V I N N O VA I N F O R M A T I O N V I : 0 2 ÅRSREDOVISNING 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "V I N N O VA I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 6 : 0 2 ÅRSREDOVISNING 2005"

Transkript

1 V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I : 0 2 ÅRSREDOVISNING 2005

2

3 Årsredovisning 2005

4

5 1 GD har ordet Resultatredovisning Verksamhetsstyrning Politikområde Forskningspolitik Verksamhetsområde Forskning och utveckling Verksamhetsgren Stöd till forskning... och utveckling Verksamhetsgren Kunskapsöverföring Verksamhetsgrenen Strategi och analys Politikområde Näringspolitik Verksamhetsområde Forskning och utveckling Verksamhetsgrenen Experimentell teknik Övriga mål och återrapporteringskrav Politikområde Arbetslivspolitik Politikområde Energipolitik Politikområde Transportpolitik Politikområde Regional utvecklingspolitik Övrig återrapportering Organisationsstyrning Personal Kompetensförsörjning Finansiell redovisning Styrelsens underskrifter... 95

6 Årsredovisningens uppläggning För att underlätta för läsaren att återfinna mål och återrapporteringskrav och den rapportering som de leder till återges målen i textrutor och återrapporteringskraven med fet spärrad stil. Återrapporteringen följer huvudsakligen den struktur och den ordning som finns i regleringsbrevet. I några fall avser återrapporteringskraven näraliggande och kopplade frågor. Återrapporteringskraven har då angivits efter varandra och i den efterföljande texten besvaras samtliga frågeställningar. En del återrapporteringskrav är komplicerade att besvara eftersom det inte finns data att basera svaren på. Detta gäller bl.a. för många av effekterna av VINNOVAs insatser och hur insatserna bidragit till att uppfylla vissa mål. VINNOVA har i dessa fall valt att med exempel försöka skapa en belysande bild. Några av de exempel som används kan ha en relativt liten ekonomisk omfattning och på så sätt verka små men har tagits med för att de bedöms ha en långsiktig strategisk betydelse. VINNOVA strävar också efter att underlätta förståelsen för insatserna genom att redogöra för den kontext de genomför i. Uppgifter i tabeller och text i Resultatredovisningen är huvudsakligen hämtade ur VINNOVAs projekthanteringssystem NOVA. För vissa återrapporteringskrav har det tidigare varit nödvändigt att samla in uppgifter genom en särskild enkät till projektledare för projekt som pågått under respektive år. Denna enkät visade sig dock ha låg svarsfrekvens. För 2005 har därför dessa uppgifter börjat samlas in genom en utvidgning av de ordinarie läges- och slutrapporterna för VINNOVAs projekt. Årets uppgifter baseras på rapporter från 537 projekt. Motsvarande antal enkäter för 2004 var 556 och för Det är inte möjligt att säkert skatta effekterna av den ändrade insamlingsrutinen. Sannolikt påverkas övergångsfasen, d.v.s. 2005, eftersom den nya rutinen infördes i oktober 2005 och uppgifter saknas från projekt som avslutats under året före denna tidpunkt.

7 1 GD har ordet VINNOVAs insatser får allt större betydelse Innovationer är grunden för hållbar tillväxt. Kompetens, kunskapsutbyte och ett ömsesidigt lärande i samspel mellan företag, forskning och politik/ offentlig verksamhet är bärande element i detta. Att utveckla förutsättningarna för att främja innovation, med FoU som grund, är den viktigaste frågan för tillväxt- och välfärdspolitiken i många länder. I Sverige arbetar VINNOVA för hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling av effektiva innovationssystem. Verksamhetsåret 2005 har givit VINNOVA klara besked om att statsmakterna och näringslivet tillmäter VINNOVAs insatser stor betydelse. Vårens forskningspolitiska proposition ger VINNOVA en ökning av anslagsmedlen på 50 procent från och med Detta ger möjlighet att stärka och vidareutveckla den verksamhet som omfattar såväl breda som riktade insatser i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Bredden skapar flexibilitet och robusthet inför framtiden samtidigt som de riktade insatserna utnyttjar aktuella möjligheter. VINNOVAs verksamhetsplanering för konkretiserar detta. Verksamhetsplanen redovisades till regeringen vid årsskiftet. VINNOVA har tillsammans med fordonsindustrin samt regionala aktörer och Nutek under 2005 startat två forskningsprogram inom produktionsteknik respektive fordons-it och telematik. Satsningen på de två forskningsoch utvecklingsprogrammen ingår som en del i det s.k. Trollhättepaketet och omfattar totalt minst 860 miljoner kronor varav 430 miljoner kronor från offentliga medel för tidsperioden Ett annat arbete som VINNOVA drivit i nära samspel med näringslivet är framtagningen av en nationell strategi inom bioteknikområdet. Målet med strategin är att ta fram åtgärder för det svenska biotekniska forsknings- och innovationssystemet för att främja tillväxt och ett livskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige. Perspektivet är tioårigt. Strategin, Strategi för tillväxt Bioteknik en livsviktig industri för Sverige, överlämnades till Näringsdepartementet i maj Den har utgjort ett viktigt underlag i de branschsamtal som under året förts inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. VINNOVA är berett att göra motsvarande insatser inom andra områden där branschsamtal kommer att genomföras. Bredd och robusthet inför framtiden skapas genom strukturinsatser. VINN Excellence Center-programmet är en tioårig satsning som utgör andra generationens kompetenscentrum. Programmet har initierats under året. På arbetslivs- och transportområdena pågår för närvarande etablering av 1

8 sammanlagt 4 centrum. Samtidigt har 50 konsortier av forskargrupper beviljats planeringsanslag. I ett andra steg kommer 15 centra att erhålla finansiering. VINNOVA bedömer att dessa centra kan utvecklas till högkvalitativa, internationellt konkurrenskraftiga och i flera fall ledande forskningsoch innovationsmiljöer. Medverkande företag bedöms stärka sin innovativa förmåga och kompetens. I VINNVÄXT-programmet är målsättningen att utveckla funktionella regioner till internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationssystem inom 10 till 15 år. Programmet inleddes 2001 och under 2005 har ytterligare 10 nya tillväxtinitiativ givits anslag för att utveckla sina strategiska tillväxtidéer. Programmet har, genom sin inriktning på konkurrens mellan regioner, lyckats väl med att mobilisera resurser i ett stort antal av landets regioner, både i form av finansiering och arbetsinsatser från inblandade aktörer. Under året har omstruktureringen av institutssektorn fortskridit. Ambitionen är att instituten ska bli färre och större och därmed öka sin konkurrenskraft och effektivitet nationellt och i internationella FoU-program. Konsolideringsprocessen har resulterat i skapandet av den s.k. Fyrklövern. För att stärka kopplingarna mellan institut och högskola samt att förnya forskningen vid instituten har VINNOVA tillsammans med SSF och KK-stiftelsen startat programmet Institute Excellence Center. Satsningen är sexårig och utgör en viktig del av VINNOVAs satsningar på starka forsknings- och innovationsmiljöer. Organisationsförändringarna inom institutssektorn förväntas stärka institutens strategiska roll och därigenom skapa ett mer produktivt samspel mellan instituten och näringslivet. VINNOVAs mål är att göra internationellt samarbete till en integrerad del i samtliga sina insatser nationellt, sektoriellt och i olika forsknings- och innovationsmiljöer. Därigenom får VINNOVA god uppväxling av de egna insatserna och resultaten av de olika samarbetena kan tas tillvara på bästa sätt. Genom att EU/FoU-rådets kompetens och funktioner inlemmats i VINNOVA stärks såväl VINNOVAs som övriga svenska aktörers möjligheter till ett fortsatt framgångsrikt internationellt arbete. VINNOVA deltar i 12 ERA-NET som faller inom blocket Stärka grunden för European Research Area och dessutom i 4 ERA-NET som har sin hemvist inom Tema 2, Informationssamhällets teknik. VINNOVA är koordinator för ett ERA-NET projektet egovernet. VINNOVA har under 2005 ökat sitt engagemang i, The Association For Technology Implementation In Europe (TAFTIE), en intresseorganisation för organisationer som VINNOVA. Ett viktigt skäl är att VINNOVA blir ordförandeorganisation VINNOVA har också drivit Baltic Sea Initiative tillsammans med Baltic Development Forum. Baltic Sea Initiative är ett gemensamt projekt för att öka konkurrens- och innovationskraften i Östersjöregionen. Samarbete bedrivs också med Finland och Norge i programmet NORDITE samt med Finland i Wood Material Science and 2

