TILLVÄXT ITJUST. Mia brinner för EmployerBranding. Samverkan inom utbildning -ett måste! Kompetent arbetskraft. Västervik

Transkript

1 Kompetent arbetskraft stannar i Västervik SIDAN 6 SIDAN 4 Hela tidningen är en annonsbilaga Framtidens industrijobb finns på Richarssons Verktygsservice Samverkan inom utbildning -ett måste! SIDAN 19 TILLVÄXT ITJUST En tidning från Tillväxtdagen. Tillväxtdagen fyller 10 år Mia brinner för EmployerBranding Mia Nilsson arbetar som Employer Branding-chef på Saab, ett arbete som hon brinner för och är bevisligen duktig på. I år är hon nominerad till titeln Årets Employer Branding-person SID 8-9

2 2-TILLVÄXTITJUST LEDAREN PerJohansson Hela tidningen är en annonsbilaga Vadska du bli när du blir stor, lille vän? Tillväxtdagen i Tjust pekar i år på den viktigaste frågan för näringslivet och lokalsamhället just nu. Hur kompetensförsörjer vi? Det pågår ett slag om talanger och de rätta medarbetarna, samtidigt som många, inte minst de unga, inte kommer in på arbetsmarknaden. Vad är det som händer därute? Tillverkningsindustrin har på kort tid förändrats, det finns inte längre några okvalificerade jobb på verkstadsgolvet. Istället ropar man efter ingenjörer, tekniker och maskinoperatörer med rätt yrkesutbildning. Iservicesektorn ökar kraven på att du ska ha rätt motivation och inställning. Det ställs allt tuffare krav på den enskilde, föräldrar, utbildningssystemet, företagen och politiken. Duktiga och starka företag möter plötsligt problem de inte upplevt tidigare, de kan inte rekrytera rätt kompetens därför att de inte gjort sig tillräckligt intressanta. Det räcker inte längre med att vara ett bra företag man ska vilja jobba hos dig också. Personalen har blivit nyckeln till framgång och tillväxt. -Dukan kopiera allt vi har gjort, men inte vår personal och hur vi byggt vår organisation, säger Mikael Ahlerup på ALV ivim- merby, vald till Årets Chef av tidningen Chef ifjol just för sitt framgångsrika personalarbete och ledarskap. Företagens personalavdelningar växer, fokus flyttas från produktion till organisation. Det har blivit viktigare att ha rätt folk med på bussen än att ha en stark affärsplan. I en servicekultur är det viktigare att du har motivation, driv, inställning och personlighet än formella meriter och betyg. Har du rätt inställning går det alltid att förse dig med kunskaperna sen. Men omvänt blir det svårare. Det hjälper inte att du kan om du inte vill. Helst ska du kunna leda dig själv också eftersom ledarskapet har blivit allt mindre visionärt och styrande och allt mera problemorienterat och faciliterande. Du förväntas kunna tänka och förstå på ett sätt som gör att du klarar att hantera komplexa situationer på egen hand. På fint språk kallas det för metakognitiv kompetens, högintressant för de allt fler HR-specialister vi ser i företag och organisationer. Idag har företag genomarbetade kompetensstrategier. Och avtalen mellan arbetsmarknadens parter har kommit att handla mindre om löneutveckling och mer om medarbetarutveckling. I individuella samtal görs kontrakt upp om vilka egna mål du ska nå på jobbet. Det kopplas sen till företagets mål. Problemet för företagen blir att behålla kompetensen i företaget. Maskiner står och går och låter sig snällt skrivas av. Men nyckelpersonal tar med sig din balansräkning hem när de slutar för dagen. Ibästa fall kommer de tillbaka med den dan därpå. Kunskap har samtidigt blivit en färskvara. Gammal utbildning sjunker snabbare i värde än en engelsktillverkad bil. Den måste ständigt repareras och renoveras för att fortsätta gå. Samtidigt ställs hårda krav på kommuner att ha en tydlig kompetensstrategi och en plan för hur man ska arbeta med de utbildningar som näringslivet och offentlig sektor behöver. Bara i Västerviks kommun går personer i pension de närmaste åren. De ska ersättas med ny och rätt kompetens. För en kommunledning var det enklare förr, när näringslivspolitik handlade om infrastruktur och industrimark. Idag är det första ett företag som vill etablera sig i Västervik frågar hur kommunen jobbar med kompetensförsörjning. Är man osäker på att kunna rekrytera etablerar man sig hellre på annan plats. Tillväxtdagen i Tjust fyller tio år och de frågor som diskuteras nu är lika viktiga som 2004 när det handlade om hur man skulle hantera Elux nedläggning. Om inte viktigare. TEXT:PER JOHANSSON FOTO JOHNNY FRANZÉN Innehållsförteckning: 1 Omslagsbild Mia Nilsson 2 Ledaren 4 Framtidens industrijobb finns hos Richarssons Verktygsservice 6 Kompetensen stannar ivästervik 8-9 Mia brinner för Employer Branding 11 Felrekrytering kan bli dyrt Företaget där personalen ökar med 180 procent 15 Nyheter ikorthet 16 Rätt kompetens är viktigt när industrin väljer etableringsort. 19 Samverkan för att klara utmaningen 21 Så ska Västervik fånga kompetens på universitetet Redaktionsråd: Lina Johansson, Per Johansson, Janne Näsström, Liz Pettersson och Johanna Soderling-Romestrand. Tidningsdesign: Liz Pettersson Tryckeri:Pressgrannar Tidningen Tillväxt i Tjust är producerad av Företagsmarknadsavdelningen på Västerviks-Tidningen. Västerviks-Tidningen Stora Torget Västervik foretagsannons@vt.se

3 !! $! # #!! % "!!! - '.!"",, -, ' -, ) -, - ),, '.' -,,' ) ' ) ').' ' ' -),, ', "' ) ).,% ' '. ' ') ',,. ' )) / #. ',. ' ) ' $% -..,,, ), ' " -, % )! ' - ), '., ' -). '. &" -" ",)& " /) ),) " %!!! " ",.' %) *.), '. %!'),!' ' -,, ) ",,,,, ' ), ) ', ',,!' %.',.' ' ). ' '), ', ' ', #"'., - $.. ' )%!', -, ', '!" " ) ),-' ) -,,. %!! #

