Sammanfattning överkänslighetsreaktionerna på Högdalenverket våren 2013 Den medicinska bedömningen Kartläggning och utredning Slutsats

Transkript

1 1 (3) Sammanfattning överkänslighetsreaktionerna på Högdalenverket våren 2013 Under perioden mars till juni 2013 drabbades ett 50-tal individer av överkänslighetsreaktioner vid arbete på Högdalenverket. Ett intensivt arbete har gjorts för att kartlägga vad som kan ha orsakat besvären. Enligt de experter som anlitats från Svenska miljöinstitutet, IVL och karolinska Institutets centrum för Arbets- och miljömedicin (CAMM) berodde reaktionerna troligen på förhöjda dammhalter och exponering av glasfibrer. Den medicinska bedömningen Reaktionerna kan ur medicinsk synvinkel kategoriseras enligt följande tre grupper: allergiliknande hudreaktioner, urtikara hudreaktioner (nässelutslag) samt påverkan på andningsvägar. Av dessa kategorier kan allergier och påverkan på andningsvägar i de flesta fall förklaras av andra orsaker än endast arbetsmiljöfaktorer. Fallen av urtikara reaktioner, ca 1/3 av fallen, kan enligt den medicinska bedömningen med stor sannolikhet härledas till den lokala arbetsmiljön på Högdalenverket. Den medicinska bedömningen har gjorts av företagshälsovården tillsammans med CAMM. Utifrån de fall som de har studerat är bedömningen att reaktionerna inte ska ge några bestående med eller medfört ökad risk för framtida känslighet. Kartläggning och utredning Kartläggning och analyser av sannolika orsaker till reaktionerna bedrevs under perioden mars till juni Fortum Värme har tillsammans med IVL kartlagt vilka ämnen som förekommer i arbetsmiljön på Högdalenverket. Genom mätningar har vi kontrollerat att gällande gränsvärden för en rad ämnen klaras. Vi har mätt olika grundämnen inkl. tungmetaller, klorfenoler och dioxiner i arbetsplatsluften. Vi har även mätt andel organiskt damm, formaldehyd och förbränningsgaser. Parallellt med kartläggningen av arbetsplatsluften gjordes en begränsad litteratursökning. Någon liknande händelse finns dock inte rapporterad. De mätningar som har gjorts och mätresultat redovisas i IVL:s rapport. CAMM har på uppdrag av Fortum Värmes företagshälsovård bistått i utredningen. CAMM har genomfört arbetsplatsbesök, diskussion med arbetsledare, skyddsombud, tagit del av prover från miljön, genomfört litteratursökning samt givit rekommendationer om åtgärder, allt inom ramen för deras kunskapsstöd till företagshälsovården. Slutsats Slutsatsen grundar sig på utlåtanden från medicinsk expertis, kartläggning av verksamheten och analyser av de mätningar som gjorts i och runt Högdalenverket. Baserat på dessa data är slutsatsen att den troliga orsaken är en kombination av flera samverkande faktorer. Enligt anlitade experter berodde reaktionerna troligen på förhöjda dammhalter och exponering av glasfibrer. Dammexponering Under mars när reaktionerna uppkom var det osedvanligt dammigt i området kring Högdalenverkets panna 6 och ytterområdet mellan panna 6 och anläggningens slagghall. En nedskärning av en stor glasfiberarmerad tank, askläckage samt att portar till slagghallen stod öppna bidrog till att en ovanligt stor ansamling av damm fanns i området. Dessutom blåste det in och ansamlades damm i området från grannverksamhetens krossning av industriavfall. Under perioden då de flesta personer uppvisade symtom var det ovanligt kallt och torrt väder vilket ökade hudens och andningsvägarnas känslighet samt gjorde att höga dammnivåer i arbetsmiljön lättare kunde Heat Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

2 Pressmeddelande 2 (3) byggas upp. Ett stort antal personer arbetade i berörda områden, vilket dessutom medförde att många personer exponerades. Glasfiberexponering CAMM:s slutsats är att orsaken till besvären är oklar men att den mest sannolika orsaken till utbrottet av hudsymptom var exponering av glasfiber. Luftvägsbesvären kan vara orsakade av dammexponering. Hur glasfibern har spridit sig i anläggningen är oklart, men det kan bero på en kombination av olika orsaker. Otillräcklig städning och renhållning kan ha lett till att ett arbete med glasfiber, har spridits i miljön. Ett annat spår är att en felmonterad processventilation kan ha gjort att damm spridits i det aktuella området och det kan ha spridits från Sitas krossverksamhet. Sita har vidtagit en rad åtgärder för att minska dammet in till Högdalenverket. Vidtagna åtgärder Utan att helt kunnat fastställa grundorsaken kring överkänslighetsreaktionerna har Fortum Värme vidtagit en rad åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och minska dammnivåerna vid Högdalenverket. Fortum Värme har också via genomlysningen av verksamheten fått uppslag på fortsatt arbete med bedöma och utveckla arbetsmiljön på anläggningen. Här har vi samlat delar av de åtgärder som har vidtagits för att förbättra arbetsmiljön på Högdalenverket. Städfrekvensen på Högdalenverkets ytterområden har utökats för att hålla nere damm- och partikelnivåerna Sita har vidtagit en rad åtgärder brand annat vattenbegjutning och byggt ett plank mot Högdalenverkets område för att förhindra dammspridningen Partikelmätningar genomförs regelbundet för att kontrollera halterna av damm och säkra att de ligger på en acceptabel nivå Kraven på personlig skyddsutrustning har stärkts och i vissa områden har utökade krav på andningsskydd införts Fortum Värme har förstärkt avtalet med företagshälsovården så att snabb och effektiv servicenivå kan uppnås om behov skulle uppstå Åtgärder för att säkra och förbättra luftkvalitén på Högdalenverket har genomförts och ett stort projekt för att förbättra miljön i slagghallen pågår Tillsammans med Vattenfall och E.ON har Fortum värme startat ett Värmeforskprojekt för att ta fram mätrutin för damm och stoft utifrån Arbetsmiljöverkets krav. Programmet handlar bla om att lokalisera de källor i verksamheten som ger upphov till damm- och stoftspridning, vilket kommer att underlätta vårt proaktiva arbete med att reducera damm- och stofthalter i vår arbetsmiljö. Ett företagsövergripande projekt för att utveckla säkerhetskulturen på anläggningarna pågår Heat Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