9 Engineering. Andra länder som VINNOVA samarbetet med är Israel, Sweden Israel Testbed Program (SIBED), Japan, Multidisciplinary BIO, Kanada också inom bioteknik. VINNOVA stödjer också ett tiotal projektsamarbeten med Kina. Antalet projekt väntas öka. VINNOVA ökar åter sina insatser för samarbete med National Science Foundation (NSF) i USA. Förutom att utveckla relationerna till myndigheter i USA söker VINNOVA att utveckla närvaro vid universitet i USA för tidiga signaler och lärande om kvalificerade forsknings- och innovationsmiljöer. Ett programområde som har funnit en god miljö vid Stanford universitet är Innovationsjournalistik. 3

10 2 Resultatredovisning VINNOVAs verksamhet ska bidra till måluppfyllelse inom sex olika politikområden. Huvudfokus ligger inom politikområdena Forskningspolitik och Näringspolitik men även politikområdena Arbetslivs-, Energi-, Transportsamt Regional utvecklingspolitik har pekats ut av regeringen. Inom politikområdena sker verksamhet inom verksamhetsområden och verksamhetsgrenar. Forskningspolitik har tre verksamhetsgrenar Stöd till forskning och utveckling, Kunskapsöverföring samt Strategi och analys. Näringspolitik har verksamhetsgrenen Experimentell teknik. Vart och ett av områdena och verksamhetsgrenarna har sina mål. Genom att VINNOVA har hållbar tillväxt som övergripande mål kan en koppling skapas mellan de sex politikområdena. Samtidigt vägs målen av mot varandra. VINNOVAs tillgångar är dess personal med bred kunskap och mångårig erfarenhet, effektiva arbetssätt och rutiner med stödsystem samt de ekonomiska medel som ställs till myndighetens förfogande. Insatta personella och ekonomiska resurser 1) och resultat redovisas i följande sammanställning. Verksamhetens kostnader och intäkter enligt Resultaträkningen (se sid 80) är i Tabell 1 fördelade på VINNOVAs nuvarande (och tidigare) verksamhetsgrenar. 1) För resultatredovisningen sker redovisningen i miljoner kronor. En redovisning i tusental kronor blir mer svåröverskådlig. VINNOVA eftersträvar enkelhet och tydlighet och har efter diskussion med de viktigaste avnämarna av Årsredovisningens resultatredovisningsdel kommit fram till att en redovisning i miljoner kronor (med i vissa fall en decimal) är en rimlig noggrannhetsnivå. 4

11 Tabell 1. Fördelning av kostnader och intäkter per verksamhetsgren Verksamhetsgren År Antal personer 1) Intäkt drift 2) (Mkr) Kostnad drift 3) (Mkr) Intäkt FUD 4) (Mkr) Kostnad FUD 5) (Mkr) Stöd till forskning och ,7 125,1 53, ,7 utveckling ,9 121,2 40, , ,1 110,9 49,9 982,1 Kunskapsöverföring ,2 15,0 0,0 1, ,2 19,0 0,0 1, ,2 18,5 0,0 1,1 Strategi och analys ,8 29,9 0,0 29, ,6 37,9 0,0 28, ,5 29,0 0,4 23,5 Experimentell teknik ,0 0,0 0,0 37, ,0 0,0 38,1 38, ,0 0,0 0,0 37,5 Långsiktig utveckling av energisystemet ,0 3,1 0,0 83, ,0 2,8 0,0 63,5 Totalt ,7 170,0 53, , ,7 181,2 78, , ,8 161,2 50, ,7 1) 2) 3) 4) 5) Antalet personer motsvarar medelantalet anställda grundat på två mättillfällen under året. Personal, liksom kostnader och intäkter för central ledning och administration fördelas per verksamhetsgren. Fördelningsnyckel är respektive verksamhetsgrens andel av personalstyrkan, någon individuell bedömning görs inte. Verksamhetens intäkter består av ersättningar och bidrag, ökningen härrör från bidragsintäkter. Verksamhetens kostnader har minskat med drygt 10 miljoner kronor jämfört med föregående år. Största minskningen avser konsulttjänster. Intäkt FUD består av medel, utom statsanslag, från myndigheter och övriga för finansiering av FUD-bidrag. Minskningen jämfört med föregående år beror främst på medel till Experimentell teknik som då ingick här men under 2005 liksom 2003 erhölls som anslag. Kostnad FUD, totalsumman motsvarar kostnader i resultaträkningens transfereringsavsnitt och består av utbetalade bidrag. 5

12 2.1 Verksamhetsstyrning Politikområde Forskningspolitik Mål Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sedan den forsknings- och näringspolitiska myndighetsorganisationen lades fast för fem år sedan har VINNOVA skapat sig en plats som central aktör i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Regeringens mål är en given utgångspunkt och samtliga VINNOVAs insatser inriktas på att bidra till hållbar tillväxt och forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. VINNOVA ska redovisa en samlad bedömning av hur myndighetens verksamhet bidragit till målet. Med stöd i gjorda utvärderingar bedömer VINNOVA att den verksamhet som verket bedrivit själv och tillsammans med andra finansiärer och aktörer i innovationssystem påtagligt skapat förutsättningar för och även direkt bidragit till att uppfylla målet. Under 2005 har medel beviljats till projekt vid universitet och högskolor som i många fall gjort det möjligt för miljöerna att bedriva forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och som lett till att många miljöer blivit internationellt synliga och i vissa fall även världsledande. Den systematiska och strategiska modellen för utveckling, som innovationssystemansatsen innebär, har förts in och vunnit bred acceptans inom många samhällsområden. Det betyder att den behovsmotiverade forskningen drivits med lika hög vetenskaplig kvalitet som forskning som drivs av inomvetenskapliga mål. Omsättning av resultat i produkter och tjänster liksom kommersialisering av dessa har varit prioriterat. VINNOVAs arbete såväl enskilt som i samspel med andra nationella och internationella finansiärer och aktörer har vuxit sig allt starkare. En detaljerad redovisning ges under övriga återrapporteringskrav. 6

