några säkerhetsråd Sätt alltid säkerheten främst vid arbete i stormfälld skog Börja med att inventera och planera Nyttja i första hand professionell hjälp och maskiner vid större arbeten Avstå från eget arbete om du inte är erfaren och har god kunskap Arbeta aldrig ensam det är ett lagstadgat förbud vid arbete i stormskadad skog Mer säkerhetsinformation På Skogsägarnätet skog.sodra.com hittar du mer säkerhetsinformation under rubriken Storminformation Simone Kontakta gärna Södras certifierade säkerhetsinstruktörer för Säker Skog. Kontaktuppgifter hittar du på Skogsägarnätet skog.sodra.com under Vara medlem/kurser och utbildningar/säker Skog Säker Skogs råd vid tillvaratagande med motorsåg hittar du på

12 12 Södras råd vid upparbetning Upparbetningen efter stormen Simone syftar i första hand till att rädda virkesvärden och minska riskerna för granbarkborreangrepp. Samtidigt måste upparbetningen ske varsamt i områden som har höga naturvärden. Det gäller både i frivilliga avsättningar hos certifierade skogsägare och i formellt skyddade områden som naturvårdsavtal, biotopskydd och reservat. Den generalla hänsynen i PGbestånd får inte heller glömmas bort. Text: Carin Bengtsson Foto: Mats Samuelson RV40 Bekämpningsområdet Stora delar av Götaland utgör särskilt bekämpningsområde där högst 3 m 3 sk rått barrvirke per hektar får lämnas kvar. I övriga Götaland får 5 m 3 sk per hektar lämnas. När mer än 5 m 3 sk färsk barrved som är grövre än 15 cm inom ett hektar har skadats genom till exempel storm före den 1 juni, ska enligt Skogsvårdslagen den volym som överstiger 5 m 3 sk forslas till terminal, skogsindustri eller göras otjänlig som yngelmaterial för granbarkborrar senast den 1 juli. På grund av ökad risk för angrepp av granbarkborre utgör nu stora delar av Götaland särskilt bekämpningsområde där endast 3 m 3 sk barrved per hektar får lämnas. I naturvårdsavsättningar NO och NS med nyckelbiotopstatus får ingen bortförsel av virke ske utan samråd med Skogsstyrelsen. Inom särskilt bekämpningsområde ska rått barrvirke som överstiger 3 m 3 sk inom ett hektar tas bort även i nyckelbiotoper. Samråd med Skogsstyrelsen krävs dock före bortförsel. Randbarkning av gran är en bra åtgärd för att öka skogsskyddet i dessa områden. Det innebär att man barkar trädet (kan utföras med motorsåg) så att endast 7-10 cm smala remsor av bark finns kvar. På så sätt kan mer än 3 m 3 sk barrved per hektar lämnas samtidigt som död ved tillförs, vilket gynnar naturvården. Vindfällda lövträd lämnas alltid kvar i dessa områden. I naturvårdsavsättningar NO och NS utan nyckelbiotopstatus ska en mindre volym rått barrvirke lämnas. Fakta / Beståndsindelning NO Naturvård Orört, där naturvärdena gynnas bäst av att avdelningen lämnas orörd NS Naturvård Skötselkrävande, där avdelningen renodlas för naturvård och naturvärdena kräver någon form av skötsel K Kombinerade mål, där virkesproduktionen är viktig men behöver kombineras med förstärkt naturhänsyn PG Produktion med Generell hänsyn, där virkesproduktion är den primära målsättningen Inom särskilda bekämpningsområdet får dock högst 3 m 3 sk lämnas inom ett hektar. Efter samråd med Skogsstyrelsen kan det finnas möjlighet att lämna kvar mer än 3 m 3 sk rått barrvirke. Minska risken för fram Risken för stormskador beror framförallt på tre saker: skogsskötsel, läge i terrängen och höjden på träden. Genom rätt skötsel och en genomtänkt beståndsbehandling kan risken för framtida stormskador minskas. Här följer några råd för hur du bör tänka när det gäller röjning, gallring och slutavverkning. Text: Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm Röjning Unga träd har stor förmåga att reagera på friställning och blir därigenom stabila mot vindskador. Ett röjt bestånd blir mer stabilt och motstår stormskador bättre än ett oröjt vid den senare beståndsbehandlingen. Det kanske viktigast ingreppet i skogens skötsel är därför röjningen. På medelgod och god mark med granbestånd är det lämpligt att lämna stammar per hektar. Allt för ofta utförs inte röjningen alls eller så lämnas allt för många stammar kvar efter röjningen. Det är inte ovanligt att Ett röjt bestånd blir mer stabilt och motstår stormskador bättre än ett oröjt vid den senare beståndsbehandlingen. mer än stammar per hektar lämnas, varav cirka är björk. Gallring Nygallrad skog är känslig för stormskador. Att låta bli att gallra har dock för det mesta så stora negativa effekter på beståndets kvalitet och produktion att det sällan är ett realistiskt alternativ. Unga bestånd återhämtar sig ganska snabbt efter gallring (3-5 år) medan det tar lång tid i äldre skog (20-40 år). Det finns flera åtgärder i samband med gallring som minskar risken för stormskador. Att utföra förstagallringen vid rätt tidpunkt är en viktig förutsättning. En sen förstagallring innebär en stor stormskaderisk. Genom att avsluta gallringarna tidigare än vad som är vanligt kan stormstabila bestånd skapas under perioden fram till slutavverkning. Generellt gäller att gallring i grandominerade bestånd inte bör utföras senare än vid meters höjd. Stickvägar innebär i början ökad risk för stormskador, men efterhand stabiliseras kantträden. Risken med skador efter stickvägsupptag är störst i äldre skog. Att göra stickvägarna tillräckligt breda och stickvägsnätet lagom tätt redan i förstagallringen så att de kan fungera under hela omloppstiden är därför en viktig faktor som minskar risken för stormskador i beståndet. Gallringsformen har också betydelse. Det är viktigt att välja gallringsform efter beståndets förutsättningar. Höggallring (när stora träd gallras ut) ger jämfört med låggallring en något högre stormskaderisk och även större risk för snöbrott. Oröjda och täta bestånd bör inte höggallras. Vård av kantzoner mot öppen mark minskar också risken för storm-