4 4-TILLVÄXTITJUST Hela tidningen är en annonsbilaga Här finns redan idagframtidens industrijobb RICHARDSSONS VERKTYGSSERVICE AB Den tillverkande industrin fortsätter vara ryggraden i svensk ekonomi. Men framtidens jobb kommer att se annorlunda ut. Framtiden finns redan på Richardssons Verktygsservice i Västervik. Avdet företag som jag besökte, var Richardsson det mest intressanta, säger CNC-operatören Tomas Lindberg, här tillsammans med Elisabeth Ejdersjö, personalansvarig på företaget. Vimåste konkurrera med hög tekniknivå och innovativa idéer, säger Niklas Ejdersjö, här med Henrik Nilsson, operatör av en avancerad 5-axlig CNC-maskin. Villiam Jonsson har efter praktiken fått en mer positiv bild av modernt industriarbete. Richardssons är ett mindre familjeföretag, så specialiserat att man är ett av de främsta i Europa på att utveckla och tillverka verktyg för pressgjutning av aluminium och magnesium. Fordonsindustrin är den största kunden. Tillverkning av enklare produkter har sedan länge flyttat till lågkostnadsländer. Vi konkurrerar med komplicerade verktyg, hög kvalitet och innovativa idéer, förklarar VD Niklas Eidersjö. Det syns på verkstadsgolvet. Under en följd av år har Richardssons investerat i den allra senaste tekniken för metallbearbetning. Produktionen tillhör de mer avancerade ilan- det med bl.a. gnistbearbetning med elektrodväxling, femaxlig bearbetning i höghastighetsfräsar samt robotceller som bestyckar flera maskiner. Och investeringarna fortsätter inya maskiner, programvaror och automationslösningar, allt för att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Med några få undantag handlar det om avancerad datorstyrning. Det är så långt från ett traditionellt tempojobb inom industrin som det går att komma. Maskinoperatören har ansvaren för en eller flera maskiner och sköter allt från programmering och uppspänning till bearbetning. Arbetet innefattar mycket programmering i speciella beredningsprogram och direkt i maskinernas styrsystem. En annan grupp arbetar med montering. Här finns inte hjälpmedel i form av styrda maskiner eller datorer som kan underlätta arbetet. Det är manuell putsning, inpassning och montering. Ett hantverk som kräver en lång erfarenhet för att kunna lära sig alla olika arbetsmoment. Men genomgående är det varierande arbeten med mycket eget ansvar. Personalens kompetens är avgörande för oss. Vi säljer något som kunden inte har sett och som måste levereras itid och fungera ideras produktion. Vår produkt är förtroende, säger Elisabeth Eidersjö som bland annat ansvarar för personalfrågor. Vår produkt är förtroende. Detkräver kompetenta medarbetare. I företaget finns även ingenjörer som konstruerar verktygen. Men exakt var gränsen går mellan konstruktörernas och produktionspersonalens kompetens är omöjligt att säga. Konstruktörerna måste förstå bearbetning och produktionspersonalen programmering och verktygens uppbyggnad. Samarbetet är avgörande för ett högklassigt slutresultat. Gymnasiets industri- och teknikprogram är avgörande för vår utveckling. Det är härifrån vi får vår kommande arbetskraft, säger Elisabeth Eidersjö. Hon tror tyvärr att några av dagens unga, deras föräldrar och skolan ibland har en ålderdomlig uppfattning om industriarbete. Men tycker att företagen också måste bli bättre på att visa upp sig. Till Richardssons är skolorna välkomna på besök och elever på praktik. Vi hoppas att fler ungdomar ska upptäcka vilka avancerade och stimulerande jobb vi idag kan erbjuda inom industrin, säger Elisabeth Eidersjö. Hon har ett konkret förslag. Utnyttja PRAO-veckorna bättre genom att schemalägga besök hos ett industriföretag för alla elever i årskurs åtta. Genom ett närmare samarbete mellan skola och näringsliv är hon övertygade om att fler får upp ögonen för att den moderna industrin erbjuder spännande jobb. Praktikanter tar Richardssons redan emot. Vid tidningens besök gjorde Villiam Jonsson sin sista praktikdag. Han går industriprogrammet på Västerviks gymnasium och stärktes isin uppfattning att det är rätt utbildning. Utbildade maskinoperatörer är redan idag efterfrågade. Richardssons arbetar mest med skärande bearbetning. Förra året gick operatören i en CNCstyrd svarv i pension och en erfaren efterträdare gick inte att finna ivästervik. FAKTARUTA Tomas Lindberg från Sandviken sökte jobbet. Han hade flera erbjudanden att välja mellan. Av de företag som jag besökte så var Richardssons det jag tyckte bäst om, säger han. Men av tidigare erfarenhet visste Elisabeth Eidersjö att det kan komma annat grus i maskineriet. Det är inte helt lätt att snabbt hitta en lägenhet ivästerviks stad och här gällde det att erbjuda ett paket med ett attraktivt jobb och bostad. Bostadsbolaget ordnade så att vi kunde visa en lägenhet i samband med anställningsintervjun. Det är vi tacksamma för, säger hon. Vilket också säger en del om hur viktig duktig personal är för den tillverkande industrin. TEXT &FOTO:JANNE NÄSSTRÖM Richardssons Verktygsservice AB: Richardssons Verktygsservice startades av Sven Richardsson 1963.Det är ett familjeföretag i andra generationen med ett 40-tal anställda. Inriktningen är utveckling och tillverkning av verktyg för pressgjutning av aluminium och magnesium. Verktygen används för storskalig produktion med hög precision, främst av komponenter för fordonsindustrin. Richardsson var en av de första verktygs tillverkarna i Sverige som datoriserade utveckling och produktion. Idag är företaget ledande i landet.

5 Västerviksledande företagsbank. Tjustbygdens Sparbank är den ledande banken för företag och företagande ivästerviks kommun. Vi arbetar aktivt med vår kompetens och våra erbjudanden föratt främja företagande. Du som kund har nytta av vårstora lokalkännedom och vårt väl etablerade nätverk av kontakter. Genom vårt samarbete med Swedbank och andra Sparbanker kan viockså erbjuda ett rikstäckande kontorsnät, internationella kontakter och specialistkompetens vid mer komplicerade affärer. Ingrid Berglund Hans Einarsson Nils Persson PålEriksson Anneli Jonsson Christos Sevlidis Bengt Grahn Marcus Gustafsson Karin Kasselstrand Mona Fallsjö EvaCarlsson Per Åslid Erik Sundell Gunnar Lindén SvanteGustafson Torbjörn Jansson Välkommen in till oss på Tjustbygdens Sparbank. Vi har öppet mellan måndag-torsdag samt på fredagar. NYAMOBILAPPEN FÖR FÖRETAG! Ladda ned i AppStore eller på Google Play. Gilla oss på Facebook och ta del av de senastenyheterna!