3 Pressmeddelande 3 (3) Sammanfattning över utförda mätningar Möjlig orsak/mätning Hypotes/Bakgrund Resultat Damm och partiklar i luft Mikroorganismer, t ex mögel och organiska ämnen som är relaterade till avfallshantering Bränslet Kemiska föreningar såsom dioxiner och andra klorföreningar Kemiska föreningar bl a metaller och tungmetaller Förbränningsgaser Perioden januari-mars 2013 har upplevts som ovanligt dammig. Damm och partiklar i höga halter är en vanlig orsak till olika former av irritativa symptom och reaktioner. Mögel och mikroorganismer finns normalt vid hantering av avfall och skulle kunna ge upphov till de aktuella symptomen vid höga halter. Formaldehyd kan t ex finnas i gammalt byggavfall. Avvikelser i inkommande bränsle skulle kunna ge uppslag för fortsatt spårningsarbete. Dioxin förekommer i allmänhet i samband med förbränning. Höga halter av detta ämne och andra klorföreningar skulle kunna ge upphov till symptomen. Kemiska föreningar förekommer i våra processer och skulle kunna ge överkänslighetsreaktioner under onormala förhållanden. Eventuella läckor av förbränningsgaser skulle kunna indikera onormal drift, vilket i sin tur skulle kunna ge uppslag för fortsatt spårningsarbete. Förbättrade städrutiner sattes in snabbt vid de första symptomen. Mätningarna som därefter genomfördes visar att vi ligger långt under föreskrivna gränsvärden. Inget har identifierats som kan förklara överkänslighetsreaktionerna. Inga förhöjda halter och långt under gränsvärden. Inga signifikanta avvikelser i driften under aktuell period. Dioxin finns som förväntat i låga halter i aska och stoft. Denna och andra klorföreningar ligger långt under gränserna och kan ej vara orsaken till reaktionerna. Låga halter, långt under gränsvärdena, kan ej vara orsaken till reaktionerna. Inga påvisade läckor i pannor eller omgivande processer. Förbränningsgaserna från pannorna har passerat den normala processen inklusive filtrering och rening, innan utsläpp via skorsten. Det handlar om en avancerad reningsteknik, noggrant övervakad process som hanteras enligt gällande koncession. En del av förbränningsgaserna följer med askan till slagghall och där pågår ett arbete för att förbättra arbetsmiljön. Referensrapporter CAMM-rapport IVLs rapport Arbetsmiljömätningar vid Högdalenverket förbränningsanläggning U4587 Heat Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

4 Utredning av ansamling av hud- och luftvägsbesvär vid Högdalens sopförbränningsanläggning Centrum för Arbets- och miljömedicin (CAMM) har kontaktats av Företagsläkare Ulrica Eriksen vid Avonova Hälsa Stockholm AB med anledning av ansamling av hudbesvär av urtikarialiknande typ bland personalen vid Högdalens sopförbränningsanläggning under våren CAMM har genomfört arbetsplatsbesök, diskussion med arbetsledare, skyddsombud, tagit del av prover från miljön, genomfört litteratursökning samt givit rekommendationer om åtgärder, allt inom ramen för vårt kunskapsstöd till företagshälsovården. Resultaten presenteras i denna rapport. Utredningen har genomförts av yrkeshygieniker Mattias Sjöström, överläkare dermatologspecialist Mihaly Matura och professor/överläkare Per Gustavsson. Bakgrund Företagsläkare Ulrica Eriksen kontaktade Per Gustavsson på CAMM i maj Vid ett inledande möte konstaterades att ett stort antal personer (47st) rapporterat besvär under våren. Besvären utgjordes till största delen av hudbesvär (40st) men även luftvägsbesvär förekom (18st). Den största yrkesgruppen som rapporterade besvär var svetsare (10st), följt av sanerare (8st) och elinstallatörer/kabeldragare (6st). 28 personer angav att de burit heltäckande skyddsklädsel och 15 personer angav att de burit andningsskydd med P3-filter eller friskluftsmask under aktuellt arbete. Arbetsplatsbesök Besök på arbetsplatsen genomfördes Koordinator vid besöket var Igor Lishajko (projektledare) tillsammans med Ulrika Eriksen och koncernläkare Lotta Autio. Bengt Christensson från IVL deltog som konsult. Under besöket kunde det konstateras att verksamheten genererade stora mängder partiklar (damm) och även vissa mängder gas. Detta blev tydligast i slutna utrymmen, exempelvis under ugnarna, där ventilationen var begränsad. De masker som användes vid besöket släppte igenom luktande ämnen i gasform (svaveldoftande samt sura ämnen) och sannolikt även andra ämnen vars doft inte enkelt kan uppfattas. Det framkom att fullgoda skyddsmasker fanns att tillgå, exempelvis vid arbete intill avstängd ugn, men att dessa inte alltid används när de borde Utredning och bedömning Avonova företagshälsovård sammanfattade symtombilden hos de arbetstagare som sökt vård. 40 personer hade hudsymptom, mestadels urtikarialiknande utslag, klåda, små prickar. Av dessa personer har tre patienter remitterats till Hudallergimottagningen vid Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting Norrbacka Stockholm Direkttelefon: Fax: E-Post: Säte: Stockholm Org.nr:

5 Centrum för arbets- och miljömedicin för vidare utredning. FHV har hållit öppet hus på arbetsplatsen för att kunna observera synliga hudförändringar men då sökte inga medarbetare. En av de tre remitterade patienterna hade kroniskt nässelutslag som är en sjukdom av okänd orsak, en annan hade klåda kopplad till en kronisk sjukdom och hos den tredje såg vi inte längre några symtom. Den stora andelen drabbade talar starkt emot att någon allergisk mekanism skulle ligga bakom besvären. Man beskrev inget nytt i rengöringsprocesser, användning av tvättmedel eller hygienprodukter, och de personer som haft hudsymtom arbetade hos olika underleverantörer som har olika klädhantering och rutiner. De kemikalier som blev kända för oss under arbetsplatsbesöket eller via säkerhetsdatablad kan inte förklara utbrottet av symtomen. Våra iakttagelser vid arbetsplatsbesöket samt resultat av litteratursökning leder tankarna till att besvären skulle kunna utgöras av glasfiberorsakad dermatit. Källan till fiberexponeringen är dock oklar. Glasfibrer/mineralullsfibrer används för isolering av ugnarna och fibrer frisätts vid ugnsrenovering. Eftersom detta är en vanlig arbetsoperation som inte brukar orsaka den aktuella typen av besvär verkar detta dock som en mindre trolig förklaring. En alternativ förklaring är att mineralullsfibrer förekommit i det brända materialet. Fibrerna medför en specifik form av irritationsreaktioner. Symtomen visar sig i allmänhet i form av små, nässelliknande utslag som plötsligt drabbar många arbetstagare. Ibland uppträder enbart klåda. Symtomen kommer ofta mycket snabbt efter exponeringen och är vanligtvis lokaliserat till flera områden på kroppen, inte enbart till hudytor som har uppenbar kontakt med fibrer. På grund av att fibrerna är mycket små kryper de även in i kläderna och orsakar ofta besvär även på buk, bål, och i veck. Den individuella känsligheten för glasfibrer varierar kraftigt. Irritationseffekten är beroende av fiberstorleken och fibrer med en diameter under 6 mikrometer irriterar vanligtvis inte huden. Information vi fick om isoleringsmaterial för pannorna som regelbunden skrapas bort vid renovering tyder i och för sig på att på att dessa har rätt fiberstorlek. Innehållet av det material som förbränts i pannan före utbrottet av symtom är däremot okänt. Vi har tagit del av analysresultat sammanställt av Bengt Christensson vid IVL 28 augusti Lennart Lundgren utförde fiberanalyser och har identifierat amorfa MMVF-fibrer (glasfibrer), huvudsakligen under 6 mikrometer storleksordning. Provtagningen skedde dock i augusti och har därmed ingen säker relevans för tillfället då många arbetstagare drabbades under våren. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den orsaken till besvären är oklar, men den mest sannolika orsaken till utbrottet av hudsymptom är glasfiberdermatit, orsakad av fibrer från förbrända sopor snarare än av isoleringsmaterial av pannan som frisatts i samband med renovering. Luftvägsbesvären kan vara orsakade av dammexponering i samband med ugnsrenoveringen. Rekommendation om åtgärder: Vi rekommenderar kraftiga insatser för att begränsa partikelexponeringen som helhet, vilket även minskar exponeringen för mineralfibrer. Detta kan uppnås genom ökad städning och utprovning av skyddskläder under aktiva förhållanden, så att den avsedda skyddseffekten verkligen uppnås.

6 Angående andningsskydd bör insatser göras som inriktar sig på att se till skydden verkligen används. Eventuellt kan man överväga införskaffande av fläktassisterade masker för dem som anser att det är för tungt att andas genom halvmasker. Mattias Sjöström Mihaly Matura Per Gustavsson Yrkeshygieniker, med dr Överläkare, med dr Överläkare, professor

7 RAPPORT Arbetsmiljömätningar vid Högdalens förbränningsanläggning För Fortum Bengt Christensson Bo Sahlberg Arkivnummer: U4587. Ann-Beth Antonsson Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

8 Sammanfattning I samband med underhållstopp i mars 2013 fick i storleksordningen personer som arbetade vid Högdalenverket främst hudbesvär men vissa fick andningsbesvär. Efter underhållsstoppet insjuknade ytterligare personer men med tiden allt färre personer. En del av personerna som tidigare insjuknade fick också återfall. Både inhyrd och egen personal fick besvär. Åtgärder vidtogs när flera fick besvär genom krav på andningsskydd inom ett större område inom anläggningen. IVL kontaktades i slutet av mars. Vid första besökt konstaterades mycket fint sedimenterat damm på marken utanför den nyligen återstartade pannan. Höga dammhalter i luften konstaterades genom mätning av dammhalten en vecka senare. För att reducera dammhalterna påbörjades frekvent städning av området vilket ledde till minskande dammhalter. De initialt höga dammhalterna bedöms inte vara huvudorsaken till besvären. En kartläggning av olika ämnen påbörjades. Till en början beräknades halten av olika grundämnen inklusive tungmetaller, klorfenoler och dioxiner i arbetsplatsluften baserat på analys av avsatt damm och partikelmätningar. Under april och maj utfördes även mätning av mikroorganismer, andel organiskt damm, formaldehyd och nanopartiklar. Inga höga halter av de beräknade och analyserade föroreningarna kunde konstateras. Luftprov studerades även med elektronmikroskop i hopp om att hitta orsaken till besvären. Parallellt med kartläggningen av arbetsplatsluften gjordes en begränsad litteratursökning. Någon liknande händelse finns inte rapporterad. Litteratursökningen gav ingen vägledning om vad som kunde ha orsakat besvären. I samband med besöken framkom tekniska brister som bidragit till de höga dammhalterna. Mycket damm sprids även från slagghallen. Efter vinterns underhållsstopp har och pågår åtgärder som skall förbättra miljön i bland annat i slagghallen. Under sommaren framkom att det förekommer isolermaterial som bland annat kan avge isocyanater till arbetsplatsluften. Efter sommarens underhållsstopp uppmättes isocyanater i nivå med gränsvärdet när pannan åter sattes i drift. En månad efter idriftsättningen hade bindemedlet bränts bort och isocyanathalterna var under mätmetodens detektionsgräns. I samband med sommarens underhållstopp kunde halter flera gånger över gränsvärdet för inhalerbart damm konstateras vid rivning av mineralullsisoleringen. De uppmätta isocyanathalterna kan sannolikt inte spridas i så höga halter till andra delar av anläggningen att personal som inte arbetet i pannhuset under underhållsstoppet drabbas. Detsamma gäller dammet från rivning av mineralull. Enligt personal på Fortum var det mycket högre dammhalter under underhållstoppet i mars än vid de första partikelmätningarna i början av april. I samband med höga dammhalter vid underhåll av en annan panna senare i år fick en person besvär av den höga dammhalten. Det kan inte uteslutas att det trots allt är de extremt höga dammhalterna som antas ha förekommit under vinterns underhållsstopp som är huvudorsaken. 1

9 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Kort om Högdalenverket Information om uppdraget Utredningens genomförande Litteraturuppgifter Utredning av exponering för olika ämnen Damm Organiskt damm Kvarts Element, polyaromater och tyngre klorerade kolväten Mikroorganismer Oorganiska fibrer Nanopartiklar Partiklarnas morfologi Gaser, flyktiga organiska föreningar och semiflyktiga organiska föreningar Formaldehyd Flyktiga kolväten Isocyanater Resultat Luftburet damm Tidigare mätningar av luftburet damm Mätning av luftburet damm Beräknade halter av olika element och några av dess oorganiska föreningar Beräknade halter av polyaromater Beräknade halter av dioxiner och klorfenoler Luftburna mikroorganismer Exponering för grova fibrer Exponering för nanopartiklar Partiklarnas morfologi Gaser, flyktiga organiska föreningar och semiflyktiga organiska föreningar Formaldehyd Flyktiga organiska kolväten Isocyanater Diskussion Sammanfattning: Möjliga källor som medfört en ökad dammexponering under senvintern och april jämfört med tidigare perioder Sammanfattning: Andra tänkbara orsaker till besvären Referenser Bilaga Hur mycket dioxin kan man få i sig utan att det är farligt? Dioxiner i föda