13 efter stormen Simone 13 Randbarkning av gran, som är en bra åtgärd för att öka skogsskyddet, kan göras med motorsåg. Genom randbarkning kan mer än 3 m 3 sk barrved per hektar lämnas samtidigt som död ved tillförs. Randbarkning av gran är en åtgärd som kan användas även i dessa områden. Alla vindfällda lövträd lämnas kvar. Generellt för alla PG-bestånd gäller att alla högstubbar, vindfällen och andra träd som har varit döda kortare tid än 1 år ska lämnas kvar om det gäller naturvärdesträd och andra träd som tidigare har lämnats som naturhänsyn, och om det handlar om områden som är avsatta för naturvård inklusive hänsynsytor, samt i impediment. Alla träd som har varit döda längre än ett år ska lämnas kvar av naturvårdsskäl och de utgör inte heller någon skogsskyddsfara. Vid upparbetningen lämnas minst 2 vindfällda träd per hektar. I första hand lämnas löv, i andra hand tall och i sista hand gran. I slutavverkningsbestånd PG är rådet att avverka hela beståndet om det har uppnått tidpunkt för lägsta avverkningsålder och är skadat. Kalkyler som Södra har gjort visar att äldre skog ofta har en negativ värdetillväxt jämfört med om man avverkar skogen och anlägger ett nytt bestånd. Det beror till stor del på att äldre och skadade bestånd löper stor risk att få nya vindfällen och granbarkborreskador. I slutavverkningsbestånd PG med enstaka vindfällda träd kan dessa lämnas kvar för att inte skapa onödiga kostnader och riskera onödiga markskador. Genom att randbarka granar med motorsåg kan granbarkborreskador undvikas. När det gäller stormskadade gallringsbestånd PG är en viktig fråga om det måste slutavverkas eller om bara vindfällda träd ska upparbetas. Faktorer som man här måste ta hänsyn till är skadans omfattning, tillväxt, ekonomi, risker, praktiska aspekter och lagkrav. Unga bestånd bör oftast lämnas kvar eftersom tillväxten på kvarvarande träd är fortsatt hög. Klent virke har också ett lägre värde, vilket talar för att spara yngre gallringsbestånd. I äldre gallringsbestånd är virkesvärdet redan relativt högt eftersom träden har nått timmerdimension. Riskerna för nya skador är också större. Därför är rekommendationen att avveckla äldre gallringsbestånd med omfattande skador. Skogsvårdslagen kräver att svårt skadade gallringsbestånd ska slutavverkas om slutenheten är för låg. Vid stormupparbetning av skärmställning/fröträd lämnas minst 2 vindfällda skärmträd per hektar. Även stående träd ska lämnas av naturvårdsskäl kravet är minst 10 träd per hektar. tida stormskador skador. Detta kan ske genom att man röjer och gallrar i unga kantzoner för att öka stabiliteten, och undviker avverkning i kantzoner när beståndet kommit upp i en höjd som innebär stormfällningsrisk. Tänk även på att inte gallra många bestånd vid samma tidpunkt. Slutavverkning Risken för stormskador ökar med trädens höjd, framförallt i granskog. På tio år växer en gran på god mark cirka tre meter och under denna tid fördubblas risken att det blåser ned. Efter stormen Gudrun sänkte Södra rekommenderad tidpunkt för slutavverkning i granskog och barrblandskog med år för att minska risken för framtida stormskador. De nuvarande rekommendationerna innebär att granskog slutavverkas vid cirka 25 meters höjd. När ett hygge tas upp ökar risken kraftigt för att kantträden ska blåsa ner. Risken avtar under några år i takt med att kantträden reagerar på den ökade vindexponeringen. Efter 5-10 år har kanten ofta stabiliserats. Han man en äldre granskog bredvid ett nyupptaget hygge bör man överväga avverkning, speciellt om hygget ligger söder eller väster om skogen. Risken för vindskador stiger allt snabbare när träden blir högre. Gallra i tid när träden är låga så får du stabila bestånd som kan slutavverkas innan de blåser ned. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela modellprogrammet hos din återförsäljare eller på FTG Cranes AB. Industrigatan 1, Bäckefors. Tfn: Fax:

14 14 Göran Örlander inspekterar halvvuxna kottar på granfröplantagen i Bredinge Skogsträdförädling för högre tillväxt och rakare virke Södra är drivande i arbetet med att öka skogstillväxten och lönsamheten i skogsbruket. Stora resurser läggs på forskning för att genom skogsträdförädling få fram ett genetiskt överlägset plantmaterial. Material som är vitalt, växer bra och ger raka träd är prioriterat. Jämfört med andra åtgärder för att påverka produktionen och ekonomin i skogsbruket är skogsträdförädling mycket lönsamt, och att använda förädlat plantmaterial är den mest lönsamma investering som man som skogsägare kan göra i sitt skogsbruk, säger Göran Örlander, skogschef i Södra. Text: Carin Bengtsson Foto: Staffan Nilsson, Henrik Hallingbäck Färska forskningsresultat visar att man redan ute i skogen skulle kunna sortera bort träd som ger skeva plankor efter sågning och torkning. Odling av frön på fröplantager är en växtförädlingsmetod som Södra i dag använder för att få fram bra plantmaterial med hög tillväxt. Främst är det frön från gran, tall och björk som odlas fram i fröplantagerna, men även hybridlärk, douglasgran och sitkagran odlas. Södra har också tillgång till kloner av hybridasp och poppel. Tre egna fröplantager Södra har fröplantager på tre platser i Kalmar län. I Bredinge på Öland odlas granfrön sedan 30 år tillbaka. Granfrö härifrån används i dag till odling av huvuddelen av granplantorna i Södras plantskolor i Flåboda och Falkenberg. Dessa Bredingeplantor blir träd med procent högre tillväxt än vad som är möjligt med oförädlat material. Bredinge har hittills gett så stora skördar att halva arealen nu har avverkats för att ge plats för en ny tallplantage. Även en liten fröodling av sitkagran ska anläggas i Bredinge. På fastigheten Söregärde norr om Kalmar har Södra en tioårig granplantage vars frön efterhand kommer att ersätta fröna i Bredinge blommade granarna på Söregärde första gången. Det gav en liten skörd som blivit plantor som till våren ska planteras ut på flera av Södras demonstrationsgårdar. Söregärdeplantorna kommer att ge granar med procent högre tillväxt än vad oförädlade plantor ger. I Söregärde finns också en mindre hybridlärkplantage. Ny fröplantage i Gåtebo Sedan fem år tillbaka äger Södra fastigheten Gåtebo öster om Köpingsvik på Öland. Där pågår nu anläggning av en ny fröplantage på en tidigare golfbana. Hittills har hälften av arealen planterats med gran som ska ge procent högre tillväxt. Till skillnad från materialet från Bredinge och Söregärde blir fröna från Gåtebo lämpade för ett mildare klimat. Den första blomningen i Gåtebo beräknas ske framåt I Gåtebo finns också mindre fröodlingar av douglasgran och hybridlärk. För att minska risken för översvämning på granodlingen i Gåtebo har ett 3 hektar stort område fyllts på med jord från ett annat område på Gåtebo. Där jorden togs har Södra anlagt en våtmark med EU-bidrag från länsstyrelsen. I syfte att sprida möjligheterna att ta fram förädlat plantmaterial av god kvalitet har Södra andelar i andra skogsföretags fröplantager samtidigt som dessa företag har andelar i Bredinge, Söregärde och Gåtebo. Därmed kan konsekvenserna av exempelvis insektsskador och ogynnsamma väderförhållanden mildras och tillgången på förädlat material med hög tillväxt säkras, säger Göran Örlander. Förädling för rakare virke Skogsträdförädling syftar inte bara till att få fram träd med hög tillväxt. Egenskaperna i virket är också intressanta.