6 6-TILLVÄXTITJUST Hela tidningen är en annonsbilaga MATRISEN Ann-Kristin Nyberg IVästervik stannar kompetent personal kvar Det är svårt att hitta specialister på fastighetsekonomi, oavsett var vi är lokaliserade. IVästervik får vi behålla dem, säger Ann-Kristin Nyberg, kontorschef för den snabbväxande redovisningsbyrån Matrisen ivästervik. Matrisen är ett snabbväxande redovisningsföretag med åtta kontor från Malmö i söder till Gävle i norr. I Västervik har bolaget ett kompetenscentrum för fastighetsbolag. Västervik är en fördel i vår rekrytering, anser Ann-Kristin Nyberg som är kontorsansvarig. Det kan låta motsägelsefullt när andra företag har svårt att locka till sig rätt kompetens. Men det finns en förklaring. Det är svårt att hitta specialister på fastighetsekonomi, oavsett var vi är lokaliserade. Istället anställer vi duktiga ekonomer och erbjuder dem internutbildning, säger Ann-Kristin Nyberg. Det innebär att varje nyanställd representerar en större investering. I kompetens som är eftersökt över hela landet. I en större stad kan den kompetensen snabbt få fötter, men i Västervik är personalomsättningen låg. Hittills har vi, peppar peppar, inte haft några större problem att anställa duktiga ekonomer i Västervik och från närliggande kommuner, förklarar Ann-Kristin Nyberg. Igrunden finns ett snabbt växande företag, flerfaldigt belönat med Dagens Industris utmärkelse Gasellföretag och Veckans Affärers Superföretag. Mellan 2004 och 2011 var den genomsnittliga tillväxten 35 procent om året. Matrisen växer både organiskt och genom köp. Företaget startade 1990 och kom till Västervik 2004 genom köp av en mindre redovisningsbyrå med fem anställda. Lokalen blev med tiden för trång och senaste flytten skedde islutet av förra året, till nyrenoverade och ändamålsenligt lokaler igamla polishuset. Idag är vi 22 anställda och har utrymme att växa till drygt 35, berättar Ann-Kristin Nyberg. Det är mer än framgången som lockar ekonomerna. Minst lika viktigt är arbetets innehåll och möjligheterna att utvecklas iyrket. Västervik är ett av koncernens kompetenscentrum inom fastighetsekonomi. Arbetetsinnehåll och möjligheterna att utvecklasärviktigt! Kunderna är till stor del fastighetsfonder. De outsourcar ofta hela ekonomifunktionen och har endast en duktig ekonomichef anställd. Matrisen svarar för hela ekonomihanteringen från att skicka ut hyresavier till att sköta lönerna och medverkar vid köp och försäljningar av fastigheter. Uppdragen från fastighetsbolagen varierar över året. Det ger konsulterna möjlighet att även arbeta med mindre ägarledda bolag. Vad som erbjuds är ett omväxlande jobb med stora möjligheter att utvecklas iyrket. Viarbetar iteam och nya medarbetare har stöd av rutinerade konsulter, säger Ann-Kristin Nyberg. Flertalet fastighetskunder finns i Stockholm. Där ligger även Matrisens huvudkontor. De offentliga kommunikationerna till huvudstaden är ett känt problem, men imatrisens värld överkomligt, även om man gärna ser en förbättring. Vi har merparten av kundkontakterna via telefon och dator. Fysiskt träffar vi kunden ett par gånger om året. Ofta kan vi kombinera besöken i Stockholm med interna möten och utbildningar,säger Ann-Kristin Nyberg. Matrisen erbjuder även ett webbaserat affärssystem. Det gör att samarbetet blir lika effektivt som om kunden och konsulten suttit bredvid varandra framför datorn. Med en stor del av verksamheten iden virtuella världen blir de fysiska avstånden inte lika avgörande. FAKTARUTA Matrisen: inte sett effekterna av det. Viktigast är att man kan behålla duktig personal och den specialistkompetens som företaget investerat i. Därför fortsätter Matrisen att satsa ivästervik. TEXT &FOTO:JANNE NÄSSTRÖM Matrisen grundades 1990 Antalmedarbetare:ca230 Genomsnittsålder:40år KontoriStockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Lund, Västervik och Gävle. En potentiell fördel är att Skatteverket har en av sina centrala enheter Kunder:Runt 3000 ägarledda och noterade ivästervik, bolagför inom RUT- många och ROT-avdrag. Det finns ett ekonomikluster i olika branscher. kommunen, även om Matrisen ännu

7 Hela tidningen är en annonsbilaga TILLVÄXT I TJUST -7

8 8-TILLVÄXTITJUST SAAB AB Mia Nilsson Hela tidningen är en annonsbilaga Mia brinner

9 Hela tidningen är en annonsbilaga TILLVÄXT I TJUST -9 för EmployerBranding Klockan varje dag sätter hon sig i bilen för att åka till kontoret i Linköping. Mia Nilsson bor i centrala Västervik och arbetar som Employer Branding-chef på Saab, ett arbete som hon brinner för och är bevisligen duktig på. I år är hon nominerad till titeln Årets Employer Branding-person och under Tillväxtdagen pratar hon om varför de frågorna är så viktiga. Employer Branding handlar om att marknadsföra sig som arbetsgivare och därigenom sina erbjudanden i form av lediga jobb och framtida karriärvägar,säger Mia Nilsson. Många företag är duktiga på att berätta om vilka produkter de producerar men glömmer ofta att berätta om vilka de är som arbetsgivare, säger hon. Jag träffar Mia Nilsson över en latte på Restaurang Guldkant ivästervik. Solen skiner och det bleka vårljuset strilar in genom restaurangens stora fönster. Mia växte upp i Gamleby men har sedan dess bott på olika platser i Sverige och innan hon kom tillbaka till kommunen bodde hon i Stockholm. Jag behövde syre imitt liv och behövde komma bort ifrån stressen där, säger Mia. Västervik är syre för mig. Man behöver ju bara titta ut genom fönstret för att förstå, säger hon och sveper med handen över utsikten. Mia har jobbat inom Saab-koncernen itio år,fem år som personalchef på Saab Barracuda i Gamleby och de senaste fem åren på koncernstaben med sin bas i Linköping. Att hon numera har över tio mil till kontoret är inget som bekommer henne. Den dryga timmen långa restiden är densamma som för många som bor i Stockholm och tvärtom är tiden i bilen välinvesterad säger hon. Då hon har tid att fundera igenom den kommande dagen, reflektera och bearbeta olika frågor. Det är klart att det går bra att pendla. Det handlar om vilken attityd man har, det funkar om man vill, säger hon. Försvars- och säkerhetsföretaget Saab AB har omkring anställda i 20 länder runtom i världen. De flesta av koncernens anställda, ca , finns på 25 olika orter i Sverige. Företaget grundades under andra världskriget och trots att flyget egentligen alltid varit grunden så var det bilmärket Saab som blev mest känt för gemene man. Sedan 1990 har bilmärket ingenting med Saab AB att göra men en av de riktigt stora utmaningarna är fortfarande att tydliggöra vilka de istället är och särskilja sig från Saab Automobile. Jag tycker om utmaningar och det här är en fantastisk utmaning, särskilt under de senaste åren när Saab Automobils nedrustning har påverkat vårt varumärke negativt, säger Mia. Saab är ett av Sveriges mest innovationsintensiva företag och 70 %av medarbetarna har en teknisk bakgrund. Företagets välgång är helt beroende av huruvida man lyckas vara en attraktiv arbetsgivare och göra bra rekryteringar eller inte. Det verkar som om man lyckas bra med föresatsen och den interna medarbetarenkäten ger höga poäng till Saab som arbetsgivare. Det är extra roligt att Saab Barracuda igamleby är en av de enheter som har allra nöjdast medarbetare, säger Mia. Mia tror att det positiva resultatet beror på flera olika faktorer, men en synlig och engagerad ledning och gott ledarskap på alla nivåer är det allra viktigaste. Hon pekar också på att ledningen är transparent och vet vad den talar om som en viktig faktor. Steget mellan chef och medarbetare får inte vara för långt och beslut som fattas måste konkretiseras så att varje medarbetare ser vad det innebär för honom eller henne. Andra framgångsfaktorer som Mia pekar på är medarbetarskapet och medarbetarens egen vilja att ta ansvar för att utveckla sig, bredda sin kompetens och se till att vara anställningsbar. Dearbetsgivare som förstår att det är medarbetarna som är grunden i företaget är de som blir framgångsrika. Sådana saker som skälig lön och skäliga förmåner är bara hygienfaktorer sånt som medarbetarna förutsätter finns där och fungerar, säger Mia. Saab har en strategi för Employer Branding som går ut på att företagets nuvarande medarbetare ska uppleva Saab som en attraktiv arbetsgivare och se sig själva som ambassadörer att potentiella medarbetare ska ha en tydlig och verklighetstrogen bild av Saab som arbetsgivare. Vikan skriva vad vi vill på hemsidan men om det inte speglar våra medarbetares uppfattning så blir det ändå inte trovärdigt, därför är de egna medarbetarna viktigast. De är våra största ambassadörer, säger Mia. Den globala organisationen Universum, som arbetar med just Employer Branding eller arbetsgivarimage som man kanske skulle kunna översätta det till, gör en årlig undersökning av studenters attityder gentemot olika arbetsgivare. Den senaste undersökningen visade att Saab AB klättrat som favoritarbetsgivare bland civilingenjörer. På ett år har man gått från plats 25 till plats åtta. Enligt Mia är det ett resultat av att man arbetat långsiktigt och strategiskt med Employer Branding och att man också arbetat med att tydliggöra Saabs profil. Vi har fokus på medarbetarens hela livscykel, såsom attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och avveckla och det gäller att säkerställa att vi är en attraktiv arbetsgivare inom alla steg, säger Mia. För att trygga framtidens kompetensförsörjningsbehov är Saab engagerad i projekt och evenemang som syftar till att främja barn och ungdomars teknikintresse. Exempelvis erbjuder man elever studiebesök, sommarjobb och praktikplatser.man har också en strategi för att skapa relationer med studenter på tekniska linjer och är bland annat aktiv vid företagskvällar och riktade tjejaktiviteter. Under ett år är man delaktig i ungefär 80 aktiviteter inom koncernen, där man på olika sätt träffar potentiella medarbetare. För att nå fram arbetar man med målgruppsanpassad kommunikation, genom att utbilda unga medarbetare som möter ungdomarna. Om vi ska vara intressanta så funkar det inte att vi i ledningen möter ungdomarna, utan det måste vara någon som de kan relatera till, säger Mia. Under Tillväxtdagen kommer Mia bland annat att prata om vikten av att förstå framtidens medarbetare. Den stora gruppen 80- och 90-talister som går på universiteten just nu skiljer sig mycket från 40- och 50-talisterna, som är på väg ut ur arbetslivet. 80- och 90-talisterna är individualister, en jag-fokuserad grupp som ser sig själva som en del av sin egen grupp men inte av någon annans grupp, säger Mia. De arbetsgivare som förstår att det är medarbetarna som är grunden i företaget är de som blir framgångsrika. Hon berättar vidare att de är otåliga och vill att saker ska hända fort, de vill ha premiering direkt och väntar inte på någon guldklocka. De är vana att jobba med många olika saker på en gång samtidigt som de också är den första generation som sett sina föräldrar gå in i väggen. Balans ilivet är därför en viktig faktor för dem. Långsiktigt leverne är viktigare än snabba cash, säger Mia. Mia berättar vidare att hemmet är viktigt för 80- och 90-talisterna. De vill bygga bo och utgå ifrån det, men också komma ut i världen. De tycker att det är viktigt att disponera över FAKTARUTA Saab AB: sin egen tid och det gör dem inget att jobba extra mycket under en period, bara de får möjlighet att ta igen det senare. Min tes är att det är smart att koppla ihop de nya medarbetarna med de äldre och mer erfarna, för att de nya ska få med sig historien, kunskap och erfarenheter från dem som går i pension. Därför är det exempelvis viktigt med mentorskap och att de unga är delaktiga i generationsväxlingen, säger hon. Mias uppdrag som Employer Branding-ansvarig handlar mycket om att fånga trender och förmedla dem vidare inom koncernen samtidigt som hon måste ha en förståelse och känsla för hur verksamheten fungerar ivardagen. Man kan säga att jag ska hänga med halva huvudet utanför fönstret, och samtidigt ha örat mot rälsen, säger hon. Jag är nog lite av en 80- eller 90-talist själv. Jag känner igen mig själv i beskrivningen av den nya generationen, kanske är jag helt enkelt född lite före min tid, säger hon. Mias tjänst på Saab är på sätt och vis skräddarsydd för henne och förutom frågorna som rör Employer Branding ansvarar hon också för flera andra delar inom strategiskt HRarbete. Hon har en liten stab med fem medarbetare men ansvaret sträcker sig över hela koncernen. Jag har världens roligaste jobb och jag brinner verkligen för det jag gör idag. Men vad jag gör imorgon, ja, det kan jag inte svara på. Jag vill arbeta på ett företag som ser värdet av att medarbetarna är grunden till företagets existens. Sådan är uppfattningen på Saab och det känns rätt för mig, säger hon. TEXT:LINA JOHANSSON FOTO:LIZ PETTERSSON VISION:att vara en attraktiv arbetsgivare,för såväl nuvarande som framtida medarbetare. Varför:genom ett starkt Employer Brand skapar Saab rätt förutsättningar att attrahera potentiella medarbetare samt utveckla och behålla befintliga medarbetare. Saabs Employer Brand tydliggör vad de erbjuder, men också vilka krav de ställer. Framgångsfaktorer:alla rekryteringar på Saab ska göras på ett sätt som stärker varumärket, hellre få stora satsningar än många små, Employer branding-perspektivet finns med som en röd tråd i hela medarbetarens livscykel, de nuvarande medarbetarna är den viktigaste målgruppen för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och att knyta till sig studenter via exjobb och sommarjobb.

10 6 -/,6 î Ñ, 1- / }n w>éô iôélèæ> Éi Ñ î} î ÖîÜ?ÅÎ ~ jîåmàâg CÂ?Â?aÅ ja? aj G M ÅÎ?aÅ?Â?aj MGaj? Î? jî?wwcâjâ W ÅCÎÎ ~u 7 C W ÅG aj Å?MM?ÅÎ ÝCß? aj C? ja?.ýjâ ~j² 7 jajâ ÎÝjW ~j?ý C?ÂÎ C ÅÎj MÂ? ÅW j ja jîî ÅÎ ÂÎ ÂÝ??Ý Î C~~Å Â a ÎjÂ^ zjâ? CÂ Ý j Î j Å???ÎÎ jâm a?² Æ > >ÆVßÉ i> iôôi / L >É >ié Æ> Æ ÔÔ> >ÉÔ iôélèæf 6BÉÔiÆ å BÆ i `i >å -æi`l> ViÆ i >ÉÔ iôélèæf >Æ É> > > Ô V> }îî i`>æliô>æi] w Æ`i >`i ±F Üyî Ô Æ Æß Ô -åiæ i Üî Ü >`i >ÉÔ iôélèæf É i É `> åiæ y iæ LiÉ V w ÆiÔ> iô w Æ i` >`i V> ÖÏ îîî L ÉÔ>`É>wwBÆiÆ Ô iôô w ÆÉB ÉåBÆ`i >å V> yî >Æ`iÆ Æ Æ 7C j a W ÅG r Î.Ýj ~jå ÅÎ ÂÅÎ? C?Âju -Ga Å~?Î? o V y Ð ÐÐ 7CÅÎjÂÝ V æ æ ÐæÕ æ Ý?ÅÎjÂÝ Kw?ÅÎ ~ jîåmàâ? ²Åj V ÞÞÞ²w?ÅÎ ~ jîåmàâ? ²ÅjËÝ?ÅÎjÂÝ

11 Hela tidningen är en annonsbilaga TILLVÄXT I TJUST -11 Dyra felrekryteringar ökar inhyrning av personal PERSONALREKRYTERING Michael Gross En felrekrytering kan kosta upp till en halv miljon kronor. Därför nöjer sig inte arbetsgivare längre med papper och intervjuer. Allt oftare rekryteras personal genom ett bemanningsföretag, säger Michael J Gross som driver bemanningsföretaget Monera Resurspartner. Kostnaderna för en felrekrytering är så höga att allt fler arbetsgivare väljer att hyra in personalen först, säger Michael JGross på bemanningsföretaget Monera. Bemanningsbranschen fick en delvis annan inriktning efter finanskrisen Tidigare handlade det om att hantera toppar och vågdalar i beläggningen. Idag har bemanning blivit en allt vanligare del av rekryteringsprocessen. Reträttposterna som fanns tidigare existerar inte längre. Varje medarbetare spelar en viktig roll och det märks direkt om någon är frånvarande eller inte fungerar, säger Michael JGross. Följden har blivit att kostnaderna för felrekryteringar ökar. Monera arbetar ihuvudsak på kollektivsidan och här kan en misslyckad anställning kosta en kvarts miljon. För en tjänsteman kan det handla om en halv miljon kronor. Tidigare har arbetsgivare försökt hitta rätt med hjälp av intervjuer,tester, krav på utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet. Men i en tid då allt fler har gått på kurs för att skriva ett tilltalande CV, blir dessa verktyg allt trubbigare. Reträttposterna existerar inte längre. Dessutom ställer dagens arbetsliv andra krav än för bara några år sedan. Personliga egenskaper har ökat i betydelse. Dessa är närmast omöjliga att fånga på papper eller med korta intervjuer. Rekryteringskonsulten SHL frågade för ett par år sedan över 500 personalchefer om felrekryteringar. Åtta av tio hade gjort minst en. Och på frågan vad som blev fel, var den vanligaste orsaken fel personliga egenskaper. På delad andra plats kom fel kompetens för jobbet och samarbetssvårigheter med övriga personer iarbetsgruppen. Det stämmer väl med våra erfarenheter, bekräftar Michael J Gross som även hyr ut sig själv som personalchef. Felrekrytering kostar mer än pengar.det leder till mycket internt arbete, produktionsstörningar och annat som inte syns istatistiken. Lika viktig är flexibiliteten. Flera av Moneras kunder jobbar med en kombination av fast och inhyrd personal. Några har som policy att arbeta med procent inhyrd personal och anställa vid en stabil uppgång. Anställningarna görs iförsta hand ur gruppen inhyrda, vilket leder till att bemanning i praktiken blir en del irekryteringsarbetet. Enlig Michael JGross är det här en positiv utveckling för svaga grupper på arbetsmarknaden, i synnerhet för ungdomar och personer av utländsk härkomst, vilka vid traditionell skrivbordsrekrytering har svårt att konkurrera när så många söker varje utannonserat jobb. FAKTARUTA Nu ser arbetsgivaren hur den inhyrde medarbetaren fungerar på arbetet och igruppen. Då är ålder och efternamn inte längre viktigt, säger han. TEXT &FOTO:JANNE NÄSSTRÖM Rekrytering: Enligt en enkät till 500 personalchefer från rekryteringskonsulten SHL kostar felrekryteringar och dålig personalutveckling svenska företag och organisationer mer än tio miljarder kronor om året.de direkta kostnaderna bedöms ligga på en kvarts miljon per felrekrytering Enligt bemanningsföretaget Poolia är de verkliga kostnaderna högre, mellan 0,5 och 1,5 miljoner kr, främst i form av underprestation.

12 12 - TILLVÄXT I TJUST Hela tidningen är en annonsbilaga SÄSONGSREKRYTERING Jonas Settlin Facebook är vår viktigaste kanal för att rekrytera och behålla säsongsanställda, säger Jonas Settlin.

13 Hela tidningen är en annonsbilaga TILLVÄXT I TJUST -13 Facebookäreffektivast för att rekryterasommarens personal Under vintern har familjerna Settlin och Arkåsen ett 25-tal anställda i koncernen. Ijuli 2012 stod runt 70 personer på lönelistan. Hur bär man sig åt för att rekrytera så många duktiga medarbetare till en sommarsäsong? Koncernen består av tre restauranger ivästervik: Guldkant, Saltmagasinet och Skärgårdsvillan på Lysingsbadet. Dessutom ingår Saltmagasinets bageri samt konsultverksamhet. Kännetecknande är höga ambitioner och stor omsorg om service och smak. Därför söker vi mer än personal. Vi söker medarbetare som brinner för god mat och service på högsta nivå, säger Jonas Settling, delägare och ansvarig för rekryteringen. Lägg därtill att det är brist på utbildad och erfaren personal, både i köket och i serveringen. Därför fanns långt gångna planer på att starta en eftergymnasial YH-utbildning i Västervik, men ansökan avslogs. Parkera en lastbil på Fiskartorget med 50 duktiga kockar och 50 erfarna servitörer på flaket. Alla får jobb i sommar,säger Jonas för att ge en bild av behovet. Någon lastbil lär inte komma farande utan det krävs helt andra grepp. Det är en blandning av traditionella metoder och nytänkande, vilket även är vad som kännetecknar restaurangerna. Igrunden måste det finnas attraktiva arbetsplatser, i synnerhet på det yrkesmässiga planet. Saltmagasinet är bedömd som en av landets bästa restauranger av branschbibeln White Guide. Arbete på en White Guiderestaurang pryder varje CV. Vi förväntar oss att alla som söker har ett stort intresse för yrket och vill utvecklas. Det är viktigare än formell utbildning, förklarar Jonas. Men som alla inser går det inte att lita på två blå ögon. Därför förväntas de som söker för första gången provjobba itvå dagar. Med lön och ersättning för resan, understryker Jonas. Ungefär hälften av provjobbarna får fortsatt anställning. Utgallringen beror både på att den sökande inte uppfyller kraven eller att jobbet inte uppfyller förväntningarna. Oavsett vilket är det viktigt att även hålla en god relation med dem som får nej. Andra viktiga bitar är personalaktiviteter vid sidan om arbetet och att erbjuda centralt boende. Restaurangbranschen är relativt liten och rykten sprider sig snabbt. Därför är det viktigt att vårda personalen även efter att de har slutat. Idetta syfte används Facebook sedan 2009 med stor finess. Vi skapar en grupp på Facebook för varje årgång och håller dem löpande informerade, Vi publicerar filmer och bilder för att påminna om hur trevligt vi hade, ger Jonas som exempel. Facebook ger även mer raffinerade möjligheter.det går att spåra om det finns gemensamma vänner på Facebok. Ofta är det så att en eller flera tidigare medarbetare känner den som söker och ärligt svarar på frågor. Om man ringer gamla arbetsgivare så blir svaren ofta tillrättalagda. På det här sättet får vi omdömen om hur personen kan tänkas fungera i vår verksamhet, säger Jonas. En annan fördel är att ungdomar byter mobiltelefonnummer oftare än konto på Facebook. Även om abonnemanget är avslutat så behålls kontakten. Metoden för rekrytering är också inspirerad av idrotten. Enligt Jonas påminner det om att rekrytera ett fotbollslag. Det gäller att behålla spelarna itvå-tre säsonger för att skapa kontinuitet. Ungefär 60 procent är personal som jobbat här tidigare och 40 procent är nya. För att lyckas finns ett samarbete med en turistort med motsatt säsong, nämligen Åre. Under sommaren 2013 kommer minst tolv säsongsanställda till Västervik från skidmetropolen, kanske fler. Vi håller några platser öppna för stjärnspelare som bestämmer sig sent, säger Jonas. Jobben annonseras även ut hos Arbetsförmedlingen, men här är träffsäkerheten sämre än i det egna nätverket, Jonas uppskattar att fem ansökningar av hundra leder till en anställning. Många arbetsgivare drar sig för att anlita Arbetsförmedlingen, beroende på den stora mängden ansökningar av låg kvalitet. En stor del söker för att de är tvungna utan ett genuint intresse för jobbet. Resultatet blir mycket onödigt arbete. Men trots det anser Jonas att det är viktigt att synas även iden här kanalen, för att sprida kännedom om restaurangerna i Västervik och vad som erbjuds under sommaren för den som vill utvecklas iyrket. FAKTARUTA Men utan Facebook och vårt nätverk skulle det vara mycket svårare att rekrytera personal under sommaren, summerar Jonas Settlin. TEXT &FOTO:JANNE NÄSSTRÖM Essence, food & BConsulting AB FÖRETAGET: Essence, food & BConsulting AB med tre dotterbolag som driver restaurangerna Guldkant, Saltmagasinet och Skärgårdsvillan samt bageri och konsultverksamhet. Ägare: Emma och Henrik Arkåsen samt Jonas och Camilla Settlin. Omsättning: Cirka 30 miljoner Antal anställda: Varierar mellan 25 och 70 över året. Inför varje sommar måste Settlins och Arkåsens restauranger rekrytera medarbetare. Enligt Jonas Settlin gäller det att sköta sin personal, så att de kommer tillbaka. Här är det Dan Bergsten som är föremål för sin arbetsgivares omsorger.

14

15 Hela tidningen är en annonsbilaga TILLVÄXT I TJUST -15 KRÖNIKA IVästervik kanteori gifta sig med praktik Vår son har de senaste åren pluggat på Linköpings universitet. Han går i dagarna ut som lärare årskurs 1-7. Under utbildningen har vi diskuterat åtskilligt om vad han upptäckt och lärt sig. För mig har en tidigare okänd värld öppnat sig. Husgudarna bland pedagogerna i Linköping heter Lev Vygotsky, John Dewey och Sir Ken Robinsson. De två förstnämnda är sedan länge borta. Lorden är i högsta grad levande. Han adlades för sina insatser inom pedagogikens område. Efter att ha sett några av hans föreläsningar på nätet, konstaterar jag att drottningen av de förenade kungarikena hade alla hästar hemma den dagen. Sir Robinson menar att dagens utbildning bygger på 1800-talets tänkande. På den tiden delades mänskligheten in i två grupper: De akademiskt skolade med kunskap i de abstrakta och sköna konsterna samt de praktiskt lagda. Teori ansågs fint, praktiken var något fult men tyvärr nödvändigt. Det här sitter fortfarande kvar iväggarna och i lönesättningen. Men hur ser det ut i vår globaliserade värld? Enligt lorden har de gamla bildningsidealen inte längre någon förankring iverkligheten. Lydiga arbetare finns numera i Sydostasien för tre kronor i timmen. Och en akademisk utbildning ändrar föga på den bilden. Varje år utexaminerar Kina fler ingenjörer än vad det finns akademiker i Sverige. En högutbildad specialist kostar kronor i timmen i Indien. Utbildning är inte längre ett konkurrensmedel utan en nödvändighet. Lösningen är, enligt Sir Robinson, att låta människor använda hela hjärnan, både den praktiska och teoretiska sidan. Vilket har stöd av de två andra husgudarna. Enligt Lev Vygotsky och John Dewey är vi skapta för att lära genom att göra. Teori och praktik måste gå hand ihand. Det här är hoppfulla strömningar för framtiden, men oroande för oss som sitter fast igamla mönster. Det blir lika illa att vara akademiker med tummen mitt ihanden som att vara praktiker utan teoretisk skolning. Kanske till och med värre, eftersom det alltid kommer att behövas rörmokare och andra som får vardagen och samhället att fungera. Jag tror att det här på sikt kan vara en gynnsam utveckling för Västervik. Vi har varit långt från den akademiska världen och ägnat åt oss åt att tillverka rejäla produkter av plast och metall. Västervik kan bli kommunen där teori gifter sig med praktik. Efterfrågan på den sortens medarbetare finns redan inom den tillverkande industrin. Filmade föreläsningar med Sir Ken Robinson finns på och ted.com. TEXT:JANNE NÄSSTRÖM Erfarenhet lockar produktion till Överum Västerviks snabbast växande företag finns i Överum. Det är Svensk Presshärdning, SPH, som investerar för att tredubbla produktionen. Nu hoppas vi att kommunen satsar på Överum, så att vi kan attrahera kompetenta medarbetare, säger VD Dan Somlin. Tillväxtdagen firar 10 år Från komplement till motor för tillväxt Tillväxtdagen fyller tio år Den har gått från att vara ett komplement till Tjustgalan, till att bli en etablerad del av näringslivets utveckling i Västervik. Vifinns iöverum för att säkra tillgången på verkstadskompetens, säger Dan Somlin, VD för Svensk Presshärdning. Allt tog sin början efter den andra Tjustgalan Västerviks- Tidningens dåvarande chefredaktör Hans Holm och Jan B Frey, projektledare för Tjustgalan, diskuterade hur all den kunskap som manifesterades på galan skulle komma fler till nytta. Samtalet utmynnade i den första Tillväxtdagen 27 maj Platsen var då som nu Gränsö slott, men lokalen hette Stallet. Arrangörerna trodde att de tog till rejält, men det blev närmast fullsatt. Då kretsade mycket kring belönade företagare och företagsledare på Tjustgalan. Det var Finn Lendelund, Enar Vessby, Katharina Arvidsson, Zlatan Golalic och Jaan Kärem som möttes i paneldiskussion. Redan då hette moderatorn Tommy Ivarsson. Med tiden har dagen utvecklats till en dag för kunskapsinhämtning med föreläsare på absolut toppnivå och med dubbla antalet deltagare i den större lokalen Magasinet. Första året trevade vi oss fram. Nu är Tillväxtdagen en viktig del i näringslivets utveckling i Västervik. Visst är Tjustgalan trevlig, uppskattad och nödvändig, men det är Tillväxtdagen som bidrar till att utveckla näringslivet, säger projektledaren Jan BFrey. TEXT:JANNE NÄSSTRÖM SPH startade år 2000 och är sedan 2011 ett helägt dotterbolag till Väderstads-Verken, en snabbväxande tillverkare av jordbruksredskap med världen som marknad. Anläggningen i Överum är mycket mer än en härdverkstad. Vitillverkar allt som är gult och svart på Väderstads röda maskiner, berättar Dan Somlin. Det gula och svarta är främst härdade tallrikar som används för att bereda marken före och under sådd. Fabriken iöverum är redan en av Nordens största förbrukare av borhaltigt stål. Vianvänder cirka 5000 ton om året för att tillverka tallrikar, säger Dan Somlin. Rekrytering sker ofta via personliga kontakter och nätverk, något som inte minst blir tydligt i skärgården där varje enskild person gör skillnad. När den viktiga lastfärjan helt plötsligt stod utan förare för 25 år sedan var det Alf Alvarsson på Björkö som snabbt fick ihop pusslet. Han ringde helt enkelt Paul Hultberg, som då bodde i Stockholm men som tillbringade mycket tid på Smågö, och sa att han borde ta skepparexamen. Alf har ju alltid varit på mig, även när jag var liten och sagt att det är klart att du ska bo iskärgården. I Fabriken har ett 45-tal anställda med en produktionsyta på kvadratmeter. När grannen fönsterfabriken stängdes tog man även dess kvadratmeter i besittning. Första investeringen var att gjuta ett nytt industrigolv för fem miljoner kronor, vilket även var en markering att Väderstads-Verken satsar långsiktigt. Om fem år ska här tillverkas 1,2 miljoner tallrikar, en var sjunde sekund itre skift. Detta sker ienhögautomatiserad anläggning med laserskärning, pressning, bearbetning ifleroperationsmaskiner,härdugnar, robotar och egen lackeringsanläggning. IVästervik finns en uppfattning om att vårt fall var det ganska enkelt, vi var trötta på Stockholm och jobbade på företag som var på väg att flytta, säger Paul. Alf hade förberett mycket med myndighetskontakter och fanns hela tiden med och sporrade dem. På liknande sätt har det varit vid flera avgörande satsningar i skärgården. Ibland har det handlat om ett telefonsamtal där Alf uppmärksammat rätt personer på en bra lösning, eller också har han bjudit ut tjänstemän och politiker för att på plats se och höra hur det funkar. Man ser ju lite under tidens gång Överum är en bruksort på nedgång. I Väderstads-Verkens värld är Överum platsen för framtida expansion. I Väderstad konkurrerar man om arbetskraft med bland andra BT Toyota. Etableringen i Överum är ett sätt att säkra tillgången på verkstadskompetens, säger Dan Somlin, som inte utesluter att även annan produktion läggs iöverum. Nackdelen är att utländska kunder på besök reagerar över att samhället känns nedgånget. Det finns skäl för Västerviks kommun att satsa på Överum. TEXT &FOTO:JANNE NÄSSTRÖM Kontakter och nätverk avgörande för en levande skärgård vad som händer och vad man måste ta tag i. Ofta är det ju så självklart, säger Alf. Idag tycker jag att allt blivit mer tungrott och byråkratiskt men nu tror jag mycket på det här med trafiken iskärgården och på en pendlingstur så att folk kan bo här och jobba istan, säger han. TEXT:LINA JOHANSSON FOTO:LIZ PETTERSSON

16 16-TILLVÄXTITJUST Hela tidningen är en annonsbilaga NÄRINGSLIV/SKOLA TobiasKrantz Rätt kompetens är viktigtnär industrin väljeretableringsort Den höga arbetslösheten biter sig fast, särskilt bland ungdomar. Samtidigt får näringslivet allt svårare att rekrytera rätt kompetens. Ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas av det här skälet, säger Tobias Krantz som är chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. Tobias Krantz medverkar på Tillväxtdagen och ska bland annat diskutera vad som i debatten kallas ett matchningsproblem. Ungdomar väljer utbildningar som inte leder till jobb, vilket gör att näringslivet får svårare att rekrytera rätt kompetens. Det här är en ödesfråga inte bara för näringslivet utan för den svenska ekonomin, säger Tobias Krantz. Frågan är högaktuell i Västervik, efter vinterns diskussion om att lägga ned gymnasiets industriprogram. Den tillverkande industrin behöver eleverna, men antalet sökande är för litet för att motivera utbildningen. Situationen i Västervik sammanfattar problemet även på nationell nivå. Generellt sett tillmäts samverkan med näringslivet och arbetsmarknadens behov alltför liten vikt. Dagens system inom högskolan premierar t ex antalet studenter som söker och genomför utbildningen, inte hur många av dem som får jobb, konstaterar Tobias Krantz. Problemet är komplicerat och innehåller allt från negativa attityder till industriarbete och en tro bland ledande debattörer om att industrin har spelat ut sin roll till ett regelverk som enligt Svenskt Näringsliv premierar fel saker. Det viktiga, särskilt i den akademiska världen, är antalet sökande och mängden producerade högskolepoäng. Det måste in ekonomiska styrmedel som premierar utbildningar som leder till arbete, anser Tobias Krantz. Skolan borde premieras för hur många som får jobb. Dagens situation leder till att allt färre går gymnasiets yrkesinriktade program och högskoleutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning. Följden blir ökad arbetslöshet bland ungdomar, samtidigt som hantverksföretag och industrier inte får den kompetens som krävs för att kunna konkurrera och expandera. Idag tvingas företag tacka nej till order för att de inte hittar rätt kompetens. När företag beslutar om var ny verksamhet ska placeras, har tillgången på rätt kompetens allt oftare större betydelse än lönekostnader. Mycket av problemet kan bara lösas på nationell nivå, men vad kan Västerviks kommun göra för att underlätta för det lokala näringslivet? Det viktigaste är att man på högsta nivå sätter strålkastaren på kompetensförsörjningen. Frågan borde vara en stående punkt på kommunstyrelsens sammanträden, svarar Tobias Krantz. Det finns en hel del som Västervik kan göra, inte minst att främja samverkan mellan skola och näringsliv. Viktigt är också vilka budskap som grundskolornas och gymnasiernas studieoch yrkesvägledare förmedlar. Varför inte rekrytera personer till skolan med färska erfarenheter från näringslivet, föreslår Tobias Krantz. Mer i ämnet kommer att diskuteras under Tillväxtdagen på Gränsö den 29 maj. FAKTARUTA TEXT:JANNE NÄSSTRÖM Svenskt Näringsliv: Näringslivets kompetensförsörjning borde vara en stående punkt på kommunstyrelsens dagordning, anser Tobias Krantz på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv skickade 2012 en rekryteringsenkät till företag.den visar att: Vart femte rekryteringsförsök misslyckas, beroende på att de sökande saknar rätt kompetens. 30 procent av företagen, som inte hittat rätt kompetens, har tvingats tacka nej till order.40 procent har skjutit på planerad expansion. Lokaler med havsutsikt! Ostkustens Företagscenter en del av Plivit Trade AB Företagshotellet omfattar m² lokalyta och mark på närmare m². Hela området är inhägnat och bevakat med stora fria parkeringar för våra hyresgäster. Idag rymmer området,som är vackert beläget vid Lucernafjärden i närheten av Lysingsbadet ett 20-tal företag.här ser vi stora utvecklingsmöjligheter,både vi och våra hyresgäster får möjlighet att växa med de idéer och färdiga planer för utbyggnader och ombyggnationer som vi har. För visning/information kontakta: PLIVIT TRADE AB, Lucernavägen 10, Västervik,

17 TILLVÄXT I TJUST - 17 Hela tidningen är en annonsbilaga & $ ) " ) * " $) " " " & $ &" " &$ * " )&")$& " & " &)" &! & " $ " & " )&* $ & "$ & " &* " * " ) " *$ " ) " $ " $ " ")" $ $&") & $& " $ " $! & " $ " " " " * & & " && $ " " &"- " *! &" & " " $& * " & " &)" * " & )$&" "$! * " )&* $ & * " $ " $& "*! $ && " " " &* " "&- $ & " " $&)" " " $ $ " $& * " * & * " * * $ * * " $ & * " "! &" " *), & ( " $ & " ) " $ " &$) & " " ) & )&* "$! & & $& ". "$ " $ && '. "! $ " $$ +++! &"!$! $! $ $ $$ # $ $ """ vǥNjNjëțȧȿëțȿ ƋǤȦ ǤƻƔźƋōȿōțŬ \ƼƲǤț Ĉ ºƕǖÑŻŎț ŰțČǖ ɇŵķɣȸdzʗʗ njƽ țǥɺȧNjëƴëŭ Ǿ Ƌ Ĩ Ǥ ƔǕ Ǖ ō ¹ÐƻƴǤNjNj JțʊĻĻɺÑʈȿŎț ŸŴķƔ ËȦƔƻƔƴËķ ȿɣNjʊëǖķ țǥȧNjëțɣǖ NjNj JǩƵȦƌÌǖĻĻɖƵ ȮǛķƔ 0ǩțɺÌțƕǖŻȦĚɖțƵÌț 7ǤɖȦŎ ǤĩȿǤț ŰțČǖ ŸŴķƔ wƶñțěțñļìȸȿìǿìȧǿƽìǖƶìĸ VƕĩǤƼÌȦ ºÌƌŎ ɔɔŵķɣ wǥnjnjìțȧȿčǖż wȿǥț ŸǛǛķƔ MƕȿŎǖ ɇǜǜķɣ vȿɣƻțōǖ Lċȿ ȦǤNjNjËțȦȿċǕźōǕ Ȧȿċ ůțëNjNjō ɖǖĺōț ƋōƻË ȦǤNjNjËțōǕȅ ɔŵķɣ ǤĩȿǤț dz ǛķƔ Ŏ Ȧ ɖ Ǥ 7 ȅ ȿǥț ɇ țƕĩƶì ɖȧŏ Ǥĩ Ǥ 7 Ȧ ƼÌ ƌŏ ŴǛķƔ ºÌȿȿŎǖŻ ǤƼÌȦ ºÌ ƕĩ V Ŏ Ļ MŎnjǤǖÌ `ƻƴǤțɺķ ƴțʊĺĺNjɣʈōțķ ǾōȦȿǤķ ȿëǿëȧɠ ƔǕƻÐźźǕƔǕźËțķ NjËțNjōƻËĺ NjȅNjȅ ŰǕǕȦ Ɣ ȦǤțȿƔNjōǕȿōȿȅ ȦōǕȿƴƔȿŬ ¹Ɣ ŰʈËț ōțë Ǿțō ɔ ɇɇ Ŵɔɇ wȿǥțżìȿìǖ ɔɇ ȀƔǕźċǕź 6ōNjȿōʈķ dz ȿțëǿǿë ɖǿǿȁ ʗȮɇƔŴ aǿǿŏȿķ ºÌțĻÌŻ dzʗɣdzř MǩțĻÌŻ dzʗşdzŵ ɽɽɽȅęǥƻɣźƌōȿōțȅȧō

18

19 Hela tidningen är en annonsbilaga TILLVÄXT I TJUST -19 UTBILDNING Jerry Engström &Emma Sohlman Samverkan för attklarautmaningen Västervik står inför rekordstora pensionsavgångar, samtidigt som konkurrensen om arbetskraften hårdnar.sedan tre år tillbaka arbetar kommunen strategiskt med kompetensförsörjningsfrågan och de olika utbildningsorganen gör vad de kan för att svara upp mot behoven. Tillgången på arbetskraft är idag en av de största strategiska frågorna. För att hänga med i konkurrensen så vet vi också att vi måste vi höja kompetensnivån generellt, säger kommunalråd Harald Hjalmarsson. Den stora ungdomsarbetslösheten matchar inte arbetsmarknaden som finns och även om det blir högkonjunktur så får de inte jobb. Det är ett bekymmer och därför måste vi se till att de blir anställningsbara, säger vice kommunalråd Tomas Kronståhl. De pensionsavgångar som Västervik står inför inom de närmsta tio åren är rekordstora. Sjukhuset ska återbesätta 700 tjänster, omkring 30 %av personalstyrkan, och den kommunala organisationen kommer att behöva nyanställa närmare tusen personer. Det är på grund av att den stora gruppen 40- och 50-talister närmar sig pensionsåldern som rekryteringsbehovet är så pass stort. Det här gäller hela Sverige men eftersom genomsnittsåldern är högre hos oss så kommer det snabbare här, säger Harald. Som en del i det strategiska arbetet beslutade Västerviks kommun nyligen att centralisera sin egen personaladministration och dessutom anställa en kompetensstrateg. Det kan exempelvis handla om att på olika sätt bejaka att de som vill göra karriär idag har möjlighet att fortbilda sig, att vi är positivt inställda till det och hittar individuella lösningar, säger Harald. Komvux är en av kommunens stora utbildningsorgan, med omkring 550 elever. Emma Sohlman, som är nytillträdd rektor på Komvux, berättar att deras uppdrag i första hand är riktat mot individen men att de samtidigt tittar på branschernas olika behov. Man skulle vilja kunna möta varje individs behov i kombination med arbetsmarknadens och i den bästa av världar skulle man önska mer resurser för att erbjuda individuellt stöd och fler kurser, säger Emma. Komvux verksamhet handlar huvudsakligen om att underlätta för elever att få sina slutbetyg och examen, bli behöriga till högre studier, bli anställningsbara och få personlig kompetensutveckling. Inom ramen för detta ansvarar man också för den statliga satsningen Yrkesvux, som handlar yrkesinriktad om vuxenutbildning. De olika utbildningsorganen i kommunen samverkar på olika sätt. Bland annat har man ett antal kompetensråd tillsammans med representanter från näringslivet, där man diskuterar vilka behov som finns och vad som efterfrågas. För att svara upp mot Landstingets behov har Campus Västervik exempelvis utvecklat sjuksköterskeprogrammet, vilket också är ett bra exempel på samverkan där Komvux arbetar med att hjälpa personer att bli behöriga till högre studier. Det är en stor grej och inom några år kommer vi att ha 90 sjuksköterskestudenter igång här,säger Jerry Engström som är chef för Campus Västervik. Inom några år kommer vi att ha 90 sjuksköterskestudenter igång här. Det nya programmet bygger på samverkan mellan Landstinget, kommunen, Campus Västervik och Linnéuniversitetet. Landstinget finansierar en klinisk adjunkt som finns till hands på sjukhuset och där bygger man också upp ett kliniskt träningscenter för att ta emot studenterna på plats. Det är ett helt annat tänk än tidigare och landstinget backar upp till 110 %,säger Jerry. Ur ett företagarperspektiv kan man kanske tänka vad berör det oss? men för företagens möjlighet att attrahera personal är det viktigt att det finns ett fungerande sjukhus kvar. Det har man inte tänkt så mycket på förut, säger han. Industrins behov svarar Campus Västervik upp mot genom att till hösten starta sex så kallade Cooperative Educationutbildningar (Co-op) isamverkan med högskolan iväst. Bland annat kommer det att vara möjligt att läsa industriell ekonomi, elkraft och produktutveckling. Konceptet, som innebär att teoretiska studier itrollhättan varvas med betalda arbetsperioder på företag ivästerviks kommun, har varit framgångsrikt på Västkusten och där räknar man med att ungefär 90 %avstudenterna senare blivit anställda på företagen de arbetade på under utbildningen. Det är en långsiktig satsning som är jättespännande och det finns många fördelar,säger Jerry. När företag anställer nyutbildade ingenjörer idag så räknar man med en lång startsträcka men efter den här utbildningen så kan de redan företaget och startar direkt, säger han. Av Campus Västerviks cirka 400 studenter kommer 95 % från Västerviksområdet. En ny och växande målgrupp är ungdomar som, om förutsättningarna att utbilda sig och få jobb finns, vill stanna kvar ivästervik. Bilden håller på att ändras och det är mer ok att stanna kvar på hemorten idag än det var tidigare. Ungdomarna har ändå vänner över hela världen och med två timmar till Skavsta kommer man enkelt iväg ändå, säger Jerry. Nujobbar vi för att ge ungdomarna förutsättningar för att kunna stanna kvar. Det kommer ju att finnas många jobb här i framtiden, säger han. TEXT:LINA JOHANSSON FOTO:LIZ PETTERSSON

20