13 Verksamhetsområde Forskning och utveckling Mål Den statliga organisationen för forskningsfinansiering ska vara ett effektivt verktyg för att främja de forskningspolitiska målsättningarna, stärka det svenska systemet för FoU samt öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling. VINNOVA ska redovisa en samlad bedömning av hur myndighetens verksamhet bidragit till målet och därvid särskilt bedöma insatsernas effekt avseende en hållbar tillväxt. Den statliga organisationen för forskningsfinansiering har sedan förändringen år 2001 blivit ett allt effektivare verktyg för att främja de forskningspolitiska målsättningarna. Det svenska FoU-systemet har stärkts. VINNOVA har som ett led i detta befäst sin ställning som central myndighet för forsknings- och innovationssystemets aktörer. VINNOVA genomför varje år en mängd olika insatser för att initiera, stimulera och stödja behovsmotiverad forskning. En orsak till att myndigheten har en diversifierad produktportfölj är att forskning är en genuint osäker verksamhet med alltmer tvärvetenskaplig karaktär. Det krävs både bredd och spets för att skapa internationellt starka forskningsmiljöer. Den systemsyn som präglar VINNOVAs verksamhet innebär att myndigheten samverkar med ett stort antal aktörer aktiva inom olika områden, nationellt och internationellt. För att både visa på tydliga resultat och illustrera den komplexitet som kännetecknar VINNOVAs verksamhet redovisas i det följande ett antal representativa satsningar och bedömningar av hur dessa bidragit till att uppnå regeringens målsättningar. VINN Excellence Center-programmet är en tioårig satsning som utgör andra generationens kompetenscentrum. Programmet har initierats under året. På arbetslivs- och transportområdena pågår för närvarande etablering av sammanlagt 4 centrum. Samtidigt har 50 konsortier av forskargrupper beviljats planeringsanslag och i ett andra steg kommer 15 centra att finansieras. I urvalsförfarandets två steg har internationella vetenskapliga expertkommittéer använts. Med stöd av effektanalysen av kompetenscentrumprogrammet är VINNOVAs bedömning att dessa centrum kommer att utvecklas till högkvalitativa, internationellt konkurrenskraftiga forskargrupper. De förutses producera forskarutbildade personer som är särskilt väl förberedda för yrkesverksamhet inom näringsliv och samhälle. Berörda högskolor bedöms genom etableringen av dessa centrum dessutom kunna stärka sin tredje uppgift. Medverkande företag bedöms stärka sin innovativa förmåga och kompetens. Företagen förväntas särskilt dra nytta av tillgången till 7

14 nätverk med andra företag och till internationellt konkurrenskraftiga akademiska miljöer. VINNVÄXT-programmet har som målsättning att utveckla styrkeområden i funktionella regioner till internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationssystem inom 10 till 15 år. Programmet inleddes 2001 och under 2005 har ytterligare 10 nya tillväxtinitiativ givits anslag för att utveckla sina strategiska tillväxtidéer till fullständiga projektplaner. Utifrån de uppföljningar som hittills gjorts är VINNOVAs bedömning att programmet, genom sin inriktning på konkurrens mellan regioner, lyckats väl med att mobilisera resurser i ett stort antal funktionella regioner, både i form av finansiering och arbetsinsatser från inblandade aktörer. Uppföljningar pekar på att även de som inte valts ut för finansiering fortsätter att driva sina regionala satsningar framåt. Fyra faktorer är särskilt viktiga framgångskriterier så här långt: - Långsiktigheten på tio år ger arbetsro och motiverar såväl forskningsaktörer som näringsliv att gå in i samarbeten. - Medel satsas på behovsmotiverad forskning, på att bygga upp forskningsmiljöer och på att utveckla och understödja processledningen. - Tydligt tillväxtfokus och gemensam Triple Helixsyn på regionala styrkeområden underlättar framtagandet av ett kraftfullt handlingsprogram med FoU i fokus. - Den kvalitetsstämpel det innebär att väljas ut, bli vinnare, underlättar den fortsatta mobiliseringen av resurser i regionen. Sammantaget talar dessa faktorer för en stärkt utveckling mot såväl hållbar tillväxt som en kvalitetsdrivande process för forskningen i dessa regioner. Under året har omstruktureringen av institutssektorn fortskridit. Ambitionen är att instituten ska bli färre och större och därmed, i kombination med den stärkta finansiering som presenterades i Forskningspropositionen, öka sin konkurrenskraft. Konsolideringsprocessen har resulterat i skapandet av den s.k. Fyrklövern bestående av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP), Swedish research AB (Swerea), Swedish ICT Research samt Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut och Institutet för Förpackning och Logistik AB (STFI-Packforsk). För att stärka kopplingarna mellan institut och högskola samt att förnya forskningen vid instituten har VINNOVA tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) under året startat programmet Institute Excellence Center. Satsningen är sexårig och utgör en viktig del av VINNOVAs satsningar på starka forsknings- och innovationsmiljöer. Baserat bland annat på slutsatser i utvärderingen av effekterna av institutens kompetensutvecklingsmedel (K-medel) är det VINNOVAs bedömning att organisationsförändringarna inom institutssektorn kommer att 8

15 stärka institutens utförarkompetens och därigenom skapa ett mer produktivt samspel mellan instituten och näringslivet. Inom ramen för satsningen på utvecklings- och forskningsarbete på sjösäkerhetsområdet har arbetet under 2005 koncentrerats på en ökad internationalisering. VINNOVA har tillsammans med elva länder anslutit sig till ett EU-projekt, ERA-NET TRANSPORT. Under året har sju länder Tyskland, England, Nederländerna, Finland, Norge, Danmark och Sverige enats om att skapa ett gemensamt forskningsprogram kallat SURSHIP. Programmet rör forskning om fartygs förmåga att hålla sig flytande efter ett haveri. Arbetet kommer att ledas av VINNOVA. Sverige har via denna roll skapat förutsättningar för att ytterligare stärka svensk sjöfartsforskning i ett internationellt perspektiv. Erfarenheter från tidigare internationella samarbeten visar att ledarskap i internationella forskningssamarbeten är en viktig faktor för framtida industriell konkurrenskraft. VINNOVA fick 2004 i uppdrag av regeringen att lämna förslag till FoUprogram inom områdena produktionsteknik och fordonstelematik har avtal undertecknats mellan VINNOVA, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg AB och industrin gällande två nationella FoU-program. Ett är inom produktionsteknik, Manufacturing Engineering Research Area (MERA), och ett är inom fordons-it och telematik (Vehicle-ICT). Avtalet innebär att VINNOVA och Nutek går in med 400 miljoner kronor under en fyraårsperiod. Till detta läggs medfinansiering från näringslivet och insatser från andra aktörer, vilket gör att det sammanlagt satsas minst 860 miljoner kronor i de båda programmen. Utifrån tidigare erfarenheter av satsningar på forskning inom fordonssektorn, bl.a. på trafiksäkerhetsforskning, är det VINNOVAs bedömning att programmen kommer att bidra till förstärkt vetenskaplig excellens, ökad internationell konkurrenskraft för företagen och stora samhällsekonomiska vinster genom effektivare kommunikationer och ökad säkerhet. Inom sektorn Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) har VINNOVA under 2005 genomfört satsningar med syftet att bidra till att utveckla fortsatt hög vetenskaplig excellens och hög konkurrenskraft inom ett område där Sverige under lång tid haft en tätposition. Insatser har bl.a. gjorts för att stärka en hållbar tillväxt genom satsningar för att verifiera och kommersialisera resultat från FoU inom områden såsom kiselkarbid, spinntronik, papperselektronik, peer to peer, Micro-Electro-Mechanical Systems och tjänstetillämpningar kopplade till testbädden för bredband. Därtill har internationella forskningssamarbeten inom IKT inletts med Israel, Norge och Finland. 9