15 Böjda och skeva träreglar är ett relativt vanligt fenomen som ställer till problem i sågverksprocessen. I framtiden är det dock möjligt att förädla fram ett mer formstabilt virke. Resultaten från provsågningsexperiment som Skogforsk Ekebo utfört på stöd från Södras forskningsstiftelse ger hopp om att detta är en framkomlig väg. Nyckeln till förbättrad formstabilitet ligger i en egenskap som kallas fibervinkel vinkeln mellan vedcellens längdriktning och lodlinjen. Fibervinkeln påverkar plankans beteende efter sågning och torkning och här spelar genetiken stor roll. Fibervinkeln är dessutom förhållandevis enkel att mäta, säger Karl-Anders Högberg, forskare vid Skogforsk Ekebo. Det starka sambandet mellan fibervinkeln på stående träd och skevhet hos centrumutbytet efter torkning I Söregärde odlas inte bara gran utan även hybridlärk. öppnar en möjlighet att påtagligt förbättra formstabiliteten hos gran, och troligen också tall. Resultatet av vår forskning visar att man genom att mäta fibervinkeln på träden ute i skogen i ett tidigt skede skulle kunna sortera bort de träd som kommer att ge skeva plankor. Fibervinkeln kan alltså bli en användbar mätegenskap i framtida skogsträdförädling, konstaterar Karl-Anders Högberg. Spännande resultat Södras skogschef Göran Örlander tycker att resultatet från forskningen i Ekebo är spännande för framtiden. Vi hoppas att vi om några år kan odla fram träd med fibervinklar som ger bättre sågutbyte. Det kan höja värdet för både skogsägaren och sågverket och i slutänden får kunden en produkt av bättre kvalitet, säger Göran Örlander. Skogen snabbare gallringsmogen med plantor från Bredinge 15 Södras styrelseordförande Christer Segerstéen var en av de första skogsägarna som anlade ny granskog med Bredingeplantor när de började levereras ut till Södras medlemmar Nu har plantorna vuxit och blivit gallringsmogen skog. Text: Carin Bengtsson Foto: Mats Samuelsson Om ett eller två år är det dags för mig att gallra mitt första granbestånd med Bredingeplantor. Det är ungefär fem år tidigare än vad jag tidigare har gallrat granskog, säger Christer Segerstéen. Redan när Bredingeplantorna började etablera sig såg Christer skillnad på dem och oförädlat material. Plantorna växte fortare redan från början och fick därmed snabbt kraftiga rothalsar. På det sättet klarade de snytbaggeangreppen bättre än konventionella plantor. Tack vare att Bredingeplantorna växer snabbare än vanliga plantor kom de upp ordentligt innan gräset började växa till sig. Därmed slapp jag nästa intill all gräsröjning på hygget. Det faktum att Bredingeplantan har högre tillväxt gör att man inte behöver plantera så täta förband som annars, förutsatt att plantorna tar sig på ett bra sätt, säger Christer Segerstéen. TUFF OCH SMIDIG SKÖRDARE H8 för effektiv och lönsam gallring ROTTNE H8 är en idealisk skördare för beståndsgående gallring. Det tvådelade chassit med midjeleden på mitten ger exakt spårning. Tillsammans med nivelleringsmöjligheterna blir H8-skördaren mycket följsam och lättkörd, vilket ger förutsättningar för ett skadefritt bestånd. Arbetet blir enkelt och smidigt hela vägen! Nyplantering för odling av granfrö i Gåtebo. Väv och bark används som skydd mot ogräs KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION

16 16 Christer skjuter inte upp avverkningar Speciell känsla avverka skog jag själv planterat I senaste numren av Södrakontakt har Göran Andersson, förtroendevald revisor i Södra, uppmanat till att inte vänta med att avverka, då ny skog växer bättre än gammal och risken för skador på skogen minskar. Christer Samuelsson i Frillesås är aktiv i sitt skogsbruk. Nyligen avverkade han 50-årig skog som han själv planterat. Det är en speciell känsla och fördelarna är många. Text och foto: Sven-Eric Petersson För tre år sedan avverkade Christer Samuelsson skog som var 20 år äldre. Jämfört med senaste avverkningen var bruttot detsamma. Skillnaden är att jag har föryngrat 20 år tidigare och frigjort pengar som jag förräntar bättre än om träden stått kvar i skogen. Christer Samuelsson bor på Gödesgård i Frillesås kyrkby. Den köptes av hans farfar och farmor Utöver tio hektar åkermark fanns då 40 hektar med nästan enbart kala berg på fastighetens långa smala skiften. På den tiden ansågs skog inte ha något större värde och nästan inget var planterat, säger Christer. Planteringar Hans farfar S Anton Johansson såg ändå till att beskoga gården, först på ett mindre område och från 1922 och sju år framåt planterades det 35 hektar. Ett avtal med skogsvårdsstyrelsen gav både plantor och instruktör som hjälp. Enbart tall planterades eftersom markerna ansågs magra. Djuren som tidigare stängts ute från åkermarken släpptes nu inte heller ut i skogen. Christers föräldrar tog över gården 1949, efter att ha arrenderat den under fem år. Genom ett par tillköp består gården i dag av 115 hektar produktiv skogsmark, 20 hektar impediment och avsättningar, och 20 hektar åker och betesmark. Det är en normal arealfördelning i trakten. Christer och hans fru Margit tog över gården 1974 och har sedan avverkat all 5:3 skog och planterat gran, men aldrig tall. Det har vi gjort nästan varje år och sedan vi tog över har det blivit granplantor. Tallen kommer själv om det finns förutsättningar. Aktivt skogsbruk Han är tydlig med vad han vill. Förutsättningarna var bättre är man trodde och därför ska marken användas till att producera skog. Man ska inte glömma att skogen är Sveriges största exportvara med största handelsöverskottet och sysselsätter årsarbetare. Vi har någon aktivitet i skogen i stort sett varje år. Det finns potential att öka tillväxten med procent genom att jobba med sin skog. Det går att plantera gran överallt där du får ner spaden, även i klippskrevor. Den frösådda tallen och björken kommer av sig själv. Avkastningen på markerna i det här området är bättre än vad många tror, eftersom vi har riklig nederbörd i de här trakterna. Peter Johansson, hans inspektor hos Södra, berättar att på en normal fastighet i trakten på 40 hektar är tillväxten 280 kubikmeter om året. Under tiden på Plönningegymnasiet gjorde Christer Samuelsson själv första skogsbruksplanen för fastigheten. Då var man försiktigare och uppskattade att det fanns skogskubikmeter på de ca 70 hektar som då fanns. Nu står här kubikmeter och tillväxten ligger på mer än 800 kubikmeter. Christer Samuelsson utbildade sig till lantmästare på Alnarp och var klar Dagen efter examen fick jag jobb på Föreningsbanken i Kungsbacka. Tiden som bankman blev inte så lång. Uppvuxen med lantbrukskooperationen och med Södras kooperativa tanke låg Centerpartiets politik nära tillhands och jag kom med i kommunstyrelsen i Kungsbacka 1977 och blev dess ordförande Därefter var han tungt engagerad i kommunen fram till slutet på 90-talet då landstinget och numera Region Halland tog vid. När han i våras slutade som ordförande i Hushållningssällskapets FU i Halland efter nästan 25 år och tackade för sig sade han: Nu är det slut med att vara månskensbonde, i fortsättningen blir det bara solskensjobb.