10 Dioxiner i dricksvatten Dioxin i omgivningsluft Dioxiner i arbetsmiljön

11 1. Bakgrund Panna 6 stoppades för inspektion och rengöring den 9 mars. Pannan startades den 22 mars. I samband med arbete på anläggningen vid tiden för underhållsstoppet fick 38 personer utslag på kropp och/eller lemmar. Även personal utanför pannhus 6 och en besökare som kortvarigt varit i byggnaden fick utslag. Efter återstarten fick ytterligare personer besvär, men med successivt färre fall och återfall med ökande tid efter pannstoppet. Vid tidigare pannstopp och nästa pannstopp som inträffade i månadskiftet juli-augusti noterades ingen ökning av personal med besvär. Totalt arbetar cirka 160 personer på Högdalenverket. Alla exponeras inte för föroreningarna från panna 6. Fortum tog kontakt med IVL den 27 mars om snabb utredning om orsaken till besvären. Samma dag besökte IVL Högdalenverket för att påbörja utredning om orsaken till besvären för att om möjligt ge snabbt besked om orsakerna och föreslå åtgärder. Besvären ser ut som nässelutslag och kan finnas över hela kroppen. Ytor som handleder, halslinning och underben är inte mer utsatta än andra hudytor. Slutsatsen som företagshälsovårdens läkare (Avonova) Per-Olov Kaiser gjorde var att personalen reagerar på en förorening som inandats. Orsaken är inte exponering på hud. De initiala åtgärderna var att man utökade området med krav på andningsskydd. Dessutom ställdes krav på täckande klädsel med undantag för huvud, hals och händer. Samtliga fall inträffade hos egen eller inhyrd personal som arbetat på förbränningsanläggningens utmatningssida där den huvudsakliga föroreningen är damm från olika hanteringssteg mellan panna och transport från anläggningen med lastbil. Enligt litteraturen brukar besvär huvudsakligen förekomma på förbränningsanläggningens inmatningssida, ofta beroende på föroreningar som bildas vid nedbrytning av det organiska avfallet innan det hamnat i inmatningsfickan. I den begränsade litteratursökning som utförts, fanns ingen referens som beskrev händelser där besvär huvudsakligen förekom på utmatningssidan. 2. Kort om Högdalenverket Högdalenverket är en anläggning för avfallsförbränning. Där förbränns Stockholmsregionens hushålls- och verksamhetsavfall och produceras fjärrvärme och el. Högdalenverket togs i drift 1969 och har därefter gradvis moderniserats och byggts ut. Högdalenverket tar emot cirka ton avfall per år som genom kontrollerad förbränning producerar cirka GWh värme och cirka 340 GWh el. Värmen som produceras motsvarar uppvärmningen av cirka villor ett helt år. På 1980-talet installerades en elpanna samt en tredje avfallseldad panna 1986 för att möta det ökade värmebehovet byggdes panna 6 för att kunna ta emot industriavfall och 2005 togs panna 4 för förbränning av hushållsavfall i drift. 4

12 3. Information om uppdraget Fortum tog kontakt med IVL den 27 mars om snabb utredning om orsaken till besvären. Samma dag besökte IVL Högdalenverket för att påbörja utredning om anledningen till besvären och om möjligt ge snabbt besked om orsakerna och föreslå åtgärder. Mätningarna utfördes efter förslag från Bengt Christensson (IVL) av främst Ylva Wandar (Fortum). Mätningarna i övrigt utfördes av Pär Grönhagen (Fortum), Janne Persson (Fortum) och Torvald Bergström, (Ångpanneföreningen). Mätningar har också utförts av Bengt Christensson, Aime Must och Erica Bloom (IVL). Dessutom har Jan Kristensson (Chemic AB) konsulterats om möjliga främst lättflyktiga organiska föreningar. 4. Utredningens genomförande Redan i samband med pannstoppet i mars 2013 tog Fortum prov på avsatt damm som analyserades med avseende på olika organiska och oorganiska ämnen främst med inriktning på mer toxiska ämnen. Anmälan lämnades också till Arbetsmiljöverket och lite senare kontaktade Avonova (Fortums företagshälsovård) Centrum för Arbets- och Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Arbetsområdet med krav på andningsskydd utökades och personalen skulle ha täckande klädsel (ej krav på skydd för huvud, utöver hjälm och hals). Ökad användning av skydd bör minska antalet personer med besvär oavsett om föroreningarna har minskat eller ej. I samband med IVL:s första besök den 27:e mars bedömdes det finnas mycket löst damm på marken mellan pannhus 6 och hallen för uttransport av aska. När lastbilar med aska körde ut från anläggningen eller om vinden ökade så virvlade det genast upp mycket damm. Enligt uppgift från flera anställda hade det varit mycket dammigt under underhållsstoppet. En rekommendation direkt vid besöket var att anläggningen behövde städas för att minska personalens dammexponering. Det hade varit svårt tidigare på grund av vintern med mycket snö och is. Städning utfördes därefter med ökad frekvens för att hålla dammhalterna nere. Åtgärdsarbete pågår även för att minska spridning av damm vid askhanteringen i stofthallen (lokalen dit askan matas för lastning på lastbil). Redan den tredje april mättes dammhalten på planen mellan pannhus 6 och stofthallen och några andra platser. Dammhalten hade reducerats genom den frekventa städningen. Exponeringen för damm var sannolikt betydligt högre i mars och sedan succesivt lägre med den frekventa städningen, vilket också kunnat följas genom upprepade mätningar. Fortum har också köpt in ett dammätande instrument och kan med det fortlöpande bevaka dammhalterna och följa upp och utvärdera effekten av olika dammreducerande åtgärder. Vid de första besöken gjordes inga iakttagelser som ledde till misstanke om höga halter av flyktiga föreningar. Enbart höga dammhalter kan ge givetvis ge besvär i luftvägarna, men för att ge beskrivna akuta besvär i form av hudutslag måste dammet innehålla ett eller flera toxiska ämnen i ovanligt höga koncentrationer. Mätningarna fortsatte med inriktning på olika ämnen, ofta på förslag från IVL, men ibland även från personal inom Fortum. Tidigt fanns även funderingar inom Fortum att orsaken kunde vara damm från en angränsande 5