16 VINNOVA fick under 2004 i uppdrag av regeringen att utarbeta en nationell strategi inom bioteknikområdet. Målet för strategin var att ta fram åtgärder för det svenska biotekniska forsknings- och innovationssystemet, med syfte att främja tillväxt och ett livskraftigt och hållbart näringsliv. De åtgärdsförslag som lades fram syftar till att skapa förutsättningar för bättre hälsa, hållbar miljö och livskraftigare näringsliv i Sverige på tio års sikt. Strategin, Strategi för tillväxt Bioteknik en livsviktig industri för Sverige, överlämnades till Näringsdepartementet i maj Den har utgjort ett viktigt underlag i de branschsamtal som under året förts inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. Under 2005 utökade VINNOVA finansieringen av forskning till små och medelstora bioteknikföretag genom utlysningen Idéprövning, där företag med 5 till 50 anställda kan söka medel för att stärka sin framtida produktportfölj genom att vidareutveckla en ny forskningsidé. Hittills har 22 bioteknikföretag kunnat förstärka sin projektportfölj med hjälp av dessa medel. Satsningen Swedish Brain Power inleddes 2005 och bedöms leda till en förstärkning av forsknings- och innovationssystemet kring hjärnsjukdomar genom att Sveriges unika infrastruktur inom det biomedicinska området utnyttjas för att utveckla metoder för tidig diagnostik och behandling av neurodegenerativa sjukdomar. Det finansieras av VINNOVA, SSF, KKstiftelsen, Vårdalsstiftelsen, Invest in Sweden Agency (ISA) och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. VINNOVA startade under 2005 inom området Arbetslivsutveckling programmet Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet Forsknings- och utvecklingsprojekt för hållbar tillväxt. VINNOVA öppnade därigenom ett område inom den genusvetenskapliga forskningen som hittills varit i stort sett obeforskat. Programmet bedöms få effekter både för VINNOVAs eget arbete med forsknings- och innovationssystem och för utformningen av innovationspolitiken. Därigenom kan satsningen bidra till att lyfta genusaspektens betydelse för att uppnå en genuint hållbar tillväxt. Inför EU:s 6:e ramprogram fanns en oro för att programmets inriktning på nya stödformer med betydligt större och mer komplexa projekt samt krav på att öppna upp nationella program skulle komma att försvåra och minska deltagandet från mindre medlemsländer som Sverige. Preliminär statistik över utfallet hittills visar emellertid att den finansiella återbäringen till Sverige och svenska aktörer är fortsatt hög. Även det mervärde som forskningssamarbetet skapat bedöms som mycket värdefullt. Under 2005 har VINNOVA inom bioteknikområdet bl.a. arbetat med en fokusering på internationell samverkan och en utökad satsning på mindre bioteknikföretag. Ett exempel på internationellt samarbete är arbetet med Innovative Medicine, som EU-kommissionen föreslår ska bli ett Joint Technology Initiative inom EU:s 7:e ramprogram. Syftet är att identifiera 10

17 och på sikt undanröja flaskhalsar i europeisk läkemedelsutveckling. VINNOVA blev under hösten 2005 utsedd som National Contact Person för detta initiativ. Ett annat internationellt initiativ är samarbetet som drivits med Japan Science and Technology Agency och SSF i ett gemensamt program för samverkansprojekt mellan japanska och svenska biomedicinska forskare. Detta bedöms kunna leda till ett ökat kunskapsutbyte mellan forskarna i de båda länderna. Med stöd i de redovisade exemplen bedömer VINNOVA att genomförda insatser, genom bredd och spets och i samverkan med ett stort antal nationella och internationella aktörer, skapat internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer och på det sättet bidragit till Sveriges internationella konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling Verksamhetsgren Stöd till forskning och utveckling Mål Stödja forsknings- och utvecklingsarbete av högsta kvalitet inom bl.a. områdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv och därmed främja förnyelse och hållbar tillväxt. Under 2005 har arbetet fortsatt med att genomföra intentionerna i verksamhetsplaneringen för VINNOVAs verksamhetsplanering är starkt fokuserad på att skapa hållbar tillväxt. Genomförandet sker i nära samspel mellan politiska beslut, behov i näringsliv och offentlig verksamhet samt genom engagemang från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Innovationssystemanalyser och kommunikationsinsatser är nödvändiga instrument i detta arbete. För att skapa större flexibilitet minskade VINNOVA under 2004 fokuseringen på de enskilda tillväxtområdena och kunskapsplattformarna och såg mer på deras integration. Detta har fortsatt under 2005 genom fokusering mot de större områdena Informations- och kommunikationsteknik, Tjänster och IT-utveckling, Bioteknik, Produktframtagning och material, Transport samt Arbetslivsutveckling. Under 2005 har VINNOVA också gjort en revidering av sin verksamhetsplan. Under perioden anpassas och utvecklas verksamheten till de intentioner och satsningar som regeringen lade fast i den under året framlagda Forskningspropositionen (Forskning för ett bättre liv. Prop. 2004/05:80). 11