17 17 Christer Samuelsson diskuterar höstens avverkning med Peter Johansson, inspektor på Södra. Den infällda bilden visar stockarna efter avverkningen. Det finns potential att öka tillväxten med procent genom att jobba med sin skog. Och det går att plantera gran överallt där du får ner spaden, även i klippskrevor, säger Christer Samuelsson som satsat på gran i sin produktionsskog. Vänta inte med att avverka. För mig var det en alldeles speciell känsla att vara med om avverkning av skog som jag själv planterat, säger Christer Samuelsson. Han har alltid sett till att bruka skogen och ser en fara i att landsbygden får svårt att hävda sig om inte fastigheterna används som de bör, till att producera. Generationerna går inte i takt med varandra. Pensionärer har inga skulder och låter skogen bli för gammal. De vill inte investera och missar på så sätt avkastningen. Med dagens skattesystem finns ingen anledning att skjuta på avverkningar. Om vi avverkar, röjer och gallrar med jämna mellanrum blir det en bättre ålderstruktur på skogen. Avverkar vartannat år Han anser att det bör hända något på fastigheten hela tiden. I stora drag gör han en slutavverkning vartannat år. Avverkningar sköter Södra och själv tar man han om det mesta av planteringar och röjningar. Under försommaren slutavverkades 50-årig granskog på 1,6 hektar som han planterat med plantor som han själv dragit upp som 4H-företagare. Det gav m 3 fub med 77 procent timmerandel. Skogsbruksplanen visar tydligt gårdens långa smala skiften, typiska för den här delen av landet. Sammanlagda längden är en halvmil och bredden varierar mellan 100 och 300 meter. Som grabb var jag med och skördade hö på den lyckan, minns Christer. Det är speciellt att få uppleva hela cykeln från planta till slutaverkning. Mitt bästa råd till alla är att inte vänta med att avverka. För två-tre år sedan avverkade vi en lika stor areal med 20 år äldre skog. Den avverkningen gav 929 m 3 fub men då var priserna på topp. Bruttot blev i stort sett detsamma men vi tjänar 20 år och får snabbare ny skog som växer bättre än den gamla. Det enda som växer i gammal skog är röta. Samtidigt undviker jag riskerna med granbarkborrar och vindskador, säger Christer. Nu har Christer planterat ny skog, frigjort pengar och kan förränta dem bättre än om träden stått kvar i skogen. När skogen passertar 50 år på den här fastigheten ska man verkligen fundera på om det inte är dags att avverka, säger Peter Johansson. Vägarna viktiga Skog utan väg har inte har så stort värde. Det är ett stort problem i de här trakterna med många, långa och smala skiften. Tillgången sina egna marker på egna vägar är dålig. Vår fastighet är nästan en halvmil på längden. När vi 1975 slutavverkade första gången måste vi få tillstånd av grannarna att köra över en gräns och använda deras avlägg. Vi hade i princip inga vägar in och ut i den delen. Peter Johansson säger att vägnätet längs västkusten, särskilt i Halland, generellt lämnar mycket övrigt att önska. Ofta är det problem att hitta en väg överhuvudtaget och om det finns en väg är bärigheten ofta dålig. I kombination med allt regn blir det ännu värre. Christer har lagt stor kraft på att bygga ut vägnätet så att skotningen aldrig behöver bli mer än 500 meter för att komma till lastbilsväg. När ett skifte köptes av kyrkan 1996 öppnades möjligheten att förbättra tillgängligheten till alla delar av fastigheten. Det första vi gjorde efter köpet var att bygga en väg och rusta upp andra. Som gammal orienterare är jag ofta ute i skogen och springer tävlingar. Då ser man snabbt när det tagits initiativ till vägar. Kurvorna är längre genom att man inte bara byggt på en gammal kostig. Vägar ger större tillgänglighet och ökar också värdet på fastigheten. Det är viktigt att underhålla vägarna. Vi investerar pengar från avverkningarna för att till exempel förbättra bärigheten och få till rejäla vändplatser. Fantastisk värdestegring Sedan vi tog över mitt föräldrahem 1974 har taxeringsvärdet ökat 48 gånger på det som fortfarande har kvar sin fastighetsbeteckning, säger Christer. Det är en fantastisk värdestegring, men vi har också satsat genom att bruka skogen, plantera plantor och bygga några kilometer skogsväg. Snart fyller Christer 66 år och har ST3378 TOBIAS OLSSON, VISMA SPCS KÄNNS DET SOM ATT SKOGEN TAR ALL DIN TID? TOBIAS HJÄLPER DIG. För dig som är skogsägare är det inte alltid lika naturligt att bemästra nya skattelagar och bokföringsregler, löpande rutiner och årsbokslut som att bemästra skogen. Därför ger vi dig mer än ett av marknadens mest lättanvända program för all din bokföring och administration. Vi ger dig Tobias. Hans erfarenheter, kunskaper och engagemang i företagsfrågor gör att du kan ägna mindre tid åt skrivbordsjobbet. Och mer åt din skog. Läs mer om vårt program för skogsägare på vismaspcs.se/firma eller ring så ser vi till att du kommer igång. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT börjat förbereda generationsskiftet som han vill ha avklarat innan han fyller 70. De fyra barnen, två flickor och två pojkar är utflugna och samägande ser de inte som ett alternativ. Det är föräldrarna som ska ta initiativet till generationsskifte innan de blir för gamla. De ska ta de obehagliga besluten om det skulle behövas, säger Christer. Fastigheten som har två fastighetsbeteckningar ska ombildas så att en av dem enbart omfattar skog. På så sätt underlättas överlåtelsen. Övertagaren ska få en rimlig skuldsättning. Vi tror oss hitta lösningen steg för steg. En extern rådgivare hjälper till och alla i familjen är införstådda med problematiken, säger Christer. VISMA ENSKILD FIRMA 1690:- Exklusive moms