13 återvinningsanläggning där främst brännbara sopor sorterades och virke främst som byggavfall fragmenterades. Vid fragmenteringen används vatten för att reducera dammet. Vid sträng kyla kan vattenbegjutning inte användas. Grannanläggningen är mycket öppen så vid rätt vindriktning kan damm från anläggningen nå Fortum. På grund av utbyggnad av verksamheten har det även blivit mer öppet mellan anläggningarna. För att minska eventuell spridning av damm till Fortum har grannföretaget under sommarhalvåret bland annat satt upp ett högt plank och flyttat en del av den dammande verksamheten. Eftersom det organiska dammet från grannanläggningen kan innehålla mikroorganismer utförde två mikrobiologer från IVL redan av i början av april kartläggning av mikroorganismer, främst med inriktning på mögelsvampar. För att få fler uppslag till orsak till besvären påbörjades en mindre litteratursökning. Eftersom det fortfarande kom nya fall blev läst litteratur inte sammanställd som brukligt i en vetenskaplig avrapportering. Under projektet har därefter påträffade artiklar lästs i den takt de erhållits. IVL:s första kortfattade sammanställning över kartläggningen av olika föroreningar presenterades den 29:e april. En reviderad version presenterades den 8:e maj. I början av maj tillsattes en projektgrupp för att planera och genomföra den fortsatta utredningen och även kartlägga tänkbara åtgärder. I projektgruppen ingick personal från Inflecto, Avonova, Ångpanneföreningen, IVL och Fortum. I mitten av maj utfördes en mätning för att fastställa grannanläggningens bidrag till dammhalterna. Eftersom dammet från grannanläggningen är organiskt och dammet från förbränningsanläggningarnas utmatningssida är nästan enbart oorganiskt togs luftprov för analys av andelen organiskt damm. Mätningarna fortsatte med bredare inriktning på olika föroreningar. Under maj anlitades en kemist som är expert på flyktiga organiska föroreningar (Jan Kristensson)i samband med utredningar av arbets- och innemiljö, för att komplettera de utförda mätningarna med gasformiga organiska föroreningar. Under sommaren påbörjade grannföretaget montering av ett högt relativt tätt plank mot Fortum för att begränsa spridningen av damm. Under juli framkom att isoleringen på Panna 6 kan innehålla ämnen (bland annat polyuretan) som vid upphettning kan sönderfalla i ämnen som är allergiframkallande (bland annat isocyanater). Flera planerade mätningar vid underhållsstopp av Panna 6 under sommaren kunde inte genomföras på grund av tidigareläggande av stoppet. Försök att få fram mät- och provtagningsutrustning tidigare misslyckas eftersom laboratorierna då hade semesterstängt. Under stoppet och i samband med uppstarten mättes, bland annat halten av luftburna grova glasfiber i samband med rivning av isolering, dammhalter vid avisolering och vid uppstart exponering för olika organiska ämnen som kan misstänkas frigöras vid upphettning av vissa isolermaterial. 6

14 I samband med de återkommande arbetsplatsbesöken och samtal med personal har det framkommit tekniska brister i anläggningen som kan ha medfört att arbetsmiljön på vissa arbetsplatser har varit sämre än tidigare. Exempel på brister är ventilation som var avstängd, dropp av klorhaltigt kondensvatten från ett mindre läckage och otät utrustning som hanterar aska. Det sistnämnda har medfört att det sannolikt spreds mer stoft än vanligt på planen utanför pannhus 6. På marken nära planen hamnade också dropparna från det mindre läckaget. De förslag på kemiska föreningar som antagits vara de mest rimliga förklaringarna till uppkomna besvär har utretts så långt det är möjligt. Utredningen av klorföreningar i arbetsluften utanför panna 6 har ännu inte utförts. Den var planerad till sommarens underhållsstopp, men kunde inte utföras på grund av tidigareläggningen av underhållsstoppet. Det finns också fortfarande förslag på tänkbara ämnen som kan orsaka besvären som visserligen bedöms vara mindre realistiska, men som inte har kunnat avfärdas helt. Exempel på ämnen som diskuterats är olika organiska kväveföreningar och svavelföreningar. I litteraturen förekommer inga utredningar med inriktning mot dess föreningar. Även mer drastiska föreningar kan inte uteslutas, t ex fosgen som kan bildas vid heta arbeten om organiska klorföreningar finns närvarande. Det har också diskuterats om isoleringen kan adsorbera föreningar på ytan som vid rivning medför ökad hudirritation. 5. Litteraturuppgifter En begränsad litteratursökning har genomförts främst genom sökning via KTH:s bibliotek. IVL fick även ta del av en litteratursökning som Institutionen för tillämpad miljöteknik vid Stockholms Universitet hade utfört om luftburna föroreningar på och kring förbränningsanläggningar. Personal på IVL och Fortum har också bidragit med litteraturförslag. Litteratursökningen har givetvis haft som mål att hitta förklaring till de uppkomna besvären hos personalen. Särskilt i början av utredningen ställde personal inom Fortum även frågor om specifika föreningar. Viss sökning har gjorts även på dessa. Resultatet av litteratursökningen redovisas i stort i detta avsnitt och närmare i detalj om olika ämnen i samband med redovisningen av utredningen av olika ämnen i avsnitt 6. Kompletterande information finns även i resultatdelen, avsnitt 7. I litteraturförteckningen redovisas de flesta artiklar, rapporter mm som lästs under utredningen. Besvär av föroreningar vid förbränningsanläggningar är kopplade till exponering för mikroorganismer på förebränningsanläggningens inmatningssida. Inga fallbeskrivningar finns rapporterade från anläggningarnas utmatningssida. Vid Högdalenverket finns det inget som talar för att något av de rapporterade fallen fått sina besvär från exponering på inmatningssidan. Det finns flera mätningar av luftföroreningar på utmatningssidan och då främst av icke flyktiga tyngre klorerade kolväten, polyaromater (PAH) och tungmetaller. 7

15 Något överraskande fanns även rapporter om höga halter oförbrända kolväten, t ex bensen men även av gaser som bildas i reducerande atmosfär. De höga bensenhalterna orsakades sannolikt till stor del av det inmatade bränslets sammansättning. Andelen oförbränt beror utöver bränslet givetvis också på förbränningsteknik och valda förbränningsparametrar. Ett exempel på oväntat förekommande gaser är fosfin (fosfortrihydrid; H 3 P). Litteraturuppgifter redovisas mer i detalj i samband med olika ämnen i avsnitt Utredning av exponering för olika ämnen I avsnittet redovisas de ämnen och som tagits upp i diskussionen om vilka ämnen som kunnat orsaka besvären. För de ämnen som utretts genom mätningar redovisas mätmetoden. För analysmetoden hänvisas till respektive laboratorium som utfört analysen. Med få undantag har analyserna utförts av laboratorier som varit certifierade för utfördas analyser. Utvärdering av uppmätta halter har så långt det finns gränsvärden i arbetsmiljöverkets lista över hygieniska gränsvärden. Jämförelsen har utförts mot de redovisade nivågränsvärdena, det vill säga värden som inte skall överskridas som medelvärde för en hel dags exponering. 6.1 Damm De subjektiva iakttagelserna vid första platsbesöket om sannolikt höga dammhalter medförde en misstanke om att de toxiska ämnena förs in i kroppen som partiklar eller med partiklar. Mätning av dammhalter utfördes. Enbart höga dammhalter ger inte de akuta hudbesvär som inträffade på Högdalenverket om inte dammet innehåller aggressiva kemiska föreningar till exempel irriterande, sensibiliserande eller frätande ämnen. Känsliga personer kan dock besväras av höga dammhalter. Höga dammhalter är dock inte ofarligt. Lång tids exponering för höga dammhalter kan orsaka sjukdom i lunga, hjärta och blodomlopp. Vid mätning av exponering för damm enligt Arbetsmiljöverkets gränsvärdeslista Hygieniska Gränsvärden skall mätningen utföras personburet. Med personburet avses att en person skall bära mätutrustningen under ett helt arbetspass. Det finns två gränsvärden, ett för den inhalerbara fraktionen (10 mg/m 3 ) av det luftburna dammet och ett för respirabelt damm (5 mg/m 3 ) som är den del av det inhalerbara dammet som kan nå lungans alla förgreningar och lungblåsorna. Mätningarna utfördes i regel med IVL:s optiska direktvisande instrument (Grimm 1.108). Instrumentet är för stort och tungt för att bäras under en hel arbetsdag. Instrumentet placerades huvudsakligen ut på de platser där personer arbetat som fått besvär. Instrumentet var normalt placerat cirka 1,5 m över mark/golv. Mättiden varierade från stickprov på cirka fem minuter till stora delar av en arbetsdag. Främst i en mätpunkt utanför pannhus 6 plan utfördes upprepade mätningar för att följa åtgärdsarbetets effekt på dammhalten. 8

16 Instrumentet var inställt för mätning av de storleksfraktioner som tillämpas vid bedömning av exponering för damm i arbetsmiljön, inhalerbart, bronkialt och respirabelt. Instrumentet anger partikelhalten i µg/m 3 (1000 µg/m 3 = 1 mg/m 3 ). Det finns inga svenska gränsvärden i arbetsmiljön för den bronkiala fraktionen. I yttre miljön mäts dammhalten som PM 10 vilken är i samma storleksordning som den bronkiala fraktionen. Som kuriosa kan det nämnas att miljökvalitetsnormen för omgivningsluften är som medelvärde under ett dygn 0,05 mg/m 3 (50 µg/m 3 ) och under ett år 0,04 mg/m 3 (40 µg/m 3 ). För arbetsmiljön gäller enbart Arbetsmiljöverkets gränsvärden och inte miljökvalitetsnormen. Under året har Fortum köpt in ett instrument Dust-Trak. För mätningar av exponering rekommenderas för partiklar mätning med en gravimetrisk metod. Här har mätningarna utförts med optiska instrument. De optiska direktvisande instrumenten har inte samma precision som en gravimetrisk metod. Baserat på erfarenhet från flera års parallella mätningar på olika industrier bedömdes de optiska instrumenten ge tillräcklig precision för den aktuella utredningen och uppföljningen av åtgärdernas betydelse för dammhalten. En fördel med direktvisande instrument är att man snabbt får resultat och har hög tidsupplösning, vilket innebär att de kan användas för att kartlägga uppkomst och spridning av damm liksom hur dammhalten varierar över tid. Mätningar har utförts på åtskilliga platser inom anläggningen och på flera platser också vid flera tillfällen. Dessutom utfördes en mindre mätning vid ett tillfälle hos angränsande återvinningsföretag. Observera att dammproverna sedimenterat i samband med underhållsstoppet eller under en stor del av vintern medan första mätningen med Grimm utfördes den tredje april. Enligt Fortums personal var det mycket mer damm i luften under underhållsstoppet än när dammätningarna påbörjades Organiskt damm Organiska andelen av dammet provtogs utanför pannhus 6 och på P7-plan för att fastställa andelen av dammet som kommer från grannanläggningen. Damm samlades på filter med en mindre batteridriven pump avsedd för personburen provtagning. Mätningarna utfördes med utrustningen stationärt placerad. Total uppsamlad mängd bestämdes genom vägning före och efter provtagning. Efter utvägning inaskades filtret med damm. Återstoden vägdes igen. Den mängd damm som återstod anges som oorganisk andel och den andel som förbränts som organiskt. Vägningarna utfördes av Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetsjukhuset i Örebro Kvarts Inandning av respirabla kvartspartiklar kan orsaka lungcancer och silikos. Däremot orsakar kvarts inte allergiska besvär eller hudutslag. Kvarts är en kristallin förening av kisel och syre. I avsnitt diskuteras kiseldioxiden. Inga särskilda mätningar kvarts har utförts. 9

17 6.1.3 Element, polyaromater och tyngre klorerade kolväten Analyser av stoft och gaser från förbränningsanläggningar omfattar ofta tungmetaller, polyaromatiska kolväten och klorerade kolväten. Dessa föreningar misstänktes inledningsvis vara orsak till besvären. Det finns ämnen som kan ge de beskrivna akuta effekterna om ämnena förekommer i tillräckligt hög halt. Eftersom besvären inträffade vid exponering för stoft så riktas utredningen primärt mot de föreningar som inte är flyktiga. Redan i mars togs flera prov på sedimenterat damm från underhållsarbetet på panna 6. Proverna analyserades med avseende på innehåll av mer än 20 element och flera organiska föreningar bland annat flera polyaromatiska kolväten och tyngre klorerade kolväten inklusive dioxiner. Även ph bestämdes. Bland elementen förekommer flera element som är allergiframkallande. Proven analyserades av Eurofins Environment AB. Senare samlades även damm som sedimenterat på ytor belägna minst en meter över golv eller mark och skickades på analys. De sistnämnda proverna som togs utomhus förväntades innehålla damm som avsatts under flera månader, eftersom det varit stabilt och kallt väder med mycket lite nederbörd under flera månader. Dessa prov analyserades med avseende på element med atomnummer över fluor vid Avdelningen för Kärnfysik vid Lunds tekniska Högskola. Från laboratoriet redovisas analyserade ämnen som en andel av totala provmängden t ex i mg/kg eller i ppm (vikt). För grov beräkning av halter av olika ämnen i luft antas att det luftburna dammet har samma sammansättning som de uppsamlade dammproverna. Eftersom totala halter av olika partikelfraktioner erhölls med Grimm kan halter av olika ämnen i respektive partikelfraktion beräknas. De beräknade halterna av olika ämnen har jämförts med respektive ämnes nivågränsvärde. Eftersom analyserna inte är fullständiga kan flera gränsvärden vara möjliga för en förening. För kisel antas att föreningen är kristallin kiseldioxid. För ämnet finns två gränsvärden beroende formen av kristallin kiseldioxid 50 och 100 µg/m 3. Jämförelse har gjorts med det lägre gränsvärdet trots att det högre är mer rimligt. Kisel kan förekomma i åtskilliga andra föreningar än kiseldioxid. Sammantaget medför detta att halterna har överskattas. Kiseldioxid ger effekter främst på sikt efter längre tids exponering. Det kan därför inte förväntas att ett stort antal anställda ska få akuta besvär vid halter i nivå med nivågränsvärdet. För det krävs betydligt högre exponeringar. Det finns för några av de analyserade elementen en mycket liten möjlighet att de bildat någon ovanlig och starkt toxisk förening, som inte ens har ett gränsvärde, exempelvis oorganiska kadmium- eller koboltföreningar. Eftersom åtskilliga ämnen analyserats i proverna finns det flera gränsvärden att utvärdera uppmätta halter mot. För många ämnen saknas dock gränsvärden. I enstaka fall har kunskapsluckan kunnat täckas med förslag till gränsvärden från andra länder. Använda gränsvärden redovisas i samband med resultaten. 10

18 6.1.4 Mikroorganismer I litteraturen finns exempel på höga exponeringar för mikroorganismer, men då på inmatningssidan av förbränningsanläggningarna. Dammet från bränslet som innehåller mikroorganismer kan sannolikt orsaka de aktuella symptomen. Askan efter förbränning är ingen gynnsam miljö för mikroorganismerna. Misstanke fanns att mikroorganismer kunde spridas från angränsande industri. Enligt Fortums personal kom det vid underhållsstoppet mycket damm från grannanläggningen. Personalen på angränsande återvinningsföretag hade dock ingen ökad frekvens av besvär. Provtagning av mikroorganismer utfördes på olika platser inom anläggningen och hos det angränsande återvinningsföretaget. Proverna togs med ett provtagningsinstrument RCS (Reuter Centrifugal Sampler). Vid provtagningen avsätts luftburna mikroorganismer på en yta med näringslösning med hjälp av en liten batteridriven fläkt. Proverna inkuberas vid 25 o C före analys i mikroskop med avseende på antal mögelsporer och bakterier. Mögelsporerna artbestämdes. Sort är CFU/m 3 (antal kolonibildande enheter/ m 3 luft). Det finns inga gränsvärden för mikroorganismer i Sverige. Eftersom halterna av mögelsporer varierar kraftigt över året, gjordes utvärderingen mot parallella luftprov tagna utanför från anläggningen. Analyserna av antal mikroorganismer utfördes av IVL. Ett prov togs hos grannföretaget för analys av endotoxiner från gramnegativa bakterier. Det provet togs på filter. För endotoxiner finns ett förslag till gränsvärde på 90 EU/m 3 (vilket motsvara cirka 9 ng/m 3 ). Analysen av endotoxiner utfördes av Eurofins Pegasuslab AB Oorganiska fibrer Asbest Asbest kan givetvis överleva förbränningen och då särskilt amfibolasbest. Däremot är det tveksamt om serpentinasbest klarar förbränningsanläggningens värme. Asbest ska inte förekomma i bränslet, men kan givetvis av misstag komma med blandat med annat byggavfall. Asbest orsakar pleuraplack, fibros, lungcancer och mesoteliom. Pleuraplack är en form av förkalkning av lungsäcken. Fibros är en lungsjukdom som påminner om silikos. Mesoteliom är en form av cancer. Asbest orsakar inte allergi eller hudutslag. Det finns ingen anledning att utreda förekomsten av asbest Syntetiska oorganiska fibrer Det finns åtskilliga typer av syntetiska oorganiska fibrer. Fibrer som är svårlösliga i lungan kan orsaka försämrad lungfunktion och misstänks orsaka cancer. Fibrer som är lättlösliga i lungan ger inte dessa lungförändringar. Vissa fibrer kan vara irriterande vid hudkontakt. Det gäller främst lite grövre inte respirabla fibrer. Irritationen beror på att fibrerna mekaniskt irriterar huden. Hudbesvären brukar därför vara lokaliserade till ställen på kroppen där skjortärmen börjar, halslinning mm. Eftersom respirabla fibrer inte ger de beskrivna symptomen utfördes ingen mätning av tunna små luftburna fibrer. Däremot utfördes provtagning för skattning av förekomsten av grova luftburna fibrer. För grova 11

19 fibrer finns inget gränsvärde i Sverige. Tagna prov bedöms efter studie i ljusmikroskop subjektivt av Lennart Lundgren (Institutionen för tiollämpad miljöteknik vid Stockholms universitet) som har lång erfarenhet av utvärdering av fibrer i arbetsmiljö. De fibergränsvärden som finns gäller de tunna ej hudirriterande respirabla fibrerna. Glasull och mineralull innehåller normalt ett binedmedel som minskar damningen. Vid upphettning över 150 o C kan vissa använda bindemedel avge irriterande och allergiframkallande ämnen. Se vidare de olika avsnitten under avsnitt Nanopartiklar Nanopartiklar är ett nytt fält inom arbetsmiljön och forskning pågår om partiklarna och deras hälsopåverkan. Eftersom nanopartiklar är mycket små och kan penetrera hud och tas upp via lungorna, kan de lätt tas upp i blodet. Nanopartiklar bedömdes vara en möjlig förklaring till de beskrivna besvären. Det finns dock inget i stöd i litteraturen för att nanopartiklar kan orsaka de beskrivna besvären. Nanopartiklar kan komma från läckage i förbränningsanläggningarna, het utmatad aska, sönderfall av material som kommit i kontakt med heta ytor, heta kontaktytor i elektrisk utrustning och avgaser. Kyld aska består till mycket liten del av nanopartiklar. Mätningarna utfördes med ett direktvisande instrument P-Trak från TSI. Instrumentet registrerar alla partiklar som är större än 20 nm. Antalet partiklar anges som antal/cm 3 luft. Mätningarna utfördes kortvarigt på flera platser i anläggningen. Mättiden varierade från några minuter till storleksordningen 15 minuter. Ett mätvärde per sekund. Det finns inget gränsvärde för nanopartiklar. IVL har erfarenhet från mätning av nanopartiklar i över tjugo år, så erhållna värden kan jämföras med uppmätta värden i andra miljöer och vanliga halter utomhus Partiklarnas morfologi Två luftprov togs genom provtagning på filter utanför pannhus 6 och det tilltänkta pannhus 7 plan. Proven studerades i svepelektronmikroskop av Elke Hålenius, ALS Scandinavia AB. Närvarande vid analysen var också Bengt Christensson. Syftet med svepelektronmikroskopianalyserna var att försöka hitta de ämnen som orsakat besvären. Flera av de studerade partiklarna analyserades i mikroskopet med energidispersiv detektor som kan bestämma element med atomnummer över Gaser, flyktiga organiska föreningar och semiflyktiga organiska föreningar Få mätningar av gasformiga föroreningar har utförts på utmatningssidan av förbränningsanläggningar. Några finns dock. Gemensamt för artiklarna är att ett stort antal flyktiga organiska kolväten har uppmätts, men i mycket låga halter. Bland föreningarna finns lättare klorerade kolväten t ex triklormetan, klorbensen och hexaklorbutadien. Även organiska föreningar med andra halogener kan förekomma, t ex brombensen och föreningar med flera halogener t ex dibromklorpropan. Föreningar med svavel har också detekterats, t ex dimetylsulfid. De föreningar som normalt hittas i lite högre halter, men 12

20 fortfarande med god marginal till respektive gränsvärde är t ex bensen, toluen, xylen och formaldehyd. Det finns några få fall då halter nära eller t o m över gränsvärdet förekommit. I en rapport [1] tycker man att det saknas mätningar, främst från uppstart då man menar att utsläpp av organiska föreningar kan förekomma i större omfattning. I samma rapport noteras att utförda mätningar ofta missar främst organiska föreningar. Det finns få mätningar inriktade på andra lätta föreningar som enklare organiska kväveföreningar och oorganiska lättare föreningar. I en artikel [3] beskrivs mätning av fosfin nära skakbordet (H 3 P). Halten var 50 µg/m 3 vilket medför god marginal till nivågränsvärdets 400 µg/m 3. I artikeln finns referenser till mätningar av fosfin på andra anläggningar där även högre halter har konstaterats Formaldehyd Flyktiga organiska föreningar kan förekomma på förbränningsanläggningar därför beslöts att en mindre kontrollmätning skulle utföras. Valet föll på formaldehyd eftersom det är ett av de ämnen som ofta förekommer i lite högre halter och dessutom är sensibiliserande. Under cirka fem dagar i början av maj togs prov med passiv provtagare på formaldehyd på tre platser. Mätningen utfördes endast dagtid. Proverna analyserades av IVL. I september togs ytterligare prov för kontroll om ämnet bildades när isoleringen upphettades i samband med starten efter sommarens underhållsstopp. Gränsvärdet för formaldehyd är 0,3 ppm (0,37 mg/m 3 ) Flyktiga kolväten Under maj konsulterades Jan Kristensson, Chemic AB om eventuell förekomst av flyktiga organiska kolväten. JK:s bedömning var att halterna var låga, men att det förekommer låga halter av flyktiga kolväten på följande platser: Inmatning till panna 6, passagen vid panna 3 och 4 samt i slagghallen. Eftersom inga kopplat sina besvär till dessa platser har inga fortsatta mätningar av kolväten utförts på dessa platser. Glasull och mineralull innehåller normalt ett binedmedel som minskar damningen. Vid upphettning kan vissa använda bindemedel avge irriterande och allergiframkallande ämnen men även andra kolväten. I samband med start av panna 6 efter omisolering kan organiska kolväten bildas när isoleringens bindemedel sönderfaller när temperaturen ökar. Vilka ämnen som bildas beror på bindemedlets sammansättning. Flyktiga kolväten uppmättes med passiva provtagare vid uppstart av panna 6 efter sommaren. Analysen utfördes av IVL. För flyktiga organiska kolväten finns åtskilliga gränsvärden. Vid utvärdering av kolväten i innemiljö används ett summavärde kallat toluenekvivalenter för att underlätta utvärderingen. Det rekommenderade gränsvärdet är 300 µg/m 3, och är inte avsett för arbetsmiljö. Om något ämne förekommer i höga halter används Arbetsmiljöverkets gränsvärden. Är halterna låga tillämpas ibland summavärdet för bedömning av exponeringen. 13

21 6.2.2 Isocyanater Isocyanater är en grupp ämnen som kan bildas när vissa bindemedel i glas- och mineralull sönderfaller vid upphettning (cirka 170 o C). Isocyanater är en grupp irriterande och allergena ämnen som kan ge besvär i låga koncentrationer. De beskrivna hudbesvären kan orsakas av isocyanater. Rör och andra heta ytor med yttemperaturer över 150 o C bör därför inte isoleras med isolermaterial som innehåller organiska bindemedel. Under sommaren framkom av produktinformationen att vissa isolermaterial kunde innehålla bindemedel som vid upphettning kan avge isocyanater. Vid uppstarten av panna 6 togs prov på isocyanater vid två tillfällen efter starten. Proven togs med pumpad provtagning enligt en metod som rekommenderas av Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro Proverna analyserades av Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetsjukhuset i Örebro. Isocyanater är en grupp ämnen som har olika hälsopåverkan och därför också olika gränsvärden. I samband med redovisning av resultaten (se avsnitt 7) redovisas de olika gränsvärdena. Efter upphettningen av isoleringen när pannan startas bör halterna av organiska föreningar avklinga. Fibermaterialet har dock en stor yta. Frågan är om det kan finnas allergiframkallande sönderfallsprodukter kvar på fibrernas yta. Troligen inte, men det kan inte helt uteslutas att det finns allergiframkallande rester av bindemedlet längre ut där temperaturen är lägre. Vid omisolering kan kanske personal bli exponerad för låga halter kvarvarande isocyanater eller andra kolväten. Det finns andra bindemedel och det kan inte uteslutas att de kan avge andra allergiframkallande ämnen. 7. Resultat 7.1 Luftburet damm Tidigare mätningar av luftburet damm Flera mätningar utfördes våren 2011 i samband med underhållsstopp av panna 2 och panna 4. Mätningarna utfördes av Avonova. Vid dessa mätningar togs luftburna prov på filter för efterföljande gravimetrisk analys. Mätningarna utfördes i lokalen med utrustningen stationärt placerad. Eftersom personalen bar personlig skyddsutrustning beskriver inte uppmätta värden personalens exponering. Mätningarna utförda vid två tillfällen, april och 4 5 maj I tabell 1 redovisas mätningarna vid och inne i panna 2 samt i tabell 2 vid och inne i panna 4. Gränsvärdeslistans värden anges normalt i mg/m 3. I tabellerna 1 och 2 redovisas de i µg/m 3. Värden över hygieniska nivågränsvärdet är markerade med röd text. 14