18 VINNOVA ska redovisa о FoU-programmens antal och fördelning av medel mellan olika slag av insatser, områden och deltagarkategorier. Vid ingången av 2005 pågick 1096 projekt med finansiering från VINNOVA. Antalet är något mindre än 2004 och 2003 då det pågick respektive projekt. VINNOVAs strävan är att gå mot större projekt. På sikt kommer därför antalet projekt att minska. VINNOVA söker också korta handläggningstiden från att ett projekt avslutats hos utföraren tills att det registrerats som avslutat i VINNOVAs register. Under slutet av året har koncentrerade insatser gjorts för att minska nämnda balans. VINNOVAs satsningar matchas ofta med medel från andra finansiärer och egeninsatser av aktörer som ingår i projekten. Det betyder att insatserna tydligt bedömts behovsmotiverande också av andra finansiärer och att insatserna blivit minst dubbelt så stora som om VINNOVA genomfört dem med egna resurser. Denna hävstångseffekt bidrar kraftfullt till ett ökat mervärde och effekt av den statliga finansieringen som sker genom VINNOVA. Utbetalningarna inom VINNOVAs samtliga satsningar under 2005 sammanfattas i Tabell 2. Redovisningen exkluderar programanknutna kostnader. Tabell 2. Utbetalningar inom VINNOVAs satsningar för forskning, utveckling och demonstration under Anslag och medel Utbetalt under året (Mkr) Totalt varav beslutat under året Totalt varav beslutat under året Totalt varav beslutat under året Forskning och utveckling (26:2) 1 102,1 441, ,6 342,9 925,9 404,5 Standardisering o FoU inom exp tekn, SP 37,4 37,4 38,1 38,1 37,5 37,5 (38:12.2) (externa medel) Energiforskn, transporter (35:5.5) 0,0 0,0 16,4 12,0 10,2 0,1 Energiforskn, miljövänlig fordonsteknik 31,6 8,3 12,5 3,4 21,2 7,3 (35:5.13) Energiteknikstöd, miljöv fordonsteknik 0,0 0,0 54,8 28,4 32,1 4,7 (35:6.2) Vägh o statsbidrag, miljövänlig fordonstekn 14,9 0,7 20,0 0,0 20,0 20,0 (36:2,8) IT telekom, Stöd till ACREO (37:5.3) (33:1.23) 2,0 2,0 0,0 0,0 20,0 20,0 Utbildn dep, Stöd till IRECO (25:72.15) 10,0 10,0 10,0 10,0 9,9 9,9 (externa medel) Uppföljning av försöksverksamhet (23:1,7) 0,0 0,0 0,4 0,4 Metodutveckling m.m. rehabilitering (19:1,7) 7,4 0,0 2,4 2,4 Äldreanslag högskolor företag (A8:1) Äldreanslag skogsnäringen (A8:2) Äldreanslag Miljöteknikdelegationen (A8:5) Övriga externa medel, övrigt (inkl periodis.) 40,9 24,9 22,1 3,7 30,9 12,2 Summa 1 246,4 524, ,3 441, ,7 516,3 Av tabellen framgår att totalt 1 246,0 miljoner kronor utbetalats i FUD-stöd (jfr lämnade bidrag i resultaträkningen). 42 procent av utbetalningarna under 2005 baseras på beslut tagna under året. 12

19 Under året genomfördes 31 utlysningar, 21 utlysningar var inriktade på ansökningar om projektfinansiering och 10 avsåg skisser och planeringsbidrag. Utöver dessa utlysningar hade VINNOVA 7 program där ansökningar kunde lämnas in löpande. Utlysningarnas (de som avser projektfinansiering) fördelning på olika innovationssystem framgår av Tabell 3. I tabellen redovisas också antal inlämnade ansökningar, antalet beviljade projekt samt beviljningarna för dessa projekt. För jämförelse finns motsvarande uppgifter i sammandrag för varje slag av innovationssystem för 2003 och Långtgående slutsatser om VINNOVAs satsning på ett område bör undvikas utifrån en tolkning av endast utlysningarnas antal under ett enstaka år. Utlysningar utgör oftast delar i en helhet, ett program. En utlysnings inriktning och omfattning speglar därför snarare var i en programcykel som man befinner sig än programmets hela omfattning. Flera utlysningar av FoU-stöd under året har gjorts med flerstegsförfarande. Flerstegsförfarandet är till för att förenkla för de sökande så att de kan få besked om deras tänkta projekt är relevant utan att behöva lägga ner all den tid som en fullständig ansökan kräver. Inlämnande av intresseanmälningar, skisser och ansökan om planeringsbidrag har för de bästa förslagen följts av ansökningar om projektmedel i ett senare skede. Förfarandet innebär samtidigt att antalet fullständiga ansökningar om medel minskar i jämförelse med om alla skulle lämna in fullständiga ansökningar direkt. Baserat på erfarenhet bedömer VINNOVA att förhållandet 1:5 är lämplig proportion mellan antalet skisser och de projektidéer som ges möjlighet att gå vidare med fullständig ansökan om projektmedel. I Tabell 3 redovisas den del av utlysningarna som är knutna till beviljande av medel. Antalet ansökningar kan, mot bakgrund av vad som nu redovisats, inte direkt tolkas som ett mått på intresset för VINNOVAs utlysningar utan inkluderar också den effektivitetsvinst som skapas av VINNOVAs arbetssätt. Flerstegsförfarandet leder med automatik också till att andelen beviljade ansökningar höjs eftersom icke-relevanta projektidéer sorterats bort före den fullständiga ansökningsomgången. Andelen var procent jämfört med 25 procent En beviljandeandel på procent bedömer VINNOVA som rimlig. 13

20 Tabell 3. Programrelaterade utlysningar Sektoriella innovationssystem Informations- och kommunikationsteknik Programrelaterade utlysningar Vehicle-ICT SIBED II NORDITE Inlämnade ansökningar (antal) Beviljade projekt (antal) Beviljat (Mkr) ,3 7,0 19,3 Summa utlysningar ,6 Summa utlysning 8 7 6,4 Summa utlysningar ,6 Tjänster och ITanvändning Innovativ utveckling av gränsöverskridande offentliga e-tjänster (GRO) Demonstratorprogram IT stöd för distansberoende hälso- och sjukvård Integrerad finansiering ,4 15,8 Summa utlysningar ,7 Summa utlysningar ,6 Summa utlysningar ,7 Bioteknik Idéprövning av nya koncept för små bioteknikföretag Innovativa livsmedel Japanese-Swedish program on multidisciplinary BIO Uppföljning av Idéprövning ,0 3,6 Summa utlysningar ,6 Summa utlysningar ,9 Summa utlysningar ,6 Produktframtagning och material MERA-programmet Studie av IT-stöd för industriellt träbyggande och inredningssystem 2 1 1,0 Summa utlysningar ,3 Summa utlysningar ,4 Summa utlysningar ,6 Transport Infrastruktur och effektiva transportsystem Innovativa fordon, farkoster och system Innovativa logistiksystem och godstransporter Sjösäkerhet ,9 11,0 Summa utlysningar ,8 Summa utlysningar Summa utlysningar ,5 Arbetsliv Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet ,6 Summa utlysningar ,6 Summa utlysningar ,9 Summa utlysning ,5 Övriga program Planeringsbidrag för koordinatorer i Integrerade projekt Innovationsjournalistik VINN NU 2005 VINNVÄXT 2005 Innovationssystem i tidigt skede ,9 Summa utlysningar ,3 Summa utlysningar ,1 Summa utlysningar ,6 Totalt anslag 26: utlysningar ,9 Forskning och utlysningar ,3 utveckling utlysningar ,0 Medel beviljas också till projektansökningar som lämnas in utanför de ordinarie utlysningarna. Likaså startas ett antal projekt genom initiativ från VINNOVA. Ofta rör det sig om mervärdesskapande projekt som kompletterar projekt som tidigare startats. Under 2005 beviljade VINNOVA cirka 220 miljoner kronor till totalt cirka 200 sådana projekt. Dessa insatser kompletterar de ordinarie inplanerade utlysningarna och gör det möjligt för VINNOVA att agera snabbt när tidsfönster dyker upp. Antalet satsningar av nämnt slag var lika stort ,3 6,0 24,0 31,3 31,8 25,1 1,4 2,3 6,7 14