18 18 Gör din jul Visst är det enkelt att snabbt kila in till blomsterhandeln och köpa en vacker julkrans. Men som skogsägare har du ändå möjlighet att göra en egen, tillverkad av material från de egna markerna. Men det gäller förstås att du har en stund över. Och tålamod. Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson För sex år sedan började Heléne Carlevi att tillverka och sälja egna julkransar. Hon bor på landet i Blekinge och har fler än hundra enar på sin tomt. De kommer väl till pass när hon gör kransarna. Stommen till kransarna gör jag framför allt av ene, men det händer också att jag använder pil. Sedan klär jag stommen med mossa eller ris och dekorerar med vildnypon, rönnbär och annat vackert från naturen. Enris täcker bra Heléne börjar med att vira två slanor runt varandra för att få en stadig stomme. Slanorna binds samman i en cirkel med 1 mm grön ståltråd och kläs sedan med det material hon har samlat på sig. En avbitartång är det enda verktyg som behövs. Vill man ha en rund och jämn krans gäller det att ha tålamod, för det är lätt hänt att ena sidan blir lite tjockare när man klär kransen. Men med noggrannhet och ett tränat öga brukar det gå bra. Kransarna klär hon ibland med mossa eller lav och ibland med enris, som hon först klipper ned i små klasar för att det ska gå lättare att arbeta med. Granris går också att använda men det täcker inte stommen lika bra som enriset. Många använder även lingonris, men det har inte jag så mycket av i mina trakter. Till dekoration passar allt från nypon och kottar till barkbitar, tickor och små fina kvistar med mossa på. Från trädgården kan man använda murgröna, buxbom och äpplen. Ett rött julband är också fint. Glöm vitmossa kom ihåg fönsterlav På tal om dekoration, så ser man ofta så här i juletid att handeln saluför något som kallas vitmossa. Den kan användas till bland annat adventssljusstakar, kransar och julgrupper. Nypon från trädgårdsros. Den här så kallade vitmossan är inte alls någon mossa, utan en lav. Ibland kallas den vitlav, men det rätta namnet är egentligen fönsterlav. Namnet fönsterlav kommer av att den förr användes mellan ytter- och innerfönster för att samla upp fukt. Det finns också en stor grupp mossor som kallas just för vitmossor, men de används knappast till adventsljusstakar eller kransar. Här finns till exempel praktvitmossa, granvitmossa, purpurvit-

19 19 egen krans 1. Börja med att göra en stomme till kransen. I det här exemplet är det tre slanor av pil som virats runt varandra och bundits ihop med tunn bindtråd. 2. Här kläs stommen med enris, som både är vackert och vältäckande. En hel del noggrannhet krävs för att kransen ska bli rund och jämntjock. 3. Kransen kläs även med fönsterlav på utvalda ställen. Använd bindtråd så sitter laven fast ordentligt. 4. mossa och tallvitmossa. Vitmossorna kräver fuktiga marker som kärr och mossar och när de förmultnar blir de torv. Heléne säljer sina kransar på den julmarknad som en gång om året anordnas av Slöjdhuset i Ronneby. Hon är förvånad att inte fler gör sina egna julkransar. En del av de kransar som finns i handeln är verkligen inte mycket att hurra för. Trots att de kostar ett par hundralappar så verkar de ändå gå åt. Det tar visserligen tid att göra en snygg krans, och det krävs en del tålamod, men att sedan se den hänga på dörren är verkligen lön för mödan. Medlemmar binder kransar Så här års erbjuder många skogsbruksområden skogskvällar med kransbindning. I Norrköpings skogbruksområde höll jord- och skogsägaren Mats Andersson från Väsby blommor/växtservice i kursen. Deltagarna uppmanades att ta med material från den egna skogen. En trevlig kväll med många fina kransar, säger Christina Been, som använde enris, tallris, benvedsblommor och olvonbär. Min krans kommer att ligga på min fars grav och det känns bra eftersom materialet kommer från skogen som han brukade under lång tid. Madeleine Lindqvist med dotter Wilma binder krans i Södra Skaraborgs skogsbruksområde Dags att dekorera. Genom att klippa nyponkvistar så att stjälkarna bli spetsiga räcker det att sticka in dessa i mossan och riset för att de ska sitta fast. Några gröna blad blir också fint.

20 20 Framtidsresan startar med den yngre generationen En tröja som ger dig bättre hållning, en maskin som skapar energi och en telefon gjord av trä. Det var några av idéerna som gymnasieleverna på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka föreslog när Skogsindustrierna besökte skolan. Text och foto: Frida Nielsen 40 gymnasielever har slagit sig ner i stolarna i föreläsningssalen Teatern på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka. De inväntar Skogsindustriernas temadag som handlar om framtiden. Klockan har slagit halv nio och dörrarna till salen stängs. Några viskar och fnittrar. Någon knappar på sin telefon och någon annan drar handen genom håret för att sedan sätta på sin keps. På scenen står Liv Wallinder, Ylva Häggblad och Maria Petré. Ambassadörer för Framtidsresan. Välkomna till Skogsindustriernas temadag Framtidsresan. Vi kör igång direkt med en liten battle här på scenen och för att ni ska kunna rösta på den ni tycker är bäst, så vill vi att ni laddar ner appen Framtidsresan till era telefoner. Genom mentometerknappar är det ni som röstar vem som vinner, säger Maria. Vill öka förståelsen Temadagen Framtidsresan vill visa eleverna skogsindustrin ur tre perspektiv; att den är högteknologisk, internationell och förnyelsebar. Dagen har även som mål att visa eleverna att det är en framtidsbransch och sporra dem till att skaffa sig en bra utbildning. Vi vill öka förståelsen för skogen och visa att skogsindustrin finns i Sverige. Vi vill inspirera och visa att vi är nytänkande. Det är viktigt att bjuda in eleverna att delta då de är vår framtid, säger Maria Petré, pressansvarig och ambassadör för Framtidsresan. Hon fortsätter: Vi vill visa att skogsnäringen är en del av lösningen för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna blir positivt överraskade av bredden inom skogsindustrin då det finns flera spännande yrken och möjligheter. och innovation. Destination Världen visar det internationella perspektivet från branschen och hålls på engelska. Eleverna får fundera över sin framtid och ta ställning till vad de vill göra och vilka drömmar de har. På destinationen Evigheten diskuteras vikten av att skogsindustrin bidrar till en hållbar framtid. Eleverna får då med hjälp av appen i mobilen bilda ett kretslopp av aktörer som finns inom skogsindustrin. Övningarna genomförs som en tävling där en vinnare koras i slutet av dagen. Detta är första året som vi använder appen. Vi vill möta eleverna i deras värld samtidigt som vi vill visa att vi är innovativa och nytänkande, säger Maria. Per Wildier och Linda Rudén från Södra Cell Värö var på plats. Framtiden, evigheten och innovation Under de tre timmar som temadagen pågår så får eleverna besöka tre destinationer; världen, evigheten

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Södras resultatrapport för 2013

Södras resultatrapport för 2013 Växjö 2014-02-13 Södras resultatrapport för 2013 Trots en svag konjunktur och en stark krona ökade Södra den underliggande intjäningen kraftigt under 2013. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader

Läs mer

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Södra visar vägen. Företagspresentation 2016

Södra visar vägen. Företagspresentation 2016 Södra visar vägen Företagspresentation 2016 Detta är Södra Omsättning 18,3 Mdr SEK Virkesvolym Anställda 3 600 3 massabruk 9 sågverk 15,1 miljoner m 3 fub 50 000 medlemmar 2015-03-12 2 Geografiska marknader

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse

Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse Oppunda Häradsallmänning Årsredovisning och Revisionsberättelse för verksamhetsåret 2014 Årsredovisning 2014 Oppunda Häradsallmänning Org nr 818500-2113 Förvaltningsberättelse Allmän översikt för året

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym

Läs mer

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Röjning i barrskog. - en lönsam investering

Röjning i barrskog. - en lönsam investering Röjning i barrskog - en lönsam investering 2 röjning i barrskog röjning i barrskog 3 Röjning i rätt tid påverkar resultatet Röjning är en av de klokaste åtgärderna du kan göra i skogen. Genom att röja

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138

Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138 Skogens vatten Lena Ek ordförande i Södra 2016-09-16 1 2016-09-16_138 Sverige en skogsindustriell stormakt Nettoexportvärde om ca 130 mdr (12% av svensk varuexport) Ca 15-20% av Sveriges samlade industriinvesteringar

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer

Prissättning och premiering av råvara i Södra

Prissättning och premiering av råvara i Södra Prissättning och premiering av råvara i Södra 2 SÖDRAS PRISSÄTTNINGSMODELL Södra strävar efter att hålla ett pris i prislistorna som speglar efterfrågan och marknaden. Ovanpå prislistan kan man erhålla

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1 Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-08 Ingemar Olofsson Lat: 63 27' 8.77" N Long:

Läs mer