21 Satsningen på olika sektoriella innovationssystem sker genom olika insatsformer. Tabellen nedan visar hur medlen inom ramen för anslaget 26:2 fördelats på olika insatsformer inom respektive sektoriella innovationssystem. Tabell 4. VINNOVAs satsningar inom ramen för anslag 26:2 fördelat på olika sektoriella innovationssystem och mottagare Utbetalt under året (Mkr) Sektoriella innovationssystem projekt sunds- natio- År Program/ 1) KC Institut AIS Öre- Inter- FFP NFFP Totalt kontrakt nellt Informations- och ,8 43,8 7,8 209,3 kommunikationsteknik ,6 54,5 0,2 5,1 240, ,2 42,5 4,0 9,5 185,2 Tjänster och IT-användning ,1 3,0 52, ,2 6,0 1,4 60, ,9 6,0 4,1 2,6 61,6 Bioteknik ,8 40,5 1,8 125, ,6 42,0 2,3 2,5 1,3 111, ,3 24,0 7,2 5,9 2,4 80,8 Produktframtagning ,7 19,5 0,2 97,4 och material ,9 24,0 1,6 5,3 100, ,8 31,1 9,6 8,5 124,1 Transport ,3 9,0 42,1 2) 11,0 207, ,8 10,0 0,4 1,4 32,7 2) 10,0 164, ,0 16,5 5,4 32,8 2) 10,0 174,7 Arbetsliv ,8 50, ,6 44, ,9 59,9 Gemensamt ,1 110,2 58,7 360, ,8 1,5 99,4 51,5 294, ,4 86,4 0,6 38,2 239,6 Totalt anslag 26: ,5 115,8 110,2 0,0 0,0 68,6 42,1 11, ,1 Forskning och ,5 138,0 99,4 4,5 5,3 63,2 32,7 10, ,6 utveckling ,5 120,1 86,4 30,3 9,2 58,6 32,8 10,0 925,9 KC Kompetenscentrum, Institut (kompetensutvecklingsmedel, B-medel), AIS Aktiv Industriell Samverkan, FFP Fordonsforskningsprogrammet, NFFP Nationella flygforskningsprogrammet. Internationellt omfattar satsningar enligt regleringsbrev eller andra gemensamma initiativ. Det finns även andra satsningar på internationella projekt inom gruppen Program/projekt. 1) VINNOVAs åtaganden för verksamheten i Kompetenscentrumprogrammet ligger långsiktigt på nivån 138 miljoner kronor per år. Betalningarna kan variera mellan åren. 2) Bestämt genom avtal mellan staten och fordonsindustrin och beror på industrins framtagning av projekt. I genomsnitt 30 miljoner kronor per år. Det finns skillnader mellan åren för olika sektorer. De beror dels på faktiska förändringar till följda av ändrade prioriteringar och betalningsjusteringar mellan åren, dels på VINNOVAs strävan att integrera områden för att skapa mervärde. Området Arbetsliv är ett exempel på ett område som i allt större utsträckning integreras i andra områden. Området har fått ökad betydelse för VINNOVAs verksamhet, vilket bl.a. avspeglas i en intensifiering av programsatsningarna under år 2005 till sammantaget drygt 63 miljoner kronor. Utöver dessa direkta satsningar integreras arbetslivsfrågorna i satsningar inom VINNOVAs övriga områden, främst Produktframtagning och material, Transport samt Tjänster och IT-utveckling. VINNOVA bedömer att den faktiska satsningen under 2005 på arbetslivsrelaterad FoU uppgick till cirka 75 miljoner kronor. 15

22 VINNOVAs bidrag går till många olika mottagarkategorier. I Tabell 5 redovisas denna medelsfördelning. Tabell 5. VINNOVAs satsningar fördelade på kategori av mottagare under Mottagarkategori (Mkr) Sektoriella innovationssystem År UoH FoUinstitut Företag Övriga Totalt Informations- och ,2 56,5 25,4 8,2 209,3 kommunikationsteknik ,0 75,9 11,4 2,0 240, ,1 64,8 12,1 0,4 185,3 Tjänster och IT-användning ,6 6,5 3,8 11,1 52, ,3 6,1 4,7 7,6 60, ,3 8,4 5,9 8,2 61,8 Bioteknik ,9 21,6 21,5 2,1 125, ,2 24,2 6,3 2,4 112, ,7 23,0 11,3 0,5 82,5 Produktframtagning och material ,4 38,5 9,3 0,2 97, ,2 35,2 5,3 2,2 100, ,1 50,8 4,7 3,7 129,3 Transport ,0 23,7 107,9 28,8 207, ,6 29,4 55,8 20,5 164, ,9 35,4 56,1 13,6 171,0 Arbetsliv ,8 9,8 8,9 6,3 50, ,2 9,7 7,6 6,5 44, ,0 16,9 3,2 9,1 59,2 Gemensamt ,1 126,8 121,0 46,2 360, ,2 121,6 82,0 34,3 294, ,8 105,8 41,0 39,1 236,7 Totalt anslag 26: ,1 283,3 297,8 102, ,1 Forskning och ,7 302,1 173,2 75, ,6 utveckling ,0 305,1 134,3 74,5 925,9 Energiforskning, Transporter ,0 0,0 0,0 0,0 0, ,0 4,1 5,9 0,4 16, ,4 0,9 3,2 1,6 10,2 Energiforskning, Miljövänlig fordonsteknik ,4 0,0 31,2 0,0 31, ,1 7,4 12, ,1 0,5 15,1 0,5 21,2 Energiteknikstöd, Miljövänlig fordonsteknik ,0 0,0 0,0 0,0 0, ,1 53,7 54, ,6 0,5 32,1 Väg och statsbidrag, Miljövänlig fordonsteknik ,0 0,0 14,9 0,0 14, ,0 20, ,0 20,0 IT, Telekom, stöd till ACREO ,0 2,0 0,0 0,0 2, ,0 20,0 Utbildn dep, stöd till IRECO ,0 0,0 10,0 0,0 10, ,0 10, ,9 9,9 Standardisering och FoU inom experimentell tekn., SP ,0 37,4 0,0 0,0 37, ,1 38, ,5 37,5 Arbetsmiljöverket, uppföljning av försöksverksamhet ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 (23:01.7) ,4 0, Riksförsäkringsverket, Metodutveckling m.m ,4 0,0 4,0 2,0 7, ,0 2,4 2, Externa medel ,7 5,7 14,1 6,4 40, ,0 3,3 9,6 0,2 22, ,6 1,9 7,0 0,4 30,9 SUMMA ,6 328,4 371,9 111, , ,9 348,0 269,8 88, , ,1 366,6 211,3 86, ,7 Fördelning i procent

23 Som framgår av tabellen har 35 procent av medlen gått till universitet och högskolor, 26 procent till FoU-institut, 30 procent till företag och 9 procent till övriga mottagare. Ökningen av medlen till företag beror på ökad nettosatsning framför allt inom områdena Informations- och kommunikationsteknik, Bioteknik och Transport med sammantaget cirka 40 miljoner kronor. Ökningen inom Gemensamt avser medlen till Innovationsbron med 50 miljoner kronor. En stor del av de medel som har företag som mottagare avser indirekt finansiering av forskning vid högskolor. Företagen tar på sig ett projektledarskap och samordnar sina satsningar med högskolan till en gemensam satsning. о hur behovet av förnyelse, kraftsamling och profilering inom angelägna forskningsområden med hög tillväxtpotential har påverkat fördelningen av forskningsstödet. VINNOVAs arbetssätt präglas av ett integrerat innovationssystemtänkande. Insatsformerna fokuserar möjligheter och svagheter för att systematiskt påverka forsknings- och innovationssystemet på ett sådant sätt så att det blir effektivare och skapar ökad möjlighet till hållbar tillväxt och fler arbetstillfällen. Det gör att en viktig komponent i VINNOVAs satsningar är förnyelse, kraftsamling och profilering inom områden som har god tillväxtpotential. Ett tydligt uttryck för detta är att cirka 400 nya projekt beslutades under året. Projektens beviljade medel uppgår till cirka 540 miljoner kronor inom bemyndiganderamens tidsperiod vilket motsvarar cirka 28 procent av bemyndiganderamen på 1,9 miljarder kronor. Drygt en fjärdedel av myndighetens verksamhet har således blivit föremål för omprövning och nya beslut. Under 2005 har arbetet med VINNVÄXT-programmet fortsatt planenligt med en ny utlysningsomgång. Programmets syfte är att utveckla starka forsknings- och innovationsmiljöer som bidrar till att innovationssystem i regioner når internationell konkurrenskraft. I slutet av november utsågs 10 idéskisser som får vardera kronor i planeringsbidrag för att planera en tioårig satsning. VINNOVA kommer därmed att satsa drygt 60 miljoner kronor per år på starka forsknings- och innovationsmiljöer i regioner vilket tillsammans med en minst lika stor medfinansiering innebär att den totala satsningen på VINNVÄXT under en tioårsperiod blir cirka 1,5 miljarder kronor. Det kanske mest tydliga uttrycket för VINNOVAs ambition att förnya, kraftsamla och profilera ytterligare är den under 2004 igångsatta processen med att bygga upp en ny generation av starka miljöer för multidisciplinär behovsmotiverad forskning i nära samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet, VINN Excellence Center. Till VINNOVA har det inkommit 84 fullständiga ansökningar varav 15 kommer att väljas ut. Denna kraftsamling omfattar en total satsning på 3 miljarder kronor, inklusive medfinansiering, under en 10-årsperiod. 17

24 Analogt har VINNOVA utlyst en liknande satsning på starka forskningsoch innovationsmiljöer tillsammans med SSF och KK-stiftelsen med fokus på industriforskningsinstituten. VINNOVA har beviljat 17 planeringsbidrag á 0,3 miljoner kronor. Ett tredje exempel på förnyelse och kraftsamling är det arbetslivsinriktade programmet Dynamiska arbetsmarknader och regioner (DYNAMO) vars syfte är att stimulera ökad rörlighet och bättre dynamik på lokala arbetsmarknader främst genom stöd till nya former för arbetsgivarsamverkan. Denna satsning på 49 miljoner kronor omfattar även ett regeringsuppdrag på 14 miljoner kronor. I den nya långsiktiga verksamhetsplanen kombineras riktade satsningar inom avgränsade tillväxtområden på ett sådant sätt att respektive område profileras, förnyas och koncentreras. Detta synsätt genomsyrar också flertalet ansökningar, liksom att olika aktörer i kombination med ett mångdisciplinärt synsätt samverkar för att skapa nya innovationer i gränssnitten mellan etablerade discipliner. Exempel på sådana satsningar är VINNOVAs program Innovativa livsmedel där förnyelse skapas inom livsmedelsområdet genom att etablera samarbeten mellan medicinska och livsmedelsvetenskapliga kompetenser. Enligt samma principer har programmet Swedish Brain Power som är en nationell mångdisciplinär kraftsamling startats inom det neurodegenerativa området. Totalt satsar VINNOVA 100 miljoner kronor under perioden Ytterligare en sådan kraftsamling är programmet Nätverksbaserad programvaruteknik där VINNOVA satsar totalt 45 miljoner kronor. Samverkan präglar VINNOVAs tillväxtområde e-tjänster inom offentlig verksamhet och omfattar offentlig förvaltning (myndigheter, kommuner, länsstyrelser och landsting) och de företag som levererar IT- och kunskapsbaserade tjänster till offentlig förvaltning. En satsning inom Innovativ utveckling av gränsöverskridande offentliga e-tjänster genomförs här med en total budget på 24 miljoner kronor. Målet är ökad kostnadseffektivitet i förvaltningen genom interaktiva elektroniska tjänster samt den efterfrågan på utveckling av nya IT-baserade tjänster och produkter som skapas. VINNOVA fick i november 2004 i uppdrag av regeringen att lämna förslag till FoU-program inom områdena produktionsteknik och fordonstelematik. Dessa satsningar möjliggör en fortsatt konkurrenskraftig fordonsindustri i Sverige. Förslaget överlämnades till regeringen i mitten av mars och förhandlades sedan med berörda parter. Ett regeringsbeslut i början av juni innebar att förhandlingar kunde inledas med fordonsindustrin. I augusti kunde ett avtal undertecknas mellan VINNOVA, Nutek, Västra Götalandsregionen och industrin gällande två nationella FoU-program MERA och Vehicle-ICT. Avtalet innebär att VINNOVA och Nutek går in med

25 miljoner kronor under en fyraårsperiod. Utöver detta satsar Västra Götalandsregionen 30 miljoner kronor. Industrin medfinansierar de offentliga satsningarna med minst motsvarande belopp. Sammanlagt satsas alltså minst 860 miljoner kronor i de båda programmen. Fram till sista december 2005 hade det inom MERA-programmet beslutats 20 projekt med cirka 157 miljoner kronor i offentlig finansiering av tillgängliga 305 miljoner kronor. Inom Vehicle-ICT hade det beslutats 13 projekt med cirka 45 miljoner kronor offentlig finansiering av tillgängliga 125 miljoner kronor. Den totala finansieringen för de under 2005 beslutade 33 projekten är cirka 506 miljoner kronor. о utfallet av genomförda utvärderingar av olika program och satsningar samt hur detta har påverkat fördelningen av medel. I det pågående arbetet med att utveckla VINNOVAs sätt att planera och genomföra insatser ges programmens effektfokus stor betydelse. I planeringen och kvalitetssäkringen av nya program ingår en ex ante-utvärdering, vars mål är att ge grund för planering av uppföljningar och utvärderingar under programperioden. VINNOVA har formulerat tre motiv för sin utvärderingsverksamhet: - Operationella motivet utvärderingar för att säkra kvaliteten i pågående program och för att lära/förbättra utifrån vunna erfarenheter (traditionella mid-term-utvärderingar). - Strategiska motivet utvärderingar som underbygger ledningens formulering av policy. - Existentiella motivet att VINNOVA för sig själv och omvärlden kan beskriva effekterna av gjorda insatser och vilka mekanismer som varit centrala. Verksamhetsåret 2005 kan sägas ha inneburit ett trendskifte. Till och med 2004 hade sjutton utvärderingar avslutats, vilka samtliga avsett programinsatser som initierats av VINNOVAs föregångare. Under 2005 har flera utvärderingar inletts vilka avser insatser som VINNOVA själv har initierat, varav en utvärdering har avslutats under året. Nedan summeras insatserna under Operationella motivet Under 2005 fullföljdes och avslutades den tredje utvärderingsomgången av kompetenscentrumprogrammet genom utvärderingen av Centrum för Kretskonstruktion (CCCD) vid Lunds universitet. Den genomfördes av ett expertteam med två internationella experter, som granskade den inomvetenskapliga kvaliteten och centrumets vetenskapliga produktivitet, samt två internationella centrumspecialister, som medverkat i flertalet utvärderingar såväl i denna som i de tidigare omgångarna. 19

26 Utgångspunkt för utvärderingen var att ge underlag för VINNOVAs beslut om finansiering av den avslutande fjärde tvåårsetappen och vägledning för centrumets utveckling under och bortom etappen. Expertgruppen ansåg att CCCD utvecklats till en internationellt erkänd forskargrupp och en nationell tillgång inom sitt område. Gruppen gav specifika rekommendationer som lett till att centrumet under etapp 4 kommer att ytterligare stärka systemaspekterna och det interdisciplinära samarbetet inom forskningsprogrammet. Under 2005 genomfördes en första utvärdering av det generiska programmet för IKT-användning, kallat kunskapsplattform för IKT-användning. Utvärderingen genomfördes av ett konsultteam med lång erfarenhet från IKTbranschen inom såväl roadmapping och framsynsarbete, som riskkapitalinvesteringar. Granskningen omfattade programmets olika stödprocesser, VINNOVA-personalens insatser, genomförda satsningar utifrån perspektivet måluppfyllelse samt en analys av uppsatta mål och genomförandeplaner. Syftet med denna första utvärdering var att ge underlag för kommande beslut om en eventuell förändring av programmets inriktning, förändring och uppsatta mål samt anpassning av stödprocesserna till en förändrad målbild. Syftet var även att ge underlag för VINNOVAs beslut om storlek och inriktning på kommande utlysningar inom programmet. Utvärderarna ansåg att inriktningen på VINNOVAs hittillsvarande satsningar inom programmets stödprocesser var innovativa och utvecklande för berörda innovationssystem. Utvärderarna gav rekommendationer till VINNOVA hur effektmål och verktyg bör förändras för att öka graden av användbarhet och uppföljningsbarhet, utan att ge avkall på den uppsatta visionen och de övergripande målen med programmet. Operationellt motiverade utvärderingar som pågår är: - Biomedicinsk teknik (med SSF och Vetenskapsrådet) - Dynamiska arbetsmarknader och organisationer (DYNAMO) en processutvärdering som pågår under hela programperioden - Wood Design and Technology - Uppdrag att följa och utvärdera försöksverksamhet för att minska ohälsan inom offentlig sektor Ytterligare 6 operationellt motiverade utvärderingar initieras för närvarande. Strategiska motivet I senaste forskningspropositionen ges VINNOVA och statens holdingbolag för delägande i svenska industriforskningsinstitut (IRECO) gemensamt ansvar för att ta fram kriterier för fördelning, uppföljning och utvärdering av institutens K-medel för perioden

V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 4 : 0 1 ÅRSREDOVISNING

V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 4 : 0 1 ÅRSREDOVISNING V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 4 : 0 1 ÅRSREDOVISNING 2003 Titel / Title: Årsredovisning 2003 Serie / Series: VINNOVA Information VI 2004:01 ISSN: 1650-3120 Utgiven/ Published: Mars 2004

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB

Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Stockholm 2015 11 02 Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 % Peter Holmstedt VD Svenska staten 100 % 60 % 42 % 29 % Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-08-18 Dnr 1702797 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden KrinovaMAT Ordförandens

Läs mer

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead Regional growth through dynamic innovation systems Moa Eklund Energimyndigheten 28 april 2017 Först kort om Vinnova Om Vinnova 200 anställda Stockholm,

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Utlysning av Berzelius Center 2005

Utlysning av Berzelius Center 2005 Utlysning av Berzelius Center 2005 Ett samarbete mellan och 2005-06-21 1. Inledning... 2 2. Utlysningen... 2 2.1 BAKGRUND TILL UTLYSNINGEN... 2 2.2 UTLYSNINGENS MÅL OCH BUDGET... 2 2.3 UTLYSNINGENS INRIKTNING...

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Forskning och innovation för tillväxt med fokus på gruv- och mineralindustrin. Per Eriksson Generaldirektör

Forskning och innovation för tillväxt med fokus på gruv- och mineralindustrin. Per Eriksson Generaldirektör Forskning och innovation för tillväxt med fokus på gruv- och mineralindustrin Per Eriksson Generaldirektör 2005-06-22 Ireland New Zealand R&D expenditure in relation to GDP 2001 Norway Canada (2002) United

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri e Regeringen Regeringsbeslut 2016-11-24 N2016/07305/FÖF 14 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Klarabergsviadukten 70 111 64 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt

Läs mer

Kommunstyrelsen. Medfinansiering och verksamhetsstöd för treårsperioden av en fortsatt satsning på Uppsala BIO

Kommunstyrelsen. Medfinansiering och verksamhetsstöd för treårsperioden av en fortsatt satsning på Uppsala BIO KS 5 7 NOV 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Per Lundequist 2012-10-17 KSN-2012-1028 Eva Sterte Kommunstyrelsen Medfinansiering och verksamhetsstöd för treårsperioden 2013-2016

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program 1 (15) UTLYSNING Datum Preliminärt utkast version 2013-02-01 prel ver 1 Reviderad Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program Erbjudande att med utgångspunkt i

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Innovation för ett attraktivare Sverige

Innovation för ett attraktivare Sverige VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 7 : 0 7 ÅRSREDOVISNING

V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 7 : 0 7 ÅRSREDOVISNING V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 7 : 0 7 ÅRSREDOVISNING 2006 Titel : Årsredovisning 2006 Serie: VINNOVA Information VI 2007:07 ISSN: 1650-3120 Utgiven: Mars 2007 Utgivare : VINNOVA - Verket

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi, Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik Ulf Holmgren VINNOVA Uppdraget 1(3) Förslagen skall utarbetas i samverkan med fordonsindustrin samt berörda regionala och kommunala aktörer.

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16 VINNOVA & egovernment Sundsvall 07-10-16 VINNOVAs uppgift VINNOVA är en statlig myndighet, budget 1,8 mrd Ansvarsområde innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Forska&Väx. Finansiering av utvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Hur mycket? Max 5 miljoner kr/ansökan Ansökningarna bedöms i konkurrens.

Forska&Väx. Finansiering av utvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Hur mycket? Max 5 miljoner kr/ansökan Ansökningarna bedöms i konkurrens. Forska&Väx Finansiering av utvecklingsprojekt i små och medelstora företag Förstudier och utvecklingsprojekt som bygger på ny kunskap, ny teknik eller ny tillämpning. Max 5 miljoner kr/ansökan Ansökningarna

Läs mer

Utlysning av Linnéstöd

Utlysning av Linnéstöd VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

Svensk byggforskning i samverkan

Svensk byggforskning i samverkan Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer